PDF 3,6 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

Obunden specialtidning för skOgsägare i finlands svenskbygd 

nr 4 2008. ÅrgÅng 78 

5 

6 

8 

10 

13 

16 

18 

20 

28 

fjärrvärmeverk i skOgsägarregi 

skOgsvÅrdsföreningen gÅr in pÅ energimarknaden. 

värdefulla tOrvmarksskOgar stÅr Orörda 

tilläggsutrustning – inte nya maskiner säger experterna. 

plantbrist i sviterna efter rekOrdhyggen 

20 miljOner skOgsplantOr prOduceras Årligen i kristinestad. 

ryska expOrttullarna nu 15€ per kubikmeter 

finska staten svarar med sänkt skatt pÅ förstagallringsvirke. 

fliskraftverk utvidgar 

ekenäs energi vill släcka OljepannOr. 

jeppO kvar sOm självständig 

tiO skOgsvÅrdsföreningar gick ihOp till ny jätteförening. 

sköt röjningen Och kOm ihÅg att rappOrtera den 

effektiviteten för skOgsägare är hälften av yrkesfOlkets. 

nya skydd till röjsÅgen 

stamskadOr Och stenskOtt kan förhindras. 

frÅn utrOtningshOtad till hOtande 

vargstammen i finland har vuxit sig stark. 

pÅ Omslaget: granplantOr. 

fOtO: stOra ensO

Skogsbruket 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

skogsbruket@tapio.fi 

Chefredaktör 

Klaus Yrjönen 

tfn 020 772 9186 

klaus.yrjonen@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Maria Lindén 

tfn 020 772 9192 

maria.linden@tapio.fi 

www.skogsbruket.fi 

ISSN 0037–6434 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020 772 9059 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Medarbetare 

Bjarne Andersson tfn 044 782 7502 

Helena Forsgård tfn 018 15550 

helena@vikhan.aland.fi 

Bertel Widjeskog tfn 0500 888 530 

bergine@multi.fi 

Annonser: 

Oy Adving Ab, Ingmar Qvist 

tfn 09 221 3246 

fax 09 221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Margita Törnroth 

tfn 020 772 9088 


Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration 

(11 nummer) 

36 € i Finland 

340 SEK i Sverige 

43 € övriga länder. 

Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration 

(6 nummer) 

22 € i Finland 

210 SEK i Sverige 

26 € övriga länder. 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab 

Tryckeri 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 

Ledaren 8.4.2008 

Mera stöd till skogsbruket 

och skattefrihet för 

förstagallringar 

gOda nyheter. Statens stöd till skogsbruket ökar under de närmaste åren. Det 

är ett resultat av att skogssektorns betydelse för vår samhällsekonomi har fått 

den vikt den förtjänar. Klimat- och energipolitiken samt hänsyn till den biologiska 

mångfalden i våra skogar har också lett till konstruktiva lösningar och 

stödåtgärder från statens håll. Den allmänna trenden i statsförvaltningen med 

nedskärningar i finansieringen har nu vänt för skogssektorns del. 

Genom statsrådets beslut om det Nationella skogsprogrammet 2015 och 

METSO II programmet (2008–2016) får vi ökade anslag både till virkesproduktion 

och till naturvård. Bl.a. 255 miljoner har reserverats för statsbidrag till 

enskilda vägar samt underhåll och reparation av andra vägar. En ytterst viktig 

satsning på infrastrukturen som gynnar virkestransporterna. Också finansieringen 

av bevarande av den biologiska mångfalden via METSO II programmet ökar 

och kommer i full gång från och med 2010. I framtiden kommer det existerande 

skogsskyddet att kompletteras med frivilliga metoder, bl.a. genom handel med 

naturvärden. 

Det finns inte enbart orsak till applåder. Även om anslagen ökar, så är finansieringen 

långt ifrån det som har föreslagits och en mera betydande ökning 

kommer först om ett par år. T.ex. de direkta skogsförbättringsstöden till skogsägarna 

ökar i år med ca 4 miljoner euro till 63,8 miljoner euro och 21 % av 

medlen är redan förbrukade. 

En mycket positiv sak är att den föreslagna skattefriheten för förstagallringar 

träder i kraft retroaktivt från och med första april förutsatt att EU ger sitt godkännande 

till Finlands förslag. Förslaget om 

skattelindring vid överlåtelse av skog ser inte ut 

att verkställas. Ett dåligt beslut ur skogsbrukets 

synpunkt, men det är ändå viktigt att få besked. 

Ovissheten gynnar inte aktiviteten i skogsbruket. 

Statens mål är att stimulera skogsbruket och 

bidra till att de inhemska avverkningarna ökar 

med 10 till 15 miljoner kubikmeter. De ovan 

nämnda åtgärderna bidrar till en positiv utveckling, 

men är inte av avgörande betydelse. Marknadsutvecklingen 

och skogsbrukets aktörer avgör 

hur framtiden ter sig. För skogsägaren gäller 

det att aktivt följa med marknadsläget och agera 

när situationen är gynnsam. m

A N b u D S P A k e T : 

Lännen planteringsrör 55/53 mm DP 

ett allroundrör till plantering av de vanligaste 

täckrotsplantorna. 

Plantkorg 

Den ergonomiskt utformade plankorgen av 

hård plast är utvecklad för transport av täckrotsplantor 

i samband med plantering. 

180,00 € 

Jakt-orange 

Laksen -keps 

skickas gratis med 

varje anbudspaket. 

ergo-borreN 

Bra för både rygg och planta. 

Nytt effektivt redskap för 

barrotsplantor, s.k. pluggplantor, 

lövplantor och stor 

täckrot. 

43,00 € 

Nämn ”Skogsbruket” 

vid beställning. 

illäggsinformation och beställningar: Uittokalusto Oy, tel. (015) 5550 402, e-mail: tilaukset@uittokalusto.fi, www.uittokalusto.fi 

Fraktkostnad: 12,00 €/beställning. Leveranssätt: Matkahuolto, 1-2 vardagar. Pris inkl. moms 22 %.

Bioenergi 

Fjärrvärmeverk i 

rasebOrgs trä Oy ab 

har beslutat bygga ett 

flisvärmeverk i lappvik pÅ 

hangöudd. Om allt gÅr 

enligt planerna börjar 

värmeleveranserna ännu i 

År. prOjektet är en ny spel- 

öppning dÅ rasebOrgs trä 

utvidgar sin verksamhet 

frÅn flisleverantör till 

värmeprOducent. enligt 

bOlagets vd jOhan eng- 

ström är investeringen ur 

skOgsägarnas synpunkt 

strategiskt viktig. 

Rasebors Trä ägs av 

Södra skogsreviret 

r.f. Bolaget anskaffar 

och levererar ca 

250 000 kubikmeter flis vid 

sydkusten. 

– För ett år sedan fattade 

bolagets styrelse det strategiska 

beslutet att utvidga verksamheten 

från flisleveranser 

till värmeproduktion, berättar 

Johan Engström på Raserborgs 

Trä. I Lappvik byacentrum på 

Hangöudd finns både höghus 

och egnahemshus med gamla 

oljepannor. De bildar ett tillräckligt 

kundunderlag för att 

en investering i ett bioenergidrivet 

fjärrvärmeverk beräknas 

bli lönsamt. 

Flis till nittio procent 

Byggstarten för den ca 1,5 miljoner 

euro stora investeringen 

sker i juni. Anläggningen och 

skogsägarregi 

Johan Engström, VD för Raseborgs Trä, berättar att investeringen 

i ett flisvärmeverk i Lappvik är en strategiskt viktig investering 

för alla skogsägare vid sydkusten även om den direkta nyttan 

är lokal. 

rörnätet ska byggas i snabb 

takt och målet är att de första 

värmeleveranserna ska börja 

redan i år. Till det nya fjärrvärmeverket 

installeras en 

flispanna med en effekt på en 

megawatt och som reserv och 

tilläggseffekt en oljepanna på 

en megawatt. Värmeverkets 

energiproduktion ska ske till 

nittio procent med biobränslen 

och den årliga flisförbrukningen 

beräknas till ca 5 000 

kubikmeter, dvs. ett långtradarlass 

per vecka. Engström 

konstaterar att värmeverket 

blir relativt litet och att det 

inte har någon stor betydelse 

i regionen för flisleveranserna 

eller på energimarknaden. 

Däremot är det en viktig 

spelöppning ur bolagets och 

skogsägarnas synpunkt. 

Konkurrens om energived 

gynnar skogsägarna 

Finns det en konflikt i att 

skogsägarnas bolag i framtiden 

dels fungerar som flisleverantör 

och dels som flisförbrukare 

och värmeproducent? 

Johan Engström nekar bestämt 

det här påståendet. Han hänvisar 

till att när Raseborgs Trä 

började med flisanskaffning 

och leveranser för ett antal 

år sedan var organisationen 

den första som började betala 

ersättning till skogsägarna för 

hyggesresterna, dvs. verksamheten 

gynnade skogsägarnas 

intressen. Också i det här 

fallet kommer skogsägarna 

att dra nytta av de kunskaper 

och erfarenheter som driften 

av fjärrvärmeverket för 

med sig. Om allt går väl kan 

verksamheten på längre sikt 

utvidgas till andra områden 

vid sydkusten. Avsättningen 

för energived blir större och 

en konkurrenssituation med 

andra värmeproducenter gynnar 

prisutvecklingen ur skogsägarnas 

synpunkt. 

Samhället stöder 

investeringen 

Användningen av bioenergi 

och därmed också energived 

kommer att växa mycket kraftigt 

under de närmaste åren. 

Engström nämnder EU:s nya 

klimat- och energistrategi där 

målet är att bioenergins andel 

ska höjas till 38 procent 

fram till år 2020. Bioenergiinvesteringarna 

får samhällets 

stöd och det har man också 

hoppeligen möjligheter att få 

till investeringen i Lappvik. 

Som den största utmaningen 

i framtiden ser Johan Engstöm 

integreringen av den växande 

energivedsanskaffningen med 

den övriga virkesanskaffningen. 

m 

text Och fOtO: 

klaus yrjönen

Hjälphjulen eller det extra hjulparet placeras längst bak på skogstraktorn. 

Torvmarksskogarna 

är för värdefulla för 

att stå orörda 

mÅnga bäckar smÅ gör en stOr Å. det OrdsprÅket pas- 

sar bra in pÅ den virkesvOlym sOm finns pÅ vÅra dikade 

tOrvmarker. enbart en förstagallring av unga trädbestÅnd 

pÅ tOrvmarker skulle öka avverkningsmängderna 

med drygt fyra miljOner kubikmeter per År. 

Avverkning på torvmarker 

är problematisk. 

De senaste 

årens varma vintrar, 

som troligen fortsätter, gör det 

allt svårare att utnyttja vinter- 

Foto: Sami Lamminen. 

perioden med snö och tjäle. 

Virkesanskaffarna och maskintillverkarna 

har tillsammans 

börja fundera på hur 

de ska tackla problemet med 

ofrusna torvmarker.

Svenskfinland har virkesrika 

torvmarker 

Dikade torvmarker som är 

i behov av förstagallringar 

finns i hela landet och även 

på Åland. Den sammanlagda 

avverkningsbara volymen är 

4,5 miljoner kubikmeter per 

år under den närmaste femårsperioden. 

Av den virkesmängden 

finns 80 000 m 3 i Österbotten, 

60 000 m 3 vid Sydkusten 

och 8 000 m 3 på Åland. 

Förstagallringarna innehåller 

också mycket energived. 

De virkesrikaste förstagallringsobjekten 

på dikade torvmarker 

finns bland annat vid 

Sydkusten. 

Hälften av avverkningspotentialen 

är tall. Granens andel 

är drygt tio procent och 

björkens andel knappt fyrtio 

procent. 

Avverkning och utkörning 

av virke på torvmarker är 

dyrare än på fastmark. I en 

förstagallring kostar avverkningen 

och skogstransporten 

sammanräknat drygt 18 euro/ 

m 3 . Arbetet är något dyrare på 

myrar än på kärr. Tumregeln 

är att ju mindre virkesuttag 

och ju klenare stammar desto 

dyrare blir arbetet. 

Problemet med dålig 

bärighet tas på allvar 

Dålig bärighet är det stora 

problemet vid avverkning på 

torvmarker. Nu har både virkesanskaffningsorganisationer 

och skogsmaskintillverkare 

tillsammans satt sig ner för att 

försöka lösa problemet. Målet 

är att hitta lösningar som inte 

blir oöverkomligt dyra och 

som inte heller ger avskräckande 

spår i terrängen. 

Specialmaskiner för mjuka 

marker är i dagens läge inte 

ett realistiskt alternativ. Det 

blir för dyrt. 

Tore Högnäs, som är utvecklingschef 

på Forststyrelsen, 

säger att vi kan utrusta 

nuvarande skogsmaskiner 

med tilläggsutrustning så att 

de klarar också mjuka marker. 

– Genom att utrusta skogsmaskiner 

med band förbättras 

bärigheten avsevärt, säger 

Tore Högnäs. Men drivningsplaneringen 

får vi heller inte 

glömma. Den spelar en viktig 

roll. En torrperiod på drygt 1,5 

månader under sommaren, 

gör att många mjuka marker 

blir körbara. Men ett faktum 

kommer vi inte undan. Det 

blir mera spår i terrängen vid 

avverkning på mjuk mark än 

på fastmark. 

Ökad bärighet med enkla 

medel 

– Det är också viktigt att maskinarbetet 

anpassas till dåligt 

bärande förhållanden, säger 

Högnäs. Här har skogstraktorn 

och föraren i hytten huvudrollen. 

Bara genom att 

reglera lasstorleken och antalet 

överfarter och förstärka 

körunderlaget kan man förbättra 

förutsättningarna att av- 

verka på mjuk mark. Risning 

och mobila terrängbroar är 

exempel på markförstärkning. 

Men också genom att endast 

undvika de mest sanka ställen, 

dvs. planera körstråken 

noggrant, kan man förbättra 

drivningsförhållanden. 

Extra hjulpar – ny teknik 

som testas 

Hjälphjul på skogstraktorn är 

under utveckling. Skogsmaskintillverkaren 

Ponsse är aktivt 

med i utvecklingsarbetet. 

Det extra hjulparet kopplas 

längst bak. Tack vare snabbkoppling 

av det extra hjulparet 

har systemet fungerat bra i 

de försök som hittills utförts. 

Ju bredare band skogstraktorn 

utrustas med desto lägre 

blir marktrycket. Bredare 

band betyder också att skogstraktorn 

blir bredare och att 

risken för stamskador ökar på 

träd intill körstråken. 

– Många torvmarker kan avverkas under barmarksperioden när 

skogsfackmän lär sig klassificera avverkningsobjekten och maskinerna, 

säger Tore Högnäs. 

En kombination av hjälphjul 

och breda band runt alla 

däck ger det lägsta marktrycket. 

Marktrycket är trettio procent 

lägre hos en skogstraktor 

med hjälphjul och band runt 

hjulen. 

Avverkningsobjekt och 

maskiner måste kunna 

klassificeras 

– Ökade avverkningar på 

torvmarker kräver definitivt 

att vi utvecklar ett schema för 

klassificering av avverkningsobjekt 

och maskiner, säger 

Högnäs. I planeringsskedet 

klassificeras ofta torvmarker 

som vinterstämplingar trots 

att de kunde avverkas under 

barkmarksperioden, dvs. på 

ofrusen mark, med lämpliga 

maskiner. 

Enligt Högnäs skulle ett klassificeringsschema 

där avverkningsobjektens 

bärighet och 

olika maskiners egenskaper 

möts klart öka möjligheterna 

att höja avverkningsvolymerna 

på torvmark. Det skulle 

också leda till ett jämnare utnyttjande 

av maskinparken. 

Klassificeringen skulle också 

sporra maskintillverkarna 

till att utveckla bättre maskiner, 

underlätta entreprenader 

och stöda virkeshandeln. 

Forststyrelsen har tillsammans 

med Skogsforskningsinstitutet 

och maskintillverkaren Ponsse 

skisserat upp en modell som 

kommer att testas i Metsätehos 

regi i sommar. m 

text: 

gerd mattssOn-turku

Stor efterfrågan på 

skogsplantor 

sÅningsarbetet är i full 

gÅng vid mellanÅ plant 

i dagsmark. tOtalt ska 

närmare 20 miljOner 

skOgsplantOr prOduceras 

Och säljas i År. efterfrÅ- 

gan har ökat Och enligt 

bOlagets vd rainer bOd- 

man hOtar en eventuell 

plantbrist. 

Sex ståtliga växthus 

uppenbarar sig när 

man svänger in till 

Mellanå Plant i Dagsmark 

i Kristinestad. Det här 

är en plantskola med traditioner 

och ända sedan 1965 

har plantskolan producerat 

skogsplantor av hög kvalitet. 

Årligen säljs 15 miljoner nya 

skogsplantor till det finländska 

skogsbruket. Men de senaste 

prognoserna skvallrar om att 

efterfrågan på nya skogsplantor 

bara ökar. Därför beräknas 

försäljningen i år öka till närmare 

20 miljoner plantor. 

– Vi tar emot förhandsbeställningar 

av våra kunder ett 

Rainer Bodman, vd, för Mellanå Plant inspekterar kvaliteten vid 

planteringsmaskinen. Det här är första steget i produktionen av 

skogsplantor. 

Här börjar skogsplantornas 

sådd vid Mellanå Plant. En 

maskin gör först en grop, varefter 

fröet planteras. 

år på förhand. Beaktar vi de 

siffrorna så är det tydligt att 

behovet av skogsplantor har 

ökat mycket. På ett år handlar 

det om en ökning på 3 miljoner 

plantor, säger Rainer Bodman, 

vd för Mellanå Plant. 

Plantbrist hotar 

Bodman misstänker att den 

ökade efterfrågan beror på de 

goda virkespriserna. Den positiva 

prisutvecklingen har lett 

till att förnyelseavverkningsarealen 

har ökat. Men trots 

att Mellanå Plant och andra 

producenter ökar takten tror 

han att det kan uppstå brist 

på främst granplantor i framtiden. 

– Ingen hade kunnat tro 

att behovet skulle öka så här 

mycket, men försäljningsbe- 

Rainer Bodman i ett av bolagets stora växthus i Dagsmark. I 

bakgrunden syns det automatiska bevattningssystemet.

teendet påverkas mycket av 

prisutvecklingen. Det är svårt 

att förutspå förändringar som 

är snabba inom virkeshandeln, 

säger han. 

Han understryker att det inte 

är plantproducenternas fel att 

det i nuläget finns för lite plantor. 

Produktionen baserar sig 

på förhandsbeställningar och 

prognoser. Med facit i hand 

kan man konstatera att behovet 

av nya plantor har uppskattats 

aningen pessimistiskt. 

– Men det är en svår sak att 

uppskatta hur många plantor 

som behövs för att fylla behovet. 

Det är frågan om många 

personer som prognostiserar. 

Faktorer som krukstorlek, fröets 

ursprung och i vissa fall 

åldern måste tas i beaktande 

när man gör såddplan. 

Matts Linnsén, områdesansvarig 

vid skogsvårdsföreningen 

Söderskog, menar att ingen 

kan beskyllas för om det blir 

brist. Skogsvårdsföreningarna 

utgick från att avverkningarna 

skulle minska i och med skatteomläggningen 

när förhandsbeställningarna 

gjordes. 

– Men det gick tvärtom 

främst på grund av högkonjunkturen, 

som medförde en 

livlig handel med höga virkespriser. 

Ingen kunde förutspå 

att det skulle gå så här, 

säger Linnsén. 

I nuläget vet han inte om 

Söderskog får alla de cirka 1,8 

miljoner plantor som man har 

beställt. Det beror på att den 

slutgiltiga fördelningen mellan 

skogsvårdsföreningarna 

inte är klar. 

– Visst är det ett bakslag om 

vi inte får alla plantor som vi 

har beställt. Men det är ingen 

kris, utan då måste vi försöka 

skjuta upp vissa planteringar 

och justera prognoserna. 

Bygger nytt växthus 

Mellanå Plant är den fjärde 

största plantskolan i landet och 

Bakom Bodman står sex stora växthus där nya skogsplantor får 

växa i kontrollerad miljö. När plantorna är större flyttas de utomhus. 

andra förändringar. Produktionen 

utvecklas hela tiden 

och de senaste åren har en 

hel del rationaliseringar ägt 

rum. Det innebär främst att 

vissa manuella arbetsmoment 

har mekaniserats. 

– Vi har vidtagit dessa åtgärder 

helt enkelt för att minska 

produktionskostnaderna. 

Sådden i full gång 

Efter påsken kom sådden 

igång på fullt allvar. Tre såd- 

”Vi går in för att öka vår 

produktionsareal och de flesta 

plantskolor har säkert kapacitet att 

öka produktionen.” 

har också en produktionsfilial 

i Lappo. Bolaget omsätter årligen 

cirka två miljoner euro 

och har en marknadsandel 

på tio procent. För att kunna 

möta den växande efterfrågan 

gör bolaget vad det kan för att 

öka produktionskapaciteten. 

Därför har man investerat i ett 

sjunde växthus, som ska stå 

klart redan i höst. 

– Vi går in för att öka vår 

produktionsareal och jag tror 

att de flesta plantskolor har 

kapacitet att öka lite. 

Vid plantskolan pågår också 

domgångar görs per hus per 

år och redan i slutet av maj 

flyttas den första sådden ut. 

Då inleds arbetet med den 

andra, som flyttas utomhus 

vid midsommar. Därefter inleds 

arbetet med den tredje 

omgången. 

– Av de två första sådderna 

får vi plantor som vi kan leverera 

följande vår medan 

den tredje får växa en säsong 

till. Allt arbete – från att fröet 

är sått, gror och växer till en 

planta – görs här. Det som vi 

kan göra är att ge tilläggsljus 

tidigt på våren och sent på 

hösten, säger Bodman. 

Och fortsätter: 

– Vi kan också stoppa tillväxten 

för att få mindre höjdvariation 

i plantpartiet. Vi fryslagrar 

också sjuttio procent 

av vårens plantor för att det 

är det säkraste sättet att vinterlagra 

plantor. Genom detta 

undviker vi också arbetstoppar 

när nya plantor ska sås. 

Att leverera plantor i vila är 

också bättre eftersom de inte 

är lika känsliga. 

Bodman säger att kvaliteten 

på plantorna är en hederssak 

för Mellanå Plant. Bolaget arbetar 

hårt för att plantorna ska 

fylla de krav som eftersträvas 

och har certifierade kvalitets- 

och miljöledningssystem. 

Utöver det strävar man efter 

att kontrollera kvaliteten på 

plantorna från sådd till leverans. 

– Det här görs för att vi ska 

kunna säkerställa att vi inte 

skickar ut plantor som är undermåliga. 

Nu håller vi också 

på att utveckla ett inventeringssystem, 

vilket innebär 

att vi anlägger permanenta 

provytor i kundernas skogar 

och följer således upp hur 

våra plantor växer, berättar 

han. m 

text Och fOtOn: 

christOffer thOmasfOlk 

Vid Mellanå Plant får hundratusentals granplantor växa sig större 

under öppen himmel.

VirkeshandeL 

Exporttullar på ryskt 

virke blev verklighet 

10 

Foto: Stora Enso. 

ryssland höjde sin expOrttull 

pÅ virke den 1 april. 

dÅ steg expOrttullen 

frÅn 10 eurO/m 3 till 15 

eurO. Om knappt ett År är 

tullavgiften 50 eurO. 

det här har allvarliga 

följder för Oss i finland, 

men OcksÅ för ryssland. 

Exporttullarna baserar 

sig på en förordning 

från den ryska regeringen. 

Enligt den ska 

alla virkessortiment som exporteras, 

med undantag av 

björk som är klenare än 15 

cm eller i praktiken björkmassaved, 

beläggas med en 

exporttull. 

Den här lindringen är dock 

skenbar och fungerar bara 

i teorin. Det skulle kräva att 

allt björkvirke sorteras efter 

grovlek, vilket i praktiken är 

en omöjlighet vid gränsövergången. 

Lika omöjligt är det 

att tänka sig att klent och grovt 

björkvirke skiljs åt redan på 

avlägget i skogen och att den 

senare under hela transporten 

till gränsövergången inte 

blandas. 

I januari 2011 börjar exporttullen 

gälla även björkmassaved 

och då stiger den 

till 50 euro/m 3 . 

Typiskt för ryskt virke är de 

omfattande barkskadorna. 

De uppstår främst när virket 

lunnas ut till avlägg.

Finska investeringar i 

Ryssland läggs på is 

Den finska skogsindustrin har 

importerat ungefär en femtedel 

av det virke den förbrukar 

från Ryssland. Störta delen 

har varit av det slaget som 

ryssarna själva har mycket lite 

användning för, massaved. 

Från början av 2000-talet 

har Ryssland försökt utveckla 

sin egen industri och minska 

sitt beroende av export av 

råvaror och i stället satsa på 

vidareförädling av råvarorna i 

hemlandet. I fjol tog den ryska 

skogssektorn ett steg i den här 

riktningen då man beslöt att 

stegvis göra det ryska virket 

dyrt för importländerna för att 

på det sättet tvinga utländska 

skogsföretag att etablera sig i 

Ryssland. 

De senaste femton åren har 

finska företag investerat omkring 

en miljard euro i den 

ryska skogssektorn. I samband 

med etableringarna i 

Ryssland har företagen lärt sig 

mycket om hur virkesanskaffningen 

fungerar i Ryssland. 

De här kunskaperna kunde 

utnyttjas för nya etableringar, 

men många finska skogsföretag 

omprövar nu sina planer 

på nya etableringar i Ryssland 

på grund av exporttullarna på 

virke. 

Vad har exporttullarna 

betytt för Ryssland? 

Ryssland har fått omkring 500 

miljoner euro i exportintäkter 

från virke som importerats 

till Finland. Dessutom har 

virkesanskaffning med tillhörande 

arbetet gett arbete åt 

tiotusentals personer inom 

skogs- och transportsektorn. 

Mest lidande blir människorna 

i Karelen, Vologda och 

Novgorod området, där det 

nästan helt saknas ersättande 

arbetsplatser. 

En avstannad export försvårar 

även virkesanskaffningen 

till Rysslands egen skogsindustri. 

Landet har ingen användning 

för massaved och långt 

över hälften av avverkningsuttaget 

är massaved. Vad händer 

med massaveden? Börjar man 

lämna träd av massavedsdimension 

oavverkade på slutavverkningsytor 

och lämnas 

gallringsskogarna åt sitt öde? 

Hur kompenseras 

björkbristen? 

Vår inhemska skogsindustri 

använder på årsbasis omkring 

11 

Foto: Stora Enso. 

Björkmassaved är den största bristvaran för vår inhemska 

skogsindustri. Import av eukalyptusvirke eller 

färdig eukalyptuscellulosa är två sätt för skogsindustrin 

att lösa problemet. 

75 miljoner kubikmeter virke. 

Nästan 60 miljoner kubik är 

av inhemskt ursprung. Den 

största bristvaran är björkmassaved 

och något större utbud 

på björkmassaved är inte 

inom synhåll eftersom våra 

skogar inte innehåller tillräckligt 

med björk. 

Skogsindustrin har tre valmöjligheter. 

Fabriker som 

producerar cellulosa av björkmassaved 

har kortare eller 

längre driftstopp, övergår till 

att producera cellulosa av tall 

eller kompenserar rysk björk 

med lövvirke eller färdig cellulosa 

från Sydamerika. 

Slarvigt arbete skadar virket 

Ryskt virke är överlag grövre 

än finskt men kvaliteten är 

sämre. Den ryska granstocken 

är kvistigare och krokigare. 

Typiskt för ryskt virke är de 

omfattande barkskadorna. 

Bark saknas ofta på stora de- 

lar av stockarna och massavedsbitarna. 

Barkskadorna 

uppstår i skogen när stammarna 

lunnas ut till virkesavläggen. 

Kvalitetstänkande har 

inte slagit igenom på skogsarbetsplatserna. 

Universitetet i 

Petroskoj har gjort en studie 

kring kvalitetsfrågor på skogsarbetsplatser 

och enligt den 

efterlyser arbetarna ett avlöningssystem 

med bonus för 

väl utfört arbete. 

Rysk björkstock har mycket 

färgfel och kärnröta. Orsaken 

är att björkarna är överåriga. 

Björkstammarna borde slutavverkas 

senast vid sjuttio års 

ålder. Den ryska björkstocken 

kommer från barrträdsdominerade 

skogar som slutavverkas 

och då är åldern vanligtvis 

minst hundra år. m 

text: 

gerd mattssOn-turku 

I fjol importerade Finland 18,2 miljoner kubikmeter virke. 

Virket kom från 

• Ryssland 66 % 

• baltiska länderna 17 % 

• EU-länderna 12 % 

• övriga länder, bl.a. 

Sydamerika 5 %

Många bäckar små… 

skattefrihet vid försäljning av virke frÅn förstagallringar 

Och ökad virkesimpOrt frÅn bl.a. sverige. 

Under årets tre första 

månaderna köpte 

s k o g s i n d u s t r i n 

mindre än hälften 

av den mängd virke som 

köptes under motsvarande 

period i fjol. Mängden sjönk 

från 9,8 miljoner kubikmeter 

till 4,6 miljoner. Underskottet 

har skogsindustrin täckt med 

importvirke. Ett nytt inslag i 

virkesimporten är den ökade 

andelen virke från Sverige. 

Utlovad skattelättnad 

bromsade virkeshandeln 

En stor orsak till det lama intresset 

bland skogsägarna att 

sälja virke har varit den halvt 

utlovade skattefriheten vid 

försäljning av virke från förstagallringar. 

Nu är det klart att 

den föreslagna skattefriheten 

träder i kraft retroaktivt från 

och med första april. Flera ministerier 

samarbetar nu för att 

snabbt få fram en lösning som 

även EU kan godkänna. 

Nu föreslår Pellervo ekonomiska 

forskningsinstitut PTT 

att skatteprocenten för kapitalinkomster 

från försäljning 

av virke sänks under en viss 

tid. Enligt Tapio Tilli på PTT 

kunde skatten sänkas från 

nuvarande 28 procent till 22 

procent. Den kunde sedan 

höjas gradvis för att år 2015 

vara uppe tillbaka i 28 procent. 

Enligt Tilli är en skattesänkning 

det effektivaste sättet 

att få fart på virkeshandeln. 

Extra pengar från staten 

Skogsindustrin uppger att 

utbudet på inhemskt virke 

måste öka med 10–15 miljoner 

kubikmeter per år för 

att den nuvarande produktionsvolymen 

ska kvarstå och 

arbetsplatserna tryggas. Det 

skulle kompensera importen 

från Ryssland. Enligt PPT:s 

prognos kommer importen av 

virke att sjunka till åtta miljoner 

kubikmeter, vilket är tio 

miljoner mindre än i fjol. 

Ökade avverkningar i hemlandet 

kräver grundförbättring 

av landsvägs- och järnvägsnätet, 

ökade satsningar 

på utbildning inom skogssektorn 

och ökad rådgivning till 

skogsägare. 

Regeringen beslöt i mars att 

över 200 miljoner euro sätts 

på grundförbättring av vägar 

och järnvägsnätet. Bristen på 

skogsmaskinförare är akut och 

staten satsar 24 miljoner euro 

på skogsmaskinförarutbildningen. 

Det behövs hundratals 

nya förare per år. Skogscentralerna 

får drygt tjugo miljoner 

euro extra pengar för rådgivning 

till skogsägare och för 

att kunna utveckla och utöka 

webbaserade tjänster riktade 

till skogsägare. 

Sverige säljer massaved till 

Finland 

Sverige hade under fjolåret de 

lägsta virkespriserna i norra 

Europa, bland länderna runt 

Östersjön. Det här märktes i 

en ökad virkesexport bland 

annat till Finland. De senaste 

månaderna har prisnivå på 

timmer sjunkit i Finland, men 

också i de baltiska länderna, 

och virkespriserna i Sverige 

och Finland har närmat sig 

varandra. 

Statsägda Sveaskog i Sverige 

exporterar virke till Finland, 

bl.a. till UPM-Kymmene. 

Marknadschef Anders Dahlqvist 

på Sveaskog uppger att 

export av virke till Finland 

inte är något nytt, men att 

den nu har antagit helt andra 

volymer än tidigare. Några 

1 

Det är en lönande affär för oss 

att sälja tallmassaved till Finland, 

säger marknadschef Anders 

Dahlqvist på Sveaskog. 

mängduppgifter vägrar han 

att uppge. 

– Det är främst tallmassaved 

som vi skickar till Fin- 

Foto: Sveaskog. 

land, säger Anders Dahlqvist 

på Sveaskog. Det är i dag en 

lönande affär för oss att sälja 

massaved till Finland. Virket 

skickar vi med båt och en stor 

del går till hamnen i Raumo. 

Virket som vi skickar till Finland 

kommer från vårt mellersta 

och södra distrikt, i praktiken 

från det område som 

ligger söder om Gävle. 

Statsägda Sveaskog är Sveriges 

största skogsägare. Av 

den totala skogsarealen äger 

Sveaskog 3,3 miljoner hektar 

eller fjorton procent. Skogsinnehavet 

sträcker sig över hela 

landet. Den årliga avverkningsmängden 

är drygt åtta 

miljoner kubikmeter. m 

text: 


Virkesprisen viktiga för skogsägaren 

– kvalitetsfrågor nästan lika viktiga 

Virkespriset och kvalitet på avverkningsarbetet avgör vem 

skogsägaren väljer att sälja sitt virke till. Det framkommer av en 

gallup som Gallup Elintarviketieto utfört åt tidningen Maaseudun 

Tulevaisuus. Gamla kundförhållanden sätter skogsägaren 

inte lika stor vikt vid. 

Virkespriset 

Betalarens 

soliditet 

Spår efter 

avverkningen 

Maximalt 

stockuttag 

Inköparens 

yrkesskicklighet 

Inställning till 

miljöfrågor 

Vilja att bibehålla 

arbetsplatser 

Gammalt 

kundförhållande 

Lokal anknytning 

0 1 2 3 4 5 6 7 

(I gallupen skulle skogsägarna betygsätta olika påstående på en skala med vitsorden 1–7, 

där 7 betyder ”har mycket stor betydelse” och 1 ”har mycket liten betydelse”) 

Hälften av de skogsägare som tillfrågades uppger att de struntar 

i om någon virkesköpare stängt en fabrik eller ett sågverk, när 

de väljer vem de säljer sitt virke till. Skogsägare i norra Finland 

med närhet till Stora Ensos fabrik i Kemijärvi sätter större värde 

på att virkesköparen har lokal anknytning och bidrar till sysselsättningen. 

m Källa: Maaseudun Tulevaisuus/Gallup Elintarviketieto

Bioenergi 

Ekenäs Energi 

utvidgar flisvärmen 

ekenäs energi lever i spännande tider. fjärrvärmever- 

ket sOm finns pÅ björknäs industriOmrÅde i ekenäs har 

kunder för hela sin kapacitet. nu finns det beslut pÅ 

utvidgning med en ny panna med generatOr för tillverkning 

av el. en nyhet sOm inte tidigare ingÅtt i prOduktiOnen. 

byggstarten för prOjektet med en budget pÅ 

16,5 miljOner eurO sker denna vÅr. 

Ekenäs Energis flisvärmeverk 

har för närvarande 

en kapacitet 

på 15 MV. Beslutet 

att bygga ett flisvärmeverk 

för fjärrvärme togs i Ekenäs år 

2000. Det nuvarande flisvärmeverket 

stod färdigt år 2001 

och byggdes invid den gamla 

värmecentralen som använder 

olja som bränsle. Beställningseffekten 

har tredubblats 

och just nu lider man av kapacitetsbrist. 

Det inkörda 

konceptet ska nu utvidgas 

med ett tillbygge. 

Vill släcka oljepannor 

Ekenäs Energis miljöpolicy 

går ut på att man vill stänga 

små lokala oljepannor och 

förse staden med lokal ren 

flisvärme. Regional självförsörjning 

och miljövärden är 

viktiga. Gamla oljecisterner 

som ska förnyas är den vanligaste 

orsaken till att enskilda 

bostadsbolag eller enfamiljshus 

vill ansluta sig till 

fjärrvärmenätet med flis som 

energikälla, berättar Ekenäs 

Energis energidirektör Roald 

von Schoultz. Askhanteringen 

1 

sköts så att bottenaskan sprids 

ut på åkrar och flygaskan blir 

till gödsel som sprids ut tillbaka 

i skogen. Rökgaserna 

från förbränningen renas med 

ett elfilter. 

Anskaffningsområde i 80 

kilometers radie 

Vid full kapacitet använder 

den nuvarande värmepannan 

6 långtradarlass med flis per 

dygn, varje lass med 110–120 

kubikmeter flis. Energibolaget 

betalar för energiinnehållet i 

den levererade flisen. Man 

följer också med andelen 

färskt virke i flisen. Optimal 

flis är överårig men ändå inte 

rutten. Till exempel färsk barrträdsflis 

kan orsaka korrosion 

i pannan. Man jobbar rätt 

mycket med fliskvaliteten på 

Ekenäs Energi. Den gångna 

vintern har varit svår också 

för flisleverantören. De överåriga 

högarna med flisved har 

inte kunnat nås på grund av 

det varma och fuktiga vädret. 

Å andra sidan är snö och is 

också ett kvalitetsproblem i 

flisen under kalla vintrar. Det 

har man undgått denna vinter. 

Skogsflisbristen har gjort att 

man också använt överårig 

massaved som flisråvara. Till 

färgen skiljer sig massavedsflisen 

från skogsflisen i lagret 

genom den betydligt ljusare 

färgen. Bolagets flisanskaffningsområde 

finns inom en 

Ekenäs Energis energidirektör 

Roald von Schoultz väntar 

med spänning på byggstarten 

för det nya kraftvärmeverket 

som ska ligga på planen invid 

det gamla på industriområdet 

i Björknäs i Ekenäs.

adie på ungefär 80 kilometer 

från energiverket. Men eftersom 

Ekenäs ligger vid havet 

blir anskaffningsområdet endast 

en halvcirkel, resten av 

området är havsområden som 

inte är flisanskaffningsområde. 

Flisanskaffningen konkurrensutsätts 

Vid infart till energiverket vägs 

flisbilarna på vågen på energiverkets 

gård. Efter provtagning 

för att bestämma flisens 

fuktighet och energiinnehåll 

kippas lasset in i värmeverkets 

lager. Ekenäs Energi håller sig 

med ett flislager på 3 000 

kubikmeter. Det räcker till 

för ungefär en veckas behov 

då verket kör för fullt. Tillsvidare 

har tillgången på råvara 

varit bra. Ett storkraftverk i 

huvudstadsregionen med flis 

som bränsle kunde enligt von 

Schoultz ändå snabbt ändra 

situationen. 

Raseborgs Trä är för tillfället 

ensam leverantör av flis till 

Kvaliteten på den levererade 

flisen kontrolleras på plats 

genom provtagning av varje 

levererat långtradarlass. 

verket och de räknar enligt von 

Schoultz med en lönsamhetsgräns 

i anskaffningsområdet 

på ungefär 80 kilometer. An- 

”Regional självförsörjning och 

miljövärden är viktiga för bolaget.” 

skaffningen har konkurrensutsatts 

och Raseborgs Trä har för 

tillfället entreprenaden. Vid 

utvidgningen och tillbyggnaden 

ser von Schoultz ändå 

14 

att det sannolikt kommer att 

komma in flera flisleverantörer. 

Konkurrensutsättningen 

för anskaffningen av bränsle 

till det nya verket inleds inom 

kort. Av skogsentreprenörerna 

hoppas han på förbättrad 

effektivitet. Den lokala skogssektorn 

får en välmenande 

Nattetid sparas hett vatten under 

tryck i den 26 meter höga 

ackumulatortanken. Lagret 

kommer till användning när 

stadens energibehov ökar i 

morgonrusningen. 

känga för att vara aningen 

konservativ. Nya lösningar 

och flisved kommer inte alltid 

fram så enkelt. Samarbetet 

mellan Ekenäs Energi och de 

lokala entreprenörerna är i 

alla fall gott. Bolaget har som 

målsättning att vara regionalt 

självförsörjande gällande 

bränslet men man har inte för 

avsikt att själv börja tillverka 

eller leverera flis, samarbetspartners 

behövs alltså också 

framöver. 

Ren flis en förutsättning 

Trots att Ekenäsverkets panna 

varken har galler eller magneter 

för att skydda den för 

orenheter, har verket i stort 

sett fungerat bra. Flisleverantören 

flisar veden direkt i 

lastbilsflaket efter lagring vid 

avverkningsplatsen. På så 

sätt är flisen möjligast ren när 

den levereras direkt till lagret 

i Björknäs. Den nuvarande 

pannan klarar dock inte av att 

bränna annat än rent skogs

Också gripkranen arbetar automatiskt och systematiskt i bränslelagret utan inblandning av någon människohand, en flitig och säker 

medarbetare enligt Roald von Schoultz. 

flis. T.ex. stubbar innehåller 

sand och mull som murar 

igen pannan med slagg och 

släcker elden. 

Den nya pannan planeras 

så att den ska kunna klara 

av också stubbar, torv och 

rörflen som bränsle. Bränslelagret 

i nybygget kommer 

att bli tvådelat så att de olika 

bränsletyperna kan lagras 

skilt från varandra. Flisen blir 

ändå huvudbränsle också för 

den nya anläggningen. 

Nästan självgående värmecentral 

Själva flispannan är helt och 

hållet fjärrstyrd. Processen 

kommunicerar med textmeddelanden 

till jourens mobiltelefon. 

Dagtid finns det ändå 

oftast en man på plats vid 

värmeverket. I framtiden ska 

man kunna kvittera felmeddelanden 

också från sin hemdator. 

Om meddelandet gäller t 

ex. en sten i transportskruven 

kräver det förstås ett besök på 

platsen. 

Flisvärmeverket är i gång 

året runt med en fyra veckors 

stopp för årlig service som utförs 

på sommaren. Då startas 

oljepannorna som finns intill 

flispannan. Också då temperaturen 

utomhus sjunker 

under plus 2 grader behövs 

oljepannorna som tilläggsenergiproducenter 

vid sidan av 

flispannan. 

I flispannan sker förbränningen 

vid en temperatur av 

ungefär 665 grader. Värmen 

tas tillvara i form av uppvärmt 

vatten som dels körs ut 

i fjärrvärmenätverket och dels 

samlas i den 26 meter höga 

ackumulatortanken som finns 

utanför värmeverket. Ackumulatortanken 

ger en 4 Megawatts 

effekt för några timmar 

och används speciellt på 

morgnarna när energibehovet 

i staden efter en lugn natt stiger 

till sin toppnivå för några 

timmar. 

1 

Många nya värmeverk i 

framtiden 

Framtiden ser alltså ljus ut 

för bolaget. Förutom den nya 

pannan arbetar man vidare 

med planer för att starta mindre 

1½–2 megawatts pannor 

i lämpliga byacenter runt om 

i den nya storkommunen Raseborg. 

För dessa är bränslet 

flis eller pellets. Planer finns 

för värmeverk i såväl Snappertuna, 

Svartå som Tenala 

och Fiskars. I byacentren är 

det frågan om småskalig närvärme 

som utgår från en befintlig 

gammal oljepanna som 

ska förnyas vid någon större 

fastighet såsom en skola eller 

ett servicehus. Genom den 

nya kommunstrukturen kommer 

Ekenäs Energi också att 

överta det lokala värmeverket 

i Pojo som för tillfället är oljedrivet. 

m 


maria lindén 

Om 30 år är förbuskningen ett minne blott 

Juha Kuisma direktör för Finlands lantbruksmuseum Sara 

uppskattar att man i framtiden kommer att behöva också 

slyet vid vägkanterna och vattenområdenas vassruggar till 

energiproduktionen. ”Senast om trettio år har förbuskningen 

på landsbygden tagit slut. Då finns det bioenergiverk med 

40 kilometers mellanrum”, visionerar Kuisma i tidningen 

Maaseudun Tulevaisuus. Samtidigt blir samhällsstrukturen 

på landsbygden allt med koncentrerad till vägkanterna, tror 

Kuisma. m

Österbotten 

fick storförening 

tiO skOgsvÅrdsföreningar i österbOtten gÅr samman 

till skOgsvÅrdsföreningen österbOtten. detta beslöts 

pÅ den s.k. superOnsdagen, den 2 april, när landskapets 

samtliga elva föreningars fullmäktige höll sina vÅrmöten. 

endast jeppO skOgsvÅrdsförening stÅr utanför 

fusiOnen. 

I 

de flesta fallen blev besluten 

enhälliga, men Korsnäs 

svf tvekade en timme 

innan beslutet föll. En av 

de största, Norrskog, avhandlade 

fusionen på en knapp 

timme då fullmäktige samlades 

i Pedersöre skolcentrum. 

Skogsvårdsföreningen Norrskog 

Nykarleby 

skogsvårdsförening 

Terjärv 


Jeppo 


Vörå-Maxmo skogsvårdsförening 

Skogsvårdsföreningen Söderskog 

Malax skogsvårdsförening 

Korsnäs skogsvårdsförening 

Pörtom skogsvårdsförening 

Övermark skogsvårdsförening 

Kristinestads skogsvårdsförening 

1 

I den nya föreningen ingår 

17 150 skogsägare med nästan 

160 000 hektar skog. Som 

gamla arbetare medföljer de 

30 funktionärerna i primärföreningarna, 

liksom ett 30tal 

skogsarbetare. De 20-talet 

entreprenörer som haft avtal 

med gamla föreningarna får 

också fortsätta under nya föreningen. 

Av funktionärerna är fem 

kanslister, och dessa kommer 

att finnas på kontoren i Ytteresse, 

Vasa och Lappfjärd. De 

nuvarande områdeskontoren 

bibehålls också. Korsholm blir 

föreningens hemort, medan 

områdeskontoret finns i Vasa. 

Målet med Österbottnisk 

storförening uppnådd 

Vid Norrskogs fullmäktigemöte 

informerade Skosgägarför- 

respons på olika detaljer i 

helheten. Från första början 

var en österbottnisk förening 

målsättningen, och med 97,6 

procent av skogsägarna involverade 

i den nya föreningen 

så nåddes nästan det målet. 

– Främsta målsättning är att 

kunna effektivera intressebevakningen, 

d.v.s. att hjälpa 

skogsägarna få ut bästa möjliga 

pris för virket. Men vi vill 

naturligtvis verka över hela 

sektorn, på en marknad där 

konkurrensen blir allt hårdare. 

Fler vill bestämma om vad 

som sker i våra skogar, konstaterade 

Olav Store. 

Han förvånades också över 

att Aho-gruppens betänkande 

om hur våra virkestillgångar 

skall kunna utnyttjas effektivt, 

inte med ett ord nämnde skogsvårdsföreningen 

som aktör. 

– Utan skogsägarförening- 

”I den nya föreningen ingår 17 150 

skogsägare, nästan 160 000 hektar 

skog och 30 funktionärer från 

primärföreningarna samt ett 30-tal 

skogsarbetare.” 

bundet Kustens ordförande, 

tillika Norrskogs styrelseordförande, 

Olav Store om processen 

bakom fusionen, samt 

om målsättningarna. 

– Processen har pågått i 

ungefär ett år, och de olika 

föreningarnas styrelser har 

under arbetets gång fått ge 

arnas medverkan lyckas man 

inte nå de målsättningar gruppen 

satte upp! 

Ekonomin viktig 

För Norrskog förenklades 

beslutet av att den nya föreningen 

enligt intentionsavtalet

får en skogsvårdsavgift på 5,5 

procent. Norrskog har uppburit 

maximala 7 procent, vilket 

i praktiken innebär en ekonomisk 

nytta på drygt 60 000 

euro per år för medlemmarna 

i Norrskog. 

Olav Store betonade att det 

blir i första hand interrimsstyrelsens, 

men senare också ordinarie 

styrelsens stora utmaning 

att få verksamheten och 

ekonomin att fungera fördelaktigt 

och effektivt. Vid mötet 

i Pedersöre konstaterades 

bland annat att Norrskog haft 

ett positivt ekonomiskt utfall 

2007, ett överskott på nästan 

18 000 euro. En av ledamöterna 

påpekade att planerna 

för den nya föreningen inte 

tillfredsställer på alla punkter. 

Enligt områdesindelningen 

skulle hans skogsskiften i Pensala 

förutsätta kontakter med 

tre olika fackmän i den nya 

föreningen! 

Tio föreningar med – 

Jeppo stannar utanför 

De tio föreningarna bakom 

den nya föreningen är Korsnäs 

(1 006 skogsägare), Kristinestad 

(1 477), Malax (1 692), 

Norrskog (4 123), Nykarleby 

(1 292), Pörtom (364), 

Söderskog (4 588), Terjärv 

(550), Vörå-Maxmo (1 482) 

och Övermark (416). Jeppo 

skogsvårdsförening valde att 

stå utanför, främst för att föreningen 

är nära anknuten till 

Jeppo skogsandelslag. m 

text: 

bertel WidjeskOg 

Timpenning och drygt 

sju timmars arbetsdag 

allfOrest, ett skOgsvÅrds- 

företag i östra nyland 

sOm har specialiserat sig 

pÅ röjning Och hyggesrensning, 

har fyra yrkesröjare 

i sin tjänst. 

Våra röjare röjer 

drygt en halv hektar 

per dag i en normal 

plantskog. De får 

betalt per timme och är nöjda 

med det här systemet. Det här 

säger Bore Lindström på Allforest. 

– I huvudsak får våra anställda 

betalt per timme, säger 

Bore Lindström på Allforest. 

Hektartaxa brukar vi tillämpa 

när det är fråga om större röj- 

1 

ningsytor och en person gör 

arbetet från början till slut. 

Ytan ska vara närmare tio 

hektar och plantskogen ska 

vara någorlunda jämntät. Våra 

röjare jobbar oftast i par på en 

yta och då är det enklast med 

timpenning. De är nöjda med 

det systemet. 

Lindström berättar vidare 

att skogsarbetarnas kollektivavtal 

ligger till grund för timersättningen. 

– Vi fakturerar våra kunder 

per hektar. När vi för kundens, 

skogsägarens, räkning ansöker 

om statsstöd för röjningsarbetet 

s.k. kemerapengar, 

ska vi i alla fall ha uppgifter 

om röjningsytans storlek. 

– Våra röjare röjer 0,6–0,7 

hektar per dag i en normal 

plantskog. Då är ytan plan- 

terad och röjningen görs när 

ungskogen är fem till sex 

meter hög, säger Bore. Om 

plantskogen har vuxit förbi 

röjningsstadiet och har blivit 

ett s.k. problembestånd 

räcker arbetet mycket längre. 

Vi har haft röjningarna där 

dagsprestationen har stannat 

vid 0,2 hektar per dag. Det är 

inte mer än en yta som är 40 

m x 50 m. Då blir röjningen 

dyr. 

– Arbetsdagen är i medeltal 

7,5 timmar för våra röjare. I 

arbetstiden ingår inte resor till 

och från skogen, men nog kaffepauser 

och matpauser. m 

text: 


Foto: Allforest 

– Vi jobbar oftast parvis, säger Bore Lindström (t.h.) på Allforest som är på väg ut i skogen med 

Jesper Röök (t.v). Det minskar resekostnaderna och är en trygghetsfaktor.

skogsVård 

Ska jag röja själv? 

ingen plantskOg är den andra lik. plantskOgar växer 

Ofta väldigt fOrt Och mycket kan hända pÅ ett par 

År. gran- Och tallplantOr kan växa en halv meter per 

År Och lövsly ännu mera. röjningsbehOv kan därför 

uppstÅ pÅ kOrt tid. 

Huvudprincipen 

är att röjning ska 

utföras innan de 

tänkta huvudplantornas 

tillväxt hämmas i 

alltför stor utsträckning av andra 

plantor. Trängsel i sidled 

är inte lika allvarligt som beskuggning 

ovanifrån. Det här 

gäller speciellt för tallplantor. 

Hur mycket röjer jag på 

en dag? 

Röjning är en bra investering. 

Även om röjningen medför en 

kostnad idag kommer du redan 

i första gallringen att märka 

resultatet av din röjningsinvestering 

i form av en större 

virkeslikvid från gallringen. 

Om du väljer att röja själv, 

ska du räkna med att du i snitt 

röjer 0,3 hektar per dag. Variationerna 

är stora, bl.a. beroende 

på hur mycket stammar 

som ska röjas bort, hur grova 

de är och vilken arbetstakt du 

har. 

Arbetseffektivitetsföreningen 

har kartlagt skogsägarnas 

röjningsinsatser i deras egen 

skog. Den studien visar att 

skogsägarnas prestanda i röjningsskogen 

är nästan hälften 

lägre än yrkesröjarens. Här 

har det inte skett någon förändring 

de tio senaste åren. 

Det är rätt naturligt eftersom 

varken röjsågen eller arbetstekniken 

har ändrat mycket 

det senaste decenniet. Samma 

1 

studie visar att arbetsdagens 

längd är drygt 4,5 timmar. 

Röjer jag själv eller… 

Skogsägarna gör ett bra arbete 

i röjningsskogen. De får ett 

bra betyg både för stamvalet 

och för arbetets tekniska ut- 

Foto: Jan Karlsson Skog 

som jobbar på annat håll. 

Som skogsägare ska du ta 

ställning till om du själv vill 

röja din skog eller om du lejer 

bort röjningen. Om du väljer 

att leja bort röjningen kan du 

köpa tjänster från flera håll. 

• Skogsvårdsföreningarna 

och skogsreviret har fastan- 

”Om trenden med minskade 

röjningsareal inte vänder kan 

skogscertifikatet vara hotat.” 

förande i Arbetseffektivitetsföreningens 

studie. På åtta av 

tio röjningsytor var stamvalet 

riktigt gjort. 

Sju av tio skogsägare uppger 

att de väljer att röja själv eftersom 

det minskar utgifterna för 

skogsbruket. Det är inte stor 

skillnad mellan jordbrukande 

skogsägare och skogsägare 

ställda eller säsonganställda 

skogsarbetare som utför 

röjningar. 

• Virkesköparna har egna 

skogsarbetare eller avtal 

med skogsvårdsföretag som 

utför röjningar. 

• Skogsvårdsföretag blir vanligare. 

Här ryms allt från 

enmansföretag till företag 

med tiotals anställda. De 

utför röjningar med egen 

personal eller så anlitar de i 

sin tur underentreprenörer. 

• Plantförsäljare säljer ibland 

också röjningstjänster, men 

främst erbjuder de planteringstjänster. 

Skogsägarna har lovat röja 

sina plantskogar 

Skogscertifieringen innehåller 

ett kriterium som berör skötseln 

av plantskogar. Det anger 

Omkring 150 euro per dag 

plus moms kostar det att ha 

en skogsarbetare att röja i sin 

skog. Kostnaderna är avdragbara 

i skogsbeskattningen och 

likaså mervärdesskatten.

Foto: Gerd Mattsson-Turku 

En person som inte är yrkesröjare röjer omkring 0,3 hektar per 

dag eller hälften mindre än proffsen. Arbetsdagens längd är 

vanligtvis också ett par timmer kortare. 

att röjningen på årsnivå ska 

komma upp till minst sextio 

procent av röjningsbehovet 

i området. Områdena följer 

skogscentralernas områdesgränser 

med undantag av 

Kustens skogscentrals område 

som även innefattar Åland. 

Som grund används den areal 

som riksskogstaxeringen ger. 

För Svenskfinlands del har 

situationen blivit hotfull eftersom 

röjningsarealerna minskat 

flera år efter varandra. 

Om trenden inte vänder kan 

skogscertifikatet vara hotat. 

När röjning bör utföras på 

minst sextio procent av arealen 

stannade procenttalet för 

år 2006 på knappt femtio. 

Procenttalet för år 2007 kan 

bli tungan på vågen. Siffrorna 

för röjningsarealerna år 2007 

fås i början av sommaren, då 

all statistik ska vara insamlad. 

Därför är det viktigt att 

Hektar 

9000 

8000 

7000 

6000 

2003 2004 2005 2006 

1 

skogsägarna rapporterar röjningar 

de utför på egen hand 

till någon aktör inom skogsbranschen. 

Revisorerna tittar 

enbart på siffror i statistiken. 

Vanligen två röjningar 

En plantskog behöver oftast 

två röjningar. Den första röjningen 

görs när beståndet är 

omkring en meter högt. Den 

utförs för att förhindra att 

värdefulla plantor tar skada. 

Oftast räcker det med en s.k. 

brunnsröjning då man tar 

bort alla lövträd på ungefär 

en meters radie runt barrträdsplantan. 

När beståndet är 5–7 meter 

högt görs den egentliga röjningen. 

Målet med röjningen 

är att reglera beståndets täthet 

och att välja ut de stammar 

som kommer att bilda det 

framtida beståndet. 

Timlön lika vanlig som 

ackordlön 

Tidigare hade yrkesröjare uteslutande 

ackordlön, men timpenning 

håller på att bli allt 

vanligare. En snabb gallupp 

bland skogsvårdsföreningar 

och team inom Södra skogsreviret 

visar att timpenning 

är lika vanlig som ackordlön 

i dag. 

– För ungefär fem år sedan 

gick vi över från ackordlön 

till timlön för våra röjare, sä- 

ger Anders Kaivo-oja i Kristinestads 

skogsvårdsförening. 

Både vi och röjarna har varit 

nöjda. De har varit länge i vår 

tjänst och är verkliga proffs. Vi 

betalar 13,50 euro per timme 

och i det priset ingår motorsågstillägget. 

– När en skogsägare frågar 

vad en röjning kostar, brukar 

jag säga att ett dagsverke 

kostar omkring 150 euro plus 

moms. På timlönen kommer 

ju ytterligare sociala kostnader. 

Henrik Andersson på Tomas 

Ab uppger att de betalar sina 

skogsarbetar per tank. 

– I princip är det en omskrivning 

av timpenning, säger 

Henrik Andersson. Skogsarbetaren 

antecknar förutom 

antalet bränsletankar även 

hur många timmar han lägger 

ner på en röjningsyta. Det ger 

möjlighet till en extra checkning. 

De skogsarbetare som 

jobbar i dag är yrkesmän och 

vill verkligen jobba. Långvariga 

arbetsförhållanden leder till 

ett ömsesidigt förtroende, som 

båda parterna värnar om. m 

text: 


Röjningsarealerna i Svenskfinland har minskat flera år i rad 

Mål 8400 ha 

Grafik: Margita Törnroth

Teknik 

Nya skydd 

Ergo stötskydd, som har formen av skyddskorg, skruvas fast på riggröret. När det inte används 

kan det vikas upp i viloläge längs riggröret. 

Sågklingan Ergo-anti-sinko minskar risken för stenskott tack vare tändernas speciella utformning. 

Stötskyddet är i viloläge. 

0 

Foto: Per-Johan Bäckström 


med sprutskydd, plant- 

skydd Och säkerhetsklinga 

pÅ röjsÅgen skyddar du 

bÅde träd Och buskar, 

dina egna ben Och grannens 

bil. 

Röjsågen börjar vi använda 

allt mera för 

mindre arbeten på 

gårdsplanen och i 

trädgården. Den passar bra för 

gräsröjning runt träd och buskar. 

Men trots att vi är försiktiga 

händer det att klingan eller 

trimmerlinan nuddar vid en 

trädstam så att barken skadas. 

Och när vi röjer längs 

kanststenar och vägslänter är 

det vanligt att mindre stenar 

flyger upp och träffar smalbenet 

med småsår som följd om 

röjaren inte har gummistövlar 

eller långbyxor på sig. I värsta 

fall får bilen och kanske också 

grannens bil stenskott. 

Skydd mot stamskador 

Skydden till röjsågarna har 

olika namn beroende på vem 

som tillverkar och säljer dem. 

För att skydda trädstammar, 

kantstenar stolpar osv. mot 

beröringsskador av sågklingan 

eller trimmerlinan finns 

stötskydd och plantskydd. Vid 

gräs- och slyröjning vill man 

göra ett så bra arbete som 

möjligt och det händer lätt 

att man går för nära stammen 

och skadan är skedd, hur försiktig 

man än är. Gräset kan 

också ta tag i klingan och dra

till röjsågen 

röjsågen mot stammen. Skydden 

fästs på riggröret. 

Skydd mot stenskott 

Vid sly- och gräsröjning är 

risken för stenskott stor. Stenskott 

från vanliga bett är ett 

stort problem i tätorter och 

det finns städer som har förbjudit 

användningen av vanliga 

sågklingor. 

”Det finns 

städer som har 

förbjudit 

användningen 

av vanliga 

sågklingor.” 

Det finns både specialklingor 

och sprutskydd som 

monteras på riggröret som 

skydd mot stenskott. Specialklingorna 

påstås hindra 

stenskott i alla riktningar tack 

vara skärtändernas speciella 

utformning. Sprutskydden 

skyddar endast mot stenskott 

som slungas bakåt. m 

text: 


En fällriktigare gör det lättare att fälla grövre träd. Den monteras på riggröret. 

Husqvarnas plantskydd är av metall och fästs under vinkelväxeln, på den plats där sektorskyddet 

normalt finns. Med hjälp av ”taggen” drar man gräs och sly från plantan in i klingan. 

1 


Foto: Sammy Olenius

kuLTur i skogen 

Samtliga markägare hörs in 

fornminnen registreras 

samtliga fOrnlämningar pÅ Åland ska registreras pÅ 

nytt. det är en tidskrävande prOcess sOm berör mÅnga 

mark- Och skOgsägare. 

På Åland finns uppskattningsvis 

1 700 

kända fornlämningar. 

Bland de vanligaste 

i skogsmarker är rösegravar 

från äldre järnålder – cirka 

500 f Kristus. 

– De kan se olika ut, de är 

ofta låga och flacka och det 

kan växa rejäla träd på dem, 

säger antikvarie Jan Andersson 

vid landskapets museibyrå. 

Höggravfält från yngre järnåldern 

– fram till år 1000 e 

Kristus – är också vanliga på 

Åland. De ligger ofta i anslutning 

till dagens byar. 

Antikvarie Jan Andersson granskar en äldre karta över ett höggravfält. Nu ska samtliga fasta fornlämningar 

på Åland registreras om. 

I trakterna kring Ålands 

högsta berg, Orrdalsklint, 

som först började stiga upp 

ur havet, finns många boplatser 

från stenåldern. I området 

har man påträffat 15 boplatser 

från en period på 3 500 

år. De äldsta, som är cirka 

7 000 år gamla, finns högst 

upp på berget. Ju längre ner 

man kommer, desto yngre är 

boplatserna. 

De minsta av de kända 

boplatserna är mindre än en 

hektar, sedan finns ett fåtal 

större som upptar mellan 10 

och 11 hektar. 

– Det är i regel inga problem 

att avverka skog som växer på 

en stenåldersboplats. Däremot 

kan en markberedning 

enligt moderna metoder helt 

fördärva de värdefulla kulturlagren, 

säger Jan Andersson. 

Överstora skyddsområden 

Efter ett par fall av missnöje 

på Åland där markägare ansett 

att fornlämningar i för 

hög grad begränsar deras 

möjligheter att använda sina 

marker beslöts att samtliga 

fornminnen ska registreras på 

nytt och att varje markägare 

”ges tillfälle att bli hörd” innan 

en fast fornlämning registreras. 

Syftet med lagändringen 

är att få tydligare gränser 

för fornminnena och därmed 

bättre skydd av markägarnas 

intressen. 

Både Ålands producentförbund 

och Ålands skogsvårdsförening 

har engagerat sig i 

frågan. 

– I vissa fall anser markä-

nan åländska 

garna att överstora skyddsarealer 

ritats in. Om skyddet 

av fornminnena begränsar 

möjligheterna att förnya skogen 

måste man få ersättning, 

säger Tage Eriksson som är 

ordförande för Ålands skogsvårdsförening. 

Enligt en paragraf i lagen 

kan en markägare ansöka om 

att få rubba eller täcka över 

– En markägare kan till exempel 

anse att registreringen 

inte stämmer överens med 

verkligheten – att fornminnet 

ritats in på fel plats eller 

att området är för stort, säger 

Britt Lundberg som är kultur- 

och utbildningsminister 

i Ålands landskapsregering 

och som är politiskt ansvarig 

för registreringen. 

”Fornlämningarna ligger 

ofta i anslutning till 

dagens byar.” 

en fornlämning som begränsar 

ens verksamhet. Om anhållan 

avslås kan markägaren 

få full ersättning om anhållan 

kommit in inom två år från registreringen. 

Om parterna inte 

kommer överens kan tvisten 

hänskjutas till tingsrätten. 

Sockenvisa stormöten 

Själva registreringen beräknas 

ta ett år. Först får markägarna 

ett brev med information om 

de fornlämningar som finns 

på deras ägor. Sedan hålls 

stormöten sockenvis där 

markägarna får ställa frågor 

och sedan får han eller hon 

säga sitt om den planerade 

registreringen. 

Hon säger att det är viktigt 

att ”städa upp” i registren som 

delvis är baserade på gamla 

uppgifter. 

– Det handlar om rättsäkerhet 

för markägarna, säger 

hon. m 

text Och fOtO: 

helena fOrsgÅrd 

Du kan ge respons per e-post till adressen 


eller per post till adressen 

Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, 

00700 Helsingfors. 

Du kan också ringa redaktionen direkt, 

våra kontaktuppgifter finns på 

sidan 3 i tidningen. 

Ålands landskapsregering lediganslår en tillfällig tjänst som 

skogsbruksplanerare 

vid näringsavdelningens skogsbruksbyrå fram till 

31.12.2008 med möjlighet till förlängning. 

Tillträde sker enligt överenskommelse. 

Behörighetskrav är utbildning efter gymnasialstadienivå med 

skoglig inriktning. Meriterande är goda kunskaper i ADB och 

GIS-hantering samt erfarenhet av skogsbruksplanering. 

Arbetsuppgifterna består av att självständigt upprätta 

skogsbruksplaner för såväl enskilda fastigheter som för större 

områden samt presentation och information kring dessa 

planer. Arbetet består av fältarbete samt databehandling och 

karthantering i programmen Tforest och ArcView. 

Lön erläggs enligt löneklass A20 (f.n. 1.999,22–2.553,21 

euro/mån. + ev. tillägg), fr.o.m. 1.6.2008 löneklass A21. 

Dina ansökningshandlingar skall vara landskapsregeringens 

registratorskontor tillhanda senast den 9 maj 2008 

kl. 16.15. Ålands landskapsregerings adress är PB 1060, 

22111 MARIEHAMN. 

Närmare upplysningar ger ledande skogsbruksplanerare 

Göran Grannas, tel. 018-25 327 eller byråchef Mikael Sandvik, 

tel. 018 - 25 320. www.regeringen.ax.

Praktiken en Kungsväg 

till rekrytering 

britt-mari fagerström 

sOm är prOgramchef för 

u t b i l d n i n g s p r O g r a m- 

men inOm skOgsbruk Och 

miljöplanering vid yrkeshögskOlan 

sydväst, kOm- 

mande nOvia, berättar 

Om skOlans prOjekt för 

att förbättra kOntakten 

till praktikarbetsgivarna. 

prOjektet sOm avslutades 

vid Årsskiftet pÅgick i tvÅ 

Och ett halvt År Och re- 

sulterade i en Omfattande 

manual Och ett lite enk- 

lare infOrmatiOnsblad för 

praktikarbetsgivarna. 

Orsaken till att 

Sydväst har byggt 

upp ett program 

och gett ut en 

handbok för praktikhandledarna 

är att praktikperioderna 

är en viktig del av studierna. 

Handboken fungerar som en 

allmän manual för de företag 

och samarbetsparter som har 

tätt samarbete med skolan, 

berättar Sydvästs programchef 

Britt-Mari Fagerström. 

– Vi ville förbättra kopplingen 

mellan praktiken och 

undervisningen och samtidigt 

var projektet en del av skolans 

kvalitetsarbete berättar hon. 

Praktikvärdarna som också 

har deltagit i projektarbetet 

hade också önskat sig mera 

respons från skolan. 

Praktikinformation samlades 

till manual 

– Information speciellt om 

verksamheten vid skogsbolagen 

måste eleverna få på 

I skolans vinterträdgård står Robert Andersson, Danne Mattson och Robert Broo som är fjärde 

årets studeranden vid Yrkeshögskolan Sydvästs skogslinje. 

fältet, den kan inte ingå i undervisningen, 

påminner Fagerström. 

Därför är det viktigt 

att praktikperioderna förlöper 

väl både för studeranden och 

praktikvärdar. Handboken 

4 

Skogssektorns utbildningsansvar 

I praktikmanualen betonar 

skolan också skogsorganisationernas 

utbildningsansvar. 

”Studien visade att en tredjedel av 

skogsbruksingenjörerna jobbar på 

någon av sina praktikplatser.” 

som nu sammanställts innehåller 

tips för hur arbetsgivaren 

kan få ut så mycket som 

möjligt av praktikperioden. 

Den innehåller också en 

kom ihåg lista för skolan och 

de praktikansvariga lärarna. 

Projektet som avslutades i 

december 2007 producerade 

manualerna som nu skickas 

ut till skolans samarbetsparter 

och lämpliga praktikvärdar. 

Det är viktigt att praktikanterna 

får rätt slags arbetsuppgifter 

med både handledning 

och självständigt arbete. 

Praktikperioden ska bestå av 

just praktik och inte endast 

arbete. I praktikperioden ska 

ingå inskolning men också ett 

förtroende för praktikanten 

så att han eller hon verkligen 

får utföra riktigt arbete. Personalen 

på praktikplatsen kan 

också på förhand planera vad 

praktikperioden ska innehålla 

tillsammans med skolan. 

Praktikanter också till 

privata skogsägare 

Skolan uppmuntrar eleverna 

att söka alla slag av praktikarbeten. 

-Det lönar sig att 

kontakta skolan om man är 

intresserad av att få en praktikant 

till sin skogsbrukslägenhet, 

säger Britt-Mari Fagerström. 

Större skogsägare kan 

också erbjuda praktik i form 

av beställning av skogsbruksplanering. 

På skolan vet man 

om det finns en passlig person 

för det jobb skogsägarna 

vill bjuda ut. Avgörande kan 

också vara elevens boningsort. 

Eleverna hyr oftast platser 

på skolans internat och under 

praktikperioderna vill de 

kanske bo hemma. Den goda

egionala spridningen bland 

skogsbrukseleverna gör ändå 

att det nästan alltid finns studerande 

från alla regioner i 

Svenskfinland som är i behov 

av praktik, säger Fagerström. 

Första praktikperioden 

möjlig i privatskogsbruk 

Elever som utför sin första 

praktikperiod är kanske lämpligast 

för privata skogsägare 

som vill ha en praktikant till 

sin skogsbrukslägenhet. Den 

första praktikperioden som 

infaller i juni efter första året 

av studierna är en såkallad 

”overallpraktik”. Praktikarbetet 

ska inte innehålla några 

omfattande planeringsarbeten 

utan är mera konkret jobb 

i skogen. Alternativt kan den 

första praktikperioden också 

bestå av industriarbete inom 

skogsindustrin. 

Sin första praktik gör eleverna 

gärna på sin hemort, så 

det lönar sig att söka efter 

lokala skogsbruksstuderanden. 

I praktiken sysselsätter 

skogsvårdsföreningarna idag 

nästan helt första årets skogsbrukspraktikanter, 

så det kan 

vara svårt att hitta en lämplig 

studerande. 

– Praktikintyget för en studernade 

som har praktiserat åt 

en privatperson kan skrivas ut 

av skogsvårdsföreningen, berättar 

Britt-Mari Fagerström. 

Andra och tredje praktikperioden 

som infaller under 

studiernas tredje och fjärde år 

är oftast mera planerings- och 

arbetsledningsbetonade. 

Skolan har stödande roll 

Eleverna ska själv sköta om 

att hitta sig en praktikplats. 

Lärarnas uppgift är att stöda. 

Just nu hittar eleverna praktikplatser 

rätt enkelt berättar 

Fagerström. I början av 1990talet 

var det däremot knepigare 

och då använde skolan en 

praktikstödpeng för eleverna, 

så att arbetsgivarna kunde att 

ta emot praktikanter på jobb 

gratis. Nu får praktikanterna 

en praktikantlön som består 

av normal lön med ett visst 

praktikantavdrag. Också nu 

blir eleverna ibland tvungna 

att jobba utan egentlig lön av 

arbetsgivaren. 

Skolan har praktikansvariga 

lärare men det är meningen 

att alla lärare ska ta ansvar 

för praktikperioderna. Praktikarbetsgivarna 

har också 

önskat flera besök av lärarna 

på fältet. De praktikansvariga 

lärarna ska ha koll på att 

praktikrapporterna fylls i och 

att informationen som kommer 

fram i dem också beaktas 

av skolan. I studerandenas 

slutliga betyg ingår däremot 

inget betyg eller bedömning 

av praktikperioden. 

Praktiken ger första jobben 

Eftersom varje klass av skogsbruksingenjörsstuderande 

består av ungefär 10 elever 

med regional spridning i hela 

Svenskfinland blir praktikantströmmen 

inte belastande för 

skogsbranschens företag och 

aktörer. Praktikplatserna är 

däremot väldigt viktiga för 

eleverna också med tanke på 

deras framtida placering i yrkeslivet. 

Skolan har gjort en 

praktikstudie under ledning 

av Malin Kanerva. Studien visade 

att en tredjedel av skogsbruksingenjörerna 

jobbar på 

någon av sina praktikplatser. 

Nöjd trio har goda praktikerfarenheter 

Robert Andersson, Danne 

Mattson och Robert Bro är 

fjärde årets studeranden vid 

Yrkeshögskolan Sydvästs linje 

för skogsbruk. De tycker 

att det har varit ganska lätt att 

hitta praktikplatser. De stora 

Britt-Mari Fagerström, programchef för skogsbruk och miljöplanering 

vid yrkeshögskolan Sydväst har arbetat med handböcker 

för praktikarbetsgivarna. 

företagen tar emot ansökningarna 

vid bestämda datum. 

Beskedet kan man sen 

bli tvungen att vänta på in 

till sista stund berättar de. De 

har själv varit nöjda med sina 

praktikperioder men har nog 

också hört om andra som inte 

lyckats hitta så bra praktikarbetsplatser. 

-Egna kontakter 

och nätverk är viktiga, genom 

dem hittar man bra praktikplatser, 

anser de. 

Kunskap om grundjobben 

viktig 

Arbete som verksamhetsledare 

för Skogsvårdsförening, 

plantpackning vid plantskolor, 

arbete i skogsvårdsföreningar 

och industriarbete. Omväxlande 

och lärorika praktikplatser 

har trion lyckats hitta 

trots att det under deras studietid 

inte funnits någon manual 

för praktikhandledarna. 

Den såkallade ”overallpraktiken” 

som studerandena idag 

går igenom efter det första 

årets studier har de inte heller 

upplevt. Den nuvarande 

overallpraktiken är bra tycker 

de. I praktiken har de alla utfört 

stora mängder dylikt jobb 

också i form av sommarjobb. 

De tycker ändå att arbetet ska 

ingå som praktik i studierna. 

På så sätt lär sig alla blivande 

skogsbruksingenjörer också 

grundjobbet. 

Österbottens skogsvårdsförening 

lockar 

Robert Broo har också bakom 

sig studier till skogsmaskinförare 

på institutnivå, så han har 

fått den praktiska kunskapen 

också genom grundstudierna. 

Trots att han är utbildad 

skogsmaskinförare och bristen 

på chaufförer är stor, har 

ingen försökt locka honom 

till skogsmaskinförarjobb. Arbetet 

som skogsmaskinförare 

lockar inte heller just nu, Broo 

gör hellre planeringsarbete 

och vistas ute i skogen. Praktiken 

under en sommarmånad 

som han utförde som verksamhetsledare 

för Övermark 

skogsvårdsförening gav mers-

mak. Broo hoppas att han efter 

slutförda studier i sommar 

ska hitta ett jobb inom det 

Österbottniska skogsvårdsföreningsfältet. 

Efter jobbet som 

verksamhetsledare kändes 

den andra praktikperioden 

som plantförpackare på Mellanå 

Plant rätt annorlunda, 

konstaterar han. Alla tre är 

dock ense om att det är bra 

att se olika arbetsgivare och 

prova på varierande arbetsuppgifter 

under praktiken. 

Sverige nästa etappmål 

Robert Andersson har gjort 

sin praktik på Södra skogsreviret 

och vid Vida Skog i Sverige. 

Ursprungligen ville han 

åka till USA men de planerna 

realiserades inte. Då föreslog 

läraren praktikjobb i Sverige. 

Svenskarna var snabba 

i rekryteringsprocessen och 

inom några veckor var allt 

klart. Jobbet i Sverige gick ut 

på att fungera som tolk för de 

finska chaufförerna som arbetade 

i spåren efter de svenska 

stormarna. I Sverige var man 

också noga med praktikhandledningen. 

Andersson är nöjd 

och vistelsen i vårt grannland 

gav mersmak. Han siktar nu på 

fortsatta skogsstudier i Umeå. 

En mastersutbildning inom 

skogsbruk är nästa etappmål 

för skogsbruksingenjören som 

snart utexamineras från Ekenäs. 

Universitetsstudier på 

finska i Helsingfors lockade 

däremot inte. 

Tre skogsbruksingenjörer 

strax klara för arbetslivet 

Danne Mattson har praktiserat 

vid Åbolands skogsvårdsförening 

och vid UPM 

Kymmene. Drömjobbet för 

både Mattson och Andersson 

skulle vara arbete på någon 

stor gård med både skogsbruk 

och viltvård. Högst på 

listan för Broos del står arbete 

i någon skogsvårdsförening. 

Mattson som liksom de två 

andra också siktar på att bli 

färdig skogsbruksingenjör i 

vår hoppas att han ska få ett 

jobb inom skogsskötsel el- 

ler virkesanskaffning. Några 

ansökningar har han redan 

skickat ut, men ännu i mars 

hade han inte fått napp. Britt- 

Mari Fagerström konstaterar 

också att det inte är helt lätt 

att hitta en första arbetsplats. 

Ofta får de nyutexaminerade 

börja med något vikariat som 

sen småningom leder till fast 

anställning. 

Hellre löntagare än företagare 

Alla tre studerande vill helst 

hitta en första arbetsplats 

inom något företag eller inom 

en skogsvårdsförening. Något 

favoritbolag eller favoritarbetsgivare 

säger de sig 

inte ha. Att få arbeta i skogen 

känns viktigt för dem alla. 

Placeringsorten är också viktig. 

Andersson vill gärna se 

världen och åka utomlands 

medan Broo för tillfället helst 

söker sig till sina hemtrakter i 

Sydösterbotten. Att starta eget 

företag är inget första alternativ 

för dem, men inte heller 

uteslutet. Egen företagsverksamhet 

är kanske något man 

börjar med senare, när man 

fått lite erfarenhet som löntagare 

eller om man inte hittar 

ett lönearbete, funderar trion 

sakligt. m 


maria lindén 

Skogskulturs 

Sommarexkursion 

Kom ihåg Skogkulturs 

sommarexkursion! 

Skogskulturs sommarexkursion ordnas den 4–5.6 utgående 

från hotell Korpilampi i Esbo. Utfärdsmålen är som vanligt 

mångsidiga. Se programmet och gör din anmälning på 

www.skogsreflexen.net. m 

Branschfolket på plats 

12 14.6 2008 i Umeå 

Besök årets viktigaste 

mötesplats för skogen! 

Utställare och program 

hittar du på 

www.nolia.se/skogs 

Signalvägen 3, SE-903 22 Umeå, Sverige 

+46 (0) 90 16 34 00 • www.nolia.se

Virkespriser 

Skattefriheten för förstagallringar 

retroaktivt i kraft 

Den föreslagna skattefriheten för inkomster från försäljning av 

virke från förstagallringar träder i kraft retroaktivt från och med 

den första april och gäller fem år. Ännu krävs det att EU godkänner 

skattefriheten. Problemet är att skattelättnader kan tolkas 

som statens stöd till näringen och skulle därmed stå i strid med 

konkurrenslagstiftningen. 

Enligt statsminister Matti Vanhanen blir det inget av Pellervo 

ekonomiska forskningsinstituts förslag att skatteprocenten för 

kapitalinkomster från försäljning av virke skulle sänkas för en 

viss tid. 

Massavedsprisen har stabiliserats så nu lönar det sig att gallra 

ungskogarna. Efterfrågan på massaved är stor. m 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. 

Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare 

och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder 

ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. 

Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda 

skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder 

och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av 

alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset 

på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något 

sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , 

anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , anges (-) som pris. m 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har 

hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

Svenska Österbotten hör till ett 

mycket stort område och det 

försämrar prisstatistikens användbarhet. 

m 

text: gerd 

mattssOn-turku 

KESKI- 

SUOMI 

LAPPI 

SAVO-KARJALA 

KYMI- 

SAVO

ViLTVård 

VARGEN – inte enbart 

biologiskt problem 

vargen väcker blandade känslOr hOs Oss. för dem sOm 

ser den pÅ bilder eller i djurparker är den ett fascinerande 

hunddjur Och hundens anfader. för de människOr 

sOm pÅ landsbygden ser vargen sOm ett hOt mOt renar, 

fÅr, nötkreatur, övriga husdjur, jakthundar Och 

barnens trygga skOlväg är den en icke önskad varelse. 

Historiskt har vargen 

varit illa sedd 

p.g.a. sina angrepp 

på vilt och 

husdjur samt det hot mot 

människors liv och hälsa som 

den förknippats med. Vargen 

var fredlös sedan 1300-talet, 

det var en medborgerlig plikt 

att förfölja den, lagstadgade 

skottpengar infördes på 1600talet. 

År 1868 avskaffades 

medborgarnas plikt att deltaga 

i vargjakten men skottpengarna 

utbetalades ända 

fram till 1973 då vargen fredades 

utanför renskötselområdet. 

Vid det här laget hade 

vargstammen kraftigt reducerats 

och på 1970-talet sköts 

färre än fem vargar per år. 

Vargpolitiken idag 

På senare år har vargstammen 

repat sig mer än väl och officiellt 

finns det nu 190–200 

vargar i Finland. Den finländska 

vargstammen är en del av 

vargpopulationen på 25 000– 

30 000 individer som sträcker 

sig in i Ryssland. Ökningen av 

vargarna i Finland har medfört 

att den spritt sig till hela landet 

med betydande problem i 

”trängsel Finland”. Vargen betraktas 

i Finland som en viltart 

och Jord – och skogsbruksministeriet 

ansvarar för skötseln 

med regionalt bistånd av jakt- 

vårdsdistrikten. Miljöministeriet 

har en myndighetsroll 

som fastställer bl.a. vargens 

hotklassificering. Miljöministeriet 

inverkar väsentligt på 

vargpolitiken i Finland. 

I samband med att Finland 

anslöt sig till EU blev vargen 

klassificerad som en art på 

vilken jakten är kraftigt reglerad. 

I december 2005 lade 

Jord – och skogsbruksministeriet 

fram en förvaltningsplan 

för vargstammen i Finland där 

ungar och ibland avkommor 

från tidigare årskullar. De ensamma 

vargarna, 15–25 procent 

av stammen, är vanligen 

unga individer som söker ny 

livsmiljö eller partner. 

Vargen blir könsmogen vid 

22 månaders ålder, löptiden 

är i februari–mars och har 

parningen lyckats så föds valparna, 

vanligen 5–6 stycken, 

efter 63 dygn. Valparna, som 

tillbringar den första tiden i 

lyan, slutar dia vid nio veckors 

ålder och börjar småningom 

vänja sig vid fast föda. I september 

är valparna stora nog 

att följa med flocken på vandringar 

och jakter. Vargflocken 

håller ihop under vintern men 

i mars och april händer det 

att de första valparna lämnar 

flocken. De flesta unga vargar 

”De vargar som lämnat flocken har 

som mål att hitta ett eget revir samt 

en partner att bilda par med.” 

målen och åtgärderna slås fast 

fram till år 2010. 

Artkännedom 

Vargen är den största av c. 35 

arter vilda hunddjur och hör 

till släktet Canis, till vilken 

också tamhunden hör. Vargen 

är mycket anpassningsbar, 

förökar sig effektivt och sprider 

sig snabbt till nya områden. 

Vargstammen utgörs av 

familjeflockar och ensamma 

vargar. Vargfamiljen består 

vanligtvis av det ursprungliga 

paret, alfaparet, deras års- 

lämnar flocken först under sitt 

andra levnadsår. Utvandringen 

kan i princip ske vilken tid 

på året som helst men hösten 

och senvintern verkar vara 

den vanligaste tidpunkten. 

Oktober och november är 

den period då vargflocken 

vandrar mycket tillsammans 

och då är strider om rangordningen 

vanliga. Den andra 

perioden för utvandring är 

januari till april i samband 

med parningstiden då alfaparets 

aggressioner mot övriga 

flockmedlemmar är stora. 

De vargar som lämnat 

flocken har som mål att hitta 

ett eget revir samt en partner 

att bilda par med. Hur detta 

lyckas beror på tillgången på 

bytesdjur och lediga områden. 

Det nya reviret har i de 

flesta fall bildats på ett avstånd 

som ligger under 100 kilometer 

från det gamla reviret men 

här uppvisas ytterligheter på 

allt från 35–445 kilometer. 

Medellivslängden för den 

vilda vargen är troligen inte 

högre än 3–4 år och få vargar 

uppnår 10 års ålder. Som 

dödsorsak beräknas i 80 procent 

av fallen vara laglig jakt 

eller att vargen på annat sätt 

dödats av människan. Enstaka 

djur har dödats i trafiken, av 

älg eller andra vargar. Sjukdomar, 

svält och ålderssvaghet är 

andra möjliga dödsorsaker. 

Konflikt med samhället 

Vargen undviker normalt vägar, 

bebyggelse och mänsklig 

aktivitet men påträffas 

också nära gårdar och hus. 

Detta visar på anpassning då 

det blivit för trångt i de stora 

skogsområdena. Tillgången 

på bytesdjur styr i första hand 

förekomsten av varg. I Finland 

vållar vargen stor skada inom 

renskötselområdet där den 

tar hundratals djur årligen, år 

2002 nästan 600 renar. 

Älgen är dock vargens huvudföda. 

Studier i Sverige 

visade att över hälften av 

vargdödade älgar var kalvar, 

76 procent var hondjur och 

ingen av de dödade tjurarna 

var över två år. Antalet slagna 

älgar varierar vanligen mellan 

7 och 13 djur per varg och år. 

Vitsvanshjort och rådjur finns

Vargflockarna håller ihop 

under vintern. Unga vargar 

lämnar flocken för att hitta 

sig en partner och ett eget 

revir. Utvandringen sker 

ofta på senvintern. 

också på matsedeln och är 

mycket lättare byte för vargen 

än älg som kan vara livsfarlig 

då den kommer åt att sparka. 

Rikssvenska studier visar att 

rådjur dödades ungefär dubbelt 

så ofta som älg trots att tätheten 

av rådjur var tre gånger 

lägre än för älg. Detta trots att 

det behövs 12–15 rådjur för 

att motsvara köttmängden hos 

en älg. En ensam varg kan äta 

8–9 kilo kött per dygn när den 

har tillgång till ett kadaver. 

Vargen är därför en konkurrent 

till jägarna och en stor 

vargstam påverkar jakten då 

vargarnas uttag måste kompenseras 

genom minskad jakt 

för att inte viltstammarna ska 

överbeskattas. En annan konflikt 

är den att också hundar 

ingår i vargens matsedel. Att 

hundar tas från gårdsplaner 

är en sak, de kan ju inhägnas, 

men jakthundar under 

lösjakt är helt värnlösa. Man 

har försökt skydda hundarna 

med specialhalsband och 

pinglor samt nu senast med 

en skyddsväst som ska ge en 

elstöt åt eventuell angripare. 

Det är tveksamt om västen 

kommer att ge ett fullgott 

skydd. En rätt säker metod 

skulle vara att lära hunden 

att vara livrädd då det finns 

dofter av varg i terrängen och 

direkt söka upp sin matte eller 

husse. Idag är det många hundar 

som inte förstår detta och 

istället börjar spåra vargen. 

– Under en björnjakt i Ilomants 

rapporterades att en 

varg sprungit förbi tre skyttar, 

ungefär en kilometer från den 

plats där jag befann mig. Jag 

kopplade min hund genast då 

den återvände från sin sökrunda 

och döm om min förvåning 

då hunden energiskt tog 

sig an vargspåret synbarligen 

utan att känna någon hotande 

fara. 

Vargen ett hot mot 

människan? 

Vargen som hot för en vuxen 

människa är minimal även om 

den säkerligen finns. ”Vargen 

har kapacitet att döda människor, 

den har dödat människor 

och ingen kan garantera att 

en varg aldrig kommer att angripa 

en människa igen” (citat 

ur boken Vargen – viltet, ekologin 

och människan). Trots 

att det är synnerligen ovanligt 

att vargar angriper människor 

förstår jag småbarns föräldrars 

oro i glesbygden. En osäkerhetsfaktor 

finns även i risken 

för att varghybrider, korsning 

mellan hund och varg, kommer 

in i samhället. Hybrider 

som har vargens styrka och 

tamhundens brist på nedärvd 

skygghet för människan kan 

tänkas utgöra ett större hot för 

människor och tamdjur. 

Framtiden 

Vargens framtid är tryggad 

i nationell lagstiftning och 

genom internationella förpliktelser. 

Vår vargstam är en 

del av den ryska och gränsen 

är öppen för besök i vardera 

riktningen. Risken för inavel 

förekommer sålunda inte. 

Enligt förvaltningsplanen är 

det viktigt att beakta antalet 

par som kan föröka sig 

så att en livskraftig vargstam 

kan bibehållas på lång sikt. I 

praktiken betyder begreppet 

minsta livskraftiga vargstam, 

enligt viltforskningen, att det 

bör finnas 20–25 förökningsdugliga 

vargpar. Detta skulle 

betyda att den vargstam, 120– 

140 individer, som vi hade för 

10–15 år sedan skulle vara 

tillräcklig. En större vargstam 

medför, förutom enorma kostnader 

för forskning, förvaltning, 

övervakning, ersättning 

av skador, skolskjutsar m.m. 

att medborgarnas acceptans 

för vargen sjunker i takt med 

störningarna. En reglerad jakt 

på varg är i framtiden också 

nödvändig för att vargens 

naturliga skygghet för människan 

skall bibehållas. Vargproblematiken 

är inte enbart 

ett biologiskt problem utan 

också en ekonomisk och social 

fråga. m 

Källor: Förvaltningsplan för vargstammen 

i Finland, JSM 11a/2005. 

Vargen – viltet, ekologin och människan, 

Jens Persson och Håkan Sand, 

Svenska Jägarförbundet 1998. 

text: 

bjarne anderssOn 

Foton: Paavo Hamunen/Kuvaliiteri

köp & säLj 

På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag 

annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till 

skog och skogssektorn. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, 

tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth 

Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby 

med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och 

rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver 

inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet 

nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets 

köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt 

ifyllda annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

0 

– Vad jag skall ha den till? Den skall jag 

använda om du påstår att den planerade 

skattesänkningen för förstagallringsvirke 

berättigar till ett lägre massavedspris! 

uTnämningar 

Kustens skogscentral: 

Greger Erikslund har från och med 1.5. valts till myndighetschef 

och Fredrik Adamsson arbetar på kontoret i Esbo med bl.a. 

rådgivning och myndighetsärenden. m 

Skogsbruket fick 

gott vitsord 

Skogsbrukets redaktion tackar för det livliga deltagandet i 

vår läsarundersökning. Bland alla som svarade lottade vi ut 

10 portföljer som skickats till dem som vann. 

Läsarna gav Skogsbruket som helhet skolvitsordet 8,3. Vi 

tackar för det och för alla kommentarer och idéer som vi 

fick av er läsare. Det sporrar oss att arbeta vidare med att 

göra en allt bättre tidning. m

Kom och upplev 

hyggesbränning 

peter edström inbjuder 

intresserade att kOmma 

Och uppleva hyggesbrän- 

ningen i hans skOg i lillby 

i purmO i början av juni. 

exakt datum är Omöjligt 

att ge i det här skedet ef- 

tersOm tidpunkten berOr 

av hur vÅren framskrider 

Och hur snabbt marken 

tOrkar upp. 

Det område som 

Peter Edström ska 

hyggesbränna är 

en fem hektar stor 

förnyelseyta som blev kalavverkad 

för två år sedan. Peter 

har så sent som i januari i år 

köpt området, både för fornlämningarnas 

skull och för att 

öka sin skogsareal. På ytan 

finns alltså fornlämningar 

och de vill Peter få fram med 

hyggesbränningen. Förnyelseytan 

är nästan idealisk för 

hyggesbränning eftersom den 

är fyrkantig till formen. 

– Gravrösen och jättekyrkor 

finns dokumenterade, säger 

Peter Edström. Jättekyrkor är 

stenar radade till ringformade 

vallar med öppningar. De här 

gåtfulla konstruktioner härstammar 

från stenåldern, ca 

3300–1300 f.Kr. På en lägre 

nivå finns det eventuellt rester 

av en boplats och den hoppas 

jag att ska komma fram efter 

bränningen. 

Efter hyggesbränningen ska 

Peter beskoga ytan. Marken 

är mager och det blir antingen 

tallplantering eller tallsådd. 

Området närmast fornlämningarna 

blir obeskogat. 

Statsstöd för hyggesbränning 

Peter är jordbrukande skogsägare 

med nötkreatur i ladugården. 

Han räknar sig som 

självverksam skogsägare då 

han gör planteringar, röjningar 

och gallringar i egen regi. 

För hyggesbränningen behöver 

han omkring fyrtio 

personer. Grannar, släktingar 

och intresserade hoppas jag 

att ställer upp. 

Skogsägare får statsstöd för 

hyggesbränning, sk. kemera- 

Om du är intresserad av att komma och titta på Peter Edströms 

hyggesbränning ska du ringa honom på telefonnummer 

050 594 75 75 i slutet av maj. Då ger han närmare 

besked om tidpunkten. 

Hyggesbränningsytan ligger en bit från Lillby längs landsväg 

741 mot Kortesjärvi. Från vägen är det ca 700 meter att 

promenera till ytan. m 

Peter Edström i Lillby, Purmo, inbjuder intresserade att komma och följa med hyggesbränningen 

på en fem hektar stor yta i hans skog. 

1 

pengar. Stödet utbetalas för 

förberedande arbeten och 

arbeten under själva hyggesbränningen. 

Kostnaderrna för 

försäkringar som behövs för 

hyggesbränning ersätts helt 

med statsmedel. 

Stödets storlek betalas utgående 

från genomsnittliga 

kostnader för hyggesbränning. 

Peter får omkring 300 euro/ 

ha. 

Många arbeten och osäkerhetsmoment 

För Peter innebär hyggesbränningen 

en hel del arbete. 

Bland annat ska han ta upp 

en dryg två meter bred brandgata 

runt hela ytan. Konkret 

betyder det att humusskiktet 

ska skalas bort och för det 

behövs en grävmaskin. Runt 

ytan ska han placera ut tunnor 

med vatten för släckning 

av brandungar som kan 

hoppa över brandgatan. Han 

ska också ha större mängder 

vatten i närheten av ytan ifall 

hyggesbränningen sprider sig 

till den närliggande skogen. 

– Till all tur finns det ett utfallsdike 

i närheten av ytan. 

Det ska jag täppa till och då 

får jag en vattenreservoar, säger 

Peter. Jag ska också teckna 

försäkringar, både försäkring 

mot skogsbrand och olycksfallsförsäkring 

för de som 

medverkar. 

– Målet är att kunna bränna 

i månadsskiftet maj–juni, 

men det kan hända att det 

blir först midsommarveckan. 

Allt beror på väder och vind. 

Till all tur finns det pålitliga 

femdygnsprognoser. Med stor 

sannolikhet blir det en kvällsbränning, 

då nordanvinden 

går hem till kvällen. Men det 

får inte heller vara kavlugnt, 

för då blir det ingen fart på elden. 

Många faktorer spelar in, 

säger Peter. m 

text: 

gerd mattssOn-turku

SKOGSBRUKET´s presentstips 

SKOGSBRUKET 

SKOGSBRUKET 

• • Med Med en en gåvoprenumeration får får du du ett ett presentkort 

med med utrymme för för egna egna hälsningar. 

TRÄDEN OCH VI VI 

Boken Träden och och Vi Vi beskriver bland bland annat annat trädens roll roll i konst, i konst, litteratur, 

religion, folktro och och medicin. Det Det är är fascinerande att att läsa läsa hur hur många funkfunktionertioner träden egentligen har har för för oss, oss, och och hur hur dessa dessa roller roller kan kan variera. Till Till 

exempel granen hämtar julstämningen åt oss, åt oss, men men i folktron i folktron står står granen 

för för melankoli, tungsinthet, svårmod och och mörker. 

Du Du kan kan också beställa genom att att mejla mejla till till skogsbruket@tapio.fi 

eller eller ringa ringa oss oss på på 020 020 772 772 9088. 

Beställningskupong (Var (Var god god texta!) texta!) 

Gåvoprenumeration på SKOGSBRUKET på SKOGSBRUKET för för ett år ett (11 år (11 nummer, 36 36 euro) euro) 

SKOGSBRUKETS HANDBOK (45 (45 euro) euro) 

TRÄDEN OCH OCH VI (20 VI (20 euro) euro) 

Namn: Namn: 

(betalaren) (betalaren) 

Adress: Adress: 

Telefon: 

Gåvoprenumeration till till (namn): (namn): 

Adress: Adress: 

SKOGSBRUKETS S SKOGSBRUKETS S 

HANDBOK 

BOK 

• • Handboken vänder sig sig i första i första hand hand till till personer med med egen egen skog. skog skog. skog Den 

Den 

visar visar hur hur du du brukar din din skog skog på på ett ett hållbart sätt sätt och och hur hur du du kan kan idka idka ett ett 

skogsbruk som som är är inriktat på på såväl såväl virkesproduktion som som naturvård. 

• • Boken med med mjuka pärmar har har nästan 300 300 sidor sidor fakta fakta om om skogsbruk. 

 

betalar 

portot 

Föreningen för för Skogskultur 

Beteckning: 5001298 

00003 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

PDF 3,6 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?