Alexander den Store - fritenkaren.se

Sisygambis Det är kvinnans lott här i livet att få nöja sig med bara det kroppsliga hos
mannen, ty för honom har kvinnan ingen själ. Det är därför han tyr sig till kvinnan.
För att kompensera sin egen fulhet söker han sig till kvinnans fysiska behag.
Roxane Men det är hans själ som är i fara, och så länge han fjärmar mig från den
kan jag inte hjälpa honom!
Sisygambis Du borde vara glad nu när hans älskare Hefaistion är död så att du
äntligen får ha honom ensam för dig själv. Du är ju välsignad med barn av honom.
Vad mer kan du begära? Du sörjde aldrig förut, och nu, när du äntligen har skäl att
vara glad, så börjar du sörja. Vad är det för en blivande moder?
Roxane Det är sant att jag alltid var svartsjuk på Hefaistion, men ändå gåve jag
nu vad som helst för att just Hefaistion var tillbaka, ty han var Alexanders enda vän.
Han förstod honom, och han var den enda som Alexander var naturlig med.
Hefaistion fick honom att känna sig mänsklig och frisk. Nu är han bara en osalig gud,
en ensam odödlig bland idel dödliga främlingar.
Sisygambis Jag har hört sägas att Alexander misstänks vara galen. Menar du också
att han är på väg att mista förståndet?
Roxane Förvisso är han galen av sorg, men samtidigt är han ännu klokare än
någon annan. Nej, det är en helt annan läggning hos honom som jag är rädd för och
som ständigt har vuxit till allt mer hotande storlek.
Sisygambis Tala ut, mitt barn. Jag älskar honom också.
Roxane Han tar på sig för mycket. Han kan aldrig säga nej. Hans ansvarsbörda
har hela tiden tilltagit, och han har alltid vinnlagt sig om att överträffa allas
förväntningar. Han har hela tiden ansträngt sig för att springa fortare än sig själv.
Hittills har han alltid lyckats, men efter Hefaistions död orkar han inte längre. Han
har börjat sacka efter sig själv, Hefaistion entusiasmerar honom inte längre, hans
enda medtävlare har stupat, och det kan Alexander inte stå ut med. Han håller på att
falla.
Sisygambis Men han överanstränger sig fortfarande.
Roxane Om han gör! Men han har ingen uppbackning längre från någon verklig
vän, som kan förstå honom och vara hans motpart. Det finns ingen längre som har
makt att köra honom i säng när han har festat och druckit för mycket, ingen som han
längre behöver vara hänsynsfull mot, ingen som är klokare eller lika klok som han,
och därför slutar han ta hänsyn till sig själv. Därför stiger hans feber, och därför får
han ont igen av sin genomborrade lunga.
Sisygambis Det kan ej sluta väl.
Roxane Han har disciplinerat hela Asien och världen men förlorat all
självdisciplin på köpet.
Sisygambis Krateros och Perdikkas då – kan de inte hålla efter honom?
Roxane Inte ens Bagoas, den vackre eunucken, kan det.
Sisygambis Då är det allvarligt.
Roxane Jag vet. Jag ser med fasa fram emot hans kollaps.
Sisygambis Det betyder att du tar den för given.
Roxane Han älskar icke längre. Han klär ut sig i främmande dräkter. Han dricker
för mycket, i stället för kärlek och entusiasm sprider han numera fruktan och tystnad
omkring sig. Och det värsta av allt: han har börjat tala för sig själv. Vad är allt detta
annat än ett tecken på hans personliga undergång?
Sisygambis Han har tråkigt. Det är allt. Vad säger han då för sig själv?
Alexander (ropar bakom kulisserna) Hefaistion! Kleitos! Parmenion!
Roxane Tyst! Jag hör honom komma. Du ska själv få höra, du som sett så många
konungar falla. Bered dig på ett patetiskt spektakel. Döm sedan om hans framtid och
öde.
(De går bakom ett draperi.)
66