Alexander den Store - fritenkaren.se

Scen 9. Generalernas taffel.
Lysimakos Kungen mår inte bra. Han är lynnig och irritabel, hans nya vresighet är
farligt impulsiv, och han isolerar sig.
Seleukos Han dricker för mycket.
Lysimakos Tror du att det är så enkelt, Seleukos?
Eumenes Det är mycket enklare än så.
Lysimakos Låt höra, Eumenes.
Ptolemaios Säg nu bara inte att allting är Hefaistions fel, som du brukar, Eumenes.
Eumenes Ptolemaios, du drar vår konungs känsloliv i smutsen när du förvandlar
ett djupt psykiskt problem till en banalitet.
Lysimakos Låt Eumenes förklara saken, Ptolemaios.
Ptolemaios Han kommer ändå alltid fram till samma sak.
Perdikkas Tyst, Ptolemaios!
Eumenes (väntar tills alla är uppmärksamma) Saken är i all sin enkelhet ytterligt
komplicerad.
Ptolemaios En riktig grek som du, Eumenes, kan göra den enklaste sak till ytterlighet
komplicerad.
Eumenes Men den är det. Under sin hektiska bana har Alexander ständigt byggt
upp sin politiska ställning som härskare. Samtidigt har hans emotionella band
ständigt utvecklats. När vi lämnade Pella hade han bara Hefaistion. Hans kärleksliv
var fritt och okomplicerat. Sedan träffade han Barsine. Sedan blev han förtjust i
Bagoas, den unge sköne eunucken från perserkungens hov, som han aldrig skilt sig
från sedan dess. Därpå gifte han sig med Roxane. Redan i Indien hade han alltså två
manliga och två kvinnliga älskare och konkubiner. Men egentligen var han alltid
bara gift med oss, sin armé, sina pojkar, som han ofta förkunnat själv. Men vi, hans
främsta kärleksaffär, svek honom i Indien när vi inte ville fortsätta längre österut.
Där brast redan hans hjärta. Sedan dess har vi ständigt svikit honom mer och mer.
Uppträdandena här den senaste tiden skall vi inte tala om. Det blev ju nästan öppet
myteri, och han drog ju nästan vapen själv mot oss när veteranerna inte ville gå med
på att hemförlovas. Sedan blev Hefaistion sjuk.
Ptolemaios Det är ditt fel, Eumenes.
Eumenes Jag har alltid varit av den åsikten att kungens homosexuella förbindelser
med både Hefaistion och Bagoas aldrig har varit politiskt lämpliga. Det håller jag fast
vid, men det gör mig inte till Hefaistions personliga fiende, även om han är arg på
mig för mina åsikter.
Ptolemaios Faktum är att han är sjuk.
Eumenes Tror du jag har förgiftat honom?
Lysimakos Sakta, mina herrar. En sådan nedrighet kan varken Eumenes begå eller
Ptolemaios tänka. Men hur sjuk är Hefaistion egentligen? Är det någon som vet?
Perdikkas Det är bara magen. Läkarna har ordinerat en sträng diet.
Seleukos Han har druckit för mycket.
Eumenes Jag tror snarare han är allmänt överansträngd, såväl fysiskt som
psykiskt. Han orkar inte längre.
Perdikkas Jag menar nog också att Alexander har kört för hårt med honom.
Eumenes Han har bedragit honom med både Barsine, Bagoas och Roxane. Därför
borde han aldrig ens från början ha gett Hefaistion sin kärlek.
Ptolemaios Nu är du där igen, Eumenes! Jag visste att du skulle sluta där! Allt är
Hefaistions fel för att Alexander har älskat honom!
(Alexander kommer in, ser och hör, men de andra upptäcker honom inte.)
Eumenes Alexander är en gud. Tror du någon människa i längden kan stå ut med
att vara älskad av en gud utan att förtäras och förbrukas?
Alexander Är jag då inte ens en människa längre?
64