Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre - Delrapport II 2012 - Ivo

Nationell tillsyn av vård 

och omsorg om äldre 

Delrapport II 

2012

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial 

till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. 

Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen 

(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även 

bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens 

tillstånd för att använda dem. 

Artikelnr 2012-5-32 

Publicerad www.socialstyrelsen.se maj 2012 

2

Förord 

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under tre år göra en nationell 

tillsyn av vården och omsorgen om äldre. Socialstyrelsen ska sammanställa 

och redovisa den genomförda tillsynen och gjorda iakttagelser i årliga 

delrapporter. En slutrapport ska överlämnas till regeringen senast den 1 oktober 

2013. Denna delrapport redovisar den tillsyn som genomförts under 

2011. 

Socialstyrelsen genomför uppdraget genom att varje år inrikta tillsynen 

mot olika fokus med utgångspunkt i regeringsuppdraget. Intentionerna som 

gavs i det tidigare s.k. äldreskyddsuppdraget ska fortfarande vara giltiga. 

Bland annat ska tillsynen vara operativ och koncentreras till verksamheter 

där det finns indikationer om att det kan förekomma brister eller missförhållanden. 

Målet med den förstärkta tillsynen är att brister och missförhållanden 

inom äldreomsorgen ska rättas till samt att kommuner, landsting och 

enskilda verksamheter ska förmås utveckla en vård och omsorg av god kvalitet. 

Tillsynen är integrerad, vilket innebär att den omfattar en granskning av 

hur den äldre personens behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- 

och sjukvården tillgodoses. Stor vikt har lagts vid att genomföra intervjuer 

med äldre personer och deras anhöriga i syfte att få kännedom om hur 

de äldre upplever vården och omsorgens innehåll. I tillägg till regeringsuppdraget 

har Socialstyrelsen satt upp som mål att göra en inspektion i varje 

kommun under den treåriga tillsynsperioden. 

Uppföljningen av hur de granskade verksamheterna följt Socialstyrelsens 

krav om åtgärder, utifrån beslut som fattats under perioden 2010–2012, 

kommer att sammanställas under 2013 och redovisas i slutrapporten samma 

år. 

Margareta Florin Mæhlum, på enheten för tillsynsutveckling vid Socialstyrelsen, 

har utarbetat delrapporten i samråd med projektgruppens inspektörer 

från Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter; Helén Andersson, 

Ann Bergman, Annebritt Gustavsson, Lena Nilsson, Sylvia Norén och Marine 

Nyström. Juristen Katarina Bone är knuten till projektet. I övrigt har 

stöd inhämtats från annan expertis inom Socialstyrelsen. 

Taina Bäckström 

Ställföreträdande myndighetschef 

3

Innehåll 

Förord 3 

Bemanningen överensstämmer inte med de äldres behov 7 

Äldre utsätts för bristande respekt och patientsäkerhetsrisker 7 

Många äldre saknar en meningsfull tillvaro 8 

Många äldre hindras att röra sig fritt 8 

Det är svårt för äldre att ta tillvara sina rättigheter 8 

Dokumentationen behöver utvecklas 8 

Skillnader i hur läkemedelsbehandlingen följs upp 9 

Bakgrund 10 

Om regeringsuppdraget 10 

Metod och genomförande 11 

Tillsynen 2010 11 

Tillsynen 2012-2013 12 

Tillsynen 2011 12 

Tillsynens resultat 14 

Kvalitet i vården och omsorgen om äldre 17 

Verksamheter saknar system för kontroll av bemanningen 20 

Rutiner för samverkan finns men förbättringar behövs 22 

Synpunkter behöver tas tillvara med bättre systematik 23 

Äldre personer får anpassa sig efter rutiner och bemanning 24 

Det finns äldre som inte känner sig trygga i bostaden 25 

Dokumentationen enligt socialtjänstlagen är eftersatt 26 

Avtal om läkarmedverkan finns 28 

Rutiner för att identifiera och förebygga risker finns 30 

Diskussion kring resultatet från 2011 års tillsyn 32 

Vad pågår på Socialstyrelsen? 37 

Bilaga. Förteckning över granskade verksamheter och kommuner 39 

5

Sammanfattning 

Resultatet från Socialstyrelsens nationella tillsyn av vården och omsorgen 

om äldre under 2011 redovisas nedan i korthet. Urvalet har utgått från en 

bedömning av risk för brister i kvalitet. Socialstyrelsen har valt att granska 

särskilda boenden där det funnits indikationer på att brister förekommer 

eller har förekommit. En annan parameter för urvalet var att granska boenden 

som inte hade varit föremål för tillsyn under en längre tid. 

Tillsynen omfattar en granskning av totalt 168 särskilda boenden, varav 

45 korttidsboenden. Hälften av verksamheterna som varit föremål för tillsynen 

är s.k. demensboenden. Det förekommer regionala skillnader, men det 

sammantagna resultatet visar att åtta av tio särskilda boenden inte uppfyller 

de krav som anges i lagar, förordningar och föreskrifter på området. Samtidigt 

ger de äldre i huvudsak uttryck för att de är nöjda med vården och omsorgen. 

Socialstyrelsens samlade bedömning är att de som bedriver särskilda 

boenden behöver utveckla planeringen och styrningen av verksamheterna i 

frågor avseende bl.a. de äldres delaktighet och inflytande, samverkan, bemanning 

och kompetens samt dokumentation. Vissa verksamheter behöver 

vidta åtgärder för att de äldres behov av självbestämmande, trygghet och 

meningsfullhet tillgodoses på ett bättre sätt. Rapporten avslutas med en diskussion 

kring resultatet. 

Bemanningen överensstämmer inte med 

de äldres behov 

Många äldre måste äta, duscha eller lägga sig efter det schema som är anpassat 

till bemanningen istället för att hänsyn tas till de äldres individuella 

behov, dygnsrytm och vanor. Brist på personal gör att de äldre inte får möjlighet 

att vara utomhus i den utsträckning de önskar och har behov av, särskilt 

inte under vinterhalvåret. Det finns också äldre som inte får tillräcklig 

hjälp med regelbunden fysisk aktivitet och rehabilitering. Bristande personalkontinuitet 

och kompetens i kombination med en bemanning som inte är 

dimensionerad till de äldres behov av vård utgör inte bara en patientsäkerhetsrisk, 

utan även en risk för att intentionerna och bestämmelserna i socialtjänstlagen 

åsidosätts. 

Äldre utsätts för bristande respekt och 

patientsäkerhetsrisker 

Det är inte ovanligt att äldre människor tvingas att dela rum och hygienutrymmen 

vid särskilda boenden, främst vid korttidsboenden. Detta är inte 

förenligt med bestämmelserna i socialtjänstlagen om respekt för den enskildes 

integritet. De äldre på särskilda boenden har ofta ett stort vård- och omsorgsbehov 

och nedsatt allmäntillstånd, vilket medför en ökad mottaglighet 

7

för smitta. Detta utgör en patientsäkerhetsrisk och ställer stora krav på att 

det bland annat finns fungerande hygienrutiner som tillämpas av hela personalgruppen. 

I övrigt finns det en risk för att bestämmelserna om sekretess 

och tystnadsplikt inte kan tillämpas. 

Många äldre saknar en meningsfull tillvaro 

De intervjuade äldre, men också deras närstående, förmedlar en bild av att 

de äldre inte upplever tillvaron som meningsfull. Många verksamheter ordnar 

förvisso med gruppaktiviteter, men äldre med omfattande vård- och omsorgsbehov 

orkar inte alltid delta. De efterfrågar istället mer av individuellt 

anpassade sysselsättningar. I intervjuerna återkommer ofta de äldre till önskemål 

om att bara få samtala med någon eller att få komma utomhus. 

Många äldre hindras att röra sig fritt 

Resultatet från den föranmälda tillsynen visar att de äldre i hälften av de 

granskade verksamheterna begränsas i sin rörelsefrihet och inte känner sig 

trygga. De kan inte låsa eller öppna sin egen dörr. Det dröjer innan larm 

besvaras av personal och enheter kan särskilt under delar av natten vara 

obemannade. Socialstyrelsen anser att detta inte är förenligt med kraven om 

god kvalitet i omsorgen eller den lagstadgade värdegrunden om äldres rätt 

till välbefinnande och ett värdigt liv. 

Det är svårt för äldre att ta tillvara sina rättigheter 

För att äldre personer ska kunna ta tillvara sina rättigheter krävs att de informeras 

om rätten till bistånd. Det är inte ovanligt att äldre personer i behov 

av särskilt boende har nedsatt beslutsförmåga och inte själva kan föra 

sin talan. Informationen till de äldre är bristfällig och det förekommer ibland 

otydligheter i besluten från socialnämnden vilket kan medföra rättsförlust 

för den enskilde äldre. I de föranmälda inspektionerna under både 2010 och 

2011 har Socialstyrelsen uppmärksammat att de allra flesta äldre får s.k. 

rambeslut, dvs. beslut om särskilt boende där insatserna vid boendet inte 

beskrivs utan överlämnas till verksamheten att bestämma. Insatserna löper 

under lång tid utan uppföljning eller omprövning av besluten. I övrigt säger 

ofta de äldre eller deras närstående i intervjuerna att de inte har fått information 

om hur de ska gå tillväga för att framföra klagomål och synpunkter. 

Dokumentationen behöver utvecklas 

Tillsynen har visat att det finns ett behov av utveckling i verksamheterna 

avseende hanteringen av dokumentationen, främst enligt socialtjänstlagen 

men även enligt patientdatalagen; många planer för genomförandet av insatsen 

är knapphändiga, följs inte upp och i sämsta fall saknas dylika planer 

helt. Den äldre personens delaktighet i upprättandet av planen framgår inte 

av dokumentationen. Löpande journalföring enligt socialtjänstlagen och 

patientdatalagen blandas samman. Journaler enligt socialtjänstlagen saknas i 

8

enstaka verksamheter. Där sådana journaler finns, antecknas som regel händelser 

av betydelse. Det förekommer att avvikelser från planerade insatser 

inte dokumenteras. Uppföljning av konstaterade riskområden framgår inte 

alltid av patientjournalen vid det särskilda boendet. Brister i dokumentationen 

försvårar möjligheten att planera och följa upp verksamheten. 

Skillnader i hur läkemedelsbehandlingen 

följs upp 

Det finns goda exempel på fungerande samverkansavtal. Samtidigt finns det 

indikationer på att avtalad planerad tid för medverkan av läkare vid de särskilda 

boendena inte alltid motsvarar behoven hos de äldre. De äldre på särskilda 

boenden har ofta en omfattande sjuklighet, men akuta hembesök kan 

dröja. Inplanerade hembesök, och i enstaka fall även regelbundna läkemedelsgenomgångar, 

kan utebli. Granskningen i de särskilda boendena i 2011 

års tillsyn visar emellertid att årliga läkemedelsgenomgångar med läkare 

och sjuksköterska närvarande görs i de allra flesta fall i enlighet med Socialstyrelsens 

kvalitetsindikatorer. I Äldreguiden redovisas Socialstyrelsens 

årliga jämförelser av äldreomsorgen i landet. Den visar att läkemedelsgenomgångar 

görs mer sällan än vad som har framkommit av 2011 års tillsyn 

i de granskade särskilda boendena. 

9

Bakgrund 

Om regeringsuppdraget 

Regeringen gav Socialstyrelsen, enligt regeringsbeslut S2009/7143/ST daterat 

den 24 september 2009, i uppdrag att under tre år göra en nationell tillsyn 

av vården och omsorgen om äldre. Socialstyrelsen ska enligt uppdraget 

sammanställa och redovisa genomförd tillsyn och gjorda iakttagelser i årliga 

delrapporter samt i en slutrapport som ska överlämnas till regeringen senast 

den 1 oktober 2013. Denna delrapport redovisar den tillsyn som genomförts 

under 2011. 

Av uppdraget framgår att målet med den förstärkta tillsynen är att brister 

och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre ska rättas till samt att 

kommuner, landsting 1 och enskilda verksamheter ska förmås utveckla en 

vård och omsorg av god kvalitet. Vidare framgår att tillsynen ska inriktas på 

verksamheter där det finns indikationer om att det kan förekomma brister 

eller missförhållanden. Socialstyrelsen har i tillägg till regeringsuppdraget 

satt upp som mål att göra en inspektion i varje kommun under tillsynsperioden. 

I regeringsuppdraget ingår att genomföra en nationell tillsyn av vården 

och omsorgen om äldre med fokus på hur äldreomsorgen och hälso- och 

sjukvården samverkar med varandra, hur vårdkedjorna dem emellan fungerar, 

hur samverkan fungerar mellan enheter inom samma vårdgivare samt 

granska hur verksamheter uppfyller kravet på god vård och god kvalitet i 

omsorgen och om personalen har tillräcklig utbildning och erfarenhet. 

Granskningen ska särskilt uppmärksamma hur vården, omsorgen och rehabiliteringen 

fungerar för äldre med stora och sammansatta behov. Förskrivningen 

av vissa läkemedel för denna grupp ska också granskas särskilt. Av 

redovisningen ska framgå hur huvudmännen och utförarna efterlever Socialstyrelsens 

krav på åtgärder för att komma tillrätta med brister och missförhållanden. 

Socialstyrelsen kommer att redovisa detta särskilt i slutrapporten. 

Intentionerna i de riktlinjer och villkor som gavs i det tidigare s.k. äldreskyddsuppdraget 

ska fortfarande vara giltiga: ”Tillsynen ska bedrivas operativt 

ur ett medborgarperspektiv, den ska synliggöras och den ska vara problemorienterad 

och koncentreras till verksamheter där det finns indikationer 

om att det kan förekomma brister eller missförhållanden. Den enskildes behov, 

rättigheter, säkerhet och självbestämmande enligt gällande lagstiftning 

ska i första hand uppmärksammas i tillsynen. Både föranmälda och oanmälda 

inspektioner ska förekomma.” 

1 Med landsting avses även regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland. 

10

Metod och genomförande 

Tillsynen är integrerad, vilket innebär att den omfattar en granskning av hur 

den äldre personens behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- 

och sjukvården tillgodoses. Varje granskning har genomförts utifrån gällande 

bestämmelser i lagar, förordningar och föreskrifter på såväl socialtjänstens 

som hälso- och sjukvårdens område. 

I enlighet med uppdraget genomförs både föranmälda och oanmälda inspektioner 

i tillsynen. Socialstyrelsen har under 2010 och 2011 genomfört 

både föranmälda och oanmälda inspektioner, och kommer också fortsättningsvis 

att använda båda metoderna. Båda har för- och nackdelar. En föranmäld 

tillsyn kan vara mer effektiv, då verksamheten får möjlighet att förbereda 

sig genom att ta fram efterfrågad dokumentation och se till att chefer 

och personal har avsatt tid för intervjuer. En risk är emellertid att informationen 

blir tillrättalagd och att tillsynens resultat därför kan ifrågasättas. En 

oanmäld tillsyn kan ge en ögonblicksbild, samtidigt som det kan vara vanskligt 

att få tillgång till dokumentation. Ibland finns inte heller personal, med 

tillräcklig kunskap om verksamheten, tillgänglig för att besvara frågor. Ytterligare 

en nackdel är att det kan vara olämpligt med oanmälda inspektioner 

vid boenden för särskilt sårbara målgrupper. 

Utifrån regeringsuppdraget inriktas tillsynen mot olika granskningsområden 

i de föranmälda inspektionerna under de tre åren. De oanmälda inspektionerna 

som genomförs under semesterperioderna sommaren 2010 - 2012 

inriktas främst mot frågor om bemanning och personalens kompetens. Urvalet 

har utgått från en bedömning av risk för brister i kvalitet. Socialstyrelsen 

har valt att granska särskilda boenden där det funnits indikationer på att 

brister förekommer eller har förekommit. En annan parameter för urvalet 

var att granska boenden som inte hade varit föremål för tillsyn under en 

längre tid. 

Socialstyrelsen genomför uppdraget genom att använda några av myndighetens 

kvalitetsindikatorer och nationella bedömningskriterier som verktyg i 

tillsynen. 

Tillsynen 2010 

Det första året, 2010, genomfördes den föranmälda tillsynen där Socialstyrelsen 

med utgångspunkt i regeringsuppdraget granskade hur den samordnade 

vårdplaneringen, vårdkedjan samt rättssäkerheten i handläggningen av 

biståndsansökningar från de äldre fungerade. Under sommaren samma år 

gjordes oanmälda inspektioner i korttids- och demensboenden. Fokus var 

frågor kring samverkan, dokumentation i genomförandet, bemanning och 

kompetens samt omsorgens innehåll. Utöver regeringsuppdraget genomförde 

Socialstyrelsen en tillsyn av demensboenden i november. Syftet med den 

tillsynen var att få en bild av hur personer med demenssjukdom får sina be- 

11

hov av trygghet och säkerhet tillgodosedda nattetid. Resultatet från tillsynen 

redovisades i en delrapport till regeringen den 31 maj 2011. 

Tillsynen 2012–2013 

Den föranmälda tillsynen för 2012 riktas mot äldre som bor i ordinärt boende 

och som behöver insatser från hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. 

Tillsynen inriktas också mot frågor om informationsöverföring och samverkan 

vid in- och utskrivning av äldre i sluten vård. 

Granskningen genomförs genom intervjuer vid berörda verksamheter där 

chefer och personal i kommunen, primärvården och slutenvården deltar. Det 

görs även en jämförelse mellan beslutad insats och vad den äldre personen 

faktiskt får för hjälp och stöd. Socialstyrelsen genomför intervjuer med äldre 

personer över 65 år, som erhåller insatser i form av rehabilitering, hemtjänst 

och hemsjukvård. 

Resultatet från denna föranmälda tillsyn som genomförs under 2012, och 

även oanmälda inspektioner under samma år, kommer att redovisas i slutrapporten 

2013. 

Under 2013 genomförs också en tillsyn av förskrivning av läkemedel. 

Tillsynen 2011 

Socialstyrelsens tillsyn har tidigare visat på stora brister vid särskilda boenden, 

vilket föranledde Socialstyrelsen att i enlighet med uppdraget genomföra 

2011 års föranmälda tillsyn i 123 särskilda boenden. Närmare hälften av 

dessa boenden var s.k. demensboenden, dvs. boenden som är inriktade på 

personer med demenssjukdom. I den oanmälda tillsynen genomfördes inspektioner 

vid 45 korttidsboenden med motsvarande inriktning och granskningsmetod 

som året dessförinnan. 

Tillsynen har genomförts i 161 kommuner och samtliga landsting och 

sjukvårdsregioner av Socialstyrelsens sex regionala tillsynsenheter. Totalt 

har 332 äldre personer och 269 närstående personer till de äldre intervjuats. 

Tabell 1. Genomförda inspektioner 2011. 

Regionala 

tillsynsenheter 

Oanmälda 

inspektioner 

Föranmälda 

inspektioner 

12 

Antal kommuner 

Nord 5 13 18 4 

Öst 9 18 22 2 

Mitt 11 35 44 7 

Sydväst 6 24 30 2 

Sydöst 4 15 19 3 

Syd 10 18 28 3 

Summa 45 123 161 21 

Antal landsting/regioner

Den oanmälda tillsynen 2011 

Sammanlagt genomfördes 45 oanmälda inspektioner under sommarmånaderna 

i samma antal korttidsboenden och kommuner. Alla granskade verksamheter, 

förutom fem, drevs i kommunal regi. 

Bemanning och personalens kompetens samt introduktion av nyanställda 

var i fokus under den tillsynen. Även frågor om samverkan och dokumentation 

i genomförandet belystes. Verksamhetsansvariga chefer, vård- och omsorgspersonal, 

sjuksköterskor och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) 

har intervjuats och 158 personakter har granskats. Vid inspektionerna har 

också de äldre eller deras närstående besvarat frågor om de äldres upplevelser 

av vården och omsorgen. I den oanmälda tillsynen har 125 äldre personer 

och 22 närstående intervjuats. 

Den föranmälda tillsynen 2011 

Totalt har 123 inspektioner genomförts vid 104 kommunala särskilda boenden 

samt vid 11 boenden som drevs på entreprenad och 8 som drevs i enskild 

regi. Totalt har 114 vårdcentraler varit föremål för granskning, varav 

28 drevs på entreprenad. Merparten av de privata vårdgivarna fanns i Stockholms 

län. 

Socialstyrelsen har under 2011 granskat olika aspekter av innehållet i 

vården och omsorgen; samverkan, personal och bemanning, dokumentation, 

system för patientsäkerhetsarbete samt den äldre personens delaktighet i 

vården och omsorgen. Tillsynen har bestått av granskning av dokumentations 

samt inspektioner i verksamheterna där personal och ledning intervjuats. 

Även enkäter har skickats till, och besvarats av, berörda vårdcentraler. 

Granskningen av dokumentationen har inriktats på löpande journalföring 

vid det särskilda boendet enligt socialtjänstlagen respektive patientdatalagen 

samt förekomsten av genomförandeplaner och dess innehåll. Socialstyrelsen 

har också tagit del av socialnämndens biståndsbedömning i de äldres personakter 

på boendet. En kartläggning av hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet 

fungerar, t.ex. hur uppföljningen av läkemedelsbehandlingen 

sker, har gjorts genom bl.a. enkätsvar från ansvariga vid berörda vårdcentraler. 

I övrigt kan nämnas att intervjuer i grupp genomförts med ledning och 

personal var för sig. Samma frågor har ställts till båda grupperna för att 

kunna bedöma samstämmigheten i svaren. Socialstyrelsen har även intervjuat 

207 äldre personer om hur de upplevde vården och omsorgen utifrån 

frågor om bl.a. delaktighet och personalens bemötande. Totalt har 247 intervjuer 

gjorts med närstående när de äldre själva p.g.a. sitt hälsotillstånd inte 

har kunnat ge uttryck för sin upplevelse av omsorgens innehåll. 

I granskningen har ingått en bedömning av boendemiljön, dvs. de äldres 

bostad och övriga gemensamma utrymmen. 

13

Tillsynens resultat 

I denna delrapport redovisas tillsynens resultat under rubriken Kvalitet i 

vård och omsorg om äldre, som inleds med de grundläggande bestämmelserna 

och principerna kring god kvalitet för de äldre samt annan reglering på 

området som har koppling till 2011 års tillsyn. Därefter redogörs för resultatet 

under olika rubriker utifrån skilda aspekter på kraven om kvalitet i vård 

och omsorg; självbestämmande, inflytande, integritet, trygghet och värdighet. 

I avsnittet Diskussion kring resultatet från 2011 års tillsyn förs ett resonemang 

kring resultatet, där Socialstyrelsen belyser konsekvenserna av de 

brister och behov av förbättringar som uppmärksammats i tillsynen. Rapporten 

avslutas med en kort redovisning av vad som pågår kring de aktuella 

frågorna kopplade till 2011 års tillsyn. I bilaga 1 redovisas en förteckning 

över de särskilda boenden som varit föremål för tillsynen. 

Vissa granskningsområden omfattar både den oanmälda och den föranmälda 

tillsynen, andra är specifika för respektive tillsyn. Samverkan, dokumentation 

och bemanning har granskats i båda. Resultaten redovisas såväl 

sammantaget som separat. Det framgår av texten om det är den oanmälda 

eller den föranmälda tillsynen som avses. 

Socialstyrelsen har, efter att under 2011 ha genomfört totalt 168 inspektioner, 

konstaterat brister i 131 (78 procent) av de granskade verksamheterna; 

i 33 av de 45 oanmälda inspektionerna (korttidsboenden) och i 98 av de 

123 föranmälda inspektionerna (stadigvarande boende). Hälften av verksamheterna 

i den föranmälda tillsynen har uppmanats vidta minst tre eller 

fler åtgärder. Endast 22 procent av de granskade verksamheterna ansågs 

uppfylla kraven i lagar, förordningar och föreskrifter avseende vården och 

omsorgen av äldre. 

Tabell 2. Antal beslut med krav på åtgärder per regional tillsynsenhet. 

Regionala 


Oanmälda 

inspektioner 

Beslut med 

krav 

14 

Föranmälda 

inspektioner 

Nord 5 4 13 12 

Öst 9 8 18 18 

Mitt 11 7 35 19 

Sydväst 6 3 24 19 

Sydöst 4 1 15 14 

Syd 10 10 18 16 

Summa 45 33 123 98 

Beslut med krav

I tabellerna nedan redovisas hur kraven fördelar sig mellan de olika ansvarsområdena 

hälso- och sjukvård respektive socialtjänst utifrån dels den 

föranmälda tillsynen, dels den oanmälda tillsynen. 

Tabell 3. Antal beslut från den föranmälda tillsynen med krav avseende hälso- och 

sjukvård och/eller socialtjänst. 

Regionala 


Föranmälda 

inspektioner 

Beslut med 


15 

Hälso- och 

sjukvård 

samt socialtjänst 

Hälso- 

och sjukvård 

Nord 13 12 7 0 5 

Öst 18 18 16 0 2 

Mitt 35 19 9 1 9 

Sydväst 24 19 18 0 1 

Sydöst 15 14 12 1 1 

Syd 18 16 0 0 16 

Summa 123 98 62 2 34 

Socialtjänst 

Tabell 4. Antal beslut från den oanmälda tillsynen med krav avseende hälso- och 

sjukvård och/eller socialtjänst. 

Regionala 


Oanmälda 

inspektioner 

Beslut med 


Hälso- och 

sjukvård 

samt socialtjänst 

Hälso- 

och sjukvård 

Nord 5 4 1 0 3 

Öst 9 8 4 1 3 

Mitt 11 7 2 0 5 

Sydväst 6 3 1 0 2 

Sydöst 4 1 0 0 1 

Syd 10 10 0 0 10 

Summa 45 33 8 1 24 

Socialtjänst 

När Socialstyrelsen ställer krav på åtgärder ska socialnämnden, huvudmannen 

eller vårdgivaren inom en angiven tid skriftligt redovisa hur och när 

begärda åtgärder vidtagits eller planeras. Efter att svar inkommit görs ny 

bedömning med nytt beslut. 

I cirkeldiagrammen nedan redovisas hur de krav Socialstyrelsen ställt fördelar 

sig. I såväl den oanmälda tillsynen som i den föranmälda tillsynen är 

det dokumentationen i genomförandet av beslutad insats som har störst andel 

brister med krav på åtgärder (34 respektive 29 procent). En stor andel av 

boendena behöver utveckla sina rutiner, t.ex. avseende avvikelsehantering 

eller informationsöverföring (28 respektive 20 procent). Kraven handlar om 

att också göra rutinerna kända hos personalen och säkerställa att de tillämpas 

i verksamheten. Behovet av att de äldre ges ökad delaktighet och inflytande 

i vården och omsorgen är också krav som ställs på verksamheterna 

(17 respektive 11 procent). Socialstyrelsen har i 9 procent av besluten i den 

oanmälda tillsynen, och i 15 procent av besluten i den föranmälda tillsynen 

krävt åtgärder avseende bemanning och kompetens. Krav om att utveckla

samverkan har ställts i 11 procent av besluten i den föranmälda tillsynen och 

i en något mindre andel (4 procent) av besluten i den oanmälda tillsynen. I 

övrigt finns krav om att verksamheten t.ex. ska säkerställa att rehabiliteringsåtgärder 

ges med utgångspunkt i den äldres behov eller att det finns en 

säker användning av medicintekniska produkter (8 respektive 14 procent). 

Figur 1. Antal beslut med krav på åtgärder vid korttidsboenden fördelat på granskningsområden 

i den oanmälda tillsynen. 

Figur 2. Antal beslut med krav på åtgärder vid korttidsboenden fördelat på granskningsområden 

i den föranmälda tillsynen. 

Sammanfattningsvis visar kraven på behovet av en bättre planering och 

styrning av verksamheterna för att komma tillrätta med bristerna. Uppföljningen 

av hur de granskade verksamheternas följt Socialstyrelsens krav om 

16

åtgärder, utifrån beslut som fattats under perioden 2010 – 2012, kommer att 

sammanställas under 2013 och redovisas i slutrapporten samma år. 

Kvalitet i vården och omsorgen om äldre 

Socialtjänstens verksamhet för äldre ska präglas av respekt för den enskildes 

självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Verksamheter inom 

hälso- och sjukvården ska erbjuda god hälso- och sjukvård till äldre personer. 

För att åstadkomma detta krävs bl.a. en rättssäker behovsbedömning, 

tillräcklig bemanning, kompetent personal, ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, 

en väl fungerande samverkan mellan olika yrkesgrupper och inte 

minst att den äldre personen upplever trygghet och ges inflytande över insatsernas 

utformning. Nedan redogörs för de grundläggande bestämmelserna 

på området kopplat till några av 2011 års granskningsområden i tillsynen 

av vården och omsorgen av äldre. 

Kvalitet i vård och omsorg – den enskildes inflytande 

och integritet 

Av portalparagrafen i 1 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, framgår 

att verksamhet inom socialtjänsten ska bygga på respekt för människors 

självbestämmande och integritet. I 3 kap. 3 § SoL regleras att insatser inom 

socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Av samma paragraf framgår vidare 

att det i socialtjänstens verksamheter ska finnas personal med lämplig utbildning 

och erfarenhet och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och 

fortlöpande utvecklas och säkras. Enligt 3 kap. 5 § SoL ska socialnämndens 

insatser för den enskilde utformas och genomföras tillsammans med honom 

eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer 

och föreningar. 

Enligt 5 kap. 4 § SoL ska socialtjänstens omsorg om äldre inriktas på att 

äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). 

Av paragrafens andra stycke framgår att socialnämnden ska verka för att 

äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden 

och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 

Enligt 18 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, ska varje kommun 

erbjuda en god hälso- och sjukvård till de personer som bor i en sådan 

boendeform eller bostad som avses i 5 kap 5 § andra stycket SoL. En kommun 

får även i övrigt erbjuda de som vistas i kommunen hälso- och sjukvård 

i hemmet (hemsjukvård). Av 2 e § HSL framgår att där det bedrivs hälso- 

och sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som 

behövs för att god vård ska kunna ges. Bestämmelse om att kvaliteten i hälso- 

och sjukvården systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras 

finns i 31 § HSL. 

Tvångs- och skyddsåtgärder 

Insatser enligt SoL och HSL bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes 

samtycke. Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot 

påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande. Detta framgår av 2 kap. 

17

6 och 8 §§ regeringsformen, RF. Med det allmänna avses offentlig verksamhet 

och verksamhet som drivs av enskilda verksamheter på uppdrag av 

t.ex. kommuner och landsting samt vissa andra verksamheter som regleras i 

lag. Med frihetsberövande avses, enligt förarbetena till regeringsformen, 

bl.a. då någon faktiskt är förhindrad att förflytta sig utanför ett rum eller 

annat relativt starkt begränsat område (prop. 1975/76:209 s.52). Att begränsa 

den äldres rörelsefrihet är således inte tillåtet och skulle kunna vara en 

brottslig handling, t.ex. olaga frihetsberövande eller tjänstefel. 

Handläggning och dokumentation 

Nämnden ska informera den enskilde om rätten att ansöka om bistånd i form 

av särskilt boende utifrån egna önskemål och behov, utan att denne begränsas 

av kommunens utbud eller riktlinjer. Vidare ska den enskilde informeras 

om hur handläggningen går till och om möjligheten att överklaga ett eventuellt 

avslagsbeslut. För att göra en individuell bedömning behöver biståndshandläggaren 

vara lyhörd för den enskildes önskemål och behov. Beslutet 

ska fattas inom rimlig tid och dokumenteras. Avslag ska motiveras och delges 

den enskilde tillsammans med information om hur beslutet kan överklagas. 

En rättssäker handläggning förutsätter också att den enskilde är delaktig 

genom att ges möjlighet att beskriva sina behov och önskemål. Det är den 

beslutande nämnden som är ansvarig för att den enskilde verkligen får det 

bistånd som har beviljats, oavsett vilken verksamhet som verkställer biståndet. 

Med detta ansvar följer en skyldighet att dokumentera att beslutet har 

verkställts samt att följa upp det beviljade biståndet. 2 

För att möjliggöra att den enskilde får inflytande över genomförandet av 

insatserna finns allmänna råd om upprättande av genomförandeplan. I en 

genomförandeplan bör det dokumenteras hur en beslutad insats praktiskt ska 

genomföras. Detta regleras i 6 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna 

råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden 

och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. En genomförandeplan 

bör utformas tillsammans med den enskilde. 3 Planen bör utgå 

från biståndsbeslutet och den enskildes önskemål och konkretisera när och 

hur insatsen ska genomföras. Genomförandet av en beslutad insats ska dokumenteras 

fortlöpande i journal. Av journalen bör det framgå om det har 

inträffat omständigheter som innebär att insatser inte har kunnat genomföras 

som planerat. 4 Journalföring enligt socialtjänstlagen respektive patientdatalagen 

ska hållas åtskilda. 

Systematiskt kvalitetsarbete 

Under sommarperioden arbetar många vikarier inom vården och omsorgen 

av äldre. Verksamheterna ska se till att vikarierna har tillräcklig kompetens 

för sina uppgifter och att de får introduktion, stöd och tillräcklig information 

om de äldres behov. Bemanningen ska också under semesterperioden ge 

2 Prop. 2005/06:113 s. 118 

3 AR 6 kap. 1 § SOSFS 2006:5 

4 AR 6 kap. 2 § SOSFS 2006:5 

18

förutsättningar för vård och omsorg av god kvalitet i enlighet med bestämmelserna 

i SoL. Ur patientsäkerhetssynpunkt krävs i övrigt att verksamheterna 

analyserar riskerna för de boende inför sommaren, och sedan följer 

upp hur rutinerna fungerat. 

För att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och inte utsättas för 

risker behöver de olika yrkesgrupperna samarbeta. Det kan gälla överföring 

av information och samordnad planering avseende vården och omsorgen. 

Detta reglerades vid tidpunkten för tillsynen 2011 i bl.a. Socialstyrelsens 

föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet 

i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS och Socialstyrelsens 

föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet 

i hälso- och sjukvården. Dessa båda föreskrifter har från den 1 januari 

2012 ersatts av en gemensam föreskrift och allmänna råd (SOSFS 2011:9) 

avseende ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 

Hantering av fel och brister samt avvikelser 

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebar vid tidpunkten för tillsynen att det 

skulle finnas riktlinjer och rutiner för att bl.a. identifiera och hantera fel och 

brister i verksamheter enligt socialtjänstlagen och avvikelser inom hälso- 

och sjukvården. 5 Liksom tidigare ska den som bedriver verksamhet enligt 

den nya föreskriften och allmänna råden (SOSFS 2011:9) om ledningssystem 

för systematiskt kvalitetsarbete ta emot klagomål och synpunkter. 

Dessutom ska klagomålen och synpunkterna utredas och sedan sammanställas 

och analyseras i syfte att utveckla verksamheten. Skyldigheten att rapportera 

om missförhållanden, eller risker för påtagliga missförhållanden, 

enligt lex Sarah ska också var känd och tillämpas av alla som arbetar i verksamheten. 

Det innebär ett ansvar för den som bedriver verksamheten att 

informera om rapporteringsskyldigheten. De rapporterade missförhållandena 

eller riskerna ska också utredas av den som bedriver verksamheten, som 

har ansvar att anmäla allvarliga missförhållanden till Socialstyrelsen. Erfarenheterna 

från riskanalyser, egenkontroller och avvikelsehantering ska användas 

i det systematiska kvalitetsarbetet så att bristerna åtgärdas och förbättringar 

genomförs. Dessutom finns en skyldighet i 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen 

för personal att rapportera risker för vårdskador samt händelser 

som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Även dessa rapporter ska 

användas i verksamhetens systematiska förbättringsarbete. Allvarliga risker 

och händelser ska anmälas till Socialstyrelsen. 

Minoritetsspråk 

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i 

kraft den 1 januari 2010. Det finns fem nationella minoriteter och fem minoritetsspråk. 

6 Från den 1 januari 2012 är det 40 kommuner som är förvaltningsområde 

för finska, 19 kommuner för samiska och 6 kommuner för 

meänkieli. Det innebär att de nationella minoriteternas språkliga och kultu- 

5 SOSFS 2006:11 respektive SOSFS 2005:12 

6 De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska 

19

ella behov och rättigheter ska beaktas, och i detta avseende av den som 

bedriver särskilt boende. Kommunen ska verka för att det finns tillgång till 

personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i 

omvårdnaden om äldre människor. 7 

Verksamheter saknar system för kontroll 

av bemanningen 

God kvalitet i vården och omsorgen innebär bland annat att tjänsterna utförs 

på ett tryggt och ändamålsenligt sätt, med tillräcklig bemanning och rätt 

kompetens. 

Planering för rätt bemanning 

Av resultatet från den föranmälda tillsynen framkommer att 77 procent av 

de som bedrev de särskilda boendena, och som var föremål för granskning 

under vinterhalvåret, svarade att de kontinuerligt kunde bedöma att bemanningen 

var tillräcklig. 8 Samtidigt visar Socialstyrelsens granskning att en 

tredjedel av verksamheterna saknade system för att kontrollera att bemanningen 

svarade mot de äldres behov av vård och omsorg. I intervjuerna i den 

oanmälda tillsynen svarade en majoritet av ledningen för korttidsboendena 

att de hade planerat för vikariebemanningen. I många verksamheter uppgav 

ledningen att antalet personer i tjänst på kvällar, nätter och helger var färre 

än under kontorstid. 

I den föranmälda tillsynen ansåg majoriteten (95 procent) av de tillfrågade 

cheferna att vård- och omsorgspersonalen hade lämplig utbildning och 

erfarenhet att utföra såväl insatser enligt socialtjänstlagen som uppgifter på 

delegation enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vid de särskilda boendena bedömde 

nästan lika stor andel (89 procent) av ledningen att personalen hade 

den specifika kompetens som verksamheten hade behov av. 

Möjligheten att rekrytera lämplig personal med tidigare erfarenhet, och 

framför allt med rätt utbildning till sommarsemestern, varierade över landet. 

Verksamheterna strävade i huvudsak efter att vård- och omsorgspersonalen 

skulle ha som lägst gymnasial omvårdnadsutbildning. Kraven kunde emellertid 

inte alltid tillgodoses. Ledningen för korttidsboendena uppgav att de 

säkerställt (83 procent) att vikarierande sjuksköterskor samt vård- och omsorgspersonal 

hade tillräcklig kompetens i förhållande till de äldres hälso- 

och sjukvårdsbehov. Samtidigt framgår det av resultatet att endast hälften av 

dessa verksamheter hade gjort en särskild riskanalys avseende patientsäkerheten 

inför sommarperioden. 

I hälften av de inspektioner som genomfördes under sommaren framkom 

att tillfrågad personal i korttidsboendena ansåg att bemanningen, liksom 

personalens kompetens, var otillräcklig. Personalen i några enstaka korttidsboenden 

gav också uttryck för att resurserna för rehabilitering av sjukgymnast 

eller arbetsterapeut var begränsade under sommarmånaderna. 

7 5 kap. 6 § tredje stycket SoL 

8 85 procent avseende vård- och omsorgspersonal och 96 procent avseende sjuksköterskekompetens 

20

Personalen förmedlade i övrigt en bild av både hög arbetsbelastning och 

en stressig arbetssituation i ett flertal av korttidsboendena. Detsamma påtalades 

även i särskilda boenden, där de äldre stadigvarande bodde p.g.a. att 

bemanningen var otillräcklig eller att de anställda saknade tillräcklig utbildning 

och erfarenhet. Som exempel angavs att avsaknad av rätt kompetens 

hos den personal som rekryterades försvårade möjligheten för sjuksköterskan 

att delegera hälso- och sjukvårdsuppgifter. Men i de allra flesta verksamheter 

kunde delegering ske, liksom uppföljning av att de delegerade 

uppgifterna utfördes korrekt. En hög arbetsbelastning var särskilt påtaglig i 

vissa verksamheter under kvällar, nätter och helger. Bristen på bemanning 

kunde också bli kännbar, t.ex. när äldre personer med stora behov vårdades i 

livets slutskede. 

Personalens kompetensutveckling 

De verksamheter som besvarat frågan om hur man tog hänsyn till behov av 

språk- och kulturkompetens ansåg att personalen hade lämplig språk- och 

kulturkompetens i t.ex. samiska och finska. Det pågick inventeringar av 

framtida behov. Personal som var intresserad gavs möjlighet att få utbildning, 

t.ex. högskoleutbildning i samiska. 

Av både den föranmälda och den oanmälda tillsynen framkommer att de 

allra flesta nyanställda, oavsett anställningsform, gavs en introduktionsutbildning. 

I flertalet av intervjuerna i den oanmälda tillsynen uppgav dock 

såväl den legitimerade personalen som den övriga vård- och omsorgspersonalen 

att utbildningen inte alltid var tillräcklig eller anpassad till de specifika 

behov som personer med t.ex. demenssjukdomar eller fysiska funktionsnedsättningar 

har. Av intervjuerna med vård- och omsorgspersonalen framkom 

att de som regel fick stöd och handledning i arbetet. I intervjuer med 

några av de ansvariga cheferna förmedlades en annan bild, där man ansåg 

att tiden för handledning inte var tillräcklig i förhållande till personalens 

behov av stöd för att klara sitt arbete på bästa sätt. I övrigt bedömdes att den 

vikarierande sommarpersonalen ha fått tillräcklig information om rutiner 

och hur de t.ex. skulle agera om en äldre person blev akut sjuk och hur de 

skulle få kontakt med sjuksköterska under dygnets alla timmar. 

Resultatet från den föranmälda tillsynen visar i övrigt på att det fanns en 

stor variation i hur de som bedrev särskilda boenden planerade för, och tillgodosåg, 

personalens behov av kompetensutveckling. Det fanns verksamheter 

som regelbundet inventerade behoven, medan andra verksamheter helt 

saknade någon form av strukturerad planering kring personalens kompetens. 

De utbildningar som gavs kunde handla om demens, palliativ vård, förflyttningar, 

dokumentation och psykiatri. 

21

Rutiner för samverkan finns men 

förbättringar behövs 

För att på bästa sätt tillgodose behoven hos äldre personer som kommer i 

kontakt med socialtjänsten och hälso- och sjukvården finns det ofta behov 

av att olika yrkesgrupper eller andra aktörer samverkar och samarbetar. Det 

kan handla om såväl intern som extern samverkan. 

Intern samverkan 

I alla verksamheter som granskades fanns rutiner, eller någon form av praxis, 

för intern samverkan och informationsöverföring när det gäller den äldres 

behov. Rutinerna var kända och tillämpades mellan arbetslagen och de olika 

yrkesgrupperna. Informationen kunde rapporteras såväl skriftligt som muntligt 

vid regelbundna dagliga, veckovisa och månatliga möten. Det varierade 

i vilken utsträckning den ordinarie vård- och omsorgspersonalen eller den 

vikarierande personalen hade åtkomst till de databaserade dokumentationssystemen. 

Det fanns nattpersonal som helt saknade tillgång till dokumentation 

p.g.a. att de elektroniska dokumentationssystemen uppdaterades nattetid. 

Dokumentationen gjordes dock i dessa fall tillgänglig på andra sätt, ofta 

genom att sjuksköterskan informerade muntligt eller lämnade utskrifter av 

dokumentation om den äldre till vård- och omsorgspersonalen. 

Extern samverkan 

I ett tiotal verksamheter framkom att både ledningen och personalen ansåg 

att rutiner för extern samverkan var ett förbättringsområde. Som exempel 

kan nämnas att man ansåg att en rutin om informationsöverföring mellan 

personalen och biståndshandläggaren kunde behöva utvecklas. Det påtalades 

även att det fanns brister i utskrivningen av patienter från slutenvården, 

såtillvida att det saknades information kring t.ex. ordinationer av olika slag. 

Vidare redogjordes för att vård- och omsorgspersonalen kunde få ansvar för 

att informera ambulanspersonal eller annan akutvårdspersonal om den äldres 

behov, utan att för den skull ha kännedom om några rutiner. Resultatet 

visar att rutiner för överföring av information till ambulanspersonal ofta 

saknades. 

I en handfull enkätsvar från berörda vårdcentraler, uppgav läkare att den 

avtalade tiden för att fullgöra uppdrag enligt samverkansavtal inte var tillräcklig 

med anledning av att patienterna hade en omfattande sjuklighet. I 

några beslut har Socialstyrelsen bl.a. påtalat behovet av att den kommunala 

nämnden och vårdgivaren följer upp detta i sitt systematiska kvalitetsarbete. 

22

Synpunkter behöver tas tillvara 

med bättre systematik 

Att ta vara på synpunkter och klagomål från de äldre och deras anhöriga är 

av stor vikt för verksamhetens kvalitetsarbete. Från och med den 1 juli 2011 

finns även krav om att det som framkommer av rapporter om missförhållanden 

eller risk för påtagliga missförhållanden ska ingå som en del i verksamheternas 

systematiska arbete för att säkerställa och utveckla kvaliteten. 

Klagomålshantering och avvikelsehantering 

Det sammantagna resultatet från den oanmälda tillsynen visar att det liksom 

i föregående års tillsyn fanns rutiner för klagomålshantering och rutiner för 

att rapportera om fel och brister eller missförhållanden (lex Sarah) i enlighet 

med då gällande föreskrifter. Rutinen för lex Sarah var i huvudsak förankrad 

hos personalen (80 procent), samtidigt som innebörden av de ändrade bestämmelserna 

om lex Sarah från den 1 juli 2011 inte var känd fullt ut. 9 Det 

gäller även den föranmälda tillsynen, där två tredjedelar av personalen var 

bekant med rutinen om lex Sarah (74 procent), men ofta saknade kunskap 

om de nya bestämmelserna som trädde i kraft den 1 juli 2011. 

Den interna rutinen kring klagomålshanteringen var inte lika känd (70 

procent) som verksamhetens rutin för lex Sarah i den oanmälda tillsynen. 

Vad gäller rutinen om fel och brister uppgav endast en tredjedel av verksamheternas 

personal att de hade kännedom om en sådan rutin. De boende 

eller anhöriga fick i liten utsträckning information om vart de ska vända sig 

med sina klagomål och synpunkter. Av resultatet från den oanmälda tillsynen 

framkommer att endast hälften av verksamheterna använde erfarenheterna 

från lex Sarah-utredningarna och från klagomålshanteringen för att 

utveckla kvaliteten i verksamheten. 

Socialstyrelsen har i den oanmälda tillsynen ställt särskilda krav på åtgärder 

för att säkerställa personalens kunskap om rutin kring klagomålshanteringen 

och de nya bestämmelserna om lex Sarah i 17 beslut (37 procent) och 

i 28 beslut i den föranmälda tillsynen (23 procent). I flera av de beslut som 

fattats under 2012, men som avser 2011 års tillsyn, har Socialstyrelsen valt 

att påtala behovet hos den kommunala nämnden och vårdgivaren av att utveckla 

ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med 

den nya föreskriften och allmänna råden (SOSFS 2011:9) på området, och 

med särskilt beaktande av den s.k. avvikelsehanteringen där tillämpning av 

lex Sarah-bestämmelserna ingår som en del. Det har också ställts krav i förhållande 

till de nya bestämmelserna om lex Sarah. 

I nästan alla granskade verksamheter (88 procent) fanns det rutiner för 

avvikelsehantering inom hälso- och sjukvården, som också den vikarierande 

vård- och omsorgspersonal kände till, enligt dåvarande bestämmelser. 10 Avvikelserna 

handlade ofta om t.ex. läkemedel eller om att den äldre personen 

fallit, men även annat såsom utebliven rehabilitering. Rapporterade avvikelser 

följdes regelbundet upp. 

9 14 kap. 3-7 §§ SoL samt SOSFS 2011:5 

10 SOSFS 2005:12 

23

Äldre personer får anpassa sig efter rutiner 

och bemanning 

God kvalitet i omsorgen om äldre förutsätter att de äldre känner trygghet, får 

ett gott bemötande och ges möjlighet till en meningsfull tillvaro med anpassade 

aktiviteter. 

Vardagen för de äldre 

I intervjuerna gav de äldre personerna och deras närstående uttryck för att de 

kunde påverka tillvaron på boendet. Upplevelsen hos de äldre var att personalen 

hade ett gott bemötande, men att det var många anställda och ofta nya 

personer att förhålla sig till. Det framkom även att personalen var styrd av 

sina rutiner och rådande bemanningssituation. I en fjärdedel av intervjuerna 

vid de oanmälda inspektionerna berättade de äldre att de fick anpassa sig 

efter de förutsättningar som gavs genom att de exempelvis fick lägga sig 

tidigare än de själva ville. En äldre person på ett boende uttryckte detta med 

”…man kommer in i rytmen” och en annan förklarade ”…lägger mig då 

tidigt frivilligt eftersom jag vet hur de har det”. Ett annat exempel är att det 

kunde gå långt mellan gångerna när den äldre fick duscha, då denne inte 

anpassade sig eller orkade duscha på planerad tid. Vid de föranmälda inspektionerna 

framkom att larm inte besvarades i tid, utan det dröjde innan 

personal kunde vara på plats hos den äldre. Vid några inspektioner berättade 

de äldre och deras anhöriga att måltiderna inte gjordes till en trevlig stund 

som var anpassad till den äldres dygnsrytm eller behov av lugn och ro. De 

äldre gav också uttryck för en önskan om att det skulle tillagas och serveras 

mer hemlagad mat. 

Personalen uppgav att de försökte ge de boende möjlighet till inflytande 

genom att fråga och lyssna. De respekterade de äldres integritet genom att 

alltid fråga den äldre personen hur han eller hon ville ha det och exempelvis 

låta den äldre som önskade lugn och ro få vara ifred. 

Meningsfull tillvaro 

Majoriteten av verksamheterna erbjöd en mångfald av former för social 

samvaro i grupp; allt från promenader och sittgymnastik till andra upplevelser 

som sång, musikunderhållning, högläsning, bingo eller terapihundar. 

Några verksamheter gav också mer individuellt anpassad sysselsättning i 

form av bakning, vävning, tidningsläsning och samtal. Närmare hälften av 

de som intervjuades vid de oanmälda inspektionerna ansåg sig dock sakna 

en meningsfull tillvaro. De önskade mer av individuellt anpassade aktiviteter, 

t.ex. att få samtala en stund med någon i personalgruppen. Vid de föranmälda 

inspektionerna var det äldre eller anhöriga som förklarade att man 

inte orkade eller var intresserad av gruppaktiviteter, utan föredrog och behövde 

mer individuell sysselsättning. Ofta återkommande kommentarer från 

de äldre eller anhöriga som intervjuades var att de äldre saknade möjligheten 

att komma utomhus, särskilt vintertid. På sommaren fanns ofta möjlighet 

att sitta på balkongen eller i trädgården, och ibland få promenera eller få 

hjälp med att vistas en stund utanför boendet tillsammans med personalen. 

24

Det finns äldre som inte känner sig trygga 

i bostaden 

I särskilda boendeformer för äldre med demenssjukdom, demensliknande 

tillstånd eller andra funktionsnedsättningar är närheten till personal dygnet 

runt viktigt för att uppnå trygghet och säkerhet. När det gäller särskilt boende 

har lagstiftaren understrukit att det ska vara fråga om ett självständigt 

boende, där den enskilde kan få den kvalificerade tillsyn och omvårdnad 

som krävs. Den nationella värdegrunden om att äldre ska leva ett värdigt liv 

och känna välbefinnande ska beaktas. 

De äldres boendemiljö 

Vid de föranmälda inspektionerna har konstaterats att majoriteten av de äldre 

bodde i fullvärdiga särskilda boenden (90 procent), dvs. i eget rum med 

köksdel och hygienutrymme. Rummen var ofta tillräckligt stora att inreda 

med egna möbler och personliga föremål. Det fanns dock undantag där 

rummen var alltför små för att den äldre skulle få plats med en egen möbel. 

Det fanns äldre personer som hade eget rum, men som saknade kylskåp eller 

kokmöjligheter. Några äldre måste dessutom dela dusch och toalett med 

andra äldre på boendet. Det fanns särskilda boenden där de äldre var tvungna 

att dela rum och hygienutrymme. Såväl ledning och personal som de äldre 

och deras anhöriga förmedlade att det var svårt att hantera frågan om respekt 

för den äldre personens integritet när de äldre personerna var tvungna 

att dela rum och hygienutrymmen. 

Under inspektionerna har det noterats att verksamheter kunde sakna eller 

ha dåligt anpassade gemensamma utrymmen. Korridorer kunde ibland vara 

trånga eller långa, vilket gjorde det svårt för äldre med rörelsehinder att ta 

sig till och från boenderum och gemensamma utrymmen. I ett flertal av 

verksamheterna var lokalerna utformade så att de hindrade personalen att ha 

överblick. Många verksamheter bestod av flera våningar med olika boendeenheter. 

Begränsning av rörelsefriheten 

I drygt hälften av verksamheterna i den föranmälda tillsynen begränsades de 

äldres möjligheter att vara självständiga och känna trygghet och säkerhet, 

eftersom de inte klarade av att låsa och öppna sin lägenhetsdörr eller att 

komma utanför verksamheten på egen hand. Många av de äldre med demenssjukdom 

behöver hjälp av personal för att kunna röra sig fritt. Det hade 

man löst på olika sätt i verksamheterna. Lås och larm var vanliga lösningar. 

Alla boenden hade inte låsta enheter, men där det förekom fanns ofta personalen 

till hands för att hjälpa till. Kvälls- och nattetid kunde dock vissa enheter 

vara obemannade upp till en timme. Det framkom att det inte var 

ovanligt att larm från den äldre inte besvarades omedelbart av personalen. 

Socialstyrelsen har i tidigare tillsyn uppmärksammat att de äldre begränsas i 

sin rörelsefrihet, när t.ex. bemanningen inte varit tillräcklig för att kunna ha 

uppsikt över de boende och för att kunna ge den hjälp de behöver. 

25

Dokumentationen enligt socialtjänstlagen 

är eftersatt 

Skyldigheterna att dokumentera enligt socialtjänstlagen och patientdatalagen 

fyller flera syften. Den ger förutsättningar för delaktighet och insyn för 

den enskilde i den egna vården och omsorgen. Dokumentationen utgör också 

ett viktigt verktyg i planeringen och uppföljningen av insatsen på individnivå 

för att ge en säker vård och god omsorg, men även för utvärdering 

och utveckling på verksamhetsnivå. Dessutom behövs dokumentation, som 

underlag för informationsöverföring inom personalgruppen för att upprätthålla 

kontinuitet i vården och omsorgen. Den är också av vikt för att kunna 

informera externa aktörer när den enskilde behöver vård och omsorg utanför 

det egna boendet. 

Planer för genomförande av insatser 

I den oanmälda tillsynen framkommer att det saknades planer för genomförandet 

av insatser för en dryg tredjedel av de äldre som vistades på korttidsboendena. 

Granskningen visar att det var ovanligt med en plan som utgick 

från beslutet om biståndet i form av korttidsboende. Helhetssynen på den 

enskildes behov beskrevs endast i en fjärdedel av planerna. Dessa planer 

saknade ofta väsentligt innehåll, vilket tillsynen visar genom att det endast i 

en tredjedel av planerna framgick med tydlighet vilka insatser den äldre 

hade behov av. I en femtedel av planerna beskrevs hur insatsen skulle 

genomföras. Ännu mer sällan (10 procent) förekom uppgifter om när och 

hur planen skulle följas upp. Målet med insatsen saknades i två tredjedelar 

av befintliga planer. I något enstaka fall noterades uppgifterna om genomförandet 

i blyerts och planerna hade raderats och ändrats. Det framgick sällan 

om den enskilde eller dennes företrädare hade deltagit i upprättandet av planen. 

I den föranmälda tillsynen kunde Socialstyrelsen konstatera att det med 

några få undantag fanns planer i vilka insatserna beskrevs. Några verksamheter 

utmärkte sig på ett positivt sätt genom att i planerna visa på det samlade 

omsorgs- och omvårdnadsbehovet hos den äldre personen utifrån en helhetssyn. 

I dessa planer framgick t.ex. mål och syfte, vilka individuella insatser 

som skulle genomföras över hela dygnet samt när, hur och av vem. Planerna 

var daterade och undertecknade av berörda personer, och det framgick 

när de skulle följas upp och om de hade reviderats. Det var emellertid mer 

vanligt förekommande att planerna för genomförandet inte konkret beskrev 

vilka insatser som behövdes och hur de skulle genomföras i praktisk handling 

utifrån den äldre personens samlade behov av stöd och hjälp. I närmare 

hälften (43 procent) av de granskade planerna framgick det inte när och hur 

planen skulle följas upp. Det framgick sällan om planerna hade reviderats 

och anpassats till ändrade förhållanden för den äldre personen. 

Resultatet pekar på att planer för genomförandet av insatserna upprättades 

två till sex veckor efter inflyttning, ibland med biståndsbeslutet som utgångspunkt. 

Eftersom kommunerna sällan gör en bedömning av vilket behov 

av insatser som behövs utöver boendeformen (s.k. rambeslut) är det 

verksamheterna själva som i dessa fall får ta ställning till vad den äldre be- 

26

höver av hjälp och stöd över hela dygnet, och hur dessa insatser ska verkställas. 

Det fanns äldre vars beslut om hemtjänstinsatser var flera år gamla, 

vilket indikerar att socialnämnderna inte har följt upp eller omprövat besluten. 

Vid intervjuerna med personalen framkom att den äldres levnadsberättelse 

och samtal med den äldre och dess anhöriga utgjorde utgångspunkten i 

upprättandet av planen, men i granskningen av dokumentationen gick det 

inte att utläsa om den äldre varit delaktig i själva utformandet av innehållet i 

planen för genomförandet. Det bör i sammanhanget nämnas att det vid intervjuer 

framkom att den äldre personens deltagande inte alltid var möjligt 

p.g.a. kognitiv svikt hos den äldre. 

Journalföring vid särskilda boenden 

De flesta korttidsboenden förde löpande journalanteckningar enligt socialtjänstlagen 

(2001:453), SoL, och patientdatalagen (2008:355), PDL, men 

inte heller den dokumentationen uppfyllde kraven i alla avseenden. Resultatet 

från tillsynen visar att avsteg från befintliga planer och händelser av vikt 

endast dokumenterades i en fjärdedel av journalerna enligt SoL. 

I den föranmälda tillsynen uppmärksammades att det i de allra flesta av 

de särskilda boendena fördes löpande journalanteckningar (86 procent), men 

inom en dryg tredjedel (39 procent) av verksamheterna framkom att anteckningar 

enligt SoL och PDL inte hölls åtskilda. Det var särskilt i journalanteckningarna 

enligt SoL som uppgifter av hälso- och sjukvårdskaraktär förekom. 

Vård- och omsorgspersonalen förde ofta s.k. daganteckningar. Dessa 

sammanställdes ofta av enhetschef eller motsvarande vad gäller dokumentationen 

enligt SoL och av sjuksköterska när uppgifterna skulle noteras i journal 

enligt PDL. I enstaka fall har konstaterats att dokumentationen enligt 

gällande bestämmelser på det sociala området helt saknades eller att sammanställningarna 

av vård- och omsorgspersonalens daganteckningar utgjorde 

sammanfattningar i journaler för perioder över flera månader upp till ett 

år. 

Det fanns som regel rutiner för dokumentationen enligt PDL. I dessa patientjournaler 

vid det särskilda boendet fanns vanligtvis uppgifter om diagnoser 

och hälsosituation. Patientjournalerna utvisade också att det i de allra 

flesta verksamheter genomfördes systematiska årligt återkommande läkemedelsgenomgångar. 

Det fanns dock undantag, där det inte framgick tillräckligt 

tydligt om läkemedelsgenomgång med läkare hade genomförts under 

det senaste året. Generellt kan dock sägas att det i övrigt gick att följa 

den äldres problem, vidtagna åtgärder, resultat och uppföljning. 

Huruvida och i vilken omfattning uteblivna insatser noterats i journalanteckningarna 

eller inte är ibland vanskligt att bedöma i tillsynen. I några 

enstaka granskningar har det emellertid uppmärksammats att händelser av 

vikt och betydelse, t.ex. avvikelser från planerade insatser, inte följdes upp 

och noterades i journalen enligt SoL. Socialstyrelsen har även stött på att 

t.ex. uppföljning av konstaterade risker, såsom fall eller nutrition, inte hade 

dokumenterats i patientjournalen vid det särskilda boendet. 

Vård- och omsorgspersonalens tillgång till patientjournalerna vid det särskilda 

boendet varierade. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster hade inte hel- 

27

ler alltid tillgång till samma dokumentationssystem som sjuksköterskan. I 

vissa fall skrev sjuksköterskan ut dokumentationen från denna journal i 

papperskopia. I sammanhanget bör det påtalas att regler både i PDL och 

offentlighets- och sekretesslagen begränsar möjligheten för automatisk tillgång 

för vård- och omsorgspersonalen till dessa uppgifter. 

En femtedel av verksamheterna angav att de hade svårigheter att hinna 

ägna sig åt dokumentationen, vilket innebar såväl tid att skriva som möjlighet 

att inhämta information från det som fanns av dokumentation kring den 

äldre personen. 

Sammantaget visar tillsynsresultatet på att dokumentationen var särskilt 

eftersatt vad gäller journalanteckningar enligt SoL. 

Avtal om läkarmedverkan finns 

Omfattande läkemedelsbehandling är vanligt bland äldre människor. Alltför 

många och fel läkemedel kan leda till onödiga negativa hälsoeffekter samt 

sämre livskvalitet. En god och säker vård avseende läkemedelsbehandling 

av äldre förutsätter inte bara kompetens, utan även en strukturerad samverkan 

för att få till stånd ett fungerande samarbete mellan olika yrkeskategorier 

runt de äldre. 

Avtal om läkarmedverkan 

Den tillsyn som genomförts avseende läkemedel har mot bakgrund av den 

kunskap som redan finns och det arbete som pågår inom Socialstyrelsen 

kring äldre och läkemedel haft fokus på hur de särskilda boendena säkerställer 

att läkemedelsbehandlingen följs upp. 11 Detta har skett genom en kartläggning 

av bl.a. avtal avseende läkarmedverkan, förekomsten av uppdaterade 

läkemedelslistor på boendena samt frekvensen av läkemedelsgenomgångar. 

Socialstyrelsen har i den föranmälda tillsynen även granskat i vilken 

utsträckning läkare förskriver icke farmakologisk behandling. 

Utifrån kartläggningen i den föranmälda tillsynen kunde konstateras att 

alla särskilda boenden antingen hade ett övergripande avtal med landstinget 

eller ett lokalt avtal med vårdcentralen eller motsvarande avseende medverkan 

av läkare i de aktuella särskilda boendena. Avtalen reglerade t.ex. planerad 

tid för läkarmedverkan i boendet, där det kunde ingå utredning och behandling, 

förskrivning, hembesök, ronder, systematiska läkemedelsgenomgångar 

och årliga läkarkontroller, s.k. brytpunktsamtal vid vård i livets slutskede, 

konstaterande av dödsfall, uppföljning av läkarinsatserna samt 

konsultativt stöd till personalen. Det fanns även avtal som omfattade annan 

vårdsamverkan, t.ex. vårdhygienisk kompetens, tandvård eller psykiatri. 

Behov av kontakt med läkare utanför kontorstid skedde som regel via en 

jourorganisation. 

11 Se vidare under rubriken Vad pågår på Socialstyrelsen? 

28

Läkemedelshantering vid särskilda boenden 

Vad gäller läkemedelsgenomgång bör det påtalas att definitionen av vad en 

läkemedelsgenomgång innebär varierar och kan skilja sig från att vara en 

enklare genomgång av läkemedlen till en mer omfattande kontroll med 

provtagning och samtal med den äldre. Granskningen visar emellertid att en 

mindre andel (17 procent) av avtalen mellan kommuner och landsting eller 

enskild vårdgivare avseende hembesök eller frekventa systematiska läkemedelsgenomgångar 

med läkare inte kunnat uppfyllas i sin helhet under året. 

Enligt intervjuerna genomfördes dock i de allra flesta av de granskade verksamheterna 

minst en läkemedelsgenomgång per år, där läkare medverkade 

tillsammans med sjuksköterska, och i vissa fall även med farmaceut och den 

äldre själv eller närstående. I Äldreguiden redovisas Socialstyrelsens årliga 

jämförelser av äldreomsorgen i landet. Den visar att läkemedelsgenomgångar 

görs mer sällan än vad som har framkommit av 2011 års tillsyn i de särskilda 

boendena. Äldreguiden bygger på statistik och särskilt insamlade 

uppgifter från kommuner och enskilda utförare. 12 Läkemedelsgenomgången 

föregicks ofta av att personalen gjorde en s.k. symptomskattning. Dokumentationen 

i patientjournalerna vid de särskilda boendena bekräftade inte helt 

dessa uppgifter då det endast i hälften av dessa granskade journaler tydligt 

framgick att en dylik årlig läkemedelsgenomgång hade genomförts under de 

senaste tolv månaderna före tillfället för inspektionen. 

I de allra flesta fall har det konstaterats att läkemedelslistor på boendena 

överensstämde med vårdscentralens uppgifter om aktuella läkemedel för var 

och en av de äldre som var i behov av läkemedel. Anledningen var i dessa 

fall att ApoDoslistor utgjorde underlag. Det visade sig att det kunde finnas 

patientsäkerhetsrisker kopplade även till ApoDoslistor, eftersom det bl.a. 

kunde ske en viss fördröjning av information om förnyade recept vid t.ex. 

utskrivning från sjukhus eller när jourläkare förskrivit läkemedel. Socialstyrelsen 

har för övrigt i en nyligen publicerad rapport konstaterat att ApoDossystemet 

behöver utvecklas. 13 

Som regel dokumenterades läkemedelsordinationer i den enskildes patientjournal 

på vårdcentralen, i ordinationshandling och i e-dos samt i patientjournalen 

vid det särskilda boendet. Granskningen visar således att det fanns 

undantag där indikation av läkemedel inte framgick av patientjournalen vid 

det särskilda boendet. Uppgift om maxdos eller tidsintervall för vidbehovsmedicinering 

kunde också saknas. Formerna för att meddela ändringar i 

ordination varierade. Sjuksköterskan på boendet informerades oftast vid 

rond eller hembesök hos den äldre. Det förekom också att sjuksköterskan 

fick information om ordinationen per telefon, i journalkopia, via fax eller 

ApoDoskort. 

I närmare två tredjedelar (61 procent) av enkätsvaren från läkare på vårdcentralerna 

angavs i samband med förändringar i den äldres hälsotillstånd, 

läkemedelsbehandling eller läkemedelsgenomgångar att det övervägdes 

möjlighet till behandling utan läkemedel. Exempel på sådan behandling var 

allt från sjukgymnastik med gångträning till massage och rekommendation 

12 www.socialstyrelsen.se/aldreguiden 

13 Kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning – Läkarens roll, Socialstyrelsen 2011 

29

om extrapersonal vid oro. Det bör i sammanhanget klargöras att sjuksköterskan 

har ett ansvar för att på egen hand uppmärksamma om det förefaller 

finnas behov av förändrad ordination. Majoriteten (99 procent) av verksamheterna 

hade också utarbetat rutin för att säkerställa att sjuksköterskan vid 

behov tog kontakt med läkare. Lika många verksamheter hade rutiner för 

hur vård- och omsorgspersonalen skulle agera när den äldre på boendet blev 

akut sjuk. 

Av gruppintervjuerna framkom att i stort sett alla särskilda boenden hade 

lokala rutiner för läkemedelshantering, dvs. där det framgick hur iordningställande 

och administrering av läkemedel skulle ske av sjuksköterska eller 

personal som delegerats uppgiften. Det gjordes uppföljning av hur delegationen 

fungerade. Majoriteten av boendena hade även rutiner för säker hantering 

av narkotiska preparat. Rutiner fanns också för att förebygga smittspridning 

i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2007:19) om 

basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. 

Det fanns personal som ansåg att systemet för att garantera att den äldre 

tillhandahöll rätt läkemedel eller rätt dos av läkemedlet ändå inte var tillräckligt 

säkert. Som exempel angavs att hantering av dosetter för läkemedel 

förekom och iordningsställandet hade delegerats till personal som inte ansåg 

sig tillräckligt kompetent uppgiften. Viss fördröjning av information avseende 

förändrad läkemedelsordination angavs som en annan faktor för att 

läkemedelshanteringen kunde medföra patientsäkerhetsrisker. Brister i uppföljning 

av läkemedelsordinationer bedömdes av personal också utgöra en 

risk för den äldre. 

Rutiner för att identifiera och 

förebygga risker finns 

Det krävs att riskbedömningar görs för att förebygga och förhindra att äldre 

personer med sviktande hälsa och funktionsnedsättning riskerar onödigt 

lidande genom att drabbas av t.ex. fallskador, trycksår, felnäring eller felaktig 

läkemedelsbehandling. 

Riskanalyser för patientsäkerhet 

I såväl det särskilda stadigvarande boendet som vid den vårdcentral som 

hade avtal med verksamheten gjordes analyser för att identifiera och förebygga 

risker hos de äldre. Vid ett tiotal inspektioner i den föranmälda tillsynen 

har det emellertid uppmärksammats att det saknades rutiner för riskbedömning 

avseende hälso- och sjukvård i särskilda boenden. Socialstyrelsen 

har ställt krav om att rutin upprättas enligt gällande bestämmelser. I den 

oanmälda tillsynen framkom att endast hälften av de granskade korttidsboendena 

hade gjort en riskanalys av patientsäkerheten. 

Av enkätsvaren från vårdcentralerna framgick att de risker som identifierats 

på verksamhetsnivå i stor utsträckning handlade om medicinska frågor; 

förskrivning av antibiotika, övermedicinering, läkemedelsbiverkningar, infektionskänslighet 

och sårkomplikationer. Andra konstaterade patientsäkerhetsrisker 

var nutrition, informationsöverföring och begränsningsåtgärder. 

30

Vid de särskilda boendena rörde sig de identifierade riskerna på individnivå 

avseende hälso- och sjukvård om t.ex. felnäring, fall och trycksår. På 

verksamhetsnivå handlade det om t.ex. läkarmedverkan, läkemedelshantering, 

smärtlindring, självmordsförsök, bemanning och kompetens samt om 

inomhusmiljön. 

De identifierade riskerna ledde emellertid inte alltid till att åtgärder vidtogs 

i de särskilda boendena. Exempelvis kunde fallrisker vara väl dokumenterade, 

men av enstaka tillsynsärenden har det framkommit att det kunde 

saknas skriftlig dokumentation om att nödvändiga åtgärder som t.ex. 

sjukgymnastik, blodtryckskontroller eller läkemedelsöversyn vidtogs. Det 

fanns dock verksamheter som säkerställt ett förebyggande arbete utifrån de 

riskbedömningar som gjorts. Som exempel kan nämnas att någon i personalgruppen 

utsågs till kontaktperson för den äldre. Kontaktpersonen hade 

ansvar för regelbundna genomgångar av den äldres situation och behov. Det 

gjordes också översyn av hjälpmedel, läkemedel och larm samt täta uppföljningar 

och kontroller av äldre som t.ex. uttryckte livsleda eller hade självmordstankar. 

Nätverk för palliativ vård fanns utvecklade i vissa kommuner. 

Inom vårdcentralerna förbättrades rutinerna t.ex. utifrån inkomna avvikelser 

och genom resultatet av läkemedelsgenomgångar. 

31

Diskussion kring resultatet från 

2011 års tillsyn 

Honnörsord inom vården av äldre är självbestämmande och integritet. Socialstyrelsens 

tillsyn tyder emellertid på att äldre på de granskade särskilda 

boendena har begränsade möjligheter till självbestämmande och ett reellt 

inflytande på vården och omsorgen. Det finns äldre som saknar en meningsfull 

och trygg tillvaro, där behoven av vård och omsorg inte tillgodoses till 

fullo. Det förekommer även att kraven om respekten för den enskildes integritet 

sätts ur spel när den äldre inte ges möjlighet till avskildhet. Patientsäkerheten 

kan också ifrågasättas när äldre tvingas dela rum och hygienutrymmen. 

De äldre informeras inte i tillräcklig utsträckning om sina rättigheter. 

Det är några exempel på vad som framkommit i 2011 års tillsyn. 

Det sammantagna resultatet visar att åtta av tio särskilda boenden som 

granskats i 2011 års tillsyn inte uppfyller de krav och intentioner som anges 

i lagar, förordningar och föreskrifter. Socialstyrelsens bedömning är att de 

som bedriver särskilda boenden behöver utveckla planeringen och styrningen 

av verksamheterna i frågor avseende bl.a. de äldres delaktighet och inflytande, 

samverkan, bemanning och kompetens samt dokumentation. Vissa 

verksamheter behöver vidta åtgärder för att de äldres behov av självbestämmande, 

trygghet och meningsfullhet tillgodoses på ett bättre sätt. 

Rätt bemanning för att ge de äldre ökat inflytande 

Många äldre måste äta, duscha och lägga sig efter det schema som är anpassat 

till bemanningen istället för att hänsyn tas till de äldres individuella behov, 

dygnsrytm och vanor. Brist på personal gör att de äldre inte kommer 

utomhus i den utsträckning de önskar och har behov av, särskilt inte under 

vinterhalvåret. Det finns också äldre som inte heller får tillräcklig hjälp med 

regelbunden fysisk aktivitet och rehabilitering. När bemanningen inte överensstämmer 

med behoven hos de äldre kan det också orsaka brister i bemötande, 

attityder och förhållningssätt. Den äldres röst riskerar att inte bli hörd. 

Bristande personalkontinuitet och kompetens i kombination med en bemanning 

som inte är dimensionerad utifrån de äldres behov av vård utgör inte 

bara en patientsäkerhetsrisk, utan även en risk för att intentionerna och bestämmelserna 

i socialtjänstlagen åsidosätts. Det finns dock studier som visar 

att man som regel inte prioriterar bort sjukvårdsansvaret eller personlig omvårdnad 

utan snarare hemskötsel, tillsyn, sociala aktiviteter och personliga 

kontakter. 14 

14 /www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-131-36 

32

För att underlätta bedömningen i verksamheterna av hur mycket personal 

som är tillräcklig, behöver socialnämnden ta reda på vilka insatser varje 

person behöver och fatta beslut om det. Genomförandeplaner kan fungera 

som ett mätinstrument för att bedöma vilken bemanning som krävs för att 

möta det äldres behov av vård och omsorg. En tredjedel av korttidsboendena 

saknar emellertid genomförandeplaner som beskriver när och hur den äldre 

behöver få hjälp. De planer som finns står sällan i överensstämmelse med 

Socialstyrelsens allmänna råd på området. 

Resultatet av Socialstyrelsens tillsyn visar på att bemanningen och personalens 

kompetens inte alltid vilar på ett planerings- och styrningssystem 

som regelbundet säkerställer att personalgruppen har den rätta sammansättningen 

för att tillgodose de äldres behov av vård och omsorg. Verksamheterna 

har att följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 

2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I enlighet med 

föreskrifterna ska den som bedriver verksamheten ansvara för att det finns 

ett ledningssystem i syfte att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra 

verksamheten. Med stöd av ledningssystemet ska den som bedriver ett 

särskilt boende planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra 

verksamheten. Det innebär att den som bedriver ett särskilt boende bl.a. ska 

identifiera, beskriva och fastställa de processer och rutiner som behövs för 

att säkerställa bemanningen och kompetensen hos personalen. 

Behov av insatser för ökad trivsel och trygghet för de äldre 

Bestämmelserna om den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen innebär 

att omsorgen om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt 

liv och känna välbefinnande. En person ska även vid hög ålder ha rätt att 

leva sitt liv utifrån sin identitet och personlighet. Begreppet välbefinnande 

tar sikte på den subjektiva upplevda känslan av välbefinnande varmed avses 

upplevelsen av den egna situationen. De som bedriver särskilda boenden 

behöver därför värna och respektera de äldres rätt till privatliv och integritet. 

Det finns andra regler i socialtjänstlagen och tydliga uttalanden i förarbeten 

som rör frågor om god kvalitet för äldre som bor i särskild boendeform. 

Ändå förekommer det att äldre människor tvingas att dela rum och hygienutrymmen 

vid särskilda boenden, främst vid korttidsboenden. Under dessa 

omständigheter försvåras möjligheten att uppfylla kraven om att visa respekt 

för den äldre personens integritet. Det finns också en risk för att bestämmelserna 

om sekretess och tystnadsplikt inte kan tillämpas. De äldre som stadigvarande 

bor på särskilda boenden, eller vistas på korttidsboenden, har 

dessutom ofta ett stort vård- och omsorgsbehov och ett nedsatt allmäntillstånd 

som medför en ökad mottaglighet för smitta. Detta ställer stora krav 

på att det finns fungerande hygienrutiner som tillämpas av hela personalgruppen. 

Socialstyrelsen anser inte att det är förenligt med kraven på god 

kvalitet att äldre personer tvingas dela rum eller lägenhet i en särskild boendeform 

för äldre med en annan person. 

Ett annat problemområde som Socialstyrelsen uppmärksammat är upplevelsen 

hos de äldre av att inte ha en meningsfull tillvaro. En vistelse på ett 

korttidsboende kan bli långvarig. Därför är det anmärkningsvärt att mer än 

hälften av de äldre som intervjuades vid de oanmälda inspektionerna gav 

33

uttryck för en avsaknad av enklare individuella aktiviteter under sin vistelse 

på korttidsboendet. Även i permanent boende i en särskild boendeform efterlyste 

de äldre en mer meningsfull tillvaro med individuella aktiviteter, 

t.ex. att få komma utomhus eller bara att få samtala med någon. Den generation 

äldre som bor på särskilda boenden i dag är ofta sedan tidigare vana 

med hemlagad mat. Att inte få känna dofter och uppleva smaker av mat som 

tillagas på boendet, eller en trivsel runt matsituationen, förefaller skapa en 

otillfredsställelse hos de äldre. För att undvika att den vistelsen på korttidsboendet 

eller i det stadigvarande boendet inte blir en form för förvaring behöver 

den äldre ges en tryggare och mer meningsfull tillvaro med möjlighet 

att påverka sin situation. Det förutsätter att tid kan avsättas till detta, men 

också ett förhållningssätt som vilar på den nationella värdegrunden och som 

ger personalen redskapen för att möta de individuella behoven hos de äldre. 

Den som bedriver särskilt boende har ansvar för att verksamheten organiseras 

så att den tillgodoser kraven på en god kvalitet i verksamheten med 

avseende på omsorgen och kvalitet som säkerställer en god och säker vård. 

Att implementera den nationella värdegrunden i de särskilda boendena är en 

viktig steg i arbetet att åstadkomma god kvalitet i vården och omsorgen av 

äldre, och öka den äldres inflytande i sin egen vård och omsorg. Tidigare 

tillsynsresultat har bl.a. visat på att bemanningen inte varit tillräcklig för att 

ha uppsikt över de boende för att kunna ge dem den hjälp de behöver. Att 

begränsa den äldres rörelsefrihet genom lås och larm eller obemannade enheter 

kan vara en brottslig handling, t.ex. olaga frihetsberövande eller tjänstefel. 

Information och samverkan för att ge de äldre ökat inflytande 

För att äldre personer ska kunna ta tillvara sina rättigheter krävs att de informeras 

om rätten till bistånd. Socialstyrelsen och tidigare länsstyrelserna 

har i olika rapporter utifrån skilda granskningar konstaterat brister i informationen 

till de äldre. Det har bl.a. påtalats att det är vanligt förekommande 

med biståndsbeslut som saknar uppgift om vilka hemtjänstinsatser som ska 

ges. I de föranmälda inspektionerna under både 2010 och 2011 har Socialstyrelsen 

på nytt kunnat konstatera att de allra flesta äldre får s.k. rambeslut, 

dvs. beslut om särskilt boende där insatserna inte beskrivs utan överlämnas 

till den kommunala eller enskilt drivna verksamheten att bestämma vad som 

ska göras. Det finns då en risk för att hänsyn inte tas till den äldres rättigheter 

och behov. Socialstyrelsens anser att det är lämpligt att fatta två beslut 

när det gäller särskild boendeform för äldre för att skapa tydlighet i vad som 

gäller; ett beslut som avser bostaden och ett beslut som avser de hemtjänstinsatser 

som den äldre behöver. 

Biståndsinsatserna löper i övrigt under lång tid utan uppföljning. Äldre på 

särskilda boenden är en särskilt utsatt grupp. Det kan bli svårt för den som 

lider av demens eller andra funktionsnedsättningar att kunna förstå vilken 

hjälp han eller hon kan få, och inte minst om möjligheten att ansöka på nytt 

p.g.a. ändrade behov. Den äldre riskerar att drabbas av rättsförlust genom att 

gå miste om möjligheten att ställa krav om insatser eller överklaga beslut 

som avslagits för att få en mer behovsanpassad vård och omsorg. 

34

Uppföljningen av verkställigheten av beslutet åvilar i första hand den socialnämnd 

som har beviljat insatsen. Det förutsätter dock att den som bedriver 

det särskilda boendet på ett systematiskt och strukturerat sätt underlättar 

samverkan med berörd kommun genom att bl.a. följa kraven på dokumentation. 

Nämnden behöver också aktivt verka för att regelbundna möten med 

biståndshandläggaren och den äldre personen själv kommer till stånd. Som 

tidigare har nämnts är det inte ovanligt att äldre personer i behov av särskilt 

boende har nedsatt beslutsförmåga och inte själv kan föra sin talan. Socialstyrelsen 

anser att det därför är av vikt att den äldres problem och behov, 

som kan ändras över tid, även uppmärksammas av den som genomför insatsen. 

På så vis ökar den äldres möjlighet till självbestämmande och inflytande. 

Inte minst säkerställs att den äldre får rätt insatser. 

Tillsynen visar i övrigt att de äldre eller deras närstående ofta ger uttryck 

för att de saknar information om vart de ska vända sig med klagomål och 

synpunkter. Det fanns vid tidpunkten för tillsynen föreskrifter och allmänna 

råd på området. Enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd 

(SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns 

motsvarande bestämmelser som reglerar att det bl.a. ska finnas system för 

att ta emot och följa upp klagomål och synpunkter i syfte att förbättra verksamhetens 

kvalitet. 

Bra dokumentation ger bättre förutsättningar 

för planering och uppföljning 

Socialstyrelsen vill understryka att dokumentationen om den äldre, i form av 

bl.a. journaler och genomförandeplaner, utgör ett viktigt verktyg i planeringen 

och uppföljningen av insatsen på individnivå, men även som underlag 

för utvärdering och utveckling av verksamheten. Socialstyrelsens tillsyn 

har visat att det finns ett behov av utveckling kring hanteringen av dokumentationen 

enligt främst socialtjänstlagen; många genomförandeplaner är 

knapphändiga, följs inte upp och i sämsta fall saknas dylika planer helt. Det 

finns förvisso i dag inte någon bestämmelse om att en plan för genomförandet 

ska upprättas. Däremot anges i Socialstyrelsens allmänna råd att en s.k. 

genomförandeplan bör upprättas. En plan som konkretiserar när och hur 

insatserna ska genomföras bidrar till att säkerställa kvaliteten och kontinuiteten 

i vården och omsorgen av den äldre. 

De äldre personernas delaktighet i upprättandet av planerna framgår sällan 

av dokumentationen och det är ovanligt att planerna konkretiserar när 

och hur insatserna praktiskt ska genomföras. Löpande journalföring enligt 

socialtjänstlagen och patientdatalagen blandas samman. Journalföring enligt 

socialtjänstlagen saknas i vissa verksamheter. Där sådana journaler finns 

antecknas som regel händelser av betydelse, men avvikelser från planerade 

insatser förefaller inte dokumenteras. Uppföljning av konstaterade riskområden 

framgår inte alltid av patientjournalen i det särskilda boendet. 

Det finns olika faktorer som inverkar på personalens möjligheter att dokumentera 

enligt gällande bestämmelser på området. När bemanningen inte 

står i proportion till omvårdnadsbehovet hos de äldre måste personalen prioritera 

bland sina arbetsuppgifter. Det finns då en risk för att man väljer bort 

att dokumentera i enlighet med gällande krav på området. Personalen saknar 

35

dessutom många gånger tillräcklig kunskap om bestämmelserna avseende 

dokumentation. Vård- och omsorgspersonalen ges sällan ansvar att dokumentera 

i journalerna, utan för s.k. daganteckningar som sedan sammanställs 

av exempelvis enhetschef. De problem som uppmärksammats visar på 

behovet av utbildning på området. 

Konsekvenserna av bristfällig dokumentation leder till svårigheter att följa 

upp och utveckla verksamheten, men även den äldres möjlighet till inflytande 

över vården och omsorgen. Dessutom inverkar det på möjligheterna 

till samordning och att samverka internt och med externa aktörer; Informationsöverföringen 

riskerar att inte fungera tillfredsställande och rehabiliteringspersonal, 

vikarier och nattpersonal får inte på ett enkelt sätt kännedom 

om den äldres situation och behov. Den äldre personen måste ständigt förklara 

hur han eller hon vill ha hjälp. Det förutsätter att den äldre personen 

också har den förmågan, vilket sällan är fallet i demensboenden eller i andra 

boenden där den äldre har en omfattande sjuklighet. 

36

Vad pågår på Socialstyrelsen? 

Regeringsuppdraget att genomföra en nationell tillsyn av vården och omsorgen 

om äldre är bara ett av många uppdrag och projekt som pågår kring äldre 

personer på Socialstyrelsen. Nedan redogörs i korthet för delar av vad 

som sker på området kopplat till det som redovisats i delrapporten för 2011 

års tillsyn. Mer information finns att hämta på Socialstyrelsens webbplats. 

Läkemedelsbehandling m.m. 

Socialstyrelsen har under de två senaste decennierna bedrivit ett flertal projekt 

inom området äldre och läkemedel, och i en rad rapporter lyft fram de 

olika problem som behandling av läkemedel utgör. Arbetet med Socialstyrelsens 

och SKL:s öppna jämförelser ger också svar på omfattning av problemet 

och visar på kvalitetsbrister, och skillnader mellan olika landsting 

och kommuner. Två nyligen publicerade rapporter belyser förbättringsområden 

och åtgärder som behöver vidtas på området; t.ex. att personal får utbildning 

i geriatrik och läkemedel, förbättrade rutiner och system för dokumentation 

och uppföljning samt informationsöverföring. Det pågår också en 

revidering av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering 

i hälso- och sjukvården. En vägledning ska utformas till denna 

föreskrift och allmänna råd samt en e-lärandetjänst på webbplatsen Kunskapsguiden. 

Bemanning och kompetens samt dokumentation 

Socialstyrelsen har utarbetat ett Allmänt råd om grundläggande kunskaper 

hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. Det har också 

tagits fram vidareutbildningar för anställda som har denna grundläggande 

nivå. 

Socialstyrelsen utarbetar under innevarande år en föreskrift och allmänna 

råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och om bemanning i särskilda 

boenden. Förslaget har varit på remiss och beslut med fastställande av 

dessa föreskrifter och allmänna råd väntas under första halvåret 2012. 

Mest sjuka äldre 

Ett flertal projekt om gruppen mest sjuka äldre har rapporterats vid årsskiftet 

2011/2012. De avsåg bl.a. vilka förändringar som krävs för att få till stånd 

en sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Under 2012 fortsätter 

Socialstyrelsen arbetet inom detta område. Flera aktiviteter har syftet 

att utveckla statistik och register för att bättre kunna beskriva och analysera 

hur vården och omsorgen fungerar. Socialstyrelsen arbetar också med fördjupade 

analyser av registerdata för att identifiera kvalitetsbrister. Arbetet 

inrymmer flera aktiviteter som är inriktade mot kunskapsutveckling. Det 

gäller metodutveckling för att bättre beakta de mest sjuka äldre i nationella 

37

iktlinjer, ta fram ett stöd för ökad delaktighet för personer med demenssjukdom 

och deras anhöriga samt att utveckla och implementera nationellt 

fackspråk och strukturerad dokumentation. Socialstyrelsen ska även kartlägga 

primärvårdens ansvar och insatser, liksom korttidsboendet och andra 

vård- och omsorgsformer i gränslandet mellan akutsjukvård och permanent 

särskilt boende. Myndigheten ska även utarbeta en vägledning för att förbättra 

rättssäkerheten för äldre personer inom äldreomsorgen. 

Värdigt liv i äldreomsorgen 

Socialstyrelsen har utarbetat ett allmänt råd om värdegrunden inom socialtjänstens 

omsorg om äldre. En fördjupningsutbildning ges vid flera lärosäten 

och handlednings- och informationsmaterial har tagits fram. Myndigheten 

lämnar även stöd till utvecklingen av kommunala värdighetsgarantier och 

arbete pågår för att utarbeta ett system för värdegrundsmätning. 

Lex Sarah 

Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i socialtjänstlagen 

och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade i kraft. Samtidigt 

började Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) 

om lex Sarah att gälla. I Meddelandeblad nr 6/2011 från Socialstyrelsen ges 

information om de nya bestämmelserna. Under sommaren 2012 kommer 

Socialstyrelsen att publicera en handbok till vägledning för tillämpning av 

bestämmelserna om lex Sarah. Av Socialstyrelsens tillsynsrapport 2012 

finns uppgifter om de lex Sarah-anmälningar som inkommit till Socialstyrelsen 

under 2011. 

Omsorgens innehåll 

Förutom pågående tillsyner har Socialstyrelsen genomfört nationella undersökningar 

av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten och äldreboenden. 

Äldreguiden 

Socialstyrelsen tar varje år fram Äldreguiden, en presentation på Socialstyrelsens 

webbplats, där det går att jämföra vården och omsorgen av äldre på 

enhets- och kommunnivå. Guiden bygger officiell statistik och särskilt insamlade 

uppgifter från kommuner och enskilda utförare. 

Offentligt och enskilt driven äldreomsorg 

Den 30 maj publiceras Socialstyrelsens rapport om skillnader mellan offentligt 

och enskilt driven äldreomsorg. Dessutom beskrivs effekter av konkurrensutsättning 

och valfrihetssystem. 

38

Bilaga. Förteckning över granskade 

verksamheter och kommuner 

Tabell 5. Regionala tillsynsenheten mitt, föranmäld tillsyn. 

Kommun Särskilt boende 

Skinnskatteberg 

Demensboende 

(anges med ett D) 

Klockarbergsgården Familjeläkarenheten i 

Skinnskatteberg 

Arboga Götgården 

Attendo Care AB 

(entreprenad) 

Vårdcentral Föranmäld 

tillsyn 

Diarienummer 

Åbågen och Grindberga 

vårdcentral (entreprenad) 

39 

9.1- 4358/2011 

9.1–4174/2011 

Köping Almen/D Byjordens familjeläkarmottagning 

Praktikertjänst AB 

(entreprenad) 

9.1–29688/2011 SoL 

Heby Tegelbacken/D Heby vårdcentral 9.1–4726/2011 

Östhammar Parkvägen 7-9/D Vårdcentralen Österbybruk 9.1–5275/2011 HSL 

Tierp Vendelgården Tierp vårdcentral 9.1- 5268/2011 

Håbo Pomonas Hus 2 

Attendo Care AB 

(entreprenad) 

Bålsta vårdcentral 

Medpro Clinic (entreprenad) 

Beslut med 

krav på åtgärd 

SoL och/eller 

HSL 

9.1–28411/2011 SoL och HSL 

Knivsta Estrids gård/D Knivsta vårdcentral 9.1–28413/2011 SoL och HSL 

Avesta Skogsgläntan Vårdcentralen Krylbo och 

Skogsbo i Avesta 

9.1–3356/2011 

Leksand Solhems serviceboende 

Leksands vårdcentral 9.1–5967/2011 SoL och HSL 

Falun Norshöjden/D 

Carema Care (entreprenad) 

Norrlunds vårdcentral 9.1–3355/2011 

Ludvika Granliden vårdcentralen Grängesberg 9.1–28406/2011 SoL och HSL 

Rättvik Enådal Rättviks vårdcentral 9.1–29156/2011 

Säter Enbackagården/D Säters vårdcentral 9.1–28404/2011 

Katrineholm Norrgläntan/D Vårdcentralen Linden 9.1–2345/2011 

Nyköping Väverskan Nyköpings lasarett 9.1–2337/2011 SoL och HSL 

Trosa Trosagården Trosa vårdcentral 9.1–2339/2011 SoL och HSL 

Gnesta Frustunagården Gnesta vårdcentral 9.1–29235/2011 

Sandviken Kvarteret Lillvik/D Storviks hälsocentral 9.1–3647/2011 SoL 

Gävle Vallongården Södertulls hälsocentral 9.1–7122/2011 

Hudiksvall Tunbacka Hudiksvalls hälsocentral 9.1–7124/2011 SoL och HSL 

Nordanstig Björkbacken Bergsjö hälsocentral 

Hälsingeläkarna AB (entreprenad) 

9.1–25149/2011 SoL 

Hallsberg Werners Backe/D Hallsbergs vårdcentral 9.1–2746/2011 

Ljusnarsberg 

Heden/D Kopparbergs vårdcentral 9.1–8090/2011 SoL och HSL 

Nora Tullbackagården Nora vårdcentral 9.1–3859/2011 SoL och HSL 

Lindesberg Solliden/D Frövi vårdcentral 9.1–30421/2011

Laxå Edegården Laxå vårdcentral 9.1–28408/2011 SoL 

Lekeberg Oxelgården/D Lekebergs vårdcentral 

Capio (entreprenad) 

Säffle Björkbacken/D Svea vårdcentral 

Praktikertjänst AB (entreprenad) 

40 

9.1–29701/2011 SoL 

9.1–3861/2011 SoL 

Arvika Västängsgården D Vårdcentralen Verkstaden 9.1–2747/2011 

Hagfors Sättragården/D Hagfors vårdcentral 9.1–7587/2011 

Karlstad Gunnern/D Ruds vårdcentral 9.1–29157/2011 

Hammarö Gunnarskärgården/D 

Skoghalls vårdcentral 9.1–29159/2011 SoL 

Munkfors Tallåsvägen 6 Munkfors vårdcentral 9.1–34146/2011 SoL 

Torsby Linden Torsby vårdcentral 9.1–34139/2011 SoL 

Tabell 6. Regionala tillsynsenheten mitt, oanmäld tillsyn. 

Kommun Särskilt boende Oanmäld 


Diarienummer 

Beslut med 



HSL 

Fagersta Korttidsboende Norrbygården 9.1–23751/2011 SoL 

Vingåker Korttidsboende Eken/Humlegården 9.1–21592/2011 SoL 

Eskilstuna Korttidsboende Trumslagargården 9.1- 27103/2011 

Grums Korttidsboende Pilen och Linden 9.1–23489/2011 SoL och HSL 

Karlskoga Korttidsboende Treklövern 9.1–23221/2010 SoL 

Kil Korttidsboende Dalliden 9.1–24858/2011 

Hallstahammar Korttidsboende Ädelstenen 9.1–24544/2011 SoL och HSL 

Kumla Korttidsboende Kungsgården 9.1–21382/2011 SoL 

Hallsberg Korttidsboende Regnbågen 9.1–25495/2011 SoL 

Heby Korttidsboende 9.1–24365/2011 

Malung/Sälen Korttidsboende Malungs vårdhem 9.1–22453/2011 

Landsting 

Västmanland: Familjeläkarenheten i Skinnskatteberg, Åbågen och Grindberga vårdcentral (Båda privata), Byjordens 

familjeläkarmottagning Praktikertjänst AB. 

Uppsala: Heby vårdcentral, Vårdcentralen Österbybruk, Tierp vårdcentral, Bålsta vårdcentral Medpro Clinic, Knivsta 

vårdcentral. 

Dalarna: Vårdcentralen Krylbo och Skogsbo i Avesta, Leksands vårdcentral, Norrlunds vårdcentral, vårdcentralen 

Grängesberg, Rättviks vårdcentral, Säters vårdcentral. 

Sörmland: Vårdcentralen Linden, Nyköpings lasarett, Trosa vårdcentral, Gnesta vårdcentral. 

Gävleborg: Storviks hälsocentral, Södertulls hälsocentral, Hudiksvalls hälsocentral, Bergsjö hälsocentral Hälsingeläkarna 

AB. 

Örebro: Hallsbergs vårdcentral, Kopparbergs vårdcentral, Nora vårdcentral, Frövi vårdcentral, Laxå vårdcentral, Lekebergs 

vårdcentral Capio. 

Värmland: Svea vårdcentral Praktikertjänst AB, Vårdcentralen Verkstaden, Hagfors vårdcentral, Ruds vårdcentral, 

Skoghalls vårdcentral, Munkfors vårdcentral, Torsby vårdcentral.

Tabell 7. Regionala tillsynsenheten öst, föranmäld tillsyn. 


Demensboende 


41 

Vårdcentral 

Botkyrka Tumba äldreboende Team Äldredoktorn 

Täby Lyktan/D (enskild) Danderydsgeriatriken 

Järfälla Lönnens/D äldreboende 

(entreprenad) 

Stockholm 

Norrmalm 

Vasens/D äldreboende 

(entreprenad) 

JakobsberggeriatrikenStockholmsgeriatriken 

Solna Skoga/D äldreboende Jakobsbergsgeriatriken 

Stockholm 

Östermalm 

Kampementet/D (entreprenad) 

Stockholmsgeriatriken 

Föranmäld 


Diarienummer 

Beslut med 



HSL 

9.1-7200/2011 SoL och HSL 




9.1-36483/2011 SoL 


Nacka Lillängen/D (enskild) Örby Gerokonsult 9.1-30911/2011 SoL och HSL 

Stockholm Serafen Curera sjukvård 9.1-30878/2011 SoL och HSL 

Kungsholmen 

AB Hornstull 

Upplands Bro Allégården/D (enskild) Familjeläkarna 

Saltsjöbaden AB 


Stockholm Vintertullens äldreboende Curera sjukvård 9.1-28576/2011 SoL 

Södermalm (entreprenad) 

AB 

Hornstull 

Stockholm Hemmet för gamla (ent- Curera sjukvård 9.1-8076/2011 SoL och HSL 

Skarpnäck reprenad) 

AB Hornstull 

Stockholm 

Bromma 

Nymilen/D (enskild) Legevisitten AB 9.1-11552/2011 SoL och HSL 

Haninge Hagagården/D Legevisitten AB 9.1-27531/2011 SoL och HSL 

Nacka Solbacken/D (enskild) Trygg Hälsa i 

Sverige AB 


Haninge Lovisagården/D (enskild) Legevisitten AB 9.1-9413/2011 SoL och HSL 

Sollentuna Torsbacke (entreprenad) Legevisitten AB 9.1-9771/2011 SoL och HSL 

Stockholm 

Farsta 

Region Gotland 

Solgården (enskild) Läkarorg. Stora 

Sköndal 

Pjäsgatan (entreprenad) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 

Vårdcentralen 

Visby Norr 


9.1-27655/2011 SoL och HSL

Tabell 8. Regionala tillsynsenheten öst, oanmäld tillsyn. 


42 


Diarienummer 

Beslut med 



HSL 

Stockholm 

Bromma 

Mälarbacken 9.1-21578/2011 HSL 

Värmdö Värmdö ljung (entreprenad) 9.1-23400/2011 SoL 

Nynäshamn Legevisitten (enskild) 9.1-23669/2011 SoL och HSL 

Salem Säbyhemmet 9.1-24550/2011 SoL och HSL 

Norrtälje Mjölnaren (Tiohundra vårdbolaget) 9.1-26679/2011 SoL och HSL 

Solna Hallens vård- och omsorgs boende (entreprenad) 


Österåker Alceahuset 9.1-27599/2011 SoL 

Lidingö Lidingö korttidsboende 9.1-27711/2011 

Vaxholm Borgmästargården (entreprenad) 9.1-27817/2011 SoL 

Landsting 

Stockholms läns landsting: Team Äldredoktorn, Danderyds-geriatriken, Jakobsberg-geriatriken, Stockholms-geriatriken 

Region Gotland: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdcentralen Visby Norr 

Stockholms läns landsting (entreprenad): Örby Gerokonsult, Curera sjukvård AB Hornstull, Familjeläkarna Saltsjöbaden 

AB, Legevisitten AB, Trygg Hälsa i Sverige AB, Läkarorg. Stora Sköndal 

Tabell 9. Regionala tillsynsenheten nord, föranmäld tillsyn. 


Demensboende 




Diarienummer 

Beslut med 



HSL 

Kramfors Kvarnbacken Kramfors VC 9.1-11583/2011 SoL 

Övertorneå Särkivaaragården Övertorneå VC 9.1-2519/2011 SoL och HSL 

Arjeplog Facklan/D Arjeplog VC 9.1-6852/2011 SoL och HSL 

Arvidsjaur Länsmansgården Arvidsjaur VC 9.1-5535 /2011 SoL 

Pajala Tallgården Pajala VC 9.1-12363/2011 SoL och HSL 

Dorotea Bergvattengården Dorotea VC 9.1-2475/2011 SoL och HSL 

Robertsfors Lövlunden Mellanbygdens VC 9.1-2751/2011 SoL 

Skellefteå Burträskgårdarna Burträsk VC 9.1-7266/2011 

Vännäs Vännäsby äldrecenter Vännäs HC 9.1-5021/2011 SoL 

Bjurholm Bjuregården Bjurholm HC 9.1-2406/2011 SoL och HSL 

Vindeln Solhaga/D Vindeln HC 9.1–6972/2011 SoL 

Malå Miklagården Malå sjukstuga 9.1-11049/2011 SoL och HSL 

Ragunda Brunkulla, Nipängen/D Hammarstrands HC 9.1-31515/2011 SoL och HSL

Tabell 10. Regionala tillsynsenheten nord, oanmäld tillsyn. 


43 


Diarienummer 

Beslut med 



HSL 

Berg Korttidsboend Bergsgården 9.1–25641/2011 

Härjedalen Korttidsboende Björken 9.1–25501/2011 SoL 

Hörnefors Korttidsboende Solgården 9.1- 27297/2011 SoL och HSL 

Holmsund/ Obbola Korttidsboende Eriksdals äldrecenter 9.1–21682/2011 SoL 

Överkalix Särskilt boende Tallviksgården 9.1- 22476/2011 SoL 

Landsting 

Västernorrland: Kramfors VC 

Norrbotten: Övertorneå VC, Arjeplog VC, Arvidsjaur VC, Pajala VC 

Västerbotten: Dorotea VC, Mellanbygdens VC, Burträsk VC, Vännäs HC, Bjurholm HC, Vindeln HC, Malå sjukstuga 

Jämtland: Hammarstrands HC 

Tabell 11. Regionala tillsynsenheten syd, föranmäld tillsyn. 

Kommun Särskilt boende Primärvård/mot Föranmäld Beslut med 



Demensboende 

Diarienummer SoL och/eller 


HSL 

Kävlinge Kullagården/D Kävlinge Vc 9.1-7168/2011 SoL 

Malmö Centrum Kirsebergsgatan Granen Vc 9.1-7173/2011 SoL 

Malmö Fosie Södergården Fosietorps Vc 9.1-7171/2011 SoL 

Malmö Hyllie Pildamsvägen/D Södervärns Vc 9.1-7174/2011 SoL 

Malmö Limhamn- Annetorpsgården/D Carema hälsocen- 9.1-7179/2011 

Bunkeflo 

tral (entreprenad) 

Malmö Oxie Blomstergården Oxie Vc 9.1-7181/2011 SoL 

Malmö Rosengård Rosengård Rosengård Vc 9.1-7163/2011 SoL 

Malmö 

S Innerstaden 

Styrkan/D Sorgenfri Vc 9.1-7165/2011 SoL 

Malmö V Innerstaden 

Basunen/D Fågelbackens Vc 9.1-7182/2011 SoL 

Osby Rönnebacken Vc Osby 9.1-28631/2011 SoL 

Staffanstorp Pilegården Vc Staffanstorp 9.1-7183/2011 SoL 

Trelleborg Tappershus/D Vc Anderslöv (entreprenad) 

9.1-28789/2011 

Ystad Löderupgården/D Novakliniken 9.1-28788/2011 SoL 

Ö Göinge Västanvid Vc Knislinge 9.1-26917/2011 SoL 

Ronneby Lindebo Vc Bräkne-Hoby 9.1-28632/2011 SoL 

Karlskrona Vedebylunds Vc Lyckeby 9.1-28636/2011 SoL 

Alvesta Björkliden/D Vc Vislanda 9.1-31392/2011 SoL 

Uppvidinge Lindgården enhet 

Ekbacken/D 

Vc Lenhovda 9.1-31393/2011 SoL

Tabell 12. Regionala tillsynsenheten syd, oanmäld tillsyn. 


Oanmäld 

Beslut med 



Demensboende 



HSL 

Bromölla Korsvångsgården 9.1-22175/2011 SoL 

Båstad Skogsliden 9.1-26324/2011 SoL 

Höganäs Kastanjegården 9.1-24452/2011 SoL 

Hörby Solbacken 9.1-26668/2011 SoL 

Växjö Evelid 9.1-25782/2011 SoL 

Tomelilla Lintegen 9.1-27211/2011 SoL 

Svedala Fyrklövern 9.1-23610/2011 SoL 

Örkelljunga Tallgården 9.1-23237/2011 SoL 

Sölvesborg Utsikten 9.1-22592/2011 SoL 

Ljungby Ljungberga 9.1-25781/2011 SoL 

Landsting 

Blekinge: Vc Bräkne-Hoby, Vc Lyckeby 

Kronoberg: Vc Lenhovda, Vc Vislanda 

Region Skåne är huvudman för vårdcentralerna: Anderslöv, Fosietorp, Fågelbacken, Granen, Knislinge, Kävlinge, 

Osby, Oxie, Rosengård, Sorgenfri, Staffanstorp, Södervärns, Carema hälsocentral, Novakliniken har avtal med Region 

Skåne och ingår i vårdvalet. 

Tabell 13. Regionala tillsynsenheten sydväst, föranmäld tillsyn. 

Kommun Särskilt boende Vårdcentral Föranmäld Beslut med 



Demensboende 



HSL 

Bollebygd Bollebo/D VC. Bollebygd 9.1-7016/2011 SoL och HSL 

Göteborgs stad Järnbrottshus/D VC. Frölunda 


Askim 

Frölunda 

Högsbo 

VC. Kungssten 

Göteborgs stad Bäckebols äldrebo- VC. Backa 9.1-7013/2011 SoL och HSL 

Norra Hisingen ende/D 

Mellerud Fagerlidshemmet/D VC. Vård-Centrum 

Mellerud 

9.1-7272/2011 

Mariestad Mariegärde/D VC. Mariestad 9.1-8262/2011 SoL och HSL 

Lysekil Skärgårds- 

Hemmet/D 

VC. Lysekil 9.1-9202/2011 

Skövde Hentorp/D VC. Hentorp 9.1-10093/2011 SoL och HSL 

Lidköping Östhaga/D VC. Guldvingen 9.1-8265/2011 SoL och HSL 

Åmål Adolfsberg/D VC. Åmål 9.1-10072/2011 

Göteborgs stad Sekelbo äldreboen- VC. Nya vårdcentra- 9.1-7014/2011 SoL och HSL 

Östra Göteborg de/Dlen 

Kortedala torg 

(entreprenad) 

Göteborgs stad Gråbergets äldre- VC. Majorna 9.1-7085/2011 SoL och HSL 

Majorna/Linne boende/D 

Essunga Kerstinsås VC. Nossebro 9.1-33708/2011 SoL och HSL 

Göteborgs stad 

Västra Göteborg 

Styrsöhemmet VC. Styrsö 9.1-30684/2011 SoL och HSL 

Stenungssund Tallåsen VC. Stenungssund 9.1-30845/2011 SoL och HSL 

Karlsborg Haganäset VC. Karlsborg 9.1-35622/2011 SoL och HLS 

44

Svenljunga Klockaregården VC.Sven-ljunga 9.1-35726/2011 SoL och HSL 

Tidaholm Midgård VC.Tidaholm 9.1-36510/2011 

Strömstad Jägaren VC. Bohuslinden 

(entreprenad) 


Tanum Hedegården VC. Tanumshede. 

Kvarters-kliniken, 

Tanum (entreprenad) 

9.1-30211/2011 

Göteborgs stad Gunnareds äldre- VC. Angered 9.1-36703/2011 SoL och HSL 

Angered boende 

Härryda Rådahemmet VC. Mölnlycke 9.1-30679/2011 SoL och HSL 

Kungsbacka Löftagården/D VC. Åsa (entreprenad) 


Halmstad Nissastrand Viktoria-Kliniken (ent- 9.1-29666/2011 SoL 

(enskild) 

reprenad) 

Hylte Sjölunda VC. Torup (entreprenad) 


Tabell 14. Regionala tillsynsenheten sydväst, oanmäld tillsyn. 



Diarienummer 

45 

Beslut med 



HSL 


Centrum 

Krokslätts korttidsboende 9.1-25622/2011 SoL 

Laholm Smedjebacken 9.1-22893/2011 

Uddevalla Rosenhäll 9.1-22157/2011 


Västra Hisingen 

Svartedalen 9.1-24667/2011 SoL och HSL 

Hjo Sjöryd/Fyren 9.1-23573/2011 SoL 

Vårgårda Vårgården 9.1-25331/2011 

Landsting 

Västra Götaland: VC. Bollebygd, VC. Frölunda, VC. Kungssten, VC. Backa, VC. Vård-Centrum Mellerud, VC. Mariestad, 

VC. Lysekil, VC. Hentorp, VC. Guldvingen, VC. Åmål, VC. Nya vårdcentralen Kortedala torg (entreprenad), VC. 

Majorna, VC. Nossebro, VC. Styrsö, VC. Stenungssund, VC. Karlsborg, VC.Sven-ljunga, VC.Tidaholm, VC. Bohuslinden, 

(entreprenad), VC.Tanumshede. Kvarters-kliniken, Tanum (entreprenad), VC. Angered, VC. Mölnlycke. 

Halland: VC. Åsa (entreprenad), Viktoria-Kliniken (entreprenad), VC. Torup (entreprenad)

Tabell 15. Regionala tillsynsenheten sydöst, föranmäld tillsyn. 


Demensboende 


Finspång Storängsgården/D 



Diarienummer 

VC Närsjukvård 

Finspång 

46 

Beslut med 



HSL 

9.1-22387/2011 SoL ochHSL 

Norrköping Järvens äldreboende Kneippens VC 9.1-27616/2011 SoL 

Motala Vårdboende Björktrasten/D VC Lyckorna 9.1-28917/2011 SoL och HSL 

Valde- Vammarhöjden, 

Valdemarsvik VC 9.1-13154/2011 SoL och HSL 

marsvik GeriaCare AB (entreprenad)Mörbylånga 

Villa Viktoria/D Mörbylånga HC 9.1-6496/2011 . 

Torsås Solgläntan Söderåkra HC + 

Torsås HC 


Hultsfred Hemgården/D Läkarhuset Hultsfred 

entreprenad, HC 

Mörlunda 

9.1-6491/2011 HSL 

Högsby Kvillgården HC Högsby + HC 

Mörlunda 


Vimmerby Kvillgårdens demensboende/D 

Vimmerby HC 9.1-23798/2011 SoL och HSL 

Gislaved Östergårdens demensbo- Anderstorps VC Bra 9.1-23796/2011 SoL och HSL 

ende/D 

liv 

Mullsjö Margaretas Park Familjeläkarna (entreprenad), 

VC Bra liv 


Jönköping Mogårdens särskilda boende 

Hälsan 1 Jönköping 9.1-7126/2011 SoL och HSL 

Nässjö Ekbackagården/D VC Bra liv 9.1-11166/2011 SoL och HSL 

Sävsjö Höglidens demensboende/D 

Sävsjö VC 9.1-11633/2011 SoL och HSL 

Värnamo Solängen i Forsheda Väster VC Bra liv + 

Specialistläkargrupp 

(entreprenad) 


Tabell 16. Regionala tillsynsenheten sydöst, oanmäld tillsyn. 



Diarienummer 

Åtvidaberg Kommunalrehab korttidsboende 9.1-27523/2011 

Emmaboda Esplanadens korttidsboende 9.1-21589/2011 

Kalmar Björkhaga korttidsboende 9.1-21378/2011 SoL 

Vaggeryd Ekens korttidsboende 9.1-27522/2011 

Landsting 

Östergötland: VC Närsjukvård Finspång, Kneippens VC, VC Lyckorna, Valdemarsvik VC 

Kalmar: Mörbylånga HC, Söderåkra HC + Torsås HC, Läkarhuset Hultsfred entreprenad, HC Mörlunda, HC Högsby + 

HC Mörlunda, Vimmerby HC 

Jönköping: Anderstorps VC Bra liv, Familjeläkarna entreprenad, VC Bra liv, Hälsan 1 Jönköping, VC Bra liv, Sävsjö 

VC, Väster VC Bra liv + Specialistläkargrupp entreprenad 

Beslut med 



HSL

Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre - Delrapport II 2012 - Ivo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?