SNF Skog - Granskning av Holmen Skogs ... - Skogsaktivisten

Granskning av Holmen Skogs 

naturvårdsavsättningar – av Patrik Nygren 2004 

Innehållsförteckning: 

1. Sammanfattning av resultaten och författarens kommentar. 

2. Bakgrund, underlag, metodik och målsättning. 

3. Undersökta skogar. 

4. Tack. 

5. Bilaga nr 1: Skogsstyrelsens definition av Nyckelbiotop och Objekt med 

naturvärden: 

6. Bilaga nr 2: Ytterligare skogar med höga naturvärden som 

avverkats/avverkningsplanerats av Holmen skog under senare år och som 

ligger inom 3-10km från de granskade avsättningarna: 

7. Bilaga nr 3: Kommentar från Holmen skog och författarens svar 

8. Litteratur. 

1. Sammanfattning av resultaten och författarens kommentar: 

Resultat: 

Totalt har 39 avsatta områden granskats i fält och bedömts enligt kriterierna i kapitel 2. Inget 

område bedömdes hålla högsta värdeklass, klass 1 (vilket inte är förvånande i en så hårt 

exploaterad kustkommun som Skellefteå). Desto mer förvånande är att endast ett område höll 

klass 2 medan 21 st områden höll klass 3 och 18 st områden bedömdes ligga i den lägsta 

värdeklassen, klass 4. 

Den totala arealen på de 39 undersökta skogarna är ca 261ha. Av detta utgör klass 3-skogarna 

hela 212 ha, eller ca 81%, medan klass 4-skogarna utgör drygt 34ha eller ca 13%. Klass 2 

skogen utgör 15ha, eller ca 6%, av den undersökta arealen. 

8 st nyckelbiotoper ingick i de avsatta områdena enligt författarens bedömning medan hela 16 

områden bedömdes vara objekt med naturvärden. 

För 15st av de 39 granskade skogarna bedömdes att skogar - som ägs av Holmen Skog och 

hade högre naturvärden än de som avsatts - avverkats (eller avverkningsplanerats) inom 3km 

avstånd från dessa 15 skogar under de senaste 5 åren 1 . De avverkade skogarna bedöms som 

Objekt med naturvärden förutom en som var en Nyckelbiotop (enligt miljörevisorn 2 samt 

undertecknad). 

Bredvid objekt nr 16 i denna rapport – en skog utan naturvärden – fanns en skog med 

betydligt högre naturvärden som inte var avsatt. Alldeles utanför objekt nr 23 och 24 fanns två 

nyckelbiotoper och två objekt med naturvärden som inte var avsatta! 

Kommentar: 

1 Se nedan 

2 Andreas Renöfält på certifieringsbolaget SGS

Holmen Skog har med sina frivilliga avsättningar gjort ett betydande bidrag till naturvården i 

Skellefteå kommun. Flera nyckelbiotoper ingår i de avsatta områdena och några av de avsatta 

områdena håller mycket hög klass (t.ex. obj. nr 2, 4, 23 och 24) och andra är frodiga miljöer 

med stor utvecklingspotential. Det är glädjande att man i vissa fall tagit till rejält i storlek när 

möjlighet funnits trots att dagens naturvärden inte är så sällsynt höga (t.ex. obj nr 1). Den 

grovvuxna, gamla tallskogen på tallheden norr om Himladalsheden (obj. nr 31 och 32) är 

också ett positivt exempel eftersom det är en mycket sällsynt typ av skog i Skellefteå idag 

men som ändå inte når upp till de hårda kraven för nyckelbiotopsklassning som idag gäller 

(död ved saknas helt). 

Det är dock anmärkningsvärt många områden, 18st, som ligger i den lägsta värdeklassen 

och alltså inte har några höga naturvärden idag. Dessa utgör visserligen inte mer än 34ha av 

de 261ha avsatta områden som undersökts men det är ändå anmärkningsvärt eftersom det 

bevisligen funnits närliggande skogar med högre naturvärden. Inom 3-10km från de avsatta 

skogar som undersökts har SNF under de senaste åren upptäckt 7 st avverkade eller 

avverkningsplanerade skogar med höga naturvärden, varav två hållit nyckelbiotopsklass. (Se 

objektbeskrivningarna och bilaga nr 2 för mer detaljer). 3 

Tyvärr kan också konstateras att man missat att avsätta två nyckelbiotoper och två 

objekt med naturvärden som ligger alldeles utanför objekt nr 23 och 24. Dessa två områden - 

tillsammans med de ej avsatta områdena med höga naturvärden – skulle tillsammans kunna 

bilda ett ca 40ha stort område av mycket hög klass. 

Det finns också exempel på att man avsatt 10m breda kantzoner utan naturvärden som 

lämnats vid äldre avverkningar vilket känns ytterst tveksamt ur naturvårdsynpunkt eftersom 

detta borde räknas som generell hänsyn istället. 

2. Bakgrund, underlag och kriterier för naturvärdesbedömning: 

Bakgrund: 

Bakgrunden till denna undersökning är att skogsnäringen frivilligt avsatt mycket stora 

skogsmarker till naturvård, men ännu finns det ingen offentlig redovisning av de avsatta 

områdena och de har heller inte granskats i någon större omfattning av utomstående experter. 

Enligt miljömålet för 2010 som regeringen beslutat, Levande Skogar, ska dessa frivilliga 

avsättningar omfatta minst 500 000ha över hela landet medan 400 000 ha ska ges lagligt 

skydd i form av främst naturreservat (320 000ha) samt naturvårdsavtal och biotopskydd. 

Enbart i Västerbotten har skogsnäringen hittills avsatt närmare 100 000ha i form av frivilliga 

avsättningar vars kvalitéer dock är okända för utomstående samt naturvårdsmyndigheterna. 

Holmen Skog har, tillsammans med de andra stora skogsbolagen i Sverige, FSC-certifierat sitt 

skogsbruk 4 . Man har därmed åtagit sig att avsätta minst 5% av sin produktiva skogsmark för 

naturvård (det s.k. 5%-målet) men i där ska generell naturhänsyn på hyggen - t.ex. kantzoner 

mot vatten, hänsynsytor (skogsdungar på uppemot 0.5ha) och evighetsträd - inte räknas in. 

Underlag: 

Under 2003 undersökte jag ett 30-tal skogar som Sveaskog avsatt för naturvård 5 i 

Västerbotten och Norrbotten och efter upprepade förfrågningar så lämnade Holmen Skog ut 

sina kartor över avsatta områden till mig under hösten 2003. Dessa kartor är i skala 1:100 000, 

vilket ger en bra översikt men gör en exakt fältundersökning av de avsatta områdenas 

3 ”Granskning av FSC-hyggen 2001, 2002 och 2003” av P. Nygren. 

”Aktuell Status för Skogar med Höga Naturvärden i Skellefteå kommun” av P. Nygren 2000 

4 för mer info om FSC –se ww.snf.se. Se även fotnot nr 5 nedan. 

5 ”Granskning av NO-områden 2003” av P. Nygren

avgränsningar ganska svår. Jag har använt GPS samt egna kartskisser i mindre skala för att 

närmare utröna de exakta avgränsningarna av de undersökta skogarna. 

Jag har valt att koncentrera mig på avsättningar inom min hemkommun, Skellefteå i 

Västerbotten, där jag efter över 10 års arbete med naturvård anser mig ha en bra överblick 

över det skogliga läget. Under de senaste åren har jag med finansiering av SNF genomfört ett 

antal granskningar av skogsbolagens naturhänsyn inom ramen för den FSC-certifiering 6 de 

anslutit sig till 7 . Detta gör att jag har valt att koncentrera mina undersökningar inom detta 

projekt till trakter där jag tidigare granskat avverkningar som utförts av Holmen Skog (på 

deras egen skog) under de senaste åren. Särskilt intressant är det naturligtvis att titta på vilka 

skogar som avsatts i närheten av avverkningar av skogar med höga naturvärden eller t.o.m. 

nyckelbiotoper som utförts under de senaste 6 åren, d.v.s. under den tid Holmen Skog varit 

certifierade enligt FSC. Därför har jag bifogat uppgifter på närliggande skogar (upp till 3km 

bort) med höga naturvärden – avverkade eller inte avverkade – till mina beskrivningar av de 

avsatta områdena. OBS: I bilaga nr 2 redovisas även avverkade skogar med höga naturvärden 

inom 3-10km från de avsatta områdena som granskats i denna rapport. 

Kriterier för Naturvärdesbedömning: 

Naturvärdesbedömningen görs efter fältbesök då jag främst noterar eventuella 

urksogstrukturer som indikerar höga naturvärden, t.ex. flerskiktning, rikt inslag av äldre löv, 

brandspår (träd med brandljud, kolade stubbar etc.), varierad slutenhet, hänglavsrikedom, 

insektsangrepp, bohål, gamla träd och döda träd (s.k. död ved). 

Graden av skogsbrukspåverkan undersöks och sekundärt eftersöks också signalarter och 

rödlistade arter som indikerar höga naturvärden 8 . Bestånd som är naturligt föryngrade, har 

utsatts för relativt liten påverkan av skogsbruk (T.ex. måttlig – sparsam plockhuggning t.o.m. 

första halvan av 1900-talet) och som har vissa tydliga urskogsstrukturer benämns 

urskogsartad naturskog. 

Storleken har också stor betydelse för områdets klassning, stora områden anses ha bättre 

förutsättningar att behålla och utveckla sina naturvärden framgent medan små områden ofta 

får problem att behålla sina naturvärden p.g.a. kanteffekter från skogsbruket i omgivningen. 

För vissa arter går kanteffekter så långt som 50 m in i den avsatta skogen från ett närliggande 

hygge. 

Formen på det avsatta området har också stor betydelse, en förhållandevis liten areal kan 

delvis kompenseras av att området är runt eller ligger nedsänkt och skyddat i terrängen. 

Dessutom kan det röra sig om ett litet, välavgränsat område som p.g.a. sitt läge i landskapet 

skyddas mot kanteffekter som uttorkning, t.ex. bäckraviner och holmar på t.ex. myrar eller i 

sjöar. Är det avsatta området däremot långsmalt så kan stora negativa kanteffekter uppstå trots 

att området inte är så litet. Kanteffekter har störst betydelse för avsatta områden av 

brandrefugial karaktär, t.ex. urskogsartad gransumpskog. 

Boniteten 9 anses ha en stor betydelse för ett bestånds potentiella (maximala) naturvärden, en 

virkesrik skog med hög bonitet kan bli betydligt artrikare än en än lågproduktiv skog och 

6 FSC = Forest Stewardship Council 

7 ”Granskning av FSC-hyggen 2001, 2002 och 2003” av P. Nygren. 

8 Se boken ”Signalarter” av Skogsstyrelsen samt Artdatabankens hemsida för mer info. 

9 Bonitet är ett mått på markens virkesproducerande förmåga.

dessutom utvecklar bördigare bestånd höga naturvärden (t.ex. grova träd och grov, död ved) 

betydligt snabbare än lågproduktiva om de lämnas till fri utveckling. 

De undersökta bestånden indelas i 4 naturvärdesklasser: 

1. Sällsynt höga naturvärden. Stora (ca 50+ ha) områden med urskogsartad naturskog. 

2. Mycket höga naturvärden. Större områden (ca 10+ ha, dock ej extremt långsmala 

objekt) med urskogsartad naturskog eller sällsynt stora, sammanhängande områden 

med gammelskog och urskogsartad naturskog. 

3. Höga naturvärden. Mycket små områden med urskogsartad naturskog eller större, 

extremt långsmala områden med sådan skog. Ovanligt stora områden med 

gammelskog med enstaka urskogstrukturer och god potential att utveckla fler 

urskogsstrukturer faller också in under denna kategori. 

4. Vissa naturvärden. Skogar utan urskogsstrukturer eller särskilda naturvärden. 

Utöver detta görs en bedömning om skogen är ett Objekt med naturvärden eller en 

Nyckelbiotop enligt Skogsvårdsstyrelsens (SVS) metodik och definition. Se kap 5 nedan. 

3. Undersökta skogar. 

OBS: I sammanställningen nedan inkluderas även kända fall där skogar där skogar - som ägs 

av Holmen Skog och som hade högre naturvärden än de skogar som avsatts - avverkats inom 

3km avstånd från de avsatta skogarna under de senaste 5 åren. Dessutom finns i bilaga nr 2 

en sammanställning av avverkade skogar med höga naturvärden som låg 3-10km från de 

granskade, avsatta skogarna. (Se kap 6) 

1. Harakälen: 

Ett drygt 100 ha stort område beläget på berget Harakälen, 184möh. Skogen ligger inom 

Skellefteå kommun men avgränsas söderut av gränsen mot Robertsfors kommun och 

privatägd skogsmark. Området domineras av parkartad hällmarkstallskog på plan eller svagt 

sluttande mark. Mindre delar är småblockiga. Skogen är övervägande lågproduktiv tallskog 

som domineras av 10-15m höga tallar som ofta är 150-200 år gamla. Bitvis förekommer minst 

200 åriga träd allmänt och på några av de mindre impedimentmarker (5-10m höga träd) som 

är insprängda i området finns enstaka flerhundraåriga, kortvuxna tallar som mäter uppemot 

50cm i bhd. Avverkningsstubbar förekommer mycket sparsamt, främst i form av ca 100 år 

gamla tallstubbar som är nästan nedbrutna och helt övervuxna. Dimensionsavverkningar samt 

avverkning av torrträd har finkammat området för mycket länge sedan och mängden död ved 

är därför generellt mycket liten men det finns mindre, bördigare områden med större inslag av 

grova träd, gran och lövträd och med spridda, färskare lågor; bl.a. i nordväst mot myren samt i 

en mycket stamtät, lövrik granskog i sydväst. Tallticka observerades på två gamla tallar. 

Naturvärdesbedömning: Klass 3. Längst i norr finns en nyckelbiotop, i övrigt är området ett 

Objekt med naturvärden. P.g.a. av området storlek så har inventeringen en översiktlig 

karaktär. 

Åtgärdsförslag: Naturvärdesbränning av delar av området kan avsevärt höja skogens 

naturvärden och skynda på tillskapande av död ved. Detta innefattar givetvis inte några 

avverkningar.

OBS: Norr om det nu avsatta området fanns ytterligare ca 8 ha skog med höga naturvärden 

och ovanligt grova träd vilket skulle ha utgjort ett värdefullt komplement till det nu avsatta, 

lågproduktiva området. Tillsammans med ytterligare ca 10ha (som finns med i Holmen Skogs 

avsättning) fanns här ett 18ha stort område med höga naturvärden, varav den norra delen - 

med de grövsta träden - avverkades under 1999, trots att skogsbolaget informerats om 

skogens höga naturvärden. 

Den avverkade skogen bedömdes hysa höga naturvärden (klass 3) i Skellefteå kommuns 

inventering av skogar med höga naturvärden i Skellefteå kommun. Skogen beskrevs där som 

en högproduktiv, minst 150 år gammal granskog med spridda lågor i måttlig frekvens och 

gott om stående död ved. Rosentickor förekom allmänt i skogen och ullticka, stor aspticka och 

violettgrå tagellav noterades också. Tyvärr var beståndet redan då nitiskt underröjt inför 

avverkning vilket begränsade områdets värde. 

Skogen fältbesöktes av undertecknad hösten 2000 och då konstaterades att det fanns 

ovanligt gott om rosenticka i den halva som Holmen avsatt för naturvård men att den 

avverkade delen innehöll klart flest grova träd. 

Vid ytterligare ett besök i september 2001 så konstaterades att det på hygget, som 

omfattar ca 5 ha, fanns minst 20 stubbar som var 50cm i diameter eller mer och de grövsta 

var ca 65cm i diameter på en meters höjd över marken. Många av de avverkade träden var 

äldre än 170 år och flera var över 200 år. 

2. Sydväst Storbergstjärnen: 

Ca 15ha granskog belägen mellan två bäckar som rinner ned till Storbergstjärnen. Västerut 

gränsar området mot yngre skog, österut mot hyggen. I den västra delen av området, öster om 

bäcken och nordväst om den lilla myren ligger kärnområdet som domineras av gammal, 

välsluten, fuktig grannaturskog. Där finns allmän förekomst av 150 åriga träd, grova lågor i 

olika nedbrytningsstadier samt stående, döda granar med insektsangrepp. I hela området finns 

glest spridda stubbar efter plockhuggning men de är helt övervuxna och oftast mjuka. 150-200 

(+) åriga träd förekommer sparsamt. De dominerande träden når knappt 20 m höjd men det 

finns högre träd. Gyttrad förekomst av rosentickor förekommer på några granlågor och även 

gränsticka, rynkskinn och gammelgransskål noterades. En måttlig förekomst av mycket 

gamla/döda björkar borde vara intressant för rödlistade knappnålslavar men endast gulnål och 

ärgnål noterades. Vid koordinaterna 173567, 715560 växer en ensam, mycket åldrig jätteasp 

(mätte över 75cm i bhd!) med pansarbark ända upp till kronan och på den växte stor aspticka. 

Längst i norr finns även partier med mindre död ved, främst i form av färskare lågor. Ett parti 

är mycket fuktigt med mer senvuxen gransumpskog med mindre död ved men gott om fertil 

garnlav. 

Bägge bäckarna är uträtade men den västra börjar återta en svag meandring och i anslutning 

till denna bäck finns småkuperade partier med block och kullar. 

I den centrala delen dominerar knappt 100-årig, relativt lövrik granskog med sparsamt inslag 

av äldre granar och ingen död ved. Det är plockhugget för kanske 50 år sedan, precis som 

kärnområdet västerut, men p.g.a. lägre beståndsålder har självgallring ännu inte inletts och 

ännu finns inga höga naturvärden. 

I nordost finns ansamlingar av lågor men i allmänhet mindre andel död ved än västerut. 

Den östra delen av skogen är yngre än den västra men det finns partier med god bonitet, t.ex. 

öster om bäcken där det bitvis ligger allmänt med färsk död ved. Här noterades trådticka. Det

finns glest med 150-200+ år gamla träd, men bitvis förekommer de spridda. Spridda, 

mossklädda och mjuka stubbar. 

Naturvärdesbedömning: Klass 2 för hela det avgränsade området. Den västra delen är en 

Nyckelbiotop, övriga området är ett Objekt med naturvärden. 

Åtgärdsförslag: Fri utveckling. 

OBS: Längs bäcken vid hygget i öster finns ett intressant parti med 130 årig, virkesrik 

granskog med mindre koncentrationer med färskare, grova granlågor. De högsta träden är 

över 25m höga. Detta område bör lämnas som hänsynsyta vid framtida avverkningar. I söder, 

mellan det avsatta området och skogsvägen, växer övervägande knappt 100 årig skog utan 

död ved, i väster dominerat av yngre tall och löv med fina koncentrationer av äldre aspar, 

österut mer gran. 

3. Hösjökläppen: 

Enligt Holmens karta ska ett långsmalt, ca 3 ha stort område vara avsatt mellan 

kraftledningsgatan och skogsvägen i nordväst-sydostlig riktning. Där finns dock endast ett 

område med ung plantskog men längre åt nordost, längs med kraftledningsgatan, ligger ett 

område med äldre skog som storleksmässigt stämmer med det som ska vara avsatt. I sydost 

består det av ett småkuperat hällmarksområde med i huvudsak trädbevuxet impediment 

(gammal, klenvuxen tall) och åt nordväst dominerar yngre tallskog med spridda överståndare 

(150-200 år gamla) som delvis är gallrad för kanske 10 år sedan. Närmare vägen finns endast 

enstaka tallöverståndare men denna del är inte med i avsättningen. Västerut vidtar ungskog, 

liksom åt sydost. 

Naturvärdesbedömning: Klass 4. Svag utvecklingspotential. Märklig avsättning. 

Åtgärdsförslag: Upphäv denna avsättning och avsätt istället t.ex. de avverkningsplanerade 

områdena kring område nr 9 i denna rapport. 

OBS: De avverkningsplanerade områdena kring område nr 9 har högre naturvärden – se 

objekt nr 9 nedan. 

4. Norr om Svensmyrberget: 

Ett ca två ha stort område som avgränsas av hyggen och yngre skog. I den västra delen finns 

två, ca 5m djupa bäckraviner där en mycket frodig granskog har börjat utvecklas till 

urskogsartad naturskog. De högsta träden når ca 25m höjd och de grövsta är uppemot 60cm i 

bhd. Det ligger rikligt med färskare död ved (som troligen blåst ut efter att det stora hygget 

västerut togs upp) samt sparsamt med några decennier gamla granlågor. Många lågor är grova 

och på en äldre sådan noterades rynkskinn och rosentickor. En sparsam förekomst av grova, 

mjuka och mosstäckta stubbar visar att området plockhuggits för några decennier sedan. Öster 

om ravinerna sjunker boniteten och kanteffekten av hygget i väster minskar och här är 

beståndet betydligt tätare p.g.a. att självgallringen bara börjat. Förekomsten av död ved är 

därför mer sparsam och består övervägande av färska och klenare lågor. Spridda tallar mäter 

uppemot 55cm i bhd och det finns enstaka grova och gamla aspar och sälgar. Inga träd är 

äldre än ca 150 år. 

Naturvärdesbedömning: Klass 3. Nyckelbiotop.


OBS: Söder om vägen, mellan detta objekt och objekt nr 5 (nedan) fanns ett smalt spänne 

med 1ha skog som avverkades 2001. Här fanns möjlighet att sammanbinda objekt nr 4 och 5 

till ett större område. Skogen som avverkades var en tämligen senvuxen gammal granskog 

med inslag av tall och björk på bitvis blockig mark. Påfallande många av granarna var 

rötskadade. Flera gamla tallar förekom liksom några grova björkar. I västra delen av 

beståndet fanns spridda rotvältor, troligen träd som blåst ut när det gamla hygget västerut 

togs upp. 

5. Svensmyrberget – del 1: 

Ca 3ha på Svensmyrbergets högre delar. Området består dels av hällmarkstallskog i norr och 

nordost, dels låg - medelproduktiv barrskog. Förstnämnda domineras av 150-200 åriga tallar, 

10-12m höga och vissa partier är att betrakta som trädbevuxna impediment med trädhöjder på 

5-10m. Barrskogen i de centrala delarna domineras av 15 (+) m höga tallar som är ca 150 år 

gamla, enstaka exemplar är ca 250 år gamla. Marken är bitvis småblockig och det ligger 

måttligt med lågor av gran och tall, främst klenare och uttorkade exemplar. Vedticka 

noterades. Granen utgör huvuddelen av skiktningen. Gamla avverkningsstubbar förekommer 

mycket sparsamt och t.o.m. tallstubbarna är mjuka och delvis övervuxna vilket tyder på att 

det var närmare 100 år sedan någon avverkning förekom i området. Detta märks dock inte på 

skogen, som ännu hyser måttliga urskogsstrukturer. Kanske är området kraftigt påverkat för 

mycket länge sedan av en brand eller dimensionsavverkning. 

Naturvärdesbedömning: Klass 3. Objekt med naturvärden. 

Åtgärdsförslag: Naturvärdesbränning utan avverkning. 

OBS: Åt sydost vidtar ca 130 årig, flerskiktad granskog utanför avgränsningen där 10-15m 

höga granar dominerar. Denna skog är nyligen underröjd och snitslad för avverkning. Här 

finns enstaka gamla träd (granar över 150 år) och sparsamt med död ved. Mellan 

Svensmyrberget och Tjärnmyrberget, öster om vägen vid foten av Tjärnmyrberget, avverkades 

närmare 10ha skog under 2001. Enstaka riktigt åldriga granar förekom samt en del grova 

tallar och granar. Beståndet påminde troligen om den nu underröjda skogen ovan. Här fanns 

möjlighet att kraftigt utöka storleken på objekt nr 5 och därmed höja dess framtida 

naturvärden. 

6. Svensmyrberget – del 2: 

Det avsatta delområdet i sydost utgörs av ca 1ha med hällmarkstallskog som domineras av ca 

12n höga tallar där många är 150-200 år gamla. Det finns en liten ansamling av tallågor men 

beståndet är tämligen enskiktat. Den ca 130 åriga, välslutna granskogen mellan detta objekt 

och delområdet uppe på berget är underröjt för avverkning. 

Naturvärdesbedömning: Klass 4. 

Åtgärdsförslag: Naturvärdesbränning utan avverkning. 

OBS: 2002 avverkade Holmen en skog på ca 7ha ca 1.5 km sydväst om objekt nr 6 som hade 

högre naturvärden än objekt nr 6. Det var en ca 130årig, välsluten och grandominerad skog 

med inslag av grov tall och glest utställda ca 150åriga granar. Måttligt med garnlav förekom 

och skogen var gallrad för några decennier sedan.

Större delen av skogen innehöll sparsamt med död ved men två större ansamlingar av 

lågor förekom, dels vid bäcken och dels i den centrala delen vid vägen. Bitvis fanns samtliga 

nedbrytningsstadier representerade. Rottickan dominerade men även rosentickor, harticka 

och granticka förekom. På levande gammelgranar växte gammelgransskål, och i S.V fanns 

två grova rotvältor av tall på fuktig mark där ullticka, stjärntagging, gullticka och 

timmerticka påträffades. Spår efter tretåig hackspett och andra hackspettar observerades. 

Beståndet bedömdes som ett starkt ”Objekt med naturvärden” enligt SVS definition. 

7. Väster om Storberget: 

Mellan två bäckar som rinner ned mot Storbergstjärnen, direkt sydost om skogsbilvägen, så är 

knappt 10 ha avsatt med ca 130 årig granskog som är välsluten och fuktig. Spridda granar är 

ca 150 år gamla, enstaka uppåt 200 år eller mer. Bitvis förekommer spridda björkar, enstaka 

är mycket gamla. Fertil garnlav förekommer. Självgallring har börjat men ännu förekommer 

död ved i begränsad omfattning (färska granlågor) men i den centrala delen av området finns 

frodvuxna partier (Grövsta gran 55cm bhd!) med uppemot ca 25m höga granar och allmänt 

med grova granlågor där en del har legat några decennier. I detta parti noterades kötticka och 

rosentickor. Ett annat fint parti är längs bäcken väster, där finns måttligt med 150-200 åriga 

granar samt hyfsat med färskare död ved. 

Österut fanns även ett sparsamt inslag av tallöverståndare, 130-150+ år gamla och 

uppemot 60cm i bhd. Enstaka gammelaspar och några gammelsälgar noterades i områdets 

centrala delar, en av de sistnämnda var draperad i lunglav. Gammelgransskål förekommer 

också. Grova avverkningsstubbar förekommer spridda i området, de är mosstäckta och oftast 

mjuka vilket indikerar att det var ca 50 år sedan man plockhögg i området. 

Naturvärdesbedömning: Klass 3. I den centrala delen finns en mindre Nyckelbiotop, i övrigt 

är skogen att betrakta som ett Objekt med naturvärden. OBS: den södra delen samt det lilla 

delområdet söderut är inte undersökt. 


8. Nordost Hösjöälven: 

Söder om skogsbilvägen ligger ett mindre, avsatt område på ca 6 ha som omges av myrar och 

hyggen. I den västra delen växer spridda, ca 15m höga, ca 200 år gamla och relativt grova 

tallar i en gles skog med viss skiktning med tall, björk och gran. Bukettbjörkar förekommer. 

Avverkningsstubbar är gamla och är troligen spår av gamla dimensionsavverkningar och 

torrakehuggningar. Det finns sparsamt med torrträd samt enstaka partier med färskare lågor av 

gran, tall eller björk. Enstaka granar är 150-200 år gamla. I sydöst finns grandominerade, mer 

välslutna partier med en del färsk död ved (mest björk). Här växer flera 150-200 åriga tallar 

med högt anlagda, skruva brandspår (blixtnedslag?). Det finns även sparsamt med tallar med 

ärr i stammarna som ser ut som övervallade brandljud, en av dessa tallar var bara drygt 100 år 

gammal. En grov, gammal björk hade också ett misstänkt övervallat brandljud. Angrepp av 

klibbticka på stående tall noterades. 


Åtgärdsförslag: Fri utveckling eller naturvärdesbränning. 

OBS: Åt nordväst, mellan bäcken och skogsvägen, ligger ett litet parti med knappt 100 årig, 

vildvuxen granskog med hyfsat lövinslag. Här finns glest med färskare lågor samt spridda,

grova, mosstäckta avverkningstubbar. Uppe vid vägen växer flera äldre, grova aspar. Är 

detta parti med i avsättningen? 

9. Söder om Rävasjön: 

Totalt ca 3ha. Åt nordväst från vändplanen, längs Pottjärnbäcken, är ca 20m på bägge sidor 

om bäcken avsatt. Österut vidtar ett smalt hygge, i övrigt omges skogen av myr. Skogen är en 

blöt, lågproduktiv sumpskog som domineras av 10-12m höga granar och tallar samt en del 

gamla björkar. Både tallar och granar som är något äldre än 150 år förekommer allmänt. 

Gammelgransskål noterades på en gammal gran och det ligger glest utströdda lågor på 

marken där björn- och vitmossa dominerar tillsammans med hjortron. Vattenhål öppnar sig 

här och där. Längs myrkanten förekommer bitvis rikligt med torrträd. Myren är odikad. 

Två små myrholmar västerut ingår också, de är endast ca 20 kvadratmeter stora och är 

bevuxna med ca 10m hög tallskog. På den ena holmen dominerar 150-åriga träd, på den andra 

finns inslag av ca 200-årig tall. Är detta produktiv skogsmark? 


Åtgärdsförslag: Fri utveckling. Notera: Avgränsningarna förefaller bristfälliga, och de 

planerade avverkningarna (se nedan) kommer att minska naturvärdena i de avsatta 

områdena. Den avverkningsplanerade skogsudden väst-sydväst om Rävasjön borde avsättas 

tillsammans med den blockiga åsen sydost om sjön och branten öster om sjön. Dessa 

områden omfattar bara några ha, och borde t.ex. kunna ersätta den märkliga avsättningen 

uppe på Hösjökläppen (område nr 3 i denna rapport) som idag saknar naturvärden. 

OBS: Åt nordost från vändplanen finns ca 0.5 ha med likadan skog - Objekt med 

Naturvärden - som i det avsatta området längs bäcken men något högre bonitet (drygt 15m 

trädhöjder). Det lämnades vid en avverkning för kanske tio år sedan. Även här växte 

gammelgransskål. Detta område är inte avsatt men är för litet för att räknas in i 5% 

skogarna? Nu är det avverkningsplanerat! 

Åt nordväst från detta område, ett stenkast ut på contortaplantagen på det ca tio år gamla 

hygget, ligger en långsmal ås med drygt 150 åriga tallar spridda. De äldsta tallarna har ca 

200 år på nacken. Det ligger solexponerade lågor glest utströdda på mycket blockig mark i 

den ganska branta sydvästsluttningen. Detta område är underröjt och avverkningsplanerat. 

Uppe på berget ligger ett mycket fint trädbevuxet hällmarksimpediment med 200-250 år 

gamla tallar. Sluttningen ned mot Rävasjön är mycket brant och där växer grova 150-200+ 

åriga tallar. 

Väst-sydväst om Rävasjön ligger en mäktig tallås på en skogsudde ute på myren. Den är 

delvis bevuxen med relativt grov tall, 15+ m höga och ca 150 år gamla, de äldsta är ca 200 

år gamla. Detta område är underröjt för avverkning denna sommar, ända fram till några 

meter från myren söderut och åt sydväst. Österut blir en mycket blöt barrsumpskog lämnad, 

troligen trädbevuxet impediment, med ca 10m höga träd. Här finns inslag av gammal, 

klenvuxen gran med gammelgransskål samt relativt grov men lågvuxen tall i minst 200 års 

ålder. 

10. Öster om Hösjökläpparna:

Totalt ca 2ha. Längs den lilla Pottjärnbäcken samt kring några små myrar är 10-15m breda 

kantzoner avsatta. Mot rågången österut är ca 0.5ha avsatt. Samtliga områden innehåller blöt, 

talldominerad sumpskog med allmänt med ca 10-12m höga och 100-150+ år gamla tallar, 

bitvis är de ca 200 år. Bitvis förekommer både grova och klenare tallågor med violmussling 

men generellt är tillgången på död ved närmast obefintlig. Myrarna är odikade och alla 

omkringliggandeskog är avverkad och ersatt med contortaplantager. Enstaka grova aspar är 

lämnade på hyggena. 

Naturvärdesbedömning: Klass 4. Begränsad utvecklingspotential.. 

Åtgärdsförslag: Dessa avsättningar borde inte ingå i 5% målet utan betraktas som 

naturhänsyn (kantzoner och småbiotoper) lämnad vid avverkning. 

OBS: De avverkningsplanerade områdena kring område nr 9 har högre naturvärden – se 

objekt nr 9 ovan. 

11. Ormberget: 

I Ormbergets branta sydvästsluttning är ett långsmalt område på ca 3ha lämnat vid omfattande 

avverkningar för ca 25 år sedan. Området är ca 600m långt men endast 50m brett och 

domineras i den nordvästra och centrala delen av mycket blockrika marker som troligen inte 

går att avverka. Insprängt i detta finns också småkuperade partier med glest utströdda 

stenblock. I de blockrika partierna breder en mossmatta ut sig, i övriga delar finns det mer 

blåbärsris. Skogen är påfallande högvuxen trots det kärva underlaget och i den centrala och 

nordvästra delen finns en allmän förekomst av 150-200 åriga tallar som är klart över 20m 

höga och bitvis även grova granar i samma ålder. Solexponerade vindfällen ligger spridda i 

skogen med en koncentration efter den västra kanten mot ungskogen. Tallar med skador efter 

blixtnedslag förekommer i ovanligt hög frekvens. Det finns även ett ganska stort inslag av 

äldre asp och björk. Inga sentida ingrepp noterades förutom en gammal underröjning. Gamla, 

grova stubbar och kvarlämnade stockdelar från dimensionsavverkningar förekommer allmänt. 

Skogens naturvärden minskar påtagligt i sydost där skogen blir mer grandominerad och 

inslaget av gamla träd (150+ år) minskar kraftigt. Samtidigt är detta parti betydligt mer 

välslutet och har potential att producera en hel del död ved framöver. 



12. Öster om Ormberget: 

En karg, lågproduktiv barrskog - ca 2ha stor och omgiven av ungskogar - i en småkuperad 

nordsluttning. Skogen domineras av 150-200 år gamla tallar (10-15m höga) och bitvis 

förekommer 200 åriga träd allmänt. Några gamla sälgar noterades, på en av dem växte 

lunglav. Det finns en mycket gammal asp och på den växte stor aspticka. Bitvis förekommer 

glest spridda torrträd men i allmänhet finns det lite död ved i form av enstaka lågor och 

torrträd. Skogen förefaller helt orörd efter dimensionsavverkningarna samt avverkningar av 

torrträd. 


Åtgärdsförslag: Fri utveckling.

13. Häggnäsbäcken – södra delen: 

Ca 300 m av Häggnäsbäcken är avsatt. Totalt ca 1.5ha. S.O om skogsbilvägen rör det sig om 

ca 10m på bägge sidor bäcken med en liten utvidgning ca 50m från vägen. Den smalare delen 

är egentligen en kantzon som lämnats vid sentida gallring söderut samt en äldre 

slutavverkning norröver. Det rör sig om en naturligt meandrande bäck med frodig högörtflora 

med bl.a. ormbär, flädervänderot, älggräs och meterhöga ormbunkar. Lövinslaget är 

imponerande stort med gråal, sälg, rönn, hägg och björk samt en del gran. Död ved 

förekommer allmänt, främst lövträd men även granlågor. Den lilla utvidgningen längre in 

innefattar ca 0.5ha med flerskiktad grandominerad barrskog med spridda 150 (+) år gamla 

granar och en måttlig förekomst av stående döda granar med insektangrepp samt enstaka 

granlågor. Längs bäcken finns även ett trädbevuxet kärr med ett yngre gråalbestånd som snart 

kommer att börja självgallra. Detta är också med i avsättningen. I kanten av det växer 

högvuxen fjälltolta. 

Norr om vägen växer ogallrad, lövrik granskog med högörtflora. Inslaget av stående och 

liggande, döda träd är ännu måttligt. 


Åtgärdsförlag: Fri utveckling. 

14. Häggnäsbäcken – centrala delen: 

Ca 10ha. En bäckravin med mycket frodig granskog. 25m höga träd förekommer allmänt och 

de högsta är ca 30m. Den grövsta granen mätte över 55cm i bhd. Skogen är oskött sedan sista 

plockhuggningen för några decennier sedan och har börjat utveckla viss urskogskaraktär; 

bitvis förekommer ansamlingar av grova, färskare lågor och stående döda träd. Ullticka och 

granticka förekommer på död ved. Grov, äldre asp förekommer i koncentrationer i utkanten 

av det avsatta området, ofta ca 50m ifrån ravinen men även i det avsatta området t.ex. där det 

möter odlingsmarken. I sistnämnda parti finns ett imponerande bestånd av mycket högvuxen 

nordisk stormhatt och i ravinen växer fjälltolta på flera platser. 

Naturvärdesbedömning: Klass 3. Stor utvecklingspotential. Objekt med naturvärden. 

Åtgärdsförlag: Fri utveckling. 

15. Hällfors: 

Totalt ca 1ha. Vid Lillån ligger en igenväxande, f.d. odlingsmark. Holmen äger en mindre del, 

ned mot ån i sydost. Här växer en ung, lövrik blandskog som till största delen domineras av 

björkar yngre än 50 år. Det finns en ansamling av bäverfällda stammar som sedan kapats i 

bitar med motorsåg och lämnats kvar. 

Dessutom har man avsatt kantzoner längs med ån. Här växer lövrik, mycket stamtät granskog 

yngre än 50 år på en 10-talet meter bred remsa mellan ån och periodvis översvämmade 

kärrpartier. 


Åtgärdsförslag: Kantzonerna ska ingå i den generella naturhänsynen i och inte i 5% 

skogarna. Upphäv denna avsättning och avsätt istället t.ex. skogen som ligger mellan skog nr 

15 och Lillån och som beskrivs nedan.

OBS: I januari 1999 avverkade Holmen Skog ett närliggande bestånd med högre naturvärden 

än obj. nr 15, beläget ca 2.5 km nord-nordväst om obj. nr 15. Stora delar av beståndet var 

lågproduktivt men gammalt; 150 åriga tallar förekom allmänt och det fanns fina partier med 

flerskiktad hällmarkstallskog med många över 200 år gamla tallar. Flera 200 åriga träd 

avverkades, den äldsta var 248 år. Beståndet var ingen nyckelbiotop men ett Objekt med 

naturvärden och det hade betydligt högre naturvärden än objekt nr 15 som avsatts för 

naturvård. 

16. Öster om Hällfors: 

Det avsatta området består av ca 4 ha med trädbevuxen myr som dikats kraftigt och idag 

dominerar en gles, enskiktad tallskog med 10-15m höga träd. Endast enstaka träd är över 150 

år, bl.a. en ansamling av några 250 åriga tallar där en hade ett bohål. Det finns ingen död ved. 

I den södra delen, t.ex. 716675, 172396 märks en övergång mot skogsområdet som beskrivs 

nedan: 


Åtgärdsförslag: Upphäv denna avsättning och avsätt istället t.ex. skogen som ligger mellan 

skog nr 15 och Lillån och som beskrivs nedan. 

OBS: Omedelbart söder och sydost om det avsatta området, finns ca 3 ha skog med betydligt 

högre naturvärden. Denna skog ligger mellan det avsatta området och Lillån. Det är en 

välsluten, flerskiktad och virkesrik barrskog med spridda granar och tallar som är ca 150 år 

gamla. Flera tallar är grova och de grövsta mäter över 55cm i bhd. Det finns gott om 

hänglavar och violettgrå tagellav noterades. Torrträd och lågor förekommer sparsamt men 

ned mot ån finns en del ansamlingar av lågor i olika nedbrytningsstadier. Skogen har fått 

växa helt ostört under flera decennier, förutom ett mindre parti nere vid ån som plockhuggits 

för kanske 20 år sedan. Skogen har redan idag höga naturvärden i form av grova träd, 

flerskiktning och rikedom på hänglavar samt en del död ved och dessa naturvärden kommer 

snabbt att öka om den avsätts till fri utveckling, eftersom boniteten är hög. En stig går igenom 

delar av skogen. Exempel på GPS-koordinater for området: 716674, 172413, 716664, 

172408, 716669, 172399, 716674, 172391, 716663, 172400. Bedömning: Objekt med 

naturvärden. 

17. Söder om Dalforsberget: 

Ett område på ca 5 ha storlek som ligger mellan skogsbilvägen (norrut) och ett hygge 

(söderut). Åt nordväst gränsar det mot en myr. Området har tidigare varit en trädbevuxen myr 

där höjden på de dominerande träd, p.g.a. omfattande dikningar, ökat från 5-8m till 10-15m. 

Tall dominerar beståndet och särskilt i den västra delen finns partier med viss skiktning och 

allmän förekomst av 200-300 år gamla träd. De flesta är klenstammiga men en del mäter 

uppemot 40cm i bhd. Död ved förekommer sparsamt i form av klena torrträd och lågor. 

Österut så minskar successivt inslaget av tallar som är 200 år eller äldre och i den centrala 

delen finns tämligen enskiktade och mycket klenstammiga partier. Längst österut 

observerades inga tallar äldre än 150 år. Däremot förekommer ytterst klenstammiga granar i 

150-200+ års ålder ganska allmänt i denna del och gammelgransskål noterades. 

Naturvärdesbedömning: Klass 3. Objekt med naturvärden. Naturvärdena är knutna till de 

gamla, senvuxna träden men svag utvecklingspotential p.g.a. områdets låga bonitet och lilla 

storlek samt att det omges av hyggen.


18. Dalfors: 

Totalt ca 5ha. Kring de gamla odlingsmarkerna, som ännu är öppna, har man avsatt några ha 

skog kring Lillån. Vid 172144, 716839, har man avsatt en ca 10 m bred kantzon med ung, 

frodvuxen och lövrik tallskog på gammal odlingsmark. På den östra sidan ån är en lika bred 

kantzon lämnad vid en ca 7 år gammal avverkning. Norr om den gamla odlingsmarken och 

söder om Lillån växer en enskiktad, frodvuxen och ung tallskog. Längst västerut, längs 

gränsen mot ej avsatt skog, växer några ca 100 åriga tallar som mäter 55cm i bhd. Skogen är 

delvis underröjd för kanske 10 år sedan. Utanför det avsatta området finns flera grova tallar, 

där är skogen underröjd för kanske 1 år sedan och tydligen avverkningsplanerad. Det finns en 

bro över ån samt en stig till den gamla odlingsmarken, där lämningar av byggnaderna ännu 

finns kvar. Söder om odlingsmarken växer gles, 50-80 årig skog, på bägge sidor om Lillån. 

Marken är täckt av gräs och blommor och här har troligen bedrivits slåtter. 

Lillån rinner vidare åt sydost, och på den norra sidan, där man äger marken, har holmen vid 

en äldre avverkning lämnat en kantzon på i genomsnitt ca 15-20m (uppskattat på karta) längs 

en ca 1.5 km lång sträcka av ån. De sista 500 meterna breddas avsättningen till ca 50m och 

består inte av gammal hyggeshänsyn. Dessa kantzoner har inte fältbesökts. 


Åtgärdsförslag: Stora delar av denna avsättning är kantzoner som lämnats vid äldre 

avverkningar – sådan hänsyn ska inte räknas med i de (minst) 5% av Holmens produktiva 

skogsmark som ska avsättas enligt FSC. Upphäv denna avsättning och avsätt istället t.ex. 

skogen som ligger mellan skog nr 15 och Lillån och som beskrivs tillsammans med skog nr 

15 ovan. 

OBS: Ca 1.5 km nordost om detta område fanns en skog med betydligt högre naturvärden 

som avverkades 1999 – se objekt nr 15. 

19. Orrmyran: 

Totalt ca 0.75ha. Två små myrholmar är avsatta ute på Orrmyran. Den största är på ca 50 x 

50meter och är bevuxen med lågproduktiv barrskog. I de centrala delarna finns 100-150 år 

gamla tallar som mäter uppemot 30cm i bhd men överlag är skogen mycket klenvuxen och 

saknar död ved eller gamla träd. 

Den andra holmen ligger längre norrut och är ännu mindre, ca 30 x 30m, och boniteten är 

mycket låg, trädhöjder på ca 10m dominerar, de högsta når 10-15m. Gamla träd och död ved 

saknas helt. 

Naturvärdesbedömning: Klass 4. Svag utvecklingspotential p.g.a. låg bonitet. 

Åtgärdsförslag: Man har avsatt små myrholmar utan naturvärden som dessutom alltid ska 

lämnas som generell hänsyn i form av hänsynsytor i skogsbruket! Upphäv denna avsättning 

och avsätt istället skogar med större chanser att utveckla höga naturvärden. 

OBS: Ca 1 km nordost om detta område fanns en skog med betydligt högre naturvärden som 

avverkades 2001 – se objekt nr 23 nedan.

20. Väster om Orrmyran: 

Totalt ca 3ha. Längs den uträtade bäcken från Orrmyran finns en ca 10m bred kantzon på 

bägge sidor om bäcken med skog, som längre från bäcken övergår i trädbevuxen myr. Det är 

gran, tall och björk som är ca 15m som högst och yngre än 100 år. Död ved och gamla träd 

saknas förutom enstaka äldre granar. 


Åtgärdsförslag: Man har avsatt kantzoner utan naturvärden som dessutom alltid ska lämnas 

som generell hänsyn! Upphäv denna avsättning och avsätt istället skogar med större chanser 

att utveckla höga naturvärden. 

OBS: Ca 1.5 km nordost om detta område fanns en skog med betydligt högre naturvärden 

som avverkades 2001 – se objekt nr 23 nedan. 

21. Norr om Nilsmyrliden, öster om vägen: 

Totalt utgör området ca 10ha produktiv skogsmark. Närmast vägen finns ett ca 2ha stort 

område med lövrik barrskog. De dominerande träden är 15-18m höga och drygt 100 år gamla. 

Beståndet är flerskiktat, välslutet men också luckigt med några mindre ansamlingar av lågor. 

Dessa är ofta uttorkade men i olika nedbrytningsstadier. Triviala arter som knöl-, viol-, granoch 

sotticka noterades. Garnlav är ganska vanligt och detsamma gäller för äldre aspar och 

björkar; två aspar mätte ca 60cm i bhd vardera och var murkna. På den ena växte skinnlav 

rikligt. En ensam jättesälg mätte hela 80cm i bhd och var helt draperad i lunglav. Även 

bårdlav växte ymnigt på den skrovliga jättestammen som var fullt vital med gott om 

lövbärande grenar. Beståndet är plockhugget för minst 50 år sedan och underröjt för kanske 

10 år sedan. 

Skogen i resten av avsättningen omfattar ca 8 ha och har en helt annan karaktär, boniteten är 

avsevärt lägre än närmast vägen och de dominerande träden är ofta under 10m. Granarna når 

ofta endast drygt 5m höjd och är mycket klenstammiga. Liksom vid vägen är det tämligen 

lövrikt men också stamtätt med tät underväxt som kommit upp efter en ganska hård 

plockhuggning för över 50 år sedan. Bitvis dominerar ca 100 årig, klenvuxen tall och bitvis 

förekommer spridda, över 150 år gamla granar varav flera är över 200 år gamla. Trots denna 

ålder är de inte mer än 1.5-2dm i bhd. Gammelgransskål förekommer, liksom rikligt med 

manlav. Några tallöverståndare var närmare 15m höga och 2-300 år gamla. Det finns ingen 

död ved. 

Vid 171232, 717432 är en trädbevuxen myr avsatt; den är glest bevuxen med klenstammiga 

tallar som är under 10m höga. Mellan myren och den dikade bäcken som utgör gränsen 

söderut växer knappt 100 årig, ca 15m hög granskog utan naturvärden. 

Naturvärdesbedömning: Klass 3. Det mindre området vid vägen är en nyckelbiotop. Resten 

av skogen har vissa naturvärden knutna till de gamla, senvuxna träden men potentialen att 

utveckla höga naturvärden är låg p.g.a. den mycket låga boniteten. Bitvis består det avsatta 

området av 5-10m höga skog som delvis är att betrakta som trädbevuxen myr. 

Åtgärdsförslag: Fri utveckling 

22. Norr om Nilsmyrliden, väster om vägen:

Ca två ha med extremt klenvuxen och lågproduktiv barrskog. Norrut dominerar klenstammiga 

tallar, 10-12m och 100-150 år. I övrigt är skogen grandominerad med träd som är 5-10m höga 

och 100-150 åriga individer är ganska vanligt förekommande men de mäter bara 10cm i bhd 

eller mindre. Jag kunde nå runt en över 70 år gammal gran med handen… Det finns ingen död 

ved. Närmast bäcken västerut ökar boniteten och lövinslaget men det området är inte med i 

avsättningen. 

Naturvärdesbedömning: Klass 4. Mycket svag utvecklingspotential p.g.a. extremt låg 

bonitet. Märklig avsättning. 

Åtgärdsförslag: Upphäv snarast denna avsättning och avsätt istället mer produktiv skog med 

rimliga chanser att utveckla naturvärden framgent. 

23. Öster om Kniptjärnbäcken, del 1: 

Ett område på ca 6ha söder om en myr. En mycket genuint urskogsartad grannaturskog med 

mycket sparsam förekomst av gamla avverkningsstubbar som är nästan nedbrutna och helt 

övervuxna. Boniteten växlar mellan låg längst i norr till hög längst västerut. Grova lågor 

ligger spridda i skogen, bitvis i lager på varandra och i samtliga nedbrytningsstadier. 

Rosentickor, ullticka, rynkskinn, doftskinn, stjärntagging och blodticka förekommer, liksom 

rikligt med fertil garnlav. Spridda granar är helt draperade! 

Det växer allmänt med granar som är 150-200 år gamla och de grövsta mäter över 50cm 

i bhd. I nordost finns även måttligt med grov tall, 100-150 år gamla, samt några grova 

tallågor. I sydost finns ett fint parti med en koncentration av gamla aspar och död ved. I öster, 

längs med det nyupptagna hygget, växer luckig och lövrik barrskog med sparsam förekomst 

av gammelgranar och färsk död ved. Det finns enstaka grova tallar. 

Naturvärdesbedömning: Klass 3. En nyckelbiotop. 

Åtgärdsförslag: Fri utveckling. Notera: Det finns fortfarande möjligheter att skapa ett ca 

40ha stort klass 2 - område där man binder samman objekt 23 och 24 med omkringliggande 

nyckelbiotoper och objekt med naturvärden som idag saknar skydd – se bl.a. nedan: 

OBS: Nordväst om det avsatta området (t.ex. 171483, 717569) finns ett fint parti med 

välsluten, olikåldrig granskog med god bonitet där övervuxna och mjuka stubbar vittnar om 

att det var flera årtionden sedan man plockhögg där senast. En bitvis allmän – bitvis måttlig - 

förekomst av grova granlågor i samtliga nedbrytningsstadier samt ett sparsamt inslag av 150- 

200 åriga, grova granar ger området höga naturvärden. Rynkskinn noterades på en 

granlåga och vid 171482, 717569 finns det lågor i olika stadier av nedbrytning med 

rosenticka och kötticka. Garnlavsförekomsten är riklig med en del draperade träd och flera 

bålar mäter ca 0.5m. Det finns även partier med 100-150 åriga tallar som är över 20m höga. 

Detta område bedömer jag som en nyckelbiotop. 

Sydöst om det avsatta området finns (söder om det nyligen avverkade beståndet ovan) finns 

ett intressant bestånd som verkar fortsätta ned till Kniptjärnbäcken i söder (ej fältbesökt nere 

vid bäcken). Vid vägen finns ett mindre parti med ansamlingar av lågor i olika 

nedbrytningsstadier med övervikt för färskare exemplar. Torrträd står spridda i skogen och 

det finns sparsamt med över 200 år gamla granar och på dem växer gammelgransskål. 150 

åriga träd förekommer allmänt, likaså fertil garnlav. Åt nordväst avtar inslaget av död ved 

markant och 130-150 åriga granar dominerar i ett välslutet bestånd med gott om björk samt

enstaka asp och sälg. På asp växer skinnlav och lunglav, på sälg hittade jag doftticka och 

rikligt med lunglav. Enstaka grova lågor förekommer, och både ullticka och stjärntagging 

noterades. det finns enstaka grova tallöverståndare, t.ex. vid kanten mot hygget i norr. 

Bedömning: Objekt med naturvärden. 

Söder om det avsatta området (t.ex. 171522, 717534 och 171519, 717524) finns en ravin med 

ett litet dråg i botten. Skogen är grandominerad, välsluten och har just börjat självgallra – 

det finns enstaka grova lågor med ullticka. Lövinslaget är stort med bitvis björkdominerade 

partier längs ravinkanterna samt fina koncentrationer med äldre aspar med skinnlav och 

lunglav. En asp mätte 65cm i bhd. På grova sälgar växer rikligt med lunglav. På de 

närliggande åsarna (171513, 717531) västerut växer lövrik, talldominerad skog med enstaka 

granlågor med ullticka. Här finns bitvis grova tallar och enstaka granar som är ca 200 år 

gamla. Rikligt med garnlav. Bedömning: Objekt med naturvärden. 

Skogen som avverkades 2001 – belägen öster om obj. nr 23 - dominerades av 130-150åriga 

träd och hade naturvärden i form av bitvis spridda torrträd, många grova tallar, grova 

björkar, en anmärkningsvärd jättegran (83cm i diameter på 75cm höjd och 230 år gammal), 

senvuxna, gamla granar, enstaka gammeltallar (180 år), gamla, grova sälgar med lunglav 

och allmänt rikligt med garnlav. På kvarlämnade aspar växte bl.a. signalarterna stor 

aspticka (rödlistad), lunglav, skinnlav och stuplav. Detta bestånd hade onekligen kunnat 

klassas som Objekt med naturvärden. 

24. Öster om Kniptjärnbäcken, del 2: 

Vildvuxen, bördig granskog på ca 2.5ha där 120 årig gran dominerar. Bitvis spridda ca 150 

åriga träd med enstaka ca 200 år. Rikligt med garnlav. Bitvis få träd är äldre än 150 år. 

Allmänt – måttligt spridda lågor i samtliga nedbrytningsstadier. Bitvis förekommer rikligt 

med färskare lågor t.ex. vid GPS: 171466, 717571 och 171474, 717572. Arter som Kött- och 

ullticka påträffades och det finns även en del äldre lågor. Måttligt – enstaka mjuka, 

mosstäckta stubbar efter gammal plockhuggning. I övrigt orört. 

Det avsatta området slutar vid GPS: 171467, 717555. Där finns ingen död ved förutom 

enstaka färska lågor och förekomsten av gamla träd är sparsam. En del grova lövträd 

förekommer. 


Åtgärdsförslag: Fri utveckling. Notera: Det finns fortfarande möjligheter att skapa ett ca 

40ha stort klass 2 - område där man binder samman objekt 23 och 24 med omkringliggande 

nyckelbiotoper och objekt med naturvärden som idag saknar skydd – se bl.a. nedan: 

OBS: Söder om avsättningen, längs bäcken, finns olikåldrig, välsluten gransumpskog. 

Inslaget av död ved varierar mellan måttligt och rikligt - bitvis finns det rikligt med grova 

lågor i samtliga stadier av nedbrytning och boniteten är hög med granar på ca 25m (GPS: ett 

stenkast nedströms 171473, 717550). Bitvis rör det sig om rikligt med färsk död ved (GPS: 

171488, 717524) med bl.a. fynd av kötticka. Bitvis förekommer spridda, gamla, döda björkar 

i mycket blöta partier längs bäcken tillsammans med färska granlågor. Viss eftersökning av 

rödlistade knappnålslavar resulterade endast i fynd av gulnål men miljön bedöms som mycket 

lämplig för rödlistade arter t.ex. brunpudrad nållav. I vissa partier märks en allmän 

förekomst av 150-200 år gamla granar medan det i andra partier finns få träd äldre än 150

år. Vid 171497, 717514 vände jag, där finns ingen död ved och få träd äldre än 150 år. 

Området kan vara ännu större. Väst och sydväst om bäcken vidtar plantskog. Detta område 

bedömer jag som en nyckelbiotop. 

25. Antliden, del 1: 

Långssmal gammelskogsrest mellan myr i norr och plantskog i söder. Mycket hög bonitet 

med minst 25m höga och ca 150 år gamla granar som dominerande träd. Skiktningen är svagt 

utvecklad p.g.a. tidigare plockhuggningar men det har producerats död ved under några 

decennier som nu ligger spridd i skogen men majoriteten utgörs av färska lågor och rotvältor. 

Ullticka förekom på två lågor och blodticka på en. Grövsta granen mätte över 50cm i bhd och 

många av jättarna har välutvecklade, grova rotben. Ca 2ha stort. Mellan detta område och 

objekt nr 26 finns lågproduktiv granskog med lite död ved. 




Ca 3ha stort. Samma bestånd som objekt nr 24 men något lägre bonitet (knappt 20m höga 

träd) och i den centrala delen finns rikligt med död ved i olika nedbrytningsstadier. Åldern är 

ganska beskedlig, med ca 120 åriga granar som dominanter och många av lågorna är 

uttorkade varför få fynd av vedsvampar gjordes förutom triviala arter. Vid gränserna i 

nordväst och sydöst sjunker boniteten märkbart och inslaget av död ved likaså. En mycket 

högrest och enkelstammig sälg som mätte 60cm i bhd utgjorde ett spektakulärt inslag längst i 

nordväst, liksom en annan sälg med doftticka. Vid gränsen i sydost noterades doftskinn. 

Mellan detta område och objekt nr 27 finns lågproduktiv granskog med lite död ved. 




Samma bestånd men medelhög bonitet. Glest utrasade lågor och inslag av grov, äldre asp. 

Ca 1ha stort men bara 50m från objekt nr 28 nedan. 



OBS: Ca 1km öst-sydöst från detta område fanns ett ca 7ha stort område på Blåbacken som 

avverkades 2002. Det var en lövrik, flerskiktad barrskog med måttligt spridda lågor som var 

färska - några decennier gamla. Dessutom har en hänsynsyta med liknande skog lämnats. 

Detta område hade bättre form (ej långsmalt) än objekt nr 28 ovan och dessutom fanns det 

ytterligare ett bestånd med vissa naturvärden några 100m åt sydöst. Det låg ca 1.5km öst - 

sydöst från objekt nr 28 och innehöll ca 6ha med vissa naturvärden och avverkades 2001 av 

Holmen skog. Här fanns många grova tallar (50+ i bhd) och många träd som var över 150 år 

gamla. Urskogsstrukturer och anmärkningsvärda mängder död ved saknades. Enligt min 

bedömning så råder det ingen tvekan om att dessa områden tillsammans hade större 

naturvärden än objekt nr 28.

Ca 1.5 km västerut fanns en skog med högre naturvärden som avverkades 2001 – se objekt nr 

23. 


Fortsättning av samma långsmala bestånd, omgivet av vidsträckta plantager. Bitvis ökar 

boniteten igen med 20-25m höga träd och glest spridda lågor. Spår av tretåig hackspett. Bitvis 

sjunker boniteten och beståndet blir välslutet med svag självgallring. Enstaka grova aspar 

förekommer och längst i sydost finns flera grova tallar samt enstaka grov gran och spridda, 

klena aspar. Utanför det avsatta området vidtar en lövrik ungskog. Ca 3ha stort. 



OBS: Ca 1km öst-sydöst från detta område fanns ett ca 7ha stort område på Blåbacken som 

avverkades 2002 – se objekt nr 27 ovan. Ca 1.5 km västerut fanns en skog med högre 

naturvärden som avverkades 2001 – se objekt nr 23. 

29. Öster om Jonkmyran: 

0.5ha på en liten men brant kulle öster om Jonkmyran. Innehåller flerskiktad tallskog 

dominerad av en ca 120 årig, 15-20m hög generation men 200-250 åriga träd förekommer 

spridda i branterna, liksom klenare torrträd. Tallticka noterades. Beståndet fortsätter åt sydost 

på plan mark, dock utan den äldsta generationen men med riktigt grov tall, och här har man 

nyligen gallrat och huggit en körväg mellan bäcken och det avsatta området. 


Åtgärdsförslag: Fri utveckling. Borde räknas som hänsynsyta vid gallringen istället för 

avsatt område p.g.a. sin lilla storlek. 

OBS: År 2001 avverkade Holmen Skog ett över 15 ha stort område som bitvis bedömdes som 

en avverkad nyckelbiotop av miljörevisorn samt undertecknad. Beståndet utmärktes av en 

god till riklig förekomst av garnlav och spridda granar som var över 200 år gamla. I mindre 

partier förekom 200 - 300åriga tallar. Torrträd förekom spridda i stora delar av beståndet 

och färska granlågor låg utspridda i måttlig frekvens - bitvis i samtliga nedbrytningsstadier 

och med förekomster av goda signalarter; Rynkskinn och rosentickor påträffades på en låga 

på det färska hygget men de har senare dött p.g.a. uttorkning i det kräva hyggesklimatet. 

Ytterligare några ha lämnades i form av hänsynsytor med mer lågproduktiv skog och här 

borde Holmen istället ha avsatt ett ca 20ha stort område med solklara reservatskvalitéer, där 

även objekt nr 28 skulle ha ingått. Området utgjordes delvis av en myr - skog - bäck- mosaik 

och Länsstyrelsen hade kunnat avgränsa ett reservatsobjekt på ca 30ha som utan problem 

hade kunnat konkurrera med de finare objekten i kommunen som helhet. 

30. Kniptjärnbacken: 

Ett område på ca 15ha med välsluten, olikåldrig granskog som så smått börjat självgallra efter 

en måttlig plockhuggning för mer än 50 år sedan. Ännu är dock inslaget av död ved sparsamt 

och främst koncentrerad till de bördigaste partierna. Bitvis förekommer enstaka 150-200 åriga 

träd men granar yngre än 150 år och 15-20m höjd dominerar. Garnlav förekommer allmänt 

och på några ställen rikligt, med fertila bålar. Det finns ställvis ett litet inslag av tall varav den

grövsta mätte 55cm i bhd. Området sluttar brant västerut ned mot Kniptjärnen, men bara den 

allra nordligaste delen av branten ingår i avsättningen. 

OBS: Avgränsningen har sin brister, t.ex. vid 171411, 717701 har man dragit upp gränsen ca 

50m ovanför myren trots att skogstillståndet är identiskt med den avsatta skogen. Detta gör att 

den avsatta skogen tappar kontakten med myren längs en sträcka av ca 300 meter. Likaså är 

det olyckligt att man helt nyligen avverkat den gamla skogen söder om avsättningen och inte 

lämnat någon bred kantzon mot tjärnen. Områdets variation hade ökat väsentligt om man 

istället utökat det avsatta området längs hela den branta västsluttningen ned mot tjärnen. 

Likaså fortsätter ett bestånd som är identiskt med det avsatta åt nordost (171440, 717707) där 

några områdets rikligaste förekomster av fertil garnlav påträffades. 


Åtgärdsförslag: Fri utveckling. OBS: Avgränsningen har brister, se ovan. 

31. Norr om Himladalsheden, del 1: 

Ca 10ha med ovanligt gammal hedtallskog på plan mark. Skogen är parkartad med tre 

generationer tall där den äldsta är ca 200 år gammal och ca 18m hög. De grövsta tallarna 

mäter ca 55cm i bhd. Det finns ingen granunderväxt men heller ingen död ved. En sameby har 

en inhägnad för ren i området. 



32. Norr om Himladalsheden, del 2: 

Ca 15ha med samma bestånd som objekt nr 30 ovan. Bitvis svag, bitvis välutvecklad 

skiktning med tre generationer tall där den äldsta och dominerande är 150-200 år gammal. 

Stubbar förekommer endast sparsamt och i klena dimensioner. Död ved saknas i stort sett helt. 


Åtgärdsförslag: Fri utveckling. Ett snabbt sätt att drastiskt öka områdets naturvärden är att 

bränna det men det vore synd på en sådan liten pärla. Det är bättre att bränna mer trivial 

tallskogar. 

33. Grubbängesbäcken: 

Det mesta av denna 100-150m breda dalgång är avverkat, men kring den kraftigt meandrande 

Grubbängesbäcken i dalgångens botten är ett ca 2.5ha stort område avsatt. Området 

domineras av ett snabbvuxet, glest trädskikt av ung björk med ett frodigt markskikt av gräs 

och högörter som ger området karaktär av en äng som börjat växa igen. Bitvis förekommer en 

del grova och mycket högvuxna barrträd - och västerut längs bäcken har ett uppslag av ung 

gran gjort skogen tät - men överlag är det lövdominerat och glest. I kanten av områdets 

östgräns, vid bäcken, står en tall som mäter 70cm i bhd och är ca 25m hög. Åt sydväst har 

man avsatt ca 200m med kantzoner efter bäcken som lämnades vid avverkningar för några år 

sedan. Dessa är ca 10-30m breda. 

Naturvärdesbedömning: Klass 4. Här finns stor utvecklingspotential p.g.a. bördigheten och 

regelbundna översvämningar från bäcken.

Åtgärdsförslag: Fri utveckling kommer att på sikt skapa en ganska lövrik granskog med gott 

om död ved. Eventuellt kan man sköta området för att bibehålla lövdominansen (lövrika, äldre 

skogar är mer sällsynt än grannaturskog) och aktivt skapa död ved. 

34. Stormyrbäcken: 

Ca 2ha utefter Bureälven och biflödet Storbäcken. Längs älvens norra strand växer en frodig 

och lövrik barrskog som är yngre än 100 år. Det finns enstaka aspar som fällts av bäver. 

Längs den meandrande Storbäcken växer en blöt och frodig sumpskog; ned mot älven kan den 

karaktäriseras som en lövrik, ca 100 årig granskog. Beståndet är tätt och ogallrat men har 

ännu inte börjat självgallra i någon större omfattning. Enstaka granar är troligen över 25m 

höga. Längre upp efter bäcken dominerar lövträd helt och beståndsåldern sjunker ned mot ca 

50 år. Denna del av området utgörs av en ca 100m breda kantzoner som lämnades vid äldre 

avverkningar öster om bäcken. En trädbevuxen myr med knappt 10m höga, 50-100 år gamla 

tallar utgör en betydande del av detta område, längs bäcken blir det frodigt och lövrikt. Hur 

kan detta räknas som produktiv skogsmark? Ett liknande bestånd finns även öster om stugan 

men det har räknats bort i avsättningen som icke produktiv skogsmark. Man har även avsatt 

en 10-20m bred kantzon ytterligare några 100m uppström Storbäcken. 

OBS: Förutom detta som redovisas ovan har man avsatt 10-30m breda kantzoner ca 1.5km 

uppströms Bureälven, samt 500 nedströms. Uppströms består avsättningen i huvudsak av 

breda kantzoner som lämnats vid avverkningar. 

Naturvärdesbedömning: Klass 4. Utvecklingspotential finns p.g.a. bitvis god bonitet och 

fuktighet men minskar p.g.a. långsmalt område omgivet av hyggen och ungskog. 

Åtgärdsförslag: De naturvärden som finns borde gå att bevara med välutvecklad 

hyggeshänsyn – de är koncentrerade längs bäcken och älven - och därför borde området inte 

räknas med i 5% - skogarna. 

35. Stavvattnet, del 1: 

Ett minimalt område på ca 0.5ha. En trädbevuxen myr som tack vare dikningar ökat i bonitet 

med trädhöjder mellan 10 och 15m. Talldominerat bestånd där klenstammiga tallar yngre än 

150 år dominerar. Måttlig skiktning av tall, gran och björk. Det finns sparsamt med döda 

björkar och några tallar är över 150 år gamla. Enstaka tallågor. Mellan detta lilla område och 

objekt nr 36 nedan växer en ca 50 årig, lövrik tallskog längs ett dike. 


Åtgärdsförslag: Avsätt nåt bättre – t.ex. den ovanligt bördiga skogen kring jaktkojan – se 

område nr 37 nedan. 

OBS: Sommaren 2002 avverkades en skog med betydligt högre naturvärden som låg endast 

ca 400m väst-sydväst om objekt nr 35. Det var en granskog på ca 5 ha på östra sidan sjön 

Stavvattnet. Skogen hade tidigare uppmärksammats av Martina och Patrik Nygren för sina 

höga naturvärden. Skogen innehöll partier med spridda granlågor i olika nedbrytningsstadier 

- dock med tonvikt på mosstäckta och hårda - och partier med inslag av granar äldre än 150 

år samt ett mindre parti med gammal tall (närmare 200år). Harticka, kötticka och ullticka 

noterades men med tanke på mängden död ved torde fler arter ha haft skogen som en sista

tillflyktsplats kring sjön där skogen i övrigt är hårt brukad. Bedömning: Objekt med 

naturvärden. 


50m nordväst om objekt nr 35 ovan är ca 1ha avsatt. Det är en lågproduktiv, flerskiktad 

tallskog som uppkommit på en trädbevuxen myr pga. dikningar, där träden ökat från 5-6m 

höjd till 10-12m. Längs diket finns en del tallar som når 15m höjd och 3dm i bhd men i övrigt 

dominerar tallar som mäter 2dm bhd. Det finns ingen död ved. Ca 200 åriga, klenstammiga 

träd förekommer spridda till glest spridda i området. Längst i nordväst är skogen endast 5-7m 

hög. 


Åtgärdsförslag: - 

OBS: sommaren 2002 avverkade Holmen en närliggande skog med betydligt högre 

naturvärden – se obj. 35 ovan. 


Ett område på ca 1ha på Stavvattnets strand som omges av nyligen gallrad skog samt hyggen. 

10-15 hög hällmarkstallskog i ett småkuperat område. Enstaka träd är ca 200 år men 100-150 

åriga träd dominerar helt och skiktningen är måttlig. Det finns ingen död ved och de 

dominerande stammarna mäter 2dm i bhd. 


Åtgärdsförslag: - 

OBS: sommaren 2002 avverkade Holmen en närliggande skog med betydligt högre 

naturvärden – se obj. 35 ovan. 


En mycket frodig sluttning som gallrats för ca 10 år sedan. Ca 1ha. Kvarvarande bestånd är 

tämligen glest och enskiktat men det finns enstaka ansamlingar av färska granlågor. Några 

aspar har nått ansenliga dimensioner (50-60cm i bhd) och likaså några granar. Några båtar 

ligger nere vid vattnet och det finns en jaktkoja högre upp i sluttningen, utanför det avsatta 

området (se nedan). 


Åtgärdsförslag: Utöka snarast avsättningen med beståndet som beskrivs nedan. 

OBS: Längre upp i sluttningen, utanför det avsatta området, är skogen välsluten och ogallrad 

med trädhöjder på minst 25m. Det finns ingen död ved ännu men beståndet kommer snart att 

börja självgallra och har ovanligt god potential att utveckla höga naturvärden p.g.a. den 

höga boniteten. Här finns också en jaktkoja och kring denna växer bl.a. en tall på 55cm i bhd 

och en gran på 65cm i bhd! 

Sommaren 2002 avverkade Holmen en närliggande skog med betydligt högre naturvärden – 

se obj. 35 ovan.


Ca 3ha längs den branta väst - sydvästsluttningen ned i Stavvattnet. Områdets höga 

naturvärden uppmärksammades redan år 2000 av Patrik och Martina Nygren. Upp på berget 

växer lågproduktiv hällmarkstallskog där 150 åriga träd dominerar men bitvis finns det flera 

200 åriga tallar på småblockig mark. Ingen död ved. 

Nere i den branta sluttningen ändrar skogen helt karaktär och blir bitvis mycket bördig 

med trädhöjder på minst 25m. Norrut finns flera 150-200 år gamla tallar med ansenligt 

bröstmått och det ligger glest utströdda granlågor i olika nedbrytningsstadier. Söderut 

dominerar grov gran med toppnoteringen på över 60cm i bhd. Beståndet är underröjt för 

kanske 10 år sedan och tillgången på lågor varierar från glest spridda till enstaka men finns i 

samtliga nedbrytningsstadier. Rosenticka och gränsticka förekommer på en låga. Längs sjön 

dominerar tallen åter och boniteten sjunker kraftigt. Avsättningen fortsätter i form av en bred 

kantzon längs med sjön bort till objekt nr 38. 



4. Tack: 

Till David Rönnblom på Holmen skog. 

Till SNF – både länsförbundet i Västerbotten och riksorganisationen - för projektbidraget som 

gjorde undersökningen möjlig. 

Till min själsfrände, Martina. 

5. Bilaga nr 1: Skogsstyrelsens definition av Nyckelbiotop och 

Objekt med naturvärden: 

Övergripande definition av en nyckelbiotop (Källa: www.svo.se) 

"En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, 

artinnehåll, historik och fysiska miljö har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. 

Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter." 

Med nyckelbiotop avses en biotop i vanlig mening, d.v.s. en någorlunda enhetlig och 

avgränsningsbar livsmiljö som dessutom har en avgörande betydelse, en nyckelroll, för den 

hotade och sällsynta delen av skogens fauna och flora. Begreppet nyckelbiotop är 

storleksoberoende. En nyckelbiotop kan vara allt från ett enskilt jätteträd eller en liten källa i 

södra Sverige till ett urskogsliknande område, ibland större än 100 hektar, i Norrlands inland. 

Nyckelbiotopsinventeringen är inte en artinventering. Enstaka förekomster av rödlistade arter 

registreras på annat sätt om de påträffas. 

Begreppet nyckelbiotop har i sig ingen juridisk innebörd. Det föreligger således inget 

automatiskt skydd för nyckelbiotoper. Att identifiera och avgränsa nyckelbiotoper innebär 

inte att man samtidigt har utpekat att områden skall hanteras på ett visst, på förhand bestämt 

sätt. Inventeringen avser att på en så objektiv grund som möjligt ta fram kunskap om skogens 

naturvärden. Vid bedömningen görs en lägesbeskrivning utan några sidoblickar på hur det 

borde se ut eller vilka följdverkningar inventeringsresultatet kan få. 

Definition av Objekt med naturvärden: (Källa: www.svo.se)

Vid sökandet efter nyckelbiotoper har en typ av objekt blivit besökta där man konstaterat 

uppenbara och påtagliga naturvärden utan att objekten når upp till kvaliteten nyckelbiotop. 

Dessa områden kallas objekt med naturvärden eller naturvärdesobjekt. De har höga 

naturvärden och kan ofta beskrivas som "framtidsnyckelbiotoper", biotoper som befinner sig i 

ett vänteläge för att på kanske 10-30 års sikt kunna utvecklas till nyckelbiotoper. 

Tre vanliga faktorer, utöver att de vanligtvis idag inte hyser eller förväntas hysa rödlistade 

arter, som ofta diskvalificerar dessa områden som nyckelbiotoper är: för låg beståndsålder, 

brist på död ved eller att skogliga åtgärder nyligen utförts i dem. 

Dessa objekt är av mycket stor betydelse i arbetet med att på lång sikt bevara och bygga upp 

förutsättningarna för den biologiska mångfalden i den svenska skogen. De kan ses som ett 

komplement till nyckelbiotoperna och kan överbrygga de ibland stora avstånden mellan 

nyckelbiotoperna. Då det framöver sannolikt kommer att handla om att regionalt återskapa 

funktionella biotoper i landskapet kommer objekt med naturvärden att fungera som områden 

dit djur och växter med speciella krav på sin livsmiljö kan sprida sig. 

6. Bilaga nr 2: Ytterligare skogar med höga naturvärden som 

avverkats/avverkningsplanerats av Holmen skog under senare år och som ligger 

inom 3-10km från de granskade avsättningarna: 

1. Gruskammen, del 1: 

Barrskog på en hög, brant ås. Samtliga partier med höga naturvärden var underröjda under 

2002 och planerade att avverkas. Längst i söder finns en ca 1ha stor nyckelbiotop med spridda 

lågor i olika nedbrytningsstadier, enstaka tallågor men i övrigt gran därav flera grova ex, 

särskilt på nordöstra sidan åsen där det också är fuktigare. Spridda gammeltallar är över 200 

år gamla, flera ex. ca 250 år, 2st har bohål, och en har tydligt brandljud. Jag fann inga arter 

men letade högst översiktligt. Fin insektsmiljö. 

Bedömning: En Nyckelbiotop. 

2. Gruskammen, del 2: 

Två småpartier (ca 1ha) med ansamlingar av granlågor i olika nedbrytningsstadier samt flera 

träd som är över 200 år. En del gammeltallar har dött stående. Vissa granar är rikligt bevuxna 

med garnlav. Bägge dessa områden var underröjda och tänkta att avverkas i sin helhet. 


3.Gålatjärn: 

8ha med mycket höga naturvärden som underröjdes i september 02. En s.k. restskog efter 

dimensionsavverkningar men i hela södra delen förekommer spridda tallöverståndare varav 

många är 250 år och de äldsta uppskattades till minst 350 år. Ett borrprov från en av de 

sistnämnda hade över 330 årsringar. Dessutom förekommer partier med åldrig gran (över 200 

år gammal) och sådana träd finns även glest spridda i resten av beståndet. Några fina partier 

med lågor i samtliga nedbrytningsstadier noterades. Ca 100 årig skog dominerar och det är 

sammantaget måttligt med död ved. Det finns ett mycket intressant lövrikt parti i norra delen, 

särskilt kring en meandrande kallkällbäck. Gott om grova, åldriga och döda björkar vid 

bäcken – en mycket fin sumpskog med inslag av åldriga, senvuxna granar. Några granlågor.

Artfynd i beståndet som helhet: Gammelgransskål, brunpudrad nållav, daggskinn, 

timmerticka, ullticka, fertil garnlav (draperade träd förekommer). Överlag gott om hänglav, 

främst manlav men även garnlav. Mycket hög ålder på tall för att vara på produktiv 

skogsmark i Skellefteå kommun. Området nämns i ”Skogar med höga naturvärden i Skellefteå 

kommun (förf. H. Sporrong 97) och ingår där i ett över 1000 ha stort klass 3 objekt som 

rekommenderas som blivande naturreservat. Där anges ett fynd av Kristallticka i ”naturskog 

väster om Gålatjärn”. 

Bedömning: En Nyckelbiotop. 

4. Glottertjärn: 

Ett ca 10ha stort, lågproduktivt barrbestånd som underröjt 02. Bitvis klenstammig gran och 

björksumpskog. Garnlavsrika träd förekommer liksom naturstubbar av björk. I två partier 

förekommer grova tallar som är mellan 150 och 250år gamla. Senvuxna gammelgranar 

förekommer i hela området och är bitvis spridda. De äldsta granarna är över 200 år gamla och 

minst två träd med gammelgransskål observerades. Bitvis förekommer sparsamt med 

granlågor och på en av dem växte kötticka. 


5. Norrsluttningen av Stor-mullberget: 

Beskrivningen av skogen grundar sig på en undersökning av hygge. Delar av skogen 

(ravinerna) har lämnats i hänsynsytor. Flera mindre bäckar och dråg bildar raviner i centrala 

delen av sluttningen som sedan sammanstrålar till en enda djup bäckravin längst ned. Längst 

ned i sluttningen fanns några av kommunens grövre, skogslevande träd ( 70cm i rotdiameter). 

Den avverkade skogen var genomgående mycket frodvuxen. I mindre partier var det knappt 

100 årig skogs som ej gallrats under några decennier vilket resulterat i glest spridda, grova 

lågor av färskare datum. Längre upp fanns det ett inslag av 150åriga granar (är ca 30m höga 

nere i ravinerna) tillsammans med några ansamlingar av mosstäckta lågor. I sluttningens övre 

delar har150åriga träd att döma av stubbarna varit vanligt förekommande. Några 200åriga 

tallar förekom. 

Längst upp i sluttningen har bäckarna ännu inte bildat några raviner och är i allmänhet 

uträtade. Här fanns innan avverkningen ett fint parti med mycket grovvuxen granskog som 

bitvis innehöll spridda lågor som var färska eller mosstäckta och hårda, bl.a. vid en av 

bäckarna. Hittade flera stubbar efter avverkade träd som varit 150år eller drygt det. Det äldsta 

avverkade trädet var 190 år. Många träd var ca 120-130år och 50cm i rotdiameter, men flera 

träd var över 60cm och de två grövsta hela 80cm (!) i rotdiameter. Den grövsta kvarlämnade 

granen mätte ca 55cm bhd. Mäktiga rotsocklar var vanligt förekommande. 


6. Harakälen: 

Ca 3ha väster om vägen runt Harakälen. Beståndet avverkades 1999. Träd äldre än 140 år 

dominerade men flera granar var 180-240 år gamla och grova, gamla björkar förekom. 

Spridda, avrötade lågor låg kvar på hygget - mest rörde det sig om medelgrova eller klenare 

exemplar. Många torrträd i dessa diametrar var lämnade på hygget. I norr fanns det flera tallar 

som var 150-200 år gamla. 

Bedömning: Objekt med naturvärden.

7. Stor – Blåbergsliden: 

Under slutet av 90-talet avverkades även mer än hälften av en 36 ha stor gammelskog på Stor 

- Blåbergsliden som bedömdes hålla klass 3 i kommunens inventering 10 . Den var belägen 

drygt 2km från skog nr 30 och 31 i denna rapport. Resten av detta område avsattes dock. 


Tvärträskliden: 

1996 avverkade Holmen knappt 20ha med på Tvärträskliden; en urskogsartad skog med 

många gamla granar och allmänt med gran och björklågor i samtliga nedbrytningsstadier. 

Där fanns bl.a. rosenticka, kötticka och lappticka. Skogen bedömdes hålla klass 2 i 

kommunens inventering 11 . Den låg knappt 2km nordöst om objekt nr 30 i denna rapport. 

Bedömning: En nyckelbiotop. 

7. Bilaga nr 3: Kommentar från Holmen skog och författarens 

svar 

Kommentar från Holmen skog på rapporten: 

Hej! 

Först svar på det du frågar om i sak. Kantzoner som är sparade från tidigare avverkningar, som är 10 m 

breda får vi inte räkna in i hänsynsplanen. Dessa kommer att ersättas av andra (redan avsatta) områden 

när vi reviderar planen om 4 år. 

De två fläckarna som du bedömer som nyckelbiotoper som inte är med i planen har vi för avsikt att 

besöka. 

Sedan om rapporten: 

Jag tycker inte att rapporten är skriven på ett objektivt sätt! 

I "resultat" står det att av 39 granskade områden så ligger 18 st i den lägsta värdeklassen 4, vilket ger 

intryck av att nästan hälften av det som är avsatt saknar naturvärden, men om man summerar arealer så 

utgör klass 4 bara 9% av arealen. 

Med samma mattematik så håller faktiskt 84,5% av det du granskat Höga naturvärden och 6,5% 

Mycket höga naturvärden! 

Vidare står det att 15 granskade områden hade avverkade trakter som hade högre naturvärden än det 

som avsatts inom 3 km, men det är inte 15 avverkade utan 7 st som refereras till. Märkligt är också att 

referenserna, det som avverkats, inte är klassat i någon värdeklass. 

Men den allvarligaste bristen är att det saknas en beskrivning av hur du har valt ut de områden som 

inventerades. Utan ett statistiskt urval är resultaten från undersökningen ej representativa, vilket gör att 

det insamlade materialet har ett mycket begränsat värde för att dra riktiga slutsatser. Detta tycker vi är 

synd med tanke på allt det arbete som Du har lagt ner och de kostnader en så omfattande inventering 

innebär. En mer genomtänkt uppläggning av inventeringsarbetet skulle medfört ett korrekt resultat, 

och framför allt ett resultat som kunde ha utgjort en bas i en mer konstruktiv dialog kring avsättningar. 

Det hade vi uppskattat. 

10 ”Skogar med höga naturvärden i Skellefteå kommun”, H.Sporrong 1998. 

11 ”Skogar med höga naturvärden i Skellefteå kommun”, H.Sporrong 1998.

Hälsningar! David Rönnblom 

Författaren svarar: 

Hej David. 

Jag noterar att du har missuppfattat texten i rapporten. Dessutom tycker jag att du missat det 

beröm som faktiskt förekommer. Jag noterar också att du inte svarar på kritiken i rapporten 

utan istället försöker döma ut hela granskningen genom att påstå att den inte är ”objektivt” 

skriven. Här nedan bemöter jag dina påståenden: 

I "resultat" står det att av 39 granskade områden så ligger 18 st i den lägsta värdeklassen 4, vilket ger 

intryck av att nästan hälften av det som är avsatt saknar naturvärden, men om man summerar arealer så 

utgör klass 4 bara 9% av arealen. Med samma mattematik så håller faktiskt 84,5% av det du granskat 

Höga naturvärden och 6,5% Mycket höga naturvärden! 

Mitt uppdrag var att granska ett antal avsatta skogar. Jag har inte redovisat detta för att ”ge 

intryck” av någonting men jag har förståelse för din synpunkt och kommer att infoga detta 

under resultat 12 . Däremot så håller jag inte alls med om att en bedömning av varje objekt 

istället för areal inte är objektivt. 

Jag noterar också att du inte har någon som helst förklaring till att så många områden 

utan några höga naturvärden avsatts. Jag gav dig chansen att svara på detta och du 

gjorde det inte. Det tycker jag är mycket synd. Arealen av dessa objekt är inte stor men 

faktum kvarstår - dessa områden avsattes medan närliggande skogar med högre 

naturvärden i flera fall avverkades. 

Vidare står det att 15 granskade områden hade avverkade trakter som hade högre naturvärden än det 

som avsatts inom 3 km, men det är inte 15 avverkade utan 7 st som refereras till. Märkligt är också att 

referenserna, det som avverkats, inte är klassat i någon värdeklass. 

Här har du missuppfattat texten i rapporten. För 15st av de 39 granskade, avsatta skogarna 

bedömdes att skogar - som ägs av Holmen Skog och hade högre naturvärden än de som 

avsatts - avverkats (eller avverkningsplanerats) inom 3km avstånd från dessa 15 skogar under 

de senaste 5 åren. De avverkade skogarna finns beskrivna och naturvärdesbedömda 

(nyckelbiotop eller obj. med naturvärden) i beskrivningarna av de 39 granskade skogarna. 

Dessutom har ytterligare 7 skogar med höga naturvärden avverkats 3-10km från de 39 

granskade skogarna och är införda som en bilaga. 

Det är riktigt att de avverkade skogarna med höga naturvärden inte är graderade i klass 1-4 

men det är helt enkelt p.g.a. att den exakta arealen på dessa områden inte är undersökt. 

Arealen har stor betydelse för bedömning i klass 1-4 medan arealen på en skog saknar 

betydelse för bedömningen om skogen är Objekt med Naturvärden eller Nyckelbiotop (eller 

saknar höga naturvärden). Naturvärdesbedömningen av dessa skogar baserar sig på noggranna 

undersökningar av hyggen samt i vissa fall av avverkningsplanerad, underröjd skog medan 

omkringliggande skogar inte undersökts varför exakt areal är okänd. 

Men den allvarligaste bristen är att det saknas en beskrivning av hur du har valt ut de områden som 

inventerades. Utan ett statistiskt urval är resultaten från undersökningen ej representativa, vilket gör att 

det insamlade materialet har ett mycket begränsat värde för att dra riktiga slutsatser. Detta tycker vi är 

synd med tanke på allt det arbete som Du har lagt ner och de kostnader en så omfattande inventering 

innebär. En mer genomtänkt uppläggning av inventeringsarbetet skulle medfört ett korrekt resultat, 

och framför allt ett resultat som kunde ha utgjort en bas i en mer konstruktiv dialog kring avsättningar. 

12 mina egna beräkningar ger liknande procentsatser men de skiljer sig dock något, se under resultat.

Återigen har du missuppfattat rapporten. Under ”Underlag” i kap 2 framgår tydligt hur 

skogarna är utvalda. För mig som naturvårdare är det självklart att titta på avsatta skogar i de 

områden där vi tidigare granskat avverkningar som Holmen gjort under de senaste åren. Detta 

är intressant eftersom ni under denna tid inte velat redovisa vilka områden som avsatts 

samtidigt som skogar med höga naturvärden avverkats. På vilket sätt är det ”inte en 

genomtänkt uppläggning av inventeringsarbetet” att titta på avsättningar i områden där vi vet 

vad som avverkats i närheten under de senaste åren? 

Kärnfrågan för naturvården har ju hela tiden varit varför de frivilliga avsättningarna har 

hemlighållits trots omfattande kritik över att ni avverkat skyddsvärd skog. 

Skogliga hälsningar, Patrik Nygren 

8. Litteratur: 

”Skogar med höga naturvärden i Skellefteå kommun”, H.Sporrong. 

”Signalarter”, Skogsstyrelsen. 

”Aktuell status för skogar med höga naturvärden i Skellefteå kommun”, P. Nygren 2000 

”Granskning av FSC-hyggen 2001”, P. Nygren 

”Granskning av FSC-hyggen 2002”, P. Nygren

SNF Skog - Granskning av Holmen Skogs ... - Skogsaktivisten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?