Nr 5, 2013 - Fastighetstidningen
22.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Nr 5, 2013 - Fastighetstidningen

Nr 5, 2013 - Fastighetstidningen

Nr 5, 2013 - Fastighetstidningen

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
fastighetstidningen.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

Medlems-<br />

och branschtidningen<br />

för<br />

Fastighetsägarna<br />

<strong>Nr</strong> 5 juni <strong>2013</strong><br />

Pris: 60 kronor<br />

SOMMARKRYSS<br />

Lös vårt kryss<br />

och vinn ett<br />

kul spel.<br />

Social<br />

HouSiNG<br />

Bör även Sverige införa ett<br />

boende för låginkomsttagare?<br />

FINGERTOPPS-<br />

KÄNSLA<br />

MÅNGMILJARDÄREN<br />

OLAV THON, THON THON, 90 ÅR,<br />

BYGGER VIDARE VIDARE<br />

PLUSFAKTOR<br />

Helsingborg tror att<br />

nya området H+ ska<br />

lyfta staden.<br />

VINNARNA!<br />

Erikslund Shopping<br />

Center högst upp på<br />

listan. Del 2 i vår serie.<br />

i FöReNiNG<br />

FöR eGeN kRaFt<br />

Unikt samarbete mellan Eon<br />

och bostadsrättsföreningar<br />

HETA BOSTÄDER<br />

Bra läge att investera<br />

i bostadsfastigheter,<br />

anser Arvid Lindqvist.

Fastighetsförvaltaren<br />

som slapp ta emot<br />

kyliga telefonsamtal.<br />

Folk tar vissa saker för givet. Men när en kyl/frys går sönder mitt i<br />

sommaren är det i din telefon det ringer.<br />

För dina hyresgäster är vår storsäljare KFZ 5185D ett snyggt och<br />

tyst skåp med ett utanpåliggande metallhandtag. Men för dig som<br />

förvaltare är KFZ 5185D en dröm. Förutom att investeringen ger dig<br />

en låg kostnad över tid får du ett ytterst robust och funktionellt skåp.<br />

Ett skåp som under tuffa, yttre förhållanden gör sitt jobb, dag ut och<br />

dag in. Som bara går och går.<br />

Och eftersom KFZ 5185D är enkel att installera och underhålla<br />

behöver du inte vänta på en professionell ANNONSyrkesman<br />

som konstaterar<br />

det du redan vet. Att du kunde bytt termostaten själv för under<br />

hundralappen. För att slippa kyliga samtal, ring 0771-51 10 00.<br />

Klirr StOcKhOlM

Foto: anna maria magnusson<br />

Årgång 104 • www.fastighetstidningen.se<br />

Denna utgåva är presslagd den 28 maj <strong>2013</strong>.<br />

NR 5 juNi <strong>2013</strong><br />

Social HouSiNG i SveRiGe?<br />

Sanne van Bekkum bor, liksom en stor andel holländare, i en social<br />

housing­lägenhet. en typ av boende som inte fi nns i Sverige. men<br />

när allt fl er svenskar inte har tillräckliga resurser för att komma in<br />

på bostadsmarknaden har debatten tagit fart även här. 16<br />

4 Ledare: Aff ärsmässighet gäller fortfarande<br />

26 Barometern: Ny stadsdel ska lyfta Helsingborg<br />

42 tips & råd: Flexibla säkerhetslösningar<br />

STILFULLT<br />

Skapa en lekfull<br />

utemiljö med<br />

snurrstolar.<br />

36<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Foto: Pia nordLander<br />

38<br />

Fullt HuS uNDeR SoliG moDeWeekeND<br />

i erikslunds S hopping center är det fortsatt högt tempo.<br />

Följ med oss på vårt andra besök i västerås.<br />

xxxxx<br />

Foto: Linn maLmÉn<br />

Medlems-<br />

och branschtidningen<br />

för<br />

Fastighetsägarna<br />

<strong>Nr</strong> 5 juni <strong>2013</strong><br />

Pris: 60 kronor<br />

SOCIAL<br />

HOUSING<br />

Bör även Sverige införa ett<br />

boende för låginkomsttagare?<br />

I FÖRENING<br />

FÖR EGEN KRAFT<br />

Unikt samarbete mellan Eon<br />

och bostadsrättsföreningar<br />

FINGERTOPPS-<br />

MÅNGMILJARDÄREN<br />

OLAV THON, THON THON, 90 ÅR,<br />

KÄNSLA BYGGER BYGGER VIDARE<br />

PLUSFAKTOR<br />

VINNARNA!<br />

SOMMARKRYSS<br />

HETA BOSTÄDER<br />

Helsingborg tror att<br />

Erikslund Shopping Lös vårt kryss<br />

Bra läge att investera<br />

nya området H+ ska<br />

Center högst upp på och vinn ett<br />

i bostadsfastigheter,<br />

lyfta staden.<br />

listan. Del 2 i vår serie. kul spel.<br />

anser Arvid Lindqvist.<br />

FT_05_<strong>2013</strong>_01_omslag.indd 1 <strong>2013</strong>-05-27 14:27<br />

avdelningar<br />

På omSlaGet:<br />

norske olav thon<br />

satsar på<br />

gränshandel.<br />

Se sidan 30<br />

6<br />

ByGGeR kRaFtväRme meD eoN<br />

lars Biertz, ordförande i en av<br />

de fyra täbyföreningarna.<br />

iNSPiReRat av ZlataN<br />

Bollar och svettpärlor bildar<br />

mönster på nytt hotell.<br />

28<br />

Ledare 4<br />

Nyheter 6<br />

A ff ä r e n 24<br />

Ekonomi och marknad 25<br />

Barometern: Helsingborg 26<br />

Design/Arkitektur 28<br />

Nya produkter 36<br />

Bostadsrätt 37<br />

tips & råd: Säkerhet 42<br />

Fråga experterna 45<br />

Fråga Almega 47<br />

Nytt från din förening 48<br />

3

ledare reinhold Lennebo<br />

”<br />

De som vill bortse från kravet på<br />

aff ärmässiga principer har missat<br />

allvaret i den anmälan om brott brott mot<br />

eu:s konkurrenslagstiftning som<br />

Fastighetsägarna gjorde 2005.”<br />

FöR övRiGt…<br />

Kraven på a ärmässighet<br />

gäller i högsta grad fortfaran<br />

Med stigande förvåning ser jag hur<br />

en del aktörer för resonemang<br />

som går ut på att låta kommunägda<br />

bostadsbolag agera utan<br />

hänsyn till EU:s konkurrenslagar,<br />

och användas som ett verktyg för att lösa<br />

bostadsproblematiken genom att bortse från kravet<br />

på aff ärsmässighet.<br />

Bland exemplen fi nns bostadsminister Stefan<br />

Attefall som säger sig vara ”kritisk till kommunala<br />

bostadsbolag som agerar som vilket privat fastighetsbolag<br />

som helst”. Där återfi nns Hyresgästföreningen<br />

som genom sin ordförande Barbro Engman<br />

lyfter fram att ”allmännyttiga bolag inte ska ge<br />

vinst” och som dessutom satt i system att överklaga<br />

beslut om kommunala borgensavgifter, när kommunerna<br />

följer lagens intentioner om likvärdiga villkor<br />

mellan privata och kommunägda bostadsföretag.<br />

De som vill bortse från kravet på aff ärmässiga<br />

principer har missat allvaret i den anmälan om<br />

...mÄrks att det fi nns ett större intresse för våra näringspolitiska<br />

frågor inom politiken.<br />

...beror Det säkert på att bostadsfrågan börjar bli politiskt<br />

påträngande. trycket är stort.<br />

...har jag börjat se över packningen inför politikerveckan i Visby.<br />

brott mot EU:s konkurrenslagstiftning som Fastighetsägarna<br />

gjorde 2005, och det intresse som EUkommissionen<br />

alltjämt riktar mot Sverige.<br />

SveRiGe vaR iNNaN den nya lagstiftningen infördes<br />

mycket nära att behöva betala stora böter för<br />

otillåtet statsstöd. De kommunägda bolagens regelverk<br />

ändrades för att säkerställa att det inte ges<br />

stöd och ersättningar till off entligt ägda bolag, som<br />

snedvrider konkurrensen och strider mot EU:s konkurrensregler.<br />

Men redan efter två och ett halvt år<br />

med nya regler börjar man prata om en återgång till<br />

subventionskulturen, som om ingenting hänt.<br />

Visst är bostadsbristen akut på fl era håll i landet<br />

och visst fi nns det hushåll som är ytterst utsatta på<br />

bostadsmarknaden. Det är problem som vi genom<br />

ett aktivt handlande måste hjälpas åt att ta ansvar<br />

för och det brådskar. Fler bostäder behövs och det<br />

behövs bostäder av olika slag. Nyproduktionsbehovet<br />

är stort och Sabo:s Kombohus, där gemensam<br />

4 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

de<br />

upphandling och pressade kostnader är fi losofi n, är<br />

ett bra exempel på att det kan fi nnas helt andra sätt<br />

att ta sig an just dessa utmaningar för branschen.<br />

iNom FaStiGHetSäGaRNa har vi kommit en bit<br />

på väg genom att lista de åtgärder som vi tycker<br />

krävs för att få igång ett ökat byggande och som<br />

håller sig på en högre nivå mera långsiktigt. Åtgärderna<br />

överensstämmer bland annat med fl era av de<br />

förslag som aktuella statliga utredningar presenterat<br />

gällande reformering av planprocessen respektive<br />

hyressättningssystemet. Bland förslagen märks<br />

även behovet av utbyggd infrastruktur, likvärdiga<br />

skattemässiga villkor för hyresrätter samt kommunal<br />

markprissättning. Även detaljerade byggregler<br />

samt tillämpning av riktvärden för buller föreslår<br />

vi ändras.<br />

Det är den här vägen vi måste gå om vi långsiktigt<br />

ska kunna lösa bostadsfrågorna åt allt fl era. Det<br />

är inte rätt väg att ropa ”bygg mera med statens<br />

pengar”. Rätt väg är att skapa goda förutsättningar<br />

för långsiktig och hållbar samhällsbyggnad genom<br />

att låta dem som har kunskap och ambitioner få<br />

rimliga möjligheter att förverkliga sina projekt. Det<br />

fungerar alldeles utmärkt för kontor och lokaler och<br />

kan fungera för bostäder. Men då krävs att utredningar<br />

och förslag omvandlas till konkret handling.<br />

vd Fastighetsägarna sverige<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Fastighetsägarna i fokus<br />

fastighetsägarna gfr vässar organisationen<br />

Fastighetsägarna GFR:s organisation har förändrats från och med<br />

den första juni.<br />

– Syftet är att bli en eff ektivare organisation som bättre står rustad<br />

inför branschens nya utmaningar, säger Charlotte Andersson,<br />

vd för Fastighetsägarna GFR.<br />

Till exempel innebär den nya organisationen att kommunikationsavdelningen<br />

kommer att bli en stabsfunktion som rapporterar<br />

direkt till Charlotte Andersson.<br />

– Aff ärsutveckling kommer att delas upp i två delar, den ena<br />

delen, som innehåller färdigutvecklade och lanserade energitjänster,<br />

förs över till aff ärsverksamheten. Den andra delen, som<br />

innehåller nya projekt under utveckling, förs över till den näringspolitiska<br />

verksamheten som då byter namn till näringspolitik och<br />

utveckling, säger Charlotte Andersson.<br />

Förslag till ny planprocess kommer göra den mer övergripande.<br />

bra förslag kring snabbare planprocess<br />

I maj lämnade utredaren Lars Magnusson över plangenomförandeutredningens<br />

förslag till regeringen. I betänkandet föreslås en<br />

rad ändringar för att göra planprocessen snabbare och smidigare.<br />

I sitt slutbetänkande föreslår utredningen också att områdesplaner<br />

införs som komplement till dagens översiktplaner.<br />

Syftet med områdesplaner är att på ett tydligare sätt än idag ge<br />

besked om den planerade utvecklingen för olika områden. Under<br />

ett frukostmöte på Fastighetsägarna diskuterade Lars Magnusson<br />

förslaget.<br />

– Möjligheten att enbart kräva bygglov är bra för att påskynda<br />

den i dag omfattande planprocessen. Dessutom är det bra att<br />

planprocessen inte längre kommer handla om detaljplanering<br />

utan övergripande planering. Det kommer leda till en bättre<br />

stadsplanering, säger Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på<br />

Fastighetsägarna Sverige.<br />

lennebo i fastigos styrelse<br />

Nu fi nns företrädare för hela fastighetsbranschen representerade<br />

i Fastigos styrelse. Däribland Fastighetsägarnas vd Reinhold<br />

Lennebo.<br />

– Fastighetsbranschen är oerhört viktig för samhällsbyggandet<br />

och utvecklingen. Det är därför både roligt och utmanande att<br />

få delta i en organisation som kraftsamlar i för branschen viktiga<br />

frågor runt kompetensutveckling och arbetsgivarfrågor, säger<br />

Reinhold Lennebo.<br />

– Att Fastigo på detta sätt kan förena företrädare för såväl<br />

privata, allmännyttiga och kooperativa fastighetsägare och entreprenörer<br />

är ett steg mot en samlad fastighetsbransch, säger Ulf<br />

Nyqvist, ordförande i Fastigo och vd på Botkyrkabyggen.<br />

följ fastighetstidningen på internet!<br />

Följ <strong>Fastighetstidningen</strong> på Facebook och Twitter och<br />

håll dig uppdaterad med de senaste nyheterna om fastigheter,<br />

transaktioner, hyressättningar och fastighetsägare. Glöm inte<br />

att också kolla in din egen lokala förening!<br />

5

Nyheter<br />

Whites förslag Spira vann.<br />

White ritar kyrkans hus<br />

nÄr seX församlingar skulle slås<br />

samman till ett pastorat behövdes en<br />

ny församlingsgård intill Umeå stads<br />

kyrka. Umeå kyrkliga samfällighet<br />

bjöd in tre arkitektbyråer för att tävla<br />

om gestaltningen av den nya byggnaden.<br />

Vann gjorde White arkitekter<br />

med förslaget Spira. Juryn menade att<br />

White hade lyckats att förstå och ta<br />

hand om besökarens olika behov och<br />

också respekterat den redan existerande<br />

kyrkobyggnaden.<br />

325<br />

miljarder kommer kommuner<br />

och landsting att investera i<br />

nybyggnation 2103 till 2015.<br />

Källa: Dagens Samhälle<br />

swedbank tror på Diös<br />

aktieanalytikerna på Swedbank<br />

är generellt positiva till fastighetssektorn<br />

och favoritvalet är Diös.<br />

Banken förväntar sig att Diös intäkter<br />

från fastighetsförvaltning ska stiga<br />

med 4 procent nästa år. förvärvet<br />

av Norrvidden har stärkt Diös marknadsposition<br />

menar Swedbank och<br />

sätter målkursen 45 kronor. Kursen är<br />

40 kronor i skrivande stund.<br />

victoria Park<br />

köper fl er bostäder<br />

viCtoria Park förvärvar 2 178 lägenheter<br />

i Linköping och Markaryd för<br />

totalt 910 miljoner.<br />

– Aff ären är av strategisk betydelse<br />

för Victoria Park då vi genom förvärvet<br />

tar ett stort steg i vår ambition att<br />

etablera oss som en betydande aktör<br />

på svenska bostadsmarknaden. Med<br />

vårt långsiktiga arbete och vår övertygelse<br />

om att en social dimension är en<br />

förutsättning för att skapa aff ärsmässighet,<br />

trivsel och nöjda kunder ska<br />

vi skapa och förädla värden i vår växande<br />

bostadsfastighetsportfölj, säger<br />

Greg Dingizian, vd på Victoria Park.<br />

Nyhetsredaktör erik Hörnkvist, erik.hornkvist@fastighetstidningen.se<br />

Unikt samarbete me<br />

Bostadsrättsföreningar i Täby byg<br />

Fyra bostadsrättsföreningar i täby<br />

bygger en ny kraftvärmeanläggning<br />

tillsammans med eon. Förbättrad<br />

miljö och värme till ett gynnsamt pris<br />

är målet.<br />

Täby kommun är sannolikt den största tätorten<br />

i Sverige utan ett utvecklat fj ärrvärmenät.<br />

Bostadsrättsföreningarna Annexet, Farmen,<br />

Storstugan och Volten med sammanlagt<br />

2 619 lägenheter var kopplade till två mindre<br />

panncentraler – från början i egen drift,<br />

senare utsourcad till Fortum.<br />

– Även om vi gjort stora investeringar för<br />

att förbättra husens energiprestanda, så är<br />

fj ärrvärmefakturan den största utgiftsposten,<br />

säger Lars Biertz, ordförande i brf Storstugan.<br />

Och ännu högre kostnader stundar när de<br />

gamla avtalen med Fortum snart löper ut.<br />

FöR De FleSta hade det bara varit att gilla<br />

läget, eller gräva för bergvärme. Men i Täby<br />

kommun råder en unik situation. På grund av<br />

att man aldrig haft några nät att sälja ut bygger<br />

man nu ett eget nät öppet för tredjepartstillträde.<br />

I utbyte mot att Eon bygger nätet får<br />

bolaget exklusiv nyttjanderätt i 15 år. Än är det<br />

fritt fram för vem som helst att ansluta sig.<br />

Detta bäddar för helt nya aff ärsmodeller.<br />

Eon och de fyra bostadsrättsföreningarna har<br />

nu för avsikt att tillsammans bygga en kraftvärmeanläggning<br />

på Hagby. Föreningarna<br />

investerar tillsammans cirka 195 miljoner och<br />

står för 15 procent av driftskostnaderna.<br />

– I uppgörelsen får vi 15 procent av det som<br />

produceras, vilket täcker våra värmebehov.<br />

Sammantaget så får vi väldigt låga energikostnader,<br />

säger Lars Biertz.<br />

iNDiRekt BliR man också självförsörjande<br />

på el. Elen från kraftvärmeanläggningen<br />

levereras ut på det allmänna elnätet, men föreningen<br />

får igen det som en intäkt.<br />

– Om priset stiger på den el vi köper, har vi<br />

igen det på en högre utdelning, konstaterar<br />

Lars Biertz.<br />

De ekonomiska skälen väger tyngst, men<br />

miljöhänsyn fi nns också med.<br />

anläggning på 300 mW<br />

Anläggningen levererar både el och värme.<br />

fullt utbyggd kommer Hagby kraftvärmeanläggning<br />

att ha en eff ekt på cirka 300 MW.<br />

Målsättningen är att ta den första etappen på<br />

50 MW, den del i vilken samarbetsprojektet<br />

sker, i drift 2015/2016.<br />

i uppgörelsen får vi<br />

15 procent av det som<br />

produceras, vilket<br />

täcker våra värmebehov.<br />

sammantaget<br />

så får vi väldigt låga<br />

energikostnader.”<br />

lars biertZ, orDföranDe,<br />

brf storstUgan<br />

– Båda de gamla anläggningarna<br />

eldades med olja<br />

(bioolja och E05). Det luktade<br />

en del från anläggningarna,<br />

vi vill ha ren och fi n fj ärrvärme<br />

istället, säger Lars<br />

Biertz.<br />

aNläGGNiNGeN i Hagby kommer att eldas<br />

med återvunna och förnybara bränslen.<br />

– Primärt är det bränslen som redan fi nns<br />

på återvinningsanläggningen i Hagby, som<br />

returfl is från byggen och gamla emballage,<br />

det ger minskade transporter och bra eff ektivitet,<br />

säger Mikael Källgren, projektchef på<br />

Eon.<br />

Per Forsling, energiexpert på Fastighetsägarna<br />

ser positivt på att fj ärrvärmeföretag<br />

nu börjar utveckla sina aff ärer.<br />

– Eons arbete i Täby har varit intressant<br />

från början då det bygger på att man i framtiden<br />

kommer öppna upp nätet för konkurrerande<br />

leveranser.<br />

erik hörnkvist<br />

Webbfrågan<br />

Per Forsling<br />

har DU fUnDerat På egen anlÄggning?<br />

Svara på www.fastighetstidningen.se.<br />

Resultatet redovisas i nästa nummer.<br />

6 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

d energibolag<br />

ger värmeanläggning med Eon<br />

Wallenstam ratar fjärrvärme<br />

Bergvärme på Avenyn drivs av vindkraftsel<br />

När Wallenstam bygger om ett helt<br />

kvarter på kungsportsavenyn mitt i<br />

centrala Göteborg ratas fjärrvärmen<br />

till förmån för egen bergvärme.<br />

Tomas Dahl, vice vd på Wallenstam vill bryta<br />

mot den gängse modellen att det är fjärrvärme<br />

som gäller när man bygger nytt.<br />

– Att borra för geoenergi och bygga en energicentral<br />

i ett så centralt läge är en utmaning.<br />

Samtidigt visar det också att ett aktivt miljöarbete<br />

kan bedrivas överallt. Den här tekniken är<br />

absolut ett alternativ för oss i framtida projekt,<br />

säger Thomas Dahl.<br />

Just nu borrar man för fullt. Ett 40­tal hål<br />

ska borras ner till 300 meters djup i berglagret,<br />

varifrån geoenergi ska hämtas till en<br />

energicentral. Till julhandeln 2014 ska bergvärmeprojektet<br />

vara klart.<br />

Under sommaren kyls hela fastigheten med<br />

det kalla vattnet som pumpas upp ur borrhålen.<br />

Det enda som krävs är el för pumpdrift,<br />

vilket medför betydligt mindre energiåtgång i<br />

jämförelse med de kylmaskiner annars krävts.<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Ett 40-tal borrhål, 300 meter djupa, ska värma<br />

och kyla ett kvarter på Kungsportsavenyn.<br />

Värmepumpsprojekt ifrågasätts ibland för<br />

att de medför en ökad elförbrukning. Wallenstams<br />

lösning är att hela fastigheten, inklusive<br />

kyla och värme, drivs med Wallenstams egen<br />

vindkraftsel.<br />

– Vår satsning i fastigheten på Avenyn gör<br />

dels energi användningen helt koldioxid fri,<br />

dels påverkas framtida driftkostnader positivt<br />

och blir lägre än dagens prisnivå på exempelvis<br />

fjärrvärme, säger Thomas Dahl.<br />

erik hörnkvist<br />

Foto: nathan grossman<br />

Redaktören<br />

Det gäller att<br />

ha tålamod<br />

Det kommeR skakiga siffror<br />

från handeln som visar på<br />

vikande köplust och reportern<br />

på Dagens Industri som sitter<br />

med Nils Styf, vd på Citycon,<br />

undrar om han inte är orolig.<br />

”Jo, årets första kvartal var<br />

tufft. Men vi ska äga våra köpcentrum<br />

i 10 till 15 år så vi är<br />

inte oroliga”, svarar Nils Styf.<br />

Så vaR det med det. Ett hack<br />

i kurvan behöver inte innebära<br />

slutet. Och det är förstås<br />

knappast troligt att folk i<br />

längden skulle sluta handla.<br />

Men reporterns fråga är också<br />

symptomatiskt för det samhällsklimat<br />

vi lever i. Att vara<br />

tålmodig och långsiktig känns<br />

rätt förlegat när marknaden<br />

styrs av kvartalsrapporter.<br />

Och mossigt i en digital värld<br />

där en illa genomtänkt Instagramuppdatering<br />

på några<br />

minuter leder till ett upplopp<br />

på gatan. Kanske är inte heller<br />

vårt tålamod bättre i relationer<br />

och kärlek: Shit! Det<br />

blev lite jobbigt, bäst att byta<br />

partner.<br />

Nåväl, en som är tålmodig<br />

och långsiktig är Olav Thon,<br />

snart 90­årig fastighetsägare<br />

och mångmiljardär som vet<br />

att en motgång så småningom<br />

kan vändas till en framgång.<br />

Nu äger hans imperium värden<br />

för cirka 40 miljarder kronor.<br />

Läs om Kung Olav längre<br />

fram i tidningen.<br />

meD lite tålamod så kan ni<br />

även se fram mot nästa nummer<br />

av <strong>Fastighetstidningen</strong><br />

som kommer den 19 augusti.<br />

Ha en skön<br />

sommar!<br />

David Grossman<br />

redaktionschef<br />

david.grossman@fastighetstidningen.se<br />

7

Nyheter<br />

Genesta marknadsför sin kampanj på<br />

husväggen.<br />

fri bil om<br />

man hyr lokal<br />

fri bil ett år om man hyr lokaler.<br />

Det greppet använder sig fastighetsbolaget<br />

Genesta av för att öka efterfrågan<br />

på lokaler i en nyrenoverad<br />

fastighet i Kista. Med bilen, en toyota<br />

IQ, följer en parkeringsplats. Kravet är<br />

att hyresgästen hyr över 600 kvm.<br />

1/3<br />

del av svenskarna är regelregelbundet oroliga för sina bolån.<br />

Källa: SBAB/tNS Sifo<br />

I London har huspriserna gått upp<br />

med över tre procent.<br />

huspriserna<br />

upp i england<br />

i englanD tyCks huspriserna återhämta<br />

sig – upp med 2,5 procent i<br />

maj jämfört med samma månad året<br />

innan. I London upp med 3,3 procent.<br />

”tryckkokaren på Londons fastighetsmarknad<br />

har pumpat upp ånga<br />

sedan början av året. Det fi nns pengar<br />

att låna trots kreditåtstramningen,<br />

och det ger bränsle till prisbrasan i<br />

London”, säger Miles Shipside, vd för<br />

Rightmove Investor Centre.<br />

eU-medel till energieff<br />

ektiviseringar<br />

Den 16 maj tog regeringen ett inriktningsbeslut<br />

om hur eU:s strukturfondspengar<br />

ska fördelas i Sverige.<br />

Nu fi nns det en möjlighet att en del<br />

av pengarna kommer gå till att stödja<br />

energieff ektivisering och användning<br />

av förnybar energi inom bostadssektorn.<br />

8<br />

Fyra Fyra<br />

HÄSSELBY<br />

HÄSSELBY<br />

250 250<br />

VÄLLINGBY<br />

VÄLLINGBY<br />

Fyra Fyra<br />

SOLNA SOLNA<br />

BROMMA BROMMA<br />

Svartmäklarnas Svartmäklarnas Stockholmskarta<br />

Stockholmskarta<br />

Så Så mycket mycket kostar kostar – – i i tusentals tusentals kronor kronor – – de de svarta svarta<br />

hyreskontrakten hyreskontrakten enligt enligt SvD:s SvD:s unika unika kartläggning.<br />

kartläggning.<br />

450 450<br />

Tvåa Tvåa<br />

BROMMA BROMMA<br />

210 210<br />

SOLNA SOLNA<br />

HJORTHAGEN<br />

HJORTHAGEN<br />

VASASTAN<br />

VASASTAN<br />

VASASTAN<br />

VASASTAN<br />

ÖSTERMALM<br />

ÖSTERMALM<br />

VASASTAN<br />

VASASTAN<br />

Tvåa Tvåa<br />

KUNGSHOLMEN<br />

KUNGSHOLMEN<br />

KUNGSHOLMEN<br />

KUNGSHOLMEN<br />

Tvåa Tvåa<br />

Tvåa Tvåa<br />

Tvåa Tvåa<br />

Tvåa Tvåa<br />

Femma Femma<br />

Tvåa Tvåa<br />

ASPUDDEN<br />

ASPUDDEN<br />

Etta Etta<br />

220 220<br />

500 500<br />

220 220<br />

600 600<br />

900 900<br />

Etta Etta<br />

Tvåa Tvåa<br />

Trea Trea<br />

Tvåa Tvåa<br />

300 300<br />

300 300<br />

240 240<br />

240 240 240 240<br />

550 550<br />

260 260<br />

Tvåa Tvåa<br />

SÖDERMALM<br />

SÖDERMALM<br />

JOHANNESHOV<br />

JOHANNESHOV<br />

MIDSOMMARKRANSEN<br />

MIDSOMMARKRANSEN<br />

BAGARMOSSEN<br />

BAGARMOSSEN<br />

BAGARMOSSEN<br />

BAGARMOSSEN<br />

BAGARMOSSEN<br />

BAGARMOSSEN<br />

HÄGERSTENSÅSEN<br />

HÄGERSTENSÅSEN<br />

VÄSTERTORP<br />

VÄSTERTORP<br />

AXELSBERG<br />

AXELSBERG<br />

VÄSTERTORP<br />

VÄSTERTORP<br />

Svenska Dagbladets granskning av<br />

svarta hyreskontrakt i Stockholm har<br />

väckt starka reaktioner i branschen.<br />

”en konsekvens av en prisreglerad hyresmarknad”<br />

menar Fastighetsägarna.<br />

En omfattande granskning av handeln med<br />

svarta hyreskontrakt som Svenska Dagbladet<br />

publicerade i maj visade hur oseriösa mäklare<br />

och fastighetsägare utnyttjar<br />

människors desperation<br />

efter en lägenhet. Reportrarna<br />

som gjorde gransk­<br />

ningen var själva i kontakt<br />

med ett fl ertal svartmäklare,<br />

gick på visningar och blev<br />

erbjudna hyreskontrakt för<br />

fl era hundratusen kronor.<br />

oRGaNiSatioNeN Fastighetsägarna<br />

menar att de<br />

fl esta medlemmar följer god<br />

sed, och beklagar att de få<br />

som missköter sig svärtar<br />

ner alla fastighetsägare –<br />

medlemmar eller ej.<br />

– Det fi nns inga marginaler för att vi skulle<br />

se mellan fi ngrarna om vi fi ck bevis för att en<br />

medlem hos oss har sålt ett kontrakt. Vi har<br />

som branschorganisation utarbetat en god sed,<br />

som man som medlem hos oss förbinder sig att<br />

följa. Det fi nns dessvärre alltid rötägg, vilket är<br />

jättetråkigt, säger Mia Enayatollah, informationsdirektör,<br />

Fastighetsägarna Stockholm.<br />

Tvåa Tvåa<br />

320 320<br />

300 300<br />

SÖDER- SÖDER- 500 500<br />

MALM MALM<br />

Svart marknad<br />

satt satt i i system system<br />

ÖSTER- ÖSTER-<br />

MALM MALM<br />

NACKA NACKA NACKA NACKA NACKA<br />

Tvåa Tvåa<br />

300 300<br />

ENSKEDE ENSKEDE ENSKEDE ENSKEDE ENSKEDE ENSKEDE ENSKEDE ENSKEDE<br />

HYRESRÄTT TILL SALU SvD öppnar nu dörren till Stockholms parallella bostadsmarknad.<br />

Vi erbjöds att köpa förstahandskontrakt för över en halv miljon kronor och kan<br />

i dag avslöja hur fastighetsägare systematiskt säljer hyreskontrakt. Välkommen på visning.<br />

Pris Pris mån–tors mån–tors 20 20 kr, kr, fre–sön fre–sön 30 30 kr kr oo<br />

”<br />

SVENSKA DAGBLADET SÖNDAG 5 MAJ <strong>2013</strong><br />

881 2 127<br />

Tvåa Tvåa Tvåa Tvåa Tvåa Tvåa<br />

160 160 160 160 160 160<br />

Priserna Priserna Priserna Priserna Priserna Priserna Priserna Priserna Priserna bygger bygger bygger bygger bygger bygger bygger bygger bygger på på på på på på på på på erbjudanden erbjudanden erbjudanden erbjudanden erbjudanden erbjudanden erbjudanden erbjudanden erbjudanden som som som som som som som som som SvD:s SvD:s SvD:s SvD:s SvD:s SvD:s SvD:s SvD:s SvD:s reportrar reportrar reportrar reportrar reportrar reportrar reportrar reportrar reportrar fått, fått, fått, fått, fått, fått, fått, fått, fått,<br />

svartmäklares svartmäklares svartmäklares svartmäklares svartmäklares svartmäklares uppgifter uppgifter uppgifter uppgifter uppgifter uppgifter om om om om om om andra andra andra andra andra andra försäljningar försäljningar försäljningar försäljningar försäljningar försäljningar samt samt samt samt samt samt<br />

rapporter rapporter rapporter rapporter rapporter rapporter från från från från från från personer personer personer personer personer personer som som som som som som nyligen nyligen nyligen nyligen nyligen nyligen köpt köpt köpt köpt köpt köpt kontrakt. kontrakt. kontrakt. kontrakt. kontrakt. kontrakt.<br />

GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: GRAFIK: THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS THOMAS MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN MOLÉN<br />

HANNES HANNES DELLING DELLING<br />

JOSEFIN PEHRSON<br />

18 FEBRUARI: Svartmäklaren Bosse på väg att visa SvD:s Josefin Pehrson och Hannes Delling en tvårummare i Aspudden. Hyreskontraktet är<br />

till salu för 300 000 kronor. FOTO: TOMAS ONEBORG<br />

Svenska Dagbladets serie om svarthandel med<br />

hyreskontrakt pekade även ut fastighetsägare.<br />

• • • • • •<br />

”konsekvens av reglering”<br />

Handel med svarta kontrakt upprör<br />

Men hon påpekar också att granskningsresultatet<br />

är ett bevis på brister inom den<br />

hårt pressade bostadsmarknaden i Stockholm.<br />

I Malmö, där den rådande hyressättningsmodellen<br />

gör att det kan skilja mellan 30<br />

och 40 procent i hyra beroende på läget, upplevs<br />

problemet med svarthandel inte som lika<br />

utbrett. Göran Höckert, näringspolitisk chef<br />

på Fastighetsägarna Syd instämmer i bilden.<br />

– Vi har ett annat hyressättningssystem<br />

här och det<br />

påverkar så klart utrymmet<br />

att ta emot svarta pengar,<br />

säger Göran Höckert.<br />

FöR tio åR sedan tog<br />

Fastighetsägarna Syd fram<br />

en rapport för att kartlägga<br />

svarthandelns omfattning.<br />

Man uppskattade då priset<br />

på ett svartkontrakt till i snitt<br />

50 000 kronor per rum. När<br />

rapporten gjordes om ett par<br />

år senare indikerade resultatet<br />

att utbredningen av svarta<br />

hyreskontrakt hade minskat.<br />

– Vi känner oss trygga i att våra medlemmar<br />

sköter sig, och vi har aldrig uteslutit någon<br />

medlem till följd av svarthandel. Sen får man<br />

såklart svar som man frågar, men vi identifi erar<br />

inte detta som ett fastighetsägarproblem<br />

utan som något som förekommer mellan<br />

hyresgäster, säger Göran Höckert.<br />

maria lUnDmark<br />

8 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

8<br />

NNyhetsredaktionen<br />

nyheter@svd.se<br />

Svenska Dagbladet söndag 12 maj <strong>2013</strong><br />

08-13 50 00<br />

NYHETER<br />

NYHETER<br />

2 LEDARE Ställ kommunalråden till svars om skolan 04<br />

7388103103006<br />

SÖNDAGSINTERVJUN<br />

Karin Thunberg möter stjärnan<br />

från succéfilmen ”Äta sova dö”<br />

REPORTAGE KRITIK<br />

Arkitekten Johan Celsing<br />

ritar ny moské i Rinkeby<br />

SVD1 KULTUR Ett nytt kultur- & samtidsmagasin 48 sidor<br />

Jag har hjälpt åklagare, poliser<br />

och skådespelare. Vi är seriösa<br />

fast det är svart.<br />

SEDAN 1884<br />

Ny roll för Nermina Lukačč<br />

Bruce Springsteen<br />

får alla att trivas<br />

Lasse erbjuder SvD:s reportrar att köpa hyreskontrakt.<br />

HYRESRÄTT HYRESRÄTT HYRESRÄTT HYRESRÄTT TILL TILL TILL TILL SALU SALU SALU SALU<br />

Vid sidan av de vanliga bostadsmäklarnas verksamhet pågår<br />

en annan – illegal – typ av visningar. SvD:s reportrar tog rollen som köpare på<br />

Stockholms parallella bostadsmarknad. Granskningen visar att hyresvärdar<br />

Åmells söker kvalitetskonst.<br />

Vi har kunderna som bara köper det bästa.<br />

Nu söker vi riktigt bra måleri av Leander Engström, Sigrid Hjertén,<br />

Nils Dardel, Olle Olsson Hagalund m fl nordiska modernister.<br />

Vill du sälja? Ring 08 - 611 41 93<br />

Birger Jarlsg 14, Stockholm. Öppet: mån-fre 10-18. verner@amells.com www.amells.com<br />

HANNES DELLING & & JOSEFIN JOSEFIN JOSEFIN PEHRSON PEHRSON PEHRSON<br />

2<br />

N<br />

6<br />

Nyhetsredaktionen<br />

nyheter@svd.se<br />

08-13 50 00<br />

NYHETER<br />

VAD GÄLLER SAKEN?<br />

Minimal risk<br />

att handla med<br />

hyreskontrakt<br />

NYHETER `<br />

16 911 35 533<br />

9<br />

Bröder förnekar<br />

försäljning av<br />

svarta svarta kontrakt kontrakt<br />

SvD:s reportrar har under visningar<br />

erbjudits att köpa fyra olika hyreskontrakt hos en stor fastighetsägare<br />

i Stockholm. Bröderna som äger husen nekar till svarthandel<br />

30<br />

Yxbeväpnad<br />

rånare ännu<br />

50-åringens fastighets<br />

på fri fot<br />

SVENSKA DAGBLADET MÅNDAG 6 MAJ <strong>2013</strong><br />

SvD.se och mobil SvD.se Pris mån–tors 20 kr, fre–sön 30 kr o<br />

KRISTIN LUNDELL ISHOCKEY-VM<br />

Kvinnokroppen får inte vara<br />

Pär Mårts hoppas<br />

okommenterad nu heller<br />

på NHL-spelare<br />

KULTUR 19<br />

SPORT 28<br />

SEDAN 1884<br />

NYHETER `<br />

När SvD:s reportrar försöker få svar från en av två bröder, som äger ett större bestånd hyresfastigheter och misstänks sälja kontrakt,<br />

väljer han att springa iväg. FOTO: LARS PEHRSON<br />

Hyresvärd flyr frågor<br />

SvD är på plats i München<br />

rättegången inleds.<br />

Etta<br />

HJORTHAGEN<br />

SOLNA<br />

Etta 220<br />

Fyra<br />

VASASTAN<br />

SOLNA<br />

Tvåa 500<br />

450<br />

VASASTAN<br />

Tvåa<br />

ÖSTERMALM<br />

220<br />

ÖSTER-<br />

Trea<br />

VÄLLINGBY<br />

600<br />

VASASTAN<br />

MALM<br />

Fyra<br />

HÄSSELBY<br />

BROMMA<br />

900<br />

NACKA<br />

250<br />

Tvåa<br />

Tvåa<br />

BROMMA<br />

Tvåa<br />

Tvåa<br />

KUNGSHOLMEN<br />

KUNGSHOLMEN<br />

SÖDERMALM<br />

210<br />

320<br />

300<br />

SÖDER- 500<br />

MALM<br />

Tvåa<br />

ASPUDDEN<br />

Tvåa<br />

300 Tvåa<br />

JOHANNESHOV<br />

Tvåa<br />

Tvåa MIDSOMMARKRANSEN 300<br />

BAGARMOSSEN<br />

HÄGERSTENSÅSEN 300<br />

Så många tusen kronor<br />

160<br />

Tvåa 240<br />

ENSKEDE<br />

VÄSTERTORP<br />

kostade hyreskontrakten på<br />

240<br />

Femma<br />

Tvåa AXELSBERG<br />

svartmäklarnas Stockholmskarta<br />

VÄSTERTORP 550<br />

260<br />

GRAFIK: THOMAS MOLÉN<br />

Nynazistisk<br />

terrorgrupp<br />

inför rätta<br />

Beate Zschäpe är den enda över<br />

levande från den nynazistiska<br />

terrorgrupp som under sju år<br />

mördade tio människor. I dag<br />

börjar rättegången.<br />

NÄRINGSLIV 4<br />

Restauranger<br />

hungrar efter<br />

personal<br />

SvD D GRANSKAR Under granskningen av den illegala hyresmarknaden erbjuds SvD:s<br />

reportrar att köpa fyra förstahandskontrakt i fastigheter som tillhör några av Stockholms<br />

större privata hyresvärdar. Men fastighetsägarna vägrar att svara på frågor. Nyheter 06–07 KULTUR – DEBATT 18<br />

IDAG – NY SERIE<br />

22<br />

”MOLANDERS”<br />

ÄR VÄRD MER<br />

Bilfabrikens filosofi trimmade<br />

NYHETER<br />

studenternas privatliv pri<br />

Regeringsfrågan<br />

Handelsstudenterna Rasmus Fahlander och Karolina Hedén Lind<br />

och jobben heta<br />

provade att effektivisera sina liv efter Toyotas filosofi.<br />

ämnen i debatt<br />

2 BRÄNNPUNKT MP måste säga nej till vinster i skolan 05<br />

FOTO: KENNY BENGTSSON<br />

1 INSIKT<br />

Elin Bergström, chef på restaurangen<br />

Cultur.<br />

svd.se/accentvin<br />

7388103103006<br />

pengar du pratar om, säger man<br />

nen i bandat samtal.<br />

att få hans syn på försäljningen.<br />

SvD ringer upp 50-åringen för<br />

Jag känner inte till det här. Det<br />

är någonstans det inte lirar när<br />

någon påstår någonting sex år<br />

Skulle det kunna ha hänt utan<br />

att du känner till det?<br />

Det har jag svårt att tro, säger<br />

När vi inleder frågan om hur<br />

på visningar i brödernas fastig<br />

det då kan komma sig att vi varit<br />

heter hänvisar han till sin advokat,<br />

ropar ”inga fler kommentarer” och<br />

lägger på. Efter det svarar varken<br />

han eller hans bror på våra tele<br />

o o Pris Pris mån–tors mån–tors 20 20 kr, kr, fre–sön fre–sön 30 30 kr kr<br />

><br />

Preskriptionstiden gick ut<br />

En 71-årig kvinna dömdes 2005 i tingsrätten till två<br />

månaders fängelse. Men Svea hovrätt ändrade brottsrubriceringen<br />

från grov till normal, vilket<br />

gjorde att preskriptions tiden plötsligt<br />

passerats och hon friades. Totalt har hon<br />

haft 29 ärenden i Svea hovrätt. Upprepade<br />

gånger har kvinnan pekats ut<br />

som en av Stockholms värsta hyresvärdar<br />

och flera av hennes fastigheter<br />

har i perioder tvångs förvaltats.<br />

Bröderna<br />

Bröderna driver var sitt fastighetsbolag,<br />

år 2011 hade de<br />

tillsammans ett underskott<br />

på näringsverksamhet på<br />

5,6 miljoner kronor. De äger<br />

hyresfastigheter i Västertorp,<br />

Solna, Aspudden, Lilla<br />

Essingen och Fruängen. Tidigare<br />

ägde de fastigheterna<br />

tillsammans men delade nyligen<br />

upp husen mellan sig.<br />

50­åringen äger bland annat<br />

en Mercedes 230, nypris<br />

1,3 miljoner kronor. 49­åringen<br />

har en Porsche 911, nypris<br />

en miljon kronor.<br />

SVENSKA DAGBLADET SÖNDAG 12 MAJ <strong>2013</strong><br />

4<br />

kontrakt<br />

SvD erbjuds köpa fyra olika<br />

kontrakt i brödernas hus:<br />

• Tvåa i Aspudden, 55 m2 ,<br />

hyra 6 200 kr. Pris för<br />

kontrakt: 300 000 kr.<br />

• Tvåa i Västertorp, 58 m2 ,<br />

hyra 6 300 kr. Pris för<br />

kontrakt: 260 000 kr.<br />

• Tvåa i Västertorp, 52 m2 ,<br />

hyra 6 200 kr. Pris för<br />

kontrakt: 240 000 kr.<br />

• Tvåa i Västertorp, 52 m2 ,<br />

hyra 6 200 kr. Pris för<br />

kontrakt: 240 000 kr.<br />

Två tidigare uppmärksammade ärenden i Stockholm<br />

NYHETER NYHETER<br />

10<br />

Den grundläggande<br />

orsaken till svarthandel<br />

handlar ju<br />

precis som på alla<br />

bristmarknader om<br />

tillgång och efterfrågan.”<br />

göran höCkert, nÄringsPolitisk<br />

Chef, fastighetsÄgarna syD<br />

FOTO: MALIN HOELSTAD<br />

Den store Gatsby<br />

är åter i ropet<br />

1 KULTUR Ett nytt kultur- & samtidsmagasin<br />

Svenska Dagbladet söndag 12 maj <strong>2013</strong><br />

NYHETER9<br />

Upprepade Upprepade gånger gånger har har SvD SvD sökt sökt upp upp bröderna bröderna för för att att fråga fråga varför varför vi vi erbjudits erbjudits att att köpa köpa flera flera olika olika hyreskontrakt<br />

hyreskontrakt<br />

i deras fastigheter. De har inte velat svara på våra frågor utan har lagt på luren eller sprungit i väg. FOTO: LARS PEHRSON<br />

Så dukar<br />

du upp till<br />

en läcker<br />

vårfest<br />

I I februari februari visades visades SvD:s SvD:s reportrar reportrar runt runt av av en en svartmäklare svartmäklare i i flera flera av av brödernas brödernas hus hus där där hyreskontrakt hyreskontrakt fanns fanns till till salu salu<br />

1 RESOR&MAT<br />

Gömde sig undan rättvisan<br />

En 53-årig man dömdes i Svea hovrätt till tolv månaders<br />

fängelse 2006 för att ha sålt förstahandskontrakt<br />

i den egna fastigheten i Hammarbyhöjden.<br />

Han fick även betala tillbaka en halv<br />

miljon kronor till fyra hyres gäster. Mannen<br />

höll sig först undan i ett och ett halvt år<br />

innan han till slut häktades i sin frånvaro.<br />

2 BRÄNNPUNKT Läge för S och M att enas och höja a-kassans tak<br />

SEDAN 1884<br />

Riskfri<br />

svarthandel<br />

SVD GRANSKAR På minst fem år har ingen<br />

åtalats för att sälja hyreskontrakt i Stockholm. Hyresgästen<br />

Helena Kristiansson anmälde sin värd – utan resultat. Nyheter 08–09<br />

36<br />

06<br />

4<br />

FOTO: MALIN HOELSTAD<br />

VAD GÄLLER SAKEN?<br />

Hyreskontrakt säljs<br />

holms svarta<br />

avslöja hur privata<br />

värdar satt i system att<br />

sälja sina förstahandskontrakt. kontrakt.<br />

Totalt har vi fått uppgifter om<br />

olagliga försäljningar hos ett<br />

tal större fastighetsägare.<br />

Hos två bröder med ett större<br />

hyresbestånd fick vi konkreta<br />

erbjudanden om totalt fyra<br />

FOTO: LARS PEHRSON<br />

förorter. Miss<br />

tänks ha sålt<br />

kontrakt för runt 50<br />

mest till nyanlända invandrare.<br />

Vi är på plats och talar med<br />

boende som känner till personer<br />

som köpt sina kontrakt.<br />

Man, 65årsåldern<br />

Stort bestånd<br />

hyresfastigheter,<br />

bland<br />

annat på Öster<br />

malm. Miss<br />

tänks ha sålt<br />

under många år. Uppgifter om<br />

försäljning i mars.<br />

TIPSA OSS<br />

Vad vill du att<br />

vi ska granska?<br />

Hör av dig till SvD:s reportrar<br />

på mejl eller telefon:<br />

hannes.delling@svd.se<br />

hannes.delling@svd.se<br />

08­13 08 52 35<br />

josefin.pehrson@svd.se<br />

josefin.pehrson@svd.se<br />

08­13 08 50 78<br />

7

Risken för sämre tider gör att många svenskar håller tillbaka konsumtionen<br />

i sommar. Krog och livsmedel är de som kan öka enligt ny enkät.<br />

krogen kommer<br />

att gå bäst i sommar<br />

Handeln bör inte räkna<br />

med att folk lättar på<br />

plånboken under sommaren.<br />

enligt Hui Research<br />

är det fortfarande försiktighet<br />

som gäller även om<br />

krogbesöken kan öka lite.<br />

Som <strong>Fastighetstidningen</strong> skrev<br />

om i förra numret är det serveringar<br />

som är den växande<br />

marknaden. Den bilden bekräftas<br />

även av HUI:s senaste konsumentundersökning.<br />

– eFteR ett starkt<br />

restaurang år 2012 fortsätter<br />

svenskarna att prioritera<br />

konsumtion på caféer och restauranger,<br />

en vinnarkategori<br />

även framöver, säger Martin<br />

Karlsson, senior konsult på<br />

HUI Research.<br />

Till viss del kan det bero på<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

att sommaren är en tid då vi går<br />

mer på krog och café, men det<br />

är menar analytiker, också ett<br />

bevis för att vi blir mer kontinentala<br />

i våra vanor.<br />

I undersökningen svarar<br />

även de tillfrågade att man räknar<br />

med att öka sina inköp av<br />

livsmedel, och då i första hand<br />

ekologiska varor. Kanske en<br />

reaktion på många nyheter om<br />

matfusk och gifter i mat.<br />

BRaNScHeR som får det<br />

fortsatt trögt även i sommar<br />

är hemelektronik, möbler och<br />

bilar – alltså de tunga sällanköpsvarorna.<br />

När det gäller<br />

kläder fi nns ett litet uppdämt<br />

behov på grund av en lång vinter,<br />

men som sagt fortfarande<br />

på låg nivå.<br />

DaviD grossman<br />

e-handeln ökar<br />

explosionsartat<br />

en mattare handel tycks<br />

inte ha påverkat e­handeln<br />

som tar allt större<br />

marknadsandelar.<br />

Enligt senaste E­barometern<br />

från Posten, Svensk Distanshandel<br />

och HUI Research, var<br />

ökningen första kvartalet i år<br />

18 procent.<br />

Alla branscher växer men<br />

störst tillväxt står sport och<br />

fritid för med en ökning på hela<br />

32 procent. Heminredning och<br />

möbler ökar med 26 procent<br />

och hemelektronik steg med<br />

20 procent. Även böcker och<br />

media som är en mogen marknad<br />

ökade med 4 procent.<br />

uNDeRSökNiNGeN visar att<br />

konsumenter inte tycker det är<br />

ett problem att vänta tre dagar<br />

på leverans, men man vill<br />

gärna ha sin vara i brevlådan.<br />

– Villaägare har stora<br />

brev lådor, men många fastighetsägare<br />

och bostadsrättsföreningar<br />

tvekar att investera.<br />

Här krävs lobbyinsatser, säger<br />

Arne Andersson, Postens<br />

e­handelsexpert.<br />

DaviD grossman<br />

Dörrar<br />

med unika<br />

fördelar<br />

Secor säljer och monterar<br />

Dalocs snygga och klassade<br />

säkerhetsdörrar. De har bl a<br />

en helt unik överfals, fler<br />

punktslås och finns i många<br />

utförande t ex med träfront<br />

eller olika laminat på in- och<br />

utsidan.<br />

Professionell<br />

montering<br />

Secor är en erfaren och rikstäckande<br />

montage- och säljkedja för<br />

Dalocs klassade säkerhetsdörrar.<br />

Vi utför professionella dörrbyten<br />

och utgår från dina behov oavsett<br />

om du vill ha en dörr eller ett<br />

enhetligt och snyggt trapphus.<br />

Våra certifierade montörer garanterar<br />

att dörren blir korrekt monterad.<br />

Att våra kunder blir nöjda är viktigt<br />

för oss.<br />

Trygga och<br />

trivsamma trapphus<br />

www.secor.se 020-440 450<br />

9

Nyheter<br />

Åsa Almquist, chef kundservice och<br />

Anna Denell, hållbarhetschef Vasakronan<br />

samt Ulf Wretskog, vd Coor.<br />

vasakronan är<br />

årets miljöstjärna<br />

vasakronan har belönats med<br />

utmärkelsen Årets Miljöstjärna för sitt<br />

stora engagemang för miljövänliga<br />

servicetjänster. titeln delas årligen<br />

ut av Coor Green Services – en miljömärkning<br />

inom servicesektorn.<br />

Prissumman på 25 000 kronor<br />

skänker Vasakronan till Göteborgs<br />

Stadsmission och deras barn kolloverksamhet<br />

för barn som lever<br />

i utsatta områden.<br />

72%<br />

så mycket dyrare är priset på en<br />

nybyggd bostad i Sverige jämfört<br />

med genomsnittet inom eU. Det<br />

visar en ny rapport från eurostat.<br />

en av tio brf-ägare<br />

vill bo i hyresrätt<br />

en ny undersökning från SBAB visar<br />

att 10 procent av alla som äger sin<br />

bostad i Stockholm skulle sälja sin<br />

bostad och fl ytta till hyresrätt om det<br />

gick att få ett kontrakt. Även i Västsverige<br />

är andelen hög – åtta procent<br />

skulle hellre hyra.<br />

Fastighetsägarna i Hagastaden vill<br />

ha besked om tunnebana.<br />

tunnelbanan behövs<br />

till hagastaden<br />

att stoCkholms landsting vill satsa<br />

på tunnelbana till Barkarby irriterar<br />

fastighetsägarna i Hagastaden som<br />

vill ha ett besked om att tunnelbanan<br />

ska byggas ut till Nya Karolinska.<br />

– Att ta fram ytterligare projekt<br />

innan besked getts om kollektivtrafi klösning<br />

till Hagastaden tycker vi är<br />

märkligt, säger Sten Wetterblad,<br />

regiondirektör på fastighetsbolaget<br />

Akademiska Hus.<br />

nätkostnaden upp 4 procent<br />

”Statliga prisregleringen fungerar inte”<br />

elnätsavgifterna fortsätter<br />

att öka kraftigt.<br />

årets Nils Holgerssonundersökning<br />

visar på<br />

en genomsnittlig ökning<br />

med i snitt 4,1 procent<br />

bara i år.<br />

Elnätet är ett så kallat naturligt<br />

monopol där vi inte kan<br />

välja leverantör. Eftersom<br />

det sätter kunderna i en<br />

svag ställning infördes en<br />

förhandsreglering av elnätsavgifterna<br />

förra året. Energimarknadsinspektionen<br />

(EI)<br />

sätter intäktsramar för hur<br />

mycket varje elnätsföretag<br />

totalt får ta ut av sina kunder.<br />

meN NäR elnätsavgifterna för boende i lägenhet<br />

i år ökat med 4,1 procent i genomsnitt<br />

menar Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen,<br />

att den statliga prisregleringen<br />

inte fungerar.<br />

– Enligt regelverket får elnätsföretagen<br />

höja sina priser med max två procent för alla<br />

kundgrupper sammantaget. När de nu höjer<br />

med drygt fyra procent för de som bor i lägenheter<br />

misstänker vi att den gruppen missgynnas<br />

i förhållande till andra kundgrupper,<br />

säger Per Holm.<br />

Ett missförstånd, menar Anders Richert,<br />

nätchef på Svensk Energi.<br />

– Det är de samlade intäkterna under fyra<br />

år som sätter ramarna. Det är först när EI<br />

publicerar tariff utvecklingen för olika kund­<br />

ju fl er som äger sina egna hem, desto<br />

trögare blir rörligheten på arbetsmarknaden<br />

och färre företag startar. Det<br />

menar två brittiska forskare.<br />

De två ekonomiforskarna har i en studie hittat<br />

ett samband mellan arbetslöshet och ägande<br />

av sitt eget hem. Teorin är att ju fl er invånare<br />

som äger sina hem, desto större blir arbetslösheten.<br />

Forskarna, David G. Blanchfl ower och<br />

Andrew J. Oswald, har undersökt arbetslösheten<br />

och antalet hemägare i USA under 100<br />

år. Ur studien framkom tre slutsatser – när<br />

antalet hemägare ökat så har rörligheten på<br />

lägst: 42,5 öre<br />

kommuner med landets<br />

lägsta elnätskostnad 1<br />

1. skövDe, Skövde Kommun<br />

42,5 öre/kWh<br />

2. borlÄnge, AB Borlänge<br />

energi elnät 42,6 öre/kWh<br />

3. lUleå, Luleå energi elnät AB<br />

45,3 öre/kWh<br />

4. bromölla, Bromölla energi<br />

& Vatten AB 48,4 öre/kWh<br />

5. ljUngby, Ljungby<br />

energinät AB 48,6 öre/kWh<br />

kategorier som man kan se om någon kategori<br />

kan anses missgynnad.<br />

NilS HolGeRSSoNuNDeRSökNiNGeN gör<br />

också tydligt att det råder stora prisskillnader<br />

mellan elnätsavgiften i landets kommuner.<br />

Dyrast elnät kostar mer än dubbelt så mycket<br />

som det billigaste.<br />

– Vi ser en tydlig tendens att de kommunala<br />

näten håller lägst pris. Fortum, Eon och<br />

Vatten fall står för de högsta elnätsavgifterna,<br />

säger Per Holm.<br />

Anders Richert menar att höjningarna<br />

motiveras av stora investeringsbehov<br />

beroende på ökade krav i lagar och andra<br />

regelverk. Utvecklingen mot mer förnybar<br />

elproduktion i systemet påverkar också investeringsbehoven.<br />

erik hörnkvist<br />

fler hyresrätter kan<br />

ge mindre arbetslöshet<br />

högst: 101,8 öre<br />

kommuner med landets<br />

högsta elnätskostnad 1<br />

1. övertorneå, Konkursboet<br />

ekfors elnät AB 101,8 öre/kWh<br />

2. eDa, fortum Distribution AB<br />

99,7 öre/kWh<br />

2. forshaga, fortum Distribution<br />

AB 99,7 öre/kWh<br />

2. grUms, fortum<br />

Distribution AB 99,7 öre/kWh<br />

2. gUllsPång, fortum Distribution<br />

AB 99,7 öre/kWh<br />

1) Alla priser inkl. moms.<br />

arbetsmarknaden minskat, pendlingstiderna<br />

mellan hem och arbetsplats har ökat och färre<br />

nya företag har startat. Den sistnämnda slutsatsen<br />

förklaras med att människor som äger<br />

sina hem är mer benägna att sätta sig emot<br />

utbyggnad och företagsetableringar i sina<br />

egna bostadsområden i enlighet med synsättet<br />

NIMBY (Not In My Back Yard.)<br />

Forskarna fann också att länder som<br />

Schweiz, Österrike och Tyskland, där en<br />

större andel hyr sina lägenheter, också har<br />

lägre arbetslöshet. Men det kan förstås fi nnas<br />

andra orsaker till detta samband.<br />

maria lUnDmark<br />

10 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

Hej fastighetsägare,<br />

har du koll på taket?<br />

Det finns smarta sätt att spara pengar<br />

Taket är viktigare än du tror när det gäller ekonomi och säkerhet.<br />

Med en taklösning från ROCKWOOL kan du få:<br />

Rationell och ekonomisk byggprocess<br />

Lägre uppvärmningskostnader<br />

Ett tak med brandsäker isolering<br />

Trygghet under hela byggnadens livslängd<br />

Läs mer på www.rockwool.se/tak

Varbergsborna kan få sina hyror prövade.<br />

inga hinder att<br />

pröva hyran i varberg<br />

Det blir en prövning av<br />

hyrorna i varberg. Hyresnämnden<br />

anser inte att<br />

det finns några formella<br />

hinder som Hyresgästföreningen<br />

hävdar.<br />

Det var på fyra punkter, bland<br />

annat att man inte fullgjort<br />

förhandlingsplikten och frånträtt<br />

förhandlingarna på fel<br />

sätt, som Hyresgästföreningen<br />

genom ett antal medlemmar<br />

ville att hyresnämnden i Göteborg<br />

avvisar prövningen som<br />

Fastighetsägarna begärt. Men<br />

hyresnämnden avslår dessa<br />

”formella brister” i alla delar<br />

och finner därför inga hinder<br />

för att nu pröva hyran.<br />

– Det äR tRåkiGt att Hyresgästföreningen<br />

har lagt ner<br />

kraft på att leta formfel istället<br />

för att ta tag i sakfrågan som<br />

handlar om hyressättningen,<br />

säger Lars Stjernfelt, affärschef<br />

på Fastighetsägarna GFR.<br />

Carl Johan Bergström,<br />

jurist på Hyresgäst föreningen<br />

Västra Sverige säger att man<br />

ska överklaga hyresnämndens<br />

beslut.<br />

– Vi anser att Fastighetsägarna<br />

lämnade förhandlingsbordet<br />

innan alla möjligheter<br />

var prövade och hyresnämnden<br />

lämnar inga bra förklaringar<br />

till varför de ser annorlunda<br />

på saken.<br />

Om hyresnämnden inte<br />

bromsar processen<br />

i väntan<br />

på resultat<br />

av överklagan<br />

går den<br />

vidare med<br />

besiktningar<br />

Lars Stjernfelt<br />

och förhandlingar<br />

för 1 300 lägenheter<br />

hos privatvärdar. Det arbetet<br />

ska börja den 11 juni och förhoppningen<br />

är att en dom i<br />

hyresnämnden är klar innan<br />

midsommar.<br />

För 900 hyresgäster är<br />

redan hyran avklarad för<br />

<strong>2013</strong>, de har accepterat hyreshöjningar<br />

på mellan 2 till 5<br />

procent. Hyresgästföreningens<br />

bud var 1,5 procent för alla<br />

bostäder oavsett läge och kvalitet.<br />

Kraven som Fastighetsägarna<br />

ställer i hyresnämnden<br />

är höjningar från 2 till 10 procent.<br />

Den högsta nivån gäller<br />

bara två fastigheter.<br />

NyliGeN avfärdade hyresnämnden<br />

i Stockholm krav<br />

på högre hyror i ett privat<br />

bestånd men Lars Stjernfelt<br />

anser inte att den domen ska<br />

påverka ärendet i Varberg.<br />

– Det här är en bruksvärdesprövning<br />

med jämförande<br />

lägenheter i Varberg. I Stockholm<br />

var grunden till prövning<br />

än annan, menar Lars<br />

Stjernfelt.<br />

DaviD grossman<br />

12 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

Regering och riksdag bedriver landsbygdspolitik<br />

– men inte någon stadspolitik.<br />

Därför anordnade Svenska Stadskärnor<br />

ett seminarium i Riksdagshuset<br />

för att väcka mer debatt.<br />

– Sverige behöver verkligen en mer samlad<br />

stadspolitik, och då menar jag inte bara storstäder<br />

utan i högre grad mellanstora och små<br />

städer. Det vi ser nu är en ”brain drain” som<br />

tömmer dessa städer på kompetens och framtid,<br />

sade Rudolf Antoni, från Fastighetsägarna<br />

GFR och expert på stadsutveckling.<br />

Det HaN och även Svenska<br />

Stadskärnor hoppas på är att<br />

politiker, på kommun­, region­<br />

och riksnivå, samlas kring<br />

stadsfrågorna och att frågan<br />

också ska skära över olika<br />

departement.<br />

– Vi skulle kunna göra som i<br />

Finland där det fi nns ett stadspolitiskt<br />

utskott med representanter<br />

från alla departement och<br />

näringsliv, sade Rudolf Antoni.<br />

Marita Ljung, statssekreterare hos näringsminister<br />

Annie Lööf, ansåg inte att regeringen<br />

bedriver en politik riktad mot någon särskild<br />

del av landet.<br />

– Vi ska skapa förutsättningar för att bo i hela<br />

landet.<br />

NäR maRita ljuNG och övriga talare på seminariet<br />

lade fram sina tankar var fokus mycket<br />

på de tre storstäderna och problem med bilköer,<br />

dålig kollektivtrafi k och brist på bostäder. Inte<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Ilmar Reepalu, Eva Östling Ollén, vd Visita och Dag Klackenberg,<br />

vd Svensk handel på seminarium i Riksdagshuset.<br />

krav på storstadspolitik<br />

”samarbeta över departementsgränserna”<br />

Det vi ser nu är en<br />

”brain drain” som<br />

tömmer dessa<br />

städer på kompetens<br />

och framtid.”<br />

rUDolf antoni<br />

så mycket om städerna som tappar i attraktion<br />

och köpkraft när folk fl yttar eller när den lokala<br />

handeln slås ut av externa köpcentrum.<br />

– Fastigheter står där de står och kan inte<br />

fl ytta som en familj eller en handlare. Fastighetsägarna<br />

är beroende av platsens utveckling,<br />

sade Rudolf Antoni.<br />

DaG klackeNBeRG, vd för Svensk Handel,<br />

påpekade att han träff at många kommunpolitiker<br />

i mellanstora städer som inte har någon<br />

policy för hur man vill öka handeln.<br />

– De förstår inte handelns<br />

betydelse och kan därför plötsligt<br />

bestämma sig för höga parkeringsavgifter<br />

som skrämmer<br />

bort kunder.<br />

avGåeNDe kommunalrådet<br />

Ilmar Reepalu från Malmö<br />

tryckte på att Boverket med<br />

sina hårda krav på buller och<br />

luftföreningar gör det svårt för<br />

städer att växa.<br />

Han fi ck dessutom tillfälle<br />

att berätta om hur Malmö<br />

sedan Kockums varv lades<br />

ner 1987 utvecklats från en krisstad med 22<br />

procents arbetslöshet till dagens dynamiska<br />

storstad. Det tack vare satsningar på Öresundsbron,<br />

Citytunneln, Malmö högskola och ny<br />

spännande arkitektur.<br />

Men han nämnde inte de sociala problemen,<br />

miljonprogrammens upprustningsbehov och<br />

att Malmö idag har en av landets högsta arbetslöshetssiff<br />

ror med 14,5 procent. I Stockholm är<br />

siff ran 7,0 procent.<br />

DaviD grossman<br />

Hallå DäR…<br />

Nyheter<br />

Wenke Rundberg, chef för<br />

den pedagogiska verksamheten<br />

på Nordiska museet,<br />

där den fi ktiva familjen<br />

johansson fl yttat in i folkhemslägenhet<br />

från 40­talet.<br />

vilka är<br />

familjen<br />

johansson?<br />

– Det är<br />

mamma Hilda,<br />

pappa Ivar<br />

som är födda<br />

1908, och Wenke Rundberg<br />

deras tre barn.<br />

Hilda kom till staden från Tornedalen<br />

för att arbeta, kanske<br />

som hembiträde, och träff ade<br />

den fackligt aktiva metallarbetaren<br />

Ivar.<br />

Hur bodde familjen tidigare?<br />

– I en enrummare med indraget<br />

kallt vatten och dass<br />

på gården. De värmde och<br />

eldade med kakelugn och<br />

vedspis. Som så många andra<br />

på den här tiden levde de<br />

väldigt trångt, hade svårt att<br />

hålla rent och med mycket<br />

ohyra.<br />

Hur förändras deras liv när de<br />

fl yttar in i en ny lägenhet?<br />

– På många sätt! Framför allt<br />

för Hilda som kommer att få<br />

tid över till annat när hon inte<br />

behöver värma vatten till matlagning,<br />

tvätt och hygien. Barnen<br />

slipper springa på dass<br />

utomhus, och lägenheten<br />

blir mer lättstädad med släta<br />

ytor, skåp hela vägen upp och<br />

fönster i två väderstreck.<br />

vad betalar familjen i hyra?<br />

– Runt 200 kronor i månaden.<br />

Dåtidens bostadspolitiska<br />

ideal var att hyran skulle motsvara<br />

en femtedel av inkomsten.<br />

maria lUnDmark<br />

Ett kök från 40-talets Sverige.<br />

Se fl er bilder ur lägenheten på<br />

www.fastighetstidningen.se<br />

13

Nyheter<br />

nej till<br />

övervakning<br />

av fastighet<br />

Personlig integritet<br />

väger tyngre än risk för<br />

inbrott och skadegörelse.<br />

Den bedömningen gör<br />

länsstyrelsen i Kalmar län<br />

och avslår en ansökan om<br />

kameraövervakning av ett<br />

bostadsområde i oskarshamn.<br />

fastigheten har varit<br />

utsatt för inbrott och skadegörelse<br />

och fastighetsägaren<br />

ansökte om att få<br />

sätta upp två kameror, en<br />

på sin egen fastighet och en<br />

hos grannen.<br />

satsar på<br />

solceller i järva<br />

allmÄnnyttan i Stockholm<br />

storsatsar på solceller.<br />

ett 40-tal hyreshus i<br />

Rinkeby och Husby ska få<br />

solceller på taken. Bakom<br />

satsningen står familjebostäder,<br />

Svenska Bostäder<br />

och fastig hetskontoret i<br />

Stockholms stad.<br />

– Vi räknar med att få<br />

igen investeringskostnaden<br />

på tio år så det är en<br />

bra åtgärd, säger Helena<br />

Ulfsparre, miljöchef på<br />

familjebostäder till tidningen<br />

Hem och hyra.<br />

kPi<br />

314,03<br />

April <strong>2013</strong><br />

(1980=100)<br />

Boräntor<br />

-0,78%<br />

förändring<br />

(jämfört med<br />

motsvarande<br />

period föregående<br />

år)<br />

Lägsta boräntorna:<br />

3 mån: 2,78 %<br />

2 år: 2,78 %<br />

5 år: 3,13 %<br />

Källa: www.compricer.se<br />

<strong>2013</strong>-05-27<br />

Webbsvaret<br />

Tror du att hovrätten<br />

ändrar domen i<br />

hyresnämnden,<br />

Stockholm?<br />

42% 45% 13%<br />

JA NEJ VET EJ<br />

Så löd webb frågan i förra numret.<br />

Så här tyckte de läsare som svarade.<br />

Äldre i hyresrätter betalar mest (2011)<br />

14 17 25 23 28 41<br />

Småhus Bostadsrätt Hyresrätt Småhus Bostadsrätt Hyresrätt<br />

Procent av den disponibla inkomsten som<br />

går till boende för ett pensionärspar.<br />

Pro kräver ökad prispress<br />

på bostadsproduktion<br />

De få äldreanpassade lägenheter som<br />

byggs är alldeles för dyra för den genomsnittliga<br />

pensionären. Det menar PRo<br />

som vill pressa priserna på byggandet.<br />

Mellan 1969 och 2011 har det blivit 15 gånger<br />

dyrare att hyra en lägenhet, men pensionsutvecklingen<br />

hänger inte med. En ny rapport från<br />

Pensionärernas Riksorganisation, PRO, visar att<br />

äldre i hyresrätter är den grupp som har högst<br />

boendekostnader – i snitt 41 procent av den disponibla<br />

inkomsten för en ensamstående pensionär.<br />

eNliGt RaPPoRteN får den genomsnittliga<br />

svenska pensionären ut 13 800 kronor i månaden,<br />

samtidigt som hyran i en ny, anpassad lägenhet<br />

kan ligga på upp emot 10 000 kronor.<br />

– Ekonomin för våra cirka 400 000 medlemmar<br />

är väldigt ansträngd. Vi har gjort några nedslag i<br />

landet, och det är inte ovanligt att en tvåa kostar<br />

Rena lynchstämningen! Så uttrycker sig<br />

en privat fastighetsägare i värmländska<br />

Storfors efter att invånare demonstrerat<br />

mot att han hyr ut till det man kallar ”fel<br />

folk” – bland annat ett romskt par som<br />

väntar barn.<br />

En del irriterade Storforsbor samlades den 20 maj<br />

utanför det romska parets lägenhet och polisen<br />

upplevde situationen så hotfull att man fl yttade<br />

familjen till ett hotell.<br />

– Nu vill de få bort mig från orten, säger fastighetsägaren<br />

till <strong>Fastighetstidningen</strong>. Folk här<br />

hävdar att jag hyr ut till kriminella och bidragstagare<br />

men jag har inte fl er av den kategorin än<br />

Procent av den disponibla inkomsten som går<br />

till boende för den ensamstående pensionären.<br />

8 000 kronor i månaden, säger<br />

Johanna Hållén, pressansvarig<br />

på PRO.<br />

uNDeR 2012 påbörjades 20 050<br />

lägenheter – en minskning med<br />

23 procent jämfört med året Johanna Hållén<br />

innan. Samtidigt väntas antalet<br />

pensionärer i Sverige öka till 2,4 miljoner om 15 år<br />

från dagens 1,8 miljoner.<br />

– Vi skulle gärna se att priserna pressas på att<br />

bygga nytt, och vår rapport visar att det är möjligt,<br />

till exempel genom Sabos Kombohus och med<br />

hjälp av statsfi nansierat stöd. Det måste också<br />

skapas bättre möjligheter att tillgänglighetsanpassa<br />

i det befi ntliga bostadsbeståndet.<br />

I höst kommer PRO att ta fram ett handlingsprogram<br />

för hur en trygg bostadsförsörjning för<br />

äldre skulle kunna gå till.<br />

maria lUnDmark<br />

”De vill få bort mig från orten”<br />

Hot mot fastighetsägare som hyrde ut till romer<br />

andra fastighetsägare på orten. Romerna som<br />

hyrde hos mig är mig veterligen inte kriminella<br />

och jag är inte den som har förutfattade<br />

meningar om folk.<br />

Fastighetsägaren har 22 lägenheter och ett<br />

hotell som han ägt i 14 år.<br />

På StoRFoRS kommuN känner man inte till att<br />

han misskött sina åtaganden som hyresvärd.<br />

– Han sköter sig som vilken annan näringsidkare<br />

som helst. Han vill fylla sina bostäder. Men<br />

att det skulle gjorts på ett annat sätt än hos andra<br />

fastighetsägare har jag inga uppgifter om, säger<br />

Mikael Jareke, kommunchef i Storfors.<br />

DaviD grossman<br />

14 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

ögonblicket<br />

KL: 10.43 DEN 18 MAJ<br />

sLÅttervÄgen, gÄvLe<br />

Björkarna slår ut, vitsipporna blommor – och<br />

om man bor i en bostadsrättförening innebär<br />

maj månad dessutom ofta en städdag. I Brf<br />

Trattskivlingen i Gävle gjorde bland annat<br />

Marie­Louise Orvestedt, Helena Kempe och<br />

Bertil Rahm det vårfi nt. Det är 25 lägenheter i<br />

föreningen och de fl esta medlemmarna hjälpte<br />

till med krattor och sekatörer i högsta hugg.<br />

– Det gick bra, det var ganska stor uppslutning,<br />

berättar ordförande Bertil Rahm nöjt<br />

efteråt.<br />

Om medlemmar inte har möjlighet att delta<br />

vid den gemensamma städningen brukar man<br />

få sysslor tilldelade sig som kan göras vid<br />

något annat tillfälle.<br />

– Det tog väl fem timmar den här gången.<br />

Så fi kar vi ju ihop också, säger Bertil Rahm.<br />

foto: niClas jonsson<br />

15

Fokus social housing<br />

Dags för social<br />

housing i Sverige?<br />

I princip alla länder i Europa har någon form av social<br />

housing – men inte Sverige. Det finns inget behov och<br />

det är ett utpekande boende menar kritikerna. Men<br />

med allt fler låginkomsttagare som inte kommer in på<br />

bostadsmarknaden höjs röster om att det även är dags<br />

för en svensk modell av social housing.<br />

text: DaviD grossman foto: johnér bilDbyrå, anna maria magnUsson, DaviD grossman<br />

ocial HouSiNG, bara själva begreppet<br />

får nog de flesta att rygga tillbaka.<br />

Bostäder för de socialt utsatta, de fattiga,<br />

de som inte kan ta sig in på den<br />

ordinarie bostadsmarknaden. Man ser<br />

1800­talets statarlängor och dagens slitna förorter<br />

framför sig. Bostäder som låser fast och stigmatiserar.<br />

Där kunde det också stannat. Något sådant ska<br />

vi inte ha i Sverige är de flesta överens om.<br />

Men samtidigt pågår en annan debatt som växer<br />

sig allt starkare för varje ny rapport om bostadsbrist<br />

som ramlar ner på de ansvarigas bord. Folk som<br />

helt saknar ett eget boende, och de som sitter fast i<br />

trånga boenden får det allt svårare att förändra sina<br />

levnadsförhållanden på grund av att man inte har<br />

de medel som krävs.<br />

– Det finns stora grupper av människor som för<br />

tio, femton år sedan kunde skaffa sig en bostad av<br />

egen kraft men som idag inte kan göra det. Den<br />

gruppen har ökat, konstaterar Micael Nilsson,<br />

expert på bostadssociala frågor på Boverket.<br />

Exakt hur många människor det handlar om vet<br />

han inte – det måste utredas vidare. Men följer man<br />

den europeiska mallen för personer som borde ha<br />

rätt till social housing och billiga<br />

bostäder handlar det om cirka<br />

en miljon svenskar. Så många i<br />

arbetsför ålder har en disponibel<br />

inkomst som ligger under 60<br />

procent av rikets median inkomst.<br />

(2011 var den 10 750 kronor i måna­ Micael Nilsson<br />

den). I nationalekonomen Ingemar<br />

Nilssons rapport ”Utanförskapets kostnader”<br />

består den gruppen av en tredjedel med a­kassa<br />

eller ersättning från försäkringskassan. En tredjedel<br />

har andra obeskattade bidrag som socialbidrag,<br />

integrationsersättning och en tredjedel har inkomst<br />

från arbete. Till största delen är det ungdomar och<br />

invandrare.<br />

micael NilSSoN ser även en annan växande grupp<br />

som får det tuffare på den vanliga bostadsmarknaden.<br />

Pensionärer i det nya pensionssystemet och<br />

utan bra tjänstepensioner. (se även artikel sid. 14)<br />

– Jag fick nyligen ett brev från nybliven pensionär<br />

i Lund. Hon får ut 12 200 kronor och betalar 6 877<br />

i hyra. Hon skrev att pensionärer inte får bostadstillägg<br />

på den delen av hyran som är över 5 000<br />

16 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

oendet tar allt större del av låginkomsttagarnas inkomst<br />

60%<br />

50<br />

40<br />

30<br />

20<br />

10<br />

0<br />

Portugal<br />

Finland Frankrike Spanien Sverige Tyskland Holland Storbritannien<br />

Svensken betalar i snitt 21 procent av sin inkomst till boende, men de med låga inkomster (60 procent<br />

under landets mediankomst) betalar 45 procent av disponibel inkomst till boendet.<br />

Befolkningen totalt Låginkomstagare Källa: CECODHAS (se nästa sida)<br />

kronor och att det i Lund inte fi nns många lägenheter<br />

med så låg hyra – möjligen små lägenheter<br />

i äldre hus utan hiss. Många födda på 1950­ och<br />

60­talen som inte får goda pensioner lär få det knepigt,<br />

säger Micael Nilsson.<br />

Enligt Boverket har också en miljon svenskar<br />

så låg inkomst att de riskerar att få nobben av<br />

fastighets ägarna vid uthyrning. Bolånetaket<br />

som infördes 2010 har ökat kravet på kontantinsats,<br />

andrahandshyrorna har ökat och kraven på<br />

inkomst från fastighetsägare har skärpts.<br />

maRkNaDeN ByGGeR förstås till dem som har råd<br />

att betala, vare sig det är bostadsrätter eller hyresrätter.<br />

Nya bostadsområden med höga priser tenderar<br />

också att bli allt mer segregerande. Allt detta<br />

fanns med i bilden när politiker och tjänstemän<br />

i Göteborgs kommun funderade på hur man ska<br />

göra centrala Älvstaden, där 30 000 nya bostäder<br />

ska tillkomma, till ett vad man kallar inkluderande<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

område. I klartext; bostäder inte<br />

bara för medelklassen likt Hammarby<br />

sjöstad i Stockholm eller<br />

Västra hamnen i Malmö.<br />

Danmark<br />

HuR kaN maN då få in ett mer<br />

blandat boende och hur gör man Anders Törnquist<br />

i andra länder där social housing<br />

fi n n s ?<br />

Anders Törnquist, lektor på institutionen för<br />

socialt arbete på Göteborgs universitet, fi ck uppdraget<br />

av fastig hetskontoret i Göteborg. Han lyfte<br />

på locket, blickade runt i Europa och kom i en rapport<br />

fram till att något liknande borde man även<br />

kunna få till i Sverige. Bolag som bygger utan vinstintresse<br />

och tack vare stöd från det off entliga får<br />

tillgång till billig mark och fördelaktiga lån.<br />

– Jag insåg inte att det var en så het potatis och<br />

det fi nns onekligen många förutfattade meningar<br />

i Sverige om vad social housing innebär. Och den<br />

Personen på bilden har<br />

inget samband med texten.<br />

jag insåg<br />

inte att det<br />

var en så<br />

het potatis.”<br />

17

Fokus social housing<br />

fakta/<br />

soCiaL HoUsiNg<br />

Social housing har fyra<br />

utmärkande drag:<br />

• Det är hyreslägenheter<br />

som genom lagar och<br />

regler är undantagna<br />

från den ordinarie<br />

bostadsmarknaden<br />

• Det får ett off entligt<br />

fi nansiellt stöd (lån,<br />

garantier och så vidare)<br />

• Det ägs av icke vinstdrivande<br />

företag<br />

• Det är en samhällelig<br />

insats riktad mot vissa<br />

grupper (resurssvaga),<br />

det är ett kategoriboende<br />

även om<br />

kategorierna kan vara<br />

fl era. och det är ett sätt<br />

att fördela bostäderna<br />

till dessa grupper.<br />

33,8 PRoceNt av européerna anser att deras utgifter<br />

för bostaden tar för stor del av inkomsten – ett problem<br />

som har ökat under fi nanskrisen.<br />

Inom eU är utgiften för bostad* i snitt 22,5 procent av<br />

disponibel inkomst. för dem med låg inkomst (60 procent<br />

under medianinkomst) är bokostnaden i snitt 41 procent<br />

– och gapet ökar, enligt en rapport från CeCoDHAS<br />

i Bryssel, en organisation som samlar organisationer som<br />

arbetar med social housing i 19 länder. De representerar<br />

sammanlagt 27 miljoner lägenheter över europa.<br />

Det är framför allt Danmark, Grekland, Storbritannien<br />

och Nederländerna som sticker ut där folk betalar mellan<br />

25 och 32 procent av sin inkomst i bostadskostnad. för<br />

dem med låg inkomst i Danmark är siff ran så hög som<br />

nästan 60 procent.<br />

Sverige är någonstans mitt i fältet med 22 procent,<br />

men till skillnad från många andra länder är gapet stort till<br />

dem med låga inkomster där 45 procent går till bostadskostnader.<br />

Det speglar alltså en marknad där svenskar<br />

med låga inkomster bevisligen betalar rejält över sin för-<br />

uppfattningen skymmer den väsentliga frågan,<br />

menar Anders Törnquist.<br />

Han och andra som gett sig in i debatten tycker<br />

att social housing också är ett missvisande namn.<br />

– Kalla det hellre för aff ordable housing (boende<br />

till överkomligt pris) som kommer till utan vinstintressen.<br />

Det är vad det handlar om, säger Anders<br />

Törnquist.<br />

BlickaR maN ut i Europa är det faktiskt bara Sverige<br />

vid sidan av Tjeckien och Lettland som saknar<br />

ett bostadssystem specifi kt för låginkomstgrupper.<br />

Alla andra länder har någon typ av social housing<br />

och modellen varierar rätt mycket från land till<br />

land (se några exempel längre fram). I Sverige fi nns<br />

visserligen sociala kontrakt som kommunerna tar<br />

fram för personer som missbrukar eller som har<br />

psykiska problem. Men det är en liten andel. Enligt<br />

Socialstyrelsen rör det sig om totalt 15 000 kontrakt.<br />

Anders Törnquist har i sin rapport inte räknat<br />

på om det går att bygga billigare längs med Älvstranden<br />

i Göteborg. Det tror han inte går till god<br />

kvalitet.<br />

– Man kan inte få lönsamhet att bygga för låginkomsttagare<br />

– så är det bara. På det ena eller andra<br />

sättet måste det off entliga subventionera.<br />

Är det inte bättre att i så fall subventionera<br />

individer som behöver stöd med bostadsbidrag?<br />

– Bostadsbidrag behövs också, men bostadsbidrag<br />

bygger inga bostäder – det kanske det andra<br />

systemet kan göra, säger Anders Törnquist.<br />

Det han ser framför sig i Älvstaden är att blanda<br />

in social­housing­lägenheter i en trappuppgång<br />

eller på ett våningsplan som ägs och förvaltas av en<br />

européerna tycker att de betalar för mycket<br />

måga och där folk med<br />

mer i plånboken ligger i<br />

snitt med övriga eU.<br />

I sin sammanfattning<br />

konstaterar<br />

denna lobbygrupp att<br />

housing aff ordability<br />

(bostäder till överkomligt<br />

pris) är ett stort problem<br />

och att det därför<br />

inte bara en social utan även<br />

ekonomisk fråga för eU och<br />

dess medlemsstater.<br />

Lån med subventionerad ränta, räntegarantier,<br />

skattelättnader, möjlighet att sälja mark eller del av<br />

projekt – verktygslådan är varierande för länder i<br />

europa som har social housing. en trend är att staten<br />

minskar sina åtaganden och att marknaden på olika sätt<br />

tar över fi nansiering.<br />

*Bostadskostnad är hyra/lån samt vatten, el och värme.<br />

stiftelse eller icke­vinstdrivande<br />

bolag. Med tredimensionell fastighetsbildning<br />

är det juridiskt möjligt.<br />

Det är den rödgröna majoriteten i<br />

Göteborgs kommun som öppnat för<br />

diskussionen och Ulf Kamne, MP, Ulf Kamne<br />

ordföranden i fastighetsnämnden,<br />

är väl medveten om att rikspolitiken,<br />

även i hans eget parti, inte vill<br />

ha social housing.<br />

– Man är kvar i en föreställning<br />

om att allmännyttan kommer<br />

ta hand om alla som behöver en<br />

Kurt Eliasson<br />

bostad. Så är det inte längre, de<br />

ska agera aff ärsmässigt och har<br />

dessutom stora bestånd som måste renoveras. Nu<br />

måste vi pröva nya former med stiftelser som agerar<br />

utan vinstintresse och som inte behöver marknadsanpassa<br />

sin hyra, säger Ulf Kamne.<br />

Exakt hur en svensk modell av social housing<br />

kan se ut vet han inte, men det kommer att kräva<br />

någon typ av subventioner av kommunen eller/och<br />

staten. Och att Sverige begär ett undantag i EU för<br />

att ge stöd till bostäder för resurssvaga individer.<br />

Eftersom regeringen inte avser att söka ett sådant<br />

undantag utreder man nu i Göteborg möjligheten<br />

att själva närma sig EU med en ansökan.<br />

kuRt eliaSSoN, vd för Sabo och ansvarig för en<br />

stor del av allmännyttan stänger helt dörren för<br />

social housing i Sverige. Han tycker inte att han sett<br />

några belägg för att det är många som utestängs<br />

från bostadsmarknaden på grund av att man inte<br />

klarar hyran.<br />

18 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

– Det är snarare för att det är brist<br />

på lägenheter och att det byggts<br />

för lite under tio års tid. Ska man<br />

komma åt problematiken med folk<br />

som inte har råd är bostads bidrag<br />

den enklaste lösningen. Det är en<br />

rakare och spetsigare väg att öka Stefan Attefall<br />

köpkraften för de med låga inkomster,<br />

och jag tycker regeringen borde<br />

se över dagens bidragsnivåer.<br />

Sabos och även regeringens linje<br />

är att lösningen ligger i pressade<br />

produktionspriser snarare än subventioner.<br />

Hans Lind<br />

– Subventioner kan tas bort när<br />

regeringar ska budgetsanera och<br />

det ser vi hända just nu i många av de länder som<br />

har social housingsystem. Vi har i Sverige lyckats<br />

rationalisera bort subventioner och klarat ett hyggligt<br />

byggande ändå, säger Kurt Eliasson.<br />

BoStaDSmiNiSteR Stefan Attefall anser att<br />

huvudansvaret ligger hos kommunerna om det<br />

finns invånare som av sociala eller ekonomiska skäl<br />

inte kommer in på bostadsmarknaden.<br />

– Har man sociala ambitioner med sitt kommunala<br />

bolag då får man också se till att det blir<br />

blandade former. Det finns många instrument som<br />

kommunerna inte utnyttjar och det är en bättre väg<br />

att gå än att införa en form av boende som är utpekande<br />

av vissa grupper.<br />

Men där får bostadsministern mothugg av Hans<br />

Lind, bostadsforskare på KTH som följt svensk<br />

bostadspolitik under lång tid.<br />

– Det är naivt att tro att kommunerna eller marknaden<br />

tar hand om problemen och ordnar billiga<br />

bostäder. Staten måste ta ett ansvar och tillsätta en<br />

bred bostadssocial utredning. Vi står bara i början<br />

av en mycket stor utmaning, menar Hans Lind.<br />

– Varför skulle inte Stena fastigheter eller något<br />

annat privat bolag även bygga lägenheter med<br />

investeringsbidrag? Inför tidsbegränsade bidrag<br />

och krav som förbinder byggarna att tillhandahålla<br />

lägenheter till ett lågt pris, säger Hans Lind.<br />

En minst sagt knepig fråga, som många av länderna<br />

i Europa även brottas med, är vilka kriterier<br />

som i så fall ska gälla för dem som får en billig och<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Nu måste vi pröva nya former<br />

med stiftelser som agerar utan<br />

vinstintresse och som inte behöver<br />

marknadsanpassa sin hyra.”<br />

ulf kamne, ordförande fastighetsnämnden Göteborg (mP)<br />

subventionerad lägenhet. Hur mycket ska man<br />

få tjäna? Ska nyskilda par gå före nyanlända flyktingar?<br />

Vem ska få lägenheten vid markplan om det<br />

är tio äldre som söker? Blir det attraktiva lägenheter<br />

till lågt pris kommer även några att försöka fuska<br />

sig till en lägenhet. Risken finns även att de som bor<br />

i social housing pekas ut och stigmatiseras.<br />

micael NilSSoN på Boverket konstaterar att<br />

denna selekterande bostadsmarknad med alla dess<br />

avarter och tveksamheter försvann med den gamla<br />

bostadsförmedlingen och att han helst ser att den<br />

inte kommer tillbaka.<br />

Han tror även att den övriga bostadsmarknaden<br />

kan få ännu högre krav och trösklar om man vet att<br />

det finns en tredje aktör som tar hand om de med<br />

absolut sämsta förutsättningarna.<br />

– Samtidigt kan man inte, säger Micael Nilsson,<br />

blunda för att den generella bostadspolitiken som<br />

allmännyttan stod för inte längre fungerar för stora<br />

delar av befolkningen. Min personliga uppfattning<br />

är att man måste se över allmännyttans roll och att<br />

deras huvuduppdrag ska vara att få fram ett affordable<br />

housing. Och borde vi inte använda fler metoder<br />

än de få som finns idag för att få fram dessa lägenheter?<br />

Studerar man hur de gör i olika europeiska<br />

länder finns det en uppsjö av olika verktyg att tillgå.<br />

DäR FåR HaN även medhåll av<br />

Fastighetsägarnas vd Reinhold<br />

Lennebo som menar att vi inte kan<br />

stänga några dörrar.<br />

– Man måste ha en modern och<br />

verklighetsanpassad hållning. Det<br />

Reinhold Lennebo är allt för många som står utanför<br />

den ordinarie bostadsmarknaden<br />

och vi har en förståelse för att det måste lösas. Om<br />

marknaden inte klarar av att sörja för bostäder finns<br />

det ett statligt ansvar att man löser det på något<br />

sätt – det tillhör välfärdssamhällets uppgift, menar<br />

Reinhold Lennebo.<br />

Han utesluter inte att det i framtiden kan finnas<br />

icke­vinstdrivande aktörer, som ett tredje ben vid<br />

sidan av den affärsmässiga marknaden, men Reinhold<br />

Lennebo betonar samtidigt att det inte får bli<br />

en del av allmännyttan och sätta konkurrensen ur<br />

spel. •<br />

fakta/<br />

bostadsbidrag<br />

Bostadsbidraget går i<br />

dag till största delen till<br />

barnfamiljer och sätts<br />

efter antal barn, bostadskostnad<br />

och inkomst.<br />

ensamföräldrar kan ha<br />

en brutto inkomst upp till<br />

9 750 kronor per månad,<br />

innan bostadsbidraget<br />

minskas. om familjens<br />

månadsinkomst överstiger<br />

9 750 kronor, minskas<br />

bidraget med 20 procent<br />

av det över stigande<br />

beloppet.<br />

Antal Maximalt<br />

barn: bidrag kronor:<br />

1 3 250<br />

2 4 000<br />

3 4 950<br />

nÄsta siDa:<br />

amsterDam<br />

– tUffare krav för<br />

att få lÄgenhet.<br />

Ämnet social housing<br />

tas även upp på ett<br />

seminarium i Almedalen<br />

den 3 juli, som anordnas<br />

av fastighetsägarna.<br />

Medverkande bland<br />

annat Ulf Kamne (MP),<br />

ordförande i fastighetsnämnden<br />

i Göteborg,<br />

Veronica Palm (S), riksdagsledamot<br />

och Sonny<br />

Modig, vd, MKB.<br />

19

Foto: david grossman<br />

Fokus social housing<br />

NeDeRläNDeRNa:<br />

Varje lägenhet en förlust<br />

nu styr<br />

staten allt<br />

för stor del<br />

av vår<br />

verksamhet.”<br />

– titta På kaRtaN HäR, alla områden med röd<br />

färg ägs av våra bolag, säger Jeroen van der Veer<br />

när han visar runt på Amsterdams Federatie van<br />

Woningcoporaties – ett förbund som samlar alla<br />

social housingbolag i staden. Man kan snabbt<br />

konstatera att fastigheterna är spridda över hela<br />

Amsterdam, både centralt och i periferin, och kartbilden<br />

påminner en del om allmännyttans spridning<br />

i Stockholms stad innan ombildningarna satte<br />

igång i slutet av 1990­talet.<br />

Skillnaden är dock att bolagen i Amsterdam, där<br />

ungefär hälften av beståndet är social housing, har<br />

som uppgift att hyra ut en del av sina bostäder till<br />

låga hyror – maxgränsen är just nu 682 euro (cirka<br />

5 865 kronor) oavsett storlek och läge.<br />

Fram till 1990 var i princip alla lägenheter i projekten<br />

social housingbostäder. Nu är andelen satt<br />

till 30 procent. Övriga lägenheter i nybyggen säljs<br />

Jeroen van der Veer, talesman<br />

för social housingbolagen<br />

i Amsterdam visar<br />

ett nytt klimatanpassat<br />

projekt. Varje lägenhet som<br />

hyrs ut med låg hyra kostar<br />

bolaget 100 000 euro.<br />

i amsterdam är hälften av alla bostäder byggda och ägda<br />

av social housingbolag. Från början kunde vem som helst<br />

hyra men nu får endast den med låg inkomst tillträde.<br />

som ägarlägenheter eller hyrs ut på den vanliga<br />

hyresmarknaden och till klart högre hyror – oftast<br />

de dubbla.<br />

– Det är enda sättet vi kan finansiera lägenheterna<br />

med låg hyra. Varje sådan lägenhet är en<br />

förlust på 100 000 euro, säger Jeroen van der Veer,<br />

som är talesman för förbundet.<br />

ByGGtakteN HaR RaSat rejält efter 1990 då<br />

regeringen drog bort alla byggsubventioner. Och<br />

med Lehmankraschen, som har drabbat Nederländerna<br />

rätt hårt, är det även svårare för social<br />

housingbolagen att få lån – trots att de fortfarande<br />

har statliga lånegarantier som ger bra rating från<br />

långivarna.<br />

– Nu har dessutom regeringen beslutat om att<br />

införa en fastighetsskatt på våra bestånd som kommer<br />

att kosta bolagen 1,7 miljarder euro per år.<br />

20 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

storbritannien: stiftelser säljer<br />

lägenheter till hyresgästerna<br />

De Gamla kommunala bostäderna Council housings<br />

som byggdes efter andra världskriget är till största<br />

delen överförda till Housing Associations – stiftelser<br />

av varierande storlek. De bygger en del själva, men<br />

vanligare är att en privat exploatör bygger och<br />

lämnar över en del av beståndet till organisationen.<br />

20 procent av nybyggda hyreslägenheter ska gå till<br />

social housing. Kommuner kan neka en exploatör att<br />

bygga om de inte uppfyller kravet. Kommunerna kan<br />

sänka priset på marken om man anser att det behövs.<br />

Social housingprojekt kunde tidigare till stor del<br />

finansieras med statliga lån till låg ränta. Numera är<br />

andelen sänkt till 20 procent av lånen.<br />

en stor del av bestånden har sålts sedan 80-talet med<br />

den uttalade politiska ambitionen att öka eget ägande av<br />

bostäder. Sedan lagen om ”Right to buy” tillkom har 2,5 miljoner<br />

lägenheter i första hand i attraktiva områden, sålts till hyresgästerna.<br />

effekten är ökad segregation.<br />

Urvalet till social housing sker genom behovsprövning.<br />

Det är i princip bara de allra svagaste i samhället som får tillgång till de<br />

billigare hyrorna.<br />

frankrike: många boende är berättigade att söka de billiga lägenheterna<br />

ciRka HälFteN av social housinglägenheter<br />

ägs av lokala eller regionala offentliga<br />

företag. Ägarna har då möjlighet att styra vilka<br />

som får bo i husen. Cirka 25 procent ska gå till<br />

de mest behövande. Övriga ägs av privata nonprofit-företag,<br />

grundade av stora arbetsgivare<br />

som avsatte en del av sina lönesummor till<br />

social housing. 20 procent av nybyggnation går<br />

till social housing – i Paris är det 25 procent.<br />

Pengarna behövs för att minska Nederländernas<br />

budget­underskott, suckar Jeroen van der Veer.<br />

De privata fastighetsägarna i Nederländerna har<br />

länge betraktat social housing som illojal konkurrens<br />

eftersom bolagen i princip hyrt ut till vem som<br />

helst – förutsatt att man står i social housingsystemets<br />

bostadskö. Men efter att EU­kommissionen<br />

2009 krävde förändring, så att det bara gäller för de<br />

ekonomiskt svaga i samhället, finns nu ett tak för<br />

hur mycket en ny hyresgäst får ha i inkomst. Taket<br />

är för närvarande satt till 34 229 euro i årsinkomst<br />

per hushåll före skatt. En nivå som enligt Jeroen<br />

van der Veer hälften av Amsterdams befolkning<br />

ligger under – så brist på presumtiva hyresgäster är<br />

det inte, däremot brist på lägenheter.<br />

Hyresgäster som redan har kontrakt sparkas<br />

inte ur sina lägenheter men får en årlig uppräkning<br />

av sin hyra med olika nivåer beroende på inkomst.<br />

Som högts med 6,5 procent om man är höginkomsttagare.<br />

Jeroen van der Veer har inget problem med att<br />

reglerna ändrats.<br />

– Det är väl rimligt att folk med bra inkomster<br />

ska betala mer, men vi vill helst själva bestämma<br />

över hur vi fördelar lägenheter för att få en så bra<br />

mix som möjligt. Nu styr staten allt för stor del vår<br />

verksamhet.<br />

De privata fastighetsägarna är inte heller helt<br />

nöjda eftersom man anser taket på 34 000 euro i<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

finansieringen kommer från Caisse de<br />

Depot, en institutionell statlig fond som förvaltar<br />

sparpengar och nu rymmer cirka 200<br />

miljarder euro. Lånen till social housing har tre<br />

nivåer och projekt riktade till hyresgäster med<br />

lägst inkomst får också lägst ränta.<br />

Staten sätter en låg omsättningsskatt och<br />

låg markskatt i 25 år på nya bostadsprojekt.<br />

Genomsnittshyran i social housing är 67<br />

inkomst är för högt satt och det därmed fortfarande<br />

inte är förenligt med EU:s statsstödsregler och krav<br />

på fri konkurrens. De konservativa partierna i parlamentet<br />

vill helst få bort hela sektorn och införa en<br />

helt fri bostadsmarknad utan stöd.<br />

vi lämNaR koNtoRet och går iväg till en närliggande<br />

stadsdel, Overtoomse Veld, ett invandrartätt<br />

bostadsområde med många immigranter från<br />

Marocko. Här var det en del oroligheter för några<br />

år sedan och fastighetsägarna som alla är social<br />

housing bolag bestämde sig för att rusta upp och försöka<br />

få in ett mer blandat boende. En del hus byggda<br />

på 1960­talet har rivits för att ge plats till nya som<br />

ska locka nya grupper. I ett hörn står helt nya kedjehus<br />

som säljs för 264 000 euro. Fortfarande är få<br />

sålda och Jeroen van der Veer tror priset är lite för<br />

högt.<br />

– För att kunna finansiera den låga hyran måste<br />

man sälja lägenheter eller hyra ut till marknadshyror.<br />

Vi har även byggt en del kontor, men den<br />

marknaden är död nu.<br />

– Vi får hoppas att vi kan leva vidare, säger Jeroen<br />

van der Veer och man kan ana en viss pessimism i<br />

hans röst. •<br />

nÄsta siDa:<br />

Henk van Dijk och Maureen Mens betalar mindre än hälften<br />

jämfört med grannarna för sitt boende.<br />

Danmark: behov styr<br />

vem som får lägenhet<br />

Social housingorganisationerna<br />

är fristående från stat och kommun<br />

men med vissa skyldigheter att<br />

erbjuda lägenheter till det offentliga.<br />

I Danmark har politiken varit att<br />

social housing ska gå från statliga<br />

lån till mer självfinansiering. 2002<br />

infördes kortfristiga 30-åriga lån<br />

med rörlig ränta som ska täcka den<br />

största delen av lånebehovet i nuvarande<br />

och kommande projekt. Lån<br />

som betalas tillbaka går in i en fond<br />

som ska gå vidare till nya social housingbostäder.<br />

fastigheterna är befriade från<br />

inkomstskatt och fastighetsskatt.<br />

Det är i första hand kötid och behov<br />

som styr vilka som får en lägenhet – inte<br />

inkomst. Myndigheterna ser gärna att det<br />

är en varierad mix av hyresgäster i dessa<br />

områden.<br />

procent av den på den kommersiella marknaden.<br />

Cirka hälften av de boende har dessutom<br />

bostadsbidrag. Runt 75 procent av befolkningen<br />

har inkomster med nivå att söka billiga<br />

lägen heter. Man har alltså precis som i Nederländerna<br />

rätt stora grupper som är berättigade<br />

till social housingsektorn.<br />

Källa: Rapporten ”ett socialt blandat boende<br />

i Göteborg” samt CeCoDHAS.<br />

Nytt social housingprojekt i stadsdelen<br />

Overtoomse Veld.<br />

Få nya kedjehus är sålda.<br />

Kanske är priset för högt satt.<br />

21

Fokus social housing<br />

HyReSGäSteR i amSteRDam:<br />

”Det är inte fel att betala<br />

mer om man har hög lön”<br />

Ska man få en billig hyreslägenhet<br />

i amsterdam<br />

är det lång kötid och låg<br />

inkomst som gäller. Gamla<br />

hyresgäster sitter säkert<br />

men får högre hyra.<br />

322 euRo (ciRka 2 770 kRoNoR) betalar Henk<br />

van Dijk och Maureen Mens i hyra för sin social<br />

housing­lägenhet på en vacker gata vid sidan av en<br />

av Amsterdams många kanaler. Lägenheten har<br />

de renoverat och fixat till, bland annat byggt ut ett<br />

vindsförråd till sovrum, och projektet nu i sommar<br />

är att färdigställa en veranda. Totalt är det cirka 70<br />

kvadratmeter boyta. I lägenheten bor även Maureens<br />

18­åriga son.<br />

I huset bredvid är det ägarlägenheter och längs<br />

med gatan finns även privata hyreshus.<br />

– Men där skulle vi få betala som lägst 800 euro i<br />

hyra för en liknande lägenhet, säger Henk van Dijk.<br />

Det är Maureen Mens som står på kontraktet.<br />

Hon lyckades ta sig in på Amsterdams bostadsmarknad<br />

genom ett byte från hemstaden. Det var en<br />

äldre man som ville lämna Amsterdam. Och sedan<br />

blev det ett byte till denna lägenhet i ett bra område<br />

bara några kilometer från de centrala delarna.<br />

– När jag fick kontraktet kanske jag inte tjänade<br />

mer än cirka 1 300 euro i månaden, säger Maureen<br />

som arbetar som sekreterare.<br />

Nu är parets totala inkomst 43 000 euro och med<br />

nya regler till följd av EU:s reglementen får de en<br />

hyreshöjning med 6,5 procent. Hyresgäster med<br />

låg inkomst får 4 procent i höjning för <strong>2013</strong>. Differentieringen<br />

kommer att fortsätta för att öka hyresskillnaden<br />

mellan dem med låg och hög inkomst,<br />

men Henk har räknat ut att det kommer att ta<br />

många år innan man når den privata nivån.<br />

– Vi tycker inte det är fel att betala mer om man har<br />

högre inkomst, men då ska pengarna också gå till nya<br />

projekt som ger bostäder åt dem som inte har, och nu<br />

vet jag inte om så är fallet, säger Henk van Dijk.<br />

För några år sedan erbjöds paret att köpa loss sin<br />

lägenhet från bolaget men det rann ut i sanden när<br />

det visade sig att husgrunden var för dålig.<br />

NåGRa kilometeR bort i sydöstra Amsterdam<br />

bor Sanne van Bekkum i en liten fyra på 64 kvadratmeter.<br />

Hon bor ensam och betalar 350 euro<br />

(cirka 3 000 kronor), till det kommer en kostnad<br />

för värme. Huset har ingen centralvärme, bara en<br />

kamin i lägenheten, och på vintern är det kallt.<br />

– Det är priset man får betala för priset,<br />

skämtar hon.<br />

HyRaN äR Rejält låG med amsterdamska mått<br />

mätt och Sanne hade gärna bott kvar, men hon har<br />

ett rivningskontrakt som snart går ut. Hela kvarteret<br />

ska rivas och ge plats för nya bostäder anpassade<br />

för äldre. Några av grannarna håller redan på att<br />

tömma sina lägenheter.<br />

Sanne van Bekkum är nyutexaminerad arkitekt<br />

och flyttade till Amsterdam för fyra år sedan. Hon<br />

har bott i andra hand tills hon fick rivningskontraktet<br />

– då var hennes inkomst under gränsen 34 000<br />

euro. Nu är den högre och då hade hon inte fått hyra.<br />

På taket bygger Maureen<br />

Mens och Henk<br />

van Dijk en veranda.<br />

De bor billigt i ett<br />

attraktivt område tack<br />

vare social housing.<br />

22 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Foto: david grossman

Foto: anna maria magnusson<br />

Henk van Dijks<br />

och Maureen<br />

Mens’ bostad.<br />

Amsterdams<br />

centrum.<br />

När Sanne van Bekkum fl yttade<br />

in i lägenheten låg hon under<br />

inkomstgränsen. Nu är hon arkitekt<br />

med högre lön och kan inte<br />

hyra social housing – om hon<br />

inte blir arbetslös.<br />

Sanne van<br />

Bekkums bostad.<br />

– Social housing är bra och nödvändigt. Man ska<br />

ha en mix och inte bara rika i ett område, tycker<br />

Sanne van Bekkum.<br />

Men snart går hennes kontrakt ut och eftersom<br />

kötiden är för dålig för att få något som passar har<br />

hon valt att köpa en lägenhet. Sämre konjunktur<br />

och sjunkande bostadspriser som pressat priserna<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

med cirka 20 procent sedan Lehmankraschen<br />

gjorde att hon lyckades få ner priset till 145 000 euro.<br />

Med ränta och amorteringar blir det billigare än<br />

att ge sig in på den privata hyresmarknaden. Fast<br />

hon är nervös. Det är en tuff arbetsmarknad och<br />

hon är inte säker på att jobbet fi nns kvar så länge<br />

till. •<br />

Kaminen är enda<br />

värmekällan hos Sanne<br />

van Bekkum.<br />

Social housing är bra och nödvändigt.<br />

man ska ha en mix och inte bara rika<br />

i ett område.”<br />

23

marknad a ff ä r e n<br />

aFFäReR<br />

i koRtHet<br />

910 miljoNeR<br />

Victoria park etablerar<br />

sig på den svenska<br />

bostadsmarknaden<br />

genom ett förvärv av<br />

46 fastigheter med<br />

sammanlagt 2 178<br />

lägenheter i Linköping<br />

och Markaryd. Hyresvärdet<br />

uppgår till 144<br />

miljoner kronor. Säljare<br />

är Obligo, tidigare<br />

Acta.<br />

468 miljoNeR<br />

Vasakronan köper<br />

den fullt uthyrda kontorsfastigheten<br />

Black<br />

Building i Sundbyberg.<br />

Säljaren är tyska IVG<br />

Institutional Funds,<br />

och köpesumman utgår<br />

från det underliggande<br />

fastighetsvärdet om<br />

468 miljoner kronor.<br />

Jones Lang LaSalle var<br />

rådgivare till säljaren<br />

vid transaktionen.<br />

386 miljoNeR<br />

Wallenstam utökar<br />

sin Göteborgsportfölj<br />

med nio kommersiella<br />

fastigheter i innerstaden<br />

för en total köpeskilling<br />

om 386 miljoner<br />

kronor. Den sammanlagda<br />

ytan uppgår till<br />

12 000 kvadratmeter,<br />

och bland hyresgästerna<br />

fi nns Granit och<br />

Resekonsulterna.<br />

224 miljoNeR<br />

Kommunala fastighetsbolagetKopparstaden<br />

i falun säljer sex<br />

bostadsfastigheter till<br />

Dalecarlia Fastigheter<br />

AB, ett dotterbolag till<br />

HSB Dalarna. Beståndet<br />

omfattar 434 lägenheter,<br />

och köpesumman<br />

uppgår till 224<br />

miljoner kronor.<br />

218 miljoNeR<br />

KF säljer två handelsfastigheter<br />

i Lund till<br />

Handelsbodarna – Kf<br />

fastigheter och SPP:s<br />

gemensamma fastighetsbolag.<br />

Bland<br />

hyresgästerna fi nns<br />

Coop forum och<br />

Systembolaget. Den<br />

totala uthyrningsbara<br />

ytan är cirka 9 400<br />

kvadratmeter.<br />

Framtidsprojekt lämnas<br />

över till ny köpare<br />

akademiska Hus säljer Sjöfartsskolan och kalmarsundslaboratoriet. Nu ska köparen Sveafastigheter<br />

lösa uppgiften att få in linnéuniversitetets hela naturvetenskapliga institution<br />

i ölandshamnen. text: maria lUnDmark<br />

SäljaRe I och med försäljningen<br />

av Sjöfartsskolan och Kalmarsundslaboratoriet<br />

lämnar statligt ägda<br />

Akademiska Hus Kalmar helt och hållet.<br />

Bakgrunden till beslutet är att beståndet<br />

helt enkelt blivit för litet för att det skulle<br />

vara värt att fortsätta satsa på förvaltning<br />

i staden.<br />

– Vi hade två fastigheter i Kalmar och<br />

när universitetets verksamhet upphörde i<br />

en av dem så sålde vi den. Det som blev kvar<br />

var en för liten andel för att vi skulle kunna<br />

ha någon lokal representation och erbjuda<br />

en god förvaltning. Då tyckte vi att det var<br />

bättre att sälja till någon som kan tillföra ett<br />

mervärde, säger Tomas Ringdahl, regiondirektör<br />

för Akademiska Hus i region syd.<br />

Valet av köpare föll på Sveafastigheter<br />

som nu ska ta sig an utmaningen att etablera<br />

hela Linnéuniversitetets naturvetenskapliga<br />

institution i Ölandshamnen invid<br />

Sjöfartshögskolan.<br />

Fastighet: Sjöfartsskolan<br />

och Kalmarsundslaboratoriet<br />

i Ölandshamnen i Kalmar.<br />

Yta: 12 000 kvadratmeter.<br />

Köpare: Sveafastigheter.<br />

Säljare: Akademiska Hus.<br />

Köpesumma: e j o ff e n t l i g .<br />

köPaRe Sjöfartsskolan har funnits i Kalmar sedan<br />

1842 och är ett av stadens mest välkända landmärken<br />

med sin kommandobrygga som sticker upp ur<br />

Ölandshamnens siluett. Nu vill Linnéuniversitetet att<br />

även deras naturvetenskapliga institution ska få plats i<br />

hamnen. Lösningen kan bli ett tio våningar högt hus där<br />

Kalmarsundslaboratoriet står idag.<br />

Fastigheterna köptes nyligen av Sveafastigheter som ska<br />

förverkliga planerna.<br />

– Vi gör ett mycket intressant förvärv av moderna och<br />

välanpassade lokaler i ett gott läge för en långsiktig och<br />

stabil hyresgäst, säger Simon de Château, vd för Sveafastigheter.<br />

En detaljplaneprocess har inletts för kvarteret i Ölandshamnen.<br />

Målsättningen är att utöka en etablering av<br />

Linné universitetet i området. Arkitektbyrån Atrio har<br />

tagit fram ett förslag på ett tio våningar högt hus i hörnet<br />

av ena kvarteret.<br />

– Vi ser väldigt positivt på utvecklingsmöjligheterna och<br />

kommer att arbeta aktivt för att möjliggöra Linnéuniversitetets<br />

önskan om en samlokalisering av verksamheterna i<br />

Kalmar till Ölandshamnen.<br />

24 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Foto: maria BostrÖm Cars

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

arvid Lindqvist ekonomi och marknad<br />

Bostadsfastigheter – en säker<br />

investering med stabila kassafl öden<br />

agens ränteläge är det lägsta sedan första världskriget<br />

och statsobligationer ger i princip ingen real<br />

avkastning alls. De fl esta investerare behöver dock<br />

avkastning och det blir allt vanligare att röra sig<br />

ut på riskskalan, vilket har drivit upp priserna på<br />

tillgångar som aktier och högriskobligationer. I den här miljön<br />

framstår fastigheter som ett allt mer intressant investeringsalternativ.<br />

Institutioner runt om i västvärlden har viktat upp sina fastighetstillgångar<br />

under senare<br />

”ibland kan något<br />

som är negativt för<br />

ekonomin vara<br />

intressant ur ett<br />

investerarperspektiv.”<br />

år. Det mest betydande<br />

exemplet är den norska<br />

oljefonden, som under kommande<br />

år ska vikta upp sin<br />

fastighetsexponering från<br />

under en procent till fem<br />

procent av tillgångarna.<br />

På den svenska fastighetsmarknaden<br />

har andelen<br />

bostadsaff ärer ökat markant,<br />

från runt 10 procent<br />

av transaktionsvolymen under början av 2000­talet till 20–30<br />

procent sedan 2008. Institutionerna har varit stora bostadsinvesterare.<br />

Exempelvis har Willhem (ägt av Första AP­fonden)<br />

och Rikshem (ägt av Fjärde AP­fonden och AMF) tillsammans<br />

investerat över 20 miljarder kronor i fastigheter sedan 2010,<br />

huvudsakligen i bostadsfastigheter i stor­ och regionstäder. Det<br />

motsvarar en dryg fj ärdedel av den totala transaktionsvolymen<br />

om drygt 75 miljarder kronor för bostadsfastigheter under<br />

perioden.<br />

vaRFöR äR Då bostadsfastigheter ett attraktivt investeringsalternativ?<br />

En viktig faktor är stabiliteten i kassafl ödena. Mellan<br />

1958 och 1995 byggdes det i genomsnitt 65 000 bostäder per år i<br />

Sverige, en volym som minskade till drygt 20 000 bostäder per<br />

år under perioden 1996–2012. Sedan 2007 har befolkningen i<br />

landet ökat med i snitt 0,8 procent per år medan bostadsstocken<br />

under samma period ökade med 0,4 procent per år. Befolkningsökningen<br />

har varit speciellt kraftig i storstäderna, och i synnerhet<br />

i Stockholm, där efterfrågeökningen varje enskilt år under de<br />

senaste 20 åren har varit större än nyproduktionen.<br />

Underskottet på bostäder beror på en kombination av en reglerad<br />

hyresmarknad, långa ledtider i planprocessen samt att<br />

tidigare stimulanser har fasats ut. Newsec bedömer att utbuds­<br />

underskottet på bostadsmarknaden i storstäderna är en av de<br />

viktigaste faktorerna som hämmar tillväxten och minskar rörligheter<br />

på arbetsmarknaden. Ibland kan dock något som är negativt<br />

för ekonomin vara intressant ur ett investerar perspektiv.<br />

Marknadssituationen genererar nämligen obefi ntliga vakanser<br />

och stabil hyresutveckling. På lång sikt ligger dessutom risken<br />

i kassafl ödena på uppsidan då den potentiella marknadshyran i<br />

storstäderna ligger betydligt över hyrorna i det befi ntliga<br />

beståndet.<br />

DiRektavkaStNiNGSkRaveN<br />

för bostadsfastigheter<br />

i närförortslägen i<br />

storstäderna och bästa läge i<br />

de större regionstäderna har<br />

sjunkit under senare år, från<br />

5,25–5,5 procent 2009 till<br />

4–4,5 procent idag. I de attraktivaste<br />

lägena i storstäderna<br />

gynnas marknaden av möjligheten<br />

till konvertering till<br />

bostadsrätt, vilket har drivit ner direktavkastningskraven under<br />

2­procentsnivån i både Stockholms och Göteborgs innerstäder.<br />

Närförortslägena gynnas av denna skillnad mot innerstadslägena<br />

och här kommer vi att se en fortsatt press nedåt på direktavkastningskraven.<br />

I en värld där utbudet av säkra investeringsalternativ med rimlig<br />

avkastning minskar blir bostadsfastigheter allt attraktivare.<br />

Newsec ser ett fortsatt stort intresse för bostadsfastigheter bland<br />

investerare i pågående försäljningsprocesser. Detaljerad fastighetskunskap<br />

är dock avgörande för att få bästa möjliga avkastning<br />

på sina investeringar. Det gäller att fokusera på drifts­ och<br />

underhållskostnaderna och vara försiktig<br />

när det gäller vilken hyresnivå som<br />

man går in på – då nyproducerade bostäder<br />

med höga hyresnivåer tenderar att få<br />

en betydligt sämre hyresutveckling än<br />

de äldre delarna av beståndet.<br />

arvid lindqvist är chefsekonom<br />

på Newsec. Du når honom på<br />

arvid.lindqvist@newsec.se<br />

25

marknad Barometern helsingborg<br />

Det är H+ som ska lyfta<br />

Helsingborg har som många<br />

andra orter drabbats av sämre<br />

konjunktur och arbetslöshet.<br />

Förhoppningarna står till att H+området<br />

ska utveckla staden vidare.<br />

NäRiNGSliv<br />

Med 13 000 registrerade<br />

företag har Helsingborg<br />

ett diversifi erat näringsliv.<br />

Arbetslösheten är<br />

dock relativt hög – i mars<br />

var 11 procent öppet<br />

arbetslösa eller ingick i<br />

program med aktivitets­<br />

Helsingborg i siffror<br />

Verksamheter<br />

Övrigt 16% Off entlig förvaltning 5%<br />

Bygg 6%<br />

Transport 8%<br />

Utbildning 8%<br />

Tillverkning 11%<br />

Företagstjänster 13%<br />

Vård 14%<br />

Handel 19%<br />

stöd. För ungdomar uppgår<br />

denna siff ra till nästan<br />

20 procent.<br />

Med sitt goda läge får<br />

logistiksektorn stor betydelse<br />

för Helsingborgs<br />

näringsliv. Tillsammans<br />

med tio omkringliggande<br />

kommuner har man bildat<br />

Rikshem köpte i april bostadshus med 109 lägenheter.<br />

Priset uppskattat till cirka 12 800 kr/kvm.<br />

Foto: rikshem<br />

Största fastighetsägarna<br />

Ägare Taxerad yta (kvm)<br />

Helsingborgs kommun 1 056 100<br />

Wihlborgs fastigheter 451 987<br />

Akelius fastigheter 191 966<br />

Castellum aktiebolag 145 687<br />

NS Holding 93 440<br />

Kemira Kemi 84 015<br />

Brinova fastigheter 82 524<br />

NLP Holding 75 005<br />

Kungsleden 59 176<br />

Thule­Stiftelsen 58 536<br />

Helsingborg Business<br />

Region i syfte att stärka<br />

och utveckla näringslivet<br />

i området.<br />

H+området väntas få<br />

en mycket stor betydelse<br />

för stadens utveckling.<br />

Det före detta hamn­ och<br />

industriområdet ska<br />

omvandlas till en levande<br />

stadsdel som ska knyta<br />

ihop centrum med södra<br />

Helsingborg. Södertunneln,<br />

ett delprojekt<br />

som är avgörande för den<br />

fortsatta utvecklingen<br />

inom området, innebär att<br />

järnvägen söder om Knutpunkten<br />

grävs ner i en<br />

tunnel. Projektet har blivit<br />

försenat på grund av ökade<br />

kostnader.<br />

koNtoR<br />

Nyproduktionen av<br />

kontor är mycket låg i<br />

Helsingborg, och har varit<br />

så under många år, vilket<br />

Befolkning/sysselsättning<br />

2000<br />

1 000<br />

0<br />

-1 000<br />

-2000<br />

09 10<br />

har lett till låga vakanser.<br />

Efterfrågan har generellt<br />

minskat något men marknaden<br />

bedöms i stort sett<br />

vara i balans. Trots låg<br />

vakans har marknadshyrorna<br />

inte ökat nämnvärt<br />

under det senaste året.<br />

Även direktavkastningar<br />

har varit, och bedöms<br />

fortsatt vara, oförändrade.<br />

Metropol är ett pågående<br />

projekt som uppförs av<br />

Midroc och ska resultera i<br />

29 000 kvm lokalyta,<br />

varav 5 500 kvm kontor. I<br />

centrala Helsingborg, där<br />

behovet av moderna kontorslokaler<br />

är stort, fi nns<br />

intressanta utvecklingsmöjligheter<br />

på Ångfärjetomten<br />

och i Knutpunkten.<br />

HaNDel<br />

Väla Centrum är med sina<br />

180 butiker och 72 000 kvm<br />

ett av de större köpcentrumen<br />

i Sverige och har under<br />

11 12<br />

09 10<br />

■ Befolkningsökning<br />

■ Sysselsättningsförändring<br />

11<br />

Vakanser, procent av ytan<br />

8<br />

6<br />

4<br />

2<br />

0<br />

de senaste åren genomgått<br />

en omfattande expansion<br />

och uppfräschning. Det<br />

resulterade i att Väla under<br />

våren utnämndes till<br />

”Nordens bästa köpcentrum”<br />

på grund av sin goda<br />

butiksmix och moderna<br />

miljö. Utvecklingen av<br />

Väla, och övrig externhandel<br />

som Ikea, har dock<br />

påverkat cityhandeln negativt.<br />

Kullagatan är fortfarande<br />

en attraktiv gågata<br />

med en mix av butiker,<br />

caféer och restauranger,<br />

men bristen på parkeringsmöjligheter<br />

gör att man<br />

tappar mark gentemot Väla.<br />

Trots det är hyresnivåer<br />

och vakanser fortsatt stabila<br />

i city. På Söder har dock<br />

utvecklingen gått sämre.<br />

BoStäDeR<br />

Befolkningsökningen har<br />

varit nästan en procent<br />

per år sedan 2000 och vid<br />

10 11 12 13<br />

10 11 12 13<br />

Bostäder Kontor<br />

26 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

årsskiftet bodde 132 000<br />

personer i Helsingborg.<br />

För att möta den ökade<br />

efterfrågan på bostäder har<br />

Helsingborgs stad tecknat<br />

avsiktsförklaringar med<br />

olika exploatörer som<br />

Skanska, Wallenstam och<br />

Peab. Överenskommelsen<br />

med Skanska innebär att<br />

bolaget åtar sig att uppföra<br />

100 nya bostäder per år<br />

under sex år, företrädesvis<br />

hyresrätter. Från kommunens<br />

sida ligger fokus på<br />

att eff ektivisera tiden från<br />

planläggning till bygglov<br />

för att kunna hålla aktuella<br />

tidplaner.<br />

För att fi nansiera nyproduktion<br />

har kommunala<br />

Helsingborgshem för<br />

avsikt att sälja cirka 700<br />

lägenheter. Ett pågående<br />

profi lprojekt är ”Höjdpunkten”<br />

i Närlunda som<br />

med sina 22 våningar blir<br />

Helsingborgs högsta hus.<br />

Bostadshyror, kr/kvm och år<br />

2000<br />

1 500<br />

1 000<br />

500<br />

0<br />

10<br />

11<br />

12<br />

13<br />

Kontorshyror, kr/kvm och år<br />

2000<br />

1 500<br />

1 000<br />

Normalt spridningsintervall. Avser A­läge, varmhyra exklusive fastighetsskatt. Bostäder byggda från och med 1990.<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Visionsbilder för H+.<br />

Helsingborg<br />

iNveSteRiNGSmaRkNaD<br />

Investerarmarknaden i<br />

Helsingborg, såväl vad<br />

avser volym som antal<br />

transaktioner, har varit<br />

mycket låg det gångna året,<br />

särskilt för kommersiella<br />

fastigheter. Bostadsfastigheter<br />

har varit fortsatt<br />

attraktiva och även på<br />

lager­ och industrimarknaden<br />

har det varit en relativt<br />

god aktivitet. Köpare och<br />

säljare är främst lokala<br />

och regionala aktörer.<br />

Direktavkastningskraven<br />

bedöms överlag vara stabila.<br />

På kontorsmarknaden<br />

bedöms direktavkastningskrav<br />

ner mot 6,5 procent<br />

vara marknadsmässiga för<br />

de mer attraktiva objekten.<br />

För de bästa objekten kan<br />

direktavkastningskraven<br />

ligga så lågt som tre procent.<br />

500<br />

0<br />

10<br />

11<br />

12<br />

13<br />

SlutSatS<br />

Stor betydelse för ortens<br />

näringsliv och fastighetsmarknad<br />

är H+områdets<br />

utveckling. Bostadsbristen<br />

är påtaglig men Helsingborgshems<br />

ambition<br />

om att öka sin nyproduktion<br />

och de avsiktsförklaringar<br />

som tecknats<br />

med olika privata aktörer<br />

väntas leda till ett ökat<br />

byggande under kommande<br />

år.<br />

Efterfrågan på<br />

moderna kontorslokaler<br />

är god, men utbudet är<br />

begränsat. Även äldre<br />

och välunderhållna kontorsfastigheter<br />

har goda<br />

möjligheter att bibehålla<br />

sin konkurrenskraft när<br />

nyproducerade lokaler<br />

kommer ut på marknaden.<br />

Charlotte Pettersson<br />

oCh thomas green,<br />

nai svefa<br />

Butikshyror, kr/kvm och år<br />

4000<br />

3000<br />

2000<br />

1 000<br />

0<br />

10<br />

sChÖnherr LandsCaPe/ adePt arChiteCts<br />

11<br />

12<br />

Fastighetsägare i Helsingborg<br />

Wallenstam satsar<br />

i Helsingborg<br />

Wallenstam är det tredje största privata<br />

fastighetsbolaget i Helsingborg, där fem<br />

procent av deras bestånd är beläget.<br />

Alla Wallenstams fastigheter är<br />

centralt belägna. Man har cirka<br />

700 hyreslägenheter vilket är<br />

två procent av det totala utbudet<br />

i staden. I år fi ck Wallenstam<br />

igenom hyreshöjningar på i<br />

genomsnitt 2,4 procent för sina Thomas Dahl<br />

hyresgäster i Helsingborg.<br />

Wallenstam har gjort en<br />

avsiktsförklaring med Helsingborgs stad gällande<br />

bostadsförsörjningen, och så sent som i<br />

slutet av maj presenterades ett konkret resultat av<br />

samarbetet. Med produktionsstarter under 2014<br />

ska Wallenstam bygga 220 nya lägenheter, varav<br />

190 hyresrätter i stadsdelarna Mariastaden och<br />

Laröd.<br />

– Det är fantastiskt roligt att vi utifrån avsiktsförklaringen<br />

med Helsingborgs stad förra året<br />

redan nu kan gå från ord till handling och påbörja<br />

dessa nyproduktioner. Vi ser fram emot att bidra<br />

till fl er attraktiva bostäder och en god stadsutveckling<br />

både i Laröd och Mariastaden, säger<br />

Thomas Dahl, vice vd för Wallenstam.<br />

BlaND aNDRa aktuella projekt för<br />

Wallenstam kan nämnas en totalrenovering av<br />

102 lägenheter på Tågaborg samt planerad produktionsstart<br />

för ett 50­tal nya lägenheter i höst.<br />

Under 2012 ökade Wallenstam sitt resultat efter<br />

skatt för hela bolaget från 736 miljoner kronor till<br />

strax över 1,2 miljarder kronor.<br />

maria lUnDmark<br />

Barometern publiceras i samarbete med<br />

13<br />

NAI Svefa med 17 kontor och 130 medarbetare<br />

är en av Sveriges ledande rådgivare inom värdering,<br />

analys, trans aktion och fastighetsrätt.<br />

www.naisvefa.se<br />

Newsec är norra Europas enda fullserviceföretag<br />

inom fastighetsbranschen med över<br />

500 medarbetare i sex länder. www.newsec.se,<br />

tel 08­454 40 00.<br />

Fastighetspriser kr/kvm<br />

40000<br />

30000<br />

20000<br />

10000<br />

0<br />

10 11 12 13<br />

10 11 12 13<br />

Bostäder Kontor<br />

kÄLLor: Fastighetsdata FrÅn nai sveFa,<br />

statistik FrÅn sCB.<br />

27

Design/arkitektur Wingårdhs<br />

i augusti slår dörrarna upp till Quality hotel Friends i den nya stadsdel som bildas<br />

kring Friends arena i solna. runda fönster, sfärer och en ”en slags bubblighet”<br />

kan beskriva byggnaden som sticker ut i områdets brokiga arkitektur. Bakom<br />

byggnaden invändigt och utvändigt står Wingårdhs.<br />

Redaktör: Victoria Gillberg, redaktionen@fastighetstidningen.se<br />

Cirklar fi nns inte bara på<br />

utsidan av hotellet. Även<br />

invändigt är sfärer och<br />

bubblor ett genomgående<br />

tema i möbler och design.<br />

fakta/WiNgÅrdHs<br />

Bakgrund: Wingårdhs<br />

grundades 1988 av Gert Wingårdh<br />

som idag är vd. Nu har<br />

de kontor i Malmö, Göteborg<br />

och Stockholm med över 150<br />

anställda.<br />

Om Quality Hotel Friends:<br />

Byggnaden omfattar 25<br />

våningar och drygt 400 rum<br />

och 2 800 kvadratmeter<br />

konferenslokaler.<br />

Andra projekt: emporia i<br />

Hyllie, Victoria tower i Kista,<br />

Malmö Arena i Malmö och<br />

House of Sweden i Washington,<br />

USA.<br />

ISolna kring nya Friends Arena och Mall of Sweden växer<br />

ett nytt område fram. I samma kvarter ligger Quality<br />

Hotel Friends som med sin speciella fasad som står ut i<br />

omgivningen.<br />

– Tänk dig när Zlatan ska nicka in en boll. Bollen träffar<br />

hans panna och svettpärlorna sprider sig i pannan. Så kan<br />

man se på byggnadens fasad, säger Gert Wingårdh, vd på<br />

Wingårdhs arkitekter som står bakom arkitektur, design och<br />

interiör till Quality Hotel Friends i Solna.<br />

Byggnadens form tar naturligt sin inspiration från bollsporterna<br />

som kan upplevas på grannen Friends Arena.<br />

Samtliga fönster är runda och bildar ett vågmönster som<br />

syns lång väg. Cirklarna är ett återkommande tema i byggnadens<br />

utformning.<br />

– Vi har ju också gjort inredningen. Även där återkommer<br />

cirklar men vi har också jobbat med sfärer och en slags<br />

bubblighet. De olika stora fönsterna ger olika karaktär till<br />

varje rum.<br />

WiNGåRDHS HaR arbetat med projektet i fyra år. Gert<br />

Wingårdh var, som alltid, ansvarig för det här projektet med<br />

Karolina Keyzer, numera stadsarkitekt i Stockholm, som idégivare<br />

för utsidan och Lena Arthur för insidan. Josefi n Larsson<br />

har hållit ihop alltsammans till det färdiga resultatet.<br />

– Allt arkitektarbete är grupparbete, säger Gert Wingårdh.<br />

Nu när byggnaden har gått från idé till verklighet är Gert<br />

Wingårdh fascinerad över hur bra resultatet blev.<br />

– Det är ett skönt lugn i byggnaden. Den blir en naturlig<br />

fokalpunkt i den annars rätt brokiga arkitektur som fi nns i<br />

Solna. •<br />

Quality Friends Hotels originella<br />

exteriör med de runda fönstrena bildar<br />

ett vågmönster och ett landmärke för<br />

det nya området kring Friends Arena.<br />

28 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

Vi förstår inte<br />

bara boende,<br />

vi vet vad<br />

du behöver<br />

också<br />

Längtar du också ibland efter en förvaltningspartner som tänker lite<br />

mer som du och som verkligen förstår bostäder. Som förstår vad som<br />

krävs för att skapa attraktiva boendemiljöer. Som redan idag förvaltar<br />

160000 lägenheter. Som balanserar de boendes krav med dina behov<br />

som ägare eller fastighetsutvecklare. Och som finns på 180 orter över<br />

hela landet och kan leverera vad du behöver på ett sätt som verkligen<br />

adderar värde till din affär. Vill du prata vidare om dina behov, är du<br />

välkommen till riksbyggen.se.<br />

Vi utvecklar, förbättrar och förvaltar rummen som du bor och arbetar i.

Bakom fasaden olav thon<br />

30 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

Kung Olav<br />

Han tar besluten med magen och genomför dem<br />

med ngertoppskänsla. Det har gjort Norges<br />

fastighetskung Olav on till en av de tvåhundra<br />

rikaste i världen. Nu satsar han sina pengar på<br />

svenska sidan gränsen och ska göra stad av lilla<br />

värmländska Töcksfors. text: börge nilsson foto: linn malmén<br />

När H&M:s grundare Erling Persson<br />

öppnade sin första utlandsbutik i<br />

början av 1960­talet så gjorde han det<br />

i Oslo.<br />

Lokalen hyrdes ut av en innovativ<br />

fastighetsägare som idag har sitt namn på väggarna<br />

lite varstans i den norska huvudstaden.<br />

– Jag kände Erling Persson väldigt bra. Samma<br />

sak med Clas Ohlson som jag introducerade i Norge.<br />

Och Ingvar Kamprad förstås, säger den snart<br />

90­åriga Olav Thon.<br />

Just Ingvar Kamprad är en av hans favoriter. I fj ol<br />

lyckades han boka ett möte med Ikea:s grundare<br />

och prydde honom med den stickade luva som blivit<br />

hans eget kännemärke.<br />

– De säger att han är så medieskygg, men jag fi ck<br />

allt på honom den röda mössan, säger Olav Thon<br />

och ser mycket nöjd ut.<br />

Båda växte upp under enkla förhållanden och<br />

hyllar större sparsamhet än den egna kassan kräver.<br />

Sedan Sveriges imperiebyggare mötte Norges<br />

fastighetskung har det gått rätt bra för dem. Ingvar<br />

Kamprad ligger på plats 412 på den amerikanska<br />

aff ärstidningen Forbes lista över världens rikaste.<br />

Stefan Persson, arvinge till H&M:s grundare, ligger<br />

på tolfte plats.<br />

Fastighetskungen har också klarat sig hyggligt<br />

bra. Olav Thon har inte bara köpt upp centrala<br />

fastig heter och tjänat pengar på att driva restauranger<br />

och hotell. Han laborerade också tidigt<br />

med en hyressättning som sattes efter butikernas<br />

omsättning.<br />

Att hyra ut lokalerna har gett honom plats nummer<br />

198 på Forbes miljardärlista för <strong>2013</strong> och en<br />

förmögenhet som uppskattas till 6 miljarder dollar<br />

(cirka 40 miljarder svenska kronor).<br />

fakta/<br />

oLaV tHoN<br />

Ålder: 90 år den<br />

29 juni <strong>2013</strong><br />

Född: Bondgården Söndre<br />

thon i Ål, Hallingdal, Norge<br />

Utmärkelser i urval:<br />

Hedersmedlem i Den<br />

Norske turistforening 1998.<br />

Kungliga norska S:t olavs<br />

orden 2003. Kungliga<br />

svenska Nordstjärneorden<br />

2007. Hedersdoktor vid<br />

Karlstads universitet <strong>2013</strong>.<br />

Arvtagare: Inga barn.<br />

Istället ska en ägarstiftelse<br />

bildas som delar ut koncernens<br />

överskott till forskning<br />

och samhällsnyttig verksamhet.<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

31

Bakom fasaden olav thon<br />

tio frågor/<br />

oLaV tHoN<br />

Sveriges/Norges<br />

vackraste byggnad:<br />

Nidarosdomen. ett enastående<br />

imponerande<br />

byggnadsverk.<br />

Det bästa med Sverige:<br />

er förmåga att bygga system<br />

och utveckla företag<br />

av det.<br />

Min bästa egenskap:<br />

tålmodighet. Det behövs<br />

om man ska hålla på i<br />

90 år.<br />

Min sämsta egenskap:<br />

Min aversion mot byråkrati<br />

och system.<br />

Favoritplagg:<br />

Anorak till skidturen.<br />

Min sämsta aff är:<br />

När jag köpte en oljetanker<br />

på 220 000 ton.<br />

Min bästa aff är:<br />

förvandla 100 000 kvm<br />

fabrik till shoppingcenter.<br />

Ville bli som barn:<br />

Brevbärare som riktigt<br />

liten. Han hade bil och<br />

blank mössa. Sen läkare.<br />

Bästa fritidssysselsättning:<br />

Gå Gå på på skidor eller vandra<br />

till fots i fjällen. Åker fortfarande<br />

skidor fast jag är<br />

nästan nästan nittio nittio år. år.<br />

Hus jag aldrig skulle skulle ha ha<br />

köpt eller byggt: byggt:<br />

Kommer inte på<br />

något. Har man<br />

bara tålamod så<br />

ökar fastigheter<br />

alltid i värde.<br />

Det är lite lustigt att det är jag<br />

som ska investera i bostäder kring<br />

köpcentren också. jag trodde<br />

verkligen att svenska företagare<br />

skulle ta den chansen.”<br />

Vägen dit har en norsk kulturskribent kallat den<br />

”ärkenorska Thon­mytologin”. I den sagan ser vi en<br />

frejdig yngling från Hallingdal skida till Oslo för att<br />

sälja skinnen från de rävar som familjen fött upp.<br />

Väl där öppnade han butik.<br />

– Då var jag väl sjutton, arton år och det var mitt<br />

sätt att ta mig ut i världen, säger han idag.<br />

Vi sitter i ett litet konferensrum döpt efter en av de<br />

fj ällstugor som han byggt och skänkt till den norska<br />

turistföreningen där han är hängiven medlem.<br />

Han gillar att gå på tur. Nyrika norrmän som<br />

skryter med sina pengar med<br />

hjälp av bilar och båtar provocerar<br />

honom kraftigt. Ingen,<br />

har han förklarat, behöver<br />

högre personlig årsinkomst än<br />

två, tre miljoner.<br />

i BilDeN av en selfmade man<br />

från enkla förhållanden ingår<br />

också hans korta utbildning.<br />

Han har bara folkskola, säger<br />

Olav Thon, och glömmer att<br />

han också läst en handelsutbildning<br />

i ungdomen. Med<br />

ett leende drar han en historia<br />

om att det kan gå bra ändå.<br />

– Jag säger som han som sa<br />

att jag köper för en krona och<br />

säljer för tre och på de två procenten<br />

så klarar jag mig gott.<br />

I Thon­mytologin ingår också<br />

en fantastisk förmåga att vända<br />

motgångar till framgångar.<br />

När han gav sig på shipping i<br />

höjd med oljekrisen 1973 köpte<br />

han en jättelik oljetanker för<br />

35 miljoner kronor.<br />

– Det var vanvettigt billigt i förhållande till vad<br />

den var byggd av. Ändå hade jag förlorat 50 miljoner<br />

på aff ären innan jag var klar. Det är en prestation,<br />

säger han och tillägger att det är säkrare med<br />

fastig heter. De står där de står och de rostar inte.<br />

Trots motgången fortsatte han med shipping –<br />

fast på land.<br />

– Det fanns ett stort företag som hette Strömmen<br />

en selfmade man som skapade en stor koncern<br />

med sina två tomma händer. Så låter historien<br />

om olav thons imperiebygge. men helt tomma<br />

var inte hans händer. Grundplåten var skinn från<br />

rävar som fötts upp på föräldragården.<br />

Stål strax utanför Oslo. De tillverkade utrustning<br />

till de stora tankbåtarna, som enorma propellrar.<br />

När det blev kris i shippingen drogs leverantörerna<br />

med och de gick i konkurs.<br />

Fabriken hade lokaler på 100 000 kvadratmeter<br />

och en stor tomt.<br />

– Jag bjöd en bagatell och till min stora förvåning<br />

sa banken ja.<br />

Vad han skulle ha fabriken till visste han inte.<br />

– Väldigt mycket av det jag gjort har skett på<br />

impuls. Men det blev början till en helt ny verksamhet.<br />

Strömmen har bra tågförbindelser<br />

och ligger<br />

bara femton, tjugo minuter<br />

med bil från Oslo. Olav<br />

Thon insåg tidigt vad nya<br />

konsumtionsmönster<br />

skulle innebära.<br />

Shipping ut. Shopping in.<br />

Nu är Strömmen Storsenter<br />

ett av Norges största<br />

köpcenter med 203 butiker,<br />

2 000 anställda, 2 100 parkeringsplatser<br />

och nästan<br />

fyra miljoner besök per år.<br />

Fast även om man tänkt<br />

rätt en gång kan det dröja<br />

innan man gör det igen.<br />

Redan på 1960­talet hade<br />

Olav Thon kunnat gå över<br />

gränsen.<br />

– Jag hade sommarstuga<br />

i Lervik i Bohuslän<br />

och märkte att det kom<br />

upp ett varutält vid Svinesund<br />

varje sommar.<br />

Där sålde svenskar plastbunkar<br />

och annat till norrmän. När hösten kom så<br />

monterade de ner tältet och då fanns där ingenting,<br />

säger Olav Thon.<br />

– Det äR Helt märkligt att de inte insåg att det här<br />

var en trafi k som kunde pågå året runt. Och jag var<br />

lika trög. Jag såg det inte heller fast jag var i sommarstugan<br />

år efter år.<br />

32<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

Nittioåringen klev ut genom fönstret — men försvann inte. olav thon har<br />

bara varit över på den svenska sidan gränsen där han byggt upp gränshandeln<br />

till en mångmiljardindustri. Nu ska han bygga nytt på grann­<br />

tomten till sitt huvudkontor i centrala oslo.<br />

Så en dag fick han besök av en svensk lastbilschaufför<br />

vid namn Orvelin som hade kört på Norge.<br />

Orvelin berättade att de var några bröder som planerade<br />

att bygga ett köpcenter på Nordby.<br />

– Omedelbart insåg jag att det var en väldigt bra<br />

idé. De hade inte de ekonomiska medel som skulle<br />

till så jag fick bli deras kompanjon. Idag äger vi<br />

majoriteten i bolaget men bröderna har fortfarande<br />

mer än 40 procent.<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Så hamnade Norges största köpcenter utanför<br />

landets gräns. Men inte bara det. Längs de stora<br />

vägarna mellan Sverige och Norge låg sömniga<br />

samhällen som Töcksfors och Charlottenberg. De<br />

hade lika nära till Oslo och borde vara väl så intressanta<br />

för gränshandel.<br />

– Jag byggde 30 000 kvadratmeter i Töcksfors och<br />

lika mycket i Charlottenberg. Där har det ju blivit<br />

verkligt stort med hotell och allt, säger Olav Thon.<br />

33

fakta/<br />

oLaV tHoN<br />

grUPPEN<br />

Omsatte 7,5 miljarder<br />

norska kronor 2011.<br />

Äger 450 fastigheter i<br />

Norge och 25 i utlandet.<br />

Långa hyreskontrakt<br />

på ytterligare 40 fastigheter.<br />

Hyresintäkter<br />

på 3,8 miljarder norska<br />

kronor. Äger 61 hotell<br />

i Norge och sex utomlands,<br />

bland annat i<br />

Charlottenberg.<br />

Äger och deläger 70<br />

köpcenter varav<br />

tre i Sverige:<br />

Nordby Shoppingcenter,<br />

Bohuslän.<br />

Öppnade 2004. Byggs<br />

i höst ut till 90 000<br />

kvadratmeter. omsatte<br />

2012 drygt 4 miljarder<br />

kronor på 6,7 miljoner<br />

besökare.<br />

Töcksfors Shoppingcenter,<br />

Värmland.<br />

Öppnade 2005.<br />

omsatte 779 miljoner<br />

kronor 2012 på 1,1 miljoner<br />

besökare. 35 000<br />

kvadratmeter plus ett<br />

lika stort inomhusgarage.<br />

Charlottenbergs<br />

Shoppingcenter,<br />

Värmland. Öppnade<br />

2006. Har idag 37 000<br />

kvadratmeter, 2,8 miljoner<br />

besökare. Ännu ett<br />

köpcenter på 28 000<br />

kvadratmeter byggs<br />

snart i området.<br />

Nu är Töcksfors och Charlottenberg stora inpendlingsorter<br />

med mer än 1 200 nya arbetstillfällen.<br />

I Töcksfors bygger Olav Thon dessutom bostäder.<br />

När alla godkända planer förverkligats blir det 78<br />

lägenheter varav 22 redan finns. Han har sagt att<br />

han ska göra stad av byn.<br />

– Jag ser ju framför mig att det kommer att ske en<br />

utveckling på båda platserna, säger Olav Thon.<br />

DeN öveRHettaDe norska ekonomin ger höga<br />

priser jämfört med Sverige. Norska familjer tjänar<br />

tusenlappar på att handla mat, sötsaker, tobak och<br />

alkohol i Sverige. Arbetslösheten i gränstrakterna<br />

är låg. Många tjänar bra på att pendla över gränsen.<br />

– Det förvånar mig att inte fler entreprenörer<br />

utnyttjar det. Norge pumpar upp enorma rikedomar<br />

genom sin olja och det är bara en timmes<br />

körning till Oslo. Jag förstår inte att det inte byggs<br />

mer industri längs gränsen och att<br />

inte fler norrmän flyttar dit, säger<br />

Olav Thon.<br />

Han har hjälpt Värmland att<br />

öppna ett näringslivskontor på<br />

Oslos paradgata. Det kan bidra<br />

till att rikta svenskarnas blickar<br />

västerut.<br />

– Det är lite lustigt att det är jag<br />

som ska investera i bostäder kring<br />

köpcentren också. Jag trodde<br />

verkligen att svenska företagare<br />

skulle ta den chansen, säger han.<br />

Om det blir bostadsrätter,<br />

hyresrätter eller ägarlägenheter<br />

i Töcksfors vet han inte än. Olav<br />

Thon anser att man ska äga sin<br />

konfetti fyllde luften när<br />

olav thon invigde töcksfors<br />

shoppingcenter 2005.<br />

Snart fyller olav thon<br />

90 år. Han är fortfarande<br />

aktiv och förvånas över att<br />

inte svenska företagare<br />

är mer intresserade av att<br />

investera i gränstrakterna.<br />

bostad, men i Oslo har han på senare tid också satsat<br />

på hyresrätter vilket knappt finns i Norge.<br />

– Det är inte många, jag har väl cirka tusen lägenheter.<br />

Men för den som bara ska till Oslo och arbeta<br />

några år är det inte lönt att köpa något. Då är det<br />

bättre att hyra, säger han.<br />

ett Skäl till svenska entreprenörers ovilja att<br />

investera i gränstrakterna kan vara deras goda<br />

utbildning och bristande magkänsla.<br />

Själv har Olav Thon lytt råd från en svensk ekonom<br />

som suttit i en av hans styrelser och från en<br />

svensk bankman. Det ångrar han idag. Hans magkänsla<br />

sa nämligen att kronkrisen 1992 var ett fantastiskt<br />

tillfälle att investera i Stockholm.<br />

– Jag frågade ’Nu borde jag väl köpa fastigheter?<br />

Det är ju otroligt låga priser’. Men nej, ser du. Den<br />

svenska ekonomen sa att det var väldigt farligt.<br />

Det skulle gå ner ännu mer. Och<br />

bankmannen jämförde Sverige med<br />

Kongo, säger Olav Thon och ser förfärad<br />

ut.<br />

De som aldrig lyssnade på dyra råd<br />

har sett värdet flerfaldigas.<br />

– Det är inte farligt med svängningar.<br />

Det krävs bara två saker.<br />

Det ena är tålamod och det andra är<br />

pengar, säger Olav Thon.<br />

Han har både det första och det<br />

andra och han hade det redan då.<br />

– Hade jag gått på min magkänsla<br />

hade jag varit en ganska betydande<br />

fastighetsägare i Stockholm. Jag förstod<br />

ju att nedgången inte skulle bli<br />

långvarig, säger Olav Thon. •<br />

34 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Foto: BÖrge niLsson/textra

du behöver bara<br />

en kontakt.<br />

Projektledning kan låta krångligt.<br />

Det är det inte för Perfecta. Vi är<br />

specialister på att driva projekt i<br />

bygg- och fastighetsbranschen.<br />

Vi ser till att arbetet utförs effektivt<br />

och utan extra kostnader. Stort eller<br />

litet projekt – Perfecta är den enda<br />

kontakt du behöver.<br />

www.perfecta-projektledning.se<br />

08-54 90 38 90<br />

Stambyte<br />

Med Lk PAL Universalrör<br />

Upptäck fördelarna med LK PAL Universalrör vid stambyte.<br />

• Snabbmonterat<br />

• Inga kalkbeläggningar i röret<br />

• Lång livslängd<br />

• Kostnadseffektivt<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

www.lksystems.se<br />

stambyte<br />

besiktning<br />

kontrollansvar<br />

Scanna in koden för att<br />

se vår film om stambyte.<br />

PAL-rören ingår i vårt LK Universalsystem som är typgodkänt och anpassat till Branschregler Säker Vatteninstallation<br />

och Boverkets Byggregler BBR2012.<br />

35

Nya produkter smarta lösningar<br />

Utemöbler, klätterställningar och de senaste<br />

klimatbaffl arna. <strong>Fastighetstidningen</strong> tipsar<br />

om de senaste smarta produkterna.<br />

Redaktör: Victoria Gillberg, redaktionen@fastighetstidningen.se<br />

Praktisk och prisbelönt<br />

Vattenpass, tapetavrivare och linjal –<br />

allt i ett och samma prisade verktyg. Denna<br />

multifunktionella tapetskrapa från Anza har<br />

belönats med en utmärkelse av International<br />

Forum Design Awards för sin ergonomiska<br />

utformning och sitt rostfria blad.<br />

www.anza.se<br />

Utmana barnen i utelek<br />

På sommaren har många barn spring<br />

i benen, och nu kan du som fastighetsägare<br />

hjälpa dem på traven. Med<br />

det tredimensionella klätternätet från<br />

Kompan får barnen chans att riktigt<br />

leka av sig och de inbyggda landningsplatserna<br />

ger plats för vila och pratstunder.<br />

www.kompan.se<br />

naturligt dagsljus – genom taket<br />

Buildsmart lanserar Smart Light, ett dagsljusinsläpp som<br />

gör det möjligt att släcka lamporna inomhus. Utifrån syns<br />

Smart Light som en transparent kupol på taket, men med<br />

hjälp av ett prisma sprider den ett starkt och jämnt ljus<br />

inne i byggnaden. När det är tillräckligt ljust ute sänks<br />

automatiskt det artifi ciella ljuset och i stället används det<br />

naturliga ljuset utifrån. På så sättet minskar du din energianvändning<br />

och kostnader.<br />

www.buildsmart.se<br />

möblera om på gården<br />

Hags är kanske mest kända för<br />

sina lekplatser men de<br />

tillverkar också utemöbler,<br />

som till exempel<br />

snurrfåtöljer och papperskorgar.<br />

Placera<br />

fl era snurrfåtöljer tillsammans<br />

och skapa en lekfull<br />

miljö på gårdar och lekplatser.<br />

Stolarna har också armstöd som<br />

gör att de är lätta att komma i<br />

och ur – även för dem som har<br />

lite svårt att röra sig.<br />

www.hags.se<br />

fem funktioner<br />

i en produkt<br />

Swegon är välkänt för sina<br />

klimatbaffl ar och nu kommer<br />

nästa generation. Förutom att<br />

hantera kyla, värme och tillluft,<br />

fi nns nu nya tillbehör som<br />

gör att Pacifi c kan erbjuda<br />

extra tilluftskapacitet och även<br />

hantera frånluft. Produkten är<br />

diskret och genom att kombinera<br />

alla funktionerna sparar<br />

du både tid och pengar vid<br />

installation.<br />

www.swegon.se<br />

36<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

BuDGeteN är styrelsens viktigaste dokument.<br />

Styrelsen kan i god tid se när utgifterna<br />

inte följer plan och har därför god<br />

tid på sig att lösa problemen. Det är också<br />

budgeten som styr månadsavgiften. Är<br />

avgifterna för höga/låga med tanke på de<br />

utgifter man planerat?<br />

Titta på förra årets utfall, höll budgeten?<br />

Om inte, undvik att göra samma misstag i<br />

år. Berodde de ökande kostnaderna på ett<br />

oförutsett undantag eller var budgeten<br />

orealistisk?<br />

Inte minst har man i budgetarbetet<br />

chansen att upptäcka om det fi nns hål<br />

där pengarna rinner iväg i onödan. Titta<br />

tillbaks ett par år, är det någon post som<br />

konstant ökat kan det fi nnas all anledning<br />

att fundera över en insats.<br />

maN BöR ha ett nära samarbete med sin<br />

ekonomiska förvaltare för att få fram en<br />

så rättvisande budget som möjligt. Det<br />

underlättar arbetet när styrelsen bara<br />

behöver göra småjusteringar. Det är styrelsen<br />

som har den bästa kännedomen om<br />

föreningen och fastigheten, och det är därför<br />

väldigt viktigt att styrelsen går igenom<br />

budgeten och är engagerad i budgetarbetet.<br />

Ett tips är att boka in ett möte med sin<br />

ekonomiska förvaltare för att gå igenom<br />

den slutgiltiga versionen av budgeten.<br />

Passa på att dra nytta av den erfarenhetsbank<br />

som en ekonomisk förvaltare<br />

ofta sitter på. Denne kan exempelvis ge en<br />

hint om att ni betalar ett ofördelaktigt pris<br />

för ert kabeltv­abonnemang. Budgetarbetet<br />

kan då ge en vink om att det är dags att<br />

omförhandla villkoren.<br />

Här är några fl er goda råd på vägen:<br />

• Vilka underhållsåtgärder är planerade<br />

enligt underhållsplanen och hur ska de<br />

fi nansieras? Är det kanske dags för OVK<br />

(obligatorisk ventilationskontroll) eller<br />

sotning nästa år? För att slippa överrask­<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

ningar är det bra att uppdatera underhållsplanen.<br />

• Tänk på att budgetera realistiska kostnader<br />

för el, värme och snöröjning. Har<br />

ni planerat att ändra några avtal eller<br />

byta leverantörer av exempelvis städning<br />

eller sophämtning? När löper avtalet<br />

för eventuell tomträtt ut?<br />

• Ska ni göra några om- eller tillbyggnader,<br />

och hur ska de i så fall fi nansieras? Har<br />

ni några pågående ombyggnader som<br />

kommer att avslutas nästa år? Den informationen<br />

behövs för att kunna bedöma<br />

kostnaden för avskrivningar. Har man<br />

en äldre fastighet med gamla stammar<br />

fi nns det en risk för vattenskador.<br />

• I samband med budgetarbetet är det<br />

också bra att gå igenom föreningens<br />

Budget Bostadsrätt<br />

Budgetarbetet är viktigt för att kunna sköta föreningens ekonomi och främsta<br />

tillgång – fastigheten – på rätt sätt. Här är goda råd från Birgitta Thunander,<br />

aff ärsområdeschef ekonomi på Fastighetsägarna Service.<br />

Snåla inte med budgetarbetet<br />

birgitta thUnanDers tiPs/dELEgEra oCH UtNYttJa VErKtYgEN<br />

• Stressa inte ihop budgeten.<br />

• Använda de tjänster och programvaror som fi nns för<br />

att ta fram en bra budget. ett exempel är fastighetsägarna<br />

Stockholms digitala styrelse portal entré, som<br />

alla kunder med ekonomisk förvaltning hos fastighetsägarna<br />

Service har tillgång till. Där kan exempelvis<br />

samla all ekonomisk information i en kUnDPortal<br />

Är det samma jakt efter försvunna<br />

fakturor varje gång budgetarbetet<br />

drar igång? Man kan spara mycket tid<br />

på att istället samla allt i ett webbverktyg.<br />

Det fi nns ett fl ertal olika så<br />

kallade kundportaler med ungefär<br />

liknande funktion.<br />

I portalen fi nns aktuell information<br />

om förvaltningen och här attesterar<br />

man digitalt leverantörsfakturor.<br />

Både styrelsen och den ekonomiska<br />

förvaltaren har tillgång till dokumen-<br />

ten och kan underhålla portalen med<br />

tillgänglig och relevant information.<br />

I regel fi nns det ett virtuellt<br />

styrelse rum som enbart styrelsen tillgång<br />

till. Detta möjliggör delning av<br />

information mellan styrelsens medlemmar.<br />

Via kundportalen har man<br />

alltid tillgång till sin administration<br />

elektroniskt.<br />

Det går då att spara allt från ekonomiska<br />

planer och besiktningsprotokoll<br />

till off erter och avtal.<br />

gamla fakturor ligga kvar så att det blir lätt att gå tillbaka<br />

och se vad ni betalat för en tjänst tidigare.<br />

• Dela upp budgetarbetet i mindre delar och delegera<br />

så att alla ledamöter får en praktisk uppgift, som att<br />

exempelvis kontrollera kostnadsförändringar för<br />

energi.<br />

lånevillkor, amorteringar och räntebindningstider.<br />

Det är mycket pengar<br />

som kan sparas om man arbetar aktivt<br />

med att ställa om lånen och ha ett långsiktigt<br />

perspektiv.<br />

• Det är också viktigt att man ser över<br />

placeringarna av eventuella tillgångar,<br />

för att få så hög ränta som möjligt på det<br />

sparade kapitalet. Förutom detta kan<br />

det fi nnas kloka investeringar att göra<br />

som genererar intäkter eller sparar in<br />

driftskostnader.<br />

• Blir det några förändringar i styrelsearvodet<br />

eller sociala avgifter? Glöm inte<br />

att sätta av budget till utbildning av styrelsen.<br />

•<br />

37

Fokus ett år med erikslund shopping Center. del 2<br />

Vinnarna fi nns på<br />

Erikslund Shopping<br />

Therese Karlsson och<br />

Cecilia Sjöstrand ser över<br />

schemat en sista gång<br />

innan portarna öppnas.<br />

Sedan i höst har det pågått en tävling på Erikslund Shopping Center och under centrets modeweekend<br />

avslutades den. Vinnaren Maria Therese Tsimopoulos får en betald hyrbil under ett år.<br />

modeweekend och en glad vinnare av en hyrbil i ett år. På erikslund<br />

Shopping center håller man tempot för att leva upp till betyget<br />

Sveriges köpcentrum <strong>2013</strong>. och centrumchefen jessica alenbring har<br />

fullt upp med det nya driftteamet.<br />

text: viCtoria gillberg foto: Pia norDlanDer<br />

Där bara två dagar kvar till ett av årets största<br />

event när vi träffar marknadsassistenten<br />

Cecilia Sjöstrand och marknadskoordinatorn<br />

Therese Karlsson. De sitter mittemot varandra<br />

Dvar<br />

på caféet Chantal’s mitt i köpcentret. De dricker<br />

var sin kaffe och pratet blandas med skratt. Det är högt tempo<br />

både på samtalet och deras arbete. Nu är det stressiga dagar.<br />

38 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

– Under tre dagar arrangerar vi modeweekend<br />

här. 23 butiker deltar, vi kommer att ha ”levande<br />

skyltdockor” runtom i centret och olika modeskolor<br />

på plats. Tolv personer ska få en ny look när de<br />

stylas om av våra butiker och biltävlingen kommer<br />

att avslutas. Det är fullt upp, konstaterar Therese<br />

Karlsson.<br />

Eventet har de planerat tillsammans med butikerna<br />

och en eventbyrå sedan hösten 2012. Det har<br />

varit många möten och idéer. Även om intresset<br />

bland butikerna har varit stort har många svårt att<br />

få tid och resurser att räcka till.<br />

– Det äR måNGa som vill vara med, men som<br />

kanske inte har möjlighet för att man inte har<br />

resurser eller tillräckligt med personal för att<br />

hinna med. Det har vi förståelse för. Sedan är det<br />

ju också så att vissa evenemang inte passar alla,<br />

säger Cecilia Sjöstrand.<br />

Vissa av de större butikerna, som till exempel<br />

H&M, får inte delta eftersom det går emot deras<br />

marknadsföringsplan på nationell nivå. Men<br />

en butik som har valt att delta är Kappahl och<br />

butikschefen Pirkko Toivonen ser fram emot<br />

eventet.<br />

– Vi kommer att välja ut en outfit till någon av<br />

de professionella modeller som ska gå runt i köpcentret.<br />

Men det är centrumledningen som står<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

för kostnaden. Sedan får vi se hur mycket mer vi<br />

hinner med att göra under dagarna.<br />

Eventet fi nansieras dels av butikerna via den del<br />

av hyran som går till marknadsföring och dels av<br />

pengar som ägarna Ikano Retail Center hjälper till<br />

med. Det är ett av de största evenemang som arrangeras<br />

på köpcentret under året. Och på Kappahl är de<br />

nöjda med centrumledningens satsningar.<br />

– De HaR veRkliGeN lyckats med att från början<br />

sätta en bra stämning. Det är en helt annan typ av<br />

gemenskap i köpcenter jämfört med att jobba i en<br />

butik. Då är man mycket mer ensam, säger Pirkko<br />

Toivonen.<br />

Möjligheten att marknadsföra sig gemensamt är<br />

något av ett framgångsrecept. I senaste Köpcentrumrapporten,<br />

som tas fram av tidningen Market<br />

och GFK, är det en av de viktigaste faktorerna för<br />

de externa köpcentrumens positiva utveckling. De<br />

andra viktiga faktorerna är lägre priser och gratis<br />

parkering.<br />

I rapporten undersöks vilka krav som dagens<br />

konsumenter ställer på köpcentrum och hur de<br />

drygt 200 köpcenter som fi nns i landet lever upp<br />

till dem. Och Eriks lund Shopping Center hamnar i<br />

topp.<br />

– Det är jätteroligt. Vi fi ck reda på det precis<br />

innan vi hade personalfest för alla på köpcentret, så<br />

Cecilia Sjöstrand hjälper till att rulla ut röda mattan.<br />

Dan Jönsson, drifttekniker, ställer i ordning.<br />

Det är en helt annan typ av<br />

gemenskap i köpcenter jämfört<br />

med att jobba i en butik.”<br />

Pirkko toivonen, butikschef kappahl<br />

Vi följer<br />

shoppingcentret<br />

Erikslund i<br />

Västerås under<br />

ett år. Första<br />

delen i serien<br />

fi nns att läsa i<br />

nummer 2/<strong>2013</strong>.<br />

39

Fokus ett år med erikslund shopping Center. del 2<br />

Hallå DäR…<br />

…jan kristensson,<br />

vd på ikano Retail<br />

center som äger<br />

erikslund Shopping<br />

center.<br />

Hur ser ni på framtiden<br />

för era köpcenter?<br />

– Väldigt positivt!<br />

Två av våra köpcenter,<br />

Erikslund och<br />

Birsta, hamnade i<br />

topp i Köpcentrumsrapporten.<br />

Så vi<br />

kan inte vara annat<br />

än nöjda och det är<br />

tecken på att besökarna<br />

är nöjda med<br />

det vi erbjuder.<br />

varför tror du att<br />

just era köpcenter<br />

går så bra?<br />

– Det är svårt att<br />

säga men vi fokuserar<br />

på att det ska<br />

vara trevligt för en<br />

bred målgrupp. Det<br />

ska vara en välkomnande<br />

miljö där man<br />

kan shoppa eller<br />

bara ta en kaff e.<br />

Men samarbetet<br />

med Ikea ger oss så<br />

klart också en fördel.<br />

Hur ska ni arbeta<br />

framöver?<br />

– Vi är som sagt väldigt<br />

positiva just nu<br />

och tror att vi kommer<br />

att locka ännu<br />

fl er besökare framöver.<br />

Nu gäller det<br />

att ytterligare vässa<br />

vårt utbud.<br />

vad ni för kommande<br />

planer?<br />

– Just nu bygger vi<br />

i Kungens Kurva i<br />

Stockholm med planen<br />

att öppna under<br />

nästa vår. Vi planerar<br />

också för köpcenter<br />

i Umeå och tillsammans<br />

med Ikea i<br />

Söderstan i Stockholm.<br />

Annika Duckmark, inhyrd som konferencier, leder biltävlingens frågesport.<br />

alla hyresgäster är positiva.<br />

Det är ovanligt.”<br />

då fi rade vi extra med champagne, säger centrumchefen<br />

Jessica Alenbring med stolthet i rösten.<br />

I rapporten har man fokuserat på fyra olika faktorer:<br />

prisnivå, butiksutbud, läget och bekvämlighet.<br />

Och konsumenterna ger Erikslund höga betyg i<br />

alla kategorier.<br />

– Det här är ett bevis på att vi jobbar rätt och att<br />

den positiva stämning som vi upplever också fi nns<br />

hos kunderna. Nu är det bara att köra på, fortsätter<br />

Jessica Alenbring.<br />

Och köra på är just vad de gör. Vid årsskiftet fi ck<br />

Jessica Alenbring ett nytt driftteam att basa<br />

över. Tekniska förvaltaren Bengt Gärdqvist<br />

och driftteknikerna Hans Lindman och Dan<br />

Jönsson är nu de som tillsammans ska se till<br />

att fastigheten fungerar.<br />

– Det är många rutiner som ska ses över<br />

och vi håller på att bestämma exakt vem<br />

som ska ansvara för de olika delarna.<br />

Samtidigt pågår nu två lokalombyggnationer<br />

och nya hyresgäster fl yttar in,<br />

säger Jessica Alenbring.<br />

Istället för en traditionell catwalk<br />

gick modellerna runt i köpcentret.<br />

Bengt Gärdqvist, teknisk förvaltare<br />

Därför är det viktigt att arbetet<br />

fl yter på så smidigt som möjligt.<br />

Men samtidigt är det en ny byggnad.<br />

Att hitta rätt lösningar måste<br />

få ta sin tid.<br />

– Det svåraste med mitt jobb är<br />

att fi nna snabba, bra permanenta<br />

lösningar. Det är en intrimningsfas<br />

de första åren då huset ska ”gå in<br />

sig”. Ibland fungerar inte grundidén<br />

utan man måste korrigera<br />

driftförhållanden och konstruktion,<br />

säger<br />

Hans Lindman.<br />

Hans Lindman<br />

Bengt Gärdqvist<br />

meN tRotS måNGa möten och<br />

mycket att hålla i huvudet är<br />

samtliga på den tekniska sidan eniga om<br />

att Erikslunds hyresgäster är det som gör<br />

arbetet roligt. Även de är rörande överens<br />

om den positiva stämningen.<br />

– Alla hyresgäster är positiva. Det<br />

är ovanligt. På alla köpcenter som jag<br />

tidigare jobbat på har det alltid varit<br />

40 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

Centrumchef Jessica Alenbring (mitten) håller koll.<br />

Studenten Maria Therese Tsimopoulos<br />

xxxxxxxx är överlycklig över sin nyvunna bil.<br />

någon som gnäller, men inte här, säger Bengt Gärdqvist<br />

och låter själv nästan lite förvånad.<br />

DeN PoSitiva stämningen verkade också ha spritt sig över<br />

modeweekend som blev ett lyckat evenemang. Trots efterlängtad<br />

vårsol och värme översteg besöksantalet förra årets<br />

antal vid samma period med tio procent. Närmare 60 000<br />

personer besökte Erikslund under de tre dagarna som<br />

arrangemanget pågick.<br />

– Vi är jättenöjda och hela helgen fl öt på över förväntan.<br />

Jag kan inte komma på något som gick fel, om man bortser<br />

från det vackra vädret som vi hade lite otur med. Jag tror att<br />

vi förlorade en hel del av våra potentiella besökare på grund<br />

av det, säger Therese Karlsson.<br />

Vädret är en tuff konkurrent. När det är soligt och varmt<br />

är det svårt att konkurrera om besökarna, till och med för<br />

den positiva stämningen. •<br />

nÄsta avsnitt: Nu går vi på djupet i Västerås handel. Vilka utmaningar<br />

ställs köpcentret inför lokalt och globalt? och hur ser representanter<br />

för Västerås cityhandel på etableringen?<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

ETT STAMBYTE BEHÖVER INTE<br />

VARA SÅ HÄR KOMPLICERAT...<br />

Låt oss ta hand om din relining!<br />

Dåliga stammar kan leda till läckage och översvämning<br />

hos de boende i din fastighet. Det tycker vi på Proline är<br />

onödigt. Med vår patenterade metod har vi renoverat<br />

stammarna i 100 000 lägenheter utan att stöka och<br />

böka. Istället för att riva ut de gamla rören i fastigheten<br />

använder vi dem som formar till att med polyesterplast<br />

bygga nya rör på insidan. Dessutom kan vi tillsammans<br />

med vårt dotterbolag Prosoc erbjuda en helhetslösning<br />

i kombinationen med flexibla foder (strumpa).<br />

Vi erbjuder även spolservice och kamerainspektion.<br />

Proline uppfyller alla krav du bör ställa på din<br />

reliningentrepenör. Detta gör att du alltid kan känna<br />

dig trygg när du väljer oss. Vi ger dig dessutom 10 års<br />

garanti på utfört arbete. Så bra är våra produkter!<br />

Nyfiken på att veta mer?<br />

Scanna QR koden eller surfa in på www.proline.se<br />

Givetvis kan du även ringa eller maila oss, vi finns i hela<br />

Sverige! 020-33 22 22 • info@proline.se<br />

41

tips och råd säkerhet<br />

Hitta de fl exibla lösnin<br />

ett nytt företag som fl yttar in kan ställa hårdare krav på<br />

säkerheten. Det är inte alltid solklart vem som ska stå för notan<br />

– hyresgäst eller fastighetsägare. Då är det bra med lösningar<br />

som gör det lätt att fl ytta upp en säkerhetsklass.<br />

text: erik hörnkvist ILLUStRAtIoN: johan jarnestaD<br />

ntalet anmälda inbrott i butik<br />

och kontor har minskat drastiskt.<br />

Enligt BRÅ:s statistik anmäldes<br />

10 113 inbrott i kontorslokaler<br />

2002, tio år senare har antalet<br />

anmälda inbrott minskat till 3 233. För butikslokaler<br />

är motsvarande siff ror 7 874 (2002) mot<br />

4 448 (2012).<br />

NöDutGåNGaR<br />

När det är folk i<br />

lokalen måste det<br />

gå snabbt att ta<br />

sig ut. På insidan<br />

sitter ett så<br />

kallat nöd behör<br />

som enkelt går<br />

att öppna. Ett<br />

godkänt nattlås<br />

ska ”slå ut en för<br />

verksamheten<br />

vital funktion”,<br />

som att ljuset inte<br />

fungerar när det<br />

är låst.<br />

Hög säkerhet:<br />

SkyDDSFilm ocH låS<br />

Även om skyddsfi lm<br />

inte hindrar så fördröjer<br />

den åtminstone<br />

inbrottsförsök. Välj<br />

med fördel en fönsterfi<br />

lm med solskydd.<br />

Montera också fönsterlås.<br />

klaRt FöR koRtläSaRe<br />

Vissa rum kan vara känsligare<br />

än andra – exempelvis<br />

ett serverutrymme eller vdrummet.<br />

Det underlättar<br />

om fastighetsägaren redan<br />

har förberett med elektriskt<br />

lås, då är det enkelt<br />

att i efterhand installera<br />

kortläsare.<br />

Det kan fi nnas många förklaringar. Men skärpta<br />

krav på olika typer av säkerhetslösningar är<br />

naturligvis bidragande.<br />

Lokalhyresgästen har ofta krav från sitt för­<br />

FoRtSättNiNG På SiDaN 44<br />

Hög säkerhet:<br />

laRm<br />

Förutom att övervaka<br />

mer av lokalen ska<br />

inbrottslarmet vara<br />

anslutet till en larmcentral<br />

som skickar<br />

väktare vid larm och<br />

vara godkänd av försäkringsbolaget.<br />

Hög säkerhet:<br />

PoRteleFoN meD BilD<br />

Att kunna se besökaren<br />

innan denna släpps in i<br />

lokalen är en klar fördel.<br />

42 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

3<br />

2<br />

1<br />

Hög säkerhet:<br />

RyckeR ut DiRekt viD laRm<br />

Brandlarm kopplat direkt till räddningstjänsten<br />

innebär hög säkerhet. Fastighetsägare<br />

har ofta egna system installerade,<br />

ibland bara i utrymningsvägarna. Hyresgästen<br />

kan då koppla sitt eget brandlarm<br />

till inbrottslarmet. Nackdelen är dock<br />

att larmet inte går direkt till räddningstjänsten<br />

utan till ett vaktbolag.

garna för säkerhet<br />

SkyDDSklaSSeR ocH laRmklaSSeR<br />

Det fi nns tre så kallade skyddsklasser,<br />

anpassade till hur<br />

stor inbrottsrisken beräknas<br />

vara för olika typer av företag<br />

(Stöldskyddsföreningen SSF<br />

200). Försäkringsbolagen<br />

anger i sina villkor vilken klass<br />

2<br />

3<br />

RiNGklocka RäckeR...<br />

En enkel ringsignal kan<br />

räcka om det inte är så<br />

högt ställda krav.<br />

1<br />

...meN FöRBeReD<br />

Även om behovet inte fi nns nu, så<br />

förbered för kortläsare. Det blir<br />

en både snyggare och billigare<br />

installation när det bara är att dra<br />

fram kablar i färdiga kanaler.<br />

2<br />

som krävs. Skyddsklass handlar<br />

om mekaniskt skydd, vilket<br />

bland annat är lås, beslag och<br />

galler.<br />

Larmklasserna (Stöldskyddsföreningen,<br />

SSF 130) är indelade<br />

i fyra steg.<br />

BeHöRiGHetSZoNeR<br />

Vanligast är att medarbetarna<br />

får komma ner och<br />

hämta sitt besök om det<br />

fi nns en gemensam reception.<br />

Men det fi nns system<br />

som ger besökaren behörighet<br />

just dit denne ska.<br />

3<br />

öveRvakaD laRmöveRFöRiNG<br />

Vid nyanstallation av larm ska<br />

överföringen vara övervakad.<br />

Larmcentralen ser då om det blir fel<br />

på överföringen. Nästan 90 procent<br />

av svenska larm anläggningar saknar<br />

den här funktionen.<br />

BRaNDDöRRaR<br />

Inte sällan saknar automatiska<br />

dörrlösningar<br />

godkänd mekanisk<br />

dörrstängare som gör<br />

att dörren stängs igen<br />

vid automatiskt utlöst<br />

brandlarm.<br />

utemiljöN<br />

Se till att det fi nns<br />

god belysning.<br />

Klipp ner buskage<br />

för att skapa god<br />

insyn. Försvåra<br />

möjligheten till<br />

fasadklättring via<br />

exempelvis stuprör<br />

och träd.<br />

ljuDeR lokalt<br />

Ett tjutande larm<br />

kan skrämma tjuven<br />

eller få folk<br />

att utrymma vid<br />

brand. Säkerheten<br />

är högre om det<br />

är kopplat till en<br />

larmcentral.<br />

oii-oii-oii! !<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

43

tips och råd säkerhet<br />

fortsättning från sidan 42.<br />

säkringsbolag på höjd säkerhetsklass. Det<br />

kan också handla om myndighetskrav<br />

på nödutrustning, utrymningsvägar och<br />

liknande. Det är dock inte alltid självklart<br />

vem som ska stå för kostnaden.<br />

– Som fastighetsägare kan man höja sitt<br />

attraktionsvärde genom att redan från<br />

början ta höjd för nya, tuffare krav, säger<br />

Bo Jonasson,<br />

försäljningschef<br />

på säkerhetsföretaget<br />

Swesafe<br />

i Stockholm.<br />

Även om det<br />

inte är motiverat<br />

att installera en<br />

viss säkerhetslösning<br />

i<br />

nu läget, kan<br />

man göra det<br />

gör det<br />

enkelt för<br />

en ny hyresgäst<br />

med<br />

andra krav.”<br />

enkelt för en ny hyresgäst med andra krav.<br />

– Tyvärr kopplas vi säkerhetsleverantörer<br />

ofta in för sent. Följden blir att man blir<br />

tvungen att dra utanpåliggande kablar och<br />

stöka med takplattor som redan är på plats,<br />

säger Bo Jonasson.<br />

NäR ett PaSSeRSyStem redan är installerat<br />

i huset är den enklaste lösningen<br />

att den nya hyresgästen ansluter sig till<br />

samma system för tillträde till de egna<br />

lokalerna. Fastighetsägaren kan då ta ut en<br />

avgift för att hantera korten.<br />

– Men ibland vill fastighetsägaren av<br />

olika skäl inte blanda in andra i systemet.<br />

Se då till att synka så att de båda systemen<br />

använder samma lästeknik för att läsa av<br />

korten. På så vis slipper med arbeterna ha<br />

två olika kort för att komma in på jobbet,<br />

säger Bo Jonasson.<br />

Det är dessvärre inte helt ovanligt att<br />

larmöverföringen till larmcentral i en hel<br />

fastighet är bortkopplat av misstag.<br />

– En stor del av larmsystemen i Sverige<br />

är anslutna till det analoga telesystemet.<br />

Inte sällan får nån ekonom syn på kostnaden<br />

för ett abonnemang som ingen använder,<br />

säger upp det – vips så finns det ingen<br />

som tar emot ett eventuellt larm, säger Bo<br />

Jonasson.<br />

Vid nyinstallation av larmsystem, enligt<br />

de nya reglerna SSF 130 utgåva 8, ska överföringen<br />

vara övervakad. Det innebär att<br />

larmcentralen känner av om det blir fel på<br />

överföringen.<br />

Bo Jonasson påminner om att alltid<br />

använda en certifierad installatör och se<br />

till att det finns ett serviceavtal för säkerhetsinstallationerna.<br />

Ett lika viktigt tips<br />

är att välja ett säkerhetssystem som flera<br />

installatörer kan arbeta med.<br />

Annars är det bara att tacka och ta emot<br />

när fakturorna rusar i höjden framöver. •<br />

Säkerhet alltid<br />

på schemat i Sickla<br />

visst kan det löna sig att satsa på<br />

säkerhet. Säkerhetscertifiering<br />

av butiker ger atrium ljungberg<br />

konkurensfördelar.<br />

Att rondering och bevakning av väktare<br />

ingår i hyran är den gängse lösningen<br />

i de flesta centrumanläggningar. Men<br />

Sickla Köpkvarter ingår dessutom ett<br />

utbildningsprogram och säkerhetscertifiering<br />

av anställda i alla butiker.<br />

– Det är ofta ung personal som byts<br />

ut med jämna mellanrum i butikerna så<br />

vi har flera utbildningstillfällen varje<br />

år. Det handlar om ganska basala saker<br />

som hur man ska agera vid snatteri<br />

eller stöld, säger Susanne Åhlén som är<br />

marknadsområdeschef för Sickla Köpkvarter<br />

i Nacka, Stockholm.<br />

utBilDNiNGeN bjuder fastighetsägaren<br />

Atrium Ljungberg på.<br />

– Vi ser det som ett långsiktigt relationsskapande<br />

med våra kunder. Fler<br />

undersökningar visar också att just<br />

trygghet är viktigt för var man väljer<br />

att handla. Att skapa en trygg och säker<br />

miljö är givetvis en ekonomisk vinst<br />

för både oss och våra hyresgäster. Så<br />

visst är det en konkurrensfördel, säger<br />

Susanne Åhlén.<br />

Flyttar det in en butik som kräver<br />

Marknadsområdeschef Susanne<br />

Åhlén och floormanager Fredrik Ek<br />

menar att tryggheten är en av de<br />

viktigaste faktorerna för att skapa<br />

en framgångsrik handelsplats.<br />

högre säkerhetsklass är det upp till<br />

hyresgästen att lösa det praktiska, som<br />

att byta till säkerhetsglas och att montera<br />

jalusier.<br />

– Vi tar så klart en aktiv roll i processen.<br />

Men vårt ansvar är framför allt att<br />

välja rätt ställe att etablera butiken på,<br />

säger Susanne Åhlén.<br />

BRaNDSäkeRHeteN styrs till stora<br />

delar av myndighetskrav, som att det<br />

med jämna mellanrum ska göras ronderingar<br />

och kontroll av larmsystem. Men<br />

Fredrik Ek, med titeln floormanager,<br />

berättar att han därutöver försöker att<br />

arbeta proaktivt.<br />

Mycket handlar om att se till att<br />

butikerna inte ställer ut brännbart<br />

material på lastkajer eller blockerar<br />

nödutgångar.<br />

Upplevs det inte som tjatigt?<br />

– Nä, det handlar ju inte om att vi går<br />

runt och gnäller, utan mer om att informera<br />

om vilka lagar och regler som gäller.<br />

Och inte minst att det gäller deras<br />

egna säkerhet också, säger Fredrik Ek.<br />

Fotnot: För sitt säkerhetsarbete i Sickla<br />

Köpkvarter fick Atrium Ljungberg<br />

priset som Årets säkerhetslösning på<br />

Retail Awards 2009.<br />

44 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Foto: erik hÖrnkvist

koNtRoll av Nya meDlemmaR<br />

– vaD FåR StyRelSeN GöRa?<br />

På styrelsemötet<br />

kom frågan upp hur<br />

mycket vi bör kontrollera<br />

nya medlemmar<br />

och vad vi egentligen<br />

får kontrollera?<br />

DeN vaNliGaSte<br />

formen av medlemsansökan<br />

är vid en försäljning.<br />

Vid exempelvis<br />

bodelning eller arv gäller<br />

andra regler, som jag inte<br />

tar upp här.<br />

Själva köpehandlingen<br />

(avtalet) är mellan parterna<br />

och inget föreningen<br />

har med att göra.<br />

Däremot ska föreningen<br />

få en kopia, för att kontrollera<br />

att formkraven är<br />

uppfyllda. Det ska vara en<br />

skriftlig handling, lägenheten<br />

och köpeskillingen<br />

ska anges och parterna<br />

ska ha skrivit under. Om<br />

inte handlingen uppfyller<br />

kraven ska inte styrelsen<br />

ge något medlemskap.<br />

Om köpehandlingen är<br />

korrekt måste styrelsen<br />

skyndsamt, normalt inom<br />

en månad, ta upp frågan<br />

om medlemskapet.<br />

Styrelsen kan neka<br />

medlemskap om den som<br />

ansöker inte förmodas<br />

göra rätt för sig. Med det<br />

menas att han eller hon<br />

ska ha en inkomst som<br />

räcker för att betala årsavgiften.<br />

Men föreningen<br />

kan också neka av andra<br />

skäl. Ett vanligt skäl är<br />

att personen inte har för<br />

avsikt att bo i lägenheten.<br />

mikael<br />

Gulliksson<br />

Chefsjurist<br />

fastighetsägarna<br />

Sverige<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Att den sökande befaras<br />

missköta sig är ovanligare.<br />

Styrelsen behöver alltså<br />

göra en utredning av<br />

den sökande. En så enkel<br />

åtgärd som att prata med<br />

köparen kan uppdaga att<br />

det inte fi nns något syfte<br />

att bosätta sig i lägenheten.<br />

En självklarhet är<br />

att ta en så kallad UC, en<br />

kontroll av inkomster och<br />

skulder. Om en person<br />

inte haft arbete så länge,<br />

kanske är ung eller nyinvandrad,<br />

kan det vara<br />

bättre att få ett arbetsgivareintyg<br />

för att kontrollera<br />

arbetsform och<br />

inkomst. Vissa anmärkningar<br />

i en UC kan ha en<br />

förklaring som inte nödvändigtvis<br />

gör personen<br />

till en dålig betalare. Det<br />

är därför värt att fråga<br />

vad som är orsaken. Kanske<br />

kan en säkerhet ställas<br />

om det ändå fi nns en<br />

osäkerhet.<br />

Det äR SvåRaRe att<br />

neka medlemskap på<br />

grund av misskötsamhet i<br />

tidigare boenden. Kanske<br />

är det bara ”ett rykte på<br />

stan” utan större sanningshalt?<br />

Men det kan<br />

ändå vara värt att kontakta<br />

den tidigare hyresvärden<br />

eller bostadsrättsföreningen<br />

för ett<br />

omdöme. Handlar det om<br />

allvarliga störningar eller<br />

kroniska eftersläpningar<br />

med hyran eller avgiften<br />

line<br />

Zandén<br />

fastighetsjurist<br />

fastighetsägarna<br />

Sverige<br />

ove<br />

Schramm<br />

fastighetsjurist (brf)<br />

fastighetsägarna<br />

Stockholm<br />

så fi nns anledning att<br />

undersöka saken noga.<br />

Men integriteten får inte<br />

kränkas. Styrelsen ska<br />

naturligtvis inte kräva<br />

utdrag ur brottsregister,<br />

eller liknande.<br />

Om styrelsen nekar<br />

medlemskap så är överlåtelsen<br />

ogiltig och kan inte<br />

genomföras. Men köparen<br />

har alltid rätt att låta<br />

pröva medlemsskapsfrågan<br />

vid hyresnämnden.<br />

Om styrelsen tycker<br />

att det fi nns skäl att neka<br />

medlemskap så tycker jag<br />

att de ska göra det. Man<br />

ulla<br />

Werkell<br />

Skattejurist<br />

fastighetsägarna<br />

Sverige<br />

Fråga experterna<br />

ska se prövningen i hyresnämnden<br />

som en möjlighet<br />

till objektiv bedömning,<br />

inte en belastning.<br />

SlutliGeN ett mycket<br />

viktigt råd. Neka aldrig<br />

medlemskap beroende<br />

på att säljaren (den nuvarande<br />

medlemmen) har<br />

en skuld till föreningen<br />

eller ett avtal som inte<br />

är uppfyllt. Prövning av<br />

medlemskap får bara<br />

gälla något som har med<br />

köparen att göra.<br />

ove sChramm<br />

Per<br />

Forsling<br />

energispecialist<br />

fastighetsägarna<br />

Stockholm<br />

Rot­avDRaG<br />

viD StamByte<br />

Vi ska göra ett<br />

stambyte och<br />

medlemmarna<br />

undrar om man kan få<br />

ROT-avdrag inom<br />

entreprenaden? Hur<br />

fungerar det rent<br />

praktiskt om kostnaden<br />

är tänkt att betalas<br />

av föreningen?<br />

En medlem har rätt<br />

till ROT­avdrag för<br />

kostnader för arbeten<br />

som som ligger inom<br />

bostadsrättshavarens<br />

ansvarsområde. Att<br />

medlemmar betalar<br />

föreningen som i sin<br />

tur betalar byggbolaget<br />

utgör i sig inget hinder<br />

för rätten till ROTavdrag.<br />

Ett stambyte<br />

faller till stora delar<br />

inom föreningens<br />

ansvarsområde. ROTavdrag<br />

kan därför<br />

endast erhållas för<br />

kostnader för arbeten<br />

som utförs i lägenheten<br />

i samband med stambytet,<br />

men som inte utgör<br />

föreningens ansvar.<br />

Rent praktiskt så fakturerar<br />

byggbolaget<br />

föreningen som sedan<br />

tar betalt av respektive<br />

medlem. Det är dock<br />

viktigt att den enskilde<br />

medlemmen kan visa<br />

både vilket arbete som<br />

utförts i lägenheten och<br />

också genom till exempel<br />

kontotutdrag att<br />

man faktiskt har betalat<br />

in till föreningen.<br />

Ulla Werkell<br />

Rikard<br />

Silverfur<br />

Näringspolitisk expert<br />

fastighetsägarna<br />

Sverige<br />

Ställ din fråga till Fråga experterna, Fastighetsägarna, Box 16132 103 23 Stockholm eller mejla info@fastighetsagarna.se Märk mejlet med ”Fråga experterna”.<br />

iLLustration: andreas oLoFsson<br />

45

löN HaNDlaR iNte BaRa om PeNGaR<br />

eN BRa lönebildning i<br />

företagen kräver en lönepolicy<br />

som tydligt anger<br />

företagets värderingar<br />

och vilka grunder medarbetarna<br />

bedöms och<br />

ska lönesättas efter.<br />

Under våren och försommaren<br />

kommer det<br />

att förhandlas fram nya<br />

kollektivavtal för fastighetsbranschen.<br />

I och med det är det<br />

återigen dags att revidera<br />

medarbetarnas löner. I<br />

avtalen fi nns regler om<br />

en företagsnära lönebildning.<br />

Sådan lönebildning<br />

bygger på företagets<br />

aff ärs­ och verksamhetsidé,<br />

ekonomi, produktivitetsutveckling<br />

och<br />

utvecklingskraft med<br />

uppsatta övergripande<br />

mål, nedbrutna på delmål<br />

och individmål.<br />

i eN FöRetaGSNäRa<br />

lönebildning utgår man<br />

från det egna företagets<br />

förutsättningar. Lönen<br />

handlar då om mycket<br />

mer än pengar. Det är<br />

kriterier såsom företagets<br />

villkor och mål samt vilken<br />

typ av medarbetarinsatser<br />

som ska premieras.<br />

Det är viktigt att dessa<br />

kriterier förankras i hela<br />

organisationen. Rätt<br />

hanterad är processen<br />

lönsam även om den kräver<br />

en större tidsåtgång.<br />

Företagsnära lönebildning<br />

innebär att lönen<br />

sätts i företaget utifrån<br />

företagets ekonomi,<br />

konkurrensläge och<br />

framtidsutsikter. Processen<br />

för att skapa denna<br />

struktur kan förenklat<br />

beskrivas så här:<br />

• Vad vill vi uppnå?<br />

• Vad krävs av våra medarbetare<br />

för att vi ska<br />

nå dit?<br />

Har en viss medarbetare<br />

uppnått detta mål<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Fastighetsarbetsgivarna Fråga almega<br />

ska detta ge högre lön.<br />

Detta premierar hårt<br />

arbete och utveckling.<br />

Lönebildningsprocessen<br />

– steg for steg:<br />

1. Formulera en aff ärsidé<br />

och vision.<br />

2. Sätt upp mål, dra upp<br />

strategier och förankra<br />

företagets värderingar.<br />

3. Analysera vad som<br />

krävs av medarbetarna<br />

för att målen ska nås<br />

och för att företagets<br />

värderingar ska<br />

genomsyra arbetet.<br />

4. Formulera krav på<br />

medarbetarna i form<br />

av mål och kriterier.<br />

Förankra dessa i<br />

utvecklingssamtalet<br />

och sätt tillsammans<br />

med medarbetaren upp<br />

personliga mål.<br />

5. Följ i dialog upp hur<br />

det gått. Gjorda prestationer<br />

ska ställas mot<br />

överenskomna kriterier<br />

och personliga mål.<br />

6. Chefen sätter med­<br />

arbetarnas löner<br />

utifrån företagets lönesättningsprinciper<br />

och<br />

vad som framkommer i<br />

samtalen.<br />

7. Medarbetaren ska<br />

acceptera lönen och<br />

känna sig rätt behandlad.<br />

täNk På att lön är mer<br />

än pengar. Den ska till<br />

exempel också:<br />

• uppmuntra goda prestationer<br />

• öka motivationen<br />

• utgöra incitament för<br />

kompetensutveckling<br />

• belöna ansvarstagande,<br />

engagemang och samarbetet.<br />

• belöna den som lever<br />

upp till alla de kriterier<br />

som företaget anser är<br />

viktiga<br />

täNk viDaRe på att:<br />

• det är viktigt att medarbetarna<br />

löpande<br />

informeras om företagets<br />

ekonomiska<br />

almega är en organisation för små och stora tjänste företag inom en mängd branscher.<br />

almega Fastighets arbetsgivarna erbjuder expertstöd i rollen som arbets givare.<br />

almegas huvudkontor:<br />

Postadress: Box 55545, 102 04 Stockholm<br />

Besöksadress: Sturegatan 11 telefon: 08-762 69 00 Fax: 08-762 69 48<br />

telefonjour: 08-762 69 90 Förlag: 026-24 90 27 almega.epost@almega.se www.almega.se<br />

förutsättningar samt<br />

marknads­ och konkurrenssituation<br />

• kvaliteten i lönebildningsprocessen<br />

bestäms i hög grad<br />

av hur väl chefen förbereder<br />

och genomför<br />

utvecklings ­ och lönesamtalen<br />

• hög lön är inte alltid<br />

detsamma som en hög<br />

lönekostnad! En högproduktiv<br />

med arbetare<br />

kan få högre lön och<br />

ändå vara mycket lönsam.<br />

Använd därför<br />

lönebildningen till att<br />

skapa bättre lönsamhet<br />

• en facklig förankring<br />

av löneprocessen<br />

underlättar arbetet vid<br />

in förandet.<br />

torbjörn Carlberg<br />

torbjorn.carlberg<br />

@almega.se<br />

iLLustration: andreas oLoFsson<br />

torbjörn carlberg<br />

förhandlare/Rådgivare<br />

08-762 66 26<br />

almeGa<br />

SvaRaR om<br />

aRBetStillStåND<br />

Vi har en<br />

tillsvidareanställdfastighetsskötare<br />

som är<br />

irakisk medborgare<br />

och som har ett tidsbegränsatarbetstillstånd<br />

i Sverige.<br />

Personen har sökt<br />

men har varken fått<br />

förlängt- eller permanentarbetstillstånd.<br />

Vad händer<br />

med hennes anställning?<br />

Finns det något<br />

som vi som arbetsgivare<br />

bör tänka på<br />

om man anställer<br />

någon med tidsbegränsatarbetstillstånd?<br />

Ni kan enbart ha<br />

anställda som har<br />

giltigt arbets­ och<br />

uppehållstillstånd.<br />

Det är till och med en<br />

straffb ar handling att<br />

anställa en arbetstagare<br />

som inte har<br />

tillstånd att arbeta i<br />

landet.<br />

Om tillstånden dras<br />

in eller upphör att<br />

gälla så måste ni som<br />

arbetsgivare omedelbart<br />

häva anställningsavtalet.<br />

Det är då inte fråga<br />

om uppsägning<br />

eller avsked utan<br />

anställningen måste<br />

upphöra i samma<br />

stund som arbetstagaren<br />

inte längre har<br />

tillstånd att arbeta i<br />

landet.<br />

Peter lindgren<br />

Arbetsrättsjurist<br />

08-762 69 93<br />

47

Nytt från din förening<br />

Redaktör: Victoria Gillberg, victoria.gillberg@fastighetstidningen.se<br />

nytt i webbshoppen<br />

tio i topp från webbshopen<br />

1. Välkommen som hyresgäst<br />

2. Tips inför fl ytten<br />

3. Hyreskontrakt för<br />

bostadslägenhet<br />

4. Du och din bostadsrättsförening<br />

5. Fastighetsägarens ansvar<br />

6. Riktlinjer för<br />

andrahandsuthyrning<br />

7. Riktlinjer för lägenhetsbyten<br />

8. Diskrimineringsbroschyr<br />

9. Riktlinjer för in­ & avfl yttning<br />

10. Broschyr Handledning till<br />

formulär 12B.2<br />

Riktlinjer<br />

för lägenhetsbyte<br />

Hyresgästerna har<br />

enligt hyreslagen<br />

rätt att byta sin<br />

bostad. Syftet med<br />

dessa riktlinjer är<br />

att förklara innebörden<br />

i bytesrätten,<br />

försöka<br />

uppnå branschgemenskap<br />

samt att förebygga svarthandel med<br />

hyresrätter. Riktlinjerna innehåller<br />

även exempel på aktuella formulär.<br />

RIKTLINJER<br />

FÖR LÄGEN-<br />

HETSBYTEN<br />

Riktlinjer för<br />

andrahandsuthyrning<br />

Dessa riktlinjer<br />

tydliggör vad som<br />

gäller angående<br />

andrahandsuthyrning,<br />

när<br />

sådan kan ske och<br />

vilka skäl som ska<br />

beaktas. Rikt linjerna har tagits fram<br />

för att skapa en väl fungerande<br />

andrahandshyresmarknad. Innehåller<br />

även exempel på aktuella formulär<br />

för andrahandsuthyrning.<br />

Riktlinjer vid<br />

in­ och avfl yttning<br />

Dessa riktlinjer tydliggör<br />

vad som gäller vid<br />

in­ och avfl yttning från<br />

bostads lägenheter.<br />

I rikt linjerna fi nns<br />

information om bland<br />

annat besiktning,<br />

underhållsansvar och<br />

vårdplikt, normalt och onormalt<br />

slitage samt hyresgästens rätt<br />

att sätt sin egen prägel på bostadslägenheten.<br />

Innehåller även exempel<br />

på besiktnings­ och åtgärdsprotokoll<br />

avseende bostadslägenheter.<br />

RIKTLINJER<br />

VID IN- OCH<br />

AVFLYTTNING<br />

AVFLYTTNING<br />

RIKTLINJER RIKTLINJER FÖR FÖR<br />

ANDRAHANDS-<br />

ANDRAHANDS-<br />

UTHYRNING<br />

Lars Gustafsson och Frida Palmgren visar upp skylten som visar att huset är en hjärtsäker<br />

zon. I receptionen sitter den nya hjärtstartaren.<br />

nu är fastighetsägarnas hus en hjärtsäker zon<br />

På NåGRa måNaDeR har Fastighetsägarna<br />

Stockholm och Fastighetsägarna<br />

Service genomgått utbildningar, rutiner<br />

och installerat en hjärtstartare. Och nu<br />

är Fastighetsägarnas hus i Stockholm en<br />

hjärtsäker zon.<br />

– Det hela har gått väldigt fort. Vi fi ck<br />

först en idé om att erbjuda våra medarbetare<br />

utbildning i hjärt­ och lungräddning.<br />

Men idén växte och vi beslutade oss för att<br />

se över rutiner och helheten istället, säger<br />

Frida Palmgren, HR­ansvarig på Fastighetsägarna<br />

Service. Hon har genomfört<br />

certifi eringen tillsammans med initiativtagaren<br />

Lars Gustafsson som arbetar<br />

inom aff ärområde Teknik på Fastighetsägarna.<br />

På Alla hjärtans dag hölls den<br />

första utbildningen och i april fi ck man<br />

certifi eringen.<br />

– Det var lite speciellt att utbildningen<br />

blev just på Alla hjärtans dag. Nu kommer<br />

vi fortsätta ha utbildningar på Alla<br />

hjärtans dag varje år, säger Lars Gustafsson<br />

som själv arbetar med utbildningar<br />

i hjärt­ och lungräddning.<br />

För att bli en certifi erad hjärtsäker zon<br />

krävs att det fi nns rutiner och beredskap<br />

för att kunna hantera ett hjärtstopp,<br />

att personal har utbildats i hjärt­ och<br />

lungräddning, att personal vet var hjärtstartaren<br />

fi nns och kan hantera den, att<br />

behandling med hjärtstartaren kan ske<br />

inom tre minuter och att den är registrerad<br />

i nationella hjärtstartarregistret.<br />

Utbildningarna och certifi eringen har<br />

varit uppskattade bland medarbetarna<br />

och nu hoppas Fastighetsägarna<br />

Service kunna inspirera andra kommersiella<br />

fastighetsägare.<br />

– Att vara en hjärtsäker zon, och det<br />

samhällsåtagande som det innebär,<br />

går dessutom väldigt väl ihop med vår<br />

ambition att vara en aktiv samhällsaktör,<br />

säger Frida Palmgren.<br />

om du har frågor kring arbetet med<br />

att bli en hjärtsäker zon går det bra att<br />

kontakta Frida Palmgren på frida.palmgren@fastighetsagarna.se<br />

eller läsa mer<br />

på www.hjart­lungfonden.se.<br />

gfr:s nya vd en av framtidens kvinnliga ledare<br />

cHaRlotte aNDeRSSoN Som är ny vd<br />

på Fastighetsägarna GFR hamnade i år<br />

igen på Ledarnas lista över Framtidens<br />

kvinnliga ledare. I år klättrar hon ytterligare<br />

och hamnade på sjätte plats.<br />

För sjunde året i rad presenteras listan<br />

över Framtidens kvinnliga ledare med 75<br />

tongivande kvinnliga ledare under 36 år.<br />

Syftet från Ledarna är att lyfta fram och<br />

synliggöra unga kvinnliga chefer. I topp<br />

hamnade Susanne Holmström som är chef<br />

för customer operation på Tele2.<br />

Men med på listan, för tredje året i rad,<br />

fi nns också Charlotte Andersson, vd på<br />

Fastighetsägarna GFR.<br />

– Det är fantastisk roligt att vara med<br />

bland de tio namnen i toppen. Jag hoppas<br />

att jag kan inspirera andra kvinnor att satsa<br />

på en chefstjänst, säger<br />

Charlotte Andersson.<br />

Listan över Framtidens<br />

kvinnliga ledare tas fram<br />

för att modernisera synen<br />

på den svenska chefsmarknaden<br />

och visa på<br />

den potential som fi nns<br />

bland unga ledare.<br />

Charlotte<br />

Andersson<br />

– Med Framtidens kvinnliga ledare vill vi<br />

vända upp och ned på föreställningen om<br />

ledarskapet som en manlig arena. Vi vill<br />

lyfta fram goda exempel och inspiratörer –<br />

nyskapande ledare. Kvinnorna på listan är<br />

inte bara goda förebilder för andra kvinnor<br />

utan för alla som sitter på ledande positioner,<br />

säger Ellen Landberg, jämställdhetsexpert<br />

på Ledarna.<br />

48 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

Foto: viCtoria giLLBerg

ny rapport jämför kontorsmarknaden i region mittnord<br />

FaStiGHetSäGaRNa mittNoRD har nu för<br />

första gången släppt en rapport som jämför<br />

kontorshyresmarknaden. I rapporten jämförs<br />

12 kommuner utifrån hyresnivåer i olika<br />

lägen, vakanssituationen och marknadens<br />

förväntningar under <strong>2013</strong>. Den<br />

kommun som utmärker sig mest är<br />

Luleå. Hyrorna ligger på relativt höga<br />

nivåer, i klass med Norrköping och Örebro<br />

och en bra bit över Västerås. Enligt<br />

rapporten är vakansgraderna sunda,<br />

inte för höga för att nyproduktion ska<br />

vara ointressant, och inte för låga för att<br />

vara ett tillväxtproblem.<br />

Varför är det viktigt att Fastighetsägarna<br />

Mittnord gör en sådan här rapport?<br />

– Sammanställningen är på fl era sätt en<br />

indikator på hur näringslivet i en kommun mår.<br />

Ta Luleå exempelvis. Där har konjunkturläget<br />

inte påverkat marknaden för kontorslokaler<br />

det minsta negativt tack vare gruvnäringens<br />

och industrins framfart. I andra kommuner<br />

däremot pågår ombyggnationer av kontor till<br />

Rudolf Antoni leder<br />

seminarium under<br />

Almedalen 2012.<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

en en rapport rapport från från<br />

fastigHetsägarna fastigHetsägarna mitt mittnord<br />

Kontorsrapporten<br />

rapporten <strong>2013</strong> <strong>2013</strong><br />

bostäder på grund av efterfrågetrycket och<br />

hur fastighets marknadens struktur ser ut.<br />

Inte minst är rapporten också ett bra diskussionsunderlag<br />

när vi träff ar beslutsfattare i<br />

olika kommuner, säger Andreas Sjöberg,<br />

marknadsansvarig på Fastighetsägarna<br />

MittNord.<br />

Rapporten bygger på enkäter och<br />

intervjuer med mellan 60 och 80 procent<br />

av marknaden på respektive ort. I under­<br />

laget fi nns respondenter som är medlemmar,<br />

men också fl era icke­medlemmar.<br />

– Vi har också fångat upp kommunala<br />

fastighetsbolag och kommunala förvaltningar.<br />

Jag vill påstå att vår rapport är<br />

tillförlitlig. Sedan kan man alltid ha åsikter om<br />

lägesindelningen, men eftersom jag intervjuar<br />

majoriteten av respondenterna fi nns möjligheter<br />

att vara mer fl exibel än om insamlingen enbart<br />

skett via enkäter, säger Andreas Sjöberg.<br />

Kontakta Andreas Sjöberg på 070­654 03 22<br />

eller maila andreas.sjoberg@mittnord.fastighetsagarna.se<br />

om du vill läsa hela rapporten.<br />

Hyror & vakanser<br />

i mellersta & norra sverige<br />

fastighetsprogram varje dag i almedalen<br />

SommaReN NäRmaR sig med stormsteg och<br />

då är det som vanligt dags för Almedalen i Visby.<br />

Fastighetsägarna kommer att vara på plats och<br />

i år samarbetar de med Fastighetsnytt under<br />

namnet Fastighetsbranschens mötesplats.<br />

Fastighetsbranschens mötesplats i<br />

Almedalen håller till på restaurang Bur­<br />

Den kommun som utmärker sig<br />

mest är luleå. hyrorna ligger på<br />

relativt höga nivåer, i klass med<br />

norrköping och örebro och en<br />

bra bit över västerås.”<br />

meister. Där kommer det varje dag från måndagen<br />

den 1 juli till fredagen den 5 juli, erbjudas<br />

ett brett program med olika aktiviter.<br />

Totalt kommer cirka 40 olika samtal, debatter<br />

och intervjuer att genomföras.<br />

Läs mer om arrangemanget här:<br />

www.fastighetsbranschenialmedalen.se<br />

Foto: joakim hÖggren<br />

Kjell Åkesson avtackades.<br />

fullmäktige i syd<br />

i maj HöllS Fastighetsägarna<br />

Syds årsmöte i Helsingborgs<br />

konserthus. Fyrtiotre<br />

fullmäktigeledamöter hade<br />

samlats för att fatta beslut<br />

om bland annat val till regionstyrelse<br />

och stadgeändring.<br />

Ändringen gällde att övergå<br />

från två fullmäktigemöten per<br />

år till enbart ett årsmöte under<br />

våren. Fullmäktige beslutade<br />

för att bifalla stadge ändringen<br />

som kommer att gälla från årsskiftet<br />

<strong>2013</strong>/2014.<br />

– Fullmäktige kommer fortfarande<br />

att fatta beslut om<br />

samma frågor, bara att man<br />

gör det vid ett och samma<br />

tillfälle. Styrelsen valde att<br />

föreslå den här förändringen<br />

för att eff ektivisera vårt arbete<br />

och spara en del kostnader,<br />

säger Stefan Lindvall, vd på<br />

Fastighetsägarna Syd.<br />

luncha i norrköping<br />

FöRSta tiSDaGeN varje<br />

månad på Stjärnkrogen i Norrköping<br />

träff as medlemmar i<br />

Fastighetsägarna MittNord<br />

för att äta lunch och diskutera<br />

aktuella frågor. Det fi nns inget<br />

fast program utan syftet är<br />

att knyta nya kontakter och<br />

lära känna fl er kollegor i branschen.<br />

snabb<br />

information<br />

på twitter<br />

och facebook<br />

Du vet väl att du kan få<br />

nyheter och information<br />

från Fastighetsägarna<br />

Stockholm direkt i ditt<br />

Twitter­ och Facebookfl<br />

öde? Följ Fastighetsägarna<br />

Stockholm så får<br />

du informationen snabbt<br />

och enkelt.<br />

49

kalendariet<br />

redaktionen@fastighetstidningen.se<br />

Formex<br />

Stockholm,<br />

15–18 augusti<br />

Formex <strong>2013</strong><br />

på Stockholmsmässan<br />

i Älvsjö är<br />

en branschmässa<br />

för alla som är<br />

intresserade av<br />

design, inredning,<br />

presentartiklar,<br />

konsthantverk,<br />

textil, leksaker<br />

och hobby.<br />

www.formex.se<br />

Fastighetsägarna Syds golftävling<br />

Ljunghusens GK, 11 juni<br />

Nu är det dags för oss i fastighetsbranschen<br />

att möta varandra i Fastighetsägarna<br />

Syds årliga golftävling som i år<br />

spelas på Ljunghusens GK.<br />

www.fastighetsagarna.se/syd<br />

Fastighetsgolfen<br />

Skövde, 22–23<br />

augusti<br />

Alla medlemmar i<br />

Fastighetsägarna<br />

GFR är välkomna<br />

till fastighetsgolfen<br />

på Knistad G&CC<br />

utanför Skövde.<br />

Golftävlingen<br />

avrundas med<br />

middag och under<br />

fredagen finns tid<br />

för mer golf.<br />

www.fastighetsagarna.se/gfr<br />

Fastighetsägarfrukost:<br />

om andrahandsuthyrning<br />

i en bostadsrättsförening<br />

Stockholm, 11 juni<br />

Vad gäller vid andrahandsuthyrning av<br />

bostadsrätt och hyresrätt i en bostadsrättsförening<br />

? Vad behöver<br />

föreningen och bostadsrättsägaren<br />

känna till? Under frukostseminariet<br />

kommer att du få information från<br />

Fastighetsägarna Stockholms experter.<br />

www.fastighetsagarna.se/Stockholm<br />

Brandkontoret<br />

Fastighetsägarnas Försäkringsbolag<br />

08-545 286 00<br />

www.brandkontoret.se<br />

Fastighetsfolk<br />

redaktionen@fastighetstidningen.se<br />

Pontus Pyk har utsetts till ny<br />

marknadschef på White. Han<br />

efterträder ulla Bergström<br />

som är ny kontorschef i Stockholm.<br />

Pontus började på White<br />

2011 och har tidigare arbetat<br />

som stadsarkitekt i lidingö<br />

och arkitekt på Nyréns.<br />

mattias leksell tar över som<br />

ny chef för affärsområdet<br />

fastighetsutveckling hos Nai<br />

Svefa. Mattias Leksell tillträder<br />

i maj och kommer närmast från<br />

jernhusen.<br />

mats Svensson är ny finansdirektör<br />

på tengbom. Mats<br />

Svensson kommer tidigare<br />

från olika konsultföretag och<br />

närmast från en tjänst som<br />

CFO på Friends arena.<br />

Byggpartner får en ny vd. Det<br />

blir Sverker källgården som<br />

tar över som vd efter grundaren<br />

Bo olsson. Källgården är<br />

idag affärsområdeschef för<br />

Västra City hos Hufvudstaden<br />

och ingår i koncernledningen.<br />

johan lindholm blir ny ordförande<br />

för Riksbyggen.<br />

Johan Lindholm är ordförande<br />

för Byggnads med lång erfarenhet<br />

av Riksbyggen.<br />

Diös vd christer<br />

Sundin väljs in<br />

i Fastigos styrelse.<br />

Dessutom<br />

väljs Reinhold<br />

lennebo, vd<br />

på Fastighetsägarna<br />

Sverige,<br />

Christer<br />

Sundin<br />

kurt eliasson, vd på Sabo och<br />

Håkan Berg, vd på HSB Norra<br />

Stor­Stockholm in i styrelsen.<br />

Till ny ordförande har Botkyrkabyggens<br />

vd ulf Nyqvist<br />

valts.<br />

cBRe stärker sitt team inom<br />

Corporate Services och anställer<br />

victor cunningham och<br />

ann­Sofie åldstedt. Victor<br />

Cunningham har precis tagit<br />

examen vid university of Westminster<br />

i London. Ann­Sofie<br />

Åldstedt tar nu examen vid ktH.<br />

Peter lundstedt<br />

har anställts som<br />

fastighetsdirektör<br />

i Willhem.<br />

Peter Lundstedt<br />

blir fastighetsdirektör<br />

för<br />

Region Syd. Innan<br />

Peter<br />

Lundstedt<br />

har Peter varit strateg i Förvaltnings<br />

aB Framtidens koncernledning<br />

och tillförordnad<br />

vd för Familjebostäder.<br />

Rolf lundqvist blir ny regionchef<br />

i veidekke entreprenad<br />

i region Bygg Stockholm. Rolf<br />

Lundqvist kommer närmast<br />

från ett jobb på Skanska som<br />

inköpschef på Nya Karolinska<br />

Sjukhuset.<br />

jones lang laSalle förstärker<br />

sin förvaltningsorganisation.<br />

Stefan mossvall kommer att<br />

arbeta som kundansvarig och<br />

kommer närmast från aberdeen.<br />

åsa Blomqvist bli junior<br />

förvaltare och har tidigare<br />

arbetat på atrium ljungberg.<br />

Utöver det anställer man<br />

också erika Gustafsson som<br />

marknads koordinator.<br />

Vid amF Fastigheters extra<br />

bolagsstämma valdes agneta<br />

jacobsson till ny styrelseledamot.<br />

Ny i styrelsen är<br />

också lars­åke Bokenberger.<br />

Avgående styrelseledamöter<br />

är Gustaf Hermelin och lars<br />

åberg. Agneta Jacobsson är<br />

idag vd för DtZ Sverige.<br />

Sedan 1746 har Brandkontoret försäkrat fastigheter i<br />

Stockholm. I mer än 260 år har vi byggt upp en enastående<br />

och gedigen kunskap om fastigheter och hur<br />

man förebygger skador. Ingen har större erfarenhet än<br />

vi eller så god kännedom om fastigheter i Stockholms<br />

län, eftersom det är här vi verkar.<br />

Snabb och exakt skadereglering har bidragit till att ge<br />

oss de nöjda kunder vi har i dag. Vi utgår alltid från<br />

dina önskemål och behov och bygger<br />

upp ett försäkringsskydd efter det i<br />

samarbete med dig.<br />

50 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

Foto: johannes Berner<br />

Kryssa rätt och vinn ett spel<br />

sätt dig till rätta i solstolen och hugg tag i fastighetstidningens korsord!<br />

Lös korsordet och lista ut vilket djur som döljer sig i de blå rutorna. Lämna ditt svar på www.fastighetstidningen.se.<br />

Har du inte tillgång till någon dator – fyll i och posta talongen nedan. Vi drar fem vinnare som får varsitt spel!<br />

BÖR<br />

VARA<br />

PÅ OM<br />

DET INTE<br />

SKA GÅ<br />

SÅ<br />

VÅRD<br />

KÖRDE<br />

DJUR<br />

SKRY-<br />

TER<br />

HÅN-<br />

FULLT<br />

VRÅL<br />

Konstruktör: Lena Holmlund<br />

Lämna lösningen på www.fastighetstidningen.se eller fyll i talongen och posta<br />

till fastighetstidningen, Intellecta Corporate, Box 19063, 104 32 Stockholm.<br />

Vi vill ha ditt svar senast 26 juli <strong>2013</strong>.<br />

ordet är:<br />

Namn:<br />

JOLIES<br />

CROFT<br />

Gatuadress:<br />

Postadress:<br />

TRÄD<br />

OCH<br />

FISK<br />

ENORMA<br />

GRUM-<br />

LIGA<br />

KAR-<br />

VADE<br />

KATT<br />

VÄRDS-<br />

HUS<br />

STÖVEL-<br />

FLOD<br />

KROPPS-<br />

STÄLL-<br />

NING<br />

HÖHUS<br />

BÅT MED<br />

TVÅ<br />

SKROV<br />

URNA<br />

VÄXT<br />

SOM EJ<br />

KNÄCKTS<br />

LANT-<br />

LIGT<br />

ENKLA<br />

ÅK!<br />

FEGIS<br />

TIO<br />

JÄKT<br />

LÅDA<br />

GILLAR<br />

JAMIE? BLAD<br />

VÄL-<br />

TALARE<br />

ERÖVRA<br />

STÄLLS<br />

PÅ<br />

TENN GREPPA<br />

BANAN? BANK-<br />

TRÄD<br />

OMGE-<br />

STALT-<br />

NINGAR<br />

FEMI-<br />

NIN<br />

ERNST<br />

GÖRS BIL OCH<br />

BEN INFÖR<br />

SOMMAREN?<br />

MÄRKS<br />

HUS<br />

MED<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

51<br />

BLÖT<br />

AS-<br />

ÄTARE<br />

ÅTER-<br />

STÄL-<br />

LARE<br />

LEMUR-<br />

KRYSS<br />

<strong>2013</strong><br />

SNACK<br />

KÄRLEKS-<br />

FULL<br />

BLOD-<br />

BRIST<br />

HUS FÖR<br />

SMÅ<br />

EN EVA<br />

UTAN<br />

AVDRAG<br />

RAPACE<br />

HAR<br />

FJÄLLRÄVEN<br />

PÅ RYGGEN?<br />

MOLN I<br />

RYMDEN<br />

PJUCK<br />

BÄRN-<br />

STEN<br />

ILL-<br />

VILLIGA<br />

MOT<br />

BENIG<br />

IFALL<br />

FÖR-<br />

TÄRDE<br />

MUSIKAL<br />

DAN-<br />

MARK<br />

HALV-<br />

GRÄS KURVA<br />

ANIMERAD<br />

LÅNGFILM<br />

FRÅN 1970<br />

MED KLÖS I<br />

FEM SPEL I POTTEN!<br />

Vinn ett roligt sällskapsspel<br />

för hela familjen,<br />

Bezzerwizzer MIni, där<br />

både allmänbildning<br />

och taktik krävs<br />

för att vinna.<br />

konstruktÖr: Lena hoLmLund

JURIDIK<br />

- när det gäller fastigheter -<br />

Fullservicebyrån inom<br />

fastighetsrätt<br />

Hyresrätt │Bostadsrätt │Arrenderätt<br />

Utbildning │ Fastighetstransaktioner<br />

09<br />

JURISTFIRMAN BRINK & PARTNERS<br />

Vi är specialiserade på juridiken kring<br />

fastighetsförvaltning, bl a hyressättning av bostäder och<br />

lokaler, uppsägningar, hyresnämndsärenden,<br />

bostadsrättsfrågor samt övriga tvister.<br />

Juris kandidaterna<br />

Olle Brink<br />

Robert Lidqvist<br />

Jesper Hasselquist<br />

i samarbete med: Björn Rydén, Juseco HB<br />

tel: 08-781 04 10 fax: 08-781 04 20<br />

Box 3134<br />

103 62 Stockholm<br />

mail: info@brinkpartners.se<br />

www.brinkpartners.se<br />

FASTIGHETSSYSTEM FÖNSTER<br />

RELINING<br />

www.steinmann.se<br />

”Det ” Det känns<br />

bra i hjärtat”<br />

Så svarade en av våra auktoriserade<br />

installatörer på frågan om varför<br />

de installerar Sacpipe Connection<br />

System. De vet att de lämnar ifrån<br />

sig en produkt som är bra. De installerar<br />

verkligen nya rör i kundernas<br />

dåliga avloppsrör.<br />

www.sacpipe.se/installatorer<br />

TÄNKER DU PÅ STAMBYTE?<br />

TÄNK PÅ OSS ISTÄLLET!<br />

VI TAR HAND OM RESTEN!<br />

www.proline.se<br />

BRF INFO<br />

Din affärsjurist<br />

Hyresjuridik<br />

Arrende och servitut<br />

Fastighetsöverlåtelser<br />

Entreprenadjuridik<br />

Tvistelösning<br />

Årsabonnemang<br />

Basic<br />

3.900kr<br />

Kontakta oss på<br />

08-563 054 80<br />

031-730 74 00<br />

info@lawsolution.se<br />

Göteborg | Stockholm<br />

www.lawsolution.se<br />

52 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

SKYLTAR<br />

ALLA SKYLTAR TILL<br />

DIN FASTIGHET<br />

ÖVER 4000 PRODUKTER<br />

Tel: 040-671 77 50 E-mail: sales@havaskyltar.se<br />

www.havaskyltar.se<br />

ÖVRIGT<br />

Hjälp oss<br />

att rädda dig.<br />

Vi är en ideell förening utan bidrag från staten.<br />

Ditt stöd behövs för att vi ska kunna rädda liv till sjöss.<br />

Ge ett bidrag eller bli medlem på sjöräddning.se.<br />

Du kan också ringa 077-579 00 90.<br />

ÖVRIGT<br />

Medlems- Medlems- och och<br />

branschtidningen<br />

branschtid<br />

för Fastighetsägarna<br />

<br />

<br />

Pris: <br />

STORT TEMA<br />

OM BELYSNING<br />

Så skapar ljus trygghet<br />

och bättre värden<br />

TRÄTREND HOS<br />

BYGGARNA<br />

PRENUMERERA!<br />

Teckna en prenumeration – så riskerar<br />

du inte att missa någonting av det som<br />

händer i fastighetsbranschen.<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> ger dig alltid de senaste nyheterna inom<br />

politik, ekonomi och juridik. Dessutom hittar du handfasta<br />

tips och råd om fastighetsförvaltning och hur du kan sänka<br />

dina driftskostnader.<br />

En helårsprenumeration kostar 470 kronor. Teckna din<br />

prenumeration på www.fastighetstidningen.se eller mejla<br />

till prenumeration@fastighetstidningen.se<br />

Vill du också synas här?<br />

Nu utökar vi antalet platser på gula sidorna!<br />

www.newsfactory.se<br />

Missa inte möjligheten att nå ut till<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong>s 20.000 läsare,<br />

Boka DIN plats på gula sidorna NU!<br />

MAGNUS JOHANSSON<br />

Tel: 08-505 738 13<br />

magnus.johansson@newsfactory.se<br />

SIMON KNUDSEN • AFFÄRSOMRÅDESCHEF<br />

Tel: 08-587 865 38<br />

simon.knudsen@newsfactory.se<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong><br />

53<br />

Medlems­ ems­ och och<br />

branschtidning htidningen<br />

för Fastighetsä ighetsägarna<br />

<strong>Nr</strong> 6 – september ptember 2012<br />

Pris: 60 60 kronor kr<br />

Hyr Hyr ut ut I ställEt ställEt<br />

För För Att Att säljA säljA<br />

Nya bostadsrättslägenheter<br />

görs om till hyresrätter<br />

götEBorg götEBorg götEBorg götEBorg götEBorg götEBorg götEBorg götEBorg PÅ PÅ PÅ PÅ PÅ PÅ PÅ PÅ<br />

EFtErKälKEN<br />

EFtErKälKEN<br />

EFtErKälKEN<br />

EFtErKälKEN<br />

EFtErKälKEN<br />

EFtErKälKEN<br />

EFtErKälKEN<br />

EFtErKälKEN<br />

Fler hyreshus<br />

sNäll sKA<br />

MAN INtE vArA<br />

Att vänta och se är ingen<br />

bra metod när hyran är sen<br />

ÅRETS FASTIGHETSÄGARE DESIGN/ARKITEKTUR ENERGIKRÖNIKA<br />

i SAMMA<br />

KLASS<br />

uT uR RAMPLjuSET DAGS ATT NOMiNERA Du RiSKERAR STRAFF<br />

”DET ÄR REN<br />

PROTEKTIONISM<br />

PROTEKTIONISM”<br />

Vart sjätte hus byggs i trä ”DET ÄR REN<br />

Svårt Svårt att att få få licens lice för<br />

utländska utländska byggar byggare<br />

WALLENSTAM<br />

WALLENSTAM<br />

WALLENSTAM<br />

WALLENSTAM<br />

WALLENSTAM<br />

WALLENSTAM<br />

WALLENSTAM<br />

IN IN IN IN IN IN PÅ PÅ PÅ PÅ PÅ PÅ PÅ LIVET LIVET LIVET LIVET LIVET LIVET LIVET<br />

”FRÅN ”FRÅN BÖRJAN BÖRJAN VILLE VILLE JAG JAG<br />

INTE INTE JOBBA JOBBA MED MED MIN MIN PAPPA” PAPPA”<br />

TIPS TIPS OCH OCH RÅD RÅD<br />

Mats Pettersson och Magnus Anya Sebton skapar Hur länge kan n regeringen<br />

regeringen<br />

Så arbetar du<br />

Bergentz förädlar och förvaltar ljuddämpare inspirerade säga en sak men men<br />

e ektivt<br />

ektivt med med<br />

med stort socialt ansvar.<br />

av Sergels torg.<br />

göra en annan? n?<br />

underhållspla<br />

Lotta Bångens<br />

energi Miljö<br />

Teknik<br />

MÖT BOLAGEN SOM KÖPER ALLT<br />

FLER SAMHÄLLSFASTiGHETER<br />

LÄS ENERGiBiLAGAN<br />

Medlems- och<br />

branschtidningen<br />

för Fastighetsägarna <strong>Nr</strong> 10<br />

December 2012/Januari <strong>2013</strong><br />

Pris: 60 kronor<br />

NYA NYA VÅTRUM VÅTRUM<br />

HÅLLER HÅLLER INTE INTE TÄTT TÄTT<br />

Tester visar att limfogar<br />

i tätskikt släpper<br />

ORON ORON VÄXER VÄXER<br />

I I KIRUNA KIRUNA<br />

Stor osäkerhet<br />

inför framtidens fl ytt<br />

BAROMETERN SISTA BESÖKET<br />

TYCK TILL MER KRYSSA I JUL!<br />

strålande<br />

sOPigt<br />

avtalat<br />

goda råd för dig som<br />

vill göra egen el<br />

lösningarna för att<br />

ta tillvara matavfallet<br />

först ut med nytt<br />

grönt hyresavtal<br />

teMa<br />

fJÄrrvÄrMe<br />

gröna<br />

fingrar<br />

grönt kontor • Debatt • snåltork<br />

REGINA REGINA REGINA REGINA REGINA REGINA<br />

REGERAR<br />

BORGARRÅDET SOM VILL ATT<br />

STOCKHOLMS HUS SKA STICKA UT<br />

Carl Stenberg<br />

Medlems-<br />

Medlems-<br />

Medlemsoch<br />

och och branschbranschbranschtidningentidningentidningen för för för<br />

Fastighetsägarna<br />

Fastighetsägarna<br />

Fastighetsägarna<br />

<strong>Nr</strong> <strong>Nr</strong> <strong>Nr</strong> <strong>Nr</strong> 3 3 3 3 april april april april <strong>2013</strong> <strong>2013</strong> <strong>2013</strong> <strong>2013</strong><br />

Pris Pris: ris 60 kronor<br />

EXTRA EXTRA EXTRA EXTRA EXTRA<br />

TEMASIDOR<br />

TEMASIDOR<br />

TEMASIDOR<br />

TEMASIDOR<br />

18 18 18 sidor sidor sidor om om om skatt, skatt, skatt,<br />

försäkring försäkring försäkring och och och<br />

fi fi fi nans. nans. nans. Sidorna 48–65<br />

DESIGN DESIGN FÖR FÖR ÖRAT Ö<br />

Efter Efter ombyggnad ombyggnad blev blev det d<br />

lugnare lugnare för för eleverna eleve och läraren<br />

Jesper Jesper Strand Strand på Kubikskolan.<br />

OSÄKERT<br />

<strong>2013</strong><br />

Branschens experter<br />

siar om framtiden<br />

LISTIGA RÅD<br />

Spara energi genom att<br />

byta fönsterlister – Tips<br />

och Råd visar knepen.<br />

OHÄLSOSAM<br />

RELINING<br />

Bisfenol A och epoxi<br />

i rören kan ge skador<br />

HOS LOBBYN<br />

I BRYSSEL<br />

Så samverkar<br />

fastighetsägarna i Europa<br />

MINISTER-<br />

ASPIRANT<br />

VERONICA PALM (S) VILL TA ÖVER BOSTADS-<br />

FRÅGORNA EFTER NÄSTA VAL<br />

BOSTADSRÄTT DEKLARERARDAGS<br />

Maria Livijn har koll Bilaga med allt du<br />

på de nya reglerna för behöver veta inför<br />

uthyrning.<br />

deklarationen <strong>2013</strong>.

i nästa nummer – ute den 19 augusti<br />

ÄN LEVER HOPPET I MALMÖ<br />

de stora planerna på en gemensam<br />

Öresundsregion har ännu inte förverkligats och<br />

marknaden har mattats. men hoppet lever.<br />

MED MÄNNISKAN<br />

ALLTID I FOKUS<br />

möt en engagerad Siv Malmgren,<br />

vd på john mattson.<br />

TEMA: VENTILATION<br />

• Renare och eff ektivare.<br />

• Så maximerar du din ventilationsanläggning.<br />

• Håller FTX-anläggningar måttet?<br />

ny version av<br />

fastighets-<br />

ägarens ansvar<br />

Nu finns den nya och<br />

uppdaterade versionen av<br />

Fastighetsägarens ansvar att<br />

beställa i vår webbshop.<br />

www.fastighetsagarna.se/<br />

webbshop<br />

Foto: maLmÖ stad<br />

www.fastighetstidningen.se<br />

telefon redaktionen 010­212 20 43 Fax 010­212 28 16<br />

e­post redaktionen@fastighetstidningen.se<br />

Postadress <strong>Fastighetstidningen</strong>, Intellecta Corporate,<br />

Box 19063, 104 32 Stockholm<br />

Besöksadress Birger Jarlsgatan 57 B, Stockholm<br />

Prenumerationsfrågor Katja Kalda, 08­613 57 81<br />

<strong>Fastighetstidningen</strong> är sedan 1910 organ för landets fastighetsägare.<br />

Utgivare är Fastighetsägarna Sverige, en del av branschorganisationen Fastighetsägarna<br />

(se nedan). <strong>Fastighetstidningen</strong>s redaktionella innehåll lagras/publiceras elektroniskt<br />

och publiceras på www.fastighetstidningen.se. Förbehåll mot detta accepteras ej.<br />

För insänt obeställt material ansvaras ej.<br />

Redaktionschef<br />

Redaktionssekreterare<br />

art Director<br />

Redaktör<br />

(inkl. webb)<br />

ansvarig<br />

utgivare<br />

Redaktionsråd<br />

Ragnhild Backman, 0660-185 75<br />

Christina Lindström olsson,<br />

08-617 75 00<br />

Martin Lindvall, 08-613 57 32<br />

Arne Skoglund, 018-51 65 43<br />

Johanna Starkenberg fröjd,<br />

031-755 33 36<br />

Anna-Karin elfverson,<br />

040-35 01 77<br />

SveNSk FaStiGHetStiDNiNG<br />

tidningsproduktion<br />

Intellecta Corporate<br />

Repro turbin<br />

David Grossman<br />

010­212 20 42<br />

david.grossman@fastighetstidningen.se<br />

erik Hörnkvist<br />

010­212 20 43<br />

erik.hornkvist@fastighetstidningen.se<br />

malin age<br />

010­212 20 28<br />

malin.age@fastighetstidningen.se<br />

victoria Gillberg<br />

010­212 20 81<br />

victoria.gillberg@fastighetstidningen.se<br />

martin lindvall<br />

08­613 57 32, 070­829 57 32<br />

martin.lindvall@fastighetsagarna.se<br />

Prenumeration<br />

Katja Kalda, 08-613 57 81<br />

prenumeration@fastighetsagarna.se<br />

Bankgiro: 562-9662, Postgiro: 53 112-9<br />

Abonnemang helår 10 nummer<br />

470 kronor (ordinarie pris) inkl. moms.<br />

Lösnummer 60 kr inkl. moms och porto.<br />

annonser<br />

Simon Knudsen, 08-587 86 538<br />

simon.knudsen@newsfactory.se<br />

Magnus Johansson, 08-505 73 813<br />

magnus.johansson@newsfactory.se<br />

tryck Sörmlands Grafi ska AB Katrineholm <strong>2013</strong><br />

Miljömärkt trycksak (Svanen), Medlem av Sveriges tidskrifter<br />

tS-kontrollerad upplaga 2011: 20 200<br />

ISSN 0348-5552<br />

Box 16132, 103 23 Stockholm<br />

telefon 08­613 57 00, Fax 08­613 57 01<br />

www.fastighetsagarna.se info@fastighetsagarna.se<br />

Fastighetsägarna är en intresse­ och branschorganisation som arbetar för en väl fungerande<br />

fastighetsmarknad. Våra fyra regionala fastighetsägareföreningar har tillsammans drygt<br />

17 000 medlemmar, som är ägare av lokal­ och bostadshyreshus, industrifastigheter<br />

samt bostadsrättsföreningar. Organisationen tillhör grundarna av och<br />

är medlem i European Property Federation, EPF, med säte i Bryssel.<br />

Mer information om Fastighetsägarna fi nns på www.fastighetsagarna.se.<br />

54 <strong>Fastighetstidningen</strong> nr 5 juni <strong>2013</strong>

Nöjda hyresgäster och högre driftsäkerhet.<br />

Hur svårt kan det va?<br />

Mieles professionella tvättmaskiner har en patenterad skontrumma med unik<br />

design. Det ger tvätten en skonsam behandling och minskar slitaget. Hålen i<br />

trumman är dessutom så små att det är omöjligt för BH-byglar och spikar att<br />

komma igenom, vilket annars kan skada element och fastna i avloppet med<br />

kostsamma driftstopp som följd.<br />

Låt därför er nästa investering bli en proffstvätt från Miele. Då får ni låga<br />

driftskostnader, nöjdare hyresgäster och en skonsam behandling av kläderna.<br />

Ett och samma varumärke sedan 1899!

Officiella partners<br />

Posttidning B<br />

Adressändring<br />

• för medlem meddelas till resp. fastighetsägareförening;<br />

• för direktprenumerant: lämna skriftligt meddelande<br />

till Fastighetsägarna, <strong>Fastighetstidningen</strong><br />

Prenumeration, Box 16132, 103 23 Stockholm.<br />

Glöm ej att ange abonnemangsnumret.<br />

Svenska Mässan, Göteborg<br />

4 & 5 september <strong>2013</strong><br />

Möt över 150 ledande<br />

leverantörer som<br />

visar allt inom drift, förvaltning<br />

och underhåll på Nordens<br />

största fastighetsmässa<br />

Mer information på<br />

www.easyFairs.com/FASTIGHETGBG<br />

Över 30 seminarier<br />

& aktiviteter<br />

Hitta hela programmet på<br />

www.easyFairs.com/FASTIGHETGBG<br />

MISSA INTE!<br />

Så bygger vi<br />

framtidens Göteborg!<br />

Thomas Dahl, vice VD, Wallenstam<br />

Johannes Åsberg, Yimby Göteborg<br />

Urban Hammarlund, Regionchef väst, Jernhusen<br />

Björn Siesjö, Stadsarkitekt, Göteborgs Stad

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!