pdf 3,7 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD 

NR 9 2008. ÅRGÅNG 78 

5 

6 

8 

10 

12 

14 

16 

18 

20 

22 

FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR INFORMERAR 

ROTPRISETS BETYDELSE 

SKOGSINDUSTRINS KOSTNADSSTRUKTUR ÄR KOMPLICERAD. 

FRAMTIDSUTSIKTER FÖR VIRKESHANDELN 

BOLAGEN TIGER SOM MUSSLOR. 

NY VIRKESHANDELSAKTÖR PÅ ÅLAND 

FRAMTIDSTRON DOMINERAR. 

VIRKESKÖPARE UTVIDGAR VERKSAMHETEN 

BOLAGENS AKTIVITET FLYTTAR VÄSTERUT. 

FÖRSTA GALLRING 

DEN SJÄLVVERKSAMMA HAR BRA LÄGE. 

VIRKESKÖPARNA PRESENTERAS 

ÖKAD KONKURRENS I SVENSKFINLAND OCH PÅ ÅLAND. 

BARMARKSAVVERKNING FRAMTIDENS TREND? 

LYCKAD SLUTAVVERKNING I AUGUSTI MED FÅ SPÅR. 

PRISGARANTIER 

SKOGSBOLAGEN GER TILLÄGGSLIKVIDER I SLUTET AV ÅRET. 

ENERGIVED TILLVARA 

NYTT KONCEPT FÖR GALLRING, KRANVÅG UNDERLÄTTAR ARBETET OCH REGLER 

FÖR MÄTNING. 

PÅ OMSLAGET: BARBARA ALM PÅ MÖRBY LÄT AVVERKA I AUGUSTI. 

FOTO: MARIA LINDÉN 

2

Skogsbruket 

www.skogsbruket.fi 

ISSN 0037–6434 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

skogsbruket@tapio.fi 

Chefredaktör 

Klaus Yrjönen 

tfn 020 772 9186 

klaus.yrjonen@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Maria Lindén 

tfn 020 772 9192 

maria.linden@tapio.fi 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020 772 9059 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Medarbetare 

Bjarne Andersson tfn 044 782 7502 

Helena Forsgård tfn 018 15550 

helena@vikhan.aland.fi 

Bertel Widjeskog tfn 0500 888 530 

bergine@multi.fi 

Christian Hildén 

tfn 050 571 8115 

christian.hilden@kolumbus.fi 

Annonser: 

Oy Adving Ab, Ingmar Qvist 

tfn 09 221 3246 

fax 09 221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Margita Törnroth 

tfn 020 772 9088 


Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration 

(11 nummer) 

36 ฀i Finland 

340 SEK i Sverige 

43 ฀övriga länder. 

Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration 

(6 nummer) 

22 ฀i Finland 

210 SEK i Sverige 

26 ฀övriga länder. 

Aktia bank Abp IBAN: 

FI5140 5554 5235 9354 BIC:HELSFIHH 

Sampo bank Abp IBAN: 

FI7880 0013 0057 7591 BIC: DABAFIHH 

endast i Sverige 

Swedbank AB IBAN: SE10 8000 0832 7902 

3699 7151 BIC: SWEDSESS 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab 

Tryckeri 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 

LEDAREN 11.9.2008 

En svart dag för den 

finska skogsindustrin 

DEN 10 SEPTEMBER 2008 kom våra två skogsjättar Stora Enso och UPM med besked 

om fabriksnedläggningar och rationaliseringar i Finland som innebär att 

över 1 600 arbetstagare får gå. Den tredje stora aktören M-real har inte ännu 

kommit med lika drastiska nedskärningar, men mer är att vänta även från det 

hållet. 

Grundorsaken till massa- och pappersindustrins svårigheter är att efterfrågan 

på pappersprodukter på världsmarknaden minskar sedan några år tillbaka. 

Även i Asien har tillväxttakten avtagit. 

Det här har lett till överkapacitet och lönsamhetsproblem för vår produktinriktade 

industri. Nu måste skogsindustrin fokusera på de lönsammaste marknaderna, 

utveckla nya produkter och bli mera kundinriktad. Ett exempel på nytänkande 

är Tetrapak som erbjuder kunderna helhetsservice genom att producera 

förpackningarna och också sköta om packandet av kundens produkt. 

Många andra faktorer inverkar på skogsindustrins lönsamhet. De förestående 

ryska exporttullarna kommer radikalt att minska mängden importvirke och förorsaka 

störningar i virkesförsörjningen till våra industrier. Stora Enso deklarerar 

nu klart att virkesimporten från Ryssland inte i framtiden spelar någon roll i 

virkesanskaffningen till de inhemska fabrikerna. 

Virkes- och energipriserna spelar också en roll i skogsindustrins situation, 

men är nog inte det verkliga orsakerna som ligger bakom de aktuella åtgärderna. 

Regeringen har genom sitt beslut om skattelättnader för virkesförsäljningsinkomster 

strävat till att stimulera den inhemska virkeshandeln. Det ser ut 

att fungera. Virkesförsäljningen har under de senaste veckorna varit rekordstor 

och underlättar den förestående anpassningen. Det är viktigt att statsmakten så 

fort som möjligt kommer ut med information om hur skattelättnaderna tolkas i 

praktiken. Skattelättnader borde vara möjliggast rättvisa och inte gynna någon 

försäljningsform. 

Bottennoteringen i debatten kommer dock från oppositionen som beskyller 

regeringen för skogsindustrins problem. 

Även om nedskärningarna inom skogsindustrin 

är dramatiska och drabbar enskilda 

orter och familjer hårt, så har de varit väntade 

och utgör ett nödvändigt led i utvecklingen 

mot ett nytänkande. Lönsamheten 

förbättras och efterfrågan på inhemskt virke 

är god. Det är positivt för vårt skogsbruk 

och skogsägarna kan med tillförsikt blicka 

mot framtiden. Virke av hög kvalitet som 

produceras i våra skogar kommer ha en bra 

efterfrågan i fortsättningen. Nya produkter 

med högre förädlingsgrad samt bioenergi 

ger oss nya möjligheter. 

3

Skogsutbildningen på svenska fyller 100 år 

Det har gått 100 år 

sedan den svenskspråkigaskogsutbildningen 

startade i Söderkulla 

i Sibbo år 1908. Då lades 

grunden till den nuvarande 

utbildningen för skogsfolk på 

svenska i Finland. 

Hundraårsjubiléet kommer 

att firas i Ekenäs på yrkeshögskolan 

Novia fredagen den 3 

oktober. Festligheterna inleds 

med ett besök i skolans skogar 

på förmiddagen, berättar 

Britt-Mari Fagerström som 

idag är programansvarig för 

Skogsbruk på yrkeshögskolan 

Novias linje för Naturbruk 

och miljö. 

Festen fortsätter med kaffe, 

tårta och festföredrag i Novias 

matsal klockan 14–17. Där 

kan man också under dagens 

lopp bekanta sig med en ut- 

ställning över skolans utveckling 

genom århundradet. 

Födelsedagskaffet ackompanjeras 

av festföredrag som 

hålls dels av skolans nuvarande 

lärare och elever men 

också före detta elever från 

olika tidsepoker har tillkallats 

att berätta om sin tids skogsstudier. 

Föredragen som hålls 

i Novias auditorium börjar 

klockan 14. 

Av talarna kan nämnas bl.a. 

Romi Rancken, Britt-Mari Fagerström, 

Håkan Nystrand, 

Lars-Åke Grönqvist, Erik Selenius, 

Lars-Åke Ekman, Svante 

Nilsson, Danne Mattson, Kim 

Österberg och Robert Lindholm. 

Erik Selenius o Lars-Åke 

Grönqvist har bägge studerat 

vid skogsskolan i början av 

1950-talet. När Forstis 75-års 

4 

fest firades år 1983 var Lars- 

Åke Ekman elevföreningens 

ordförande. 

Festen avrundas med middag 

på skolan. 

Det är nu 100 år sedan skogsutbildningen 

på svenska startade i Söderkulla 

i Sibbo. Så nu är det 

JUBILEUMSDAGS i Ekenäs 

den 3 oktober 2008 

9–12 Skogsbesök 

12.30– Uppvaktningar 

14–17 Skogsutbildning på svenska under 100 år 

– Tillbakablick på utvecklingen 

B-M Fagerström 

– Arbetsuppgifterna inom skogssektorn förr o nu. 

Håkan Nystrand 

– Vad för framtiden med sig? Romi Rancken 

– Kaffeservering 

– Minnen från studierna från 1950-talet till 2000-talet 

18.30– Middag med fri samvaro 

Närmare information och anmälningar 

britt-mari.fagerstrom@novia.fi 040-7449807 

Gemensam kampanj för leveranshuggare 

Stora Enso lovar skogsägare som tecknar ett leveranskontrakt 

senast den 15 december en bonussedel på en euro 

per såld kubikmeter för inköp av en Husqvarna såg, antingen 

en motorsåg eller en röjsåg. 

Maximibonusen är 150 euro och skogsägaren har några modeller 

att välja bland. 

Arrangörerna hälsar alla intresserade 

välkomna, anmälningar 

tas emot av Britt-Mari 

Fagerström.

Lagproposition om skattefrihet för 

virkesförsäljning på remiss 

SKATTEN PÅ INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV VIRKE SJUNKER 

TEMPORÄRT. SKATTELINDRINGEN GÄLLER TILL UTGÅNGEN AV 

ÅR 2011, EN FÖRLÄNGNING MED ETT ÅR JÄMFÖRT MED DET 

SOM TIDIGARE ANGETTS. PROPOSITIONEN HAR SAMBAND MED 

BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2009 OCH ÄR AVSEDD ATT BE- 

HANDLAS I SAMBAND MED DEN. 

Regeringen föreslår att 

femtio procent av inkomsterna 

av virkesförsäljning 

som skett under perioden 

1.4.2008–31.12.2009 

ska vara skattefria om inkomsterna 

erhålls före utgången av 

2010. Om inkomsterna erhålls 

under år 2011 är 25 procent 

av inkomsterna skattefria. Regeringen 

föreslår vidare att 25 

procent av inkomster av virkesförsäljning 

som sker mellan 

1.1.2010 och 31.12.2010 ska 

vara skattefria om inkomsten 

erhålls före utgången av 2011. 

Kolla datum i ditt kontrakt 

Många skogsägare har varit i 

kontakt med sin virkesköpare 

och frågat om det är möjligt 

att riva det gamla kontraktet 

och skriva ett nytt. De virkesköpare 

som SKOGSBRUKET 

talat med uppger att svaret är 

nej. Ett kontrakt gäller den tid 

som är angiven på kontraktsblanketten. 

Vid rotköp är tiden vanligen 

två år. De senaste årens varma 

vintrar har gjort att många virkesköpare 

förhandlat om en 

treårig drivningstid med skogsägaren, 

då avverkningsobjektet 

är på en torvmark eller 

vattensjuk momark. Avsikten 

med en förlängd drivningstid 

är att det förhoppningsvis under 

tre år ska komma en kall 

vinter, då marken fryser, som 

gör det möjligt att utföra avverkningen 

utan förödande 

spår i terrängen. 

Om du har sålt virke, men 

skogen fortfarande är oavverkad, 

lönar det sig att ta fram 

virkeskontraktet och se när 

drivningstiden utgår. Om den 

har utgått och skogen fortfarande 

är oavverkad, ska du 

skriva ett nytt kontrakt. Då har 

OBS! Många saker är oklara 

tills lagen om temporär skattelindring 

kommer. Innehållet 

i lagen var inte känt när 

tidningen gick i tryck. 

Tiotusen elever har lärt sig skog med föreningen 

Föreningen för Skogskultur har sedan år 1999 hjälpt tiotusen 

skolelever att uppleva skogen och förstå skogsbrukets betydelse 

för Finland. Ett studiebesök i skogen tillsammans med en 

skogsfackman breddar och fördjupar skolans skogsundervisning. 

Därför stöder föreningen de finlandssvenska skolornas 

skogsundervisning genom att betala resekostnaderna mellan 

skolan och skogen. Stödet till skolorna är en av föreningens 

viktigaste arbetsformer. 

5 

du åtminstone ett kontrakt som 

berättigar till skattelättnad. 

Förskott viktig förhandlingsfråga 

Det andra viktiga datumet är 

när du får pengarna från virkesförsäljningen. 

För att få 

femtio procents skattelättnad 

ska pengarna finnas på ditt 

konto senast 31.12.2010. Om 

pengarna inflyter först under 

år 2011 är skattelättnaden 

bara 25 procent. 

Förskott blir nu en viktig 

förhandlingsfråga vid virkesförsäljning. 

Ju större förskott 

desto större bli skogsägarens 

nytta av skattelättnaden. 

Det har varit kutym att 

skogsägaren har fått omkring 

tjugo procent av virkeslikviden 

i förskott, oftast inom en 

månad från det att kontraktet 

ingicks. 

Begränsad rätt till avdrag 

För utgifter som uppkommit av 

arbete som gett virkesinkomster 

som berättigar till skattelättnad 

får skogsägaren avdra 

endast femtio procent resp. 

tjugofem procent. Till den här 

typen av utgifter räknas bl.a. 

kostnader för avverkning och 

skogstransport vid leveransförsäljning 

och för bottenröjning 

inför maskinell avverkning. 

Även rätten att avdra kostnader 

för resor mellan bostaden 

och skogen begränsas till den 

del resorna berör virkesförsäljning 

som berättigar till skattelättnad. 

Kostnaderna för skogsförnyelsearbeten 

är avdragbara till 

sitt fulla belopp. 

Första gallringar 

Inkomster av försäljning av virke 

från förstagallringar är skattefria 

när virkesaffären gjorts 

1.4.2008–31.8.2008 och inkomsterna 

erhålls senast den 

31 december 2009. Som förstagallring 

betraktas avverkning 

i skog där trädbeståndets 

genomsnittliga diameter före 

avverkningen är högst 16 cm 

på 1,3 meters höjd från marken. 

Kostnader som uppkommit 

av förstagallringen är inte 

avdragbara. Skattefriheten 

föreslås vara valfri och den 

beviljas på basis av skogsägarens 

yrkande i samband med 

beskattningen. 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU 

Lärarnas intresse för studiebesöken är glädjande stort, men det 

finns ännu en mängd skolor som inte utnyttjat möjligheten. 

Ungefär 40 skolor använder årligen resestödet. I år har redan 

37 skolor ansökt och beviljats resestöd för sammanlagt 1580 

elever. Stödet har varit i medeltal 200 euro per skolklass. 

De finlandssvenska skolorna kan ansöka om resestöd under 

hela året. Förutsättningen är att en skogsfackman medverkar 

i programmet. Ansökningsblankett hittas på föreningens 

hemsida och sänds till föreningens sekreterare Lars Simell c/o 

Skogscentralen Kusten, Pb 26, 02771 Esbo.

VIRKESHANDEL 

Vilken betydelse har 

Pappersförbundet säger 

att deras andel 

av slutprodukten är 

marginell och skogsägarna 

att virkets andel är 

negligerbar. Politikerna anser 

att energins andel inte är så 

stor och att energipriset därför 

kan höjas. Men hur stor är de 

olika kostnadsposterna? 

Rotpriset en femtedel av 

sågarnas utgifter 

För den mekaniska skogsindustrin, 

dit sågverk och 

skivfabriker räknas, är virkesråvaran 

den största kostnadsposten. 

Virkesråvarans andel 

är omkring en tredjedel av 

totalkostnaderna. 

I den här kostnadsposten 

ingår förutom rotpriset som 

erläggs till skogsägaren också 

bl.a. avverkningskostnader 

och kostnader för virkestran- 

rotpriset? 

SKOGSINDUSTRIFÖRETAGEN I FINLAND HAR BEGRÄNSADE MÖJ- 

LIGHETER ATT PÅVERKA PRODUKTIONSKOSTNADERNA. ALLA 

KOSTNADSBITAR ÄR I SIG PROCENTUELLT GANSKA SMÅ. MEN 

MÅNGA BÄCKAR SMÅ. OCH KONKURRENSEN GLOBALT ÄR STEN- 

HÅRD. DET UPPGER DIREKTÖR ANDERS PORTIN PÅ SKOGIN- 

DUSTRIN RF. 

€/m 3 

30,0 

25,0 

20,0 

15,0 

10,0 

5,0 

0,0 

1999 

2001 

sporten. Enbart rotprisets andel 

av kostnadsstrukturen inom 

den mekaniska skogsindustrin 

är drygt tjugo procent eller en 

femtedel av totalkostnaderna. 

Rotpriset några procent 

av cellulosa- och pappersfabrikernas 

utgifter 

För cellulosa- och pappersindustrin 

utgör kostnaderna för 

virkesråvaran en sjundedel av 

totalkostnaderna. Kostnaderna 

för kemikalier och mineraler 

är en större utgiftspost än 

virkesråvaran, då de utgör en 

femtedel av totalkostnaderna 

Men rotprisets andel av de 

totala kostnaderna är bara 

omkring fyra procent. Därför 

är det förvånande att virkespriserna 

påstås vara orsaken 

till att det går dåligt för den 

inhemska cellulosa- och pappersindustrin. 

Prisutveckling 

Rotpris på massaved 1998–2007 omräknade 

till 2007 års värde 

Källa: Tapios årsstatistik 2007 

(Partiprisindex, inhemska varor) 

tall gran björk 

2003 

2005 

2007 

6 

för rotprisen på massaved har 

varit negativ från år 1998. 

Omräknat till 2007 års värde 

fick skogsägaren år 1998 när 

han sålde tallmassaved på rot 

18,90 euro/m 3 . I fjol fick han 

16,30 euro. Prisutvecklingen 

för gran- och björkmassaved 

har varit liknande. 

Pappersarbetarnas löner 

stiger fyra procent per år 

Arbetskraftskostnaderna eller 

löneutgifterna är ungefär en 

lika stor kostnadspost både 

inom cellulosa- och pappersindustrin 

och den mekaniska 

träindustrin. Den är ungefär 

en sjättedel av totalkostnaderna. 

Inom cellulosa- och pappersindustrin 

utgör löner till 

pappersarbetarna åtta procent 

av totalkostnaderna medan 

virkeslikvidernas andel stannar 

vid nämnda fyra procent. 

Skogsindustrins statistik 

över pappersarbetarnas lönenivå 

visar att årsförtjänsten för 

en pappersarbetare i snitt var 

närmare 45 000 euro i fjol. 

Som jämförelse kan nämnas 

Cellulosa- och pappersindustrins 

kostnadsstruktur 2004 

Flis och spån 3,9 % 

Rotpris 3,8 % 

Importvirke 2,7 % 

Drivning 2,0 % 

Transport 1,6 % 

Virkesråvara 

14,0 % 

Andra råvaror och 

förnödenheter 

23,4 % 

Arbetskraft 

15,1 % 

Energi 9,0 % 

Övriga 

kostnader 

29,5 % 

Avskrivningar 

Källa: Statistikcentralen, Skogsforskninginstitutet 

9,0 % 

att årsförtjänsten för lägre 

tjänstemän inom pappersindustrin 

stannar vid 40 000 

euro, dvs. de har en lägre lön 

är pappersarbetarna. 

Pappersarbetarna fick ett 

nytt kollektivavtal i juni, som 

sträcker sig till mars 2010. 

Under de här åren höjs pappersarbetarna 

slöner med 

omkring fyra procent per år. 

Pappersarbetarnas strejk 

sommaren 2006 var lång och 

försämrade dratiskt skogsindustrins 

resultat. Den förde dock 

med sig att cellulosa- och pappersfabrikerna 

kan hålla i gång 

sin produktionen även under 

jul och midsommar, vilket är 

en positiv sak eftersom det 

kostar att köra ner fabrikerna 

för några dagar. 

Många fabriker producerar 

själv sin energi 

De direkta energikostnaderna 

utgör en tiondedel av totalkostaderna 

för cellulosa- och 

pappersindustrin. För den 

mekaniska skogsindustrin är 

de endast ett par procent. 

Indirekt påverkar bräns- 

Mekaniska skogsindustrins 

kostnadsstruktur 2004 

Virkesråvara 

31,6 % 

Andra råvaror och 

förnödenheter 

19,8 % 

Arbetskraft 

16,5 % 

Energi 2,5 % 

Övriga 

kostnader 

25,2 % 

Avskrivningar 

4,5 % 

Rotpris 21,8 % 

Importvirke 3,8 % 

Transport 3,3 % 

Drivning 2,7 % 

Kostnadsstrukturen för cellulosa- och pappersindustrin och för 

den mekaniska skogsindustrin.

På en cellulosa- och pappersfabrik är rotprisets andel bara omkring 

fyra procent av de totala kostnaderna. Foto: Skogsindustrin 

rf. 

lepriset och elpriset via tillverknings- 

och transportkostnaderna 

nästan alla 

kostnadsposter. 

Literpriset på dieselolja har 

stigit markant sedant årsskiftet. 

Under årets fem första 

månader steg kostnaderna 

inom lastbilstrafiken med sju 

procent. Av den ökningen utgjorde 

höjda bränslekostnader 

fyra procent. SKAL, som 

är branschförbund för transportföretagare, 

uppger att en 

kostnadsökning med en procent 

per månad är något som 

aldrig förekommit tidigare. 

Cellulosa- och pappersindustrin 

är till en del självförsörjande 

vad gäller energiförbrukningen. 

Omkring hälften 

av den el de förbrukar producerar 

de själva i sina kraftverk. 

Tack vare de höjda energipriserna 

satsar enskilda fabriker 

i olika grad på att höja sin 

självförsörjningsgrad. Det är 

märkbara skillnader mellan 

skogsbolagen. UPM är helt 

självförjande vad gäller behovet 

av el. 

Läggs flera fabriker ner? 

Skogsindustrin fortsätter sina 

strävanden att förbättra lönsamheten. 

Nya beslut om 

flera stängningar av fabriker, 

främst sågar, väntas senare i 

höst. 

Det spekuleras över vilka 

finska fabriker som är hotade. 

I spekulationerna nämns bl.a 

Stora Ensos såg i Tolkis, Metsä- 

7 

Krita och stärkelse i papper 

Vid tillverkning av cellulosa och papper behövs det kemikalier 

och mineraler för att förbättra papprets egenskaper. 

Tillsatserna är olika utgående från vilket slags papper som 

tillverkas och vad det ska användas till. 

– kalciumkarbonat eller krita används som fyllmedel för 

att minska råvaruåtgången och för att öka papprets ogenomskinlighet 

och göra det vitare. Halter på upp till 

femtio procent förekommer. 

– stärkelse gör pappret styvare och starkare 

– hartslim minskar papprets vattenupptagning 

Världsmarknadspriserna på mineraler och kemikalier har stigit 

kraftigt under 2000-talet, upp till åtta procent per år. 

Botnia i Kaskö och UPM:s såg 

i Heinola. 

Kina är både hot och 

möjlighet 

Efterfårgan på papper och 

kartong ökar mycket lite i 

Västeuropa. Den kraftigaste 

ökningen finns i Kina. De 

största investeringarna i ny 

tillverkningskapacitet inom 

pappers- och kartongindustrin 

gör finska företag främst 

i Kina. 

Redan idag är drygt sextio 

procent av den finska skogsindustrins 

totala produktionskapacitet 

förlagd till anläggningar 

utom landets gränser. 

Men fortfarande är närmare 

tjugo procent av den finländska 

exporten relaterad till 

skog och papper. 

Ekonomin i Kina växer med 

En sågverksarbetare har klart lägre lön är en pappersarbetare. I fjol 

var årsförtjänsten för en sågverksarbetare i snitt 30 000 euro och 

för en pappersarbetare 45 000 euro. Källa: Skogsindustrin rf. 

omkring tio procent per år. 

Näst efter USA är Kina världens 

största producent och 

konsument av papper. Om 

konsumtionsökningen fortsätter 

i samma takt, kommer 

Kina nästa årtionde att stå för 

över fyrtio procent av världskonsumtionen 

av papper och 

kartong och för över fyrtio 

procent av konsumtionen av 

barrsågvaror. 

I dag förbrukar en kines under 

40 kilo papper per person 

och år. Motsvarande siffra för 

länderna inom EU är närmare 

180 kilo. 

Kinas export av skogsindustriprodukter 

har tredubblats 

från år 1997. Den stora produktionsökningen 

och konkurrensfördelarna 

på världsmarknaden 

beror framför allt 

på låga arbetskraftskostnader. 

Inom exempelvis möbelindustrin 

kan man för den lön som 

betalas till en arbetare i Västeuropa 

avlöna 35 arbetare i 

Kina. Trämöbler och träskivor 

är Kinas viktigaste exportprodukter 

relaterade till skogsindustrin. 

Kina har dock begränsade 

skogstillgångar och måste ty 

sig till import. Mest virke importeras 

från Ryssland, närmare 

fyrtio miljoner kubikmeter 

per år. Frågan är vad de ryska 

exporttullarna på virke kommer 

att innebära för Kina. 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

VIRKESHANDEL 

Virkeshandelns utsikter 

– bolagen tiger som musslor 

VIRKESANSKAFFNINGARNA SKER MED ETT FÖRHÅLL PÅ 3–6 MÅ- 

NADER, VILKET BETYDER ATT SKOGSBOLAGEN REDAN MED DE 

AFFÄRER SOM NU GJORTS HAR TRYGGAT VIRKET FÖR DE FÖR- 

STA MÅNADERNA NÄSTA ÅR. TIDER SOM ALLTSÅ SKA ÖVERLEVAS 

UTAN RYSKT VIRKE. GENOM ATT NU VARA FÖRUTSEENDE KAN 

BOLAGEN BYGGA UPP LAGER OCH RESERVER FÖR BEHOVET I 

BÖRJAN AV ÅRET. 

För Stora Enso skogs 

del berättar områdeschef 

Pekka T Rajala 

att hösten har börjat 

livligt, medan början av året 

var trög. Efter beslutet om 

skattefrihet på förstagallringar 

har virkeshandeln trissats upp 

till en hårresande nivå under 

de två till tre sista veckorna i 

augusti. Sista veckan i augusti 

gjordes alla tiders virkeshandelsrekord 

i Finland. Under 

en vecka köpte industrin 2,6 

miljoner kubikmeter virke. 

Virkeshandel på över en miljon 

kubikmeter per vecka är 

bra nivå för Finland, påminner 

Rajala. 

Målsättningar 

Under hösten tar man på Stora 

Enso i beaktande hotet om virkestullarna 

som ska realiseras 

vid årsskiftet. Tyngdpunkten 

på anskaffningarna har flyttats 

till hemlandet. Under den 

kommande säsongen strävar 

man efter rekordlivlig handel 

också i fortsättningen. Några 

målsättningar i volymer vill 

Rajala ändå inte gå ut med. 

Eftersom årets inledning var 

svag, ligger man ännu efter i 

anskaffningarna. Nivån rekordåret 

2006 har man ännu inte 

uppnått. 

Just nu förbereder sig Stora 

Enso på att flödet av den 

ryska massaveden ska ta slut. 

Tallmassaved kommer att sät- 

tas in för att ersätta björken. 

Eftersom sågverken går på 

sparlåga är flödet av flis och 

toppmassaved också litet just 

nu. Också detta bidrar till att 

efterfrågan på massaved ökar, 

påminner Rajala. 

Prisutvecklingen? 

Prisutvecklingen är svår att 

förutspå, säger Rajala. Den 

sätts utgående från balansen 

mellan utbud och efterfrågan 

och ur bolagets synvinkel 

skulle det vara bra om 

prisnivån skulle hållas stabil. 

Problemen i sågverkens efterfrågan 

gör att Rajala förutspår 

att stockpriset kommer att 

sjunka. 

Hälsningar till leveranshuggarna 

Rajala vill hälsa alla leveranshuggare 

att deras virke nu är 

speciellt välkommet. Självverksamhet 

anser han över 

lag vara en positiv sak. I det 

här läget när det inte finns 

tillräckligt med avverkningsmaskiner 

är självverksamheten 

speciellt välkommen. 

Speciellt förstagallringar och 

ungskogsvård hoppas han att 

skogsägarna själva ska ge sig 

in på. 

Under de turbulenta virkeshandelsveckorna 

har Stora 

Ensos kontraktskunder enligt 

Rajala fungerat rationellt, så 

8 

som alla andra skogsägare. 

Bolaget har gjort stora mängder 

förstagallringsaffärer med 

sina kontraktskunder. Kontraktskunderna 

ger bolaget en 

bra regelbunden ström av virke. 

Hoppet står högt speciellt 

gällande massaved, behovet 

på sågstock är mindre. 

Virkeshandelsfrämjande 

kampanjer 

Stora Enso har gått ut med en 

kampanj tillsammans med 

sin samarbetspartner Husqvarna. 

Strävan är att främja 

inflödet av virke och förstås 

att får in mera leveransvirke. 

Tanken är att alla parter ska 

vinna på kampanjen, understryker 

Rajala. Bolaget behöver 

virket, skogsägaren får 

inkomster (och förmån vid 

köp av Husqvarnas sågar) och 

samarbetspartnern får sälja 

flera sågar. Kampanjen pågår 

denna höst, men Rajala 

Pekka T Rajala. 

utlovar liknande uppiggande 

tilltag också i framtiden. Det 

är en del av bolagets metoder 

för att hålla igång den livliga 

stämningen och talkoandan 

på virkesmarknaden. I övrigt 

verkar det mest vara fråga om 

vackra ord och böner från bolagens 

håll. 

Snabbare start i norr 

Skogschef Juha Mäntylä på 

Metsäliitto är mycket nöjd 

med de senaste veckornas virkesutbud. 

Höstens handel har 

börjat med fart. Efter meddelandet 

om skatteförändringarna 

ökade virkeshandeln också 

för Metsälliittos del mycket 

häftigt. Under de senaste 

veckorna har bolaget köpt 

nästan 1 miljon kubikmeter 

virke per vecka. Man köper 

alla sortiment, såväl rot som 

leveransköp. Trots att höstens 

startfart har varit livlig konstaterar 

han att kvoterna är långt

ifrån fulla. Regionalt har virkeshandeln 

under början av 

året enligt Mäntylä varit livligare 

i norra Finland. Nu har 

också övriga regioner kommit 

starkt igång. 

Bolagets virkesbehov på 

årsnivå är ca 25 miljoner kubikmeter 

från Finland. Målsättningen 

för detta år är att 

från privatskogarna komma 

upp till 18 miljoner kubikmeter. 

Med den nuvarande 

farten på virkeshandeln ska 

målen nog uppnås. 

Importbortfallet ska ersättas 

För leveranshuggarna hoppas 

Mäntylä på vackert väder i 

skogarna. Massavedsefterfrågan 

är nu hög, så han hoppas 

på många leveranser. Också 

priset på massaved är enligt 

honom nu bra. Han jämför 

med priset i Sverige och 

menar att vi ligger på en bra 

nivå. 

När tullarna på virke från öst 

vid årsskiftet stiger, kommer 

importen att begränsas till de 

sortiment som inte är belagda 

med tullar. Metsäliitto importerar 

i framtiden endast några 

hundra tusen kubikmeter 

virke från Ryssland, berättar 

Mäntylä. Importen kommer 

att bestå av flis och björkmassaved 

med en diameter på 

Juha Mäntylä. 

under 15 cm. Några förhöjda 

tullar kommer man inte att 

betala. Importvolymen kommer 

således för bolagets del 

att sjunka kraftigt. 

På framtiden ser Mäntylä 

just nu rätt positivt, om nuvarande 

virkeshandelstakt 

fortsätter, kommer bolaget väl 

att klara av förändringarna 

vid årsskiftet. Det förutsätter 

att virkeshandeln också efter 

årsskiftet fortsätter lika smidig 

som nu. En återgång till läget 

som var till exempel i början 

av detta år vill han inte se. 

Skatteknepet verkar bita 

Från UPM Skog kommenterar 

områdeschef Pekka Rajala 

virkeshandelsläget på följande 

sätt; 

hösten har börjat livligt och 

det gjordes rekordstora virkesköp 

under den sista veckan 

i augusti, vecka 35. Under 

Rajalas arbetshistoria har han 

aldrig tidigare upplevt ett lika 

stort inköp under en vecka. 

Enligt honom är det ett tecken 

på att skattebjörnens åtgärder 

på kort sikt kan ha stor inverkan. 

Industrin behöver ändå 

långsiktiga lösningar. Just nu 

ser det ut som om det livliga 

läget på virkesmarknaden 

skulle fortsätta också efter augusti. 

9 

Utvidgat inköpsområde 

Målsättningar för slutet av 

året beror enligt Rajala på 

hurudana stämplingar och till 

vilket pris de erbjuds. UPM 

kommer att vara aktiva, lovar 

han. På bolaget är man måna 

om att får sin andel av det 

totala utbudet och just nu är 

efterfrågan större än vanligt. 

Också UPM ska kompensera 

bortfallet i importen med inhemskt 

virke. Bolaget är nu 

aktivt också längre söderut 

på sydkusten. Från och med 

förra hösten har man utvidgat 

verksamheten och rekrytering 

av ny anskaffningspersonal 

pågår som bäst. Rajala vill 

inte heller glömma svenska 

Österbotten som är bolagets 

traditionella verksamhetsområde. 

Här kommer bolaget 

att fortsätta aktivt med sitt beprövade 

koncept och arbeta 

för att upprätthålla de redan 

goda kundförhållandena. 

UPM kommenterar inte 

prisutvecklingen, utan konstaterar 

att balansen mellan 

efterfrågan och utbud styr. 

Man hoppas på balans och 

sådana priser att virkeshandeln 

fungerar. 

UPMs kampanjer? 

Senare på hösten kommer 

man från UPM:s sida att vara 

aktiva. Systematisk marknadsföring 

pågår hela tiden och 

bolaget är aktivt på virkesmarknaden, 

tycker Rajala. På 

frågan vad det betyder svarar 

han ändå inte, utan poängterar 

att man gör bakgrundsarbete 

med kunderna, som till 

största delen är privata skogsägare. 

En bärande möjlighet för 

UPM är att skattelättnaden 

fortsätter, anser Rajala. Han 

hoppas att den partiella skattefriheten 

ska visa sig vara 

lika populär som förstagallringsskattefriheten. 

Hoppas på kontakt av 

skogsägarna 

Rajala tycker att bolaget har 

långsiktiga förmåner som 

alla bolag inte erbjuder. Han 

hoppas därför att intresserade 

skogsägare tar kontakt. 

Bolaget lovar att de har bra 

ställningar i virkeshandelsvirvlarna 

och hoppas att 

skogsägarnas och deras egna 

intressen ska träffas. ”UPM 

säger sig ha klätt sig i köprocken”. 

Bolagen förlitar sig på 

statsmakten 

I tider av rubriker med hot om 

virkesbrist känns det verkligt 

fantasilöst att bolagens ledning 

i själva verket inte har 

hittat på någonting nytt för att 

liva upp marknaden. Cheferna 

hänvisar till att man har vädjat 

till skogsägarna. Man verkar 

sitta och vänta på att staten ska 

lösa problemen, såsom skattefriheten 

för en viss tid verkar 

göra. Några egna nya anskaffningsmetoder, 

kampanjer eller 

medlemspaket talar ingen av 

de intervjuade cheferna om. 

Stora Ensos sågkampanj verkar 

vara det finaste dessa Finlands 

största skogsbolagsledare har 

kunnat komma på. Innovativt 

– man frågar sig. Hotet om virkesbrist 

är i alla fall verkligt, så 

man skulle kanske få vänta sig 

något mer rafflande. 

TEXT: MARIA LINDÉN 

BILDER: SKOGSBOLAGEN 

Pekka Rajala.

VIRKESHANDEL 

Flis väntar på att exporteras till Korsnäs pappersbruk i Gävle 

från Carl Rundbergs anläggning på Åland. 

Åländska skogsbolag 

får konkurrens av UPM 

SITUATIONEN FÖR DE BÅDA SKOGSBOLAGEN PÅ ÅLAND ÄR LIK 

DEN I OMVÄRLDEN – MAN KUNDE SÄLJA MER MASSAVED ÄN 

MAN FÅR TAG I MEDAN EFTERFRÅGAN PÅ SÅGAT VIRKE HAR 

MINSKAT. 

DESSUTOM HAR ÄVEN UPM BÖRJAT SNEGLA PÅ ÅLAND SOM 

HITTILLS VARIT EN VIT FLÄCK PÅ STORBOLAGETS INKÖPSKARTA. 

DET KAN I SIN TUR LEDA TILL EN STÖRRE DRAGKAMP OM VIRKET 

FRÅN DE ÅLÄNDSKA SKOGARNA. 

– Det gäller att ha is i magen 

och att försöka rätta sig efter 

marknadsläget, säger Joakim 

Blom som är vd för Ålands 

skogsägarförbund och Ab 

Skogen. 

– Det går upp och ner i 

branschen och just nu är det 

på nedåtgående. Det är i och 

för sig helt normalt, den högkonjunktur 

vi haft kan inte 

vara för evigt. Nu ser vi först 

och främst till att avverka för 

att hålla igång vår såg och vår 

flis, säger Jan Stenlund som är 

vd vid Carl Rundberg Ab. 

Finns potential 

Massaved efterfrågas just nu 

men volymerna man får in 

är inte tillräckliga. De stora 

volymerna av massaved kommer 

vid en slutavverkning 

men eftersom timret inte är 

lika efterfrågat är slutavverkningen 

inte heller det första 

man prioriterar. 

10 

– Vi försöker i stället uppmuntra 

till första och andra 

gallringar och det finns potential 

i de åländska skogarna 

med 1 200 hektar som borde 

gallras, säger Joakim Blom. 

Ab Skogen har ett eget renseri 

där man framställer cellulosaflis 

av massaveden och 

allt går på export till Korsnäs 

pappersbruk i Gävle. Ab Skogen 

har sålt flis till Korsnäs i 

40 år. Det är med andra ord 

ett långt affärsförhållande 

som hittills varit bra för båda 

parter och som man inte bryter 

hur lättvindigt som helst. 

– Ännu har vi inte hittat 

någon orsak att byta köpare. 

Men det betyder ändå inte att 

vi inte ska konkurrensutsätta 

vår verksamhet, säger Blom. 

Den flis som kommer från 

Ab Skogen räcker till två 

veckors produktion per år för 

Korsnäs pappersbruk. 

– Det låter kanske inte så 

mycket men för Korsnäs är det 

viktigt att produktionen hålls i 

gång alla veckor per år, säger 

Blom och därmed är flisen 

från Ab Skogen en viktig om 

än en rätt liten kugge i Korsnäs 

stora hjul. 

Inget vettigt pris 

Ab Skogen har en egen klentimmersåg 

och det mesta som 

sågas eller 70–80 % har gått 

på export till bland annat 

Frankrike, Belgien, Holland 

och Tyskland. Försäljningen 

sköts av en konsult som bor i 

Frankrike. En del säljs även till 

byggvaruföretag på Åland. 

Just nu är utbudet av sågat 

virke betydligt större än efterfrågan 

på marknaden i Europa 

och det märker man av även 

vid Ab Skogen. 

– Vi såg början till nedgång-

en i augusti ifjol och nu har det 

blivit ännu svårare att få vettigt 

betalt för sågat virke. Vi sågar 

mindre just nu, säger Blom. 

Ab Skogen har 15 anställda, 

av dem jobbar drygt hälften 

vid sågen. 

– Vi försöker blicka framåt 

och har inte tänkt permittera 

trots nedgången. Vi har till 

exempel installerat ett nytt 

flissåll som gör att vi kan leverera 

flis av högre kvalitet till 

Korsnäs och därmed kan vi få 

ut ett bättre pris, säger Blom. 

”Inte samma brådska” 

Jan Stenlund, vd vid Carl 

Rundberg, säger samma sak 

som Blom – det finns ett överutbud 

på sågat virke och exportmarknaden 

har gått ner 

kraftigt. 

– Vi har inte samma brådska 

att få igång sågen i höst som tidigare 

år. Däremot vill vi gärna 

ha in mer massaved som med 

dagens prissättning förmodligen 

blir intressantare för skogsägarna, 

säger Stenlund. 

Också Rundbergs säljer 

all cellulosaflis på export till 

Korsnäs i Gävle och har liksom 

Ab Skogen gjort det i 

många decennier. 

Rundbergs har även ett 

komplett utbud av sågat virke 

för husbyggarna som säljs dels 

via en egen brädgård, dels via 

byggvaruföretag på Åland. 

– Det är en liten styrka för 

oss att vi kan sälja en del av 

vårt sågade utbud på hemmaplan 

men även här känner 

vi av konkurrensen. Vi är inte 

ensamma på marknaden, det 

kommer in en del sågat utifrån 

som pressar våra marginaler. 

UPM på gång 

Åland har hittills varit en vit 

fläck på UPM Skogs inköpskarta 

men från och med den 

1 juli har bolaget utvidgat sitt 

inköpsområde så att det numera 

omfattar hela Svenskfinland 

inklusive Åland. 

Mikael Bäckman är nyutnämnd 

distriktschef för området 

och säger att man som 

bäst arbetar på att bemanna 

distriktet med egna uppköpare. 

Dock vet man ännu inte 

hur man gör med Åland – om 

landskapet får en helt egen 

UPM-representant eller om 

inköpen sköts på annat sätt, 

till exempel i samarbete med 

något av skogsbolagen. 

– Vi är mest intresserade 

av sågflis och massaved, antingen 

färdigt flisat eller som 

rundvirke, säger Bäckman. 

Åland må te sig som en li- 

11 

– Vi avvaktar och ser, 

säger Jan Stenlund, 

vd vid skogsbolaget 

Carl Rundberg, om 

UPM:s inbrytning på 

Åland. 

ten prick i havet men här finns 

enligt Bäckman outnyttjade 

skogsresurser. Den årliga tillväxten 

på Åland beräknas till 

400 000 kubikmeter medan 

endast hälften avverkas. 

– Vi köper virke i bland 

annat Sverige, de baltiska 

länderna och Skottland och 

fartygen som fraktar virke till 

oss kör redan förbi Åland så 

transporten är inget problem, 

säger Bäckman. 

Priset då? 

– Det är klart att det åländska 

virket inte kan vara dyrare 

än det vi får på annat håll för 

att vara intressant för oss. 

Han tycker inte att inbrytningen 

på den åländska marknaden 

är speciellt dramatisk. 

– Vi är ett alternativ som det 

förhoppningsvis är intressant 

att pröva på – antingen för de 

åländska skogsbolagen eller 

för enskilda skogsägare som 

kan sälja massaved för en hel 

pråm, det vill säga mellan 

2 000 och 3 000 kubikmeter, 

säger Mikael Bäckman. 

På kort sikt 

Joakim Blom ser UPM.s inbrytning 

på Åland som en na- 

– Vi prioriterar första och andra 

gallringar framom kalavverkningar 

för att få in mer 

massaved, säger Joakim Blom, 

vd vid Ab Skogen. 

turlig utveckling och man kan 

inte hindra enskilda skogsägare 

att sälja åt vem de vill. 

– En större aktör kan kanske 

betala mer på kort sikt men 

vill å andra sidan enbart ha 

de bästa bitarna. Vi tar däremot 

hand om allt och sköter 

även en del av förädlingen på 

Åland, säger han. 

– Vi måste hänga med och 

se vad som händer och sedan 

ta ställning till eventuella åtgärder 

från vår sida, säger Jan 

Stenlund. 

Torbjörn Björkman är verksamhetsledare 

vid Ålands 

skogsvårdsförening. Han säger 

att det är både bra och dåligt 

om UPM kommer in som 

en ny uppköpare på Åland. 

– Det är bra om priserna 

kan höjas. Om man ser till 

medelrotpriset som baserar 

sig på virkesprisuppgifter för 

åren 2005–2007 ligger Åland 

långt efter nivån på fastlandet 

– 18,78 euro här mot 34,88 

euro i övriga Finland. Men om 

konkurrensen leder till att dagens 

verksamhet vid de båda 

skogsbolagen riskeras är det 

naturligtvis illa ur samhällsekonomisk 

synvinkel. Men i 

en tid med virkesbrist är det 

här en naturlig utveckling, säger 

Torbjörn Björkman. 

TEXT OCH FOTO: 

HELENA FORSGÅRD

VIRKESHANDEL 

Livlig virkesmarknad 

öppnar nya möjligheter 

SEDAN ÅRSSKIFTET HÅLLER STORA ENSO PÅ ALLVAR ATT ETA- 

BLERA SIG I SVENSKA ÖSTERBOTTEN. EN AV BOLAGETS NYA 

KUNDER I LANDSKAPET ÄR SKOGSÄGAREN OCH -ENTREPRENÖ- 

REN LEIF SKARPER. HAN BYTTE VIRKESINKÖPARE I VÅRAS OCH 

ÄR NÖJD MED SITT BESLUT. 

I 

svenska Österbotten har 

de stora virkesinköparna 

UPM och Metsäliitto dominerat 

marknaden i många 

år. Men från och med i år har 

konkurrensen om de privata 

skogsägarnas virke ökat. Som 

bäst håller nämligen en tredje 

skogsjätte – Stora Enso – på att 

etablera sig i landskapet. 

Virkesbristen sätter bolagen 

i rörelse 

Bolaget har sin största koncentration 

av industrier i den 

Peter Nyman håller på allvar att etablera Stora Enso i Österbotten. 

Bolaget konkurrerar huvudsakligen med UPM och Metsäliitto 

om virket i landskapet. 

12 

östra och sydöstra delen av 

landet. Den västra delen är till 

stora delar outforskat område. 

I den finska delen av landskapet 

har man endast varit verksamt 

i fyra till fem år. Och nu 

är det alltså dags att erövra 

den svenska. 

– För oss är det en naturlig 

utvidgning och ett led att 

försäkra sig om det inhemska 

virket. En orsak är virkestullarna, 

som har påskyndat 

etableringen västerut. Vi behöver 

virke lika mycket som 

de andra, säger Peter Nyman, 

anskaffningsförman i Österbotten. 

I våras knöt Nyman till sig 

en ny kund som bytte bolag 

från Metsäliitto. Han heter 

Leif Skarper som är skogsägare 

och -entreprenör i Vörå- 

Maxmo. Skarper är nöjd med 

sitt beslut. 

– Jag sålde massaved på leverans 

i våras och jag är nöjd 

med priserna som de har på 

leveransvirket. Deras priser 

var högst av alla när det kommer 

till massaved och det var 

en orsak till att jag valde att 

sälja åt dem. Prismässigt är de 

mycket konkurrenskraftiga, 

säger han. 

En annan avgörande faktor 

var att Skarper från tidigare 

hade goda kontakter med bolagets 

man i Österbotten, Peter 

Nyman. 

– Därför var det enkelt att 

slå en signal och reda ut vad 

det fanns för möjligheter och 

hur deras priser är. En annan 

sak som är positivt är att de 

betalar för det köpta virket 

snabbare än de andra två. 

Bra med ökad konkurrens 

Enligt Skarper är en annan fördel 

att bolaget tar emot lång- 

”Det är klart att det är tufft 

eftersom vi konkurrerar om samma 

skogsägare.” 

massa med fallande längder 

medan andra inte köper in 

virke som är över tre meter. 

Han anser också att skogsägarkunderna 

i landskapet mår bra 

av att konkurrensen har ökat. 

– Tidigare var marknaden 

här uppdelad mellan UPM 

och Metsäliitto. De delade 

på kunderna och sett ur vår 

synvinkel är det bara positivt 

att man nu kan välja mellan 

tre virkesinköpare. Ökad 

konkurrens är alltid bra, säger 

Skarper. 

Det gäller framför allt när 

priserna på de olika virkessortimenten 

har gått ner efter 

rekordåret 2006–2007. Massavedspriserna 

är fortfarande 

på en rätt hög nivå jämfört 

med stock som har sjunkit 

mest, menar Skarper. 

– Priserna på leveransmassan 

är ganska bra, men visst 

kan det alltid vara bättre. 

Skogsentreprenör 

Skarper, som har ekologisk

Skogsägare och skogshuggarentreprenör Leif Skarper valde i 

våras ett nytt spår – Stora Enso. Från och med nu säljer han sitt 

virke åt dem. 

spannmåls- och vallodling, 

arbetar också som skogshuggarentreprenör 

och utför specialavverkningar 

och olika 

röjningar. Han beskriver sig 

själv som en frilansande entreprenör 

som utför arbeten 

åt både privata skogsägare, 

skogsvårdsföreningar samt 

virkesinköpare. 

– Jag är med andra ord inte 

bunden av kontrakt att utföra 

arbeten åt en enskild virkesinköpare, 

utan jag far dit näsan 

pekar. 

Skarper har en traktor och 

en skogsvagn samt röjningsutrustning 

till sitt förfogande. I 

nuläget går verksamheten bra. 

Efterfrågan på hans tjänster är 

stort och för tillfället röjer han 

skog för en privat skogsägares 

räkning i närområdet. 

– Det finns inte så många 

som enbart röjer så det finns 

en marknad för det jag gör. 

Som det ser ut nu finns det 

mycket att göra och jag har 

till och med varit tvungen att 

skjuta upp några kommande 

uppdrag. En orsak till att aktiviteten 

i skogarna är livlig 

kan vara den planerade skattesänkningen. 

Nu får vi bara 

hoppas att riksdagen godkänner 

förslaget. 

Stor utmaning 

Anskaffningsförman Peter Nyman 

är medveten om att det 

inte kommer att bli någon 

enkel uppgift att slå sig in på 

en ny marknad. Detta trots att 

han har stora muskler bakom 

sig. 

– Det är klart att det är tufft 

eftersom vi konkurrerar om 

samma skogsägare som alla 

andra. Men jag tror att det är 

13 

hälsosamt för skogsägarna att 

det finns flera alternativ. Våra 

priser är också konkurrenskraftiga 

och vi har inte etablerat 

oss för att bli god två eller 

trea. 

Nyman vill inte gå in på 

några siffror men säger att 

man har uppnått cirka femtio 

procent av virkesanskaffningen 

i svenska och finska Österbotten 

i år. Hur det slutliga 

resultatet blir återstår att se. 

– Det beror helt och hållet 

på hur virkeshandeln utvecklas 

under hösten. De stora frågetecknen 

är skattereformen 

och rysstullarna och världsmarknadsläget 

i allmänhet. 

Men målet står fast. 

En annan faktor som påverkar 

är huruvida Stora Enso 

lyckas locka till sig nya kun- 

der i området. På den punkten 

är Nyman fast besluten att 

lyckas. 

– Vi har haft både brev-, epost- 

och telefonkampanjer 

och hittills är det den förstnämnda 

som har lyckats bäst. 

Vi följer inga utstakade linjer 

utan försöker anpassa oss efter 

situationen. Vi är medvetna 

om att österbottningarna 

är traditionsbundna, men hittills 

har de allra flesta reagerat 

positivt på att det finns ytterligare 

en aktör på marknaden. 

 


CHRISTOFFER THOMASFOLK 

Här arbetar Leif Skarper i skogen där han röjer åt en privat 

skogsägare. Att röja är en viktig del för att ungskogen ska växa 

ordentligt och producera stockar i framtiden.

Självverksamhet 

vid första gallring 

Ett oskött bestånd producerar 

mycket biomassa 

medan utvecklingen 

till timmer är 

långsam. Gallring är därför 

nödvändigt för att beståndet 

snabbt skall producera mycket 

virke som är grovt och av 

bra kvalitet. 

Många skogsägare väljer 

att sköta sina första gallringar 

själva istället för att ge ut 

dem på entreprenad. Några 

utför både avverkning och 

närtransport medan andra 

lejer ut den ena biten. Själv 

har jag lejt ut närtransporten 

p.g.a. av att jag saknar lämplig 

utrustning men också för 

att det går åt tid att själv transportera 

virket. Nu finns det istället 

mera tid för avverkning 

och plantskogsskötsel. Självverksamhet 

kräver att man 

har intresse, tid och fysiska 

förutsättningar samt nödiga 

kunskaper, färdigheter och 

en bra utrustning. Finns inte 

dessa förutsättningar är det 

bättre att låta ”proffsen” sköta 

jobbet istället. 

14 

Utrymme åt kronorna 

Tidpunkten för första gallring 

bestäms av hur kvistrensningen 

framskrider. Idealet för 

optimal produktion är att den 

gröna kronans andel av stammens 

längd är 40–50 procent 

hos tall och björk samt 50–60 

procent hos gran. Genom att 

följa med beståndets utveckling 

och gallra då kronorna 

det kräver, uppnår man enligt 

min mening, bästa möjliga 

skogsvård. 

Då man lejer ut första gall- 

Körstråksplaneringen är viktig vid första gallring eftersom samma stråk används 

också vid följande gallring. Ett bra körstråk som är tillräckligt brett, minimal sidolutning 

och virket inom räckhåll för griplastaren minskar risken för körskador. 

ringen föredrar man ibland att 

skjuta fram första gallringen 

för att på så sätt få ett större 

uttag och därmed kunna sänka 

drivningskostnaderna. Sker 

detta på bekostnad av kronornas 

utveckling betyder det 

tillväxtförluster på lång sikt. 

Vill man verkligen påverka 

tidpunkten för första gallring 

och virkesuttaget så gäller det 

att sköta plantskogsröjningarna 

korrekt, d.v.s. i rätt tid och 

till rätt stamantal. 

Den självverksamma skogsägaren 

påverkas inte i högre

grad av uttaget vid först gallring. 

Många gånger kan gallringen 

utföras som en s.k. 

huggarröjning och utfallet 

blir massaved samt brännved 

eller energived. 

Kvarblivande bestånd 

Det är det kvarblivande beståndets 

kondition efter avverkningen 

som är huvudsaken. 

Trädslagsval bör göras 

med hänsyn till skogstypen. 

Rekommendationerna i gallringsmallarna 

bör följas där 

stamantal och grundyta hålls 

inom stipulerade gränser. För 

få kvarlämnade stammar ger 

tillväxtförluster samt stora risker 

för snöbrott och vindfällen 

medan för täta bestånd inte 

lämnar tillräckligt utrymme 

för kronornas utveckling. 

Vid första gallring är det 

praktiskt att utgå från stamantalet 

per hektar då man vill 

kontrollera gallringsstyrkan. 

Rekommenderat stamantal 

för barrträd efter gallring är 

1 100–1 400 per hektar, beroende 

av skogstyp samt trädens 

höjd. Motsvarande för 

lövträdsbestånd är 800–1 000 

stammar per hektar. Med 

hjälp av en fyra meters käpp 

kan man ta cirkelprovytor och 

varje stam inom provytan representerar 

200 stammar per 

hektar. Strävar man vid gallring 

i barrträdsbestånd till att 

lämna 1 200 stammar kvar, 

bör man således i medeltal ha 

sex stammar i provytan. 

Skador i form av djupa spår i 

marken, avslitna rötter och lösriven 

bark på kvarblivande bestånd 

bör vara minimala. Man 

gör ju verkligen beståndet och 

sig själv en björntjänst om skadenivån 

inte kan hållas nere, 

enligt rekommendationen får 

max. fem procent av de kvarstående 

träden ha skador. 

Fördelar med att göra första 

gallringen själv 

• Mindre projekt kan gallras utan extra kostnad. 

• Eget virke, brännved och energived kan tas tillvara på 

samma gång. 

• Tidpunkten för avverkning och närtransport kan alltid 

väljas utgående från beståndets bästa, vinteravverkning 

på vintern och sommaravverkning på sommaren. 

• Färre drivningsskador på kvarblivande bestånd, skogsägaren 

kan själv påverka skadenivån. 

• Lön för eget arbete som utgörs av leveranstillägget, 

d.v.s. skillnaden mellan rotpris och leveranspris, kommer 

skogsägaren tillgodo utan extra sociala utgifter och 

kostnader för arbetsledning. Under flera år var leveransvirket 

inte attraktivt och leveranstillägget hölls medvetet 

lågt. Senaste vinter vände dock bladet igen och nu är allt 

virke välkommet, leveranstillägget för massaved börjar 

också motsvara verkligheten och är idag, beroende på 

sortiment, 15–20 euro per kubikmeter. 

• Ingen skatt på eget leveransarbete upp till 125 kubikmeter, 

i och för sig bra men taket är för lågt och kunde 

gott slopas helt. Inte betalar man ju skatt heller om man 

tröskar sitt eget vete. 

• Som sysselsättning under vinterhalvåret är första gallringsbestånden 

utmärkta objekt. Stammarna är inte för 

stora, hopdragning av virke blir inte för tungt och råkar 

man missa vid fällningen så är det ingen katastrof. 

• Man får hälsosam motion av att jobba i skogen. Den här 

aspekten får dock inte överdrivas då skogsbruk är business 

och det bör finnas fördelar samt vara lönsamt att 

jobba själv. 

15 

Genom att följa med beståndets utveckling kan man gallra då 

kronorna det kräver. Det behövs för bästa möjliga skogsvård. 

Understöd 

Första gallringsbestånd kan 

erhålla ett speciellt gallringsstöd 

om vissa förutsättningar 

uppfylls. Beståndet skall 

efter gallringen höra till utvecklingsklass 

02, klenare 

gallringsbestånd, med en 

medeldiameter mellan 8 och 

16 cm. Stödets storlek i t.ex. 

Borgå är 135 euro per hektar 

då skogsägaren själv utför arbetet 

och med ett uttag på 30 

kubikmeter per hektar blir det 

4,50 euro i tillägg per kubikmeter, 

vilket inte är fy skam. 

Å andra sidan bör gallringen 

uppfylla vissa kriterier som 

gör att välskötta ungskogar 

faller igenom. Detta är ingen 

katastrof eftersom bestånden 

ska skötas med tanke på timmerproduktion 

och inte för 

några ”simpla stöd”. 

Hur ser framtiden ut? 

Första gallringen är nödvändig 

för att beståndet inom rimlig 

tid skall kunna producera det 

timmer som ska ge den slutliga 

lönen för skogsvården. 

Hot mot självverksamheten 

är att många upplever leveranstillägget 

som anspråkslöst. 

Det har skett en klar förbättring 

men samtidigt har också 

kostnaderna skjutit i höjden. 

Ett annat hot är dåliga kunskaper 

och färdigheter hos 

skogsägarna liksom också 

skogsägarnas höga medelålder. 

Aktivering av de unga 

skogsägarna skulle vara viktig 

och här har föräldrar och 

lantbruksutbildningen en viktig 

roll. Skogsdagar, kurser 

och skogsfärdighetstävlingar 

bidrar för sin del till att höja 

skogsägarnas kunnande liksom 

fortlöpande kontakt med 

skogsrevirets/föreningens funktionärer. 

 


BJARNE ANDERSSON 

Bild: Maria Lindén

VIRKESKÖPARNA 

Virkesköpare i Svenskfinla 

– nya tar upp konkurrens 

Inför en virkesförsäljning 

lönar det sig att begära 

anbud från de köpare 

som är verksamma på 

området. Då kan du jämföra 

priserna. Ett lågt massavedspris 

kan uppvägas av ett högre 

stockpris eller tvärtom. 

Om du ger arbetet i uppdrag 

åt skogsvårdsföreningen 

eller skogsreviret kan du begära 

en kostnadskalkyl över 

vad arbetet kostar inklusive 

tilläggskostnader för bl.a. arbetsledning. 

Din behållning 

blir leveranspriset minskat 

med kostnaderna för avverkningen 

och utkörningen. 

Förteckningen över virkesköparna 

har ändrat sedan i 

fjol. Käkikosken Saha i östra 

Nyland har gått i konkurs 

och ingen har fortsatt med 

sågverksamheten. Harvestia 

är ny och köper virke i östra 

Nyland. Harvestia ska förse 

bl. a. Myllykoskis fabrik i Anjalankoski 

och Sunilas fabrik i 

Kotka med virke. 

I Österbotten ökar konkurrensen 

om virke, då Metsäliitto 

och UPM har fått konkur- 

Förkortningar: 

ta = tall 

gr = gran 

bj = björk 

mv= massaved 

st = stock 

rens av Stora Enso. Stora Enso 

har ett anskaffningskontor i 

Vasa från i våras. 

På Åland är det möjligt att 

de två stora, Rundbergs och 

Skogsägarförbundet, får konkurrens 

av UPM, som inte 

utesluter att de anställer en 

virkesköpare på Åland. 

Förteckningen över virkesköpare 

och virkesförmedlare 

baserar sig på en förfrågan till 

skogsvårdsföreningar, skogsreviret 

och virkesköpare. Alla 

besvarade inte förfrågan. 

ÖSTERBOTTEN 

Jeppo svf: Jeppo Skogsandelslag (tast, 

grst, bjst, småstock, rotblock, stolpar, 

sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, energived 

från ungskogar, överrötskadad 

gran som energived); Metsäliitto (tast, 

grst, bjst, småstock, rotblock, sparrar, 

tamv, grmv, bjmv, grot, stubbar); UPM 

(tast, grst, bjst, småstock, rotblock, 

sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv); 

Jungarå Ab (grot, stubbar, överrötskadad 

gran som energived); 

Korsnäs svf: Metsäliitto (tast, grst, 

bjst, småstock, stolpar, småstock, 

tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar); 

UPM (tast, grst, bjst, småstock, 

stolpar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, 

stubbar) 

Malax svf: Metsäliitto (tast, grst, 

bjst, småstock, rotblock, stolpar, tamv, 

grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar); 

UPM (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, 

tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, 

stubbar); Stora Enso (tast, grst, bjst, 

småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, 

aspmv) 

Nykarleby svf: Metsäliitto (tast, 

grst, bjst, aspst, småstock, rotblock, 

sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, 

grot, stubbar, överrötskadad gran 

som energived); UPM (tast, grst, bjst, 

aspst, småstock, rotblock, sparrar, 

Definitioner: 

Småstock har vanligen 11 cm som minimigrovlek. 

Rotblock är den första stocken räknat från stubbskäret. 

Grova, kvistfria rotblock är värdefulla 

Stolpar görs av tall. Minimilängden är 8 m och minimigrovleken 

13 cm 

Sparrar görs av tall. Längden är 3–6 m och diamatern 8–13 

cm 

Grot är en förkortning av grenar och toppar och avser hyggesrester 

16 

tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, energived 

från ungskogar, stubbar, överrötskadad 

gran som energived); Stora 

Enso (tast, grst, bjst, aspst, småstock, 

rotblock, sparrar, tamv, grmv, bjmv, 

aspmv, grot, stubbar, överrötskadad 

gran som energived) 

Pörtom svf: Metsäliitto (tast, grst, 

bjst, småstock, tamv, grmv, bjmv, 

aspmv, grot, energived från ungskogar); 

UPM (tast, grst, bjst, sparrar, 

tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar); 

Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, 

grmv, bjmv, aspmv); Isojoen Saha 

(tast, grst, bjst, småstock, tamv, grmv, 

bjmv) 

Svf Norrskog: Stora Enso (tast, grst, 

småstock, tamv, grmv, bjmv, aspmv); 

Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, 


från ungskogar, stubbar); Junnikkalan 

Saha (tast, grst, småstock); 

UPM (tast, grst, bjst, småstock, sparrar, 


från ungskogar, stubbar); Biowatti 

(grot, energived från ungskogar, stubbar); 

Skogsvårdsföreningen (energived 

från ungskogar) 

Svf Söderskog: Metsäliitto (tast, grst, 

bjst, småstock, rotblock, tamv, grmv, 

bjmv, aspmv, grot, energived från ungskogar, 

stubbar, överrötskadad gran 

som energived); UPM ((tast, grst, bjst, 


aspmv, grot, energived från ungskogar, 

stubbar, överrötskadad gran som 

energived); Stora Enso ((tast, grst, bjst, 


aspmv); Isojoen Saha (tast, grst, bjst, 

småstock, rotblock, tamv, grmv, bjmv) 

Terjärv svf: Metsäliitto (tast, grst, 

bjst, småstock, rotblock, stolpar, sparrar, 


energived från ungskogar, stubbar); 

UPM (tast, grst, bjst, småstock, rotblock, 

stolpar, sparrar, tamv, grmv, 

bjmv, aspmv, grot, energived från 

ungskogar, stubbar); Stora Enso (tast, 

grst, bjst, småstock, rotblock, sparrar, 

tamv, grmv, bjmv, aspmv); Forsén (tast, 

grst, småstock, rotblock, tamv, grmv, 

bjmv); Stonic Wood (småstock av tall, 

sparrar); Kvalitimber (bjst, rotblock av 

tall, gran och björk); Finn Hake (almv); 

Biowatti (grot); Skogsvårdsföreningen 

(grot, energived från ungskogar, överrötskadad 


Vörå-Maxmo svf: Metsäliitto (tast, 

grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, 

grmv, bjmv, aspmv, grot, energived 

från ungskogar, stubbar, överrörskadad 

gran som energived); UPM (tast, 

grst, bjst, småstock, rotblock, tamv, 


från ungskogar, stubbar, överrörskadad 

gran som energived); Stora Enso 

(tast, grst, bjst, småstock, rotblock, 

tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot) 

ÅBOLAND 

Kimitonejdens svf: Stora Enso (tast, 

grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv); 

Metsäliitto (tast, grst, bjst, småstock, 

tamv, grmv, bjmv, aspmv, grot); UPM 

(tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, 

aspmv); Ö-Skog (tast, grst, bjst, tamv, 

grmv, bjmv, aspmv); Ab Nurmio Consulting 

(grot, energived från ungskogar, 

överrötskadad gran som energived) 

Väståbolands svf: Stora Enso (tast, 

grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, aspmv, 

grot, energived från ungskogar, överrötskadad 

gran som energived); UPM 

(tast, grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, 

bjmv, aspmv, grot, energived från 

ungskogar, överrötskadad gran som 

energived); Metsäliitto (tast, grst, bjst, 



överrötskadad gran som energived); 

Ö-Skog (tast, grst, bjst, tamv, grmv, 

bjmv, aspmv) 

ÅLAND 

Carl Rundberg Ab (tast, grst, bjst, 

småstock, rotblock, stolpar, tamv, 

grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, energived 


gran som energived); Ålands Skogsägarförbund 

(tast, grst, bjst, småstock, 

rotblock, stolpar, tamv, grmv, bjmv, 

aspmv, almv, grot, energived från ungskogar, 

stubbar, överrötskadad gran 

som energived) 

NYLAND 

Borgå: Harvestia (tast, grst, bjst, tamv, 

grmv, bjmv); UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 


energived från ungskogar, stubbar, 


Södra skogsreviret (tast, grst, bjst, 

aspst, småstock, rotblock, stolpar, 


almv, grot, stubbar, energived från 

gallringsskogar, överrötskadad gran 

som energived); Versowood (tast, grst, 

bjst, småstock, stolpar, sparrar, staketstolpar, 

tamv, grmv, bjmv, aspmv); 

Metsäliitto (tast, grst, bjst, rotblock, 




Enso (tast, grst, bjst, tamv, grmv, bjmv, 



Ekenäs: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 

rotblock, tamv, grmv, bjmv, 


stubbar, överrötskadad gran som energived); 

Södra skogsreviret (tast, grst, 

bjst, aspst, småstock, rotblock, stolpar, 














Esbo: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 



gran som energived); Södra 

skogsreviret (tast, grst, bjst, aspst, småstock, 

rotblock, stolpar, sparrar, tamv, 

grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stub-

nd och på Åland 

en med gamla 

bar, energived från gallringsskogar, 


Versowood (tast, grst, bjst, småstock, 

stolpar, sparrar, staketstolpar, tamv, 

grmv, bjmv, aspmv); Metsäliitto (tast, 

grst, bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, 



energived); Stora Enso (tast, grst, bjst, 




Hangö: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 



















Ingå: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 






grmv, bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, 

energived från gallringsskogar, 












Karis: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 



















Kyrkslätt: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 



















Lappträsk: Harvestia (tast, grst, bjst, 

tamv, grmv, bjmv); Södra skogsreviret 

(tast, grst, bjst, aspst, småstock, 

rotblock, stolpar, sparrar, tamv, grmv, 

bjmv, aspmv, almv, grot, stubbar, energived 

från gallringsskogar, överrötskadad 

gran som energived); Versowood 

(tast, grst, bjst, småstock, stolpar, sparrar, 

staketstolpar, tamv, grmv, bjmv, 

aspmv); Wide Skog Ab (tast, grst, bjst, 











Liljendal: Harvestia (tast, grst, bjst, 




















Lovisa: Harvestia (tast, grst, bjst, 









aspmv); Wide Skog Ab (tast, grst, 

bjst, rotblock, sparrar, rotblock, tamv, 

grmv, bjmv, aspmv, grot, stubbar, 









Mörskom: Harvestia (tast, grst, bjst, 




17 






aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, 

rotblock, tamv, grmv, bjmv, aspmv, 

grot, energived från ungskogar, stubbar, 


Stora Enso (tast, grst, bjst, tamv, 


från ungskogar, överrötskadad gran 

som energived) 

Pernå: Harvestia (tast, grst, bjst, 

tamv, grmv, bjmv); UPM (tast, grst, 

bjst, rotblock, tamv, grmv, bjmv, 





sparrar, tamv, grmv, bjmv, aspmv, almv, 

grot, stubbar, energived från gallringsskogar, 


Wide Skog Ab (tast, grst, bjst, 











Pojo: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 



















Pyttis: Harvestia (tast, grst, bjst, 





energived); Södra skogsreviret (tast, 


stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, 

aspmv, almv, grot, stubbar, energived 





aspmv); Metsäliitto (tast, grst, bjst, 

rotblock, rotblock, tamv, grmv, bjmv, 







Sibbo: Harvestia (tast, grst, bjst, 




















Sjundeå: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 



















Strömfors: Harvestia (tast, grst, 

bjst, tamv, grmv, bjmv); UPM (tast, 




energived); Södra skogsreviret (tast, 


stolpar, sparrar, tamv, grmv, bjmv, 

aspmv, almv, grot, stubbar, energived 
















Vanda: UPM (tast, grst, bjst, rotblock, 


















överrötskadad gran som energived) 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

Sommaravverkningar 

– framtiden i svår terräng? 

BARBARA OCH THOMAS ALM PÅ MÖRBY GÅRD I POJO HAR 

GJORT FÖRRA VINTERNS AVVERKNINGAR I AUGUSTI DETTA ÅR. 

EFTERSOM VINTERN IFJOL MER ELLER MINDRE HELT UTEBLEV 

UNDER DET SOM VAR TÄNKT ATT VARA HYGGESSÄSONGEN 

2007–2008 PÅ MÖRBY, SKÖT MAN FRAM AVVERKNINGEN 

TILL HÖSTEN. 

Mörby gård odlas 

ekologiskt och 

biffdjuren som 

betar på ängarna 

är också ekodjur. Skogsbruket 

fungerar som ett komplement 

till lantbruket och ger ett behövligt 

ekonomiskt tillskott 

till verksamheten. Eftersom 

gröna värden är viktiga på 

Mörby har man inte tidigare 

avverkat sommartid. 

Försiktigt positiv inställning 

Barbara Alm tycker ändå att 

avverkningen i augusti detta 

år visade sig vara en bra kompromiss. 

Under perioden majjuli 

vill hon inte ha avverk- 

ningar i skogen, på Mörby är 

den tiden fredad för djurens 

och naturens reproduktion. 

Spåren efter avverkningen i 

augusti, eller kanske mer då 

bristen på spår, är ändå uppmuntrande 

och kan få paret 

Alm att rucka på sina invanda 

mönster. 

Energin från grot till vara 

Terrängen på Mörby är kuperad, 

vilket gör det utmanande 

för dem som ska avverka och 

köra ut virket. På den ca 2 

hektar stora slutavverkningsytan 

har man avverkat gran 

och asp. Riset får stå kvar över 

vintern så att barren faller 

18 

av. Näringen från barren får 

gärna bli kvar i skogen, anser 

man på Mörby. Det närliggande 

energiverket i Ekenäs 

gör ändå att flisveden har åtgång 

och samlas följaktligen 

ihop. 

Markberedningsmetod 

enligt terräng 

Barbara säger att hon tidigare 

var något av en motståndare 

till markberedning, men har 

nu ändrat tankegångar. Den 

bördiga marken på gården 

gör att gräsväxten på många 

håll är kraftig och utan markberedning 

får plantorna svårt 

att klara av konkurrensen. 

Den nyss avverkade ytan ska 

sannolikt högläggas. När besluten 

om skogsvårdsåtgärder 

görs tar man också i beaktande 

vad den lokala skogsvårdsföreningens 

representant rekommenderar. 

Södra skogsreviret 

sköter gårdens avverkningar 

och förmedlingen av virket 

till försäljning, likasom skogsvårdsåtgärder 

och förnyelsearbeten. 

Högläggningen borde enligt 

Barbara helst ske på hösten, 

så att jorden i högen hinner 

sjunka ihop. På så sätt bildas 

inget luftrum mellan högläggningshögen 

och markytan. 

Plantorna kommer då lättare 

in i den underliggande marken 

med rötterna. I den kuperade 

terrängen på Mörby är 

det inte egalt hur markberedningen 

görs med tanke på urlakningen 

av näringsämnen. 

Diskussion viktig 

Skepticismen mot markberedningen 

härrör från rädslan att 

näringsämnen i onödan ska 

urlakas ur skogsmarken. Dessutom 

innebär ju markberedningen 

alltid en viss kostnad 

för skogsägaren. Barbara menar 

ändå att hon litar på sina 

skogsexperter och oftast godkänner 

de förslag de kommer 

med, också gällande markberedning. 

En viss egen aktivitet 

från skogsägarens sida tycker 

hon ändå är viktig. Det sporrar 

också fackmännen att ge 

det lilla extra och gör att kommunikationen 

mellan skogsägaren 

och aktörerna löper. 

Bra chaufförer viktiga 

Barbara Alm öser beröm över 

sin ”egen” chaufför Kjell 

Figuren på bilden är höglagd 

hösten 2007 och planterad våren 

2008. Under vintern 2007 

avverkades här ca 700 kubikmeter 

gran. Högläggning är 

skonsam och ökar inte märkbart 

urlakningen av näringsämnen.

Den kuperade terrängen i Mörby gårds skogar ställer krav på 

maskinförarnas skicklighet. 

Dahlberg som kört avverkningsmaskinen 

under årets 

avverkningar. Dahlberg har tidigare 

arbetat med utkörning 

men kör nu sin egen avverkningsmaskin 

och skogsägarna 

höjer chaufförens yrkesskicklighet 

till skyarna. Barbara är 

mycket nöjd med resultatet i 

den kuperade terrängen och 

menar att just det faktum att 

föraren som avverkar, vet någonting 

om hur det är att köra 

ut virket, gör att han redan i 

hyggesskedet tar beslut som 

gynnar utkörningen. 

Förtroendet högt för 

entreprenörerna 

Ägarna själva har fullt upp 

med ekogården och i skogen 

vistas paret Alm främst för att 

jaga med stövaren Milla eller 

plocka kantareller. Ännu 

på 1980–90 talet körde man 

också på Mörby med lantbrukstraktorer 

i skogen. Nu 

har utvecklingen kört förbi de 

tiderna och det är entreprenörer 

och skogsmaskiner som 

sköter den biten. Skogsfackmännen 

är skickliga och har 

god utrusning så förtroendet 

för dem är högt på Mörby. 

Vintern innebär nu 

vila i skogen 

Nu ska skogen på Mörby vila 

över vintern. Barbara anser 

att det ännu är för tidigt att 

dra några slutsatser om under 

Barbara och Thomas Alm är nöjda med höstens avverkningar. 

Virket har körts ut och spåren i skogen är måttliga. 

Ekotjurarna på Mörby får gå på bete med korna under sommaren 

men åtskils på hösten. Här skämmer man bort tjurarna som 

trampar på flis av ädla lövträd från vägkanterna på gården. 

vilken årstid man i framtiden 

kommer att avverka på gården. 

Årets avverkningar kanske 

råkade ske i rätt ögonblick 

när inte höstens regn ännu 

satt i. I branta backar är det 

en fördel om maskinerna kan 

köra på fast mark. Glashala 

brantar med is och snö är inte 

heller maskinförarna förtjusta 

i. Faktum är ändå att om klimatförändringen 

hämtar reg- 

niga tjälfria vintrar kommer 

många skogsägare i framtiden 

att vara i samma situation som 

Barbara och Thomas Alm. 

Vinteravverkningarna måste 

kanske skötas sent på våren 

eller tidigare på hösten. 


MARIA LINDÉN 

På ekogården Mörby i Pojo samsas lantbruket med ett aktivt skogsbruk. Det 

vackra kulturlandskapet är ett resultat av människans och djurens liv och 

leverne i skogarna och 19 på åkrarna, verksamhet som pågått i århundraden.

VIRKESHANDEL 

Skogsbolagens 

prisgarantier 

LANDETS STÖRRE VIRKESKÖPARE HAR PRISGARANTIER, SOM GER 

SKOGSÄGARE SOM HAR KUNDAVTAL EN TILLÄGGSFÖRMÅN. VIR- 

KESAFFÄREN GÖRS FÖRST TILL ETT AVTALAT PRIS OCH SENARE 

JUSTERAS PRISET OM VIRKESPRISERNA HAR STIGIT UNDER UPP- 

FÖLJNINGSPERIODEN. 

För att du ska komma 

i åtnjutande av prisgarantin, 

ska du ha 

ett kundavtal med virkesköparen, 

där du lovar att i 

första hand sälja ditt virke till 

ifrågavarande bolag. Avtalen 

har olika benämningar i olika 

bolag, men de är nästan identiska 

till sitt innehåll. 

Det ska vara säkert att sälja 

på vårvintern 

Med prisgarantier försöker 

skogsbolagen få sina avtalskunder 

att göra virkesaffärer 

under årets första hälft. Av 

tradition tar virkeshandeln fart 

på hösten och stannar nästan 

helt upp på vårvintern. Med 

prisgarantier vill skogsbolagen 

jämna ut virkeshandeln och 

prisgarantin gör att de skogs- 

www.rundbergs.ax 

ägare som säljer sitt virke på 

vårvintern inte går miste om 

en eventuell höjning av virkespriserna 

senare under året. 

Tilläggslikviden betalas i 

slutet av året 

Tilläggslikviden, skillnaden 

mellan det virkespris som gällde 

när virkeskontraktet skrevs 

och prisnivån under resten 

av året eller uppföljningsperioden, 

utbetalas vanligen i 

december. Uppföljningsperioden 

varierar något mellan 

bolagen. Som jämförelsepris 

används det högsta pris 

som betalts för motsvarande 

stämplingsposter i området 

under uppföljningsperioden. 

Metsäliitto utlovar en tillläggslikvid 

till skogsägare med 

kundavtal, som säljer virke un- 

20 

der perioden december–maj, 

om virkespriserna stiger fram 

till slutet av oktober. Tilläggslikviden 

utbetalas i slutet av 

året. Prisgarantin gäller inte för 

virke som säljs under perioden 

juni–november. 

UPM utlovar en tilläggslikvid 

till avtalskunder, som 

säljer virke under perioden 

januari–juli, om virkespri- 

att sprida ut dem på flera köpare. 

Metsäliitto är det enda bolag 

som tydligt berättar vad 

bonussystemet penningmässigt 

ger skogsägaren. Bonusens 

storlek bestäms av hur 

mycket virke kunden har sålt 

under fyra år. Skogsägare som 

är medlemmar i Andelslaget 

Metsäliitto får en bonus som 

”Många skogsägare uppger att 

de aldrig blivit erbjudna att ingå 

kundavtal.” 

serna stiger fram till slutet av 

oktober. Prisgarantin gäller 

inte för virke som säljs under 

perioden augusti–december. 

Stora Enso utlovar en tillläggslikvid 

till avtalskunder 

enligt lite andra principer. 

Som jämförelsepris används 

medelpris som Stora Ensos 

team i det området betalt 

för virkessortimentet under 

uppföljningsperioden. Exempelvis 

Nyland hör till ett och 

samma team. Uppföljningsperioderna 

är två; januari–juni 

och juli–december. Om t.ex. 

virkeskontraktet skrivs i oktober, 

blir uppföljningsperioden 

januari–juni påföljande år. 

Bonus åt trogna kunder 

Förutom prisgarantier har 

virkesköparna också bonussystem, 

som belönar skogsägare 

som koncentrerar sina 

virkesförsäljningar i stället för 

är 0,15 euro/m 3 när försäljningsmängden 

är 500–1 000 

m3. Bonusen stiger gradvis 

och en skogsägare kommer 

upp till max 0,50 euro/m 3 . 

När skogsägaren dessutom 

har ett kundavtal med Metsäliitto 

stiger bonusen med femtio 

procent. 

UPM uppger att bonusens 

storlek bestäms av hur mycket 

virke avtalskunden sålt under 

två år. Minimibonusen är 0,10 

euro/m 3 och för det krävs att 

försäljningsmängden är minst 

500 m 3 . 

Stora Enso uppger att bonusens 

storlek utgår från hur 

ofta kunden säljer virke och 

hur stor den senaste virkesaffären 

var. 

Köptvånget varierar 

Skogsbolagen förbinder sig 

mer eller mindre starkt att 

köpa virke som skogsägare

med kundavtal bjuder ut till 

försäljning. 

UPM förbinder sig att köpa 

allt virke som skogsägare med 

kundavtal bjuder ut till försäljning. 

Metsäliitto förbinder sig, 

gällande kunder med avtal 

om medlemsförmåner, att 

köpa de virkesmängder som 

anges i fastigheternas skogsbruksplan 

under förutsättning 

att affärerna görs upp årligen 

under perioden december– 

maj. 

Stora Enso säger att skogsägare 

med kundavtal har förtur. 

Drygt 30 000 skogsägare har 

kundavtal 

Skogsägare har tecknat kundavtal 

med Metsäliitto, Stora- 

Enso och UPM i ungefär lika 

stor omfattning. Inget av bolagen 

är villigt att uppge exakt 

hur många avtalskunder de 

har, men det är i storleksklassen 

tiotusen skogsägare per 

bolag. 

De skogsägare som har avtal 

med något bolag är nöjda 

med det. Det framgår av en 

undersökning som Pellervo 

ekonomiska forskningsinstitut 

har gjort. Den främsta orsaken 

till att de ingått avtal är 

den utlovade prisgarantin. En 

viktig orsak är också avsättningsgarantin, 

dvs. att bolaget 

förbinder sig att köpa det virke 

som avtalskunden bjuder 

ut till försäljning. 

Merparten av skogsägarna 

väljer fortsättningsvis att 

tackar nej till kundavtal. Som 

orsak uppger de att de inte 

vill binda sig vid en köpare. 

Men förvånansvärt är det att 

många skogsägare uppger att 

de aldrig blivit erbjudna att 

ingå kundavtal. 

Avtalskunderna kommer att 

öka, men inte hur mycket som 

helst. En expert som Skogsbruket 

talat med uppger att 

skogsindustrin räknar med att 

högst en tredjedel av det virke 

som bolagen köper kommer 

från avtalskunder. Orsaken 

till att avtalen blir vanligare är 

den förändrade skogsägarkåren. 

En del av skogsägarna vill 

överlåta skötseln av sin skogsegendom 

till utomstående 

experter. Avtalens förmåner 

som prisgarantier och bonus 

lockar skogsägare att teckna 

avtal. 

Avtalskunder får bättre 

betjäning 

TEXT: 

Logga in på 

Det virke som bolagen köper 

av avtalskunderna blir inte 

alltid billigt. Avtalskunderna 

är i en särställning, som får 

bättre betjäning. Om antalet 

kunder med specialförmåner 

stiger kraftigt är risken stor att 

de tjänster som bolaget erbjuder 

blir sämre. Det utlovade 

köptvånget kan också bli en 

belastning för bolaget. 

Det har också blivit vanligt 

att avtalskunder begär anbud 

även från andra virkesköpare, 

konkurrenter, och att de sedan 

av sin avtalspart begär det 

högsta pris som anbudstävlan 

gett. 


Användarnamn skogsbruket1 

och lösenord skogsbruket2 

21

ENERGIVED 

Gallring enligt 

ENERGIVED BLIR ALLT MERA EFTERFRÅGAD. BENJAMIN LEHAM 

PÅ SÖDRA SKOGSREVIRET, MED ANSVAR FÖR SKOGARNA RUNT 

HUVUDSTADSREGIONEN, UPPGER ATT ENERGIVEDSGALLRINGAR 

ÄR EN RESURS SOM REVIRET NU SATSAR PÅ GENOM ATT TESTA 

OLIKA METODER OCH MASKINER. I PRAKTIKEN TAR REVIRET UT 

GROT FRÅN NÄSTAN ALLA FÖRNYELSEYTOR SÅ DÄR FINNS INGEN 

TILLVÄXTPOTENTIAL. 

I 

norra Esbo har Mårten 

Malmström låtit utföra 

en energivedsgallring i 

en tallungskog. 

– Den gamla granskogen 

kalavverkades 1985 och ytan 

planterades med tall. Då var 

det kutym att man planterade 

tall även om marken var 

bördig, säger Mårten Malmström. 

På den bördiga marken 

etablerade sig naturplantor 

nytt koncept 

snabbt utöver de som planterades. 

Malmström uppger att 

plantskogen har röjts, men att 

växtkraften har varit så enorm 

att tallungskogen var i behov 

av en utglesning igen. Men 

gagnvirkesmängden var för 

liten för att en förstagallring 

skulle ha varit lönsam. Högst 

femton procent av uttaget 

skulle ha fyllt massavedsdimensionerna. 

22 

”Vi ska ta tillvara skogsbränslen” 

– När Benjamin Leham kontaktade 

mig och frågade om 

jag var intresserad av att låta 

utföra en energivedsgallring 

i tallungskogen, nappade jag 

genast på erbjudandet, säger 

Malmström. Jag hade varit på 

ett studiebesök till västra Nyland 

och själv sett slutresultatet 

av en energivedsgallring. 

Det var ett mycket välgjort 

arbete. Dessutom anser jag 

det viktigt att vi använder vår 

skogsråvara även som energi 

i stället för att låta hyggesresterna 

förmultna i skogen 

till ingen nytta och låta träd 

självdö av brist på ljus och 

näring. 

Samma maskin avverkar och 

kör ut energiveden 

Skogsmaskinentreprenören, 

Sakari Vainikainen, har som 

basmaskin en Ponsse Dual, 

som är en kombimaskin som 

kan förvandlas från avverkningsmaskin 

till en skogstraktor 

som kör ut virket och 

tvärtom på en halv timme. 

Dualmaskinerna är avsedda 

för bl.a. arbeten där en drivningskedja 

med två maskiner 

blir en för dyr lösning. 

Avverkningen sker med ett 

energivedsaggregat som klipper 

av stammarna och samtidigt 

samlar dem i uppsamlingsskänklarna. 

– Jag fick en offert från entreprenören, 

där det fanns 

Energivedsaggregaten klipper 

av stammarna och samlar 

dem i knippen. När uppsamlingsutrymmet 

är fullt tippas 

knippet i vågrät riktning och 

placeras intill körstråket. 

Foto: Ponsse.

Foto: Gerd Mattsson-Turku 

Rotnettot för energived är ännu lågt. För den här högen fick skogsägaren 1,50 euro/fastkubikmeter. 

utskrivet vad mitt rotnetto för 

energiveden skulle bli, berättar 

Malmström vidare. 

Entreprenören sköter allt 

Enligt Leham är det här är det 

kostnadseffektivaste sättet att 

ta ut energived från ungskogar. 

– Systemet är smidigt, säger 

Benjamin Leham. Entreprenören 

ansöker om de penningunderstöd 

som står till 

buds och ger en offert som 

berättar vad skogsägaren får 

för energiveden. Entreprenören 

har en kranvåg. Allt virke 

som han lastar på traktorn vid 

utkörningen vägs och den totala 

vikten omräknar han till 

fastkubikmeter. 

Den här entreprenören, 

Sakari Vainikainen, är ett strå 

vassare än många andra, då 

han också är värmeföretagare. 

Han sköter därmed också 

flisningen av energiveden och 

flistransporten till värmepannan. 

Statsstöd för uttag av 

energived 

För att förbättra lönsamheten 

för uttag av energived utbetalas 

statsstöd, s.k. Kemerastöd. 

För avverkning och uttransport 

av energiveden från 

skogen är stödet 7 euro/fastkubikmeter. 

Ett flisningsstöd, 

1,70 euro/fastkubikmeter, betalas 

till den som sköter själva 

flisningen av energiveden och 

hämtar flisen till det ställe där 

den ska brännas. 

Ännu i år utbetalas skogsförbättringspengar 

s.k. Kemerastöd, 

för iståndsättning av 

ungskogar som hunnit bli för 

täta. I södra Finland är stödet 

210 euro/ha när arbetet utförs 

av någon annan än skogsägaren 

och i Österbotten 252 

euro/ha. Det här stödet faller 

bort vid årsskiftet. 

Leham tror inte att det här 

kommer att påverka intresset 

för energived i någon större 

omfattning. 

– Efterfrågan på energived 

ökar hela tiden och det innebär 

att priset på energiveden 

kommer att stiga. Idag är rotpriset 

för grot marginellt, men 

det blir ändringar. Det är jag 

säker på. 

Skonsam avverkning även i 

täta skogar 

Energivedsgallringen är väl 

utförd. Det säger både Malmström 

och Leham. Inga synliga 

skador på de kvarstående 

träden. 

– Föraren är fackman inom 

sitt område, säger Leham. 

23 

Inga skador på stammar eller 

rothalsar. Entreprenören har 

bottenröjt markvegetationen 

där den varit tätast och skymt 

sikten från förarhytten. Föraren 

har därmed haft bra sikt 

när han fört klippaggregat till 

de stammar som togs bort. 

– Avverkningstekniken är 

också skonsam. Träd som är 

högre än fem meter får först 

toppen kapad. Toppen blir i 

lodrätt läge kvar mellan uppsamlingsskänklarna 

när klippaggregatet 

kapar stammen 

nere vid marken. Aggregatet 

kan samla upp till fem stammar 

i ett knippe innan det 

är dags att tippa stammarna 

i vågrät riktning och placera 

dem i en hög intill körstråket. 

Stammarna kvistas inte, utan 

träden tas ut som s.k. helträd. 

– Då basmaskinen är en 

kombimaskin, kör samma 

maskin ut energiveden till bilväg. 

Energiveden får torka i högar 

intill vägen över en sommar. 

Högarna täcks med specialpapper. 

– Om det blir en regnig 

höst, som följs av en verkligt 

kall vinter, och travarna är 

otäckta, räcker det till början 

av juni innan den snö och is 

som bildas i traven har smält, 

säger Leham. 



– Uttaget från en energivedsgallring 

kan innehålla lite 

virke av massavedsdimension 

och ändå vara ett energivedsobjekt, 

säger Benjamin Leham 

på Södra skogsreviret. 

– Om drygt tio år är det dags 

att gallra tallskogen på nytt, 

säger Mårten Malmström. Det 

visar relaskopet. 

TEXT: 

GERD MATTSSON-TURKU

ENERGIVED 

24 

Mängden klenvirke från gallringar och hyggesrester, som 

ska användas som bränsle, kan omvandlas till fastkubikmeter 

genom vägning eller mätning i trave. 

Foto: Ponsse.

Nu finns regler för 

mätning av energived 

EN STUBBE MED EN DIAMETER PÅ TRETTIO CENTIMETER INNE- 

HÅLLER 200 KWH ENERGI. STUBBAR FRÅN EN HEKTAR GER CA 

160 000 KWH BRÄNSLE (160 MWH) VILKET MOTSVARAR 

DEN ÅRLIGA ELFÖRBRUKNINGEN FÖR ÅTTA ELUPPVÄRMDA EN- 

FAMILJSHUS. 

Finland ska fram till år 

2020 höja användningen 

av biobränslen 

från nuvarande 28,5 

procent till 38 procent. Det 

har EU bestämt. Skogsbränslen 

kommer att stå för en stor 

del av ökningen. 

Mängden skogsbränslen kan 

femdubblas 

Vi kan femdubbla användningen 

av skogsbränslen i 

värmeverk och kraftverk utan 

risk för att virkesråvaran i våra 

skogar minskar. I dag använder 

vi på årsnivå ungefär 3 

milj. m 3 . Mängden kan höjas 

till närmare 16 milj. m 3 , men 

det förutsätter att skogsägarna 

säljer virke i samma omfattning 

som hittills. 

Uträkningar visar att vi från 

förnyelseytor kan ta ut 2,5 

milj. m 3 stubbar och 6,5 milj. 

m 3 grot. Grot är en förkortning 

av grenar och toppar. 

En granskog som slutavverkas 

ger i snitt 250 m 3 gagnvirke, 

stock och massaved. 

Generellt brukar de som tar 

ut skogsbränsle från en granskog 

räkna med att mängden 

grot är 45 procent av gagnvirkesmängden 

och mängden 

stubbar 25 procent. 

Från unga skogar får vi ytterligare 

6,9 milj. m 3 i form 

av klena träd som inte duger 

som gagnvirke åt skogsindustrin 

för pappersframställning. 

Nu finns klara regler för 

energivedsmätningen 

Trycket på att öka användningen 

av energived har lett till att 

det behövdes allmänt godkända 

mätningsförfarande för att 

fastställa energivedsmängden 

som tas ut från en avverkningsyta. 

I januari i år godkände 

aktörer inom skogs- och energibranschen 

ett ramavtal för 

mätning av energived. 

Avtalet anger vilka mätmetoder 

som kan användas vid 

mätning av grot och klenvirke 

från gallringar och hur 

virkesmängderna omvandlas 

till fastkubikmeter. Genom 

att omvandla mängderna till 

fastkubikmeter är det lättare 

att jämföra t.ex prisnivån som 

olika köpare av energived 

tillämpar. Och skogsägare 

behöver inte längre vänta på 

att virket ska flisas eller ha levererats 

till värmeverk innan 

han får betalt. 

Avtala om mätningen när du 

skriver kontrakt 

Avtalet fastställer också vilka 

frågor som skall tas med i 

rot-, leverans- och entreprenadkontrakt. 

Eftersom det här 

är rätt nytt är det viktigt att 

skogsägaren är observant. Se 

till att du i rot- och leveranskontrakt 

åtminstone får inskrivet 

hur energiveden ska mätas 

och när mätningen senast ska 

vara utförd. Som skogsägare 

ska du inte längre behöva 

25 

vänta tills energiveden är flisad 

eller levererad till värmeanläggningen. 

Vägning och mätning i trave 

ger kubikmängden 

Det går att mäta klenvirke 

från gallringar och grot i samband 

med uttransporten från 

skogen eller fjärrtransporten 

genom att väga energiveden 

och omvandla vikten till fastkubikmeter. 

Antingen vägs 

energiveden med en kranvåg 

eller så vägs hela fordonet 

med en separat våg, både 

med och utan last, och skillnaden 

är energivedens vikt. 

Klenvirke från gallringar kan 

TEXT: 

Harvestia Oy är Myllykoski Oyj:s och Powerflute Oyj:s 

gemensamma virkesanskaffningsbolag. Harvestia Oy 

anskaffar det virke som ägarna använder i sina fabriker 

Myllykoski, Sunila och Savon Sellu, totalt ca 2,5 milj. m 3 /år. 

också mätas i trave. Metoden 

påminner om travmätning av 

massaved, men omräkningen 

från ramvolym till fastvolym 

sker med en fastvolymprocent 

som bestäms utgående 

från klenvirkets diameter och 

travens höjd. 

Mätning av stubbar finns 

ännu inte i ramavtalet, men 

kommer inom kort. Då ska 

det vara möjligt att genom 

vägning av det fordon som 

transporterar stubbarna till 

värmeverket omvandla mängden 

till fastkubikmeter. 


Kom med i vårt team och 

kom på jobb till Harvestia 

Dessutom anskaffar bolaget virke till sina samarbetspartner. 

Virkesanskaffningen i hemlandet sker huvudsakligen i södra 

och östra Finland. 

Vi söker flera skogsfackmän för virkesanskaffningsuppgifter: 

ANSKAFFNINGSFÖRMÄN för virkesinköp till 

följande kommuner eller närområden: Borgå, Karis, 

Vichtis, Tavastehus, Kangasala, Orimattila, Heinola, 

Villmanstrand, Nyslott, Joensuu, Iisalmi, Pielavesi och 

Suonenjoki. Kari Wuolijoki ger mera information om 

arbetsuppgifterna, tel. 0400 717 292. 

Vi värdesätter en aktiv arbetsattityd, god kommunikations- 

och samarbetsförmåga, mångsidig arbetserfarenhet och 

utbildning. Vi använder moderna och sporrande lönesystem. 

Skriv i din ansökan i vilken kommun du helst skulle arbeta. 

De ansökningar som skickats in tidigare under våren eller 

sommaren beaktas också. 

Vi ber dig skicka din ansökan före 26.9.2008 

per e-post till: kari.wuolijoki@harvestia.fi.

ÖVERSIKT ÖVER VIRKESMARKNADEN 

Skattelindringen har tydligt 

piggat upp virkesförsäljarna 

REGERINGEN BESLÖT OM SKATTELÄTTNADER PÅ VIRKESFÖR- 

SÄLJNINGSINKOMSTER I SLUTET AV JULI. BESLUTET INNEBÄR 

ATT VIRKESFÖRSÄLJNING ÄR SKATTEFRI TILL 50 PROCENT FÖR 

AVTAL SOM GÖRS TILL OCH MED ÅR 2009. FÖR AVTAL SOM 

GÖRS ÅR 2010 ÄR SKATTELÄTTNADEN 25 PROCENT. FINLANDS 

SKOGSÄGARE SER UT ATT VARA MYCKET NÖJDA ÖVER REGERING- 

ENS BESLUT. LAGÄNDRINGEN KOMMER FRAMFÖRALLT ATT FÅ 

SKOGSÄGARNA SOM BOR I STÄDER ATT AVVERKA. 

Skattelindringens målsättning 

är att aktivera 

de privata skogsägarna. 

Det ser ut som om 

den avsikten har förverkligats. 

Under veckorna 31–36 

i år såldes 65 procent mer 

virke än under motsvarande 

period i fjol (se den bifogade 

figuren). Virkeshandeln har 

varit livligare än någonsin. 

Till exempel under vecka 35 

var försäljningsmängden nästan 

2,6 miljoner kubikmeter. 

Man måste ändå komma ihåg 

att skattefriheten för förstagallringarna 

slutade i slutet 

av vecka 35 och den höjde 

säkerligen försäljningsmängden. 

Tidigare var den största 

försäljningsmängden per 

vecka cirka 1,8 miljoner kubikmeter, 

det förra rekordet 

Inköpsmängd, 1000 m 3 

8000 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

År 0 

-97 -98 -99 

-00 

-01 

-02 

är från år 2007. Detta trots att 

speciellt timmerpriserna då 

var mycket högre än vad de 

är för tillfället. Den totala försäljningsmängden 

i år är ändå 

mycket lägre än i fjol. 

Inga stora förändringar i 

virkespriserna hittills 

Man kunde anta att virkespriserna 

skulle falla efter 

regeringens beslut om skattesänkningar. 

Hittills har de 

här uppskattningarna inte 

besannats. Såväl timmer- som 

massavedspriserna har sjunkit 

lite, men det är inget under, 

för utbudet av virke har ökat 

mycket mera än efterfrågan. 

Det finns ändå stora skillnader 

mellan olika delar av landet. 

Skogsindustrin har dessutom 

Virkesförsäljning veckorna 31–36 under åren 1997–2008 

-03 -04 

-05 

-06 

-07 

-08 

Källa: Skogsforskningsintitutet 

26 

Erno Järvinen 

efter två milda vintrar massor 

av gamla stämplingsposter 

kvar framför allt i torvmarksskogar. 

Därför vill skogsindustrin 

just nu hellre köpa sommarstämplingsposter. 

De slutliga löftena om skattesänkningens 

detaljer är ännu 

oklara 

Lagen gällande beskattningen 

av virkeshandel under år 

2008–2011 är i skrivande 

stund fortfarande under beredning. 

I samband med 

skattesänkningen på försäljningsinkomster 

vid virkesaffärer 

tänker nämligen regeringen 

också halvera rätten 

till avdrag för kostnader inom 

skogsbruket. Finansministeriet 

anser att om skogsägarna 

får lägre skatt ska också rättigheterna 

till avdrag minska. 

Det är oklart vilka kostnader 

man helt kan avdra och vilka 

bara delvis. För skogsägarna 

är det viktigt att olika virkesföljsäljningsformer(rotposthandel 

och leveransvirke) behandlas 

rättvis. Utöver dessa 

är också fabriksleverans en 

mycket allmän handelsform i 

vissa delar av Finland och det 

är också fortfarande oklart hur 

fabriksleveranser kommer att 

hanteras i skattelindringen. 

Många skogsägare är också 

omedvetna om vad som kommer 

att hända med Statsstödet 

för hållbart skogsbruk 

(Kemera) i skattelindringen. 

Finansministeriets tolkning 

är ändå klar: man kan inte få 

både skattelättnader och Kemera-stöd 

för samma stämplingspost. 

Skogsvårdsföreningarna ger 

värdefull hjälp vid virkesaffärer 

Skogsägarna önskar att den 

nya lagen ska bli klar så fort 

som möjligt eftersom också 

skogsvårdsföreningarna då 

har lättare att ge direktiv åt 

skogsägarna. I det nuvarande 

virkesmarknadsläget lönar 

det sig för skogsägarna att utnyttjaskogsvårdsföreningarnas 

tjänster. De har den bästa 

och neutrala informationen 

om de lokala virkesmarknaderna. 

Skogsindustrin har ett 

stort behov av massaved och 

det finns ett hot att också timmer 

används till massaved. 

Skogsägaren kan då förlora 

stora summor pengar om man 

inte kontrollerar apteringen. 

Utöver det är det viktig att 

skogsägarna får alla sina virkeshandelsinkomster 

innan 

skattelindringsperioden tar 

slut och att man följer de tidtabeller 

för avverkningen som 

har överenskommits i köpekontrakten. 

 

TEXT: ERNO JÄRVINEN, 

forskningsdirektör för MTK:s 

skogsgrupp 

erno.jarvinen@mtk.fi 

GRAF: MARGITA TÖRNROTH

VIRKESPRISER 

Virkespriserna har både 

stigit och sjunkit 

Enligt Skogsforskningsinstitutets prisuppföljning har rotprisen 

på timmer sjunkit med 0,8–3 euro/m 3 och rotprisen på massaved 

med 0,7–1,1 euro/m 3 inom Södra Finlands rotprisområde 

sedan början av augusti. I Österbotten har prisen varit stabilare 

och rotpriset på granmassaved har t.o.m. stigit en aning. 

Leveransprisen på timmer har stigit sedan början av augusti 

inom båda prisområden med undantag av leveranspriset på 

grantimmer som sjunkit med 0,6 euro/m 3 i Södra Finland. Leveransprisen 

på massaved har sjunkit inom båda prisområden 

under perioden. Mest har priset på granmassaved sjunkit. 

OBS! Prenumeranter kan följa med prisutvecklingen från vecka 

till vecka på Skogsbrukets webbsidor för prenumeranter, som 

du ska logga in till. 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. 

Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare 

och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder 

ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. 

Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda 

skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder 

och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av 

alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset 

på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något 

sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , 

anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , anges (-) som pris. 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har 

hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

27 

Svenska Österbotten hör till ett 

mycket stort område och det 

försämrar prisstatistikens användbarhet. 

 

TEXT: GERD 

MATTSSON-TURKU 

KESKI- 

SUOMI 

LAPPI 

SAVO-KARJALA 

KYMI- 

SAVO

ENERGIVED 

Kranvågen underlättar 

arbetsrutinerna 

GENOM ATT KÖRA UT ENERGIVED AV HYGGESRESTER OCH AV 

KLENVIRKE FRÅN GALLRINGAR MED EN SKOGSTRAKTOR SOM HAR 

EN KRANVÅG, FÅS MÄNGDEN ENERGIVED SNABBT. KRANEN GER 

MÄNGDEN I KILOGRAM SOM KAN OMRÄKNAS TILL KUBIKMETER. 

VARKEN MASKINENTREPRENÖREN ELLER SKOGSÄGAREN SKA BE- 

HÖVA VÄNTA PÅ ATT ENERGIVEDEN ÄR FLISAD FÖR ATT FÅ SIN 

BETALNING. 

Hyggesrester är eftertraktade 

som 

energived. Kaj 

Lindén som jobbar 

på Södra skogsreviret i det 

 

Kranvågen är monterad i kranspetsen. Vägningen sker automatiskt och vanligtvis när groten lastas av i en trave intill bilväg. 

östligaste teamet med Lovisa 

som stationeringsort uppger 

att hyggesretser, som på fackspråk 

kallas grot, tas ut från 

nio av tio förnyelseytor. 

28 

Arbetsrutinerna ändrar 

– Möjligheten att väga all 

grot som körs ut från skogen 

innebär en stor förändring 

för oss, säger Kaj Lindén. Så 

snart groten är vägd vet vi 

mängden och den utgör betalningsgrund 

både för ersättning 

till entreprenören som 

kört ut groten och till skogsägaren 

som sålt den. Det här 

är det enda rätta. Nu har vi 

i vårt team en skogstraktor 

med kranvåg och avsikten är 

att den traktorn ska köra ut all 

grot. 

– Tidigare uppskattade vi 

mängden energived och betalade 

ett förskott på 70–80 

procent åt entreprenören så 

snart den var utkörd. Slutbetalningen 

kom först när veden 

var flisad och först då fick 

också skogsägaren sin betalning. 

Skogsägaren fick vänta 

minst ett år på betalningen.

Vikten blir kubikmeter 

Vikten som kranvågen ger 

kan omräknas till kubikmeter, 

både till fastkubikmeter och 

fliskubikmeter. Det finns färdiga 

omvandlingstal som är 

olika beroende på om groten 

är färsk, har torkat över sommaren 

osv. 

Groten kan därmed ges ett 

pris per kubikmeter. Ett pris 

som är angivet i euro/m 3 är 

lättare att anamma än ett pris 

som är angivet i euro/megawattimme. 

För skogsägaren är 

groten numera ett virkessortiment 

jämförbart med massaved 

och timmer. Det lönar sig 

att ta reda på vad olika köpare 

av grot betalar. 

Energived från gallringsskogar 

kan vägas enligt samma 

principer som grot och vikten 

kan omvandlas till kubikmeter. 

För stubbarnas del finns inte 

ännu omvandlingstal, men ar- 

Du kan ge respons 

per e-post till adressen 


eller per post till adressen 

Skogsbruket, 

Orrspelsgränden 4, 

00700 Helsingfors. 

Du kan också ringa 

redaktionen direkt, 

våra kontaktuppgifter finns på 

sidan 3 i tidningen. 

betet pågår under Skogsforskningsinstitutets 

ledning. 

Inget merarbete för 

vägningen 

Kranvågen monteras i kranspetsen, 

strax före gripen. 

Den är drygt trettio cetimeter 

lång och väger lite över fyrtio 

kilo. Momsfritt pris är omkring 

6 000 euro. 

Tony Ek, kör den skogstraktor 

som Kb Christer Nilssons 

”Tidigare fick skogsägaren vänta 

minst ett år på betalningen.” 

Maskin har utrustat med en 

kranvåg. Enligt Tony medför 

vägningen egentligen inget 

extra arbete. 

– Vägningen sker automatiskt, 

dvs. jag behöver inte 

stanna upp kranens rörelser 

för att få mätningen utförd, 

säger Tony Ek. Vägningsresultatet 

registreras också automatiskt, 

inget knapptryckande 

alltså. Vägningen görs i 

regel när groten lastas av. 

29 

Vikten på den grot som finns 

i gripen varierar från 100 kg 

till 800 kg. Det avgörande är 

grotens grovlek och färskhet. 

Vågen klarar av vikter upp till 

5 000 kg. 

Det ska vara en skild typ av 

grip för att köra ut energived. 

Energiveden ligger på marken 

och vid pålastning är det viktigt 

att stenar inte följer med. 

En grip för energived består 

bara av fyra något böjda pinnar. 

 



AL. ÅLANDS 

SKOGSÄGARFÖRBUND 

Höstens avverkningar 

är i full gång! 

– har du redan 

tagit kontakt? 

– Så snart groten är utkörd 

med en skogstraktor med 

kranvåg vet vi mängden och 

både entreprenören och 

skogsägaren får betalt enligt 

verkligt mängd, säger Kaj Lindén. 

Norra Åland 

Göran Mattson 

0457 3500 202 

Södra Åland 

Göran Forsgård 

0457 3500 206 

______________________________________________________________________________

KÖP & SÄLJ 

På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag 

annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till 

skog och skogssektorn. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, 

tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth 

Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby 

med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och 

rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver 

inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet 

nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets 

köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt 

ifyllda annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

30 

– Med vilken inlevelse han gör denna dans! 

Varifrån får all han energi!? 

– Troligen från några älgflugor innanför 

västen! 

UTNÄMNINGAR 

Forstmästare Tomas Landers har valts till direktör för Fiskars 

fastighetsverksamhet. Han inleder arbetet 1.12.2008 och tar 

över ansvaret för bolagets fastighetsverksamhet vid årsskiftet. 

 

Stora Enso indirekt största 

skogsägaren i Lettland 

Bergvik Skog Ab i Sverige, som till drygt fyrtio procent ägs av 

Stora Enso, har köpt 26 000 hektar skog i Lettland och därmed 

blivit den största enskilda skogsägaren i landet. 

Varken säljaren eller köparen avslöjar exakta detaljer om virkesförrådet 

eller vilket pris Bergvik betalt. 

Den lettiska affärstidningen Dienas Bizness säger att affären 

är värd 40–50 miljoner lats (LVL), vilket motsvarar 57–71 milj. 

euro. Priset på skogsmark i Lettland varierar mellan 2 000 och 

2 800 euro/ha. 

Virkesförrrådet beräknas uppgå till 2–2,5 milj. m 3 , vilket ger 

en medelvolym på lite under 100 m 3 /ha. I köpet ingick också 

fyratusen hektar åkermark. 

Bergvik Skog Ab äger i Sverige 1,9 miljoner hektar produktiv 

skogsmark i Sverige och är Sveriges näst största skogsägare mätt 

i avverkningsvolym.

Rapportering från: 

INTERIMSSTYRELSEN FÖR SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN ÖSTERBOT- 

TEN SAMMANTRÄDDE SOM PLANERAT DEN 29 AUGUSTI. DÅ UT- 

SÅG INTERIMSSTYRELSEN PERSONER TILL DE OLIKA VAKANSERNA. 

Interimsstyrelsen vill inte 

offentliggöra namnen 

förrän berörda personer 

har skrivit under sin nya 

befattningsbeskrivning. Det 

ska de göra under september 

månad. I oktober numret av 

Skogsbruket hoppas vi kunna 

offentliggöra namnen. 

Några anställda har också 

meddelat att de går i pension 

vid årsskiftet. 

Nya titlar för skogsfackmän 

Den nya föreningen kommer 

att ta i bruk nya titlar för sina 

anställda. Alla skogsfackmän 

kommer att ha titeln skogs- 

DEN. 

För drygt ett år sedan berättade 

Skogsbruket om 

Husqvarnas prototyp för 

en röjsåg där motorn bärs på 

ryggen och klingan har ersatts 

av en sågkedja. Kedjeröjsågen 

har nu testkörts på olika håll i 

Sverige med positiva resultat. 

Den nya sågen möjliggör röjning 

i midjehöjd, vilket är svårt 

med en konventionell röjsåg. 

Enligt Gösta Arvidsson som är 

produktspecialist på Husqvarna 

Ab, är kedjeröjsågen som man 

vårdsinstruktör. Titeln verksamhetsledare 

kommer den 

som leder skogsvårdsföreningen 

att ha. 

När det finns behov av att 

närmare specificera arbetsuppgifterna, 

tas följande preciseringar 

i bruk: 

– skogsvårdsinstruktör med 

områdesansvar 


ansvar för skogsförbättring 


ansvar för energivedsanskaffning 

och drivning 


ansvar för skogsägarrådgivning 

31 

Kanslifunktionerna leds av 

kansliföreståndaren 

Kontorsfunktionerna kommer 

att ledas av en kansliföreståndare 

som finns på huvudkontoret 

i Vasa. Under sig har 

kansliföreståndaren fyra kanslister 

som finns ute i regionen; 

en i Lappfjärd, två i Ytteresse 

och en på kontoret i Vasa. 

Huvudkontoret kommer att 

finnas på Kvarngatan i Vasa i 

samma utrymmen där Skogsvårdsföreningen 

Söderskog 

finns i dag. 

Fastighetsförmedling via 

dotterbolag 

Skogsvårdsföreningen Österbotten 

kommer i snabb 

takt att inleda förmedling av 

skogsfastigheter. För det ända- 

målet har föreningen grundat 

ett dotterbolag med namnet 

Ab Skogsfastigheter AFM. 

Som namnet antyder blir 

det en auktoriserad fastighetsförmedling 

och för det krävs 

att det finns personer som har 

avlagt examen för fastighetsförmedlare. 

Thomas Jåfs och 

Kjell Huldén ska avlägga examen 

och så snart de har fått 

den, inleder Ab Skogsfastigheter 

sin verksamhet, sannolikt 

under våren. 

TEXT: 


Kedjeröjsågen blir verklighet 

HUSQVARNA HAR NU FATTAT BESLUT OM ATT SERIETILLVERKA 

KEDJERÖJSÅGEN. DET AVSLÖJAR TIDNINGEN SKOGSLAND. BO- 

LAGET VILL DOCK INTE UPPGE NÄR SÅGEN FINNS PÅ MARKNA- 

nu också kallar midjeröjsågen 

en intressant produkt som gör 

det möjligt att röja effektivt på 

ett nytt sätt. Den kommer inte 

att ersätta röjsågen, men den 

blir ett bra komplement. Fördelarna 

med kedjeröjsågen 

är att man kan kapa bort piskande 

toppar samtidigt som sly 

från midjehöjd och neråt får stå 

kvar som kvalitetsdanare och 

som viltfoder. 

På Husqvarnas fabrik i Huskvarna, 

Sverige, håller man 

Nackdelen med midjeröjning är att ungskogen blir svårframkomlig 

under några år då stammar som kapats i midjehöjd 

står kvar. 

nu på och ritar upp sågen i 

konstruktionsprogram. 

Källa: Skogsland 

TEXT: 

Foto: Husqvarna 

GERD MATTSSON-TURKU

Ställer du upp i 

skogsvårds- 

föreningarnas val? 

Berätta om det för skogsägarna med en annons i Skogsbrukets 

stornummer som delas ut till alla svenskspråkiga 

skogsägare i slutet av oktober. Upplagan är ca 20 000 ex, 

med den når du hela det finlandssvenska skogsägarfältet. 

Vi erbjuder kandidater utrymme för valannons 

à 50 euro (inkl moms). 

Kontakta redaktionen för mera information. 

Logga in på 

MODELLANNONS 

Användarnamn skogsbruket1 

och lösenord skogsbruket2 

Exempel på Skogsbrukets 

valannons: 

Namn 

titel eller annat valfritt slogan 

(max 25 tecken) 

Skogsvårdsföreningens namn 

Skogsbruket.fi är tidningens sidor på webben som är öppna endast för prenumeranter. Som prenumerant kan du 

logga in på skogsbruket.fi och läsa färska uppgifter om virkespriserna. Vi uppdaterar prisuppgifterna i medeltal en 

gång i veckan. På skogsbruket.fi kan du också läsa ledaren, kolla in ToK:s vitsruta och annonsplatsen Köp & Sälj. 

Välkommen till Skogsbruket på webben!

pdf 3,7 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?