You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Textila</strong> <strong>fibrer</strong>
Contents<br />
Natur<strong>fibrer</strong><br />
Översikt ............................................................................................................................................................<br />
Ull ............................................................................................................................................................................<br />
Bomull .................................................................................................................................................................<br />
Ekologisk bomull .....................................................................................................................................<br />
Linne .....................................................................................................................................................................<br />
Silke ......................................................................................................................................................................<br />
Konst<strong>fibrer</strong><br />
Översikt ............................................................................................................................................................<br />
Regenerat<strong>fibrer</strong> ........................................................................................................................................<br />
Viskos ..................................................................................................................................................................<br />
Syntet<strong>fibrer</strong> ...................................................................................................................................................<br />
Polyester ..........................................................................................................................................................<br />
Trevira CS ........................................................................................................................................................<br />
Polyamid / nylon .......................................................................................................................................<br />
Polyuretan ......................................................................................................................................................<br />
Helanca .............................................................................................................................................................<br />
Modakryl ..........................................................................................................................................................<br />
Mikrofiber .......................................................................................................................................................<br />
Garner<br />
Spinning<br />
Stapelgarn / filamentgarn ..............................................................................................................<br />
Kardgarn / kamgarn ..............................................................................................................................<br />
Tvinnat garn ..................................................................................................................................................<br />
Chenillegarn ................................................................................................................................................<br />
Färgning<br />
Materialfärgning ......................................................................................................................................<br />
Garnfärgning ...............................................................................................................................................<br />
Styckfärgning .............................................................................................................................................<br />
Tryck<br />
Pigmenttryck ...............................................................................................................................................<br />
Reaktivt tryck ..............................................................................................................................................<br />
Burn out / etstryck ..................................................................................................................................<br />
Digitaltryck ....................................................................................................................................................<br />
7<br />
9<br />
1 1<br />
1 1<br />
13<br />
15<br />
1 7<br />
19<br />
19<br />
19<br />
19<br />
21<br />
23<br />
23<br />
25<br />
25<br />
25<br />
29<br />
29<br />
29<br />
29<br />
29<br />
33<br />
33<br />
33<br />
37<br />
37<br />
37<br />
37<br />
Vävning<br />
Tuskaft................................................................................................................................................................<br />
Kypert ..................................................................................................................................................................<br />
Satin......................................................................................................................................................................<br />
Jacquard ..........................................................................................................................................................<br />
Dubbelväv ......................................................................................................................................................<br />
Épinglé ...............................................................................................................................................................<br />
Velour ..................................................................................................................................................................<br />
Mercerisering .............................................................................................................................................<br />
Valkning ............................................................................................................................................................<br />
Sanforisering ..............................................................................................................................................<br />
Efterbehandling<br />
Smutsavvisande efterbehandling .........................................................................................<br />
Aluminiumbeläggning........................................................................................................................<br />
Flamsäkerhet ...............................................................................................................................................<br />
Tester och kravspecifikationer<br />
Slitstyrka ..........................................................................................................................................................<br />
Noppbildning (pilling) .......................................................................................................................<br />
Solidité des teintures à la lumière ..........................................................................................<br />
Väderbeständighet ...............................................................................................................................<br />
Gnidäkthet .....................................................................................................................................................<br />
Brandtester ...................................................................................................................................................<br />
Brandkrav<br />
Privat sektor – Möbeltyger ............................................................................................................<br />
Offentlig sektor – Möbeltyger ...................................................................................................<br />
Offentlig sektor – Gardintyger ..................................................................................................<br />
Skötsel och symboler<br />
Tvättråd .............................................................................................................................................................<br />
Blekning ............................................................................................................................................................<br />
Kemtvätt ...........................................................................................................................................................<br />
Torkning ............................................................................................................................................................<br />
Efterbehandling – strykning.........................................................................................................<br />
Underhåll av möbeltyg ......................................................................................................................<br />
Underhåll av gardiner i Trevira CS..........................................................................................<br />
Fläckborttagning ....................................................................................................................................<br />
Kvalitet och miljö<br />
Kvalitet ...............................................................................................................................................................<br />
Miljö ......................................................................................................................................................................<br />
EU:s miljöblomma ...................................................................................................................................<br />
4 1<br />
4 1<br />
43<br />
43<br />
45<br />
45<br />
45<br />
45<br />
45<br />
45<br />
49<br />
49<br />
5 1<br />
55<br />
57<br />
57<br />
57<br />
59<br />
59<br />
63<br />
65<br />
67<br />
7 1<br />
7 1<br />
7 1<br />
72<br />
72<br />
73<br />
75<br />
77<br />
8 1<br />
83<br />
85
Förord<br />
Textilier används i all inredning på såväl kontor, sjukhus,<br />
vårdinrättningar, teatrar och hotell som i privatbostäder. I varje<br />
enskild situation ställs specifika användarkrav på möbeltyget,<br />
gardinen eller skärmväggstyget. Då är det viktigt att hitta den<br />
kvalitet som motsvarar de konkreta kravspecifikationerna.<br />
I den här informationsboken från <strong>Kvadrat</strong> kommer du att upptäcka<br />
att det finns ett brett urval av material, bindningsmetoder och<br />
efterbehandlingar – var och en med olika egenskaper och fördelar.<br />
Boken går igenom grundläggande textilfakta och utgör ett bra<br />
verktyg i ditt arbete med inredningstextilier och hjälper dig att ta<br />
reda på vilka tyger som är bäst lämpade för dina behov.
Natur<strong>fibrer</strong><br />
Natur<strong>fibrer</strong> kommer från djur eller växter.<br />
Hår<br />
Ull<br />
Angora<br />
Mohair<br />
Lama<br />
Kamel<br />
Kashmir<br />
Djur<strong>fibrer</strong> Växt<strong>fibrer</strong><br />
Mineral<strong>fibrer</strong><br />
Kokong<br />
Silke<br />
Bast<br />
Kokos<br />
Blad<br />
Manila<br />
Sisal<br />
Stjälk<br />
Linne<br />
Hampa<br />
Frö/frukt<br />
Bomull<br />
Asbest<br />
7 8
Ull<br />
ull består av pälsen från får och hör därför till de naturliga<br />
animaliska natur<strong>fibrer</strong>na. Eftersom ull är en naturfiber har den<br />
många goda egenskaper.<br />
Ull<strong>fibrer</strong> är krusiga och elastiska vilket gör att garnet sträcks ut<br />
när man drar i det och därefter går tillbaka till sin ursprungliga<br />
form. Det betyder att en ullvaran klarar av mycket slitage samtidigt<br />
som den har en mycket liten tendens att bli skrynklig.<br />
Ull står emot smuts i större omfattning än andra material på<br />
grund av ull<strong>fibrer</strong>nas unika uppbyggnad och eftersom ull nästan<br />
inte skapar någon statisk elektricitet alls.<br />
Ullen är i sig flamsäker eftersom antändningstemperaturen är<br />
mycket hög och eftersom ull varken droppar eller smälter utan i<br />
stället förkolnas. Om man tappar glöd från en tändsticka eller en<br />
cigarrett på ull blir det bara en svedd fläck som kan borstas bort.<br />
Sist men inte minst är ull ett mycket bekvämt material eftersom de<br />
kompakta ull<strong>fibrer</strong>na anpassar sig efter den omgivande temperaturen.<br />
Det gör att ull verkar värmande i kyla och svalkande i värme.<br />
New zealand wool<br />
”Wools of New Zealand” är en branschorganisation som verkar för<br />
att främja användningen av ull från Nya Zeeland.<br />
För att få licens för att märka varorna med ”Wools of New Zealand”<br />
ställs det krav på olika bruksegenskaper som bl.a. slitstyrka,<br />
noppbildning, ljusäkthet, färgäkthet och gnidäkthet.<br />
Tillverkningen ska dessutom ske med hänsyn tagen till miljön.<br />
R<br />
9 10
Bomull<br />
Bomull är en växtfiber och till bomullsgarn använder man bomullsplantans<br />
fröhår som består av cellulosa.<br />
Bomull är mycket starkt och hållbart och är dessutom motståndskraftigt<br />
mot solljus.<br />
Bomull har goda färg- och tryckegenskaper eftersom <strong>fibrer</strong>na<br />
har en hög absorptionsförmåga, vilket innebär att färgen fäster bra<br />
på materialet.<br />
Eftersom bomulls<strong>fibrer</strong> är ganska oelastiska har bomullsvaror<br />
en tendens att skrynkla sig. Dessutom krymper bomullsvaror<br />
vanligtvis en del i tvätten. Detta kan man emellertid komma tillrätta<br />
med genom att sanforisera (tvångskrympa) bomullen så att varan<br />
stabiliseras. På så sätt minskar risken för dimensionsförändringar<br />
vid vanlig tvätt.<br />
M<br />
Ekologisk bomull<br />
Ekologisk bomull är helt naturlig. Odlingen sker enbart utan konstgjorda<br />
gödningsmedel och bekämpningsmedel. Användningen av<br />
genetiskt modifierat utsäde är förbjuden.<br />
Ekologisk bomull odlas växelvis med andra grödor och gödslas med<br />
gödsel och kompost som bevarar – och till och med ökar – jordens<br />
bördighet.<br />
Både odling och tillverkning av ekologisk bomull baserar sig på långsiktiga<br />
och hållbara metoder som gynnar både miljö och människor.<br />
Ekologisk bomull är återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar<br />
11 12
Linne<br />
En annan vegetabilisk textilfiber är linne som kommer från<br />
linplantans stjälk. Till lingarn använder man stråets lintågor som<br />
består av cellulosa, precis som bomullens fröhår.<br />
Lintågans <strong>fibrer</strong> är extra långa och släta vilket gör att linet utmärker<br />
sig för stor dragstryka och minimal sträckbarhet. Däremot klarar<br />
linet inte mekanisk bearbetning så bra och har därför inte samma<br />
slitstyrka som bomull.<br />
De långa och oelastiska lintågorna gör att obehandlat linne krymper<br />
vid tvätt och skrynklar sig mycket.<br />
Torr smuts är lätt att få bort från linne på grund av de släta<br />
lintågorna. Däremot tränger våt smuts enklare in i linfibern<br />
13 14
Silke<br />
Silke är en animalisk fiber som skapas när silkesmasken tillverkar<br />
sin kokong av väldigt långa silkes<strong>fibrer</strong>.<br />
Det är både svårt och tidskrävande att ta hand om den ömtåliga<br />
silkesmasken. Även klimatet är av avgörande betydelse eftersom<br />
mullbärsblad, silkesmaskens huvudsakliga föda, bara kan odlas<br />
i ett frostfritt klimat.<br />
Det finns inga silkesmaskar som tillverkar exakt likadana silkestrådar,<br />
vilket gör silket till ett levande material med variationer i såväl<br />
tjocklek som lyster.<br />
Sidentyg är mycket dyrt att tillverka eftersom det går åt ett kilo<br />
med kokonger (cirka 2 000 kokonger) för att få fram mellan 200<br />
och 300 gram silke. En kokong ger ungefär 4 km silke, varav 3 km<br />
kan användas till tyger av den högsta sidenkvaliteten. Självfallet<br />
är det inte en enda lång tråd, utan silket måste knytas ihop vilket<br />
skapar små knutar.<br />
Kemtvätt och strykning vid låga temperaturer utan ånga rekommenderas.<br />
Om sidentyg kommer i kontakt med vatten får det fläckar som<br />
emellertid försvinner vid kemtvätt.<br />
Silke har inte så hög motståndskraft mot solljus och bleks ganska<br />
snabbt. Det är faktiskt så att silkes<strong>fibrer</strong>na skadas av solljuset. Det<br />
innebär alltså att om sidengardiner ska placeras i direkt solljus bör<br />
de fodras med andra tyger.<br />
15 16
konst<strong>fibrer</strong><br />
Konst<strong>fibrer</strong>na delas in i två huvudgrupper: Regeneratfiber<br />
och syntetfiber.<br />
Cellulosa<br />
Viskos<br />
Modal<br />
Polyamid<br />
Nylon<br />
Polyakryl<br />
Regeneratfiber<br />
Cellulosa<br />
Estere<br />
Acetat<br />
Polyester<br />
Trevira<br />
PVC<br />
Protein<br />
Polyvinyl<br />
Polyvinylalkohol<br />
Cordelan<br />
Diverse<br />
Syntetfiber<br />
Polyklorid<br />
Téflon<br />
Polyklorid<br />
Diverse<br />
Elastan<br />
Lycra<br />
Polyuretan<br />
17 18
Renegat<strong>fibrer</strong><br />
Regeneratfiber framställs av naturfiber och trä och har ett stort<br />
cellulosainnehåll.<br />
Viskos<br />
Den viktigaste konstfibern är viskos som framställs av träflis och<br />
överskottsmaterial från bomullsspinningen. Viskos används med<br />
fördel i gardintyger eftersom fibern är mycket motståndskraftig<br />
mot solljus. Viskos kan också blandas med ull i möbeltyger för att<br />
öka glansen.<br />
Viskosfibern är ganska oelastisk vilket gör att viskosvaror lätt<br />
skrynklar sig. Materialet tål dock höga stryktemperaturer.<br />
Syntet<strong>fibrer</strong><br />
Syntetfiber framställs av kemiska föreningar från olja, naturgas<br />
och kolväten.<br />
Polyester<br />
Polyester är den mest populära konstfibern och används ofta<br />
som blandfiber tillsammans med bomull och ull. Polyester är väldigt<br />
slitstarkt vilket bland annat utnyttjas i möbeltyger där man<br />
tillsätter polyester.<br />
Polyester används ofta även till gardiner eftersom det är<br />
motståndskraftigt mot solljus och inte skrynklar sig så lätt.<br />
19 20
Trevira CS<br />
Trevira CS är en speciell polyestertyp med en kemisk uppbyggnad<br />
som ger fibern en permanent flamsäkerhet. Flamsäkerheten försvinner<br />
inte efter upprepad tvätt, kemtvätt eller lång tidsanvändning.<br />
Med hänsyn till flamsäkerhet uppfyller Trevira CS alla gängse brandnormer<br />
som gäller inom Europa, både inom den privata och offentliga sektorn.<br />
Trevira CS-fibern har dessutom en hög ljusäkthet, det vill säga en<br />
lägre grad av blekning.<br />
N<br />
21 22
Polyamid/nylon<br />
Polyamid – eller nylon som man normalt säger – används i likhet med<br />
polyester som blandfiber tillsammans med ull. Polyamid / nylon har<br />
goda slitegenskaper och kan i mindre mängd (5-10%) blandas med<br />
ull för att öka tygets slitstyrka.<br />
Polyuretan<br />
Polyuretan är en syntetisk polymer som är resultatet av en reaktion<br />
mellan diisocyanat och polyvalent alkohol. Polyuretan är en mycket<br />
allsidig fiber och används i <strong>Kvadrat</strong>s produkt Bazil.<br />
Bazil är tillverkad av ett blandmaterial som framställts av en grundvara<br />
i bomull / polyester på vilken man lägger en polyuretanfilm som<br />
är färgad i önskad nyans. Filmen präglas med ett invecklat mönster<br />
som gör ytan väldigt exakt.<br />
Bazil är framställt på konventionellt vis, men med hänsyn till miljön.<br />
Fördelarna med dessa tekniska produkter är en hög bruksintensitet<br />
och ett enkelt underhåll.<br />
23 24
Helanca<br />
Helanca är varumärkesnamnet på en nylonfiber med stretchegenskaper.<br />
Om Helanca blandas med ull blir kvaliteten speciellt lämplig som<br />
klädsel till vissa typer av möbler. Tyget Tonus är ett sådant exempel.<br />
Modakryl<br />
En modifierad polyakrylfiber med fördelaktiga egenskaper på<br />
flamsäkerhetsområdet. Fibern används i kombination med bland<br />
annat polyester till gardinvaror.<br />
Mikrofiber<br />
Mikro<strong>fibrer</strong> är extremt tunna <strong>fibrer</strong>. Normalt sett används nylon,<br />
polyester, polyuretan eller en blandning av dessa konst<strong>fibrer</strong>.<br />
Definitionen på en mikrofiber: Vikten av 9 000 meter tråd mätt i gram<br />
< 1 – det vill säga mindre än 1 denier. De mikro<strong>fibrer</strong> som används i<br />
<strong>Kvadrat</strong>s mikrofibermöbeltyg Waterborn kallas supermikro<strong>fibrer</strong><br />
eftersom de kategoriseras som 0,001 denier.<br />
Vid framställningen av mikrofibervaran pressas <strong>fibrer</strong>na först samman<br />
med hjälp av nålar. Därefter ruggas ytan upp för att få fram ett mockaliknande<br />
utseende. De extra fina <strong>fibrer</strong>na gör att mikrofiberkvaliteter<br />
är mycket lätta och mjuka, men samtidigt extremt slitstarka.<br />
25 26
Garner<br />
Olika garntyper skapas med hjälp<br />
av olika spinningstekniker<br />
27 28
Spinning<br />
De lösa <strong>fibrer</strong>na genomgår en rad processer innan de blir till garn.<br />
De här processerna har till syfte att öppna, rengöra och parallellisera<br />
<strong>fibrer</strong>na och samla dem i ”band” som sträcks och vrids för att garnet<br />
ska få sin slutliga tjocklek och styrka.<br />
Stapelgarn/filamentgarn<br />
Stapelgarn är en beteckning på garn som framställts av <strong>fibrer</strong> med en<br />
viss längd. Garner av naturfiber är alltid stapelgarner Syntetiska varor<br />
är däremot ofta framställda av filamentgarner som är en beteckning på<br />
garner framställda av <strong>fibrer</strong> som kan vara oändligt långa.<br />
Kardgarn/kamgarn<br />
Kardgarn genomgår bara några få parallelliseringsprocesser och blir<br />
därför ett relativt luddigt garn. Kamgarn genomgår flera parallelliseringsprocesser<br />
och blir dessutom kammat så att de väldigt korta <strong>fibrer</strong>na<br />
sorteras bort. Kamgarn är därför ett väldigt slätt och blankt garn.<br />
Kardgarn Kamgarn<br />
Tvinnat garn<br />
För att få större styrka/dragstyrka och regelbundenhet kan man tvinna<br />
ihop två eller fler garner. På specialmaskiner kan man dessutom tvinna<br />
ihop garner av olika typer. Därmed får man de effekter som vi känner<br />
under namnen bouclé, flamé eller öglegarner.<br />
Chenille<br />
Chenillegarn består av en tråd på vilken det sitter korta <strong>fibrer</strong> som<br />
gör att garnet liknar en piprensare.<br />
29 30
Färgning<br />
31 32
Materialfärgning<br />
Beteckning på färgning av lös ull/bomull eller färgning av<br />
spinnmassa som används vid framställningen av syntetfiber.<br />
Garnfärgning<br />
Det naturvita garnet färgas i önskade nyanser före vävningen.<br />
Styckfärgning<br />
Man framställer naturvita metervaror som därefter färgas. Används<br />
för enfärgade varor. Med det här tillvägagångssättet förekommer<br />
det alltid små färgvariationer mellan de olika partierna.<br />
33 34
Tryck<br />
35 36
Pigmenttryck<br />
Pigmenttryck används bland annat för enkla tryck, men även för<br />
tryck där man vill ha en lite mer speciell effekt, till exempel med<br />
pärlemorfärger eller vitt tryck på en vit botten.<br />
Vid pigmenttryck syns en tydlig skillnad på fram- och baksida.<br />
Används både på syntet- och bomullskvaliteter.<br />
Reaktivt tryck<br />
Reaktivt tryck används bara på syntetkvaliteter eftersom färgämnet<br />
tränger in i fibern. Reaktivt tryck påminner därför en del om färgning.<br />
Vid reaktivt tryck är skillnaden mellan fram- och baksida inte så<br />
markant.<br />
Burn out/etstryck<br />
Vid etstryck trycker man antingen med en färglös pasta eller med en<br />
pasta med färgtillsats. Pastan etsar bort den ena fiberkomponenten<br />
och gör att de etsade områdena ser transparenta ut.<br />
Det här trycket kan göras på flera typer av material, både på varor<br />
med en blandning av bomull/polyester samt på rena polyestervaror.<br />
Digitaltryck<br />
Digitaltryck med bläckstråle är en relativt ny textiltrycksmetod.<br />
Mönstret trycks direkt från en dator och processen liknar den hos<br />
en vanlig skrivare.<br />
Metoden är perfekt för mindre produktioner eller upplagor.<br />
Tekniken kan användas vid flerfärgade tryck, nyanser med fina linjer,<br />
fotografier och väldigt stora repetitiva mönster.<br />
37 38
Vävning<br />
39 40
En vävd vara består av två trådsystem. Varptrådarna är de<br />
längsgående och inslagstrådarna är de tvärgående. Den önskade<br />
kvaliteten uppstår utifrån det sätt som de två kedjesystemen binds<br />
samman på. Det finns många olika bindningar, men alla har sitt<br />
ursprung i tre grundbindningar: tuskaft, kypert och satin.<br />
Tuskaft<br />
Tuskaft är den enklaste och en av de vanligaste bindningstyperna.<br />
Inslagstrådarna går växelvis över och under samtliga varptrådar.<br />
En tuskaftsbindning är likadan på rät- och avigsida. Den är fast och<br />
ger en stark vara eftersom den utnyttjar maximalt antal bindepunkter.<br />
Kypert<br />
Kypert är en bindning som kännetecknas av att det bildas diagonala<br />
ränder under vävningen. Går diagonalen upp mot vänster är det en<br />
S-lutning. Går den upp mot höger är det en Z-lutning. Varor med<br />
kypertbindning har färre bindepunkter än tuskaft och är därför också<br />
smidigare.<br />
41 42
Satin<br />
Tyg i den här gruppen kännetecknas av en yta som är slät och ofta<br />
glansig med en utpräglad skillnad mellan rät- och avigsida eftersom<br />
slitytan bildas av antingen varp- eller inslagstrådarna. Satinvaror är<br />
mycket smidiga och kan göras tätare än varor i andra bindningar.<br />
Jacquard<br />
När man väver stora mönster som till exempel blommotiv och<br />
liknande används en särskild teknik där man kan lyfta eller sänka<br />
varje enskild varptråd oberoende av de övriga. Jacquardtekniken<br />
används just i det här sammanhanget. Jacquardmaskinen är<br />
placerad ovanför väven och styrs vanligen digitalt.<br />
43 44
Dubbelväv<br />
När man pratar om dubbelväv handlar det om två varor som vävts<br />
samman. Oftast används en tuskaftsbindning. Man får två rätsidor<br />
där den ena färgmässigt utgör negativet av den andra. Dubbelväv<br />
används ofta till sängöverkast.<br />
Épinglé<br />
Den klassiska épinglétekniken innebär att varje ögla binds en eller<br />
två gånger som ett V eller W i grundväven. Det ger en mycket stark<br />
yta där öglorna är nästan omöjliga att dra upp.<br />
Velour<br />
Tekniken som används för velour kan vara samma som den som<br />
används för épinglé. När man framställer velour skärs öglorna<br />
dock upp vilket ger materialet en väldigt mjuk yta.<br />
Mercerisering<br />
Behandling av bomullsgarn eller -metervaror i stark natronlut<br />
medan garnet/metervarorna samtidigt sträcks. Merceriseringen<br />
ökar bomullens glans och styrka. Effekten blir permanent.<br />
Valkning<br />
Valkning är en efterbehandling av ulltyg där varan utsätts för en<br />
mekanisk bearbetning under påverkan av vatten och tvål. Det ger<br />
varan ett filtliknande utseende. (En valkad vara kan emellertid inte<br />
jämföras med riktig filt som inte är vävd).<br />
Sanforisering<br />
En kontrollerad krympningsprocess för vävda bomullstyger.<br />
Ger mycket dimensionsstabila varor.<br />
45 46
Efterbehandling<br />
47 48
Smutsavvisande efterbehandling<br />
Smutsavvisande efterbehandling av textilier skyddar varan mot<br />
vanlig smuts och vanliga vätskefläckar, men kräver ändå regelbunden<br />
rengöring av varan. Behandlingen används mest för bomullsvaror.<br />
Behandlingen baseras normalt på fluorkarboner som inte förändrar<br />
tygets struktur eller utseende. Den är inte skadlig för miljön och ger<br />
inte upphov till några allergiska reaktioner.<br />
Behandlingen är förhållandevis tvätt- och rengöringsbeständig<br />
och kan efter rengöring förbättras med hjälp av värme, till exempel<br />
strykning. Teflon är ett registrerat varumärke / behandling inom<br />
denna kategori<br />
Aluminiumbeläggning<br />
Aluminiumbeläggning eller alucoating är en process som används<br />
till mer transparenta gardiner och innebär att man applicerar ett lager<br />
som i varierande grad reflekterar värme och ljus beroende på textilens<br />
färg. Detta hjälper till att skapa ett behagligt inomhusklimat i<br />
byggnader som utsätts för mycket solljus och värme, och gardinen<br />
bidrar alltså till att lösa en funktion som vanligtvis kräver en dyr<br />
lösning som luftkonditionering<br />
Flamsäkerhet<br />
Produkter som ska finnas i offentliga byggnader måste ofta klara<br />
av särskilda brandtester. Många textilier klarar testerna utan några<br />
modifikationer, medan andra behöver behandlas för flamsäkerhet.<br />
Det finns olika behandlingar för flamsäkerhet som exempelvis Low<br />
Smoke Zirpro, en behandling som är framtagen av det internationella<br />
ullsekretariatet (IWS) för att höja flamsäkerheten hos ull<strong>fibrer</strong>. Ett<br />
annat flamskyddsmedel är Flovan som kan användas på flera olika<br />
material.<br />
Det finns ytterligare ett antal flamskyddsmedel under egna<br />
varumärken som kan användas på olika typer av material.<br />
Flamskyddsmedlen är oftast kemtvättsbeständiga och vissa är till<br />
och med vattenbeständiga.<br />
Ovan nämnda flamskyddsmedel appliceras oftast genom att<br />
materialet doppas i det, men man kan även applicera en flamsäker<br />
beläggning på tyget, s.k. backcoating, om det behövs.<br />
49 50
Flamsäkerhet – flovan<br />
Flovan är ett flamskyddsmedel som baserar sig på kvävehaltiga<br />
fosforsyresalter. Det är vattenlösligt och håller sig därför endast<br />
vid kemtvätt.<br />
Flamsäkerhet – low smoke zirpro<br />
Det internationella ullsekretariatets (IWS) godkända beteckning<br />
för en tvättoch kemtvättsbeständig impregnering som används<br />
för att uppnå större flamsäkerhet. Zirpro är ett medel baserat på<br />
zirkoniumföreningar. Upplöses inte i vatten.<br />
51 52
Tester och kravspecifikationer<br />
53 54
Slitstyrka<br />
Martindale-metoden är den mest använda metoden för att mäta<br />
slitstyrka eftersom den har visat sig ligga verkligheten närmast.<br />
Metoden fungerar genom att man sliter ett prov av den vara man vill<br />
testa mot ett ulligt standardtyg med en given viktbelastning.<br />
Maskinen kör med ett intervall på 5 000 varv, man fortsätter ända<br />
tills två trådar slits av. Slit talet är en av faktorerna när det gäller<br />
bruksegenskaper.<br />
Det danska Beklædnings- og Textilinstitut har utarbetat ett klassifikationsschema<br />
som anger minsta slitstyrka för olika användningsområden.<br />
Användningsområden<br />
Privatbostad<br />
Rum med låg bruksintensitet<br />
mjukstoppning 10 000 varv<br />
hårdstoppning 15 000 varv<br />
Rum med hård bruksintensitet<br />
mjukstoppning 15 000 varv<br />
hårdstoppning 25 000 varv<br />
offentliga miljöer och kontor<br />
Hotell- mötesrum och sjukhusavdelningar med låg bruksintensitet<br />
mjukstoppning 10 000 varv<br />
hårdstoppning 15 000 varv<br />
Uppehållsrum på sjukhus/vårdhem sällskapslokaler och studentrum<br />
mjukstoppning 15 000 varv<br />
hårdstoppning 25 000 varv<br />
Kontor, personalrum, mötes- och föreläsningslokaler, restauranger,<br />
matsalar, biografer, teatrar och flygplan<br />
mjukstoppning 25 000 varv<br />
hårdstoppning 35 000 varv<br />
Tåg, bussar, båtar i reguljärtrafik, hotellfoajéer, avgångshallar,<br />
cafeterior, skolor och barn-/ungdomsinstitutioner<br />
mjukstoppning 30 000 varv<br />
hårdstoppning 45 000 varv<br />
Möbeltygsklassifikation: 2002 (5:e reviderade utgåvan)<br />
55 56
Noppbildning (pilling)<br />
Pilling är beteckningen för om en vara bildar ”noppor”. Det här<br />
testet utförs också av en martindale-maskin och tyget som ska<br />
provas slits mot samma standardtyg som används i testet av<br />
slitstyrka. Skillnaden är att det sker utan viktbelastning. Därefter<br />
jämför man varans utseende med några standardfoton utifrån skalan<br />
1 (sämst) till 5 (bäst).<br />
Solidité des teintures à la lumière<br />
Ljusäkthet är textilens förmåga att behålla färgen vid ljuspåverkan.<br />
För att testa ljusäktheten belyses proverna med ett konstgjort dagsljus<br />
under en viss tidsperiod. Tillsammans med proverna belyses<br />
en så kallad blåskala som består av åtta standardtextilier med känd<br />
ljusäkthet. Vid bedömningen av ljusäktheten jämförs blekningen på<br />
proverna med blekningen på blåskalan.<br />
Bedömningsskalan går från 1 till 8 där 8 är bäst. Ett steg upp<br />
motsvarar en fördubbling av ljusäktheten, vilket innebär att samma<br />
blekning tar dubbelt så lång tid.<br />
<strong>Kvadrat</strong>s minimikrav är bedömningsgraden 5, vi strävar efter att alla<br />
våra kvaliteter ska uppfylla detta krav. Men i vissa fall, till exempel när<br />
det gäller pasteller och ofärgade varor, kan detta vara svårt att uppnå<br />
Väderbeständighet<br />
Graden av väderbeständighet hos en textil indikerar hur mycket<br />
den bleks när den utsätts för utomhusklimat, det vill säga artificiellt<br />
icke UV-filtrerat dagsljus. Dessutom fuktas och torkas textilprovet<br />
om vartannat.<br />
Bedömningsskalan som används för att mäta blekningen är<br />
densamma som för ljusäkthet.<br />
Minikrav för heminredning, 4.<br />
Minikrav för offentlig miljö, 5.<br />
57 58
Gnidäkthet<br />
Gnidäkthet är ett mått på hur mycket ett tyg färgar av sig på andra<br />
textilier. Man skiljer mellan våt- och torrfällning. Som ett exempel<br />
kan lätt fuktiga byxor färga av sig om man sätter sig i en möbel med<br />
tygöverdrag. Fällningen bedöms genom att man jämför fällningskontrasten<br />
med en gråskala. Graden av fällning bedöms utifrån<br />
skalan 1-5 där 5 är bäst.<br />
Brandtester<br />
Olika krav ställs på möbel- och gardintyger när det gäller flamsäkerhet.<br />
Varje land har sina egna normer för vilka krav som måste<br />
uppfyllas. Som regel handlar det inte om lagstadgade krav, utan<br />
mer om gängse normer. Dessutom gör man också skillnad på om<br />
textilierna används i privat eller offentlig miljö.<br />
I det efterföljande avsnittet har vi beskrivit de vanligaste reglerna,<br />
men det kan förekomma speciella områden där det är andra krav<br />
som gäller. Dessutom ska den lokala brandmyndigheten som regel<br />
godkänna de textilier som används.<br />
Därför är den här informationen endast vägledande.<br />
K<br />
59 60
Brandkrav<br />
61 62
Privat sektor – möbeltyger<br />
Danmark, Tyskland<br />
Inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN 1021-1 (cigarettest).<br />
Antändningskälla 0.<br />
Finland, Norge, Sverige<br />
Lagkrav: EN 1021-1 (cigarettest). Antändningskälla 0.<br />
Nederländerna<br />
Tillämpar ofta samma krav som Storbritannien.<br />
Storbritannien<br />
Lagkrav: BS 5852, Part 1 (cigarett- + tändstickstest).<br />
Antändningskälla 0-1. Om interliner används räcker det att<br />
överdraget genomgår cigarettestet, antändningskälla 0. Detta<br />
gäller dock endast om överdraget består av minst 75% bomull,<br />
linne, viskos, modal, siden eller ull.<br />
Frankrike<br />
Inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN 1021-1/2<br />
(cigarett- + tändstickstest). Detta krav gäller också kontorssektorn.<br />
Belgien / Spanien<br />
Tillämpar ofta samma krav som Frankrike.<br />
Schweiz<br />
Inga lagkrav, men följande rekommenderas: SN 198 898, Klass 4.2.<br />
Österrike<br />
Inga lagkrav.<br />
Italien<br />
Inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN 1021-1/2<br />
(cigarett- + tändstickstest). Antändningskälla 0-1.<br />
USA<br />
Det finns inga generella krav.<br />
Kryssningsfartyg<br />
IMO A.652 (16). Tyget testas i kombination med ”worst case”-skum.<br />
Då får man ett pass- / failresultat.<br />
63 64
Offentlig sektor – Möbeltyger<br />
Danmark<br />
Inga krav, men vi rekommenderar: EN 1021.<br />
Norge<br />
Restaurangmiljö – inga krav Den lokala brandmyndigheten kan kräva:<br />
EN 1021-1 (cigarettest). Antändningskälla 0. Hotel, kontor och sjukhus<br />
inga krav.<br />
Sverige<br />
Hotell- och restaurangmiljö: samma lagkrav som för den privata<br />
sektorn I vissa fall kan brandmyndigheterna dessutom kräva:<br />
EN 1021-2 (tändstickstest). Antändningskälla 1. Kontor och sjukhus –<br />
inga krav.<br />
Finland<br />
Hotell- och restaurangmiljö – lagkrav: EN 1021-1/2 (cigarett- +<br />
tändstickstest). Antändningskälla 0-1. Kontor och sjukhus, inga krav.<br />
Nederländerna<br />
Tillämpar ofta samma krav som Storbritannien.<br />
Storbritannien<br />
Lagkrav: EN 1021-1/2 (cigarett- + tändstickstest). BS 5852, crib 5.<br />
Kontor BS 5852. Antändningskälla 2-5<br />
Frankrike<br />
NF D 60 013/AM 18 har ersatt NF P 92 507 M2. EN 1021-1/2 (cigarett- +<br />
tändstickstest) godtas ofta för flyttbara möbler.<br />
Belgien / Spanien<br />
Tillämpar ofta samma krav som Frankrike.<br />
Tyskland<br />
Restaurangmiljö – lagkrav: DIN 54 342, part 1 (= EN 1021-1,<br />
cigarettest). Om rökning är tillåten i biograf ska överdragen uppfylla<br />
DIN 4102 B1. Kontor – inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN<br />
1021-1/2 eller DIN 4102 B2. Hotell och sjukhus – den lokala<br />
brandmyndigheten ställer krav, föreskriver som regel DIN 4102, B2<br />
eller B1. B1 ska oftast uppfyllas för användning i sjukhus. Offentliga<br />
platser + 200 personer: DIN 4102 B1 (MV stätt V § 33).<br />
Schweiz<br />
Inga lagkrav, men följande rekommenderas: SN 198 898, Klass 5.2.<br />
Österrike<br />
Inga lagkrav, men följande rekommenderas: ÖNORM 3800, Teil 1.<br />
ÖNORM 3825.<br />
Italien<br />
Lagkrav: UNI 9175 Klass 1 IM. Dessutom ska den samlade<br />
kombinationen av material testas.<br />
USA<br />
Vissa delstater har lagstadgade krav, t.ex. California Tech.<br />
Bulletin 133 som krävs vid ”high risk buildings” o.dyl. vissa frivilliga,<br />
t.ex. Cal. Tech. Bulletin 116 och 117. En del stater har inga krav alls.<br />
Därför är det nödvändigt att undersöka brandkraven vid varje<br />
enskilt projekt.<br />
Kryssningsfartyg<br />
IMO A.652 (16) Tyget testas i kombination med ”worst case”-skum.<br />
Då får man ett pass- / failresultat.<br />
65 66
Offentlig sektor – Gardintyger<br />
Danmark<br />
Inga krav.<br />
Norge<br />
Inga kända krav.<br />
Sverige<br />
Inga kända krav. NT 043 kan krävas. BS 5867 kan också godtas.<br />
Finland<br />
Inga kända krav.<br />
Nederländerna<br />
Tillämpar ofta samma krav som Storbritannien.<br />
Storbritannien<br />
Lagkrav: BS 5867, Part 2.<br />
Frankrike<br />
NF P 92 507 M1 eller M2.<br />
Belgien / Spanien<br />
Tillämpar ofta samma krav som Frankrike.<br />
Tyskland<br />
DIN 4102 B1.<br />
Schweiz<br />
Inga lagkrav. Test som används för möbeltyger används också för<br />
gardintyger.<br />
Österrike<br />
Inga lagkrav, men följande rekommenderas: EN 13773.<br />
Italien<br />
Lagkrav: UNI 9177, Klass 1.<br />
Kryssningsfartyg<br />
Gardintyger IMO A.471(XII). Tyget antänds i vertikalt läge.<br />
Då får man ett pass- / failresultat. Vägg- och takbeklädnad<br />
IMO A.653 (16). Tyget utsätts för strålningsvärme. Då får man<br />
ett pass- / failresultat.<br />
67 68
Skötsel och symboler<br />
69 70
Tvättråd<br />
Y Tvättbaljan används som grundsymbol för vattentvätt<br />
F Talet anger den högsta tvättemperatur som textilen klarar.<br />
S Om tvättbaljan har ett streck under sig innebär detta att fintvätt<br />
ska användas. Fintvätt är en skonsammare tvätt där mer vatten<br />
används vilket innebär att textilen skrynklar sig mindre.<br />
Kompletterande text ”halvfylld maskin” och ”lägre<br />
centrifugeringshastighet” anges.<br />
G Om varan inte tål vattentvätt överkryssas grundsymbolen<br />
såvida man inte upplyser om ev. risker med hjälp av en<br />
kompletterande text.<br />
Blekning<br />
Z Trekanten används som grundsymbol för blekning i samband<br />
med tvätt. Om klorblekning är möjlig anges den kemiska<br />
beteckningen ”cl” för klor i trekanten.<br />
B Om blekning bör undvikas för att varan inte klarar detta,<br />
överkryssas grundsymbolen.<br />
Kemtvätt<br />
T Cirkeln används som grundsymbol för kemtvätt.<br />
D Bokstaven i cirkeln anger kemtvättsvätska och kemtvättsmetod<br />
(information till kemtvätten).<br />
H Om grundsymbolen har ett streck under sig betyder det att<br />
textilen kräver en skonsam kemtvättsbehandling.<br />
L Om varan inte tål kemtvätt överkryssas grundsymbolen<br />
såvida man inte upplyser om hur varan kan påverkas i en<br />
kompletterande text.<br />
71 72<br />
Torkning<br />
V En cirkel omgiven av en fyrkant används som grundsymbol för<br />
torkning i samband med tvätt<br />
W Om samtliga torkmetoder, alltså torktumling, hängtorkning,<br />
X dropptorkning och plantorkning, är möjliga anges i symbolen den<br />
maximala utgångstemperaturen för torktumling i form av en eller<br />
två prickar<br />
C Om varan ej tål torktumling överkryssas grundsymbolen<br />
Efterbehandling / strykning<br />
U Strykjärnet används som grundsymbol för efterbehandling.<br />
Temperaturen anges i strykjärnet med en, två eller tre prickar.<br />
E Strykning med eller utan ånga. Max. 110°C (akryl / acetat).<br />
I Strykning med eller utan ånga. Max. 150°C (ylle / polyester / viskos).<br />
J Strykning med eller utan ånga. Max. 200°C (bomull / linne).<br />
a Om efterbehandlingen är skadlig för varan överkryssas<br />
grundsymbolen.<br />
Mer information finns på www.kvadrat.dk
Underhåll av möbeltyg<br />
Regelbunden rengöring är viktig för att bibehålla möbeltygets<br />
utseende och förlänga dess livslängd. Damm och smuts sliter på<br />
tyget och försämrar också de flamhämmande egenskaperna.<br />
Nettoyage ordinaire<br />
Dammsugs ofta, helst varje vecka. Fläckar som inte innehåller fett<br />
avlägsnas genom att man varsamt baddar med en ren luddfri trasa<br />
eller svamp som doppats i tvållösning eller i vatten med flytande<br />
diskmedel och sedan vridits ur. (Se recept för fläckborttagning.)<br />
Badda sedan ytan med rent ljummet vatten. Varning! Gnugga inte<br />
hårt mot tyget eftersom det kan åstadkomma färgbortnötning<br />
eller skada ev. ludd.<br />
Recept för fläckborttagning Tvållösning framställs av 1/4 dl<br />
tvålflingor till 1 liter varmt vatten som får svalna före användning.<br />
Diskmedelslösning: Ta max. 1 tsk flytande diskmedel till 1 liter<br />
vatten. Av koncentrerade medel används bara ett par droppar per<br />
liter vatten.<br />
73 74
Underhåll av gardiner i Trevira CS<br />
normal användning<br />
Privata hem och hotell, institutioner etc<br />
Skontvätt, 40°C, halv tvättmängd, lägsta centrifugcykel.<br />
Låt dropptorka.<br />
Stryk vid lägsta temperatur om det behövs.<br />
Krymper cirka 1% på längden.<br />
Man kan tvätta vid högre temperaturer men detta krävs inte vid<br />
normal användning.<br />
intensiv användning<br />
Hälso- och sjukvården<br />
Skontvätt, 60°C, halv tvättmängd, lägsta centrifugcykel.<br />
Låt dropptorka.<br />
Strykning krävs efter tvätt vid 60°C, stryk vid lägsta temperatur.<br />
Krymper cirka 1% på längden.<br />
För att desinfektera tyget tillsätts ett lämpligt desinfektionsmedel<br />
under tvättcykeln, undvik att tvätta vid väldigt höga temperaturer.<br />
Observera att vissa av gardinerna bara tål tvätt vid 40°C.<br />
Gardinens utseende efter tvätt beror på tvättmetod, tvättemperatur,<br />
mängden vatten jämfört med mängden vara samt centrifugerings-<br />
och torkmetod.<br />
Alla gardin tyger av <strong>Kvadrat</strong> levereras med skötselråd.<br />
75 76
Fläckborttagning<br />
Om man agerar snabbt är det inte svårt att ta bort det som man har<br />
spillt och därmed undviker att en fläck bildas.<br />
Sug först upp vätskan med absorberande hushållspapper eller en<br />
trasa. Hårda fläckar skrapas bort med en sked.<br />
Fläckborttagningsmedel bör endast användas efter att man först har<br />
testat medlets inverkan på tyget på ett mindre synligt område. För att<br />
undvika ränder efter fläcken bör man badda försiktigt med en cirkulär<br />
rörelse utifrån kanten av fläcken och in emot fläckens mitt. Det kan<br />
också bli nödvändigt att använda en hårtork för att undvika ränder.<br />
Varning !<br />
Var försiktig med användning av lösningsmedel eftersom dessa kan<br />
upplösa underliggande stoppningsmaterial.<br />
Allmänt<br />
De här råden är endast vägledande och kan inte garantera att<br />
fläckarna försvinner till hundra procent. Vi rekommenderar att du<br />
alltid tar kontakt med en professionell kemtvättsinrättning, särskilt<br />
vid större fläckar och / eller grundlig rengöring.<br />
I övrigt hänvisar vi till följande fläckborttagningsguide:<br />
Kulspetspenna<br />
Badda / gnid försiktigt med T-röd.<br />
Blod<br />
Tvätta av med kallt vatten. Om det inte hjälper, tillsätt ett<br />
neutralt tvättmedel.<br />
Choklad<br />
Skrapa av med sked eller kniv.<br />
Ketchup<br />
Badda med ljummet vatten. Tvätta därefter med mild tvållösning.<br />
Kosmetika<br />
Badda med ljummet vatten. Tvätta därefter med mild tvållösning.<br />
Badda ev. med kemiskt ren bensin.<br />
Olja och fett<br />
Badda med ett lösningsmedel, t.ex. mineralterpentin eller kemiskt<br />
ren bensin.<br />
Nagellack<br />
Badda med aceton eller nagellacksborttagning – utan olja.<br />
Målarfärg, oljebaserad<br />
Rengör med terpentin och badda med mild tvållösning. Om<br />
fläcken är gammal, fråga en fackman.<br />
Målarfärg, vattenbaserad<br />
Badda med mild tvållösning. Om fläcken är gammal, fråga en<br />
fackman.<br />
Skoputs<br />
Badda med ett lösningsmedel, t.ex. mineralterpentin eller kemiskt<br />
ren bensin.<br />
Stearin<br />
Kyl ner med isbitar i en plastpåse, bryt av stearinet och ta försiktigt<br />
loss de lösa bitarna. Stryk med ett medelvarmt strykjärn över ett<br />
vitt absorberande papper. Ev. rester kan tas bort med en trasa<br />
fuktad med lösningsmedel, t.ex. fotogen.<br />
77 78
Kvalitet och miljö<br />
79 80
Kvalitet<br />
Redan i början av 1990-talet började vi på <strong>Kvadrat</strong> att beskriva våra<br />
arbetsrutiner och målsättningar. Vi var bland de första i Danmark<br />
att samla allt detta i ett kvalitetsledningssystem, och i mars 1992<br />
fick vi en ISO 9001-certifiering.<br />
Genom att skapa ett kvalitetsledningssystem fick vi en<br />
beskrivning av våra tidigare arbetsrutiner, det sunda förnuftet<br />
sattes i system.<br />
81 82
Miljö<br />
Respekt för miljön är oerhört viktigt för oss på <strong>Kvadrat</strong>. Vi arbetar målinriktat<br />
för att förhindra onödig användning av resurser, minska utsläppen<br />
och säkerställa bästa möjliga hälsa och arbetsplatssäkerhet.<br />
Sedan 1997 är vi miljöcertifierade enligt ISO 14001, och vi granskar<br />
ständigt våra produkter och processer för att minska deras påverkan<br />
på miljön. Som hjälp att förbättra våra produkters kvalitet och minska<br />
deras påverkan på miljön använder vi oss av den senaste tekniken.<br />
Produkter<br />
<strong>Kvadrat</strong>s textilier har en extremt lång livslängd tack vare vår policy<br />
att bara använda oss av råvaror av högsta kvalitet, innovativa tillverkningsprocesser<br />
och tidlösa mönster.<br />
Alla våra textilier följer våra stränga kvalitets- och miljöriktlinjer och<br />
uppfyller även relevant lagstiftning, förordningar och normer. Vi följer<br />
också de stränga normer som ställts upp av danska miljöskyddsstyrelsen<br />
och deras lista över oönskade ämnen. Listan fokuserar på de<br />
68 mest skadliga och farliga ämnena på EU-kommissionens lista över<br />
farliga ämnen.<br />
Vi arbetar även nära våra partners för att säkerställa att våra<br />
produkter och processer inte innehåller eller använder sig av<br />
eventuellt skadliga ämnen. Vi slutade till exempel 1997 med att<br />
behandla våra ylle produkter mot mal för att skydda arbetarna som<br />
arbetar i processen och för att minska föroreningen av spillvatten.<br />
Vi använder aldrig<br />
Azofärger som kan sönderdelas till cancerframkallade akrylaminer.<br />
Färger som innehåller tungmetaller.<br />
Bromerade flamskyddsmedel.<br />
Kemikalier som tillverkas med användning av klorin.<br />
PVC i produktionen.<br />
Malsäkring av ylleprodukter.<br />
83 84
EU:s miljöblomma<br />
Flera av våra produkter har blivit uppmärksammade för sin<br />
miljövänlighet och är därför ekomärkta.<br />
Pure, Molly, Hallingdal och Hacker har alla tilldelats miljömärkningen<br />
EU:s miljöblomma. Blomman får bäras av produkter som utifrån ett<br />
livscykelperspektiv är en av de bästa på marknaden inom den<br />
aktuella produktgruppen (Bedömningen omfattar vilken typ av fiber<br />
som har använts, produktionsprocessen, användningen av kemikalier<br />
och kvalitetskontroll).<br />
Tygerna Flora, Kosmos och Helix av Fanny Aronsen har fått<br />
Naturskyddsföreningens miljömärke Bra Miljöval.<br />
Trevira CS-garnerna är Öko-Tex 100-certifierade.<br />
Vårt mål är att fler av våra produkter i framtiden ska blir miljömärkta.<br />
85 86
Trevira CS<br />
90% av <strong>Kvadrat</strong>s gardiner är tillverkade av Trevira CS. Den här<br />
unika sortens polyester är tillverkat av garn av högsta kvalitet som<br />
är hållbart och ekonomisk att underhålla. Garnet tillverkas av<br />
Trevira GmbH, ett företag som är ISO 14001-certifierat, och är<br />
hypoallergeniskt och Öko-Tex 100-certifierat.<br />
Besök www.trevira.com för att få mer information om Trevira CS.<br />
Ull<br />
Vi använder den ull som passar mönstret bäst med ursprung från<br />
New Zeeland, Australien och Norge. Bara biologiskt nedbrytbara<br />
tvättmedel och spinnoljor används under tvättning och spinning.<br />
I så hög utsträckning som möjligt samlas överskotts<strong>fibrer</strong>na in och<br />
återvinns i andra branscher. Även rullarna som ullen träs upp på<br />
återvinns tillsammans med plastpåsarna som ullen levereras i.<br />
Bomull<br />
Vi använder kvalitetsbomull från Afrika, Grekland och Sydamerika.<br />
De olika typerna av spillprodukter från tillverkningen samlas in,<br />
sorteras och återvinns i de fall det är möjligt. Färg och spillvatten<br />
filtreras bort till ett lokalt vattenreningsverk. För att ytterligare<br />
skydda miljön används aldrig spinnolja. Vår kollektion innehåller<br />
textilier som är tillverkade både av organisk (naturligt odlad utan<br />
bekämpningsmedel och konstgödning) och konventionellt odlad<br />
bomull. Vår serie Pure har tilldelats EU:s miljöblomma och är<br />
tillverkad av 100 procent organisk bomull.<br />
Transporter<br />
Alla våra speditörer måste ha en miljöchef, en skriftlig miljöpolicy<br />
och kunna dokumentera miljökonton. Lastbilar måste använda en<br />
EU3-motor (som ger ifrån sig minimala mängder utsläpp och har låg<br />
bränsleförbrukning).<br />
Förpackningar<br />
På <strong>Kvadrat</strong> använder vi en skräddarsydd förpackningsmaskin som<br />
minskar mängden använd plast. Vi använder bara återvinningsbar<br />
plast (inom gränserna för tungmetallhalt enligt 94/62/EEC), och vi<br />
återvinner alla förpackningar i den mån det är möjligt. Våra tyger<br />
anländer i kartonger som återvinns om de inte kan återanvändas.<br />
Partners<br />
Vi skapar långsiktiga partnerskap med våra leverantörer som<br />
grundar sig på ett gemensamt engagemang i att skapa så hög<br />
kvalitet som möjligt med så liten miljöpåverkan som möjligt. Varje år<br />
håller vi ett seminarium där vi tillsammans utforskar nya sätt att nå<br />
dessa mål Vartannat år gör vi en miljöundersökning av våra partners<br />
och godkänner kontrakten på nytt. Alla nya kontrakt innehåller en<br />
uppförandekod med miljöfokus.<br />
87 88
För mer information<br />
www.kvadrat.dk<br />
89 90
Change language