Bredbandskartläggning - rapport - Vingåkers kommun
Bredbandskartläggning - rapport - Vingåkers kommun
Bredbandskartläggning - rapport - Vingåkers kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> i<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong><br />
december 2010<br />
Sid 1(22) 2010-12-17 15:12:29
Innehållsförteckning<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
1 Bakgrund ............................................................................................................................ 3<br />
2 Teknikdiskussion................................................................................................................ 4<br />
2.1 Fiber............................................................................................................................. 4<br />
2.2 Koppar ......................................................................................................................... 4<br />
2.3 Kabel-TV ..................................................................................................................... 4<br />
2.4 Mobilt bredband .......................................................................................................... 5<br />
3 Nuläge generellt ................................................................................................................. 6<br />
3.1 Allmänt ........................................................................................................................ 6<br />
3.2 Kopparnät och ADSL .................................................................................................. 7<br />
3.3 Fibernät........................................................................................................................ 9<br />
4 Behovsbild........................................................................................................................ 11<br />
4.1 Hushåll....................................................................................................................... 11<br />
4.2 Näringsliv .................................................................................................................. 11<br />
4.3 Offentlig sektor.......................................................................................................... 11<br />
4.3.1 Kommun............................................................................................................. 11<br />
4.3.2 Landsting............................................................................................................ 12<br />
5 Nätägare och nätutbredning ............................................................................................. 13<br />
5.1 Fasta nät..................................................................................................................... 13<br />
5.2 Mobilnät..................................................................................................................... 15<br />
5.3 Framtida möjligheter ................................................................................................. 20<br />
6 Regionnät och samarbete ................................................................................................. 21<br />
6.1 Regionförbundet Sörmland........................................................................................ 21<br />
6.2 Aktiviteter i närliggande län ...................................................................................... 21<br />
6.2.1 Östergötland ....................................................................................................... 21<br />
6.2.2 Örebro län........................................................................................................... 21<br />
7 Kommunens roll............................................................................................................... 22<br />
Sid 2(22) 2010-12-17 15:12:29
1 Bakgrund<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
För att förutsättningarna för företagande och boende på landsbygden ska vara tillfredställande<br />
blir det allt viktigare med en god tillgång till bredbandsmöjligheter. Under den senaste tiden<br />
har ett antal privatpersoner kontaktat <strong>kommun</strong>en för att få en bild av förutsättningarna för<br />
bredband på olika platser i <strong>kommun</strong>en. Flera personer har angett att förutsättningarna för en<br />
snabb Internetuppkoppling är avgörande för val av bostadsort.<br />
Kommunen skulle dock önska en mer detaljerad bild av förutsättningarna, vilka<br />
fiberanslutningar som redan finns inom <strong>kommun</strong>en och vilka av dessa som är tillgängliga att<br />
ansluta sig till. En god bild av nuläget är även av stor vikt för att därefter kunna ta ställning<br />
till de tillgängliga medel som finns att ansöka om för utbyggnad av bredband via<br />
strukturfonderna, landsbygdsprogrammet och Post-och telestyrelsen.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har av länsstyrelsen beviljats medel för att kartlägga förutsättningar för<br />
bredband i Vingåker <strong>kommun</strong>. Kartläggningen av bredbandsstrukturen ska vidare användas<br />
som ett underlag till det <strong>kommun</strong>ala serviceprogram som är under framställning.<br />
Uppdraget går ut på att kartlägga nuvarande bredbandsstruktur i hela <strong>kommun</strong>en utifrån<br />
följande utgångspunkter:<br />
• Nuvarande näts utbyggnadskapacitet?<br />
• Vad finns för typ av kapacitet (ex. tekniklösningar)?<br />
• Var finns utbyggt bredband?<br />
• Finns outnyttjad kapacitet?<br />
• Vilka bolag är aktiva?<br />
• Eventuella utbyggnadsplaner/bolag?<br />
• Geografisk täckning?<br />
Syftet är att skapa en helhetsbild av förutsättningarna för medborgarnas, näringslivets och de<br />
offentliga verksamheternas tillgång till bredband.<br />
Målen med kartläggningen är att ta reda på hur en förbättrad tillgång till bredband för<br />
medborgare, näringslivet och de offentliga verksamheterna samt hur en ökad kunskap kring<br />
förutsättningarna för bredband i <strong>kommun</strong>en kommer att utveckla servicen på landsbygden.<br />
Den här <strong>rapport</strong>en är framtagen av Eric Åkerlund på Emavo Bredbandskonsult AB.<br />
Sid 3(22) 2010-12-17 15:12:29
2 Teknikdiskussion<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
2.1 Fiber<br />
Fiber är den accessteknik som ger högst prestanda och som därmed är bäst lämpad för<br />
kapacitetskrävande applikationer och för att leverera flera bredbandstjänster över samma<br />
access (exempelvis Internet, telefoni och TV). I dagsläget karaktäriseras bredband via fiber<br />
av:<br />
• Högre möjlig överföringshastighet än de två övriga trådbundna accessteknikerna<br />
kabel-TV och xDSL.<br />
• Både abonnemang med symmetrisk och asymmetrisk överföringshastighet erbjuds.<br />
Symmetrisk överföringshastighet är viktigt för användare med stora behov av att<br />
skicka data, exempelvis företag med egna servrar.<br />
• Att överföringshastigheten, till skillnad från xDSL, i princip inte avtar med avståndet<br />
till noden.<br />
2.2 Koppar<br />
Kundernas ökade efterfrågan, liksom det statliga målet att 40 % av hushåll och företag ska ha<br />
tillgång till bredband med 100 Mbit/s 2015, leder till bedömningen att ADSL med den<br />
teoretiska maxkapaciteten 24 Mbit/s inte räcker till för framtidens behov. Den nya tekniken<br />
VDSL kommer om något år eller två att etableras med ökad kapacitet i vissa telestationer, ca<br />
50 Mbit/s utlovas. Det är dock ännu oklart om detta kommer att ske i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. De<br />
högre hastigheterna med VDSL är begränsade i räckvidd och kommer därför bara att vara<br />
intressant för de kunder som bor i tätorter och nära telestationerna.<br />
Ytterligare ett skäl till att gå från ADSL till andra lösningar är att Skanova har meddelat att<br />
man nu påbörjar en avveckling av kopparnätet. Detta teknikskifte påbörjas under 2010 och i<br />
första skedet är det 3200 telestationer som inte är fiberanslutna och inte har ADSL samt en<br />
miljon ledningsstolpar som tas ner över hela landet. Förändringarna kan framöver komma att<br />
drabba även befintliga ADSL-kunder och den fasta telefonin. Alternativet för många blir då<br />
mobil telefoni och mobilt bredband eller fiber. En sådan förändring kan för många invånare i<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> innebära att det befintliga bredbandet försvinner.<br />
En annan viktig och närbesläktad förändring som har skett under de senaste åren, är att<br />
Skanova numera inte automatiskt drar telenät till nybyggnadsområden. All anslutning till tele-<br />
och datanät måste nu beställas och kostar mer än tidigare. Detta ger å andra sidan goda<br />
möjligheter för fibernätsägare att bygga ut sina nät och få mer intäkter på dem.<br />
2.3 Kabel-TV<br />
På många håll i Sverige körs bredbandstjänster genom koaxialkabelnät som egentligen är<br />
byggda för enkelriktad distribution av TV-signaler. Näten har då blivit kompletterade med<br />
utrustning för att även kunna skicka signaler uppåt i systemet så att man får dubbelriktad<br />
<strong>kommun</strong>ikation, så kallad returaktivering. Sådana bredbandslösningar blir liksom ADSL<br />
asymmetriska, men har högre kapacitet än ADSL. ComHem uppger att deras snabbaste tjänst<br />
har en nedladdningshastighet på 50 - 100 Mbit/s och en uppladdningshastighet på 7 - 10<br />
Mbit/s.<br />
Den enda operatören för koaxialnät i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> är VingVision och de returaktiverar<br />
inte sina nät, utan lägger istället fiber parallellt med koaxialkablarna för distribution av<br />
Sid 4(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
bredband. Ingen av de stora kabelTV-operatörerna (ComHem och Tele2 (fd Kabelvision) är<br />
de två största i Sverige) finns etablerade i Vingåker.<br />
2.4 Mobilt bredband<br />
Bredbandstäckningen för mobilt bredband är mycket god. Jämfört med de trådbundna<br />
accessteknikerna karaktäriseras trådlöst bredband i dagsläget av:<br />
• Generellt lägre hastigheter, vilket gör att det kan gå långsammare för slutanvändare att<br />
ta emot och skicka filer.<br />
• Avståndsberoende hastigheter. Kunder som har långt till närmaste mobilmast får lägre<br />
hastighet än de som har nära.<br />
• Längre svarstider, vilket gör att vissa typer av Internettjänster, till exempel spel och<br />
videokonferenser, kan fungera sämre.<br />
• Prisplaner där månadskostnaden eller hastigheten ändras om användaren genererar en<br />
för stor mängd datatrafik.<br />
• Den senaste mobiltekniken, 4G, lär kräva att cirka 80 % av alla master måste<br />
fiberanslutas för att kunna ta hand om all datatrafik.<br />
• Mobilitet. Mobila bredbandsaccesser kan till skillnad från trådbundna användas<br />
överallt där det finns täckning.<br />
Det råder osäkerhet om utbyggnadstakten av 4G och i hur stor grad 4G kommer att kunna lösa<br />
landsbygdens bredbandsbehov.<br />
Sid 5(22) 2010-12-17 15:12:29
3 Nuläge generellt<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
3.1 Allmänt<br />
Sverige har generellt sett god tillgång till bredband med hög hastighet men tusentals<br />
privatpersoner och företag saknar ännu tillgång till bredband. I tätt bebyggda områden finns<br />
det fler alternativ än i glesbygden och på vissa ställen erbjuds inte bredband alls. I <strong>Vingåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong> bor ungefär hälften av befolkningen i mindre orter eller på landsbygden.<br />
Bredbandsutbyggnaden är först och främst marknadens ansvar men i de glest bebyggda<br />
områdena bedömer de kommersiella aktörerna oftast att det är olönsamt att investera.<br />
Samtidigt är det där behovet är som störst ur ett serviceperspektiv. Personer boende på<br />
landsbygden som inte har tillgång till ett fast bredband hänvisas till att använda mobilt<br />
bredband, men de når sällan upp till den hastighet som marknadsförs.<br />
En sammanställning över orterna i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>, deras folkmängd och vilka som kan<br />
nås via fiber respektive ADSL ser ut enligt nedan.<br />
Ort Antal invånare Tillgång till bredband via<br />
Baggetorp 468 Fiber och ADSL<br />
Högsjö 709 Fiber och ADSL<br />
Marmorbyn 368 ADSL<br />
Vingåker 4253 Fiber och ADSL<br />
Österåker 162 ADSL<br />
Läppe 192 Fiber och ADSL<br />
Övrig landsbygd 2759 ADSL/ej uppkoppling<br />
Om man istället tittar på uppnåbar hastighet, så har 100 % av både befolkning och arbetsställen<br />
i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> möjlighet att få 1 Mbit/s enligt PTS bredbandskartläggning för<br />
2010. När det gäller hastigheten 3 Mbit/s har 88 % av de boende och 77 % av företagen<br />
förutsättningar att få det (100 % respektive 100 % för tätbebyggt område och 68 % respektive<br />
64 % för glesbebyggt område). 10 Mbit/s är en grundläggande hastighet i fibernät, men kan<br />
även nås i ADSL-nät åtminstone i nedladdningshastighet. Det har 73 % av befolkningen och<br />
55 % av arbetsställena tillgång till (91 % respektive 91 % för tätbebyggt område och 41 %<br />
respektive 35 % för glesbebyggt område). 50 Mbit/s har ingen i <strong>kommun</strong>en tillgång till,<br />
varken befolkning eller arbetsställen. Ovanstående uppgifter åskådliggörs tydligare i<br />
nedanstående tabell, där också en jämförelse görs med motsvarande värden för Sverige totalt.<br />
Alla värden är avrundade till hela procent.<br />
Totalt Totalt Tätb Tätb Glesb Glesb<br />
Vingåker Sverige Vingåker Sverige Vingåker Sverige<br />
1 Befolkning 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %<br />
Mbit/s Arbetsställen 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 %<br />
3 Befolkning 88 % 97 % 100 % 99 % 68 % 79 %<br />
Mbit/s Arbetsställen 77 % 92 % 100 % 99 % 64 % 73 %<br />
10 Befolkning 73 % 88 % 91 % 94 % 41 % 52 %<br />
Mbit/s Arbetsställen 55 % 78 % 91 % 94 % 35 % 44 %<br />
50 Befolkning 0 % 53 % 0 % 62 % 0 % 10 %<br />
Mbit/s Arbetsställen 0 % 41 % 0 % 61 % 0 % 7 %<br />
Sid 6(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
Ur jämförelsen med snittvärden för hela landet kan man utläsa att Vingåker har samma totala<br />
täckning som resten av landet för låga hastigheter, men för höga hastigheter ligger Vingåker<br />
sämre till än riksgenomsnittet.<br />
Det finns ingen officiellt fastställd definition av begreppet bredband. I utredningen SOU<br />
2008:40 ”Bredband till hela landet”, definieras bredband som 2 Mbit/s dubbelriktat och det är<br />
en definition som både tidigare och senare har använts i många sammanhang. När det gäller<br />
hastighetsangivelserna ska man komma ihåg att ADSL är en asymmetrisk teknik, vilket<br />
innebär att den hastighet som redovisas endast avser nedströms trafik, alltså data som tas emot<br />
av användaren. Hastigheten uppströms, det vill säga från användaren, är i regel en tiondel av<br />
hastigheten nedströms och ofta begränsad till 1 Mbit/s även om hastigheten nedströms uppges<br />
till 24 Mbit/s.<br />
Trots att PTS sammanställning ännu inte är ett år gammal, har det redan hänt en del. Snabbare<br />
anslutningar via fiber har börjat erbjudas hyresgäster både i allmännyttan och hos privata<br />
fastighetsägare, vilket redovisas i kapitel 5.<br />
3.2 Kopparnät och ADSL<br />
Telia har beslutat att under de kommande åren montera ned telefonstolpar och ta bort<br />
telestationer i områden där det är minst lönsamt att ha fast telefoni. Det innebär att personer<br />
som bor på landsbygden och företag som drivs i dessa områden inte kommer att ha tillgång<br />
till en fast telefon utan istället kommer att hänvisas till att använda mobiltelefon och mobilt<br />
bredband. I Flen har nedmonteringen börjat och det finns anledning att tro att det inte dröjer<br />
så länge innan Vingåker också kommer att drabbas på något sätt.<br />
Enligt en tidigare genomgång finns det sju telestationer 1 som inte har ADSL. Sedan dess har<br />
endast ytterligare en telestation utrustats med ADSL enligt uppgifter från Telia. Täckningen<br />
för ADSL enligt PTS senaste bredbandskartläggning är 93 % för befolkningen och 85 % för<br />
<strong>kommun</strong>ens arbetsställen (100 % respektive 100 % för tätbebyggt område och 80 %<br />
respektive 77 % för glesbebyggt område).<br />
Andel i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> med förutsättning för access via ADSL:<br />
Totalt Totalt Tätb Tätb Glesb Glesb<br />
Vingåker Sverige Vingåker Sverige Vingåker Sverige<br />
Befolkning 93 % 98 % 100 % 99 % 80 % 91 %<br />
Arbetsställen 85 % 97 % 100 % 99 % 77 % 87 %<br />
Vingåker har hel täckning av sina tätorter, men ligger sämre än riksgenomsnittet för<br />
glesbygden.<br />
1 De sju telestationerna är Blomsterhult, Byle, Mosstorpsby, Nästorp, Ramningstorp, Vintergatan och Vikskogen<br />
Sid 7(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
Efter utbyggnad av Teracom såg deras ADSL-täckning ut enligt nedan år 2007.<br />
Om man kombinerar Teracoms och Telias ADSL-utbyggnad år 2007 får man följande bild.<br />
Skillnaden för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>s del är som synes marginell. Enligt uppgift har sedan 2007<br />
ytterligare en telestation utrustats med ADSL-utrustning av Telia.<br />
Sid 8(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
3.3 Fibernät<br />
När det gäller fibernätens utbredning i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> finns inga säkra uppgifter, främst<br />
beroende på att Skanova inte lämnar ut några detaljerade uppgifter om sitt nät. Det närmaste<br />
vi kan komma är nedanstående bild som sägs avse situationen i november 2001. Den är tagen<br />
från ”Härifrån till Bredband, slut<strong>rapport</strong> över bredbandsbygget i Sörmland”. Det är den<br />
slut<strong>rapport</strong>, utgiven av Regionförbundet Sörmland, som gjordes av länets<br />
bredbandsutbyggnad år 2007.<br />
Gul = Svenska Kraftnät<br />
Röd = Trafikverket<br />
Grön = Telenor (tidigare Utfors)<br />
Magenta = Telia/Skanova<br />
Brun och master = Teracom, numera Quadracom<br />
En aktör som fattas i ovanstående redovisning är IP Only. Mer om deras nät finns nedan i<br />
avsnitt 5.1.<br />
Andel i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> med förutsättning för access via fiber:<br />
Totalt Totalt Tätb Tätb Glesb Glesb<br />
Vingåker Sverige Vingåker Sverige Vingåker Sverige<br />
Befolkning 0 % 40 % 0 % 47 % 0 % 8 %<br />
Arbetsställen 0 % 35 % 0 % 51 % 0 % 5 %<br />
Vingåker har enligt PTS ingen täckning alls av fiber, riksgenomsnittet ligger på 40 % av<br />
befolkningen och 35 % av arbetsställena. Utbyggnaden i glesbygden har inte alls kommit lika<br />
långt i Sverige, men 8 % av befolkningen och 5 % av arbetsställena har tillgång till fiber även<br />
där. Som tidigare nämnts, har det sedan PTS <strong>rapport</strong> kom ut, börjat byggas kommersiella<br />
Sid 9(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
fibernät även i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Det är Telia med sitt nätbolag Skanova och Utsikt i<br />
samarbete med VingVision som har kommit igång vilket redovisas i kapitel 5. Omfattningen<br />
av fiberutbyggnaden är förmodligen ännu inte så stor att den har påverkat täckningssiffrorna i<br />
någon högre utsträckning, men antalet fiberanslutna hushåll kommer säkerligen att öka under<br />
de kommande åren.<br />
När det gäller fiberförbindelser till Vingåker som kan försörja <strong>kommun</strong>en med högre<br />
hastigheter så konstateras i den regionala IT-infrastrukturplanen från 2008 att tre större<br />
nätägare har fiber till <strong>kommun</strong>en, Skanova, Banverket och IP Only. Av dessa hade 2008<br />
endast IP Only en avlämning i Vingåker som klarar mer än 1 Gbit/s, vilket kan hämma en<br />
fortsatt utbyggnad. Det är dock troligt att operatörerna uppgraderar sina överlämningspunkter<br />
i takt med att efterfrågan ökar, förmodligen har det redan skett, åtminstone när det gäller<br />
Skanova.<br />
Sid 10(22) 2010-12-17 15:12:29
4 Behovsbild<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
4.1 Hushåll<br />
Generellt för hushållen kan sägas att allt fler använder sig av Internet i allt större utsträckning.<br />
Myndigheter och företag ger mer och mer av sin service och information över Internet, men<br />
den största trafikökningen i näten idag är strömmade video i form av TV-program och filmer<br />
som alltmer distribueras över bredbandsnäten. I och med denna utveckling kommer kraven på<br />
rörliga bilder med god kvalitet, hämtning av filer och så vidare att öka bandbreddskraven<br />
väsentligt de närmaste åren. Samtidigt kommer behovet av att vara ständigt uppkopplad öka<br />
bland allmänheten.<br />
En kombination av bra boendemiljö till rimliga kostnader, goda <strong>kommun</strong>ikationer med<br />
möjlighet till bra IT-infrastruktur kan bidra till att motivera bosättning i områden som idag<br />
drabbas av utflyttning. En fastighetsägare i Vingåker 2 vittnar om att en allt vanligare fråga<br />
bland blivande hyresgäster är om det finns fiberbaserat bredband indraget. Finns det inte<br />
väljer de hellre ett hus där det finns. På så sätt har bra bredband blivit en konkurrensfördel för<br />
de fastighetsägare som är förutseende och drar in fiber före andra.<br />
I bostadsområden inom tätorten Vingåker räknar <strong>kommun</strong>en med att marknadsaktörerna<br />
sköter nätutbyggnad och anslutning av nya kunder utan att några offentliga stödmedel<br />
behöver skjutas till. Sådan nätutbyggnad har redan börjat vilket redovisas nedan i avsnitt 5.1.<br />
4.2 Näringsliv<br />
Även för näringslivet är tillgång till ett tillräckligt snabbt bredband alltmer en<br />
grundförutsättning för att kunna bibehålla och utveckla sin verksamhet. Många unga och<br />
nyskapande företagare flyttar idag ut från storstäderna för att slå sig ner i en kreativ och<br />
utvecklande miljö på landsbygden, men de tar för givet att det finns bra bredband. Det är en<br />
självklar del av deras liv och företagande.<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>s industriområden har idag inte tillgång till fiber i någon större<br />
utsträckning. Vid utbyggnad av nya eller befintliga industriområden skall kommersiella<br />
nätägare erbjudas och uppmuntras att anlägga kanalisation för fiber. Finns inget sådant<br />
intresse kan <strong>kommun</strong>en själv anlägga ett kanalisationsnät som när intresse uppstår kan säljas<br />
till privata intressen.<br />
4.3 Offentlig sektor<br />
4.3.1 Kommun<br />
Inom ett antal enheter inom <strong>kommun</strong>en pågår åtgärder för att utvidga sin verksamhet mot<br />
Internet. Detta förenar de ökade kraven från allmänheten vad gäller service med <strong>kommun</strong>ens<br />
önskan att minska den interna belastningen. Allmänhetens ökade krav medför också större<br />
behov att på i stort sett alla <strong>kommun</strong>ala verksamhetsställen komma åt de tekniska och<br />
administrativa verksamhetssystem som <strong>kommun</strong>personalen använder. Ett sådant utökat<br />
användande kräver en ständig utbyggnad och uppgradering av nätet. Detsamma gäller<br />
skolornas behov av ökad kapacitet för både elevnät och administrationsnät.<br />
2 Åke Holmström, Vinterklasen<br />
Sid 11(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
Ambitionen är att alla större verksamheter på sikt skall vara fiberanslutna. Telia-WANförbindelser<br />
är i skrivande stund beställda till Österåker, Högsjö och Marmorbyn. Övriga,<br />
mindre verksamheter är anslutna via ADSL från Bredbandsbolaget eller Telia.<br />
4.3.2 Landsting<br />
Landstinget i Sörmland har ingen egen fiber, utan hyr fiber av marknadens aktörer. Där det<br />
finns <strong>kommun</strong>ala stadsnät hyr man gärna av dem, annars av Skanova eller IP Only. I<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har de tre anslutningspunkter, Vårdcentralen, Folktandvården och en<br />
skola.<br />
Sid 12(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
5 Nätägare och nätutbredning<br />
5.1 Fasta nät<br />
Skanova, som är Telias nätbolag, äger det rikstäckande kopparnätet. Det används idag för<br />
ADSL, men kommer på sikt att avvecklas på landsbygden. Nedmonteringen av nätet har<br />
redan aviserats i bland annat Flens <strong>kommun</strong>. Skanova är också med all sannolikhet den största<br />
fiberägaren i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>. Nätets utsträckning bör fortfarande i stort sett sammanfalla<br />
med den inventering som gjordes år 2001 och som redovisas i avsnitt 3.3 ovan, dock med<br />
vissa kompletteringar i tätorterna Vingåker och Högsjö.<br />
Som tidigare nämnts är PTS bredbandsutredning från 2010 som redovisas ovan i kapitel 3 inte<br />
längre helt aktuell. Genom Skanovas utbyggnad av sitt fibernät i Vingåker och Högsjö har<br />
Telia kunna teckna avtal med flera privata fastighetsägare för att förse dem med<br />
bredbandstjänster. Telia har bekostat fastighetsnät hos bolagen mot att få ensamrätt på<br />
distribution av tjänster till de boende i upp till 10 år. De erbjuder Internetaccess upp till 100<br />
Mbit/s.<br />
Skanova har fiber i huvudsak till sina telestationer och mobilmaster, men inte till företag i<br />
industriområden i <strong>kommun</strong>en. Skanova bygger på uppdrag av operatörer och kan tänka sig att<br />
bygga ut till både företag och orter, men då måste det finnas en operatör som betalar hela<br />
kostnaden. Man kan förmoda att nu när Telia har börjat satsa i Vingåker kommer man att<br />
fortsätta att bearbeta även andra fastighetsägare och företag med erbjudanden om fiberbaserat<br />
bredband eftersom man har en tydligt uttalad målsättning att öka sin marknadsandel på den<br />
svenska fibermarknaden.<br />
Teracom var den leverantör som kontrakterades år 2002 för att bygga ut ADSL-täckningen i<br />
länet. Idag ägs nätet av det privata företaget Quadracom. Quadracom använder samma nät<br />
som Teracom byggde och det består av en blandning av hyrd Skanovafiber och radiolänkar.<br />
De har egna noder vid telestationerna där de sätter upp sin egen ADSL-utrustning, men<br />
använder Skanovas kopparnät för att nå ut till kunderna. Quadracom kan ha utrustning i<br />
stationer där inte Telia har någon och vice versa, varför bolagen har något olika<br />
täckningsområden.<br />
Det finns även andra operatörer som säljer uppkoppling via ADSL. De största och mest<br />
välkända är Bredbandsbolaget och Tele2. Dessa stora bolag har rikstäckande avtal med både<br />
Telia/Skanova och Quadracom och når därför alla i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> som har ADSL<br />
oavsett nätoperatör.<br />
IP Only är en leverantör av fjärrförbindelser och äger ett eget rikstäckande nät. En av deras<br />
regionala fiberförbindelser går genom Sörmland och har en avlämningspunkt i Quadracoms<br />
nod på Östra Torggatan i Vingåker. En grov karta över deras nät redovisas nedan.<br />
Sid 13(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
På senare tid har även andra aktörer än Telia börjat använda fiber för bredbandsuppkoppling<br />
till bostadsområden. Det lokala kabel-TV-företaget <strong>Vingåkers</strong> Vision AB (VingVision)<br />
köpte för några år sedan <strong>kommun</strong>ens kabel-TV-nät och driver distribution av kabel-TV i<br />
tätorten. Koaxialkabelnätet har kompletterats med fiber och VingVision har tecknat ett avtal<br />
med Utsikt Nät AB i Linköping som driftar fibernätet och verkar som<br />
<strong>kommun</strong>ikationsoperatör. VingVision fortsätter samtidigt att sända analog kabel-TV i det<br />
gamla koaxialkabelnätet. Det innebär att de kunder som är anslutna till nätet kommer åt<br />
samma tjänsteutbud som Utsikt har i Katrineholm, dvs även hastigheter upp till 100 Mbit/s.<br />
Utsikts största kund är det allmännyttiga bostadsföretaget <strong>Vingåkers</strong>hem. Även Utsikt uppger<br />
att de marknadsför sitt bredband till flera kunder för att öka avkastningen på den nedlagda<br />
nätinvesteringen.<br />
Ett annat företag som har ett nät i <strong>Vingåkers</strong> tätort är Eco Fibre Sweden AB. Eco Fibre äger<br />
fiber- eller kanalisationsnät i ett antal svenska <strong>kommun</strong>er. Men endast på ett ställe har de<br />
lyckats komma igång med någon aktiv verksamhet. I övriga <strong>kommun</strong>er ligger näten<br />
oanvända. På några ställen pågår försök att köpa loss kanalisation och fiber för att andra,<br />
aktiva aktörer ska kunna nyttja gjorda investeringar i nätutbyggnad. Eco Fibres nät i Vingåker<br />
har veterligen aldrig har blivit använt. En fortfarande aktuell karta över Eco Fibres nät visas<br />
nedan (källa IT-infrastrukturprogram <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2002).<br />
Sid 14(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
<strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> har lagt ner fiber i <strong>Vingåkers</strong> tätort. Nätet är inte för kommersiellt bruk<br />
utan används enbart för <strong>kommun</strong>ens egen verksamhet.<br />
I många delar av Sverige har byalag eller fiberföreningar byggt lokala fibernät som de sedan<br />
anslutit till ett större nät med stort tjänsteutbud. Det är vanligt bland annat i Kronobergs och<br />
Västerbottens län. Någon utbyggnad av sådana byanät finns ännu inte i <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong>,<br />
men <strong>kommun</strong>en har noterat ett visst intresse att komma igång. I områden med låg kapacitet<br />
och aktiva byalag bedöms denna lösning vara värd att pröva.<br />
5.2 Mobilnät<br />
De mobila bredbandsnäten byggs ständigt ut till större täckning och högre hastigheter. Den<br />
täckning som gäller för <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> för de fyra största operatörerna framgår på<br />
följande sidor. Kartorna är tagna från mobiloperatörernas webbsidor i november 2010 och är<br />
teoretiska beräkningar av möjliga uppkopplingshastigheter. I verkligheten kan dessa<br />
beräkningar skilja sig från de verkliga uppkopplingsmöjligheterna beroende på bland annat:<br />
• om man är inne, utomhus eller i en bil<br />
• om man använder mobilterminalen som den är eller om man har en extern antenn<br />
inkopplad<br />
• vilken mobil eller terminalutrustning man använder sig av<br />
Sid 15(22) 2010-12-17 15:12:29
Mobiltäckning Telia:<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
Sid 16(22) 2010-12-17 15:12:29
Mobiltäckning Tele2:<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
Sid 17(22) 2010-12-17 15:12:29
Mobiltäckning Telenor:<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
Sid 18(22) 2010-12-17 15:12:29
Mobiltäckning Tre:<br />
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
Sid 19(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
5.3 Framtida möjligheter<br />
De två viktigaste förutsättningarna för en expansion av fibernäten är närheten till existerande<br />
nät och den framtida intäktspotentialen. För operatörerna är det inte lönsamt att gräva ner ett<br />
nytt nät långa sträckor för att nå ett fåtal kunder. Näten måste därför växa stegvis för att<br />
successivt komma allt längre ut.<br />
Antingen hittar man områden i närheten av redan uppkopplade kundaccesser där man har<br />
förutsättningar nå en sådan anslutningsgrad att det blir intressant att bygga ut. När man har<br />
kopplat upp ett nytt område har man kommit en bit längre ut och det är lite närmare till nästa<br />
ställe. Eller så etablerar man nya nodpunkter vid nya avstick i befintliga nät. I <strong>Vingåkers</strong><br />
<strong>kommun</strong> skulle sådana punkter kunna hittas längs med sträckan mellan Katrineholm och<br />
Vingåker, till exempel i Baggetorp eller längs IP Onlys sträckning västerut mot Örebro.<br />
Högsjö har också fiber idag, en utökning i det området kan vara värd att titta på.<br />
Den andra förutsättningen rör möjligheten att få ekonomisk lönsamhet i det nät som etableras.<br />
Dels måste det finnas ett tillräckligt antal boende eller företag inom rimligt avstånd från en<br />
lokal nod, dels måste tillräckligt många av dessa vara villiga att ta kostnaden för att ansluta<br />
sig. Det handlar normalt om anslutningsavgifter på mellan 15 000 och 30 000 kr, men när<br />
man väl fått sin anslutning är tjänsterna ofta billigare i fibernäten än motsvarande tjänster via<br />
ADSL.<br />
När de två grundförutsättningarna finns på plats blir det avgörande vilket lokalt engagemang<br />
de boende i närheten visar. Får man tillräckligt många intresserade, ser många av de boende<br />
bredbandet som ett sätt att hålla landsbygden levande och en förutsättning för att vända<br />
trenden med utflyttning eller åtminstone att minska utflyttningstakten.<br />
Nya frekvenser tillgängliga i 800 MHz-bandet gör att en framtida 4G-utbyggnad kommer att<br />
kunna täcka större ytor än idag. Som tidigare nämnts går dock fiberutbyggnad och 4Gutbyggnad<br />
hand i hand och hur bra yttäckningen blir och hur väl 4G kommer att fungera på<br />
landsbygden återstår att se.<br />
Sid 20(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
6 Regionnät och samarbete<br />
Ett skäl till att det är viktigt med samordning mellan närliggande <strong>kommun</strong>er, är att övrig<br />
infrastruktur, t.ex. vägar och järnvägar, blir mer och mer utbyggd, vilket gör att<br />
arbetsmarknaden blir gemensam för <strong>kommun</strong>erna. Stora händelser som företagsnedläggelser<br />
mm berör då inte bara den <strong>kommun</strong> där arbetsplatsen är belägen, utan även intilliggande<br />
<strong>kommun</strong>er där många av de som arbetar på arbetsplatsen bor. Planering av utbyggnad och<br />
etablering av både <strong>kommun</strong>al verksamhet och nya företag blir av samma skäl alltmer en<br />
gemensam fråga för <strong>kommun</strong>erna.<br />
6.1 Regionförbundet Sörmland<br />
Regionförbundet Sörmland har efter upphandlingen av ADSL från Teracom inte varit aktiv i<br />
frågan om att initiera mer bredbandsutbyggnad. De har dock framställt ett par <strong>rapport</strong>er, dels<br />
en slut<strong>rapport</strong> över bredbandsbygget i Sörmland (2007:2) och en som handlar om<br />
näringslivets perspektiv på utbyggnaden av bredband i glesbygd och mindre orter (2008:08).<br />
6.2 Aktiviteter i närliggande län<br />
6.2.1 Östergötland<br />
Den 1 januari 2011 skapas ett gemensamt regionalt nätbolag i Östergötland. Linköping och<br />
Mjölby ingår i bolaget från starten, men flera <strong>kommun</strong>er, både i Östergötland och i Sörmland<br />
är inbjudna att ingå som delägare i bolaget. Hur <strong>kommun</strong>er utan ett eget omfattande<br />
bredbandsnät skulle kunna ingå i ett sådant samarbete eller vad de skulle kunna få ut av det är<br />
ännu oklart.<br />
Länsstyrelsen i Östergötland lägger en hel del resurser på att möjliggöra bra förbindelser i sitt<br />
län och att se till att de lokala näten utökas även till glesbebyggda delar av <strong>kommun</strong>erna.<br />
6.2.2 Örebro län<br />
Länsstyrelsen i Örebro län har arbetat aktivt med att få marknaden att bygga upp ett bra<br />
regionnät i sitt län. I strategin har också funnits en målsättning att etablera förbindelser till<br />
andra län. I det arbetet har de haft goda kontakter med Dalarna, Värmland, Västra Götaland<br />
och Västmanland. Sörmland har de försökt att nå, men inte fått så mycket respons, det har inte<br />
funnits någon part att ha dialog med.<br />
Det finns en regional spelare utöver Skanova som har fiber mellan länen och det är IP Only.<br />
De har en förbindelse från Örebro genom Hallsberg till Vingåker och vidare genom<br />
Sörmland, likaså har de ett stråk på norra sidan av Mälaren. Exakt hur det nätet kan göras<br />
tillgängligt för <strong>kommun</strong>ikation ska Länsstyrelsen jobba vidare med.<br />
I Örebro län har Länsstyrelsen försökt se till att marknaden har byggt upp en regional struktur.<br />
De är noga med att påpeka att det inte är frågan om att de offentliga aktörerna ska äga nätet,<br />
däremot ska Länsstyrelsen ha bra relationer med de stadsnät som finns likaväl som med<br />
sådana om IP Only och Skanova. Länsstyrelsen arbetar med att få fram bidrag så att det<br />
regionala målnätet och viktiga nodpunkter kan realiseras via marknadens försorg. De ser<br />
positivt på att <strong>kommun</strong>erna och Länsstyrelsen i Sörmland aktiverar sig.<br />
Sid 21(22) 2010-12-17 15:12:29
<strong>Bredbandskartläggning</strong> <strong>Vingåkers</strong> <strong>kommun</strong> 2010<br />
7 Kommunens roll<br />
Bredband betraktas av EU som marknadens ansvar, men det finns förståelse för att marknaden<br />
inte har intresse av att investera överallt. Statens roll är att se till att marknaden fungerar<br />
effektivt och att förutsättningar för att driva verksamhet är goda i hela landet. Länsstyrelserna<br />
har fått ansvaret att hantera, samordna och följa upp de stödinsatser för bredband i<br />
<strong>kommun</strong>erna som finns tillgängliga. Även PTS har ett speciellt uppdrag att följa<br />
bredbandsmarknaden och att i <strong>rapport</strong>er beskriva relevanta förhållanden och trender.<br />
När det gäller <strong>kommun</strong>ernas roll har SKL, PTS och Konkurrensverket i september 2010<br />
publicerat ett gemensamt uttalande kallat ”Principer för <strong>kommun</strong>ala insatser på<br />
bredbandsområdet.” Där man vill klargöra sin uppfattning angående inom vilka gränser<br />
<strong>kommun</strong>erna kan agera utan att det negativt påverkar marknadsaktörernas förutsättningar att<br />
verka.<br />
Att det finns ett väl utbyggt bredband är enligt lagstiftningen inte ett <strong>kommun</strong>alt ansvar,<br />
däremot har naturligtvis <strong>kommun</strong>erna ett intresse av att marknadens aktörer är så aktiva som<br />
möjligt i den egna <strong>kommun</strong>en. Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika<br />
aktörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering<br />
av IT-infrastruktur i <strong>kommun</strong>en hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan<br />
ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt <strong>kommun</strong>ens<br />
tekniska enhet och miljö- och byggnadsnämnd. Denna samordning kan lämpligen ske genom<br />
fortlöpande planeringsmöten.<br />
Ytterligare en kategori av mycket viktiga bredbandsaktörer är frivilliga krafter i form av<br />
byalag som bygger lokala byanät för anslutning av kunder på landsbygden. Dessa kan stöttas<br />
av <strong>kommun</strong>en med administrativa göromål. Vissa <strong>kommun</strong>er ger också medfinansiering till<br />
bredbandsutbyggnad på landsbygden utöver de krav som finns för att få stöd från EU och<br />
staten. Detta har visat sin mycket effektivt för att få fart på byanäten. Exempel på <strong>kommun</strong>er<br />
som har gjort så är Vadstena och Växjö.<br />
Vilken nivå man väljer att ligga på kan få konsekvenser för framtida utbyggnad, men också<br />
för kostnader i form av mantid för att bevaka nybyggnad mm. De arbetsuppgifter som bör<br />
komma att behövas inom den <strong>kommun</strong>ala organisationen är att:<br />
• Handha tillståndsgivning för grävning av bredband<br />
• Samordna anläggande av bredbandsnät med andra nyttigheter,<br />
säkerställa samförläggning och dokumentation vid anläggning av nät<br />
• Bevaka att bredbandsbehovet blir tillgodosett vid nyexploatering<br />
• Hålla kontakt med kommersiella nätägare i <strong>kommun</strong>en<br />
• Hålla kontakt med övriga <strong>kommun</strong>er i länet när det gäller bredbandsfrågor<br />
• Vara medfinansiär om byalagen beviljas bidrag för utbyggnad av lokala fibernät<br />
• Ge administrativ hjälp till byalag. Exempelvis:<br />
o Ordna informationsmöten där <strong>kommun</strong>en berättar om möjligheterna för byalag<br />
att aktivera sig och uppmuntrar till lokalt engagemang<br />
o Tillhandahålla information om hur byanät bör byggas<br />
o Hjälpa till med att fylla i bidragsansökningar och redovisningar<br />
o Vara kontaktskapare mellan byalag och operatörer<br />
Sid 22(22) 2010-12-17 15:12:29