Vecturum nr 3, 2011 - Vectura

VECTURA PÅ BANAN 

NÄR SPÅRVÄGEN 

VÄXER 

BRO PÅ PÅLAR KAN 

BÄRA TREDJE BANAN 

PÅ ARLANDA 

Svenska 

Kraftnät 

i medvind 

SILOS CYKLA BYGGS SKÖNT OM 

till sommar bostädervs 

vinter 

EN TIDNING fRÅN VECTuRA OM TRANSpORTINfRASTRuKTuR OCH RÖRELSEfRIHET NR 3 2011 

LANDSKApSANALYS 

TEKNIK & TRENDER 

– VTI-dagarna 

Viktigt för vindkraften 

liv&rörelse 

STRÄNGNÄS VÅR VÄGSÄKERHET NÄSTA 

Ny Nyckelfaktorerna station och tunnel är...

INLeDAreN 

vectura fokuserar på samhällets 

infrastruktur och vårt sätt att 

utnyttja den. Det är där vår 

kompetens och erfarenhet gör 

oss till marknadsledare. Det som 

av andra betraktas som ett av 

flera verksamhetsområden, är 

för vectura det enda och verkligt 

viktiga. För infrastrukturen är 

underbyggnaden i och det som 

knyter samman samhället. Som 

sådan är den en gemensam, 

kollektiv nyttighet. Investeringarna 

i infrastruktur är långsiktiga 

och har därför en stor inverkan 

ur såväl ekonomiskt, socialt som 

miljömässigt perspektiv. 

Sambandet mellan ekonomisk 

tillväxt och behovet av transporter 

och resor är mycket starkt. De 

problem vi nu upplever med 

driftsstörningar, trafikstockningar 

och kapacitetsbegränsningar 

är resultatet av en mycket kraftig 

utveckling av resande och transporter. 

Samma typ av samband 

gäller för energisektorns infra- 

struktur där behovet av investeringar 

i utbyggd nätstruktur är 

mycket stort. 

Infrastrukturen är en grundsten 

i vår vardag. vi nyttjar den 

dagligen och timligen och den 

påverkar oss ständigt. Att skapa 

framtidens infrastruktur är att 

skapa det livsrum i vilket vi 

människor lever. Det är en 

utmaning för vectura. 

Jan colliander 

vD, vectura 

liv&rörelse 

SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-post: vecturum@vectura.se Brev: vecturum, vectura, Box 874, 781 28 Borlänge 

Webb: www.vectura.se Telefon: 0771–159 159 Ansvarig utgivare/chefredaktör: catharina Saunders, catharina.saunders@vectura.se 

PRODUKTION: univox marknadskommunikation AB Redaktör/AD: cecilia Hagen-Nilsson, cecilia@univox.se 

Skribenter: ewa Brobäck, Stig meiton, Sofia Alm och thomas Wallenberg Illustratör: Lisa Ling Tryck: Intellecta Strålins 

2 vecturum NR 3 2011

INNeHÅLL 

Nr 3 2011 

4 Robust och modernt stamnät 

främjar vindkraft 

Sydvästlänken ska råda bot på 

bristen på överföringskapacitet i 

södra Sverige och mellan Norge 

och Sverige. Modern teknik ökar 

driftsäkerheten och flexibiliteten 

– och öppnar för mer vindkraft. 

8 Landskapet och vindkraften 

10 Tredje landningsbanan 

på Arlanda 

En fulltankad Airbus kan väga 

upp till 592 ton. När förlängningen 

av Arlandas tredje bana utreds för 

framtiden är markförhållandena 

den stora utmaningen. En fack- 

verksbro på pålgrupper skulle 

kunna bli lösningen. 

12 Teknik & Trender 

Läs om nya brobyggen och kombi- 

terminaler, om godstransporter 

i Norrland, spårhalka, vindkraftverk, 

Göta älvdal och mycket annat. 

16 Nya Strängnäs formas 

Ett nytt avsnitt med dubbelspår på 

Svealandsbanan ger den kapacitet 

som krävs för snabba resor till 

och från Stockholm. I Strängnäs 

innebär det en ny station och en 

ny, tre kilometer lång, bergtunnel. 

18 Teknik & Trender 

Svårt att hitta lägen för vind- 

parkerna – förutsättningarna 

måste vara perfekta. Känsliga 

Göta älv utreds. Miljöteknik från 

Vectura i Algeriet. Mer om hög- 

hastighetsbanor. Och lite till. 

20 Analyser hjälper till att lösa 

framtidsproblem 

I Nyköping byggs bostäder på 

höjden i Lantmännens gamla 

silo. En behaglig resa i 360 km/h 

kräver anpassade spår. 

22 Spårväg är framtidens 

kollektivtrafik 

24 Drift & Underhåll är A och O 

26 Smultronstället 

Hur många vindkraftverk tål 

egentligen Sveriges rennäring? 

Vad tycker vår street-smarta 

kåsör Maria om vindkraft? 

REDAKTIONSRÅD: magnus Johansson (Transportsystem) Ingemar Wiborgh (Utland) Anna Waldman-Haapaniemi 

(Transportsystem) Olle Olsson (M&Q) camilla Kempe (Information) Irja Lööw (Marknad) Anna Jaktås (Järnväg) 

Håkan Andersson (Järnväg) Patrik risberg (Mark & Samhälle) 

vecturum NR 3 2011 

4 – 

Vår utmaning är att få acceptans för en 70 mil 

lång ledning. Jan Halvarson är Svenska kraftnäts 

delprojektledare för Sydvästlänken och har en 

nyckelroll i arbetet. 

Nu blåser framtidens vindar 

22 

Spårvägstrafik är energisnål kollektivtrafik 

med hög kapacitet – och hetare än någonsin. 

Vectura erbjuder expertkompetens. 

vårt samhälle – och våra stads- och samhällsplanerare – står inför stora utmaningar när det 

gäller miljö, klimat, energi och hälsa. Frågan om hållbart resande får allt större fokus. en annan 

utmaning handlar om förnybara energikällor, vilket gör vindkraften högintressant. regeringen har 

presenterat ett mål som går ut på att hälften av vår energianvändning ska vara förnybar år 2020, 

med bland annat en plan för att tiodubbla utbyggnaden av vindkraften. Därför hittar du flera 

berättelser om vindkraft i det här numret av vecturum. 

vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen och den är viktig 

i arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Den har dessutom liten påverkan på 

växthuseffekten och den biologiska mångfalden, men är fortfarande dyr i förhållande 

till annan befintlig elproduktion. Också vindkraften påverkar människor, djur och 

natur. Det finns röster som protesterar. men om jag själv skulle ställas inför att 

välja mellan att ha ett vindkraftverk eller ett kolkraftverk som granne, skulle jag 

inte ha svårt att välja. vindkraften kommer inte att lösa alla våra problem. 

men den är ett mycket bra alternativ och komplement i väntan på nya, 

revolutionerande energilösningar. trevlig läsning! 

Catharina Saunders 

chefredaktör och ansvarig utgivare, vecturum 

8 Landskapsanalyserna 

är 

centrala för att lokalisera 

alla energi- och infrastrukturanläggningar 

rätt. 

3

»Vi är helt enkelt skyldiga att ha en sådan 

kapacitet att vi klarar av att distribuera den 

elkraft som elproducenterna bygger för« 

/JAN HALvArSON, SveNSKA KrAFtNät 

4 

vecturum NR 3 2011

Ett starkt kraftnät 

i medvind 

Det investeras kraftfullt i det svenska stamnätet för el. Allra 

mest i Sydvästlänken som ska förstärka kapaciteten till södra 

Sverige, och mellan Norge och Sverige. Den kommer att göra 

nätet betydligt mer robust. Och den banar väg för mer vindkraft. 

teXt STIG MEITON FOtO LINUS HALLGREN ILLuStrAtION LISA LING 

Svenska Kraftnät har ansvaret för den 

kanske allra viktigaste infrastrukturen i 

Sverige; stamnätet för elkraft som binder 

ihop vattenkraften i norr med kärnkraften 

och förbrukarna i söder. Mil efter mil 

med högbenta ledningar på 220 och 400 

kilovolt som matar de regionala näten och 

i slutänden håller igång fabriksrobotar, 

datorservrar, lampor, espressobryggare och 

mobilladdare. Kort sagt: allt. 

Det blev tydligt den 23 september 2003. 

Det började med ett plötsligt driftstopp i 

Oskarshamn. Sådana inträffar ibland, men 

den här eftermiddagen ledde det till ett 

haveri i en strömavskiljare i ett ställverk utanför 

Varberg. 1,5 miljoner människor blev 

utan ström i mellan en och fem timmar. 

Sedan dess har Svenska Kraftnät arbetat 

intensivt med att förnya kopplings- och 

transformatorstationerna. Med modern 

teknik ökar driftsäkerheten. Ett flertal nya 

stamledningar projekteras. Framåt 2015 

kommer Svenska Kraftnät att investera närmare 

3 500–4 000 miljoner kronor per år. 

Största investeringen 

Den största och enskilt viktigaste nätinvesteringen 

är Sydvästlänken. Den ska råda bot 

på bristen på överföringskapacitet i södra 

Sverige och mellan Norge och Sverige. Den 

är också en förutsättning för den storskaliga 

satsning på vindkraft som ingår i svensk och 

europeisk klimatpolitik. 

Idag står vindkraften för 2,5 procent av 

den svenska elproduktionen. Redan 2020 

kan den svara för en femtedel, enligt den 

planeringsram som riksdagen slagit fast. 

Just nu är det bra drag i utbyggnaden. 2010 

tillkom 308 nya vindsnurror och elproduktionen 

från vindkraft steg med mer än 40 


procent. Sydvästlänken baseras till stor del 

på modern teknik för högspänd likström, 

så kallad VSC-teknik. Den ökar styrbar- 

heten – det blir möjligt att styra elkraften 

dit effektuttaget är störst vid varje tillfälle. 

Mark och tillstånd 

Jan Halvarson på Svenska Kraftnät har 

en nyckelroll i arbetet med Sydvästlänken. 

Han är delprojektledare med ansvar för 

mark och tillstånd: 

– Vår utmaning är att få acceptans för 

en 70 mil lång ledning. Det innebär alltid 

ett intrång, men genom att arbeta sakligt 

och vara duktig på att lyssna på synpunkter 

kan man nå bästa möjliga resultat. 

Svenska Kraftnät tog inriktningsbeslutet 

2008. Sedan dess har arbetet varit intensivt 

med förstudier, miljökonsekvens- 

beskrivningar, samråd och tillståndsansök- 

ningar, markupplåtelse och mycket mer. 

Under första halvåret 2012 väntas regeringen 

ta ställning till de koncessionsansökningar 

som lämnades in för de första 

etapperna i början av 2010. 

Den nordliga delen ska sträcka sig från 

Hallsberg ned till Barkeryd utanför Nässjö 

som blir knutpunkt för de tre delarna. 

Den sydliga delen fortsätter ned till Hurva 

i Skåne. Den västliga delen ska förbinda 

Barkeryd med södra Norge via Vänersborg. 

Den norra och södra delen kan 

påbörjas om ett år om regeringen beviljar 

koncession. 

På tå i landskapet 

Att dra fram en ny stamnätsledning är 

som att gå på tå på ståltunga ben genom 

landskapet. Var du går riskerar du att 

trampa för nära någons hem eller över 

FAKTA OM SYDVÄSTLÄNKEN 

Vad? Svenska Kraftnät bygger Sydvästlänken 

från Hallsberg till Hurva i Skåne via Nässjö 

och med en västlig gren från Nässjö till 

Sydnorge. Vectura svarar för beställarstöd åt 

Svenska Kraftnät inom mark och tillståndsfrågor. 

Hur? Sydvästlänken är en stamledning med 

hög överföringskapacitet. Den norra delen 

byggs som luftledning medan den södra och 

västra delen baseras på modern teknik för 

högspänd likström, så kallad VSC-teknik 

(voltage source converters). 

När? Om regeringen ger klartecken kan den 

norra och södra delen påbörjas under andra 

halvan av 2012. 

Varför? Sydvästlänken ger Sverige ett mer 

robust stamnät. Kapaciteten ökar i Sverige, 

samt mellan Norge och Sverige. Länken är en 

förutsättning för utbyggnaden av vindkraften. 

Var? Sydvästlänken består av tre delar med 

en knutpunkt norr om Nässjö. Nordväst och 

söderut blir det likströmsförbindelser med 

VSC-teknik. från Nässjö och norrut till Hallsberg 

kommer en ny luftledning för växelström 

att byggas, till största delen i redan befintliga 

ledningsgator öster om Vättern. 

Likström 

VSC teknik 

Växelströmsledning 

Ny knutpunkt 

Likström 

VSC teknik 

»vi följer noga vad som 

händer inom vindkraften 

och var nya vindkraftparker 

lokaliseras« 

5

VECTURA OCH VINDKRAFTEN 

Att planera och bygga vindkraftverk handlar 

om att hitta rätt plats i landskapet, om 

miljö- och tillståndsfrågor, om nätkoncessioner, 

geoteknik och grundläggning men 

också om vägar och transporter för de stora 

anläggningsdelarna. 

– Vectura har idag kompetens inom det 

breda kunskapsområde som vindkraftsutbyggnaden 

kräver. Vi finns över hela landet 

och arbetar idag med allt ifrån landskapsanalys 

och tillstånd till GIS, geoteknik, 

byggledning och logistik, säger Bengt freij 

som är ansvarig för tjänsteutveckling inom 

vindkraft på Vectura. 

1. Inventering 

Leta efter lämpliga 

platser för vindkraftverk 

2. Förstudie 

- Markarrende, miljökrav 

- produktionskalkyl 

- Ekonomisk kalkyl 

levande jordbruk. Det kräver hänsyn till 

vattendrag, känslig natur, kulturvärden 

och fornminnen med väl genomtänkta 

lösningar och särskilda tillstånd enligt 

miljöbalken. 

– Egentligen är processen ganska lik 

den som krävs när man ska dra fram en 

väg eller järnväg, säger Jan Halvarson och 

fortsätter: 

– Samråd är oerhört viktigt. Det handlar 

om allt från fornlämningar till golfbanor 

och enskilda brunnar. Det är ofta högt 

tempo som kräver att man har full koll på 

många olika frågor samtidigt. Ibland dyker 

det upp saker som kräver sena ändringar 

– som den häckande gladan på en plats i 

Östergötland där vi nu justerar linjedragningen 

för att inte störa boet. 

Beställarstöd 

I projektet har Vectura anlitats som projektledarstöd 

för mark- och tillståndsfrågor. 

Tidigare i år förnyades ramavtalet med 

3. Projektering 

- Detaljplanering 

- Samråd 

- MKB 

Olönsamt 

Avbryt planeringen 

»vecturas beställarstöd fungerar som 

en del av Svenska Kraftnät. De hjälper 

till i kontakter med markägare och 

myndigheter och vi är mer än nöjda« 

4. Sök tillstånd 

- Bygglov/ 

miljötillstånd 

Vectura som också omfattar en rad andra 

konsulttjänster inom bland annat miljö 

och landskap. 

Två Vecturamedarbetare har varit med 

i projektet sedan 2008. Josefin Kofoed 

Schröder och Åsa Malmborg är beställarstöd 

på den norra respektive södra delen. 

De har bland annat arbetat med ledningssträckningar, 

de har samordnat tillstånds- 

och miljöfrågor, granskat konsultrapporter, 

gjort fältbesök och svarat för dialog 

med enskilda och myndigheter. 

Nu när projektet är på väg mot byggfasen 

handlar det mycket om att hantera 

dispensansökningar för biotopskydd, 

strandskydd och ansökningar enligt kultur- 

minneslagen. 

– Vecturas beställarstöd fungerar som 

en del av Svenska Kraftnät. De hjälper till 

i kontakter med markägare och myndigheter 

och vi är mer än nöjda, säger Jan. 

– Beställarstödet tillför viktig sakkunskap 

och miljökompetens. Även om 

5. Tillstånd 

- Upphandling 

- Avtal 

jag själv har det yttersta ansvaret kan jag 

delegera till någon som håller samman frågorna 

och är delaktiga i att leda projektet, 

förklarar han. 

Luftledning i norr 

I den norra delen, Hallsberg – Barkeryd, 

dras Sydvästlänken som 400 kilovolts 

luftledning. I huvudsak följer den samma 

linjedragning som en äldre kraftledning. 

På den södra delen, Barkeryd – Hurva, blir 

det i huvudsak markkabel. Här används 

modern likströmsteknik, så kallad VSC. 

Markkabel innebär oftast ett betydligt 

mindre intrång. I ett öppet landskap lämnar 

den lite spår. 

– Där har vi flera passager av vattendrag 

som kräver tillstånd för vattenverksamhet. 

Just nu handlar arbetet också om 

att ta fram åtgärdsplaner för entreprenörerna. 

De ska fånga upp och beskriva alla 

hänsyn kring olika miljöaspekter så att de 

verkligen beaktas i praktiken, säger Jan. 

6 vecturum NR 3 2011 

Avslag 

Börja om 

eller förändra Överklaga 

/JAN HALvArSON, SveNSKA KrAFtNät

6. Bygge 

tornhöjd/Navhöjd 

100 m 

Höjd till rotorns spets 

50 m 


totalhöjd 

150 m 

Vectura är också engagerat som beställarstöd 

i den västra delen av Sydvästlänken. 

Den ligger lite senare i tid. Från Barkeryd 

till Grunnebo norr om Vänersborg föreslås 

markkabel. För sista biten upp till Norge 

utreds fem olika förslag på sträckningar. 

Fler nya stamledningar 

Utöver Sydvästlänken planerar Svenska 

Kraftnät för ett antal nya 400-kilovoltsledningar. 

Kärnkraftverken i Forsmark och 

Oskarshamn byggs om för högre effekt. 

– Vi är helt enkelt skyldiga att ha en 

sådan kapacitet i nätet att vi klarar av att 

distribuera den elkraft som elproducen- 

rotor 

växellåda 

vridmotor 

styrsystem 

transformator 

fundament 

vindmätare 

generator 

terna bygger för, förklarar Jan Halvarson. 

Vindkraften ansluts oftast till det regionala 

nätet. Men i förlängningen måste vindkraften 

överföras på stamnätet och Svenska 

Kraftnät behöver följa med och investera. 

Den nya Gotlandsförbindelsen som planeras 

stå färdig 2017 har en direkt koppling 

till utbyggnaden av vindkraften. 

– Vi följer noga vad som händer inom 

vindkraften och var nya vindkraftparker 

lokaliseras, avslutar Jan Halvarson. 

vill du veta mer? Kontakta Åsa malmborg: 

asa.malmborg@vectura.se 

VINDKRAFTSUTBYGGNADEN 

• Riksdagens planeringsram för vind- 

kraften anger att produktionen ska 

öka till 30 TWh år 2020. Det betyder att 

vindkraftens andel av elproduktionen 

på tio år ska öka från 2 till 20 procent. 

under 2010 uppgick elproduktionen 

från vindkraften till 3,5 TWh. 

• Vid årsskiftet fanns 1 655 vindkraftverk 

i Sverige. 

• Energimyndigheten bedömer att det 

behövs 3 000–6 000 vindsnurror för att 

nå 30 TWh/år. 

• Hittills har vindkraftsutbyggnaden 

gått snabbast i södra Sverige. Skåne, 

Gotland och Halland är de landskap 

som har flest vindsnurror i förhållande 

till ytan. Bland Sveriges kommuner 

ligger Malmö i topp. 

• Den framtida utbyggnaden kommer 

i mycket högre grad att ske i norra 

Sverige. 

Vindkraften i Sverige maj 2011 

• Vindkraftparker i drift: 494 st 

Total effekt: 1 034 MW 

Årsproduktion: 2 604 TWh 

• Vindkraftparker under byggnad: 260 st 

Total effekt: 597,5 MW 

Årsproduktion: 1 644 TWh 

Därutöver finns tillstånd för ytterligare 

38 vindkraftprojekt på land och till havs 

med en total effekt på 1 760 MW. 

Källa: Svensk Vindenergi 

7

Enklare ”vindansökningar” 

med ny GIS-metod 

Hur beskriver och analyserar man ett landskap – på ett objektivt sätt? Erik Lundborg som är 

specialist inom GIS och geografisk IT har utvecklat en metod som gör landskapsanalyser och 

bedömningar spårbara. 

– Med den här metoden kan projektörer och privatpersoner förvänta sig likvärdiga bedömningar 

då de ansöker om tillstånd för vindkraftetableringar i framtiden, säger Erik. 

teXt Ew A BROBÄCK FOtO LARS DAHLSTRÖM 

När en landskapsanalys ska genomföras 

går det vanligtvis till så att en landskapsarkitekt, 

eller motsvarande, beger sig ut i det 

aktuella området för att dokumentera och 

värdera med ögonens och kamerans hjälp. 

Pilotprojekt i Uppland 

Inför de många tillståndsprövningar som 

kommunerna har att vänta framöver när 

det gäller vindkraftetableringar, behöver 

många se över sina översiktsplaner och 

hitta metoder som gör det lättare att hantera 

den här typen av ärenden. Metoden 

som Vectura utvecklat i Norduppland kan 

vara ett sätt. 

Tierp, Östhammar och Älvkarleby är de 

kommuner i Uppsala län som har flest 

utpekade riksintressen för vindbruk. Ytterligare 

ett riksintresseområde finns på gränsen 

mellan Heby och Uppsala kommun. 

Nyligen gjorde kommunerna gemensam 

sak tillsammans med Länsstyrelsen, och 

Vectura anlitades för att hitta en lösning 

på de utmaningar som kommunerna kommer 

att ställas inför. 

Erik Lundborg berättar att man har 

utgått från två LCA-metoder*, en från 

England och en från Skottland. Tillsammans 

med forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet 

har man därefter plockat 

de bästa bitarna ur respektive metod och 

anpassat dem till Svenska förhållanden. 

Därefter har standardiserade GIS-program 

använts för att analysera och presentera 

den insamlade informationen. 

Definierade karaktärsområden 

– Allt resulterar i en översiktlig och 

lättarbetad mosaik, samt ett 25-tal 

landskapskaraktärsområden som nu finns 

tydligt definierade. Med hjälp av geografiska 

mätmetoder kan till exempel begrepp 

som ”flackt jordbrukslandskap” eller 

”jordbrukslandskap med inslag av skog” 

definieras. 

– En ”biprodukt” av den här satsningen 

är att kommunerna nu har lärt känna 

varandra och att man har bildat nätverk 

där man hjälper och inspirerar varandra 

i aktuella planfrågor, berättar Erik 

Lundborg. 

* Landscape Character Assessment 

8 



»Landskapsanalys är ett verktyg 

både i planeringen för hushållningen 

med landskapets resurser och 

för en konstruktiv dialog om vindkraftens 

påverkan på landskapet« 

Landskapsanalyser 

Vectura har ett sjuttiotal medarbetare som är specialiserade 

inom plan-, miljö- och kulturområdena. Det 

handlar exempelvis om plan- och landskapsarkitekter, 

biologer, arkeologer och kulturmiljöutredare. 

Historien, nuläget och utvecklingen. Det 

är tre centrala begrepp när det handlar om 

landskapsanalyser. Anders Dahlin, Vecturas 

teknikchef inom miljö, plan och arkitektur, 

berättar att landskapsanalyserna är centrala 

i alla stora infrastrukturprojekt. 

– Trafikverket, en av våra större kunder, 

ställer mycket höga krav på den här typen 

av utredningar. I exempelvis vägutredningar 

omfattar 50-60 procent av tiden insatser 

inom plan, arkitektur, miljö- och kulturområdena. 

Men också i uppdrag åt kunder 

som kommunerna och Svenska kraftnät är 

dessa frågor viktiga i utredningsskedet. Han 

fortsätter: 

– Vi som har kunskap om landskapets 

historia, värden och framtida utveckling 

LANDSKAPETS VÄRDEN 

Landskapet har olika typer av värden som 

brukar kunna delas in i kunskapsvärden, 

upplevelsevärden och bruksvärden. Bruksvärden 

handlar om hur de värdefulla områdena 

används eller kan användas: jord- och 

skogsbruk, vindbruk, till undervisning, turism 

med mera. Kunskapsvärden kallas ibland för 

vetenskapliga värden. Ofta handlar det om 

mindre områden, som fornlämningar eller 

värdefulla byggnader och sambanden mellan 

dem. Vindkraftverken kan i regel undvika skador 

på landskapets kunskapsvärden, eftersom 

den direkta markkonsumtionen är liten. 

har en viktig uppgift att medverka 

till att lokalisera energi- och 

infrastrukturanläggningar rätt, 

såsom vindkraftverk, hamnar, vägar 

och järnvägar. Det är faktiskt 

viktigare än att hitta den ultimata 

tekniska lösningen i alla lägen. 

Anders betonar att vi med 

utgångspunkt i hållbar samhälls- 

utveckling, har ett stort ansvar 

för natur- och kulturvärden när 

vi tillför nya element i landskapet, 

eftersom vi lägger till något 

som kommer att bestå i många år. 

LANDSKAPSKONVENTIONEN 

/BOverKet 

Sverige har nyligen ratificerat den europeiska 

landskapskonventionen som trädde i 

kraft i maj 2011. Den europeiska konventionen 

understryker att landskapet är en 

gemensam tillgång och ett gemensamt 

ansvar. I landskapet möts många olika värden 

och tillgångar - kulturella, ekologiska, 

estetiska, sociala och ekonomiska. 

Gestaltningsfrågorna är 

viktiga för Trafikverket 

Johnny Hedman var Vägverkets första land- 

skapsarkitekt på 1980-talet. Han var bland 

annat med och utvecklade Vackra vägars 

pris, och Vägverket blev en föregångare inom 

landskapsgestaltning. Efter några år i konsultvärlden 

är han tillbaka på Trafikverket, nu som 

chefsarkitekt. 

n Varför är det viktigt med vackra vägar? 

– Det är långsiktiga och dyrbara investeringar 

som vi ska leva med under lång tid. Ytterst handlar 

det om respekt för alla människor som vistas i våra 

trafikmiljöer, inte minst de som reser kollektivt. 

Skattebetalarna har rätt att få valuta för sina 

pengar. I sammanhanget har vi också politiska mål 

att ta hänsyn till: transport- och arkitekturpolitiska. 

n Vilken strategi har Trafikverket för (vackra) 

vägar och järnvägar? 

– I grunden är det en enkel strategi – Trafikverkets 

vision – som vi ska utveckla och förverkliga: Att 

alla ska kunna komma fram på ett smidigt, grönt 

och tryggt sätt. Det förutsätter att infrastrukturen 

utformas väl: funktionellt, hållbart och vackert! 

n Kommer vi att få se ”vackra järnvägar”? 

– “Ja, vi får inte glömma alla människor – och de 

ska bli dubbelt så många! – som är hänvisade till 

stationer och hållplatser i vårt kollektivtrafiksystem. 

Det är nästan en folkhälsouppgift: Att människor 

har rätt att vistas i vackra och funktionella 

miljöer. 

n Vad har du lärt dig under åren som konsult som 

du kan ta med in i Trafikverket? 

– Att vi måste vara rädda om tiden, eftersom 

den kostar pengar. Här är återkopplingen mellan 

beställning och leverans tydligare i konsultvärlden. 

En annan sak jag lärt mig är att kreativitet och 

nytänkande måste få större genomslag i upphandlingarna! 

n Kan du ge exempel på bra gestaltning inom 

svensk infrastruktur? 

– Jag blir glad när jag tänker på gamla E4:an 

genom Råneå som har byggts om för att stämma 

överens med sin nya funktion. Där har man lyckats 

skapa en fungerande helhet av alla detaljer. Östra 

station i umeå är ett annat exempel på god design 

och värdighet. uppsalas nya resecentrum erbjuder 

flera goda anslag som förtjänar att uppmärksammas 

och lära av. Gotlänningarnas sätt att sköta sina 

vägar är också något extra. Där finns en positiv och 

konstruktiv inställning som genomsyrar hela kedjan 

från beställare till entreprenörer. 

9

Så kan Arlandas bana 3 förlängas: 

Som en bro över lösa leror 

Om start- och landningsbanan ska förlängas måste den delvis anläggas över 

Halmsjön. Men sjön måste så långt som möjligt förbli orörd. Det gäller också 

de djupa sedimenten under och runt sjön. Så ser förutsättningarna ut för ett 

av de alternativ som utreds för framtidens Arlanda. 

teXt STIG MEITON FOtO Sw EDAVIA, DANIEL ASPLUND OCH LASSE MODIN 

Swedavia undersöker möjligheten att 

förlänga bana 3 norrut. Det skulle 

minska bullerexponeringen över Upplands 

Väsby tätort. Men norr om bana 3 ligger 

Halmsjön, en liten sjö som gett namn åt 

hela området – Halmsjöfältet – som blev 

storflygplatsen Arlanda. 

En förlängning norrut innebär därför att 

banan måste anläggas över Halmsjön. Men 

påverkan på sjön ska helst vara så liten 

som möjligt. Halmsjön används idag för 

bad och vattensporter, och är ett trevligt 

inslag i området. Intill ljusramper och 

taxibanor finns natur man gärna bevarar 

så långt som möjligt. Öster om sjön finns 

också Långåsen, en rullstensås som spelar 

en viktig roll inte minst för Arlandas 

miljöarbete. 

En förlängd bana ska samtidigt kunna 

ta hand om alla de flygplanstyper som 

trafikerar Arlanda. En fulltankad Airbus 

380 kan väga upp till 592 ton. 

Hydrogeologisk utredning 

Vectura har på uppdrag av Swedavia gjort 

en förstudie och tagit fram förslag på hur 

en förlängning med 1 200 meter ut över 

sjöns västra ände skulle kunna utföras. Vid 

den hydrogeologiska utredningen gjordes 

provtagningar och mätningar i och runt 

sjön, men också analyser av grundvattenrörelser 

i hela området som genomkorsas 

av rullstensåsen. 

Energilager under jord 

I Långåsen har istidens avlagringar skapat 

ett gigantiskt grundvattenlager – en så 

kallad akvifer av sand, sten, grus och vatten. 

Den används idag för att värma eller 

kyla Arlandas byggnader, beroende på 

årstid. Anläggningen är en av de största i 

sitt slag i världen. 


VECTURAS UTMANING 

Vad? förstudie med förslag till utformning av en förlängning 

av Arlandas bana 3. Till grund för förstudien ligger 

en omfattande hydrologisk utredning och en geoteknisk 

undersökning. 

Hur? förstudien föreslår att banan förlängs med en 

fackverkskonstruktion som vilar på pålgrupper. I princip 

innebär det en bro över Halmsjön och väg 273 som går 

utmed sjön. 

Varför? Behovet av pålning och schaktning minimeras. 

fackverket fördelar lasterna till färre punkter där 

konstruktionen tar stöd av pålgrupper med fyra kraftiga 

stålrör som slås ned till berget och fylls med betong. 

Det ger en robust konstruktion som ger liten påverkan 

på den känsliga omgivningen, kräver lite underhåll, är 

kostnadseffektiv och minimerar störningen av flygtrafiken 

i byggskedet. 

Kostnad? förlängningen av bana 3 är kostnadsberäknad 

till 2,2 miljarder kronor. 

BAKGRUND 

Bana 3 stod klar 2003 och ligger i nord-sydlig riktning 

parallellt med Arlandas huvudbana, bana 1. När miljötillståndet 

gavs 1993 utgick man ifrån att trafikbullret på 

sikt skulle kunna minskas med hjälp av kurvade inflygningar. 

I dagsläget är det endast möjligt att låta enstaka 

flygplan flyga in på det viset. Därför måste inflygningarna 

till bana 3 fortfarande gå rakt över upplands Väsby söder 

om Arlanda. 

– Det har vidtagits undersökningar för 

att bland annat förstå hur grundvattenströmningen 

i området fungerar, om det 

finns genomsläppliga skikt under sjön som 

har kommunikation med åsen och om befintliga 

konstruktioner inverkar på strömningsmönstret. 

Grundvattenförhållandena 

påverkar i hög grad akvifervärmelagrets 

driftsituation, förklarar Jan Sundberg 

som är hydrogeolog och seniorkonsult på 

Vectura. 

Fackverkskonstruktion 

En start- och landningsbana med sidoområden 

är 300 meter bred och ska bära stora 

laster. Efter en översiktlig studie av olika 

grundläggningsmetoder stod valet mellan 

en bank med nedpressad fyllning eller 

någon form av påldäck. Ett traditionellt 

påldäck föll bort till förmån för ett förslag 

om att låta hela start- och landningsbanan 

vila på en fackverkskonstruktion. 

– Det minimerar behovet av pålning 

och schaktning i de lösa materialen, 

säger Fredrik Clifford, uppdragsledare på 



– Med ett fackverk kan man styra last- 

erna. Konstruktionen får vila på pålgrupper 

med fyra pålar i varje. Med 20–25 

meters spännvidd krävs betydligt färre 

pålar än med ett traditionellt påldäck. 

Bro över sjön 

Stålrörspålarna slås ned till fast berg. 

Rören är slutna i foten och metoden ger 

minsta möjliga påverkan på sjöns vällingliknande 

bottensediment. Enkelt uttryckt 

innebär förslaget en bro som sträcker sig 

över sjön. Banan kommer att hamna 6–7 

meter över vattenytan. 

– Det blir en robust konstruktion som 

utnyttjar nivåskillnaderna på ett bra 

sätt. Det ger fördelar både ur miljö- och 

underhållssynpunkt. Vi har naturligtvis 

också tittat på kostnaderna och vägt in att 

bygget ska störa flygtrafiken så lite som 

möjligt. Höga pålkranar går inte bra ihop 

med flygtrafik. Fackverken kan prefabriceras 

och lyftas på plats som kassetter vilket 

kortar byggtiden, säger Fredrik Clifford. 

– I ansökan om nytt miljötillstånd redovisas 

förslaget till förlängning av bana 3 

som en alternativ skyddsåtgärd för att 

minska bullerexponeringen i Upplands 

Väsbys tätort. Vi söker ett helt nytt tillstånd 

för att säkra verksamheten på lång sikt, 

säger Swedavias projektledare Anette Näs. 

Bullret förskjuts 

Genom att förlänga bana 3 norrut för- 

skjuts också bullret i samma riktning. 

Det betyder att färre människor i 

Upplands Väsby tätort, som ligger rakt 

under inflygningsvägen, berörs av det 

riktvärde för buller som används vid långsiktig 

planering. Förändringen blir liten, 

ca 1 dB(A) men skulle innebära att boende 

i Upplands Väsby tätort inte berörs av 

flygbuller över riktvärdet. 

– Detta är ett alternativ bland flera 

utredda. Det viktiga är att man nu ser till 

helheten. Vi arbetar för att minska flygets 

påverkan, men någonstans kommer människor 

att exponeras för buller, dock bör 

bullret helst förläggas där det bor så få 

människor som möjligt. Men det är svårt 

att lösa i en region som växer, inte minst 

tack vare just Arlanda, säger Anette Näs. 

11

teKNIK & treNDer 

NYA reGLer & 

NY teKINK 

Arbete i spårområde 

Trafikverket har reviderat de 

regler som gäller för arbetsmiljö 

och säkerhet i spårområde. förändringarna 

trädde i kraft 1 juni 

2011 och berör all personal som 

är ute och jobbar i spårmiljö. 

De nya reglerna ingår i 

föreskriften BVf 923 ”Regler 

för arbetsmiljö och säkerhet vid 

aktiviteter i spårområde”, version, 

4.0. Denna version ersätter den 

tidigare, 3.0. föreskriften har 

reviderats på grund av tillbud och 

olyckor som har inträffat. Syftet 

med den nya versionen är att 

förbättra arbetsmiljön och öka 

trafiksäkerheten. 

Samtal ger kortare väntetid 

Nyheten JIMO (Järnvägstjänster 

i mobiltelefon) underlättar för 

tågpersonalen. Tekniken sänker 

väntetiderna och spåren blockeras 

under kortare tid. I JIMO 

används i nuläget funktionen Begäran 

om tågväg. Tågpersonalen 

ringer till tågklareraren när tåget 

är avgångsklart och får snabb respons. 

En lampa tänds vid tåget, 

och tågklareraren kan se att tåget 

är klart för avgång. JIMO har 

flera fördelar. Tågpersonalen kan 

placera sig friare, och får bättre 

överblick. Tågklarerarna kan 

utföra andra uppgifter, och risken 

att begäran om tågväg görs för 

fel tåg minskar. Idag hanteras 150 

Begäran om tågväg per dag. 

VTR visar trafikmätningar 

under hösten lanserar Vectura 

trafikredovisningsprogrammet 

VTR, som är en uppföljare till 

programmet Trio. Vecturas avdelningschef 

för Trafik Syd, Björn 

Gustavsson, och funktionsledare 

Hans forsberg, har utformat 

det nya programmet och ITkonsultföretaget 

Sogeti har stått 

för den tekniska framställningen. 

VTR vänder sig i första hand till 

kommuner och Trafikverket. VTR 

är ett webbaserat program som 

kommer att innehålla uppgifter 

om fordonsmängder och 

hastigheter på det kommunala 

och statliga vägnätet. Efter 

slutförd mätning kan beställaren 

självständigt ta fram uppgifter 

om flöden, fordonsmätningar, 

typer av fordon och variationer 

i hastighet över tid på specifika 

sträckor. förhoppningen är att 

VTR kommer att spara tid och 

underlätta planeringen av drift 

och nyinvesteringar i vägnätet. 

Samarbetsavtal med 

Moelven för träbroar 

Efter ett antal lyckade broprojekt 

har Moelven Töreboda 

och Vectura tecknat ett samarbetsavtal 

som gör konstellationen 

till en stark aktör på 

en marknad där efterfrågan på 

träbroar hela tiden ökar. 

– Träbroar har många fördelar; 

de är ekonomiska, starka och 

har lång livslängd. Dessutom 

är de vackra och det finns 

många möjligheter att utforma 

dem på ett spännande sätt, 

säger Roland Olsson, affärs- 

områdeschef och brokonstruktör 

på Vectura i Göteborg. 

Vectura har sedan en tid 

tillbaka knutit till sig en doktorand 

från Chalmers på just 

träbroar. En satsning som har 

betytt mycket för samarbetsavtalet. 

– Doktorandtjänsten har 

inneburit att vi har utvecklat 

vår kompetens inom det här 

området. Det nära samarbetet 

med Chalmers kommer vi 

att ha stor nytta av också i 

det fortsatta samarbetet med 

Moelven, säger Roland. 

– Konkurrenter finns, både 

svenska och utländska men vi 

står oss mycket bra i konkurrensen 

med vår samlade kompetens, 

konstaterar Roland. 

Utmaning när bro över Ljusnan byts ut 

Den 89 år gamla bron över 

Ljusnan till Järvsö kyrka har 

sett sina bästa dagar. Nu byts 

den ut mot en nästan likadan. 

Vecturas CAD-ingenjörer 

och konstruktörer har ansvar 

för att ta fram ritningar till 

det speciella projektet. Den 

välkända bågbron är den enda 

vägen ut till Kyrkön, vilket 

komplicerar arbetet. Innan den 

gamla bron skulle rivas, kom 

en provisorisk på plats, som är 

helt oumbärlig. Den tillfälliga 

bron är öppen för persontrafik 

och transporterar kranbilar 

och annat material över Ljusnans 

vatten. 

Den nya bron monteras först 

på Kyrkön och dras därefter på 

pontoner över vattnet till dess 

att mobilkranen når den från 

landsidan. Det är ett omfattande 

arbete, men miljöpåverkan 

kommer att bli liten, eftersom 

den nya bron monteras helt 

på land och den gamla brons 

landfästen och stenklädda 

slänter till stor del kommer att 

finnas kvar. 

Den gamla bron kommer 

att i viss mån att bevaras i 

anslutning till den nya, som är 

ungefär 11 meter längre än den 

gamla. 


Tågmöte i Sunderby 

Sommaren 2010 inleddes bygget 

på stationsområdet vid Sunderby 

sjukhus. För sjukhuset, 

som ligger mitt emellan Luleå 

och Boden, är det viktigt att tillgängligheten 

är bästa möjliga. 

En ny perrong vid Sunderby 

station var därför prioriterat. 

– På det här sättet behöver 

inget tåg stå och vänta på 

grund av att det bara finns en 

perrong vid Sunderby sjukhus. 

Det spar både tid och pengar, 


säger Tommy Höjsten byggledare, 

Vectura. Den nya perrongen 

är byggd helt enligt de 

krav som finns i TSD* avseende 

funktionshindrade i järnvägssystemet. 

För att passagerarna 

lätt ska kunna ta sig mellan 

perrongerna utan att beträda 

spårområdet, har man också 

byggt en inbyggd uppvärmd 

gångbro. 

Vectura har i projektet 

ansvarat för byggledningen och 

dessutom projekterat kontaktledning, 

signal och tele. Ett 

uppdrag som inte alltid varit 

helt lätt. 

– Vi har använt oss av en 

sorts zinkplåt när vi byggt perrongen 

som inte kan bearbetas 

när det är kallare än fem plusgrader 

för då spricker materialet. 

På dessa breddgrader har 

vi som bekant en temperatur 

som ofta sjunker lägre, säger 

Tommy. 


Nu är den klar. Den 300 meter långa perrongen som gör det möjligt för 

två tåg att mötas på stationen vid Sunderby sjukhus mellan Luleå och 

Boden. En gångbro har också byggts som förbinder de båda perrongerna. 

Vectura har skött byggledning och entreprenad. Spårhalkans 

* Tekniska specifikationer för driftkompabilitet 

FOrSKNING & utvecKLING 

JÄRNVÄGSKONFERENS FLER CYKELVÄGAR 

TREFÄLTSVÄGAR 

Danmarks största årliga järnvägskonferens hölls i 

Köpenhamn. 500 personer medverkade, till största 

delen studenter och branschfolk. Vectura deltog som 

medarrangör och höll ett uppskattat föredrag om järnvägsdrift 

i Öresundsregionen, bland annat med fokus 

på en fast förbindelse mellan Danmark och Sverige 

(Helsingör – Helsingborgförbindelsen). Bland konferensens 

övriga föredrag kan särskilt nämnas den danska 

transportministern Hans Christian Schmidts tal om 

utmaningarna med DSB first och vice ordföranden 

i Europeiska kommissionen Siim Kallas, som bland 

annat redogjorde för Eu-kommissionens ambitiösa 

planer på att utöka det europeiska järnvägsnätet. 

Regeringen arbetar för att skapa möjligheter 

till miljövänligare pendling, 

och planerar att bygga cykelvägar 

för en miljard kronor. från lokalt håll 

kommer också satsningar, till exempel 

från Stockholms län, som har som 

övergripande mål att antalet cyklande 

ska öka. Det ska även bli lättare att 

ta med cykel på pendeltåg och andra 

trafikslag. Man planerar även att börja 

erbjuda lånecyklar i innerstaden och 

skapa fler cykelparkeringar i anslutning 

till kollektivtrafiken. 

orsaker spårade 

Spårhalka är ett gissel som drabbar 

järnvägar och spårvägar varje höst. 

Forskare vid KTH har klarlagt hur 

problemet uppstår. När tåghjulen 

mosar höstlöven frigörs en mix 

av ämnen som reagerar kemiskt 

med rälsen. Resultatet blir en svart 

beläggning som är hal som olja. 

– Beläggningen innehåller svavel, 

fosfor, kalcium och kol som etsas 

fast i rälsen. Det är sådana ämnen 

som till exempel oljetillverkare 

blandar i motorolja för smörjning. 

Vi vet alltså varför det är halt, och 

hur hårt detta halklager är samt 

dess mekaniska egenskaper, säger 

Ulf Olofsson, professor och prefekt 

vid institutionen för maskinkonstruktion 

på KTH. 

Nu kan forskarna koncentrera 

sig på att hitta ett effektivt sätt att 

bekämpa spårhalkan. 

KTH-forskare har tillsammans 

med SL och Trafikverket studerat 

lövhalka vid Brommaplan och 

Skogskyrkogården, två lövträdstäta 

och utsatta områden i Stockholms 

tunnelbana. Spårhalka kostar 

samhället stora summor varje år, 

både i form av förseningar och 

skador på hjul och räls. 

2 +1–vägarna (trefältsvägarna) skapar trygghet 

och är effektiva. Det anser 83 procent i en undersökning 

som Vectura har genomfört. 10 procent av 

svenskarna är negativa till 2+1–vägarna. Enligt en 

rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut, 

VTI, har trefältsvägarna lett till att olyckorna 

minskat med 79 procent. Av den positiva delen 

av befolkningen anser 25 procent att 2+1– vägarna 

leder till säkrare omkörningar. Mindre risk att 

krocka med mötande trafik anser 52 procent som 

mest positivt. Bland de 10 procent som är negativa, 

hävdar 38 procent att det blir trångt och 33 procent 

tycker att det blir en ojämn rytm i trafiken. 

13


Trafiken i Norrland ökar. Inte minst 

malmtransporterna. Nya och stora 

gruvsatsningar kräver genomtänkta 

transportlösningar. En av 

de stora utmaningarna är det tuffa 

klimatet. 

Bästa järnvägstransporten 

till hamnen 

Anders Lundberg, seniorkonsult 

från Vectura har tillsammans 

med Robert Sommar och 

Christer Södergren nyligen 

avslutat en utredning som 

presenterar lämpliga 

transportlösningar i 

ett område som stora 

delar av året har ett 

riktigt tufft klimat. 

– Det finns en hel 

del utmaningar i det 

här, säger Anders. Dels 

ser vi hela tiden en 

ökad trafik i Norrland, 

inte minst av gods. Det 

betyder att det är hårt 

tryck på järnvägen 

och planerna för ökad 

trafik på malmbanan under de 

närmaste åren är nu konkreta. 

Dels har Norrland långa och 

ibland ganska besvärliga vintrar 

där temperaturen faller ner 

mot 30, 40 minusgrader. Det 

ställer krav på hela transporten, 

från gruvan till lastningsterminalen 

och vidare med 

järnvägen till hamnen. 

Olika transportupplägg 

Vectura har i sin utredning 

gjort olika typer av transport- 

upplägg och analyserat ekonomiska 

beräkningar för att hitta 

bästa sättet att transportera 

malmen. Roger Nordefors 

arbetar som uppdragsledare på 

Ökad kapacitet i Narvik 

Den isfria hamnen i Narvik har 

visat sig vara ett utmärkt alternativ 

för Norrlands malmtransporter. 

Northland Resources 

ska skeppa iväg sin första leverans 

från gruvan i Kaunisvaara 

2013 och därför krävs det en 

ny terminal i Narvik. 

– Kapaciteten i hamnen 

räcker inte till, säger Jan-Erik 

Jansson, Vecturas affärschef 

för Norge. Vi har på uppdrag 

av norska Jernbaneverket 

bistått med de tekniska delarna 

till en hovedplan som förbereder 

för det fortsatta arbetet 

med den nya terminalen. 

Northland Resources kommer 

till en början att transportera 

malmen på lastbil från 

gruvan i Kaunisvaara till en 

omlastningsterminal i Svappa- 

Vectura och har tillsammans 

med Anders och de övriga från 

logistikteamet på Vectura ett intensivt 

arbete med att förbereda 

driftstart. 

– Vi har också ansvarat för 

upphandlingen av lämpligt 

vagn- lok- och tågbolag som 

kommer att sköta transporterna. 

Det krävs en hel del 

av leverantörerna som måste 

kunna erbjuda specialvagnar 

och lämpliga malmtågslok 

eftersom malmen lossas med 

en speciell teknik i Narvik. Klimatet 

i Norrland ställer också 

stora krav på lok och vagnar 

som ska fungera i alla väder, 

förklarar Anders. 

vaara (drygt tio mil). Malmen 

lastas därefter på anslutande 

tåg och vidare på Malmbanan 

till Narvik. 

– Längre och tyngre tåg 

ställer krav på upprustning av 

Malmbanan, säger Jan-Erik. 

Det pågår projekt som ska 

se över mötesstationerna på 

sträckan, för att klara längre 

och tyngre malmtåg. 

RIKSGRÄNSEN 

NARVIK 

ABISKO 

– Det händer överhuvudtaget 

mycket i hela Norrland nu, 

LKAB exempelvis transporterar 

mer och mer. Det finns redan 

mängder av färdigbruten malm 

som tidigare varit olönsam att 

förädla. Nu är det lönsamt igen 

och det ställer krav på att det 

också finns transportmöjligheter. 

14 vecturum NR 3 2011 

KIRUNA 

GÄLLIVARE 

SVAPPAVAARA 

BODEN 

LULEÅ

Belysta björkar piggar upp trötta bilister 

Tolv vackra björkar och en 

slänt vid Sandvikens östra 

infart är sedan slutet av förra 

året permanent belysta under- 

ifrån. Vecturas belysningsprojektör 

och ljusdesigner Mikael 

Clefberg har styrt arbetet tillsammans 

med kommunen – 

som redan vill anlita Clefberg 

för liknande framtida projekt. 

Björkarna belyses från flera 

håll för att ljuseffekten ska 

synas ordentligt på stammarna. 

Samtidigt är slänten ljussatt 

så att årets färgskiftningar blir 

tydliga. Björkarna fungerar som 


”visuella milstolpar” för långväga 

trafikanter och trafiksäkerheten 

ökar genom att bilisterna 

reagerar och piggnar till. 

– Det ger både förhöjd 

trafiksäkerhet och ett vackert 

bemötande, säger Vecturas 

Mikael Clefberg. 

Mijövänligare än Väst 

Belysningen på bron vid Sandvikens 

västra infart monterades 

redan 1995, när bron byggdes. 

På den tiden var den här typen 

av indirekt belysning med 

reflektorer något helt nytt och 

fanns bara i Sandviken och 

på Hannovers flygplats. Den 

gamla belysningen vid den 

västra bron är mycket energikrävande 

med sina 12 000 watt 

per timme. Det kan jämföras 

med den östra infartens 1 000 

watt per timme. 

– Dessutom lyser lamporna 

vid östra infarten upp ett 

mycket större område än de 

västra lamporna vid bron. Det 

är alltså frågan om mycket 

miljövänligare teknik, avslutar 

Clefberg. 


Eskilstuna satsar stort på logistiken 

Eskilstuna kommun storsatsar 

på att utveckla transporter och 

lagerhållning för Mälardalen 

och Stockholm. Eskilstuna 

kombiterminal byggs nu ut 

med två nya spår för 700 meter 

långa tåg samt ett vändspår. 

Vectura får helhetsansvaret 

för tekniska riktlinjer och 

projektering. Det betyder 

bygghandlingar för geoteknik, 

mark och banunderbyggnad 

samt förfrågningsunderlag och 

bygghandlingar för järnvägsteknikerna 

bana, el, signal 

och tele. 

– Vi har fått ett utvidgat 

uppdrag åt kommunen. Nu 

levererar vi helhetslösningar 

vilket kräver ett än mer lyhört 

och proaktivt förhållningssätt 

gentemot beställaren, säger 

Vecturas uppdragsledare 

Elisabet Åström. 

Eskilstuna Logistikpark heter 

den andra delen av kommunens 

satsning. Det är ett stort 

etableringsområde i anslutning 

till Eskilstuna flygplats. Här 

har Vectura projekterat ett 

anslutningsspår till Svealandsbanan 

som ska kopplas in i 

oktober. 

Nu deltar Vectura också i utvecklingen 

av industritomterna 

genom att ta fram en MKButredning 

till detaljplanen för 

logistikparken. 

VECTURAS UPPDRAG 

Helhetsansvaret för tekniska 

riktlinjer och projektering när 

två nya spår och ett vändspår 

byggs i Eskilstuna. 

projektering av ett anslutningsspår 

till Svealandsbanan 

från Eskilstuna Logistikpark. 

Miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) till detaljplanen för 

logistikparken. 

15

Dubbelspåret kortar 

Snart förskjuts Strängnäs lite åt Stockholmshållet. Eskilstuna 

likaså. Förändringen märks mest i Strängnäs där den nuvarande 

stationsbyggnaden rivs för att ge plats för ett nytt dubbelspår. 

teXt STIG MEITON FOtO KASPER DUDZIK, JOHAN GUNSéUS OCH PER-ERIK ADAMSSON 

Bra pendlingsmöjligheter betyder mycket 

för kommunerna söder om Mälaren. 

Utbyggnaden av Svealandsbanan på 

1990-talet fick fart på tillväxten. Men ganska 

snart efter att den järnvägen stod klar 

1997 började kapaciteten slå i taket. 

Nu planeras för ett nytt dubbelspår 

från Strängnäs station och västerut mot 

Eskilstuna. Det kommer att ge viktiga 

tidsvinster för dem som pendlar mot 

Stockholm. Målet är att tågen ska kunna 

köra sträckan Stockholm – Eskilstuna på 

mindre än 60 minuter. Då ingår fem stopp 

– i Flemingsberg, Södertälje, Nykvarn, 

Läggesta och Strängnäs. 

Turtätheten ska höjas till halvtimmestrafik. 

Den åtta kilometer långa dubbelspårssträckan 

ger också utrymme för mer 

flexibla tidtabeller – möjlighet att köra in 

tid och säkra tågens punktlighet. 

FAKTA 

Vad händer? Trafikverket bygger åtta 

kilometer dubbelspår på Svealandsbanan 

mellan Strängnäs station och Härad i riktning 

mot Eskilstuna. 

Hur? Järnvägsstationen i Strängnäs byggs 

om med nytt spår norr om det nuvarande. 

Det blir en ny stationsbyggnad över spåren 

och nya angöringar för kollektivtrafik. Det 

nya spåret läggs i en cirka tre kilometer lång 

bergtunnel västerut från stationen. 

Varför? Bättre pendlingsmöjligheter mellan 

orterna söder om Mälaren och Stockholm. 

Dubbelspåret ger förutsättningar för högre 

turtäthet, ökad punktlighet och kortare 

restider. 

Vad gör Vectura? Vectura engagerar ett 

60-tal medarbetare i uppdraget som om- 

fattar att upprätta anläggningskrav järnväg, 

systemhandling, järnvägsplan och miljö- 

konsekvensbeskrivning (MKB). 

Vectura är starkt engagerat i projektet. 

På Trafikverkets uppdrag tar man fram 

anläggningskrav järnväg, systemhand- 

ling, järnvägsplan och miljökonsekvens- 

beskrivning. 

I uppdraget ingår även att ta ett helhetsgrepp 

över stationsområdet och utveckla 

det till ett nytt resecentrum. En analys av 

framtidens resandeströmmar ska läggas 

till grund för utformningen av ytor och 

funktioner. 

Projektet spänner över många teknikområden, 

vilket ställer höga krav på 

samarbetsförmåga, konstaterar Vecturas 

uppdragsledare Ingemar Sors: 

– Vi har ett 60-tal medarbetare och 

underkonsulter engagerade. Mark och 

anläggning utgör lika stora delar som de 

traditionella järnvägsteknikerna bana, el, 

signal och tele, berättar han. 

BÄTTRE FÖR GODSET 

Härad 

Dubbelspåret ökar också förutsättningar 

för mer godstrafik. flera kommuner längs 

sträckan studerar möjligheten att anlägga 

godsterminaler. 

I Eskilstuna finns redan en kombiterminal 

och kommunen planerar också för en logistikpark 

i Kjula som binder ihop järnvägen 

med väg och flyg. Läs mer på sid 15. 

PARALLELLT DUBBELSPÅR 

Svealandsbanan får nu två sträckor med 

dubbelspår. Det ursprungliga dubbelspårsavsnittet 

är sedan 2010 förlängt med 6 km 

och omfattar nu 21 kilometer från Nykvarn 

till Läggesta som är den station som 

betjänar Mariefred. Mellan Läggesta och 

Strängnäs är banan enkelspårig i 13 km. 

Med det 8 kilometer långa nya dubbelspåret 

Strängnäs – Härad får stråket 

den förstärkning som krävs för att klara 

framtidens krav. 

projekteringen utförs 2011–2012 med 

byggstart 2013. Trafikstarten är planerad 

till 2017. 


tiden till Stockholm 


Befintligt enkelspår 

Studerat nytt dubbelspår 

Strängnäs 

NY BERGTUNNEL 

Strängnäs stad som är klassat som riksintresse 

påverkas marginellt av projektet. 

Men det kommer att bli stora förändringar 

vid Strängnäs station. Där ligger enkelspåret 

med sidoplattform inskuret i sidan av 

Långberget. 

från stationen går järnvägen in i en två 

kilometer lång bergtunnel, en av de längsta 

i Sverige. Nu ska ytterligare en tunnel, cirka 

tre kilometer lång, byggas parallellt med 

den befintliga. 

för att få plats med en cirka 325 meter 

lång mellanplattform utanför det befintliga 

spåret längs Långberget måste stationsområdet 

breddas ut över gatumark. 

NYTT RESECENTRUM 

Stationen får en helt ny anslutning mot 

Strängnäs med nya angöringar för buss och 

taxi. Det nya resecentret ska byggas över 

spåren med hissar och rulltrappor ned på 

den nya mellanplattformen. 

Två underkonsulter är engagerade i projektet; 

Ramböll för berg/tunnel och Archus 

som arkitekt för stationshuset. 

– Det är ett projekt som ställer stora 

krav på god samordning. Vectura inleder 

uppdraget med att ta fram det samlade 

kravdokumentet, Anläggningskrav Järnväg, 

som beskriver teknik och funktion, säger 

Ingemar Sors, Vecturas uppdragsledare. 

17


Vindkraftverk står stadigt 

på marken 

Tio stycken nittio meter höga 

vindkraftverk har nyligen rests 

i Nybro på det småländska höglandet, 

200 meter över havet. 

Uppdragsgivare är EON och 

Vectura har ansvarat för 

byggledningen vid mark och 

grundläggning. 

Vindkraftverken blir bara 

fler och fler i takt med att 

efterfrågan på förnybar elproduktion 

ökar. Men det är inte 

helt lätt att hitta rätt lägen för 

vindparkerna, förutsättningarna 

måste vara perfekta. 

– Det är dyrt med vindkraftverk 

så därför är det viktigt 

att de anläggs på rätt ställe. 

I Nybro har man länge gjort 

mätningar och gjort bedömningen 

att här på det småländska 

höglandet, kommer det att 

fungera säger Anders Evertsson, 

byggledare på Vectura. 

– Att anlägga vindkraftverk 

är som att arbeta med vilket 

Förändrat klimat med stora 

variationer i nederbörd ställer 

till det för boende i Göta älvdal. 

Redan förra året utredde 

Vectura älvens övre sträckning 

och nu har man gjort det igen 

– denna gång etappen Nordre 

Älv och Rödbo – Angeredsbro 

där Vecturas arbete nyligen 

avslutats. Uppdraget kommer 

från SGI, Statens Geotekniska 

institut. 

Området runt Göta älv är 

känsligt för jordskred. Flera 

gånger har området drabbats 

tungt anläggningsjobb som 

helst egentligen, men visst är 

det vissa extraordinära saker 

man måste ta hänsyn till, 

de omgivande vägarna till 

exempel. De måste anpassas 

så att de klarar långa och 

mycket tunga transporter, säger 

Anders. 

av ras, vilket har fått stora 

konsekvenser för boende längs 

älven. Orsaken till jordskreden 

är förändrat klimat med större 

variationer i nederbörd. 

2010 valdes Vectura som 

huvudkonsult för att utreda 

älvens övre sträckning. Med 

hjälp av provborrningar och 

beräkningar fastställdes var 

det är störst risk för framtida 

skred. Viktig information som 

gör att regeringen kommer 

att kunna besluta om vilka 

åtgärder som behövs för att 

Fundamentet måste också vara 

mycket kraftigt. Det ska klara 

en ”byggnad” som är 170 

meter hög och där en 80 ton 

tung generator sitter på 125 

meters höjd. Vindkraftverken 

är därför förankrade i gravitationsfundament 

gjorda av 

500 kubikmeter betong och 

ännu en etapp är utredd i Göta älv 

förhindra större katastrofer. 

– Flera gånger har vi sett 

riktigt stora ras i området. 

Det kommer att rasa igen men 

med rätt underlag kan man 

vidta åtgärder för att minimera 

skadorna, säger Henrik 

Lundström, geotekniker och 

uppdragsledare på Vectura i 

Vänersborg. 

– Vi har denna gång utrett 

etappen Nordre älv och Rödbo 

– Angeredsbro, ett område 

söder om Kungälv, fortsätter 

Henrik. Uppdraget är värt 

70 ton armering. De tio vindkraftverken 

i Nybro ska producera 

el motsvarande hushållsel 

för cirka 10 000 villor. Detta 

betyder minskade koldioxidutsläpp 

i storleksordningen 

40 000 ton per år. 

cirka fyra miljoner kronor och 

har nyligen avslutats. Med 

det färdiga underlaget från 

Vectura kan SGI leverera en 

slutprodukt till regeringen. Det 

kommer att ske någon gång 

runt årsskiftet. 

Båda etapperna har skett 

under stor tidspress men med 

hjälp av Vecturas personal i 

Karlstad och Jönköping har 

Vectura i Göteborg lyckats 

leverera i tid. 


Världens första handikappvänliga 

stad byggs i Algeriet? 

Algeriet tjänar stora pengar på 

sin olja och vill nu investera i 

sin infrastruktur. Motsvarande 

286 miljarder kronor ska satsas 

på motorvägar, snabbgående 

tåg, spårvagnstrafik, tunnelbana 

och bostäder fram till 2014. 


Dessutom ska fem nya städer 

byggas, alla med ett tema: 

– Världens första handikappvänliga 

stad, var en idé 

som vi presenterade, berättar 

Hans Skalin, Vectura, som 

agerade moderator på en 

konferens som diskuterade 

trafiksäkerhetsfrågor i Alger. 

Utgångspunkten för diskussionerna 

var den svenska 

nollvisionen. 

Sverige har sedan länge goda 

relationer med Algeriet och 

svenska miljötekniklösningar 

»Algeriet ska utvecklas med hjälp av 

svensk miljöteknik från vectura« 

är högintressanta. Konferensen 

organiserades av Sveriges ambassad 

i nära samarbete med 

initiativtagaren Sensys Traffic 

AB och Green global. Mötet 

resulterade i ett samarbetsavtal 

som omfattar export av svensk 

miljöteknik. 

– Avtalet har också en stor 

strategisk betydelse för svensk 

framtida export, i första hand 

till Nordafrika. 

Från Vectura deltog även 

Mohsen Towliat, trafiksäkerhetsexpert. 

Rondell med ringar på vattnet 

Oxelösund är industriorten vid 

havet som domineras av ståltillverkaren 

SSAB. Här börjar 

väg 53 – eller slutar. En hårt 

trafikerad fyrvägskorsning vid 

infarten har nu ersatts med en 

cirkulationsplats. I den skimrar 

det av vatten och blankt stål. 

”Ringar på vattnet” heter 

utsmyckningen som utformats 

av Maria Hörberg, landskapsarkitekt 

och ljusdesigner på 


Det skimrande vattnet består 

av blått glaskross. Ringarna 

är av mönsterskurna blanka 

stålband och mitt i står ett 

fartygsankare. 

– Det är samhällets entré. 

Det är naturligt att lyfta fram 

vattnet i blickfånget och markera 

att vägen växlar tempo, 

säger Maria Hörberg. 

Utsmyckningen är ett tillläggsuppdrag 

till utformningen 

av korsningen, som Vectura 

också svarat för. Beställare är 

Oxelösunds kommun. Önskemålet 

om att använda ankaret 

kommer från kommunens 

kulturkontor. Maria har också 

designat ljussättningen av utsmyckningen 

som får ringarna 

att synas även på natten. 

– Det har varit en fördel att 

Vectura svarat för byggledningen. 

I ett sådant här projekt 

är kommunikationen kring detaljutformningen 

viktig för ett 

bra slutresultat, säger Maria. 


Maxpoäng när 

Sida utvärderade 

Ett vinnande team då Sida 

upphandlade infrastrukturtjänster: 

WSP International, 

Vectura, SIPU International, 

Stockholm Environmental 

Institute och Vattenfall Power 

Consultant. Konsortiet vann 

det prestigefyllda ramavtalet för 

infrastrukturtjänster, värt cirka 

hundra miljoner kronor fördelat 

på fyra år. Avtalet innebär att 

alla Sidas uppdrag – upp till 1,2 

miljoner kronor per uppdrag – 

inom transport, energi, vatten 

och stadsplanering i första hand 

ska kanaliseras till konsortiet. 

Vecturas utlandschef, Ingemar 

Wiborgh, är mycket nöjd med 

det nya ramavtalet som togs hem 

i stark konkurrens: 

– Valet av vårt konsortium 

visar att vi har den höga 

kompetens som krävs och att vi 

kan leverera effektiva lösningar 

inom infrastruktur, säger han. 

I Sidas bedömning av anbudsgivarna 

ingick ett hundratal 

olika bedömningskriterier. Vårt 

konsortiums anbud var det enda 

som fick maximalt antal poäng i 

den tekniska utvärderingen. 

Utredning för 

Trafikanalys 

På uppdrag av den nya myndigheten 

Trafikanalys har 

Vectura utrett vilka brister 

som begränsar arbetspendling 

i de tre storstadsregionerna. 

Utredningen är 

en delrapport i Regeringens 

utredning om arbetspendling 

och syftar till att tydliggöra 

brister i infrastruktur och 

utbud. Den nya myndigheten 

Trafikanalys bildades den 

1 april 2010 och har sitt 

huvudkontor i Stockholm 

samt kontor i Östersund. 

Brita Saxton är generaldirektör 

och chef för myndigheten. 

19

Silobostäder på ren mark 

I Nyköping är ett komplex med gamla 

spannmålssilor på väg att förvandlas till 

attraktiva lägenheter med många runda 

former. De byggs i nio silorör som står intill 

varandra. Genom att våningsplanen öppnas 

upp får man effektiva planlösningar som 

kompletteras med uterum och balkonger. 

Det 17 våningar höga huskomplexet med 

44 lägenheter kommer att bli ett tydligt 

landmärke i Nyköping. 

Det är Peab som driver bostadsprojektet 

Västra Skeppsbron. På hamnplanen intill 

ska det bli fler bostäder med utsikt över 

Nyköpingsån och havsviken. Men marken 

är delvis förorenad och måste saneras. 

Vectura fick uppdraget att göra den miljötekniska 

undersökningen som delvis blev ett 

detektivarbete. Provtagningar från jordmassor, 

byggnadsmaterial, asfalt och grundvatten 

visade att den främsta föroreningen 

är PAH, polyaromatiska kolväten. 

– Vi kunde visa att föroreningen kommer 

från det bärlager av grus som ligger under 

dagens asfalt. Vi tror att den kommer av att 

man tidigare spridit tjära på grusplanen för 

att binda dammet, berättar Elke Myrhede 

på Vectura. 

Utredningen pekar ut ett mönster som 

visar var och hur djupt föroreningen trängt 

ned. En karta baserad på geostatistik visar 

den förväntade utbredningen i detalj. Det 

kommer att underlätta saneringen. Vectura 

har också tagit fram ett kontrollprogram 

för saneringsarbetena. 

fler bilder på www.skandiamaklarna.se 

En timme mindre mellan Gävle och Sundsvall med dubbelspår 

Järnvägsförbindelsen mellan Gävle och 

Sundsvall har varit hårt drabbad av 

förseningar de senaste åren. Därför har 

Trafikverket gett Vectura i uppdrag att göra 

en samhällsekonomisk bedömning av ett 

möjligt dubbelspår. 

– Vår slutsats är att projektet sammantaget 

blir lönsamt om vi väger in effekterna av 

minskade förseningar. Men prognoser av det 

här slaget är alltid mer eller mindre osäkra, 

understryker Henrik Edwards, seniorkonsult 


Förseningarna på den aktuella sträckan är 

så stora att tidtabellen successivt förlängts 

över tid. Prognosen är att dessa förseningar 

skulle försvinna med ett dubbelspår. Kostnaden 

skulle bli 24 miljarder kronor, och 

spåret vara 15 kilometer kortare och i så fall 

delvis läggas i ny sträckning väster om det 

nuvarande. Det skulle skapa förutsättningar 

för pålitligare tågtrafik, minska förseningar 

och gynna arbete och utbildning, kulturutbud, 

samhällsservice och turism. 

Miljöaspekterna har varit viktiga i beräk- 

ningen. Järnvägens konkurrenskraft och 

möjligheterna till pendling vore möjliga att 

förbättra avsevärt, till exempel genom att 

tidsvinsten för persontrafik uppgår till drygt 

en timme åt båda håll. Fjärrtågen skulle 

kunna färdas i 220 km/h och regionaltågen 

180 km/h. För godstågen är motsvarande 

siffra 1,3 timmar på hela sträckan och 

90 km/h. Vad viktigare är – tågen kan i 

ett sådant läge överta mycket gods från 

lastbilar. 

– Att bygga ett nytt spår skulle medföra 

vissa skador på den omgivande miljön, som 

består av orörd natur, men de positiva 

effekterna väger tyngre, avslutar Edwards. 


Mjukare resa i 360 km/h 

Höghastighetsbanor kräver nya och avancerade 

lösningar för att bemästra de krafter som uppstår i 

kontakten mellan tågens hjul och järnvägens räler. 

teXt STIG MEITON FOtO BOMBARDIER 

När tågen susar fram i 360 km/h uppstår 

nya svängningsmönster. Om styvhetsfördelningen 

i spåret är ofördelaktig kan 

hjulen studsa eller slå mot rälen vilket kan 

ge stora kontaktkrafter. 

Vecturas Johan Jonsson arbetar med hur 

man ska utforma övergångszonerna mellan 

styva och mindre styva avsnitt av en bana. 

Det är en av de kritiska frågor som måste 

lösas för att minimera slitaget, men också 

för att få tågen att gå mjukt och bekvämt. 

Utmattning av hjul och räl 

– Kontaktkrafterna mellan hjul och räl 

har stor betydelse för spårets livslängd. 

Höga kontaktkrafter och stora variationer 

i kraften leder till utmattning av hjul och 

räl, säger Johan Jonsson (tekn dr) som är 

teknikchef och expert på strukturdynamik. 

– På ett ballasterat spår leder stora 

kontaktkrafter till att ballasten bryts ned 

vilket i sin tur ökar behovet av spårunderhåll, 

säger han. 


Fenomenet är bland annat kopplat till 

spårläget. Det blir särskilt viktigt i övergångar 

till broar där det ofta finns stora 

styvhetsskillnader. Det kan även vara i 

övergången från en mjuk undergrund till 

en hård som vid bergskärningar, trummor 

och påldäck men även vid växlar där ett 

mjukare spår övergår i en styvare del. 

De här problemen finns även vid lägre 

hastigheter, men på höghastighetsbanor 

blir frågan kritisk. 

På en tiondels sekund 

Johan Jonsson är engagerad för att lösa de 

spårdynamiska frågorna för det svenska 

höghastighetsbaneprojektet. Där har han 

studerat och beräknat vad som händer när 

hastigheten är 360 km/h. 

Höghastighetsbanor byggs ofta som 

ballastfria spår med en spåröverbyggnad av 

betong istället för makadam. Ett ballastfritt 

spår är ofta mjukare än konventionellt ballasterat 

spår, vilket kan låta lite märkligt. 

– Mina beräkningar visar hur man kan 

hantera alla styvhetsförändringar i spåret 

genom att utforma övergångszonerna på 

rätt sätt. Övergångszoner kan göras så 

korta som 10 meter, en sträcka som ett tåg 

passerar på en tiondels sekund om hastigheten 

är 360 km/h. 

Två banor i Sverige 

Den svenska utredningen om höghastighetsbanor 

som presenterades för två år 

sedan förslog att två höghastighetsbanor 

för persontåg anläggs i Sverige; Europabanan 

Stockholm – Jönköping – Malmö och 

Götalandsbanan Jönköping – Göteborg. 

I Norge finns en plan för höghastighetsbanor 

och där finns ett stort intresse av att 

också få till snabbare förbindelser genom 

Sverige. Danmark och Tyskland arbetar 

med en fast förbindelse över Fehmarn 

Bält som kan bli en del av det europeiska 

höghastighetsnätet. 

21

Spårväg – kollektivtrafik 

på frammarsch 

Många kommuner är på hugget när det gäller spårvägstrafik. På flera håll 

pågår diskussioner om att bygga ut eller satsa nytt. 

– Vectura har förstärkt sitt erbjudande och kan erbjuda expertkompetens 

inom spårvägstrafik, berättar Anders Lundberg, seniorkonsult på Vectura. 

teXt Ew A BROBÄCK FOtO STEN JANSIN, PER MIKAELSSON OCH TONY TJUS 

Argumenten för att bygga ut spårvägstrafiken 

är ofta att man vill satsa på energisnål 

kollektivtrafik med hög kapacitet. 

Vectura satsar nu kraftfullt på att möta 

behoven samtidigt som man resursförstärker 

organisationen inom spårvägsområdet. 

Utmaningar i stadsmiljön 

Bland annat har en grupp bildats som 

består av specialister inom spårvägsprojektering 

med erfarenhet från projekt i bland 

annat Stockholm, Göteborg, Norrköping 

PLANERADE PROJEKT I STOCKHOLM 

Spårväg city byggs i tre etapper och kommer 

fullt utbyggd att skapa en kapacitetsstark 

öst-västlig förbindelse mellan norra 

Djurgårdsstaden (Hjorthagen, Värtan och 

frihamnen) och västra Kungsholmen, med 

Hornsbergsstrand och Lindhagen. 

• Etapp 1: från Sergels Torg, via Norr- 

malmstorg till Djurgården. 

• Etapp 2: från Djurgårdsbron, via fri- 

hamnen till Ropsten. 

• Etapp 3: från Sergels Torg, via Central- 

stationen till Kungsholmen. 

Spårväg syd – en föreslagen snabbspårväg i 

södra Storstockholm. Linjen är tänkt att gå 

på sträckan Älvsjö – fruängen – Skärholmen 

– Kungens kurva – Masmo – flemingsberg, 

och ska därmed binda samman flera olika 

linjer av tunnelbana och pendeltåg. 

Tvärbana ost och Saltsjöbanan Med Tvärbana 

Ost förlängs Tvärbanan från Hammarby Sjöstad 

in till Slussen. Tanken är att konvertera 

Saltsjöbanan till en spårväg och koppla ihop 

den med Tvärbana Ost. 

Tvärbana norr 

Idag reser 47 000 personer varje dag med 

Tvärbanan, som sträcker sig från Hammarby 

Sjöstad till Alvik. Genom att förlänga dagens 

Tvärbana från Alvik till en Solnagren och en 

Kistagren beräknas antalet resenärer att mer 

än tredubblas. 

och Oslo. En av Vecturas spårvägsexperter 

är Liv Bryngelsson som tidigare har arbetat 

som projekteringschef på Göteborgs Spårvägar. 

Hon berättar att projektering och 

bygge av spårväg definitivt inte är samma 

sak som att ta sig an ett järnvägsprojekt. 

– Många tycks tro att om man har 

kunskap inom järnvägsprojektering, så 

förstår man också det här med spårväg 

per automatik. Men så enkelt är det inte, 

understryker hon. 

En spårväg måste exempelvis passas in i 

..OCH I ÖVRIGA SVERIGE 

I Göteborg planeras för både om- och 

nybyggnation. Ett par exempel är: Skeppsbron 

som är en länk mellan Järntorget och 

Lilla Torget. Knutpunkt Gamlestaden – ett 

samlingsnamn på ett långsiktigt projekt 

som går ut på att upprusta och bygga om i 

Gamlestaden, öster om Göteborg. 

I Lund, Malmö och Helsingborg finns långt 

gångna spårvägsplaner. Region Skåne har 

tillsammans med Malmö Stad, Lunds kommun 

och Helsingborgs Stad bildat SpIS - 

Samverkan för spårvagnar i Skåne. Syftet är 

att samverka för att underlätta utvecklingen 

av spårvagnstrafik i regionen. Dessutom 

studeras en regionalspårvägslinje utmed 

Öresundskusten till Höganäs. 

Jönköping – planer finns på spårvägsetablering 

i Jönköping med omnejd. 

Norrköping I Norrköping pågår utbyggnad av 

spårväg till stadsdelen Ringdansen, knappt 

fyra kilometer. Den första etappen invigdes i 

augusti 2010 och den sista etappen byggs nu 

med invigning till hösten 2011. 

Uppsala 

En omfattande trafikutredning har presenterats 

för uppsala. I denna ingår ett spårvägssystem 

som en av möjliga lösningar. 

en redan existerande stadsmiljö. Radierna 

för spåret är mycket mindre, växlarna kan 

ligga mitt i en samtrafikerad korsning och 

ska samsas med all övrig trafik. Det är 

inte heller självklart att man kan placera 

kontaktledningsstolpar där de behövs som 

bäst, ibland får man försöka lösa det med 

väggfästen och uppspända vajrar. 

– Dessutom måste vi tänka på att man 

i genomförandefasen ofta ska arbeta mitt 

i en befintlig infrastruktur med kollektivtrafik, 

lastbilar, resenärer, cyklister och allt 

annat som rör sig i arbetsområdet. 

Vectura erbjuder helhetslösningar 

Sedan länge har Vectura arbetat med hela 

bredden när det gäller infrastrukturen; 

från utredning, analys och projektering 

genom projekt- och byggledning fram till 

drift och underhållsinsatser. 

– Det innebär att vi kan ta hänsyn till 

och har kunskap om samtliga transportslag 

som berörs av en spårvägssatsning. 

Dessutom är det viktigt för oss att de 

projekt som vi arbetar med får minimala 

konsekvenser för invånarna och trafikanterna 

under byggtiden, understryker 

Anders Lundberg och tillägger: 

– Många städer runt om i Norden börjar 

närma sig kapacitetstaket när det gäller 

busstrafiken. Att satsa på spårväg känns 

naturligt om man ser till utvecklingen och 

de framtidsplaner som finns på många 

håll. Vectura har mycket att erbjuda inom 

det här växande och spännande området, 

menar experterna Anders Lundberg och 

Liv Bryngelsson. 

vill du veta mer? Kontakta: 

liv bryngelsson@vectura.se 


Spårvägsprojektörens utmaning: Spårvägen ska passas 

in i befintlig stadsmiljö, radierna för spåret är mycket 

mindre, växlarna kan ligga mitt i en samtrafikerad 

korsning och ska samsas med den övriga trafiken. 

I genomförandefasen – och då det är dags för 

drift och underhållsåtgärder – arbetar man 

ofta mitt i befintlig infrastruktur med andra 

fordon och fotgängare. Bilden är tagen 

vid Nybroplan i Stockholm. 


SPÅRVÄGENS STARKA SIDOR 

Tillgänglig 

Spårvagnar är bekväma, har bra framkomlighet 

i innerstäder och hamnar inte i långa köer. 

Smidig 

Spårvagnar är smidiga och tar mindre plats 

per resenär än både bilar och bussar. 

Hållbar 

Spårvagnar håller längre än en buss. Idag 

körs spårvagnar som är 70 år gamla. 

Miljövänlig 

Spårvagnar släpper inte ut skadliga avgaser. 

De har energieffektiva elmotorer och litet rullmotstånd 

och kommer långt med lite energi. 

Effektiv 

Spårväg kräver förhållandevis lite utrymme 

och är nästan dubbelt så kapacitetsstarka 

som en buss. Spårvagnar kan lätt förlängas 

och är ett billigt och flexibelt sätt att transportera 

många passagerare. 

Urban 

Närheten till kollektivtrafik drar till sig 

bostäder, butiker och arbetsplatser. 

Spårvagnar ger också staden karaktär. 

Källa: sparvagnsstaderna.se 

Träffa Vecturas 

spårvägsexperter på 

Elmia Future Transport 

4-6 oktober i hall C, 

monter C02:50. 

23

väg: 

Drift & underhåll 

För Vectura handlar drift och underhåll om att ta fram väl underbyggda förslag 

på åtgärder. Förslagen baseras på mätningar, tester och inventeringar. Vectura 

erbjuder specialiststöd och metoder som gör att beställare av drift och underhåll 

får de mest kostnadseffektiva lösningarna för väg, järnväg och flygplatser. 

teXt STIG MEITON ILLuStrAtION IVAR DAHLBÄCK OCH PATRIK SANDENOR, TENSION GRAPHICS 

VECTURAS TJÄNSTEUTBUD D&U AV VÄGAR 

Vecturas meny för konsulttjänster och mätteknik för 

planering av drift- och underhållsåtgärder på vägar: 

Vägytans skick 

- Vägnätsmätning 

- färdvibration/komfort 

- Grusväg samt vinterväg 

Friktion 

- före/efter halkbekämpning 

- före/efter beläggnings 

åtgärd 

- Identifiering av riskavsnitt 

Tjälskador 

- Inventering ojämna tjällyft 

- Kartläggning tjälsprickor 

Beläggningsinventering 

Trafiksäkerhetsförstudie 

av UH-beläggning 

- feldoserade kurvor 

- Avrinning i skevningsövergång 

Beläggningsprojektering 

Flygfält 

- Statuskontroll beläggning 

- Beläggningsprojektering 

Bärighet 

- Bärighetsmätning 

- Bärighetsutredning 

- Åtgärdsplanering 

- packningskontroll 

Frihöjd / fritt rum 

- Kontroll under viadukter 

- Kontroll i tunnlar 

Vägmiljö, sidoområden, 

vägyta och företeelser 

- Vägmärken, räcken mm 

- Hinder 

- Ytskador 

- Brunnslock, beteckningar 

Fartdämpande gupp 

- profilmätning 

- färdvibration och stöt 

i fordon 

Broskarvar 

- fogstålets nivå till vägytan 

- Lutningsskillnad bro/ 

vägbana 

Brounderhåll 

Vägmarkeringar 

- Inventering skick 

- utsättning inför målning 

- friktion 

Cykelbanors skick 

- Ytskador och ojämnheter 

- Lutningar 

Vägbelysning 

Arbete på väg 

- Metodutveckling 

- utvärdering fartdämpning 

Råd vid upphandling/ 

förhandling 

- förfrågningsunderlag 

- LCC-Livscykelkostnad 

- partnering med mera 

Byggledning 

Leveransuppföljning 

Efterkontroll 

VECTURAS TJÄNSTEUTBUD D&U FÖR JÄRN- 

VÄG PRESENTERAS I ETT SENARE NUMMER. 

FRIKTIONSMÄTNING – KOLL PÅ HALKAN 

friktion beskriver kraftspelet mellan två ytor, som ett 

visst däck och en viss typ av asfalt eller is. Vecturas 

mätningar av vägfriktion baseras därför på standardiserade 

metoder med referensdäck och kontrollerade 

värden för avdriftsvinkel, sliptal och hastighet med 

mera. Väggreppet är ofta rejält sämre i hög fart 

(110 km/tim) jämfört med i lägre fart (70). Detta visas 

tydligt med måttet ”International friction Index” (IfI). 

Vectura mäter IfI genom att kombinera mätning 

av friktionstal med laserskanning av asfaltytans 

skrovlighet (textur). 

Vecturas mätningar används för att identifiera 

riskavsnitt, mäta effekten av halkbekämpning och 

kontrollera friktionen på nya beläggningar. 

BELÄGGNINGSPROJEKTERING – RÄTT UNDERLAG FÖR ÅTGÄRDERNA 

Vid beläggningsprojektering använder Vectura data från laserscanning med mätbil för 

att beskriva vägytans befintliga geometri. Därifrån projekteras åtgärder. 

Ofta utgår vi från en given budgetram och fördelar justeringsfyllning och fläckvis 

fräsning till kritiska sektioner, vilket gör att pengarna används på bästa sätt. Ibland 

vill kunden uppnå helt jämn vägbana med perfekta lutningar; då tar vi fram bygghandling 

som visar hur målet nås med minimal kostnad. 

Resultaten kan presenteras som tredimensionella kartor som grafiskt visar fyll- 

och fräsytor. De kan också användas för datorstödd styrning av asfaltmaskinerna. 

Vår metod gör det möjligt för kunden att handla upp rätt lutningar och jämnhet till 

fast entreprenörarvode. 

24 24 


– Vår uppgift är att vara en kunnig och 

lyhörd tredje part. Vi hjälper beställare av 

drift och underhåll att bevara och förädla 

sitt vägkapital med hjälp av tydliga och 

objektiva underlag, säger Johan Granlund, 

teknisk chef för drift- och underhållstjänster 


Vectura kan utveckla beslutsunderlagen 

via åtgärdsplaner, årsbudget, förfrågningsunderlag 

och hela vägen fram till färdig produkt 

genom byggledning. Kunder är bland 

andra Trafikverket, kommuner, kraftbolag, 

industrier och enskilda vägföreningar. 

– Vi kan beskriva konsekvenser av olika 

alternativ och vi vill vara den självklara 

partnern vid planering och upphandling 

liksom i genomförandeskedet, menar Johan. 

Med stöd av avancerad teknik har Vectura 

utvecklat metoder för att mäta, utvärdera 

TILLSTÅNDSMÄTNING – VISAR VÄGENS SKICK 

Vibrationsmätning visar hur mycket det skumpar och kränger under 

färd. Vecturas mätutrustning kan placeras i en buss, i en grävmaskin 

– eller på en cykel. 

Med hjälp av lasermätbilar analyserar Vectura vägens geometri och 

vägytans skick i sid- och längdled. fallviktsapparater visar vägens 

bärförmåga. De lastbilsmonterade ”underlättarna” ger besked om 

överbyggnadens lagertjocklekar och vägmaterialens kvaliteter. 

”underlättarna” gör borr- och grävprovtagning genom vägkroppen 

utan att orsaka skador. 

Tillståndsmätningar ger tydliga och objektiva beskrivningar av 

tillståndet på allt från cykelbanor och grusvägar till motorvägar och 

flygplatser. Mätning av fartdämpande gupp ger bland annat besked 

om vilka vibrationsnivåer yrkesförare utsätts för. 


och presentera vägars tillstånd och skick. 

Vägytans jämnhet mäts med laser. Det 

ger underlag för till exempel beläggningsåtgärder 

eller åtgärder mot tjälskador. 

Vibrationsmätningar visar hur skumpig 

och krängig vägen är – ett sätt att mäta 

hur ojämnheter sliter på det som rullar på 

vägen. Friktionsmätning visar hur hal en 

vägyta kan bli. 

– Vi arbetar med att göra alla våra 

produkter inom drift och underhåll mer 

tillgängliga. Därför har vi tagit fram en 

meny som kortfattat beskriver vårt utbud 

på vägsidan. 

Vecturas inventeringsverktyg Xplorer är 

mycket uppskattat av både väghållare och 

entreprenörer. 

– Vi redovisar inventeringsresultat via en 

webbportal, där väghållaren kan lägga in de 

brister som entreprenören sedan ska åtgärda 

inom givna tidsfrister. 

Från cykelbanor till motorvägar och 

flygplatser. Bland Vecturas kunder finns 

Trafikverket och Swedavia, men tjänsterna 

tas allt mer i anspråk av både kommuner 

och vägsamfälligheter. Fordonstillverkare, 

lastbilsåkerier och bussbolag finns också 

med bland dem som efterfrågar mätningar 

och tester. 

– Med optimerade drift- och underhållsåtgärder 

kan man få lösningar som fungerar 

bra och kostnadseffektivt, avslutar Johan. 

vill du veta mer? Kontakta: 

kjell.petersson@vectura.se 

johan.granlund@vectura.se 

TJÄLINVENTERING – FULL KOLL PÅ SKADORNA 

En särskild form av tillståndsmätning är inventering av tjälskador; 

både sprickor och gupp. Mätning sker på dels tjälad väg, dels otjälad 

väg. Med hjälp av sveplaser och bilddokumentation kan Vectura 

erbjuda en ny heltäckande bild som visar tjälskadorna i vägens sid- 

och längdled. 

Mätbilen mäter vägen i landsvägsfart och gör samtidigt en fotodokumentation. 

Vägen och dess skador kan presenteras i tredimensionella 

modeller och med positionsangivna fotografier. 

Metoden ger en inventering av ojämna tjällyft och tjälsprickor, 

i enlighet med kraven i Trafikverkets regelverk. Om en tjälskada 

inte åtgärdas innan vägen asfalteras om, kan den nya beläggningen 

brytas sönder redan under den första tjällossningen. 

Å andra sidan har beständiga åtgärder mot tjälskador en hög 

prislapp. Därför är det viktigt att noggrant kartera, avgränsa och 

prioritera tjälskadorna. 

Vecturas metod har vunnit den upphandling av tjälinventering som 

Trafikverket i Luleå och Luleå Tekniska universitet har genomfört. 

25

SmuLtrONStäLLet 

Hur många vindkraftverk 

tål rennäringen? 

Rennäringen är en viktig del av den samiska kulturen och staten har ansvar för att den 

ska leva vidare. Samtidigt planeras för en omfattande utbyggnad av vindkraften i Sverige. 

En viktig fråga är: Hur många vindkraftverk tål rennäringen? Svaret är att ingen vet. 

teXt Ew A BROBÄCK ILLuStrAtION LISA LING 

I norra Sverige planerar och etablerar olika 

vindkraftprojektörer flera nya anläggningar. 

– Stora delar av Norrland består av 

marker som samebyarna använder för renbete 

under hela eller delar av renskötselns 

årscykel, berättar Katarina Jonsson som är 

miljöstrateg på Vecturas Umeåkontor. 

Katarina har stor erfarenhet av arbete 

med miljötillstånd, miljökonsekvensbeskrivningar 

och rennäringsanalyser på uppdrag 

av vindkraftprojektörer, de flesta söderifrån. 

– För många av projektörerna är rennäringen 

en helt ny frågeställning, och det kan 

vara svårt att förstå vidden av den, åtminstone 

till att börja med, berättar hon. 

Hur mycket tål rennäringen? 

Markägarna kompenseras ekonomiskt för 

intrång som vindkraftanläggningarna gör. 

Samebyarna omfattas av en så kallad renskötselrätt*, 

som grundar sig på urminnes 

hävd. Det innebär att de får använda mark 

och vatten till underhåll för sig och sina 

renar. Vissa marker får användas året runt, 

medan andra bara till vinterbete. 

– De har ingen självklar rätt till ersättning, 

men kan i många fall komma överens 

med exploatörerna om kompensation för det 

merarbete som en vindpark kan innebära. 

Samebyarna är i princip positivt inställda till 

vindkraften som energikälla och det finns 

en vilja från flera av samebyarna att vara 

delaktiga i tidiga skeden av projekteringen. 

De flesta vill gärna få till en bra dialog om 

lämpliga placeringar för vindkraftverken och 

för att upprätta avtal mellan parterna. 

OM VINDKRAFT OCH RENSKÖTSEL 

Landskapet har olika typer av värden som 

brukar kunna delas in i kunskapsvärden, 

upplevelsevärden och bruksvärden. 

Bruksvärden handlar om hur de värdefulla 

områdena används eller kan användas: jord- 

och skogsbruk, vindbruk, till undervisning, 

turism, m.m. 

Läs mer om vindkraft i renskötselområdet 

på www.vindren.se och i Boverkets publikation 

”Vindkraften och landskapet”, 2009. 

– Rennäringen är landskapstäckande. Det 

innebär att det inte går att hänvisa samebyarna 

till vissa avgränsade områden. Renarna 

rör sig över stora områden och flyttar mellan 

områden där renarna kalvar och där de 

har sitt vinterbete, berättar Katarina och 

fortsätter: 

– Vårt kunskapsunderlag är fortfarande 

alltför bristfälligt för att vi ska kunna dra 

några säkra generella slutsatser om hur renskötseln 

påverkas av vindkraftverken. 

Ett område kan kanske användas på 

samma sätt som tidigare, trots att vindkraftverk 

byggs. Men arbetsinsatsen, driftskostnaderna 

för samebyarna kanske förändras 

eftersom renarna kan behöva flyttas stora 

sträckor, vilket kostar både tid och pengar. 

Flera forskningsprojekt pågår och kommer 

att börja generera resultat de närmaste åren. 

* Renskötsel får bedrivas på statlig, kommunal och enskild 

mark. I rennäringslagen (1971:437) har rättigheterna fått 

beteckningen renskötselrätt. Rennäringslagen har till 

uppgift att reglera bruksrätten men har inte gett upphov 

till den. Rätten vilar på en ursprunglig samisk rätt till 

markerna (urminnes hävd) som på civilrättslig grund är 

skyddad i grundlagen. 

26 


Impuls 

Den som inte bor vid foten av ett vindkraftverk har inte rätt att 

uttala sig om vindkraften, i varje fall inte positivt. På samma 

sätt som den som inte bor i djupt inne i Värmlandsskogarna inte 

har rätt att hävda att vargen har lika stort existensberättigande 

som oss andra. Detta enligt logiken som ofta tillämpas i frågor 

behäftade med starka känsloargument. Men om vi bara skulle 

få ha åsikter om det vi själva upplevt skulle vi kunna kasta både 

forskning, vetenskap och läkekonst åt skogen, tillsammans med 

en himla massa annat. 

Vindkraften förfular landskapet anser många. Ljuden är störande 

och rent hälsofarliga säger andra. Fåglar dör när de flyger 

in i vingar eller turbiner. Och vad kan man säga? Förfulningen av 

landskapet är förstås en subjektiv bedömning, som naturligtvis 

inte ska förringas. Men under varje shoppingtempel, hus och 

fabrik finns en bit förfulad och fördärvad natur. Sällan eller aldrig 

råder dessutom total enighet om vad som är fult och inte. 

Störande ljud är en viktig aspekt, även om det idag är svårt 

att finna några platser där det inte förekommer någon form av 

störande ljud, skapat av människan. Placeringen av vindkraftverken 

måste naturligtvis planeras så att man minimerar risken för 

störningar. Fåglar dör när de krockar med snurrorna, men fåglar 

dödas av katter och andra rovdjur, bilar, människor och när de 

krockar med en fönsterruta. För att inte tala om hur många fåglar 

som har dött i oljekatastrofer eller som följd av miljöförstöring 

orsakad av miljöfarliga energikällor. 

Somliga hävdar att vindkraftverken ger för lite energi i förhållande 

till vad de kostar. Men i den kostnaden borde man i så fall 

räkna med långsiktig och kortsiktig miljöpåverkan, tillsammans 

med direkta och mer långsiktiga risker för människa och djurliv. 

Inte långt från Öresundsbron finns en vindkraftspark på 48 

vindkraftverk som tillsammans producerar 330 gigawattimmar 

FAKTA OM FÅGELFRÅGAN 

Världsnaturfonden har varnat för att upp till 

38 procent av Europas fågelbestånd är hotat 

om temperaturen ökar mer än 2 grader. 

Redan 2006 hade omkring 46 procent av de 

svenska fågelarterna minskat kraftigt i antal 

som en följd av klimatförändringar. 

Vi behöver alltså satsa på vindkraftverk 

och andra förnyelsebara engergikällor för 

att fåglarna ska räddas. Vindkraftverk dödar 

mellan 10.000 och 40.000 fåglar per år. De 

siffrorna kan jämföras med: 

- Katter: 100 miljoner fåglar/år 

- Byggnader och rutor: 98-980 miljoner /år 

- Kraftledningar 174 miljoner/år 

- fordon: 60-80 miljoner /år 

- Kommunikationstorn: 4-50 miljoner/år 

Läs mer: www.vindkraftsbranschen.se/ 

och www.naturvardsverket.se, Vindkraftens 

påverkan på fåglar och fladdermöss. 


KLUBB FÖR FLYTTBARA 

Med systemet BMS underrättas 

alla fågelskådare i föreningen 

Club 300 via mobilen om var 

sällsynta fåglar observerats. 

Medlemmarna samlas vid 

platsen och skådar fåglar och 

anordnar ibland en föreläsning 

eller pubkväll efteråt. Klubben 

var från början till för entusiaster 

som sett fler än 300 fåglar, men 

arbetar idag i första hand för 

att främja den sociala delen av 

fågelskådningen, sprida information 

om sällsynta fåglar, inspirera 

och förnöja och inte minst samla 

in pengar till fågelskydd. 

Hon är en go värmländska med granskräck (!) som utvandrat 

till Skåne och är kritisk av födsel och ohejdad vana. Mångsysslaren 

Maria har nyss gett ut en satirroman som e-bok: 

( http://pupillforlag.se/magento/index.php/rent-hus-medrent-samvete-av-maria-stromberg.html) 

SmuLtrONStäLLet 

per år, tillräckligt för att försörja 60 000 bostäder med hushållsel. 

Det låter inte så lite i mina öron. Och platsen ute i havsbandet 

måste vara optimal. De stör inte en människa och man har till 

och med sett en ökning av vissa havsdjur i vindkraftsparken. 

Att välja energikälla är lite som att välja mellan pest och kolera. 

Men i Sverige har vi snarare varit vana att välja mellan hummer 

och tournedos. Vi är vana ett överflöd av resurser som gör att vi 

kan förkasta rena och förnybara energikällor bara för utseendets 

skull. Visst är det bra med så få ingrepp som möjligt i naturen, 

men hela vår civilisation bygger på ett tuktande av naturen och 

ett exploaterande av dess tillgångar. Växthuseffekt, försurning, 

algblomning och hav utan liv är också ingrepp i naturen. Våra 

ingrepp. 

Tycke, smak, känslor och framförallt rädslor lägger gärna 

dimridåer i den här typen av debatter, där det gamla invanda 

ställs mot det nya och okända. Men faktum kvarstår – så länge 

vi vill ha el måste också Sverige och svenskarna välja mellan pest 

eller kolera. 

Jämför man de vita vindsnurrorna med Tysklands astronomiskt 

stora kolkraftsanläggningar, eller med kärnkraftens alla riskscenarier, 

eller med oljans påverkan på den globala uppvärmningen 

och de katastrofala följder den för med sig, så är de inget annat 

än vackra. Vackra, rena, säkra och hållbara. Om du frågar mig 

alltså. 

/Maria Strömberg 

Maria Strömberg 

FAKTA OM VIND OCH VINDKRAFT 

Skillnader i lufttryck får luften att röra sig, från områden med högtryck 

till områden med lågtryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto 

kraftigare blir vinden. 

I Sverige är de blåsigaste månaderna november-december och de minst 

blåsiga juni – augusti. Vindriktningen är oftast mellan syd och väst. 

Vid tillfällen med vackert väder så blåser det mer på dagen än på natten. 

Det är solen som är orsak till detta. När solen värmer upp markytan, 

värmer denna i sin tur upp de lägsta luftlagren. 

Den högsta medelvind som uppmätts i Sverige är 40 m/s vid Öland den 

17 oktober 1967. Högsta uppmätta byvinden var 81 m/s vid Tarfala den 

20 december 1992. 

När det är svag vind eller vindstilla står vindkraftverken i vänteläge. Då 

det blåser tillräckligt mycket, ungefär 4 m/s, startar produktionen automatiskt. 

Vid 12–14 m/s ger vindkraftverket full effekt. Vid kraftiga vindar, 

när vindhastigheten överstiger omkring 25 m/s, är de aerodynamiska 

påkänningarna så stora, att vindkraftverken automatiskt stannar för att 

inte orsaka onödigt slitage. 

Källor: www.smhi.se, www.vattenfall.se 

27 

27

Vectura Consulting AB 

Box 46, 171 11 Solna 

Besök: Svetsarvägen 24 

Telefon: 0771–159 159 

e-mail: info@vectura.se

Vecturum nr 3, 2011 - Vectura

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?