BinBip nr 7-8 - Svebio

BIOENERGINYTT 

med Bioenergi i Pressen 

Nr 7-8 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP 

Sverige når EU-målet om 

förnybar energi redan i år 

Sverige kommer redan 2012 att nå upp till EU-målet om 

förnybar energi. Enligt EU:s förnybarhetsdirektiv ska 

Sverige ha 49 procent förnybar energi 2020. Men redan i år 

kommer vi att ha 49,6 procent. Det visar Svebios analys av 

Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos, som kom 

14 augusti. 

Det är en kraftig ökning jämfört med startåret 2005, då Sverige 

enligt den officiella EU-statistiken (Eurostat) hade 39,8 procent 

förnybar energi. EU räknar med slutlig energianvändning, inklusive 

distributionsförluster. Torv får inte räknas med, och bara 

hälften av energin från förbränning av hushållsavfall för el- och 

värmeproduktion. Man får däremot också räkna med ”frivärme” 

från mark, vatten och luft som utvinns via värmepumpar, som inte 

räknas med i den svenska statistiken, vare sig som tillförsel eller 

Nu slocknar glödlampan för gott 

I mer än ett sekel har glödlampan lyst upp de svenska 

hemmen men snart slocknar den för gott. Den 1 september 

förbjuds alla glödlampor i EU. I Sverige beräknas 

hushållens elnota minska med tio procent. 

Innehållsförteckning 

FORTS 4 

SID 6. 

Sverige når EU-målet om förnybar energi redan i år 1 

Utredning om fossiloberoende fordonsflotta 2 

Växthusen byter från olja till biobränslen 3 

Allt fler biogasanläggningar i lantbruket 4 

Ökad gräns för stöd 4 

EU-kommissionen vill ändra tidsschemat 

för auktionering av utsläppsrätter 4 

Avtal mellan EU och Australien om gemensam utsläppshandel 5 

NER 300 listning – Svensk energiteknik är topplacerad 5 

Nu slocknar glödlampan för gott 6 

BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år 

Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson 

Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, 111 23 Stockholm 

Tel 08-441 70 80, Fax 08-441 70 89, info@svebio.se, www.svebio.se 

Manusstopp för detta nummer: 2012-08-28 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

416 

255 

138 

666 

Växthusen byter från olja till biobränslen 

Ny statistik från Jordbruksverket visar att växthusen under 

de senaste åren i mycket stor utsträckning bytt bränsle från 

olja och naturgas till biobränslen. Men fortfarande finns 

det 157 GWh eldningsolja och 87 GWh naturgas att konvertera 

i de svenska växthusen. 

SID 3. 

Information om nya föreskrifter om hantering av kontaminerad aska 6 

BioenergyConnect – en global mötesplats för bioenergi 6 

Marknaderna 7 

Fortsatt stark elbalans efter regnig sommar 7 

Kraftiga svängningar på oljemarknaden under sommaren 7 

Bra marknad för E85 7 

Pressmeddelanden 8 

Sverige når EU-målet om förnybar energi åtta år före utsatt tid 8 

Remissyttranden 8 

Bioenergi i pressen 10 

105 

99 

Energianvändning 

i växthus, GWh, 

2008 och 2011. 

2008 

2011 

Fossila bränslen Biobränslen El Fjärrvärme 

45 

26

FORTS FRÅN SID 1. 

som användning. Vattenkraften ”normaliseras”, vilket innebär att 

man räknar med en normalproduktion. Årets höga vattenkraftsproduktion 

orsakad av bra vattenföring i älvarna, kan man alltså 

inte tillgodoräkna sig. 

Så här har Svebio kommit fram till 49,6 procent: 

I täljaren (ovanför strecket): Biobränslen, exklusive omvandlingsförlust 

i värmeverk och kraftverk, men inklusive distribution 

– 111 TWh. Hälften av avfallsenergi 8,5 TWh. Vattenkraft, normaliserat 

68 TWh. Vindkraft 7 TWh. Frivärme från värmepumpar 9 

TWh. Totalt 203,5 TWh. 

I nämnaren (nedanför strecket): Total slutlig energianvändning 

384 TWh. Distributionsförluster i elnät och fjärrvärmenät 17 

TWh. Värmepumparnas frivärme 9 TWh. Totalt 410 TWh. 

Alla siffror är baserade på Energimyndighetens kortsiktsprognos 

och på den svenska lägesrapporten om förnybar energi från 

december 2011. 

Om man tar 203,5 genom 410 blir det 46,9 procent. Om man 

räknar med kortsiktsprognosens siffra för vattenkraft i år, 70 TWh, 

blir förnybarhetsandelen 50,1 procent, vilket överträffar riksdagens 

mål om att nå 50 procent 2020. Men enligt Svensk Energis statistik 

ligger vi nu på en vattenkraftsproduktion på 79,5 TWh på årsbasis. 

Om den siffran står sig till årets slut blir förnybarhetsandelen för 

2012 i praktiken 52,4 procent. 

Målet nått även i transportsektorn 

Även för transportsektorn gäller att EU-målet för 2020 kommer 

att nås i år. Målet är här 10 procent, lika för alla EU:s medlemsländer. 

Här får man göra dubbelräkning för biodrivmedel som 

framställts ur avfall och restprodukter, t ex biogas från gödsel och 

Utredning om fossiloberoende fordonsflotta 

Regeringen tillsatte den 5 juli, mitt under Almedalsveckan, 

den länge emotsedda utredningen om fossiloberoende 

fordonsflotta 2030. 

Utredare är Thomas B Johansson som är professor i Lund, verksam 

vid Internationella miljöinstitutet i Lund, och huvudsekreterare är 

Per Kågesson, professor vid KTH och en känd miljö- och energidebattör. 

Så här skriver regeringen i sitt pressmeddelande 5 juli: 

”För att klara regeringens vision om ett klimatneutralt Sverige 

år 2050 krävs en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. 

Det innebär en omställning av såväl våra fordon, vilka bränslen 

som driver dem och hur vi använder dem. 

Den utredning som nu tillsätts ska kartlägga möjliga handlingsalternativ 

och identifiera möjliga åtgärder för hur Sverige ska nå en 

fossiloberoende fordonsflotta. 

– Omställningen av transportsektorn är en av de största utmaningarna 

vi står inför. Utredningen med Thomas B Johansson i 

spetsen har att hantera ett antal komplexa frågor. Deras svar kommer 

att vara det avgörande beslutsunderlaget i det fortsatta arbetet 

med att uppnå regeringens ambitiösa mål och visioner för transportsektorn, 

säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. 

Utredningen kommer att spänna över allt från tillförsel av energi 

till fordonsflottan, infrastrukturen, fordonen och olika slags 

trafik. Utredningens utgångspunkt bör vara att hållbara, förnybara, 

drivmedel och el behöver öka sina andelar i transportsek- 

2 

talloljediesel. Kortsiktsprognosen ger inget underlag för att göra 

en exakt beräkning, men Energimyndigheten skriver att andelen 

förnybart 2011 preliminärt uppgick till 9,8 procent och att vi redan 

nu kan ha nått målet på 10 procent. 

Både när det gäller målet totalt på 49 procent och målet för 

transportsektorn på 10 procent har alltså Sverige uppnått EU-målen 

åtta år före utsatt tid. 

Bioenergin i kortsiktsprognosen 

Användningen av bioenergi, inklusive torv och avfall, var enligt 

den slutliga statistiken 141 TWh 2010. Det var ett extremt kallt 

år vilket drev upp förbrukningen av biobränslen i värmesektorn 

(fjärrvärme och enskilda hushåll). För 2011 uppger Energimyndigheten 

att bioenergitillförseln sjönk till 132 TWh (114 TWh biobränslen, 

3 TWh torv och 15 TWh avfall). För 2012 räknar man 

med en ökning till 138 TWh (118 TWh biobränslen, 3 TWh torv 

och 17 TWh avfall). För 2013 och 2014 anger man 140 TWh respektive 

141 TWh. Det tar alltså några år att komma upp till den 

extra höga siffran från 2010. Statistiken visar hur starkt väderberoende 

bioenergin är. 

Elöverskott i flera år framöver 

Energimyndighetens beräkning av elbalansen visar att det i år blir 

ett exportöverskott på 11,4 TWh och att elexporten blir 12 TWh 

2013 och 13 TWh 2014. Men vi vet av aktuell statistik från Svensk 

Energi att Sverige redan fram till slutet av augusti exporterat omkring 

18 TWh. Vattentillgången är god och det mesta tyder på att 

vi får en elexport över 20 TWh under året. Den mycket starka 

elbalansen pressar priserna, vilket vi sett under sommaren. 

torn, samtidigt som fordonseffektiviteten behöver förbättras och 

utsläppen av växthusgaser minska. Utredaren ska också studera de 

samhällsekonomiska effekterna av omställningen och även titta på 

finansieringen av de åtgärder som föreslås. 

Thomas B Johansson är väl lämpad att ta sig an denna uppgift. 

Han är verksam vid internationella miljöinstitutet i Lund och en 

av Sveriges främsta experter på energiområdet. Han har en bakgrund 

som professor i energisystemanalys vid Lunds universitet 

och har bland annat haft uppdrag för FN-organen Unesco och 

UNDP. De senaste fem åren har Thomas B Johansson lett Global 

Energy Assessment, som är en stor vetenskaplig utvärdering av 

lokala och globala energifrågor i ljuset av hållbar utveckling. Han 

kommer i utredningsarbetet att biträdas av huvudsekreteraren Per 

Kågeson, som är professor i miljösystemanalys med inriktning på 

transportsektorn vid KTH i Stockholm. 

Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 31 oktober 

2013.” 

Direktivet 

Så här lyder sammanfattningen av direktivet: 

”I regeringens proposition En sammanhållen svensk klimat- 

och energipolitik - Klimat (prop. 2008/09:162) redogörs för den 

långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta 

som är oberoende av fossila bränslen samt för visionen att Sverige 

FORTS 4


2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan 

nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Prioriteringen om en 

fossiloberoende fordonsflotta ska ses som ett steg på vägen mot 

visionen för 2050. 

En särskild utredare ska kartlägga möjliga handlingsalternativ 

samt identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp 

och beroende av fossila bränslen i linje med visionen för 2050. 

Åtgärderna kan avse alla de relevanta aspekter som har betydelse 

för att uppnå den långsiktiga prioriteringen för 2030 samt visionen 

för 2050 med avseende på transportsektorn. Detta kan bl.a. avse 

tillförsel av energi till fordonsflottan samt infrastruktur, fordon 

och olika slags trafik. 

Utgångspunkten bör vara att hållbara, förnybara, drivmedel 

och el behöver öka sina andelar i transportsektorn, samtidigt som 

fordonseffektiviteten bör förbättras och utsläppen av växthusgaser 

minska. Utredaren ska vidare analysera i vilken grad olika handlingsalternativ 

och åtgärder riskerar att leda till eventuell fastlåsning 

i vissa tekniker eller till vissa energibärare. 

Utredaren ska beakta de samhällsekonomiska och offentligfinansiella 

effekterna samt i förekommande fall ange förslag till 

finansiering. 

Som redan nämnts ska prioriteringen om en fossiloberoende 

fordonsflotta ses som ett steg på vägen mot visionen för 2050. Då 

arbetet med den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende 

fordonsflotta 2030 sker koordinerat med och som ett led i arbetet 

med visionen för 2050, ska en viktig del av utredarens arbete vara 

att analysera olika alternativ för hur begreppet fossiloberoende fordonsflotta 

kan ges en innebörd som stöder regeringens arbete med 

att nå visionen för 2050.” 

Växthusen byter från olja till biobränslen 

Ny statistik från Jordbruksverket visar att växthusen under de senaste åren i mycket stor utsträckning bytt bränsle från olja 

och naturgas till biobränslen. Men fortfarande finns det 157 GWh eldningsolja och 87 GWh naturgas att konvertera i de 

svenska växthusen. 

Användningen av biobränslen för uppvärmning av växthus ökade 

mycket kraftigt, från 138 GWh 2008 till 666 GWh 2011. Det var 

framför allt användningen av oförädlade biobränslen som bark, flis 

och spån som ökade – från 107 GWh till 617 GWh, eller från 

133 000 kubikmeter till 771 000 kubikmeter. Även pelletsförbrukningen 

ökade – från 4 100 ton till 6 200 ton. 

Svebio kommentar: 

Växthusnäringen har genom åren skyddats med låga energi- och 

koldioxidskatter på samma sätt som den tunga industrin. Men från 2005 

fram till idag har det skett en total omvandling av branschens energiförsörjning, 

i första hand driven av de stigande oljepriserna. 2005 använde 

växthusen fortfarande över 50 000 kubikmeter olja och 200 GWh na- 

3 


Utredningens namn är ”Fossiloberoende fordonsflotta - ett steg på 

vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser”. Redan i namnet ser man 

spår av regeringens vånda. Istället för att sätta fokus på årtalet 2030 

pekar man på det mål som gäller för 2050, där regeringen talar om 

”nettonollutsläpp”, som inte alls behöver betyda att alla fossila bränslen 

är utmönstrade. 

Det har tagit mycket lång tid att få igång den här utredningen och 

enas om direktiven mellan allianspartierna och de olika departementen. 

Målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 fanns med redan i 

energiuppgörelsen 2009, för tre och ett halvt år sedan. Men först nu 

ska målet ges konkret innehåll. Utredningen tar drygt ett år i anspråk. 

Därefter följer remissbehandling. Det lär knappast bli några konkreta 

åtgärder förrän i budgeten hösten 2014, i skuggan av nästa valrörelse. 

Utredarna är två meriterade experter. Thomas B Johansson har suttit 

i Svebios styrelse. Per Kågesson har stor kunskap om trafik, bilar och 

drivmedel. Tyvärr har han ofta haft en avog inställning till biodrivmedel. 

Men vi kan räkna med att det blir en kompetent genomförd utredning, 

och Svebio kommer att medverka till att utredningen får bra underlag 

om biodrivmedel. 

Parallellt med att regeringen låter utreda fossiloberoende fordonsflotta 

2030 pågår en utredning om kvotplikt för biodrivmedel. Den här 

utredningen tillsattes före sommaren och utredare är Linus Klackenberg. 

Svebio är representerat i utredningens referensgrupp genom 

Lena Dahlman. Den här utredningen är hårt uppstyrd av de ställningstaganden 

regeringen redan gjort i vårbudgeten, till förmån för kvotplikt 

för lågblandade biodrivmedel. Oklarheten om skattebefrielsen för högblandade 

och rena biodrivmedel kvarstår. Att införa ett kvotsystem och 

överge linjen med skattebefrielse skapar låsningar som utredningen om 

fossiloberoende fordonsflotta måste förhålla sig till. 

Det hade varit klokare av regeringen att först utreda hur man ska nå 

fram till ett fossiloberoende transportsystem med nollutsläpp av koldioxid, 

och därefter utformat styrmedel som leder fram till målet. Nu 

verkar man i det korta perspektivet i första hand tänka på budget- och 

skatteteknik och skjuter visionerna och klimatpolitiken på framtiden. 

turgas. Idag har oljeanvändningen reducerats med två tredjedelar till 15 

600 kubikmeter och gasanvändningen har minskat till 87 GWh. Istället 

har användningen av biobränslen ökat sjutton gånger om. Av den totala 

energiförbrukningen på drygt 1 TWh i växthusen står bioenergin 

för två tredjedelar och de fossila bränslena för bara en fjärdedel. Men 

också den fjärdedelen borde man ganska snabbt kunna ersätta så att 

de svenska växthusen blir helt fossilbränslefria och CO 2 -neutrala. Den 

resterande delen är el och fjärrvärme. Se illustrationen på sid 1.

Allt fler biogasanläggningar i lantbruket 

Mellan mars och juni i år har länsstyrelserna beviljat investeringsstöd 

till nio biogasanläggningar på olika gårdar. 

Det totala antalet anläggningar som beviljats investeringsstöd har 

därmed ökat från 37 till 46. En ökning med 20 procent under de 

tre senaste månaderna. Möjligheten till stöd har funnits sedan 2009. 

Jordbruksverket vill att fler ska satsa på närproducerad energi 

från landsbygden. Just rötning av stallgödsel för biogasproduktion 

är extra bra eftersom det ger tre klimatnyttor på en gång. För det 

första ersätter biogasen fossilt bränsle om det används som fordonsbränsle. 

För det andra ger det en minskning av utsläpp av 

metan vid lagring av stallgödsel. 

För det tredje minskar behovet av mineralgödsel genom att kvävetillgängligheten 

ökar i jämförelse med orötad stallgödsel. 

Lantbrukare och andra företagare på landsbygden som investerar 

i produktion eller förädling av biogas kan få upp till 30 

procent i investeringsstöd. Biogasanläggningar finns i djurtäta 

områden. På Jordbruksverkets webbplats finns en karta över de 

anläggningar som fått stöd. Kartan visar främst att gårdsbiogas- 

EU-kommissionen vill ändra tidsschemat 

för auktionering av utsläppsrätter 

De låga priserna på utsläppsrätter och ett växande överskott 

av utsläppsrätter gör att utsläppsrättshandeln har mycket 

svag styrande verkan inom EU. Det här har lett till krav på 

åtgärder och sedan mitten av maj har EU-kommissionen 

arbetat med att ta fram förslag till åtgärder för att styra upp 

systemet, och därmed få upp priset på utsläppsrätter. 

Den 25 juli kom ett förslag om att ändra tidsschemat för auktioneringen 

av utsläppsrätter, dvs senarelägga auktionering. Efter 

sommaruppehållet ska kommissionen återkomma med ytterligare 

förslag. Vi citerar ur pressmeddelandet från kommissionen 25 juli: 

”–EU:s utsläppshandel har ett växande överskott på utsläppsrätter 

som byggts upp under de senaste åren, säger klimatkommissionär 

Connie Hedegaard. Det är inte förnuftigt att avsiktligt 

fortsätta att översvämma en marknad där det redan finns ett överskott. 

Därför banar kommissionen i dag väg för en ändring av 

tidsschemat för auktionering av utsläppsrätter. Det är en kortsiktig 

åtgärd som kommer att förbättra marknadens funktion. Om 

den politiska viljan finns, kan alla nödvändiga beslut fattas innan 

nästa auktioneringsfas inleds i början av 2013. Nu är det upp till 

Europaparlamentet och EU-länderna att leverera. Efter sommaruppehållet 

kommer kommissionen också att presentera förslag till 

långsiktiga strukturåtgärder. 

I fas tre av EU:s utsläppshandel, 2013–2020, kommer många utsläppsrätter 

att auktioneras ut, och intäkterna går till medlemsländerna. 

Senareläggning av auktionering 

2010 fastställdes tidsschemat för och fördelningen av de utsläppsrätter 

som ska auktioneras ut under den tredje handelsperiodens 

åtta år i en kommissionsförordning. Detta ändrades genom ett 

beslut 2011, vilket innebar att en del av auktionsvolymen flyttas 

4 

anläggningarna är koncentrerade till djurtäta områden där det 

finns mycket råvara till produktionen, det vill säga stallgödsel. 

Om regionen eller kommunen prioriterar frågan spelar också 

roll. Redan märks tydliga klusterbildningar, till exempel mellan 

Herrljunga och Vårgårda i Västergötland och utanför Falkenberg 

i Halland, säger Ragni Andersson. 

Ökad gräns för stöd 

I början av juli fick regeringen klartecken från EU om att lyfta taket 

för hur mycket stöd man får ge till en enskild biogasanläggning 

i lantbruket. Taket har hittills varit 1,8 miljoner kr, men kan nu 

höjas till 68 miljoner kr. Detta möjliggör stöd till projekt där flera 

lantbrukare kan gå samman om en stor gemensam anläggning. 

Det börjar nu finns en hel del ansökningar som väntar på besked. 

Totalt i landet uppgavs det för några veckor sedan finnas 

ansökningar med ett investeringsbelopp på 522 miljoner kronor. 

Inom landsbygdsprogrammet finns det nu en pott på 75 – 80 miljoner 

kronor som ännu inte är fördelade. Sedan måste nya medel 

anslås, eller pengarna tar slut. 

från 2013 och 2014 till 2012 för att skapa en ordnad övergång från 

utsläppshandelns fas 2 till fas 3. Med tanke på den makroekonomiska 

utvecklingen under senare år finns det anledning att överväga 

ytterligare en ändring av tidsschemat genom att en del av 

auktionsvolymen flyttas från 2013–2015 till slutet av fas 3. 

Kommissionen föreslår i dag en teknisk ändring av direktivet 

om utsläppshandel för att inleda processen och skapa den stabilitet 

på marknaden som krävs för en eventuell framtida ändring av tidsschemat. 

Syftet med ändringen är att klargöra att kommissionen i 

undantagsfall kan ändra tidsschemat för auktioner under en handelsperiod 

för att koldioxidmarknaden ska fungera på ett ordnat 

sätt. Ändringen görs i auktioneringsförordningen. 

Senare i år kommer kommissionen att lägga fram en första rapport 

om den europeiska koldioxidmarknadens funktion. Detta 

innebär en möjlighet att inleda en ingående debatt om vilka strukturella 

åtgärder som kan behövas för att lösa frågorna inom EU:s 

utsläppshandel. 

Bakgrund: EU:s utsläppshandel och fas 3 

EU:s utsläppshandel omfattar ungefär 11 000 industrianläggningar 

och 45 procent av EU:s utsläpp. Från och med i år ingår även luftfarten 

i systemet. 

I den tredje fasen av utsläppshandeln (2013–2020) måste utsläppen 

från industrianläggningar sänkas till 21 procent under 2005 års nivåer. 

De största förändringarna under den tredje fasen är 

• en övergång från tak som fastställs på medlemsstatsnivå till ett 

tak per sektor för hela EU, 

• en övergång från främst gratis tilldelning till att över hälften 

av utsläppsrätterna auktioneras ut, 

• en harmonisering av reglerna för gratis tilldelning baserat på 

långtgående riktmärken för hela EU.”

Avtal mellan EU och Australien om gemensam utsläppshandel 

EU-kommissionen och Australien har kommit överens om 

att länka samman sina handelssystem för handel med 

utsläppsrätter. Överenskommelsen har träffats mellan EU:s 

klimatkommissionär Connie Hedegard och Australiens 

energiminister Greg Combet. 

EU-kommissionen och Australien har kommit överens om att 

länka samman sina handelssystem för handel med utsläppsrätter. 

Överenskommelsen har träffats mellan EU:s klimatkommissionär 

5 

Connie Hedegard och Australiens energiminister Greg Combet. 

Överenskommelsen måste godkännas av EU (rådet och parlamentet) 

och av det australiska parlamentet senast 2015. 

Samarbetet innebär konkret att utsläppsrätter i EU ska kunna 

köpas av australiska aktörer från 1 juli 2015 och att det senast 1 juli 

2018 ska vara möjligt att fritt handla med utsläppsrätter inom hela 

det gemensamma systemet. 

NER 300 listning – Svensk energiteknik är topplacerad 

Av Sveriges nio inlämnade ansökningar till EUs utlysning 

NER 300 har fyra ansökningar fått topplaceringar samt ytterligare 

två fått reservplacering i den preliminära listan för 

projekt som får stöd. 

Sverige, genom Energimyndigheten, lämnade den 9 maj 2011 i, 

konkurrens med 29 länder (EU + Kroatien), in nio svenska ansökningar 

till Europeiska Kommissionen och Europeiska Investeringsbanken. 

Ansökningarna avser svenska storskaliga demonstrationsprojekt 

kring bioenergi, vindkraft och Smarta Nät. 

Nästa steg är att EU-kommissionen, beroende av bl a tillgängliga 

medel, fattar beslut om vilka av de utvalda projekten som blir 

beviljade stöd, vilket förväntas ske i slutet av 2012. 

– De fyra svenska projekten ligger mycket bra till bland de ca 16 

förnybara energiprojekten som Kommissionen bedömer får stöd i 

första omgången. Det är ett mycket gott betyg för svensk energiforskning 

och energikunnande, säger Michael Rantil vid Energimyndigheten. 

Den första omgången av NER 300 finansieras av försäljningen 

av 200 miljoner utsläppsrätter och man räknar med att det kommer 

att finnas mellan 1,3 till 1,5 miljarder euro, dvs mer än 10 miljarder 

kronor, att fördela på projekten. Det är möjligt att få maximalt 

tre projektstöd per land. 

NER 300 är ett av världens största finansieringsprogram för 

kommersiella demonstrationsprojekt för förnybar energi, som 

innefattar bioenergi, solenergi, geotermisk energi, vindkraft, vågkraft, 

vattenkraft samt Smarta Nät och miljösäker avskiljning och 

geologisk lagring av CO 2 (CCS). 

NER 300 är en unik utlysning som ger möjlighet att få 50 procent 

av merkostnaderna jämfört med kostnader för en konventionell 

anläggning. NER300 är ett bland flera finansieringsinstrument 

för att nå EU:s 20-20-20 mål till år 2020. Projekten ska innehålla 

relativt små risker samtidigt som de ska ha tagit utvecklingssteg 

som tidigare inte har visats i den skalan. 

De fyra topprankade projekten som kan få stöd är: 

• Vindpark Blaiken - Blaiken Vind AB, söker inom kategorin 

”Onshore-vindturbiner optimerade för kallt klimat (kompatibla 

med temperaturer under -30 C och för svåra isförhållanden), nominell 

kapacitet 25 MW”. 

• Pyrogrot - Billerud AB söker inom kategorin ”Lignocellulosa 

till intermediära fasta, vätskeformiga eller slurryformiga bioenergibärare 

via pyrolys, med en kapacitet på 40 000 ton slutprodukt per 

år”. Slutprodukten är pyrolysolja. 

• Smart Grid Gotland - Gotlands Energi AB söker inom kategorin 

”Förvaltning och optimering av förnybar energi och optimering 

för små- och medelskaliga decentraliserade kraftverk i landsbygdsmiljö, 

med betoning på vindkraft (Smarta Nät): 20 MW för 

lågspänningsnät och 50 MW för medelspänningsnät”. 

• GoBiGas 2 - Göteborg Energi AB söker inom kategorin ”Lignocellulosa 

till syntetisk naturgas eller syntesgas och/eller till energi 

via förgasning, med en kapacitet på 40 miljoner normalkubikmeter 

slutprodukt per år eller 100 GWh elektricitet per år”. 

De två projekten som har fått reservplats är: 

• E.ON Bio2G Sweden - E.ON Gasification Development 

söker inom kategorin ”Lignocellulosa till syntetisk naturgas eller 

syntesgas och/eller till energi via förgasning, med en kapacitet på 

40 miljoner normalkubikmeter slutprodukt per år eller 100 GWh 

elektricitet per år”. Slutprodukt är SNG för värme och drivmedel. 

• MTCT - Multi-megawatt Turbines in Complex Terrain - Svevind 

AB söker inom kategorin ”Onshore-vindturbiner optimerade 

för komplex terräng, nominell kapacitet 25 MW”. 


Som Energimyndigheten framhåller är det ett mycket gott betyg 

till svensk förnybar energiteknik att det finns fyra svenska projekt med 

bland de 16 som fått högsta prioritet av EU-kommissionen. Det finns 

samtidigt en rad projektägare som känner besvikelse över att man inte 

hör till de utvalda – och flera projekt kommer säkert att läggas på is 

efter negativt besked från EU. 

NER 300-stödet är ett resultat av att EU ville stötta utvecklingen av 

CCS, koldioxidlagring från fossila kraftverk, med pengar från auktionerade 

utsläppsrätter. För att göra åtgärden mer smaklig avdelades också 

pengar till utvecklingsprojekt för förnybar energi. Hur stor stödsumman 

blir hänger alltså ihop med priset på utsläppsrätter. Och det priset ligger 

idag på endast 7 – 8 euro per ton CO . Om priset på utsläppsrätter 

2 

hade legat på 20 eller 30 euro hade tre, fyra gånger så mycket pengar 

varit tillgängliga för de här projekten. De projekt som sökt pengar är i 

allmänhet mycket kapitalintensiva och innehåller en hög andel ny teknik. 

Privata investerare måste ha hjälp av offentliga medel för att projekten 

ska kunna genomföras. Om NER 300-stödet inte räcker kommer projekten 

inte att bli av, alternativt måste svenska staten skjuta till medel. 

Pressmeddelande från Energimyndigheten 16 juli

Nu slocknar glödlampan för gott 

I mer än ett sekel har glödlampan lyst upp de svenska 

hemmen, men snart slocknar den för gott. Den 1 september 

förbjuds alla glödlampor i EU. I Sverige beräknas hushållens 

elnota minska med tio procent. 

Glödlampan började avvecklas för tre år sedan och nu är det slutligen 

40-, 25- och 15-wattslamporna som går i graven. 

– Utfasningen har gått över förväntan. Det hamstrades lite i 

början men det var mer snack än stora volymer, inte mer än en 

månads överförsäljning, säger Magnus Frantzell, vd för Belysningsbranschen. 

Ett problem har enligt Frantzell varit att hitta förhållandevis 

billiga lågenergilampor av bra kvalitet. 

– De bättre lamporna har haft svårt att hävda sig, och det har 

funnits en hel del skräp på marknaden. Men EU har stramat upp 

kraven och i dag finns många bra alternativ bland lågenergilampor, 

halogenlampor och ledlampor (lysdiod). Om ett år skärps kraven 

ytterligare på ledlamporna vad gäller låg energiförbrukning, bra 

kvalitet, lång livslängd och god färgåtergivningsförmåga. 

Information om nya föreskrifter om hantering av kontaminerad aska 

Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram föreskrifter och 

allmänna råd (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad 

torv- och trädbränsleaska. 

Föreskrifterna börjar gälla den 1 september 2012. Då upphör föreskrifterna 

(SSMFS 2008:16) om hantering av trädbränsleaska 

kontaminerad med cesium-137 att gälla. Innehållet i de gamla föreskrifterna 

har förenklats och förts in i de nya föreskrifterna. 

Denna information berör främst ansvariga för 

• förbränningsanläggning för energiproduktion där mer än 100 

ton torrsubstans aska per år uppkommer från torv eller trädbränsle 

och där askan kan vara kontaminerad, 

•deponi eller anläggningsarbete där sådan aska hanteras, eller 

verksamhet där man kommer i kontakt med torv- och trädbränsleaskan 

på annat sätt. 

Aska från torv eller trädbränsle kan vara kontaminerad med 

cesium-137 från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 eller med de 

naturligt förekommande radioaktiva ämnena uran, torium och 

kalium som finns i vissa torvmyrar. När sådan aska hanteras kan 

människor utsättas för stråldoser. Strålsäkerhetsmyndigheten har 

tagit fram föreskrifter för att säkerställa ett gott strålskydd. 

Föreskrifterna reglerar användning av energitorv och hantering 

BioenergyConnect – en global mötesplats för bioenergi 

BioenergyConnect är en skräddarsydd hemsida för företag 

och enskilda som arbetar med bioenergi, som har byggts 

upp av World Bioenergy Association. 

BioenergyConnect lanserades i samband med World Bioenergy 

2012 i Jönköping i våras och finns nu tillgänglig för alla företag 

som vill presentera sig och göra affärer på den internationella 

arenan. En plattform för nätverkande och för att underlätta för 

företag och individer att söka information och dela nyheter, att 

6 

– Det senaste halvåret har ledlampan ökat kraftigt och lågenergilampan 

är redan på tillbakagång. Den kommer att försvinna i 

takt med att den nya ledtekniken utvecklas, säger Magnus Frantzell. 

Han bedömer att ledtekniken fortfarande har en stor utvecklingspotential, 

med bättre ljusfärger, ökad livslängd och lägre energiåtgång, 

samtidigt som priset kommer att sjunka. 

Lågenergilampan är mycket energisnål, den drar runt en femtedel 

så mycket el som glödlampan, men är fortfarande i dyraste 

laget. Och en nackdel är att den innehåller kvicksilver, om än i 

mycket små mängder. Varje år slängs 200 000 lågenergilampor på 

fel ställe, i glasigloos, bland elavfall eller i soporna. Regeringen har 

reagerat och krävt att branschen ska ordna betydligt fler insamlingsställen. 

Halogenlampan är ett billigare alternativ i väntan på 

att priserna på ledlampan ska sjunka. Men när EU:s krav skärps 

2016 bedöms den också vara på väg ut. 

(källa TT) 

av kontaminerad aska vid förbränningsanläggning. Här ingår 

även askåterföring till skogsmark, användning i anläggningsarbeten, 

deponering och övrig återvinning. Människor och miljö ska 

skyddas mot läckage från anläggningsarbeten och deponier med 

kontaminerad aska. 

För kontaminerad aska som till mer än 80 procent består av 

trädbränsleaska behöver bara föreskrifternas krav som gäller cesium-137 

tillämpas. 

Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att ett tjugotal förbränningsanläggningar 

som eldar torv behöver tillämpa föreskrifternas 

krav för de naturligt förekommande radionukliderna. Detta gäller 

även de övriga verksamheter som hanterar askan. 

Mer information finns på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats, 

www.stralsakerhetsmyndigheten.se/aska/, där särskilt följande 

dokument är relevanta: 

•Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2012:3) 

om hantering av kontaminerad aska. 

•Introduktion till föreskrifterna SSMFS 2012:3. 

•Vägledning till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter 

och allmänna råd (SSMFS 2012:3) om hantering av kontaminerad 

aska. 

hitta service, nyheter och produkter. 

Enskilda individer kan registrera sig gratis. Företag kan registrera 

sig och mot en avgift lägga ut material som nyheter, rapporter, 

bilder, video, broschyrer, anställdas profiler, arbetstillfällen, 

möten, produkter, serviceerbjudanden osv. 

Man hittar BioenergyConnect på www.bioenergyconnect.net. 

Karin Haara på WBA:s kansli kan ge ytterligare information, tel 

08-4417084.

MaRkNadERNa 

Fortsatt stark elbalans efter regnig sommar 

Elpriserna har under sommaren varit extremt låga. Under flera 

veckor i juli och början av augusti hade vi spotpriser på Nordpool 

under 10 öre/kWh. När industrin drog igång igen efter semestrarna 

steg priserna till mer normala, men fortfarande relativt låga nivåer, 

kring 20 – 30 öre/kWh. Terminspriserna för 2013 ligger strax 

under 40 öre/kWh. Elcertifikaten har återhämtat sig något från 

låga nivåer kring under 15 öre/kWh upp till 17 – 18 öre. Fortfarande 

är det låg ersättning för alla företag som investerat i ny förnybar 

elproduktion. Det har till och med förekommit rapporter om att 

skogsföretag med egen elproduktion avstått från att producera eftersom 

det varit billigare att köpa el på marknaden än att köpa in 

biobränsle för industripannorna. 

I tidningarna har man skrivit att de låga elpriserna beror på det 

myckna regnandet. Det är bara en del av sanningen. Vattenmagasinen 

är välfyllda, men inte extremt fulla. Fyllnadsgraden ligger kring 

89 procent, och det är ungefär lika mycket som förra året vid samma 

tid, och en bit under de maximala historiska nivåerna vid denna tid. 

Kraftiga svängningar på 

oljemarknaden under sommaren 

Efter vårens höga råoljepriser kring 125 dollar/fat (Nordsjöoljan) 

inträffade under maj och juni ett kraftigt prisfall ner till under 90 

dollar omkring 1 juli. Därefter har oljepriset åter klättrat upp till 

omkring 115 dollar/fat. Volatiliteten har framför allt haft samband 

med förhållandena i Mellanöstern, inbördeskriget i Syrien och 

sanktionerna mot Iran och oron för en förestående israelisk attack 

på Iran. Bakom nedgången för oljepriset i början av sommaren 

fanns också reaktioner på en avstannande världsekonomi – den europeiska 

valuta- och skuldkrisen, den långsamma återhämtningen 

i USA och en relativ avmattning i Kinas tillväxt. Den långsiktiga 

slutsatsen av prisutvecklingen tycks ändå vara att vi ska räkna med 

oljepriser kring eller över 100 dollar/fat. 

Valutautvecklingen med den starka kronkursen gör att de höga 

oljepriserna inte fått fullt genomslag på den svenska marknaden. 

7 

Kärnkraften har fortsatt gå knackigt, och ligger på omkring 55 TWh 

den senaste 12-månadersperioden, mot 68 TWh vid fullt kapacitetsutnyttjande. 

Vattenkraften har däremot gett hela 79 TWh sedan 

samma tid förra året, vilket är rekordnivå. Den höga produktionen 

i vattenkraften är inte ett fenomen bara i sommar utan har ägt rum 

under hela det gångna året. 

Bakom de låga elpriserna ligger i grunden en överskottssituation 

som beror på att Sverige med hjälp av elcertifikatsystemet byggt ut 

mycket ny vindkraft och biokraft, och samtidigt behållit kärnkraften. 

Dessutom har elanvändningen inte alls ökat – tvärtom ligger 

den cirka 7 TWh lägre än 2005, som är det år som haft högst elanvändning 

hittills. Överskottet i elbalansen har under det senaste året 

gett oss en elexport på cirka 17 TWh. Energimyndigheten räknar 

i sin kortsiktsprognos med fortsatt omfattande elexport under de 

kommande åren. Biokraftproducenterna kan vara tacksamma för att 

kärnkraften gått så dåligt som den gjort – annars hade överskottet 

varit ännu större och priserna ännu lägre. 

Bra marknad för E85 

Prisskillnaden mellan bensin och E85 är när detta skrivs 4:59, vilket 

ger en mycket bra vinst för den som kan köra på E85. 

Försäljningen av bensin har fram till och med juli månad sjunkit 

med 8 procent, och försäljningen av diesel med en procent. 

Försäljningen av E85 ligger däremot 5 procent högre än året innan. 

Siffrorna återspeglar att allt fler kör på diesel, istället för bensin, att 

dieselbilarna blir allt snålare, och att det lönar sig att tanka flexifuelbilar 

med E85. Den totala trafikvolymen är också ganska konstant. 

Enligt Trafikanalys körde bilisterna 2011 i genomsnitt något 

kortare sträckor (baserat på mätarställningarna vid bilprovningen), 

men Trafikverket uppger att den totala trafikmängden på vägarna 

ökade någonstans mellan 0,3 och 1,5 procent under 2011. 

MISSA INTE! 

ElcErtifikatsdagEn 

25 september, Stockholm 

ÅrEts BioEnErgidagar 

6 - 7 novembern Kolmården, Norrköping 

sVEBios VÅrMÖtE MEd ÅrsMÖtE 

9 april, Stockholm 

Läs mer på: www.svebio.se

PRESSMEddELaNdEN 

Pressmeddelande 2012-08-17 

Sverige når EU-målet om förnybar energi åtta år före utsatt tid 

Sverige kommer att använda nära 50 procent förnybar energi redan 

i år, och därmed med marginal överträffa EU-målet för 2020, som 

är 49 procent. Det visar Svebios analys av Energimyndighetens 

kortsiktsprognos som redovisades häromdagen. 

– Det är glädjande att utvecklingen är så stark trots att regeringen 

tagit få positiva initiativ de senaste åren. Att vi nått 50 procent 

förnybar energi är ett bra delmål. Men vi har fortfarande ”hälften 

kvar” – halva vår energiförsörjning är fortfarande baserad på icke 

förnybara energikällor som olja, kol, naturgas och uran. Det är en 

utmaning som vi måste jobba vidare med. Regeringen och riksdagen 

måste nu anta ett högre mål för 2020, så att myndigheter och 

företag inte slår sig till ro när det gäller att ställa om till ett miljövänligt 

energisystem. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio. 

Enligt Svebios beräkning kommer andelen förnybar energi 

enligt EU:s definitioner att hamna på exakt 49,6 procent 2012, 

om Energimyndighetens prognos slår in. I verkligheten kommer 

andelen förnybart att vara ännu högre, omkring 51 – 52 procent, 

REMISSYTTRaNdEN 

Beskattningen av kraftvärmeverk 

Svebio lämnade 1 augusti in ett remissyttrande över en promemoria 

om fastighetstaxeringen av kraftvärmeverk tillsammans med 

Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme. 

Bakgrunden till promemorian är att Skatteverket i strid med 

tidigare praxis angett att man ska taxera kraftvärmeverk både med 

hänsyn till el- och värmeproduktion, medan man även i fortsättningen 

inte taxerar rena värmeverk, eftersom dessa är så kallade 

”specialbyggnader” som ej taxeras. Denna nya praxis skulle leda 

till kraftiga höjningar av fastighetsskatten och organisationerna 

och en rad enskilda företag skrev till departementet och krävde ett 

klargörande om att kraftvärmeverken bara ska taxeras utifrån sin 

elproduktion. Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Svebio skrev 

också en gemensam debattartikel. 

I promemorian föreslås att man ska komplettera fastighetstaxeringslagen 

med en formulering som gör att taxeringen bara ska 

omfatta elproduktionen. Samtidigt skriver man dock i promemorian 

att hela frågan ska utredas och att man då kan komma att 

taxera hela kraftvärmeverken (el + värme) och även rena värmecentraler. 

Det här är orsaken till att det gemensamma yttrandet är 

så pass kritiskt, trots att man på kort sikt slipper beskattningen av 

kraftvärmeverkens värmedel. Yttrandet i sin helhet finns på Svebios 

hemsida. Här är yttrandet i sammanfattning: 

• Föreningarna välkomnar förslaget till lagstiftning för att sä- 

8 

eftersom vattenkraften nu slår rekord. Men i EU-beräkningen ska 

vattenkraften ”normaliseras”, dvs justeras till normalproduktion. 

Sverige överträffar också delmålet om att ha 10 procent förnybar 

energi i transportsektorn. 

– Bioenergin har under 2011 och 2012 svarat för färre TWh än 

rekordåret 2010. Men det beror på att 2010 var ett mycket kallt 

år med stor bränsleförbrukning i värmeverken, medan 2011 var 

ett mycket milt år. Om man ser till andelen av den totala energianvändningen 

i Sverige ökar bioenergin stadigt år för år. Detta 

är tillsammans med vindkraftens snabba tillväxt huvudförklaringarna 

till att andelen förnybar energi ökar så snabbt i Sverige, långt 

över EU-målen. 

– Vi tycker att regeringen ska ge Energimyndigheten ett tydligt 

uppdrag att löpande redovisa andelen förnybar energi enligt EU:s 

beräkningssätt. Dessutom måste regeringen sätta nya ambitiösare 

mål både för andelen förnybar energi totalt 2020 och andelen förnybar 

energi i transportsektorn 2020. 

kerställa att hittillsvarande tillämpning ska gälla även under kommande 

fastighetstaxeringsperiod 2013-2018. 

• Föreningarna ser positivt på att det i promemorian föreslås en 

fördjupad utredning av frågan hur kraftvärmeverk bör fastighetstaxeras 

i framtiden. 

• Föreningarna invänder mot den i promemorian anförda utgångspunkten 

att den installerade värmeeffekten och värmeproduktionen 

i kraftvärmeverk ska vara föremål för fastighetstaxering. 

Endast den installerade eleffekten har varit beräkningsgrundande i 

fastighetstaxeringen sedan lagstiftningen tillkom 1984. 

• Föreningarna invänder mot resonemangen om att fjärrvärmeproduktionen 

bör omfattas av fastighetsbeskattning. Föreningarna 

konstaterar att några motiv eller argument för detta inte redovisas 

i promemorian. 

• Föreningarna anser att lagförslaget behöver kompletteras så 

att det klart framgår att någon retroaktiv omtolkning av den nuvarande 

fastighetstaxeringslagen inte kan göras som innebär att även 

värmeproduktionen ska omfattas av fastighetstaxering. 

• Om även installerad värmeeffekt/-produktion ska omfattas 

av fastighetstaxering skulle detta innebära en betydande konkurrenssnedvridning 

till fjärrvärmens nackdel på värmemarknaden i 

förhållande till andra uppvärmningsformer. 

• Att särskilt belägga kraftvärme med extra fastighetsskattiför- 

FORTS 4


hållande till annan värme- och elproduktion strider mot såväl gällande 

energipolitiska riktlinjer och EU:s nyligen överenskomna 

energieffektiviserlngsdirektiv samt mot EU:s befintliga kraftvärmedirektiv 

(7004B17B5G). Det är därför angeläget att en utredning 

av fastighetstaxering av kraftvärmeverk också tar sin utgångspunkt 

gällande energipolitiska riktlinjer och EU-lagstittning. 

• Föreningarna anser att dagens fastighetstaxeringslag behöver 

ses över i fler delar än dem som omnämns i promemorian. Det bör 

bl.a. övervägas om fastighetstaxeringarna fr.o.m. 2019 kan göras 

Utvecklingsplattform för transportsektorn 

Svebio lämnade den 8 juli in ett kompletterande yttrande kring 

energiforskning inom transportsektorn. Yttranden om andra delar 

av energiforskningen lämnade Svebio i maj (se Bioenerginytt nr 5). 

Orsaken till att transportsektorn då inte fanns med var att underlaget 

då inte fanns tillgängligt och näringsdepartementet genomförde 

en kompletterande remissomgång när rapporten kommit in. 

Så här svarade Svebio: 

Transportsektorn utgör den stora nationella och globala utmaningen 

i omställningen till ett hållbart energisystem. Trots att vi 

har kommit relativt långt i omställningen av transportsektorn jämfört 

med många andra länder, är vårt fossilberoende fortfarande 

över 90 procent. Utmaningen är speciellt viktig för Sverige, som 

är ett väldigt transportberoende land och vars industri och landsbygdsbefolkning 

kommer att ha svårt att hantera de kraftigt ökade 

transportkostnaderna som kommer att följa av den allt större konkurrensen 

om fossila drivmedel. 

Samtidigt som det finns många utmaningar inom transportsektorn, 

finns det också stora utvecklingsmöjligheter för svensk industri 

och export, både som teknikleverantörer såväl som producenter 

av nya drivmedels- och logistiklösningar samt fordon. De nya 

värdekedjorna som kommer att skapas i samband med omställningen 

till en fossiloberoende transportsektor kommer att ge både 

nya typer av företag och stärka befintlig svensk industri. 

Detaljerade kommentarer angående 

prioritering av forskningsresurser 

Svebio sitter med i Utvecklingsplattformen för Transport och har 

därför medverkat i sammanställningen av rapporten. Vi vill ändå 

understryka följande punkter. 

• All forskning runt optimering och utveckling av fordon och 

motorer bör främst riktas mot förnybara tekniker, såsom hållbara 

biodrivmedel och förnybar el. Orsaken till denna prioritering är att 

FoU inom ökad energieffektivisering och skapandet av nya motorer 

dedikerade för förnybara biodrivmedel och el utgör en större 

marknadsmässig risk relativt till traditionell fossilmotorutveckling. 

Det är därför svårare att finna finansiering för FoU inom dessa 

områden. Samtidigt är det inom denna sektor de stora innovationsstegen 

måste ske för att uppnå riksdagens vision om en fossil- 

9 

med tätare intervall för att bättre beakta förändrade marknadsförutsättningar 

för elproduktionsenheter. 

• Kategoriseringen av vindkraftverk bör ses över som vare sig 

tekniskt, fysikaliskt eller terminologiskt kan anses utgöra värmekraftverk 

som de benämns som i dagens lagstiftning. 

• Föreningarna invänder starkt mot att elcertifikat ska ingå som 

en del i fastighetstaxeringsvärdet för en förnybar elproduktionsanläggning 

och därmed fastighetsbeskattas. En sådan beskattning 

motverkar syftet med elcertifikatsystemet. 

oberoende fordonsflotta till 2030. Energimyndigheten bör därför 

speciellt stödja denna forskning. 

• I utvecklingen av nya fordonslösningar och transportsystem 

bör ett fokus läggas på tunga transporter, då dessa är viktiga för 

svenskt näringsliv. Detta betyder dock inte att utveckling av transportbränslen 

bör fokuseras på dieselliknande drivmedel, utan tilldelningen 

av medel bör vara teknikneutral. 

• Precis som bioenergi redan idag har stärkt svensk industri, kan 

utvecklingen av biodrivmedel förstärka denna effekt ytterligare. 

Utveckling och förädling av nuvarande biomassabaserad industri 

mot en optimerad resursanvändning samt möjliggörandet av access 

till breddade marknader ökar dessa sektorers konkurrenskraft 

globalt, vilket inte bara skapar nya arbetstillfällen men även säkrar 

befintliga arbetstillfällen. Att ställa om befintlig industri är dock 

kostsamt och utgör en stor marknadsrisk för engagerade företag. 

Riktade satsningar, likt PFE-programmet, på utveckling av befintlig 

biomassabaserad industri bör därför genomföras. 

• Det är viktigt att utvecklingen av både biodrivmedelslösningar 

och elfordons lösningar sker parallellt. Sveriges stora transportavstånd 

utgör ett hinder för storskalig introduktion av rena elbilar i 

annat än storstadsregionerna. Majoriteten av kunder, både förare 

av lätta och tunga fordon, kommer att efterfråga ”range extenders” 

för att kunna använda sina fordon i hela Sverige. Idag utgörs dessa 

”range extenders” tyvärr av fossila motorlösningar, vilket inte gynnar 

Sveriges mål om en starkt reducerad fossilanvändning. För 

att åstadkomma ökad användning av ellösningar samt möjliggöra 

utvecklingen av världsunika produkter med en stor global marknadspotential, 

bör Sverige satsa på att bli världsledande inom helt 

förnybara hybrider. Dialog och samverkan mellan forskargrupper 

inom elfordon respektive biodrivmedelsfordon bör därför premieras. 

• Precis som nämnts i tidigare remissyttrande är det särskilt angeläget 

att resurser mobiliseras för att genomföra ett antal fullskaliga 

projekt för produktion av biodrivmedel från skogsråvara. 

• För att ytterligare öka resursoptimeringen i den svenska biomassabaserade 

industrin bör möjligheten att samlokalisera produktion 

av gröna kemikalier och biodrivmedel undersökas.

BIOENERGI I PRESSEN 

INTERNATIONELLT 

Cowi delaktig i stor dansk etanolsatsning 

Cowi blir totalkonsult för Skandinaviens första fullskaleproduktion 

av andra generationens bioetanol, baserad på halm. Anläggningen 

är grunden för verksamheten vid bioraffinaderiet Maabjerg 

Energy Concept på Jylland. 

Anläggningen använder en ny och avancerad andra generations 

teknologi och blir den första som i full skala producerar andra generationens 

bioetanol i Skandinavien. 

Maabjerg Energy Concept skiljer sig från mängden genom att man 

arbetar med en helt ny synergi mellan bioetanol, biogas och kraftvärme. 

Maabjerg Energy Concept förväntar sig att i början av 2013 

kunna ta det avgörande beslutet om byggnation av bioetanolfabriken. 

Om den tidplanen håller kommer bioetanol att produceras 

vid anläggningen redan 2016. 

Ur energinyheter.se 2012-07-04 

Stora Enso dumpar biodieselprojekt 

Stora Enso och Neste Oil kommer inte att bygga en biodieselanläggning 

som man har ansökt medel för genom EU:s NER 300-finansiering. 

Europeiska kommissionen har nu på sin webbplats offentliggjort 

vilka projekt som är prioriterade för att få stöd genom NERfinansiering. 

Neste Oils och Stora Ensos samarbetsprojekt finns 

inte bland dessa. 

”Vi har beräknat kostnaderna för projektet noga och realistiskt. 

Investeringen skulle ha varit väldigt kostsam, så den skulle inte ha 

genomförts oavsett om vi skulle ha fått offentlig finansiering eller 

inte”, skriver Neste Oils vd Matti Lievonen och Stora Ensos koncernchef 

Jouko Karvinen i ett pressmeddelande. 

Ur artikel i ATL 2012-08-20 

Saxlund tar hem tysk order 

Opcons dotterbolag Saxlund International har fått ansvar för att 

leverera hanteringsutrustning för biobränslen inför konverteringen 

av ett 248 MW kolkraftverk till samförbränning i Berlin, Tyskland. 

Ordern innefattar externa och interna hanteringssystem, inklusive 

bränslemottagning, förvaring och transportsystem i kraftverk 

och pannrum. Leveransen innehåller flera olika matar- och transportörslösningar, 

inklusive magnetisk avskiljning för att avlägsna 

metalldelar för vidare återvinning. 

Sammanlagt ordervärde uppgår till omkring 3 miljoner euro 

med leverans 2012/2013 och driftsättning i december 2013. 

Ur energinyheter.se 2012-08-20 

HELA LANDET 

Kassan sinar för Chemrec 

Utvecklingsbolaget Chemrec har sedan i början av 1990-talet utvecklat 

en teknik för förgasning av svartlut, en restprodukt vid 

10 

massatillverkning. Redan i dag finns en testanläggning för tillverkning 

av så kallad grön diesel, bio-DME, i Piteå och dieseln används 

i ett tiotal Volvolastbilar. 

För att tekniken ska få större spridning planerades en stor demonstrationsanläggning 

i Domsjö, men projektet stoppades nyligen 

av Domsjö Fabrikers nya indiska ägare Aditya Birla Group. Beslutet 

innebär en försening för en bred introduktion av biodiesel i Sverige 

och att Chemrec måste ta in cirka 20 miljoner kronor i nytt kapital. 

– Jag är inte orolig. Vi är ett av de miljöteknikbolag som lyckats 

bäst och vi arbetar vidare med liknande projekt i USA, Kina och Sverige. 

Men det blir en utmanande period för oss fram till att de politiska 

styrmedlen kommer på plats, säger Max Jönsson, vd för Chemrec. 

Sedan 2006 har Chemrec tagit in cirka 300 Mkr i privat finansiering 

och fått 200 Mkr i stöd från Energimyndigheten. Chemrecs 

största ägare är den amerikanska fonden Ventage Point, medan 

Volvo Technology Transfer och Environmental Technologies Fund 

äger vardera 18 procent. 

Ur artikel i Dagens Industri 2012-07-26 

Statoil lanserar dieselnyhet 

Statoil lanserar i september en ny produkt, Diesel+, som minskar 

koldioxidutsläppen med 15 procent jämfört med fossil diesel. 

Statoils Diesel+ består av 22 procent förnybara komponenter. 

Den är tillverkad av 15 procent syntetiskt biodiesel av HVOkvalitet, 

hydrerade vegetabiliska oljor som tillverkas av rapsolja 

och slaktavfall, vilket kommer att påverka introduktionstakten 

då tillången på HVO är begränsad. Den nya dieseln har också 

en inblandning av Fame på 7 procent, samt en tillsats som håller 

motorn ren och minskar förbrukningen. Det nya grönare bränslet 

lanseras först i Stockholm och Mälardalen. 

Ur Transportnet.se 2012-08-22 

NORRBOTTENS LäN 

Sluteldat i vattentornet - miljön ska bli bättre 

Haparanda värmeverk investerar tio miljoner kronor i en ny värmepanna. 

Detta för att säkra leveranserna av fjärrvärme och för att 

öka miljöansvaret. 

Den nya värmpannan är på tio megawatt och byggs framför allt 

för bioolja som bränsle. Av bränslet som i dag används vid Haparanda 

värmeverk kommer 71 procent via inköp från Torneå (olja, 

biobränslen och torv), 15 procent från egenproducerad torv och 14 

procent biobränsle producerad i Sverige. 

– Cirka fem gigawattimmar produktion som i dag är baserad på 

fossil olja kommer att ersättas med bioolja. Det är ett viktigt steg 

i vår strävan att förbättra vårt miljöansvar, säger Hans Stålnacke, 

vd för Haparanda värmeverk. Samtidigt kommer de fossileldade 

pannorna i vattentornet i Haparanda att tas bort. 

Haparanda värmeverk - som ägs Vattenfall och Haparanda 

kommun - förser omkring 90 procent av hushållen i Haparanda 

tätort med fjärrvärme. 

Ur artikel i Norrländska Socialdemokraten (s) 2012-06-29

Billigare för SCA köpa el än producera den 

Vid normal produktion är fabrikens ständiga behov 50 MWh och 

det klarar SCA Packaging genom att dels köpa in el från Vattenfall, 

dels producera egen. 

Köpelen följer de spotpriser som gäller på marknaden. Där är 

priset på el så lågt just nu att det inte är lönsamt för SCA att producera 

den el som har sitt ursprung i fabrikens två pannor, sodapannan 

och biobränslepannan. 

Normalt står den egna produktionen för hälften av de 50 MWh 

vi behöver. Priset på biobränslet är så högt att det blir dyrare att 

producera själv än att köpa, förklarar Jens Riglert, operativ chef vid 

SCA Packaging. 

Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) 2012-08-01 

VäSTERBOTTENS LäN 

Priskollaps slår hårt mot elbolag 

Vd:n för Skellefteå Kraft befarar en tung höst för landets elproducenter. 

Rekordlåga elpriser slår nu hårt mot producenterna, som 

Skellefteå Kraft. Vd:n Gunnar Eikeland konstaterar att det kan 

bli svårt att nå upp till den vinst på en halv miljard som gällt de 

senaste åren. 

Viss tröst finner han i att Skellefteå Kraft har en stark ekonomisk 

ställning. 

– Därmed finns en möjlighet till förvärv för projekt och produktionstillgångar 

i branschen. Vi tittar nu på den möjligheten då 

prispress råder. Förhoppningsvis kan vi köpa billigare än då hjulen 

rullar för fullt. 

Ur artikel i Norran (frisinnad lib) 2012-07-30 

Regnet skapar stora problem i Röjnoret 

Torvtäkten i Röjnoret har inte alls kunnat producera som vanligt. 

Så här långt har bara 10 000 kubikmeter torv kunnat skördas. En 

normalsommar skördas runt 90 000- 100 000 kubikmeter. 

– Det har varit riktigt illa i sommar. Men det är ingen katastrof. 

Tack vare den milda vintern har vi haft ganska mycket torv i lager 

från den förra sommaren, säger Fredrik Larsson, ansvarig för torvtäkten 

Röjnoret utanför Bastuträsk. 

Att det inte gått att skörda, bryta, så mycket torv i sommar har 

främst drabbat säsongsarbetarna. 

Framemot september månad brukar det gå att skörda torv i 

Röjnoret. För två somrar sedan höll täkten öppet ända till sista 

september. Det är rekordet. 

Torven är viktig för Skellefteå Krafts bioenergianläggningar i 

Skellefteå, Storuman och Lycksele. I biobränslet blandas 10-20 

procent torv och torven höjer effektiviteten i värmepannorna. 

Ur artikel i Norran (frisinnad lib) 2012-08-06 

11 

Mångmiljonsatsningen hotar att bli jätteflopp 

Omlastningsterminalen är en i raden av storsatsningar i Storuman. 

Med en budget på cirka 55 miljoner kronor har terminalen etablerats 

mellan Storuman och Stensele. Platsen bedöms ligga bra till, 

i korsningen mellan två järnvägslinjer (Inlandsbanan och Tvärbanan) 

och två Europavägar (E12 och E45), och ska i första hand 

hjälpa skogs- och bioenergibranschen att styra över transporter 

från väg till järnväg. Terminalen är även tänkt att verka som en 

”torrhamn” mellan Mosjöen, Mo i Rana och Umeå, Holmsund, 

Vasa. 

Ännu finns inget kontrakt med någon kund överhuvudtaget. 

– Vi har fyra intressenter, både svenska och norska företag. Jag 

tror att det löser sig. Just nu jobbar vi hårt med att få terminalen 

färdig till invigningen, säger Johnny Holmgren, projektledare. 

Ur artikel i Västerbottens-Kuriren (frisinnad lib) 2012-08-13 

JäMTLANDS LäN 

Fyra myrar aktuella för Jämtkraft 

Tio procent av det som eldas vid kraftverket i Lugnvik i Östersund 

utgörs av torv. Men det är ett bränsle som på Jämtkrafts egna torvtäkter 

kommer att sina inom tio år. 

Totalt handlar det om fyra områden som är aktuella: 

Branaflon mellan Lillsjöhögen och Bringåsen, Storflon cirka 

15 kilometer öster om Östersund, Bölesmyren väster om Vigge i 

Bergs kommun och slutligen Stråflon, 10 kilometer öster om Föllinge 

i Krokoms kommun. 

– Hur stor areal det handlar om totalt är svårt att säga i dagsläget 

men cirka 100 hektar på varje myr kan bli aktuellt, säger Stig- 

Arne Jönsson, inköpare på bränsleavdelningen på Jämtkraft. 

Ur artikel i Östersunds-Posten (c) 201208-02 

VäSTERNORRLANDS LäN 

Sollefteåföretag på mässa i Milano 

I veckan finns det Sollefteåbaserade företaget Efokus AB på plats 

vid världens största biogaskonferens i Milano. 

– Det känns jättekul att vi får visa framfötterna, säger Staffan 

Sjölund, utvecklingsstrateg på Sollefteå kommun. 

Över 1 500 deltagare samlas i Milano i veckan. Syftet med konferensen 

är att diskutera utvecklingsmöjligheter inom bioenergiområdet. 

Efokus deltar med en särskild monter tillsammans med 

ett tiotal andra företag från Mellannorrland. 

Efokus ägs till lika stora delar av Sollefteå och Sundsvalls kommuner. 

På kontoret i Sollefteå jobbar fem personer. Företaget jobbar 

med utveckling, information och kunskap inom förnybar energi 

och energieffektivisering i Mellannorrland. 

– Vi byter kunskap och satsar på att utveckla samarbete, intresset 

har varit stort, framför allt från östra Europa, säger Tord Fjällström, 

vd för Efokus, på plats i Milano. 

Ur artikel i Tidningen Ångermanland (lib/s) 2012-06-20

De storsatsar på en pelletsfabrik i Liden 

Lokalt producerad pellets kan bli ett lyft för Lidenbygden. Det 

tror företagarna bakom nystartade Indalens Bioenergi. De har fått 

pengar av länsstyrelsen för att investera i en pelletsmaskin. 

I mars startade egenföretagarna Anders Sjödin från Ljustorp 

och Lasse Ledin i Liden den gemensamma firman Indalens Bioenergi 

AB. Affärsidén är att tillverka flis och pellets, där råmaterialet 

tas från trakten. 

Det finns hur mycket råvara som helst, ända från Bergeforsen 

till Bispgården. Landsbygden håller ju på att växa igen, säger Anders 

Sjödin. 

Länsstyrelsen tror på idén och har via landsbygdsprogrammet 

beviljat 310 500 kronor i företagsstöd. Det är en tredjedel av investeringen. 

Att installera en pelletspress med tork går på ungefär en 

miljon kronor. 

Pelletsmaskinen ska stå i ett stort garage i Vägverkets gamla 

lokaler, som Lasse Ledin har köpt för att skapa en företagsby. 

Ur artikel i Sundsvalls Tidning (lib) 2012-07-16 

GäVLEBORGS LäN 

Odlingsföretag siktar 

på att bli mer klimatsmart 

Odlingsföretaget Nya Ockelbo Sallat vill bli mer klimatsmart. För 

att värma upp sitt 6 000 kvadratmeter stora växthus, har man nu 

planer på att införskaffa en biobränslepanna. 

I dag är den totala ytan på 6 000 kvadrat, och som man i fortsättningen 

vill ska värmas upp med biobränsle. 

Införskaffandet av biobränslepannan är ett steg mot att bli ett 

mer grönare, och klimatsmart företag. En bygglovsansökan har lämnats 

in till kommunen, och nu väntar företaget på svar därifrån. 

Ur artikel i Arbetarbladet (s) 2012-07-12 

Fjärrvärme snart även i Norrborn 

Centrala Bollnäs fjärrvärmenät växer ytterligare. Nu utvidgas det 

också till industriområdet i Norrborn, 5,3 kilometer från värmeverket. 

Utbyggnaden - kostnadsberäknad till nio miljoner kronor - beräknas 

starta i slutet av veckan. Entreprenör för grävningarna är 

Hammarströms Trädgårdsanläggningar i Bollnäs. De industriföretag 

som kommer att anslutas eldas i dag med olja. 

- Att vi får bort de fossila bränslena innebär naturligtvis stora 

miljövinster, säger Mikael Strandberg, vd Bollnäs Energi. 

Företag som Secura, Kesam, Parator och Bruks i Bollnäs ingår 

bland de nya kunderna. Anslutningarna beräknas ske i höst, senast 

i november ska allt vara i drift. Det som gjort utökningen möjlig är 

storsatsningen på utbyggnaden av fjärrvärmeverket i Säversta. Den 

nya kraftvärmepannan där invigdes i maj. 

Fjärrvärmen i Bollnäs började byggas ut redan 1975 och det 

avfallseldade värmeverket (kompletterat med biobränslen) stod 

klart 1983. Bollnäs tillhörde då de första kommunerna i landet som 

satsade på att minska oljeberoendet. Numera har även Arbrå och 

Kilafors egna, lokala värmeverk. 

Ur artikel i Ljusnan (lib) 2012-07-17 

12 

Flis från norr värmer Eskilstuna 

Tågtransporter med flis från Norrland till södra Sverige har slagit 

väl ut för Sveaskog, som kört sträckan under två säsonger. 

Härifrån Tallåsen går tågen söderut lastade med skogsflis. Tågen 

är Green Cargos. 

– Jag tror att flistransporter på tåg har kommit för att stanna, 

säger Arvid Björkroth, biobränslelogistiker på Sveaskog. 

Under två vintersäsonger har de levererat flis med tåg från Tallåsen 

i norra Hälsingland till Eskilstuna värmeverk. 

– Vi har gjort testleveranser ännu längre ifrån i Norrbotten men 

det är hela tiden en fråga om ekonomi, förstås. 

Från Tallåsen, med knappt 35 mil till Mälardalsområdet, är 

transporterna lönsamma. 

Mellan oktober och mars rullar ungefär ett tåg i veckan från 

Tallåsen. Varje tåg transporterar cirka 900 ton flis, vilket motsvarar 

25-30 lastbilstransporter. 

Från första till andra året har transporterna ökat med ungefär 50 

procent, enligt Arvid Björkroth. Den senaste säsongen gick totalt 

25 tåg från Tallåsen till Eskilstuna. 

Han är övertygad om att marknaden kommer att växa. 

– Ja, det tror jag. Våra ambitioner att utöka biobränslebiten står 

ju fast, och då ingår att öka produktion, uttag och leveranser från 

området, säger han. 

Ur artikel i Skogsaktuellt 2012-07-24 

Trätåg vill bygga egen terminal 

Trätåg AB vill bygga och bekosta en egen, permanent timmerterminal 

i Kläppa. 

Området där terminalen skulle ligga i Kläppa ligger alldeles intill 

stambanan. 

Från Trätåg menar de att den här terminalen inte skulle stoppa 

planerna på en kombiterminal i Bränta utan att de båda terminalerna 

skulle kunna utvecklas parallellt. Om Trätåg fick bygga terminalen 

skulle de bekosta den själv, något som skulle gå på 15-20 

miljoner kronor. 

Vid kommunstyrelsesammanträdet presenterade också Bilof, 

det nybildade bioenergi- och logistiknätverket, sin syn på omlastningsterminal. 

- Vi vill samla alla som vill vara med. Vi är för en vettig terminallösning, 

sen gör det detsamma var den ligger. Fast en gemensam 

lösning vore det bästa, sa Carl-Eric Lindquist, Bilof och Neova. 

Han, Jonas Olinder, Mellanskog, och Stefan Karlsson från Wallbergs 

redogjorde för hur mycket outnyttjat bränsle, bland annat i 

form av grenar och toppar, det finns i kommunen. 

Ur artikel i Ljusdals-Posten (opol) 2012-08-10

Klart för start för nytt biokraftvärmeverk 

I vinter kommer Gävleborna att få värme från ett nytt biokraftvärmeverk 

som även ska försörja Korsnäs med energi. Från och med 

januari bolmar nämligen röken från en ny anläggning, en miljardsatsning 

som involverar både kommun och näringsliv. 

Den är så gott som färdig, anläggningen som började byggas på 

Korsnäs fabriksområde 2010. Vid årsskiftet ska det nya biokraftvärmeverket 

vara helt klart att tas i bruk och just nu håller man på 

med provkörningar. 

Anläggningen är en storsatsning. Totalt har 1,8 miljarder kronor 

investerats i värmeverket som är ett samarbete mellan näringsliv 

och kommun och involverar Korsnäs, Gävle kommun och Gävle 

Energi. I den gemensamma lösningen skapar man enligt Conny 

Malmkvist en mängd fördelar, såväl industriella och ekonomiska 

som miljömässiga. 

I den nya pannan har man bytt ut den fossila oljan mot biobränsle, 

och man räknar med att minska det fossila koldioxidutsläppet 

med 60 000 ton per år. 

Artikel ur Arbetarbladet (s) 2012-08-15 

Här blir industrispill till energi 

Igår skyfflades den första barken in i den nya pannan på biokraftvärmeverket 

i Bomhus. Bark som bland annat ska omvandlas till 

värme för hälften av alla kunder i Gävle Energis fjärrvärmenät. 

Biokraftvärmeverket kommer att börja leverera energi i början 

av nästa år. 

20 000 kubikmeter fossil olja kommer att ersättas med bland 

annat bark och spån från Korsnäs och Setra. 

Anläggningen kommer att leverera 370 GWh till Korsnäs, 90 

GWh till fjärrvärmenätet, 70 GWh till Setra och 139 GWh el. 

Det är ungefär två år sen man började bygga, och nu reser sig 

den nya pannan väl synlig, men ändå lite i skymundan av de andra 

jättelika pannorna inne på Korsnäs. 

Ur artikel i Arbetarbladet (s) 2012-08-17 

DALARNAS LäN 

Ny panncentral spar 134,5 ton CO 2 

I torsdags blev besiktningen av den nya panncentralen klar. Den 

består av tre pannor nu. En stor pelletspanna för vinterbruk på 750 

kilowatt samt en liten panna på 250 kilowatts effekt som används 

på sommaren. Den nya oljepannan som finns i reserv har effekt på 

en megawatt. 

– Pannan täcker 95 procent av det totala energibehovet med pellets, 

säger Gunnar Johansson, konsult för Projektledarbyrån. 

Den nya panncentralen kommer, förutom Mockfjärdsskolan 

och de 90 lägenheter vid Högsveden, även att förse Familjens hus 

som håller på att byggas, med värme. Panncentralen har en beräknad 

årsförbrukning av 555 ton pellets samt 13 kubikmeter olja. 

– Vi sparar femtio kubikmeter olja med den nya panncentralen 

vilket blir 134,5 ton koldioxid mindre, säger Calle Lindroth. Varje 

kubikmeter eldningsolja kostar cirka 10 000 kronor så besparingen 

blir inte bara på miljön. Kommunen anslog fyra miljoner kronor 

för bygget. 

Ur artikel i Borlänge Tidning (ober lib) 2012-08-17 

13 

VäRMLANDS LäN 

Finsk panna i nya kraftverket 

Det blir den österrikiska koncernen Andritz som levererar pannan 

till kraftvärmeverket som ska stå klart på Heden i Karlstad 2014. 

Det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket är Karlstads kommuns 

största investering någonsin med en budget på drygt en miljard 

kronor. 

I dagarna har Karlstads Energi tecknat kontrakt om leverans av 

huvudkomponenterna till den nya anläggningen. 

Pannan byggs i Finland av Andritz, en internationell koncern 

med huvudkontor i österrikiska Graz. 

Turbinen levereras av TGM Kanis Turbinen, ett tyskt företag 

med säte i Nürnberg. 

Rökgaskondenseringen, den del som kramar ur den sista energin 

ur rökgaserna, levereras av de svenska specialisterna Radscan. 

Finska Raumaster levererar utrustningen som behövs för att ansluta 

det nya kraftvärmeverket till det befintliga bränslelagret. 

Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen (m) 2012-06-28 

Företag överklagar biogasbeslut 

Företaget Säffle Bioenergi HB överklagar nu beslutet att avslå dess 

ansökan om att bygga en biogasanläggning i By utanför Säffle. 

Länsstyrelsen sa nej till anläggningen främst för att den kan 

störa grannar. 

I sitt överklagande menar företaget bland annat att det bara kan 

bli frågan om en ringa störning. Det vill också att Mark- och miljödomstolen 

går igenom all dokumentation för en rättvis process. 

Bland annat menar företaget att länsstyrelsen inte använt sig av rätt 

kompetens i handläggningen av ärendet. 


Emtgård värmer bygden 

Emtgårds första flisvärmeanläggning ligger alldeles vid skolan i 

Östra Ämtervik. Anders Ramström, en av delägarna i Emtgård 

AB, står i skuggan av flishögen. Han ser glad och stolt ut när han 

berättar om hur det hela började. 

–Tanken på bioenergi har funnits länge, men den utlösande 

faktorn var att skolan skulle byta ut sin gamla oljepanna 2005, säger 

Anders Ramström. 

Det visade sig att i princip alla fastigheter i byn ville vara med 

och sedan dess har det rullat på. Allt grovarbete med att bygga 

kulvertar och montering gjorde man själv. 

Den nyare anläggningen i Västra Ämtervik har dubbelt så stor 

kapacitet som den gamla och är en strategisk investering. 

– Där är mer tättbebyggt och vi räknar med att kunna dubbla 

försäljningen, menar Anders Ramström. 

Emtgård AB ägs av fyra skogsägare från Östra Ämtervik med 

tillsammans 300-350 hektar skog. Man startade bolaget 2005 och 

har i dag två flisvärmeanläggningar med en effekt på 500 respektive 

550 kW. Man levererar runt 1 500 MWh energi per år till privata, 

kommunala och kyrkofastigheter i Östra och Västra Ämtervik. 

Ur artikel i Skogsaktuellt 2012-07-12

Domstol tillåter ny panna på Heden 

Mark- och miljödomstolen ger Karlstads Energi tillstånd att 

fortsätta driften av kraftvärmeverken på Heden och att bygga en 

ny biobränslepanna. Domstolen godkänner bolagets miljökonsekvensbeskrivning. 

Åtgärder för att begränsa vatten- och luftföroreningar ska i 

huvudsak ske i enlighet med bolagets ansökan. Men bolaget ska 

utreda förutsättningarna för att begränsa utsläpp av ammonium i 

rökgaserna från de olika pannorna. Länsstyrelsen ska ange villkor 

för en del åtgärder som omhändertagande av dagvatten. 


Kalla handen för miljardprojekt 

Rottneros bruk har haft ett mörkt år. I maj varslades halva arbetsstyrkan, 

50 anställda, om uppsägning. Nu kan den planerade metanolfabriken 

gå upp i rök. 

För två år sedan ansökte Rottneros AB om EU-stöd inför bygget 

av en metanolfabrik, värd flera miljarder kronor. Massatillverkningen 

vid Rottneros bruk skulle utökas med produktion av biobränsle 

från skogsbrukets restavfall. 

Av Sveriges nio inlämnade ansökningar fick fyra topplaceringar. 

Rottneros AB hamnade inte ens på reservplats, enligt beslutet daterat 

den 12 juli i Bryssel. 

Rottneros AB sökte inom kategorin ”Lignocellulosa till biobränsle 

eller biovätskor och/eller till energi via förgasning genom 

direkt uppvärmning, med en kapacitet på 15 miljoner liter slutprodukt 

per år eller 100 GWh elektricitet per år” - men gallrades bort. 


ÖREBRO LäN 

Stora värden gick upp i rök 

Pellets för ett värde av cirka 3 miljoner kronor gick igår upp i rök 

då pelletsen självantände i Laxå Pellets nya lagersilo. 

I silon förvarades det färdig pellets. Lagersilon byggdes upp år 

2010 för cirka 10 miljoner kronor efter att den gamla silon hade exploderat 

efter att den blev överhettad av pellets som hade självantänt. 

I går självantände pelletsen precis på samma sätt som år 2010. 

Enligt Kent Torwald, vd på Laxå Pellets, fanns det cirka 1 500 

ton färdig pellets som i går gick upp i rök. Totalt är det ett värde på 

cirka tre miljoner kronor. 

Ur artikel i Nerikes Allehanda (lib) 2012-06-30 

Vinst för Bo med el per timme 

Grisbonden Bo Sundström i Frötorp, norr om Örebro, investerar 

nu för att sänka sin energikostnad. Den nya lagstiftningen om 

timmätning som ger elabonnenter möjlighet att köpa billig el per 

timme är en grundbult i hans strategi. 

Tack vare smartare styrning av sin egen energianvändning vill 

Bo Sundström komma åt att köpa el när den är billig, det vill säga 

under så kallad låglasttid. 

Han planerar även att producera hälften av gårdens elförbruk- 

14 

ning i en ny egen biogasanläggning som har installerats. Tack vare 

denna anläggning blir det möjligt att avstå från att köpa el när 

elpriset är högt. 

Från och med den 1 oktober i år gäller en ny lag som innebär att 

alla elkonsumenter i landet som vill får rätt att köpa el per timme. 

Den nya biogasanläggningen ska producera cirka 1 000 MWh 

per år baserat på gårdens egen gödsel. 25 procent ska bli el och 

resten nyttjas för att värma upp grisstallar och bostäder. 

Ur artikel i ATL Lantbrukets affärstidning 2012-07-20 

VäSTMANLANDS LäN 

Hon välkomnar engelskt avfall 

Att Mälarenergi tvingas importera avfall till sin nya panna oroar 

inte Ulla Persson (S). I alla fall så länge avfallet inte har kopplingar 

till den italienska maffian. 

VLT tar med henne till kraftvärmeverket där den nya samförbränningspannan 

ska byggas. En investering på bortåt tre miljarder 

kronor! 

Det är den största investeringen i Västerås historia. Det blir en 

av världens största anläggningar i sitt slag. 

Ulla Persson tog över klubban i bolagsstyrelsen för bara ett par 

månader sedan. Den första kvinnliga ordföranden i denna manliga 

värld. Fast det är fler kvinnor i styrelsen, påpekar hon. Än så länge 

lägger hon lika mycket tid på Mälarenergis styrelse som kommunstyrelsen 

där hon också är ordförande. 

Från början var det tal om att enbart bygga en anläggning för 

att kunna elda avfall. Nu blir det en panna för både biobränsle och 

avfall. 

– Jag var väldigt tveksam till att elda med sopor först. 

Hon påpekar vikten av att minska sopmängden överlag och att 

sortera så mycket som det går för att kunna återvinna material. 

Farhågorna att avfall blir en handelsvara vars pris trissas upp 

med tiden oroar henne inte. Då kan man gå över till att elda med 

biobränslen. Hon tycker att det är okej att elda plast som vi inte 

kan återanvända mer. 

Ur artikel i VLT (lib) 2012-07-27 

STOCKHOLMS LäN 

Botkyrka bäst på att minska utsläpp 

Botkyrka är den kommun i landet som är bäst på att minska utsläppen 

av växthusgaser. Det visar en undersökning från tankesmedjan 

Fores, som tittat på mängden utsläpp mellan 1990 och 2009. 

Ingrid Molander är tillförordnad miljöchef i Botkyrka. Hon säger 

att en del av förklaringen till kommunens framgång är att man 

byggde ut mycket under 60- och 70-talet och att man då planerade 

för fjärrvärme. 

Det är det Igelstaverket i Södertälje som är väldigt framåt när 

det gäller klimatfrågor och hela tiden utvecklat sina pannor och nu 

eldar vi över 90 procent biobränslen. Så vi har hög andel fjärrvärme 

i kommunen, säger Ingrid Molander. 

Ur Nyheter P4 Radio Stockholm 2012-07-03

44 000 fler bilister trängselskattar 

I dag måste även alla ägare till miljöbilar betala trängselskatt. Fram 

till i dag har miljöbilar registrerade före 1 januari 2009 varit undantagna. 

Redan 2009 slopades det generella undantaget som gällde för 

samtliga miljöbilar eftersom den rabatten ansågs omfatta en alldeles 

för stor andel av Stockholms bilar. Enligt Transportstyrelsen 

kommer nu cirka 44 000 fordon att få börja betala trängselskatt. 

Ur artikel i Dagens Nyheter (ober lib) 2012-08-01 

SÖDERMANLANDS LäN 

Nyköpingsföretag vann internationellt pris 

I över 20 år har ingenjören och Tystbergabon Björn Forsberg arbetat 

med att bygga om industrianläggningar med kol- och oljeuppvärmning 

till att gå över till förnybar energi. 

Först nu har hans företag World Thermal Service uppmärksammats 

långt utanför Sveriges gränser. I slutet av juni fick de utmärkelsen 

EUBIA AWARD, vid en bioenergikonferens i Milano. 

– Sverige ligger i framkanten, men utomlands är det fortfarande 

många som inte vet om att man kan göra så här, berättar Björn 

Forsberg. 

Det han syftar på är träpulvereldning. Nermalt pellets eldas i 

särskilda brännare och alstrar energi som kan driva både kraftverk 

och fjärrvärmeanläggningar. På så vis kan företagen behålla de 

gamla anläggningarna men gå över från kol- och oljeanvändning. 

Ur artikel i Södermanlands Nyheter (c) 2012-07-09 

Sågverk i Forssjö sedan år 1508 

Trävaruföretaget Boo Forssjö, med sågverk i Forssjö utanför Katrineholm, 

begärdes i går i konkurs. Dålig konjunktur för branschen 

och den starka kronkursen är några av faktorerna bakom det dramatiska 

beslutet, enligt vd:n Mats Sigvant. 

I Forssjö, sydost om Katrineholm, har det funnits ett sågverk 

sedan 1508. Det är alltså en av landets allra äldsta verksamheter 

som nu försätts i konkurs. 

Sedan 1808 har bolaget ägts av familjen Bonde på Ericsberg. 

Koncernen Boo Forssjö bildades 2004 när släkterna Bonde och 

Hamilton slog samman sina skogsföretag och förvaltade då 20 000 

hektar produktiv skogsmark i framför allt Sörmland och Närke. 

Dessutom köps timmer in från skogsägare i hela landet. Av timret 

sågas plank och brädor, spill blir massaved till pappersindustrin 

och sågspånet blir pellets. 2010 producerades tillräckligt med pellets 

för att värma upp 22 000 villor. 

Ur artikel i Katrineholmskuriren (lib) 2012-08-14 

15 

ÖSTERGÖTLANDS LäN 

Lantbrukare på gasen 

för ny biogasanläggning 

Lantbrukare i Brunneby träffades för att diskutera möjligheten att 

bygga en biogasanläggning i närheten av Motala. 

Bakgrunden till mötet är en förstudie som LRF konsult tagit 

fram med stöd av Motala kommun. 

Gasen kan förvandlas till el för att värma lantbrukarnas hus 

med eller säljas vidare ut i elnätet. Merparten av biogasen är dock 

tänkt att användas som bränsle till kollektivtrafik och tjänstebilar 

i Motala. 

Enligt studien har lantbrukarna möjlighet att producera 25 000 

ton stallgödsel till anläggningen. Intresset för att bidra med energigrödor, 

så som majs och sockerbetor, är ännu större. Över 1 900 

hektar räknar bönderna med att kunna odla på för ändamålet. 

Med den produktionen skulle cirka 60 gigawattimmar kunna tas 

ut, tillräckligt med energi för att kunna värma omkring 3 000 villor 

under ett år. 

Om allt flyter på kan en färdig biogasanläggning vara verklighet 

inom 2–5 år. Kostnaden beräknas uppgå till mellan 70 och 75 

miljoner kronor. 

Ur artikel i Östgöta Correspondenten (ober borglig) 2012-08-07 

VäSTRA GÖTALANDS LäN 

Misslyckande för biogasanläggningen 

I mars i år inleddes ett försök med att få fram fordonsgas i biogasanläggningen 

genom att tillsätta drank. Nu står det klart att 

försöket var ett misslyckande. 

– Provdriften är avslutad, och vi kan konstatera att de krav som 

vi hade inte uppfylldes, det blev helt enkelt inte mera gas, säger 

samhällsbyggnadschef Paul Mäkelä. 

Nu står valet mellan att lägga ner hela biogasprojektet i Lilla 

Edet, eller att använda biogasanläggningens rötkammardel till att 

framställa extra värme till fjärrvärmeverket. 

Ur artikel i Västerbygden 2012-06-15 

Här blir gödseln fordonsgas 

Som första lantbrukare i Sverige kommer grisbonden Per-Olof 

Hilmér och hans kollegor att skicka biogas i pipeline för uppgradering 

till fordonsgas. 

I höst ska den första gödseln börja pumpas i, och vid årsskiftet 

ska det bubbla för fullt. Från fyra reaktorer i trakten ska gasen 

skickas med pipeline till en uppgraderingsanläggning och sedan 

till ett tankställe i Brålanda i Dalsland. 

Förutom avföringen från grisarna ska reaktorn laddas med gödsel 

från andra gårdar och slaktavfall, vilket ska ge en produktion av 

uppåt 400 000 normalkubikmeter fordonsgas i reaktorn på Bäckens 

gård. 

SBI, Swedish Biogas International har levererat anläggningarna 

till Per-Olof Hilmér och hans kollegor i Grinstadsgårdsgas och Sylves 

Lantbruk. SBI både bygger och kommer att stå för driftstödet. 

Ur artikel i ATL Lantbrukets affärstidning 2012-06-21

Bonden som skolade om sig 

Att sköta en biogasanläggning är som att sköta en ko. Nu säljer 

ekobonden Leif Larsson korna för att bli ympmästare i stället. 

De 15 blonde d’aquitaine-korna har sålts, kvar i hagen är bara 

ett par islandshästar. Växtodlingen behålls på hobbybasis. 

I stället har Leif Larsson gått en tvåårig YH-utbildning till biogastekniker. 

På utbildningen i Hallberg har han fått lära sig allt om tekniken 

och juridiken till mikrobiologin i ympen i rötkammaren. 

Vill du rekommendera andra lantbrukare att bli biogastekniker? 

– Absolut. Lantbrukare har ju en väldig kunskap. Det är ingen 

skillnad mot en ko egentligen, det är samma process som i en ko. 

Vommen är också en rötkammare. 

Ur ATL Lantbrukets affärstidning 2012-06-26 

Nettbuss slog ut Buss i Väst 

Det blev Nettbuss som vann Västtrafiks upphandling av trafiken i 

Dalsland, Stenungsund och Kungälv. 

De nya avtalen innebär bland annat att skoltrafiken på flera 

ställen öppnas upp för allmänheten, vilket ger en bättre service i 

områden utanför tätorter. Avtalen för också med sig nya och mer 

miljövänliga fordon. 

Västtrafiks målsättning är att 90 procent av bolagets trafik ska 

köras fossilfritt år 2020. 

– Upphandlingen utgår från vår miljöstrategi och är en viktig 

del i arbetet att uppfylla våra miljömål, säger Roger Vahnberg. 

I Dalsland kommer 80 procent av fordonen vid trafikstart att 

köras med biodiesel. I Stenungsund och Kungälv körs samtliga fordon 

med biodiesel från start. Trafikstart för de olika avtalen sker 

mellan juni 2013 och augusti 2014. 

Ur artikel i Res- och trafikforum 2012-06-26 

Förlusterna minskar för JCE Group 

JCE Group gör ett bättre resultat än på flera år men går fortfarande 

med förlust, visar en färsk årsredovisning för 2011. 

Hampus Ericsson tillträdde som vd för koncernen i januari 

2010 och har två tuffa år bakom sig Men han är ändå optimist 

inför framtiden och tror att satsningen på hållbar energi ska ge det 

stora välbehövliga lyftet. 

Mest positivt är orderna för Bifab och pelletsfabriken Green 

Circle i Florida som är världens största. 

– Vi tittar på expansion av fabriken, ett spännande område som 

ligger i framtiden. 

Ur artikel i Göteborgs-Posten (lib) 2012-07-12 

Svensk bioteknik slår i USA 

Med bas i Lerum och Onsala startades Abionova 2008. Företaget 

tillverkar och säljer pelletspannor i USA. Och når framgångar på 

den marknaden. Den första anläggningen ”made-in-Amerika” har 

nu invigts av Sveriges ambassadör i USA, Jonas Hafström, i Wolf 

Ridge, nordöstra Minnesota. 

– Vi bygger nu en modell för hur man kan minska beroendet av 

fossila bränslen och ta hand om de egna regionala resurserna, kommenterar 

Per Carlsson, vd för Abionova, som har sin amerikanska 

bas i Minneapolis i Minnesota. 

16 

Pelletsanläggningen i Wolf Ridge har två pannor, 300 och 650 

kilowatt. Som bränsle används lokalt producerade pellets, gjorda 

av bland annat sågverksspill och nedblåsta träd. 

Abionova, som också marknadsför pelletspannor på svenska 

marknaden, belönades i januari med utmärkelsen Årets äventyrare 

2011 av Business Region Göteborg för modet att exportera svenskt 

miljökunnande till USA. 

Ur artikel i Göteborgs-Posten (lib) 2012-07-13 

Miljonsatsning på fjärrvärme 

Marks Kraftvärme AB satsar 16,3 miljoner på att sammankoppla 

fjärrvärmenätet mellan Kinnahult och Fritsla. 

– Vi får samordningsfördelar med ett hopbyggt system. Dessutom 

kommer vi att kunna använda billigare bränsle, säger styrelseordförande 

Lars-Olof Sandberg (MP). 

Investeringen täcks till stora delar av nytillkommande kunder 

längs anslutningsvägen. Exempelvis så pågår förhandlingar med 

Hagmans Kemi. 

Arbetet påbörjas i höst och beräknas ta ungefär ett år. 

Marks Kraftvärme har idag fjärrvärme i Fritsla, Kinna, Skene, 

Örby och Hyssna. 

Ur Borås Tidning (m) 2012-07-18 

110 miljoner kronor fattas 

för planerade biogassatsningar 

Det fattas ungefär 110 miljoner kronor i investeringsstöd för att täcka 

planerade satsningar på biogasproduktion i Västra Götalands län. 

Det konstaterar länsstyrelsen i Västra Götalands län i en skrivelse 

till regeringen. 

Länsstyrelsen bedömer att ett genombrott för biogasproduktionen 

ligger nära i Västra Götaland. Länsstyrelsen bedömer också att 

det finns en investeringsvilja bland företagen på landsbygden på 

drygt en halv miljard kronor inom de närmaste åren bara i Västra 

Göraland. I mars 2012 fanns det ansökningar motsvarande ett investeringsbelopp 

på 522 miljoner kronor i landet som helhet, varav 

260 miljoner i VG-län. 

Ur artikel i Lysekilsposten 2012-07-20 

Intresset för biogas ökar 

Det är många lantbrukare som söker investeringsstöd till biogasanläggningar. 

I Västra Götaland är det särskilt populärt då hälften av 

alla ansökningar kommer härifrån. 

– Investeringsstödet är snart slut och alla bidragsansökningar 

ligger långt över vad som kan betalas ut, säger Bernhard Reckermann 

på länsstyrelsens landsbygdsenhet i Skara. 

– I hela Västra Götalands län har vi fått in 28 ansökningar på 

bara några år. Regeringen har fått klartecken från EU att höja takbeloppet 

på investeringsstödet från 1,8 miljoner till 28 miljoner, det 

fick fart på ansökningarna. 

Sedan möjligheten att söka bidrag till biogas finns har 46 anläggningar 

fått investeringsstöd. Bara i år är det nio stycken mellan 

mars och juni som blivit beviljade. 

Trots många ansökningar finns fortfarande en osäkerhet från 

banker och lantbrukare angående biogasproduktionen. 

Ur artikel i Skaraborgs Läns Tidning 2012-08-02

Klart för Södras nya terminal 

Igår blev det klart. 

Falköping säljer 58 000 kvadratmeter mark på Marjarp till Södra 

Skogsägarena. 

Kring årsskiftet kommer en ny virkesterminal att stå färdig att 

hantera 300 000 kubikmeter rundvirke och flis varje år. 

Södra gör direkt en upphandling för projektering och byggandet 

av terminalen, berättar Björn Karlsson, projektledare på Södra. 

– Det ska vara klart andra veckan i september. Sedan inleds 

bygget direkt, målet är att terminalen ska vara klar vid årsskiftet 

eller strax efter. 

Marken ska göras bärig och ett 600 meter långt spår ska byggas. 

Nästa år görs asfalteringsarbeten. 

På terminalen görs plats för att flisa rundvirke med mobila flisverk. 

Björn Karlsson konstaterar att det finns möjligheter att sälja 

bränsleflis både i närområdet och på längre håll. 

Enligt Björn Karlsson kan man räkna med åtta arbetstillfällen 

på anläggningen, fyra som bemannar själva terminalen och fyra 

virkesmätare. 

Södras terminal kommer att ligga parallellt med Stora Ensos 

virkesterminal, förskjuten åt nordost för att järnvägsspåren ska 

kunna dras fram till området. 

Ur artikel i Falköpings Tidning (m) 2012-08-09 

Panncentral klar 2013 

Den nya flispannan vid Uddetorp som fick bygglov i februari är 

nu i full gång att byggas. Pannan beräknas vara klar att köra igång 

i december 2012, men tidplanen håller inte riktigt. 

– Jag kan nog tänka mig att vi kan köra igång den i januari 2013. 

Det är mycket som ska göras innan den kan tas i drift, men om allt 

går bra med elektriker, byggare och rörmokare så ska det inte dröja 

längre än så, säger Roger Björnberg, drifttekniker på värmeverket. 

Den totala budgeten för att bygga pannan var i vintras beräknad 

till 35 miljoner kronor. 

Tanken kring bygget av den nya pannan är att få bort den onödiga 

förbrukningen av olja. 

Ur artikel i Skaraborgs Läns Tidning 2012-08-10 

Askan från Skaras värmeverk 

återförs alltid till skogen 

Förra året producerades 581 ton aska i Skaras två värmeverk Harven 

och Uddetorp. Askan är så kallad bioaska eftersom den kommer 

från biobränslen som skogsflis, spån, bark och träavfall. 

– Det är bara rent trä i våra pannor, intygar Martin Johansson, 

miljöingenjör hos Skara Energi. 

För att kontrollera att askan är ren gör Skara Energi provtagningar 

fyra gånger per år. Då kontrolleras att askan innehåller tillräckligt 

mycket näring och låga halter av föroreningar. 

– Lite tungmetaller finns alltid, påpekar Martin Johansson. 

I dagsläget sköter PR Slamsugning i Falköping omhändertagandet 

av Skara Energis aska. Just nu pågår upphandling för att 

försöka pressa priset. 

Ur artikel i Skaraborgs Läns Tidning 2012-08-16 

17 

JÖNKÖPINGS LäN 

Klartecken för italienska sopor 

Sopor från Italien ska lagras på Båramoområdet på prov. Det beslutet 

har Miljö- och byggnämnden tagit. 

Förhoppningsvis kan mellanlagringen ge kommunen intäkter 

i framtiden. 

PGF har ansökt om tillstånd att få mellanlagra sopor från Italien 

på Båramoområdet. Soporna ska användas som energiavfall. 

Avfallet transporteras från Italien via Halmstad och Vaggeryds 

kombiterminal till Jönköping där det ska förbrännas. 

När sändningarna från Italien kan tänkas komma är osäkert i 

dagsläget, det har att göra med en upphandlingsprocess som pågår 

i Italien. 

Ur artikel i Jönköpings-Posten (oberoende) 2012-06-28 

Klartecken för nytt kraftvärmeverk 

Till hösten påbörjar Jönköping Energi bygget av ett nytt kraftvärmeverk 

på Torsvik, eldat med träflis och torv. Det sedan kommunfullmäktige 

och Mark- och miljödomstolen har gett grönt ljus. 

Utöver träflis eldas även torv. EU klassar inte torv som ett biobränsle, 

varför man tvingas köpa utsläppsrätter. 

– Det är kontroversiellt om torv är miljövänligt eller inte, säger 

Sven-Olof Johansson. 

Han menar dock att torven ger en bättre förbränning i pannan. 

Det befintliga avfallseldade verket på Torsvik kommer att stå för 

basproduktionen av fjärrvärme även i fortsättningen. 

Hösten 2014 ska det nya kraftvärmeverket börja producera el 

och värme. 

Ur artikel i Jönköpings-Posten (oberoende) 2012-07-03 

Ett värmeverk på väg att växa fram 

Ett helt kvarter är under omvandling när Tranås Energi bygger 

nytt. Arbetet med kraftvärmeverket följs av många intresserade, 

inte minst energibolagets vd Niklas Johansson, som besöker byggarbetsplatsen 

titt som tätt. 

– Att se det i verkligheten är något helt annat än att titta på 

ritningar. Det blir stort! Och det är roligt att bygga stora saker, 

säger han. 

Investeringen omsluter 340 miljoner kronor och kommunfullmäktige 

gav sitt godkännande med ett snabbt klubbslag i december 

förra året. 

Våren 2014 blir det pampig invigning av det kraftvärmverk som 

kraftigt ska förstärka bolagets elproduktion. 9 GWh ska bli 40 

GWh. 

Egentligen är detta etapp två av utbyggnaden. Den första etappen 

var den kraftvärmepanna som byggdes 2002. 

Ur artikel i Tranås Tidning 2012-07-13

Nej till torvtäkt på mossen 

Det blir ingen torvtäkt på Östre mosse. Länsstyrelsen har sagt nej 

till Södra Skogsenergis ansökan. 

Södra Skogsenergi ville anlägga en 90 hektar stor torvtäkt och 

tänkte bryta torv i 30 år. Nu får man inte det. 

Torven har inte tillräckligt högt energiinnehåll för att det ska 

vara lämpligt att bryta energitorv, anser länsstyrelsen som därmed 

delar Sveriges geologiska undersöknings uppfattning. 

Länsstyrelsen menar att det med hänsyn till miljön inte vore 

hållbart att bryta torven. 

Nu återstår att se om Södra tänker överklaga länsstyrelsens beslut 

till regeringen. 

Ur artikel i Värnamo Nyheter (oberoende) 2012-07-19 

Snart får Vetlanda ny el och värme 

Byggandet av kraftvärmeverket i Vetlanda pågår för fullt. 

Anläggningen beräknas vara färdig för användning till hösten, 

men allt byggande är inte klart förrän i april 2013. 

Projektet är Vetabs största någonsin och har kostat 316 miljoner 

att genomföra. 

Bränslet består av bland annat RT-flis och slam. 

– Vi har varit noga med att man ska kunna elda med olika 

sorters bränslen. Detta är för att gardera oss för prisbilderna som 

kan komma att ändras inom de närmaste åren, säger Peter Nilsson, 

fjärrvärmechef på Vetab. 

Hela projektet började planeras på hösten 2009 och bygget 

startade i augusti 2011. Hittills har allting gått enligt planerna och 

ingenting ser ut att skjuta upp starten av kraftvärmeverket. 

Ur artikel i Vetlanda-Posten (oberoende) 2012-07-27 

KRONOBERGS LäN 

Sandvik 3 får lån till värmepanna 

Nu är finansieringen av Veabs nya kraftvärmeverk klar. De 1,2 miljoner 

som ska täcka bygget lånas från Nordiska Investeringsbanken, 

NIB, och Kommuninvest AB. 

Bygget av det nya kraftvärmeverket Sandvik 3 planeras att starta 

till hösten och vara klart i december 2014. Kostnaden beräknas bli 

1,2 miljarder kronor. 600 miljoner lånas av NIB och de resterande 

600 miljonerna av Kommuninvest AB. 

Vad lånen, som ska betalas tillbaka över 20 år, i slutänden kostar 

kan Kerstin Sundström, finanschef på Växjö kommun, för tillfället 

inte svara på. 

– Eftersom det är två år kvar till pannan står klar kan vi inte 

säga just nu vad räntan kommer vara. 

VD:n på Veab, Ann-Mari Ståhlberg, beskriver investeringen 

som stor men samtidigt viktig för framtiden. 

– Vi får en panna som enbart ska eldas med biobränsle, säger hon. 

Ur artikel i Smålandsposten (m) 2012-08-02 

18 

Storsatsning på torvbrytning i länet 

Södra Skog satsar nu stort på en ökad torvindustri i länet. Något 

som man räknar med ska ge många arbetstillfällen framöver. Det 

berättar Anders Kroon, som är produktionsledare för Södras torvutvinning, 

när vi träffar honom ute vid Värmsjömossen. 

Södras satsning motiveras med att materialet är hälsosamt som 

strö för djur och ett attraktivt material för växtodlare, men en liten 

del av torven kommer användas som bränsle i värmeverk. Det 

senare har kritiserats av Naturskyddsföreningen och Greenpeace 

eftersom eldning med torv bidrar till koldioxidutsläppen. 

Fjärrvärmeverket i Växjö har tidigare eldat med torv. Nu står 

värmeverket efter en stor omställning när ytterligare ett verk, 

Sandvik 3, ska byggas och då ska torven fasas ut. 

Ur Nyheter P4 Kronoberg 2012-08-15 

KALMAR LäN 

Återuppbyggnad efter brand 

Bioenergi i Böta Kvarn har ansökt om att få bygga upp de industribyggnader 

som totalförstördes efter en brand i maj. Enligt 

kommunens översiktsplan ingår fastigheten i ett område med riksintresse 

för naturvården. 

I ritningarna är även nybyggnationerna placerade 10-15 meter 

från Trändeån, vilken utgör Natura 2000-område och där ett 

strandskydd på 100 meter gäller. Ansökan strider inte mot kommunens 

översiktsplan och bedöms inte heller påverka växt- och 

djurlivet. Därför beslutar Myndighetsnämnden i Högsby bevilja 

Bioenergi i Böta Kvarn nybyggnad. 

Ur Nyheterna 2012-06-21 

Kommunen ersätter olja med pellets 

I höst byggs en ny pelletspanna vid Tillingeskolan i Timmernabben. 

– Den ersätter 50 kubikmeter olja per år. När den tas i bruk är 

all olja utfasad vid Mönsterås kommuns alla anläggningar, säger 

kommunalrådet Roland Åkesson (C). 

Det är Tellus Rör, Svets och Smide i Oskarshamn som har antagits 

som entreprenör för byggandet av pelletsanläggningen. 

Ur artikel i Barometern (m) 2012-07-05 

Satsning på kapacitet och miljö 

Sista etappen är på god väg mot fullbordan. I slutet på september 

månad är planen att Swedspans storsatsning ska kunna sättas 

i drift. Det är en satsning som ger både miljövinster och ökad 

kapacitet. 

Hela sommaren har det varit full fart på spånskivefabriken i 

Hultsfred. Det traditionella sommarstoppet är framskjutet till i 

september, när den nya anläggningen ska kopplas in. 

Det är en helt ny torkanläggning som vuxit fram. Plus en helt 

ny biobränsleanläggning. 

– Det tycker jag är lite av det viktigaste med satsningen, säger 

Inger Nordänger, att vi nu blir helt oberoende av olja och fossila 

bränslen. FORTS 4


Den nya pannan kommer huvudsakligen att eldas med skogsavfall. 

Grot som det kallas på fackspråk. Miljömässigt blir det 

förstås ett stort steg framåt jämfört med dagens oljeeldning. Inte 

minst som den nya anläggningen också förses med en avancerad 

rökgasrening. De senaste åren har fabriken fått en rejäl kapacitetsökning. 

Och mer ska det bli. När den här nysatsningen tas i drift 

ska man kunna tillverka 600 000 kubikmeter spånskiva per år. 

Ur artikel i Vimmerby Tidning (c) 2012-08-02 

Snart byggstart för nytt kraftvärmeverk 

Snart startar arbetet med att bygga den nya kraftvärmeanläggningen 

på Norra Strandgatan. Alla nödvändiga tillstånd ska nu vara 

klara, enligt Oskarshamn Energi. 

Markarbetena beräknas pågå fram till årsskiftet och därefter 

påbörjas byggnationen av värmeverket. Kraftvärmeanläggningen 

kommer att eldas med biobränslen och ge både värme och elproduktion. 

Ur artikel i Oskarhamns-Tidningen (m) 2012-08-10 

Torvtäkt ger 40 jobb 

Södra ökar satsningen på strötorv och växttorv. 40 personer och 30 

traktorer och ett par grävare är sysselsatta med Södras torvproduktion 

under sommarmånaderna. 

Vi vill föra ut budskapet att strötorv är det mest hälsosamma 

ströalternativet för djuren. När det gäller växttorv tittar vi på hur 

vi på ett effektivt sätt kan höja produktens ekonomiska värde för 

skogsägaren, säger Sofia Persson, biobränslechef i Södra Skog. 

Ett arbete pågår för att inom de närmaste åren starta ny utvinning 

av torv på cirka 400 hektar både Södraägd och medlemsägd 

mark. 

Torvutvinning sker i dag på 600 hektar inom Södras verksamhetsområde, 

men en betydligt större medlemsareal än så, cirka 

30 000 hektar, är lämplig för torvutvinning. 

Ur artikel i Östran (s) 2012-08-17 

HALLANDS LäN 

Dansk firma ska bygga 

biogasanläggning åt Wapnö 

Danska firman Lundsby Bioenergi A/S har enligt Maskinbladet dk 

tecknat avtal med Wapnö om att uppföra en biogasanläggning åt 

det halländska företaget. 

Enligt ett pressmeddelande från Lundsby Bioenergi ska den 

planerade biogasanläggningen klara 40 000 ton kreatursgödsel. 

Restprodukten från gasproduktionen kommer att separeras och 

sedan användas som ekologisk gödning på Wapnös marker. Fiberdelen 

efter separationen kommer att förpackas i gödselsäckar för 

vidare försäljning. 


19 

SKÅNE LäN 

Etapp ett snart klar 

I sommar ska den första etappen i fjärrvärmenätet i Köpingebro 

vara klar. Fem villor, skolan och några företag ska då vara anslutna. 

Investeringen har kunnat hållas på en låg nivå eftersom pannan 

som används redan fanns i kommunens ägo. 

– Pannan klarar en utbyggnad i hela Köpingebro men den klarar 

också att byggas på, säger Andreas Persson. 

För dem som är intresserade handlar det om en investering på 

runt 15 000 kronor för själva nätanslutningen. 

För den som vill ha fiberanslutning tillkommer 15 000 kronor. 

Dessutom måste en värmeväxlare installeras för 31 000 kronor. 

Pelletspannan är placerad på den gamla sockerbrukstomten och 

kan omvandlas till annan energi om det behövs. 

– Om vi skulle få ett bättre pris på till exempel flis så tar vi det. 

Men just nu är det pellets, säger Andreas Persson. 

Ur artikel i Ystads Allehanda (lib) 2012-06-26 

Lunds Energi gasar på bioenergi 

Lunds Energi vill bygga en biogasanläggning öster om Dalby. 

Anläggningen planeras på Sydstens mark sydost om Dalby och 

ansökan om att få bygga har skickats till länsstyrelsen. Biogasanläggningen 

ska ha en kapacitet som motsvarar ett års uppvärmning 

av 4 000 villor eller 8 000 gasdrivna bilars årsförbrukning. 

Lund har i dag högst antal gasdrivna bilar i Sverige, det är 

en position vi gärna vill hjälpa till att behålla, säger Göran Strandberg, 

affärsutvecklare på Lunds Energi. 

Biogasen ska framför allt utvinnas ur gödsel. 

Ur artikel i Sydsvenskan (obunden lib) 2012-07-02 

Röddinge plats för biogas 

Sjöbos planerade biogasanläggning kommer att ligga vid Röddinge. 

Därmed blir byn också ett tankställe för biogas. 

Fram till för några veckor sedan var det oklart om föreningen 

Biogas Färs skulle satsa på att bygga biogasanläggningen här eller 

intill fjärrvärmeverket i Sjöbo. Att valet föll på Röddinge beror till 

stor del på att avståndet till närmaste grannhus är större. 

– Riktlinjen är att det ska vara minst 500 meter till närmaste 

bostadshus och det hade vi inte klarat inne i Sjöbo, säger Sven 

Andersson, ordförande i Biogas Färs. 

För att minska risken kommer också all lastning och lossning av 

gödsel, livsmedelsavfall och annat rötningsmaterial att ske inomhus. 

Rötningsmaterialet kommer att hämtas från gårdar och industrier 

runtom i sydöstra Skåne, främst från Vollsjö- och Tomelillahållet. 

Ur artikel i Skånska Dagbladet (c) 2012-08-09

Han kör torken med biobrännare 

Det står två nya blanka silor på Spjutstorps gård i Glemmingebro 

utanför Tomelilla. Den ena innehåller den nya spannmålstorken 

och hela anläggningen, inklusive montering och installation, har 

kostat närmare 1 200 000 kronor. 

Mats Persson brukar sammanlagt 95 hektar mark med främst 

raps, havre och sockerbetor. 

För uppvärmning hade han funderingar på en halmpanna, men 

tyckte att det verkade lite för omständligt med hantering och förvaring 

av bränslet. Via en bekant blev han tipsad om en biobrännare 

från tyska tillverkaren Kroll. 

Krolls brännare går att köra på fler sorters bioolja, till och med 

på diesel. Mats Persson ser diesel som ett reservalternativ om han 

skulle få slut på rapsolja. 

För rapsoljan som Mats använder, är brännaren inställd på 90 

graders förvärmning. Enligt Anders Sjöholm, drift- och supporttekniker 

hos Kroll, förvärms rapsoljan eftersom bränslet har högre 

flampunkt än till exempel bensin, som är mer lättantändligt. 

Krolls biobrännare går även att ansluta till befintlig spannmålstork 

eller annan värmeanläggning som till exempel vattenburen 

värmepanna. 


Den viktigaste mötesplatsen för dig som jobbar med förnybar el: 

Elcertifikatsdagen 

Seminarium om biokraft, 

vattenkraft och vindkraft 

25 september 2012 

PROGRAM OCH ANMÄLAN PÅ www.svebio.se 

Arrangerat av: 

World Trade Center, Stockholm 

Maud Olofsson om bakgrunden till, målen med och 

framtiden för de idag med Norge gemensamma 

stödsystemet för förnybar elproduktion. Kom och träffa 

både svenska och norska myndighetsrepresentanter och 

marknadsaktörer. 

Talare från Energimyndigheten, Norges Energimyndighet, 

THEMA Consulting Group, Svensk Vindenergi, Fortum med 

flera. Vi ger gott om tid för diskussion!

BinBip nr 7-8 - Svebio

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?