Bil 3 Rapport Strömmingsfälla 2009.pdf - Sälar & fiske

Försök med säl-säker selektiv strömmingsfälla för
fiske efter vårlekande strömming.
Rapport för försöken 2009.
Mikael Lundin, Harmångers Maskin och Marin,
Sven Gunnar Lunneryd, Kustlaboratoriet, Fiskeriverket
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska fiskerifonden
-en satsning på hållbart fiske-

Inledning
Strömmingsfisket i Bottenhavet har alltid varit av stor ekonomisk betydelse, men den ökade
gråsälstammen har lett till stora problem (Lunneryd 2001). Hårdast drabbat är det småskaliga
kustfisket med skötnät och ryssjor - sälen äter fisk ur redskapen och orsakar stora materiella
skador. Därför finns ett stort behov av att utveckla ett sälsäkert redskap. Vid fiske efter lax
och sik används ofta den så kallade push up-fällan, som har visat sig effektiv även vid stor
närvaro av säl (Lunneryd et al. 2003, Suuronen et al. 2005). Att tillverka en strömmingsfälla
som bygger på liknande principer kan vara en möjlig lösning på problemen med att sälarna
äter fisk direkt ur redskapen.
Ett känt problem med traditionella ryssjor är att redskapen till stor del fångar undermåliga
individer av strömming. Oftast finns ingen avsättning för dessa individer, vilket skapar ett
stort merarbete för fiskare i form av sortering och avfallshantering. Dumpning av strömming i
Östersjön är förbjudet enligt 8§ FIFS 2004:36. I jakten på ett hållbart fiske måste dessa
oönskade bifångster minimeras. Därför är det viktigt att tyngdpunkten i redskapsutvecklingen,
förutom sälanpassningen, läggs på att utveckla metoder för att selektera bort de mindre
individerna från den fångade fisken.
Flera selektionsstudier har gjorts i aktiva redskap (Suuronen et al. 1996, Armstrong et al.
1997, Herrman et al. 2006). Med ett aktivt redskap menas t ex trål och ringnot. I ett sådant
redskap har fisken inget val, utan silas mer eller mindre ut automatiskt.
Selektionsanordningen utgörs ofta av fyrkantsmaskor eller galler. Överlevnaden hos
utselekterad strömming vid selektion i trål är låg (Suuronen et al. 1996). Detta beror på att
fisken forceras, utmattas och slits mot garnet, snarare än på själva passagen genom
selektionspanelen (Suuronen et al 1996).
Selektion i passiva redskap som ryssjor är däremot ofullständigt undersökt. I passiva redskap
kan selekteringen förväntas vara svårare då fisken själv måste hitta ut genom en flyktöppning.
Genom detta kopplas en mängd olika faktorer in som kan tänkas påverka processen, t ex
fiskens flyktbenägenhet, stimsammanhållning, syn och känsel. Även yttre faktorer som
strömmar, vind, ljusförhållanden, predatorer och andra arter kan tänkas påverka förloppet.
Selektionsanordningens konstruktion har stor inverkan och fiskens beteende har en avgörande
roll. Passagen genom selektionspanelen styrs här av fiskens egna beslut och överlevnaden hos
utselekterad strömming kan då antas vara högre än vid selektion ur ett aktivt redskap som trål
Syfte med projektet
Syftet med detta projekt var att testa och utveckla en sälsäker strömmingsfälla som ska kunna
ersätta det hårt drabbade fisket efter lekströmming med skötnät. I samband med detta testa
olika metoder för att kunna bedriva ett selektivt fiske där endast de individer man har
avsättning för tas med i fångsten. Utöver detta bedriva studier av selektionsprocessen och
strömmingen beteende i och omkring redskapet under påverkan av olika faktorer.

Material och metod
Försöket startade våren 2009. Försöksplatsen var Mellanfjärden i Nordanstigs kommun (Se
bilaga 1). Fällan sattes ut den 23:e april och togs upp 27:e juli. En kraftig kuling satte fällan ur
plats och omöjliggjorde fiske mellan 8:e juni till 22:juni.
Fällan som användes var av typen Björköfälla och tillverkades av Scandinet AB i Finland.
Kronarmarna i fällan var 40 m långa och 12 meter djupa. Stolplängden i maskorna var 12
mm. Mot fällan anslöts ett modifierat push-up fiskhus, tillverkat av Harmångers maskin och
marin AB. Stolplängden i detta var 16 mm. I syfte att kunna hantera de stora mängder
strömming som förväntas fångas under lekperioden ersattes fisklådan i fiskhuset med en 15
meter lång vittjanpåse. Denna påse var försedd med en avsnörpning och kunde lyftas in
manuellt eller med kran. I senare delen av försöket testades en Honda spolpump för att suga
ur strömmingen ur vittjanspåsen.
Fångsten sorterades enligt Gävle fisks storleksintervall (0:or = Max 8 st/kg, 1:or = 9 – 11/kg,
2:or = 12 – 17/ kg, 3:or =17 – 24/kg, 4:or =24 – 32/kg). Slumpmässiga prov togs ur fångsten
togs vid varje vittjningstillfälle.
Under försökets gång testades två olika selektionsgaller med spaltbredderna 14 och 16 mm.
Dessa monterades i fiskhusets sida och ytterände. En uppsamlingsanordning monterades
utanför 14 mm gallret i syfte att kunna mäta och jämföra utselekterad strömming med
kvarvarande. Analyser av selektionen genom 16 mm gallret gjordes mellan 26:e- 30:e maj och
23:e juni – 1:a Juli.
Ett kamerasystem av märket Helcam användes för att dokumentera strömmingens beteende
och reaktioner i redskapet och vid selektionsgallren. Samt även till att dokumentera sälars
beteende i fiskhusets bakre del och vid ingångsgrinden. En strömmätare av märket sensordata
SD-6000/30 placerades intill fällan för kontinuerlig mätning av temperatur, strömhastighet
och strömriktning. Ett referensfiske med vanliga skötnät genomfördes i området.
Resultat och diskussion
Fångsteffektivitet
Den totala fångsten i fällan blev 22 ton (Bilaga 2). Av detta var 10 ton bra storlek (treor eller
större). Maj och juni månad gav de största fångsterna och den största strömmingen. I april och
juli var fisket väldigt dåligt och huvuddelen var fyror. Den totala nedlagda arbetstiden (tiden
för utsättning/upptagning av redskapet, vittjning, båtresor och sortering av fisk) för fisket i
maj och juni var ungefär 268 timmar, vilket ger ett snitt på ca 37 kg stor strömming per
nedlagd timme.
Skötfisket gav 4 ton strömming. 3,5 ton av detta var av bra storlek. Den totala nedlagda
arbetstiden (Tiden för båtresor, utsättning/upptagning av nät och ruskning av nät) för
skötfiskad strömming var 96 timmar, vilket ger ett snitt på ca 36 kg stor strömming per
nedlagd timme. Strömmingsfiske med fälla ger således en 3 % ökning av fångsteffektivitet
per nedlagd timme kontra skötfiske.

Selektion
Selektionsgallren fungerade överlag mycket bra. Gallren som utgjorde 1,1 ‰ respektive 3,9
‰ av fiskhusets totala yta (56,2 m 2 ) bidrog till att ungefär 30 % av de små strömmingarna
kunde fly (Bilaga 3).
14 mm spaltbredd i gallret ger en bra storleksmässig selektion som motsvarar den manuella
sorteringen som ofta görs innan leverans till Gävle fisk och andra uppköpare.
De största utselekterade strömmingarna vägde 42 gram. En fyra som man normalt sorterar
bort ur fångsten väger max 41,7 gram.
Totalt 39 timmars videotittande på selektionsgallren visade inga synliga fjällförluster vid
gallerpassage. Prover från uppsamlingsanordningen visade att utselekterade strömmingar var
signifikant mindre än kvarvarande.
Det visade sig att flera faktorer påverkar selektionsgallrets effektivitet. Det som mest förklarar
selektionen är mängden fisk i fällan. Vid fångstmängder över ett ton tenderar strömming i
utkanten av stimmet i fällan mer eller mindre ramla ut genom gallret. Sambandet
fiskmängd/selektion syns inte lika starkt vid fiskmängder under ett ton (Bilaga 3).
Den näst mest påverkande faktorn är tiden på säsongen. Fler utselekteras i Juni än i Maj.
Detta kan till viss del bero på en storleksminskning hos strömmingen över säsongen och
samtidigt en viss ökning i fångstmängd (Bilaga 2). Detta borde dock inte förklara den mer än
fördubblade effektiviteten. Bifångsten av öring och lax var större i Juni och kan vara en
bidragande orsak eftersom strömmingen har ett utpräglat anti-predatorbeteende i form av att
fly (Similä 1997).
Den tredje mest påverkande faktorn var tiden på dygnet (Bilaga 3). Gallret var mer än tre
gånger så effektivt på natten än på dagen. Kanske har det att göra med att strömmingens
aktivitetsnivå ökar under nattetid. Det kan också ha att göra med att gallret utgör ett ljusare
parti på fällans nätvägg och har en attraktiv dragningskraft vid mörker (Marchesana et al.
2005). Även slumpen kan ha inverkan eftersom strömmingen ser sämre vid mörker och
troligen också stöter mot fällans väggar och ”råkar” träffa gallret och hitta ut oftare.
Även sälbesök har en positiv effekt på selekteringen (Bilaga 3). Fler utselekteras när sälar är
närvarande i vatthuset (rummet innan fiskhuset). Videoupptagningarna visar att strömmingen
stimbildar aktivt och ökar sin simhastighet när säl är närvarande. Vilket överensstämmer med
(Wilson and Dill, 2002). Denna ökade aktivitet leder sannolikt till att fler hittar ut genom
gallret.
Strömhastigheten är negativt korrelerad med selektionen (Bilaga 3). Ju högre strömhastighet
ju färre selekteras ut genom gallret. Strömhastigheten vid fällan var låg (0-8 cm/sek), men
studier har visat att 2-3 cm/sek räcker för att strömmingen ska bli påverkad och orientera sig
mot strömmen (Harden-Jones, 1963). Kanske sjunker aktiviteten hos strömming vid högre
hastigheter och färre hittar ut genom gallret.

Vittjningsmetodik
Vid den manuella vittjningen av redskapet användes två båtar. Fiskhuset lyftes halvvägs upp
till ytan med hjälp av en kompressor. En avsnörpning lossades och strömmingen tilläts simma
ut i vittjanpåsen. När all fångst befann sig i vittjanpåsen lyftes fiskhuset hela vägen upp ovan
ytan. En av båtarna lyfte vittjanpåsen över relingen och knuffade strömmingen ut mot påsens
ände medan den andra båten lyfte in strömmingen i omgångar om 75 kg i taget. Metoden
fungerade bra vid mindre fångster (100-200kg). Då behövdes endast en båt. Vid större
fångster blir arbetet mycket slitsamt.
Vittjningen med pump gick inledningsvis till på samma sätt, men istället för att lyfta
strömmingen med handkraft användes en Honda spolpump till att suga strömmingen ur
vittjanpåsen. Strömmingen spolades direkt över till den större fiskebåtens sköljhåv och kunde
omedelbart sköljas och tömmas i boxar i båtens lastutrymme. Metoden var effektiv men
pumpen fungerade ibland otillfredsställande och fångsten fick lämnas. Även här behövdes två
båtar och tre man.
Praktiska problem
Sälens härjningar i vatthuset (rummet före fiskhuset) skapade problem med ansamlingar av
död strömming som tyngde ned den bakre änden av fiskhuset. Totalt 306 sälbesök har noterats
i vatthuset under 296 timmars film mellan 25:e maj och 2:a juli. Detta ger ett snitt på 25
sälbesök per dygn.
Ett annat problem var garnad skarpsill i fiskhusets väggar. Med 12 mm stolplängd i maskorna
istället för 16 mm som användes vid försöket borde detta problem försvinna. Det var svårt att
få ut all strömming i fiskhuset vid vittjning som då dör och det finns en risk att död
strömming förorenar fångsten vid nästa tillfälle.
Nya idéer
Redskapet behöver utvecklas vidare. En bättre lösning för vittjning av redskapet är
nödvändig. Eventuellt testa ett nytt koncept med en typ av fiskodlingskasse istället för pushup
fiskhus och möjliggöra för pumpning direkt ur kassen. Eller använda samma koncept med
mer finmaskigt garn i fiskhuset, förändringar så att ingen död strömming kan ansamlas i
vatthuset och fiskhuset och en förlängd vittjanpåse som möjliggör för lyft med kranen på en
större fiskebåt. Vidare studier av selektionsprocessen och överlevnaden hos utselekterade
strömmingar är nödvändiga innan konceptet med selektionsgaller kan implementeras i
fiskeribranchen.

Slutsatser
● Totala fångsten i fällan över säsongen blev ungefär 22 ton. Hälften av detta är undermåliga
individer av strömming.
● Ett fiske med strömmingsfälla gav större fångst av stor strömming per nedlagd timme
jämfört med ett traditionellt skötfiske
● Selektion av undermålig strömming genom selektionsgaller i Push-up fälla fungerar. En
selektionseffektivitet runt 30 % kan uppnås med ett galler som utgör 1,1 ‰ av fiskhusets yta.
● 14 mm spaltbredd i gallret ger en bra storleksmässig selektion som motsvarar den manuella
sorteringen som ofta görs innan leverans till Gävle fisk och andra uppköpare.
● Selektionseffektiviteten påverkas av en mängd olika faktorer. De viktigaste är mängden fisk
i fällan, tiden på säsongen, tiden på dygnet och närvaro av säl.
● En överlevnadsstudie över selekterade strömmingar är nödvändig.
● Fiskhuset och metoden för vittjning behöver vidareutvecklas.
●16 mm stolplängd i maskorna är för stort och leder till stora problem med garnad skarpsill
och strömming.
Projektet finansierades Europeiska fiskerifonden ”Säl-säker selektiv strömmingsfälla” Dnr
031-2179-08 samt Program Sälar och Fiske med medel från Naturvårdsverket och
Fiskeriverket.
EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska fiskerifonden
-en satsning på hållbart fiske-

Referenser
Armstrong, M.J., Briggs, R.P., et al. (1997) "A study of optimum positioning of square-mesh
escape panels in Irish Sea Nephrops trawls ". Fisheries Research 34 (1998) 179–189.
Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak,
Kattegatt och Östersjön. [Elektronisk]. Fiskeriverket. Tillgänglig:
[2010-02-23].
Harden Jones, F.R., (1963). “The reaction of fish to moving backgrounds”. Exp. Biol. (1963),
40, 437-446.
Herrman, B., Finbarr G. O´Neill. (2006). ”Theoretical study of the influence of twine
thickness on haddock selectivity in diamond mesh cod-ends”. Fisheries Research 80 (2006)
221-229
Lunneryd, S.G. (2001). ”Interactions between seals and commercial fisheries in Swedish
waters” Ph. D. Thesis. Department of Marine Ecology, Göteborg University.
Lunneryd, S. G., A. Fjälling, et al. (2003). "A large-mesh salmon trap; a way of mitigating
seal impact on a coastal fishery”. ICES Journal of Marine Science 60: 1194-1199.
Marchesana, M., Spotob, M., Verginellab, L., Ferreroa E.A. (2005). ”Behavioural effects of
artificial light on fish species of commercial interest” Fisheries Research 73 (2005) 171–185
Similä, T., (1997), Sonar observations of killer whales (Orcinus orca) feeding on herring
schools. Aquatiac Mamms, 23.3, 119-126.
Suuronen, P., A Siira, et al. (2005). ”Reduction of seal-induced catch and gear damage by
modification of trap-net design: design principles for a seal-safe trap-net”. Fisheries
Research, 19:129-138.
Suuronen, P., Perez-Comas, J. A., Lehtonen, E., and Tschernij, V. (1996). ”Size-related
mortality of herring (Clupea harengus L.) escaping through a rigid sorting grid and
trawl codend meshes”. – ICES Journal of Marine Science, 53: 691–700.
Suuronen, P., Erickson, D.L., Orrensalo, A., (1996). “Mortality of herring escaping from
pelagic trawl codends”. Fisheries research 25 (1996) 305-321.
Wilson, B. and Dill, L.M., (2002), “Pacific herring respond to simulated odontocete
echolocation sounds”. Can. J. Fish. Auat. Sci. 59, 542-553.

Försöksplats
Bilaga 1. Kartor, skisser och bilder
Figur 1a-b. Sverigekarta och sjökort över försöksplatsen.
Redskap
Selektionsgaller
(16 mm)
Pushupfiskhus
Mungarn Kronarmar Ledarm
Kameror Ingång Kamera
Fisk kammare Vatthus
Ingång

Figur 2. Skiss över komplett fälla med dess olika delar samt fiskhuset med kamera och
gallerplacering.
Figur 3. Fiskhuset uppe på ytan med fällan och ledarm i bakgrunden.
Selektionsgaller
Figur 4. Selektionsgaller 16 och 14 mm.
Uppfångningsanordning och kameraplaceringar vid galler
Figur 5. Uppfångningsanordning samt kameraplaceringar vid galler.
Strömmätare och Honda spolpump
Figur 6. Strömmätare Sensordata SD-6000/30 och Honda spolpump.

Fångst i strömmingsfälla
Bilaga 2. Fångstdata
Figur 1. Fångst i strömmingsfälla över säsongen.
Fångst med strömmingsskötar
Figur 2. Fångst med strömmingsskötar över säsongen.

Storlekssammansättning i maj-juni
Figur 3. Storlekssammansättningen hos strömming vid sköt och fällfiske i maj och juni.
Storlekssammansättning vid indelning i Gävlefisks storleksintervall
Figur 4. Storlekssammansättningen hos strömming vid sköt och fällfiske, indelat i Gävlefisks
storleksintervall.

Storlekssammansättning per månad för fällfångad strömming
Figur 5. Storlekssammansättning per månad för fällfångad strömming.

Selektionseffektivitet
Tabell 1. Selektionsdata
Bilaga 3. Selektion och påverkande faktorer
Prov Galler Tid Utselekterat Kvar i fällan Kvar i fällan Selektionseffek Ingång
(mm)
(kg)
(kg) (varav smått) (kg) tivitet (%)
1 16 26 Maj – 1 Juni 241 889 1170 27,6 Öppen
2 16 22 – 24 Juni 149 1053 1260 14,2 Öppen
3 14 30 Juni – 1 Juli 90 240 240 27,3 Öppen
4 14 1 – 2 Juli 100 250 226 30,7 Öppen
5 14 2 – 3 Juli 60 250 199 23,2 Öppen
6 14 6 - 7 Juli 30,0 80,0 80,0 27,3 Stängd
7 14 14 – 15 Juli 1,0 30,0 30,0 3,2 Stängd
8 14 16 – 17 Juli 18,0 80,0 64,0 22,0 Stängd
9 14 20 – 21 Juli 3,5 17,0 17,0 17,0 Stängd
10 14 23 – 24 Juli 3,0 17,0 17,0 15,0 Stängd
Längfördelning efter selektion med 14 mm galler
Figur 1. Längdfördelning vid selektion med 14 mm selektionsgaller i juli-månad. Jämförelse
mellan utselekterad och kvarvarande strömming.
Medellängder utselekterade och kvarvarande (14 mm galler)

Figur 2. Den signifikanta skillnaden i medellängd hos utselekterade och kvarvarande
strömmingar vid användning av 14 mm galler i juli-månad.
Påverkande faktorer på antalet utselekterade individer genom 16 mm selektionsgaller
Figur 4. Inblandade faktorers påverkan på selekteringen av strömming per 5 mins
filmningsintervaller genom 16 mm galler i maj och juni-månad.