Välkommen till världen – En beskrivning av unga ... - Djurens Rätt

Välkommen till världen 

En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige


En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige 

av Lena Lindström och Sara Asteborg

Djurens Rätt 

Box 2005 

125 02 Älvsjö 

www.djurensratt.se 

info@djurensratt.se 

08 - 555 914 00 

Copyright Djurens Rätt 2008 

Tryck: Federativ Tryckeri AB, Stockholm, 2008 

ISBN 978-91-88786-74-6 

Omslagsfoto Hendrik Zeitler

Innehåll 

Sammanfattning 5 

Avsnitt ett: Alla är vi barn i början 7 

Barnsliga behov – vad alla ungar behöver 7 

En riktig familj – om separationen av mammor och ungar 8 

Barnmat – om däggdjursungar som inte får dia 10 

Att lära för livet – om utebliven socialisering 12 

Barnlekar – leken som naturligt behov 14 

Barndomsvänner – djur har också bästisar 16 

Ett barn blir till – om avel, genmanipulering och 

andra metoder för att göra fler djur 18 

Avsnitt två: Barnsagor 21 

Jag önskar mig en flicka – om handjurens förbannelse 21 

När jag blir stor… – om alla djurungar som aldrig blir stora 23 

Kalven som fick eget rum – om hanteringen av mjölkkalvar 25 

Den långa ludna svansen – om att födas på en pälsfarm 28 

Mamma kom hem – om barnen till jakttroféerna 30 

Kycklingen som fick vara uppe hela natten 

– om ljusprogrammen i kycklingstallarna 31 

Spring för livet – om tävlingshästarnas barndom 34 

Kattungen som ingen ville ha – om alla de oönskade kattungarna 35 

Avsnitt tre: Barnkonventionen 38 

Rättigheter även för djurens ungar 38 

Djurens Rätts krav 39 

Källor 41 

Djurens Rätt 47

Foto: Animalpix

Sammanfattning 

Genom att föda upp djur har vi människor tagit makten över 

deras födsel, liv och död. Men vi förvaltar inte den makten på 

något särskilt bra sätt. Den värld som vi låter djuren komma 

till är alltför ofta hård och kall, kärlekslös och ovälkomnande. 

Många ungar växer upp utan kontakt med sina föräldrar, utan 

möjlighet att leka naturligt eller utforska världen på det sätt de 

är starkt motiverade att göra. Forskning visar att uppväxten, 

leken och de erfarenheter djur och människor gör som små 

är otroligt viktiga för resten av livet. Men sådana barnsliga 

behov tas sällan på allvar när det gäller djur. 

Majoriteten av de djur som slaktas i Sverige är fortfarande 

barn. De 75 miljoner kycklingarna är bara drygt en månad 

gamla och har nätt och jämnt fått fjädrar när de transporteras 

till slakteriet. Varje år är det 150 000 av dem som inte ens 

överlever resan dit. De 30 000 kalvar som slaktas är yngre än 

sex månader och i sitt naturliga tillstånd skulle de fortfarande 

ha diat sin mamma. 

Många djur föds oönskade och ovälkomna, och har ingen 

framtid. Det stora antalet hemlösa katter i vårt land är ett 

exempel på det. Äggindustrin har ingen nytta av tuppkycklingar, 

så dessa kastas rakt ner i en köttkvarn när de kläcks. 

De djurungar som inte dödas så tidigt stöter snabbt på andra 

svårigheter, till exempel nyfödda grisar som kastreras helt utan 

bedövning. Genom ensidigt avelsarbete har extrema djur avlats 

fram, som många gånger inte kan klara sig på egen hand på 

grund av sina medfödda handikapp. Att medvetet försöka avla 

bort vissa djurs modersegenskaper används som en metod för 

att lättare kunna utnyttja dem för våra syften. 

Den här rapporten vill lyfta fram hur de unga djuren drabbas 

specifikt av djurutnyttjandet. Vi avslutar med att föreslå 

en utökad barnkonvention, med rättigheter som gäller alla 

djurungar, inte bara våra egna. 


5

Foto: Hervé de Brandenbere

Avsnitt ett: 

Alla är vi barn i början 

Barnsliga behov 

Vi som föds eller kläcks till den här planeten har väldigt 

mycket gemensamt. Samtidigt är det mycket som skiljer oss 

åt. Vilken art vi tillhör har betydelse för vilka behov vi har, 

men det är också avgörande för vilka förutsättningar vi får 

i det mänskliga samhället. Den nyfödda kalven vet kanske 

inte om så mycket annat än att han vill ha mjölk, och det 

gör knappast det nyfödda spädbarnet heller. Men den ena 

har erkända rättigheter, omfattas av FN:s barnkonvention 

och konventionen om de mänskliga rättigheterna, medan 

den andra ska tas ifrån sin mamma inom några timmar och 

skickas till slakt efter några månader. Han har inte ens rätt 

till sitt liv. 

Vi är långt från en värld där alla föds till bra och jämlika 

förhållanden. Men det som sätter djuruppfödningen i 

en särställning är att det är helt och hållet på grund av oss 

människor som djuren föds – och det är också vi som skapar 

miljön där de lever. Vi har tagit makten över deras liv och 

död, och vi förvaltar den inte på något särskilt bra sätt. Den 

värld som vi låter djuren komma till är alltför ofta hård och 

kall, kärlekslös och ovälkomnande. 

Det finns vissa saker som alla, eller nästan alla, ungar 

behöver. Man brukar prata om att alla djur förtjänar fem 

friheter. 1 Dessa är: 

1. Frihet från hunger, törst och undernäring 

2. Frihet från obehag 

3. Frihet från smärta, skada och sjukdom 

4. Frihet att utföra naturligt beteende 

5. Frihet från rädsla och oro 

Det här är väldigt grundläggande behov, men det är många 

djur i människans våld som inte ens får dem uppfyllda. För 

att få en bra livskvalitet räcker det inte med att man slipper 

rädsla, smärta och frustration, utan det krävs också positiva 


7

inslag i livet. Det kan vara att leka, att lära sig, att utforska 

sin omgivning. En annan sak är kärlek. Att vara nära någon 

man tycker om ger sänkt hjärtfrekvens och en frisättning av 

olika ämnen i kroppen som gör att man mår bra. 2 Det gäller 

både människor och andra djur. Kärlek och omvårdnad är 

bara två av våra gemensamma behov. 

En riktig familj 

Att separera ungar från deras föräldrar är en klassisk teknik 

för att framkalla psykisk sjukdom hos djur. 2 På 50-, 60- och 

70-talen blev den amerikanske forskaren Harry Harlow ökänd 

för sina grymma försök på apungar. Där lät han bland annat 

rhesusapor växa upp helt isolerade i sterila gallerburar, och 

testade teorier om kärlek och om hur människor och andra 

djurs hälsa och beteende påverkas av förhållanden under 

uppväxten. Vissa av ungarna fick ”surrogatmammor” av tyg 

eller ståltråd, och det visade sig att ungarna hellre klängde sig 

fast vid den varma och mjuka tygmamman trots att det var 

ståltrådsmamman som hade maten. 3 Försöken visade också att 

de apor som vuxit upp utan mamma fungerade dåligt i sociala 

sammanhang när de vid 6 eller 12 månaders ålder fick träffa 

andra apor för första gången. 4 De flesta av dem kunde inte 

heller ta hand om sina ungar när de själva blev mödrar. 5 

Varje dag utsätts tusentals djur för just detta öde i den 

svenska livsmedelsproduktionen. Kalvar till mjölkkor tas från 

sina mammor direkt efter födseln och hålls sedan isolerade i 

små burliknande boxar, i upp till åtta veckor. Kycklingar som 

ska födas upp för kött- eller äggproduktion tas från hönan 

redan som ägg. De flesta andra fågelarter kläcks helt hjälplösa 

och är beroende av föräldrar som matar dem. Hönskycklingar 

däremot kan hitta mat själva redan när de är ett dygn gamla. 

Det är enbart därför det går att kläcka dem i maskiner och låta 

dem växa upp helt utan kontakt med sina föräldrar. I naturen 

skulle en liten kyckling ändå ha mycket svårt att klara sig själv 

bland alla faror som lurar, och där tas de också ordentligt 

omhand av sin mamma i åtminstone åtta veckor. 6 Förutom att 

hönsmamman visar sina kycklingar vad de kan äta, ger hon 

dem också en social uppfostran som rustar dem för tillvaron. 

Kycklingar som vuxit upp utan mamma visar tidigt i livet mer 

aggressivitet än de som haft en mamma. 7 Studier har visat att 

de är omkring fyra gånger mer benägna att hacka andra höns 

8 Välkommen till världen – En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

Harry Harlow med en av sina rhesusungar i ett grymt experiment. 

som vuxna, är mindre socialt kompetenta och mer otrygga 

än andra höns. 6 De har också högre dödlighet som vuxna, 

på grund av hackning och kannibalism. 8 

Griskultingar får i Sverige vara kvar hos sin mamma i 

ungefär en månad, vilket är mycket kortare än naturligt. 

Inte sällan tas också ”sällskapsdjur” som katter, hundar och 

gnagare från sin mamma mycket tidigare än vad som är bra 

för dem. Att förlora sin mamma är plågsamt på grund av de 

känslomässiga banden mellan individerna, och inte bara för 

att mamman är en viktig trygghet och resurs för ungen. 2 Man 

har sett liknande reaktioner i hjärnan på marsvinsungar och 

mammor som separerats och hos människor i sorg. 2 Möss som 

tas tidigt från sin mamma blir mer aggressiva och nervösa som 

vuxna. 9 Minkar på pälsfarmer som tagits från modern extra 

tidigt utvecklar mer onormala beteenden, som stereotypier 

och självstympning. 10 Grisar som tas tidigt från sin mamma 

blir också mer aggressiva och mindre socialt kompetenta. 

11, 12 

På laboratorier och andra ställen där djur regelmässigt tas 

för tidigt från sina mammor, får det en förstärkt effekt över 

generationerna. De ungar som tagits för tidigt blir själva sämre 

mammor och sociala förebilder, vilket gör nästa generation 

ännu sämre rustad. 9 Hos råttor har man bland annat sett 

mycket mer lekbeteende hos dem som haft en duktig och 

engagerad mamma än hos ungar som separerats tidigt. 9 

Foto: Nina Leen / Getty Images 


9

Foto: Animalpix 

Barnmat 

Alla däggdjursungar lever den första tiden på mjölk från sin 

mamma. Det är livsviktigt att ungen får i sig mjölk snabbt 

efter födseln, och därför är de nyfödda starkt motiverade att 

leta upp en spene och att dia. Behovet att suga finns kvar hos 

djurungarna under hela den naturliga digivningsperioden, och 

de som inte får möjlighet att dia riktar ofta om beteendet till 

något annat. Ett välkänt exempel är att katter som tagits för 

tidigt från sin mamma suger på tyg och annat. 13 

Onaturligt tidig avvänjning från mjölk praktiseras rutinmässigt 

inom mjölk-, gris- och nötköttsproduktion, i viss 

hästhållning och på djurförsökslaboratorier. Vid avvänjningen 

utsätts djuret ofta för flera mycket stressande upplevelser på 

en och samma gång: förlust av mamma och ibland kullsyskon, 

ett frustrerat sugbehov, att tvingas lära sig äta en annan 

föda än vad man är van vid och kroppen är anpassad för, 

och flytt till en ny miljö. 14 Grisar diar naturligt i 9–20 veckor 


och stannar hos mamman mycket längre än så, 15 men i den 

svenska köttproduktionen tas de från mamman redan vid 4–6 

veckors ålder 16 och måste då gå över helt till fast föda. Det 

stora sugbehovet som inte får något naturligt utlopp riktas 

istället om mot de andra grisarna. Det leder till problem med 

sönderbitna svansar och öron, och smågrisar som försöker dia 

på varandra, så kallad belly-nosing. 15 Det naturliga för grisar 

i den åldern är, förutom att dia och vara med sin mamma, att 

gå och böka och leta mat, leka samt utforska sin omgivning. 17 

I de trånga boxarna med betonggolv, som grisar lever i inom 

den moderna köttindustrin, får de inte utlopp för något av 

dessa beteenden. Det leder till ännu värre trakasserier av de 

andra grisarna, slagsmål, skador och avtuggade svansar. 14 

Minkar som avvänjs tidigt visar större frekvens svansbitning, 

som också det kan vara ett omriktat sugbeteende. Minkvalpar 

som nyligen separerats från sin mamma suger ofta på 

varandras svanstippar. 18 

Fåglar har ingen mjölk att ge sina ungar, men många fågelföräldrar 

ser ändå till att förse sina ungar med lämplig mat. 

Duvor producerar en speciell näringsrik blandning, så kallad 

duvmjölk, som de stöter upp och matar sina ungar med. 19 

Hönsmamman är mycket aktiv i att hjälpa sina små att hitta 

mat, hon skrapar och pickar i marken och ger ifrån sig ett 

speciellt läte för att visa vad de kan äta. 17 I den moderna 

höns- och kycklingindustrin börjar kycklingarna sina dagar 

i en kläckningsmaskin och får aldrig träffa hönan. 

Foto: Vicky Alhadeff 


11

Foto: Daniel Andres Forero 

Att lära för livet 

Den första tiden i varje djurs liv är otroligt viktig. De intryck 

och erfarenheter man får då är avgörande för hur man hanterar 

olika situationer senare i livet. Under den så kallade 

socialiseringsperioden lär sig unga djur till exempel vilka 

andra djur som ingår i flocken, och är mycket nyfikna och 

mottagliga för nya intryck. Därefter reagerar de oftare med 

misstänksamhet och rädsla mot nya företeelser och individer. 

Det här är väl dokumenterat hos de djur som används för 

sällskap – en hundvalp eller kattunge som inte haft positiv 

kontakt med människor under socialiseringsperioden, ungefär 

3–7 veckors ålder, blir rädd för människor och kan vara 

mycket svår att få helt tam. 

13, 17 

På samma sätt fungerar det med många andra djur. Grisar 

till exempel lever naturligt i grupper bestående av flera 

suggor och deras ungar. När ungarna är ungefär tio dagar 

gamla får de träffa resten av flocken för första gången. De 


är då mycket kontaktsökande och lär känna alla de andra 

individerna i flocken. 17 I modern grisproduktion däremot, 

får griskultingarna ofta inte träffa några andra grisar än sina 

kullsyskon förrän de är omkring tre månader gamla. 16 Då 

sorteras de efter vikt och blandas med främlingar från andra 

kullar som väger lika mycket. De har mycket svårare att etablera 

nya relationer när de är såpass gamla, vilket leder till 

slagsmål och skador. Detta i kombination med flytten till en 

ny miljö, slaktsvinsstallet, är mycket stressande för smågrisarna. 

17 Grisar som fått tillfälle att leka med smågrisar från 

andra kullar redan som små visar mer lekbeteende efter att 

de flyttats från mamman, vilket är ett tecken på att de klarar 

omställningen bättre än de som hållits isolerade eller bara 

med sina kullsyskon. 20 De sociala erfarenheter som görs tidigt 

i livet har större betydelse än det som händer senare i livet, 

eftersom de unga djuren genomgår känsliga perioder då de 

13, 21 

är mycket mottagliga för nya intryck. 



13


Barnlekar 

Att leka är ett viktigt beteende för ungar av många arter. Leker 

gör de flesta däggdjur och fåglar, och man har även sett lek hos 

vissa reptiler, som sköldpaddor. 22 Genom leken lär sig ungar 

sociala beteenden och regler, övar upp rörelsemönster och 

reaktionsförmåga, och inte minst har de roligt. 23 Även vuxna 

djur kan leka, men det mesta lekandet sker under perioder då 

ungarnas hjärnor utvecklas som mest och ett stort antal nya 

nervkopplingar bildas. 24 Leken utvecklar djurens känsloliv 

och förbereder dem för att hantera känslor av överraskning 

eller att förlora kontrollen. 23 Djur arbetar aktivt för att få 

tillfälle att leka – det är inte bara nyttigt, det är roligt också, 

och det ger en omedelbar belöning. 23 

Djur leker när de är mätta, friska och känner sig tillräckligt 

trygga. Lek är smittsamt. I leken använder djur signaler som är 

unika för lek och som betyder ”detta är lek och inte allvar, jag 

tänker inte skada dig”. 25 Hunddjur sänker ner framkroppen, 

hovdjur slänger med huvudet och primater, mårddjur med flera 

gör ett ”lekansikte” med öppen mun (vi människor kallar det 


leende). Leksignalerna talar sitt tydliga språk och inte sällan 

kan individer av olika arter förstå varandras intentioner och 

leka tillsammans. 23 

Inom många former av djurhållning förnekas djurungar 

möjligheten att leka. Kalvar hålls ensamma de första veckorna 

i livet, och får sedan stå i trånga boxar på hala golv med 

mycket små förutsättningar för de vilda språng som kalvar gör 

i leken. 26 Grisar, minkar med flera djur orienterar mycket av 

sitt lekbeteende runt föremål 27, 28 och behöver en mycket mer 

stimulerande miljö än vad de får i den kommersiella uppfödningen 

för att leka på ett naturligt sätt. I vetenskapliga studier 

där grisar på 5–6 veckor fick tillgång till en box med välkända 

föremål och en där det ständigt dök upp nya föremål valde 

de konsekvent boxen med nya föremål. Lekbeteendet ökade 

också markant i närvaron av de nya föremålen. 29 I kommersiell 

köttuppfödning lever grisarna i oerhört monotona och 

stimulansfattiga miljöer där de inte får utlopp för sin stora 

nyfikenhet och upptäckarlust. 

Ingen vet säkert vilka långsiktiga effekter lekbrist har på 

djuren, men vi vet att leken måste vara viktig på något sätt, 

annars skulle den inte ha utvecklats. Faktum är att lek ofta 

innebär stora risker. Till exempel tas 85 procent av de unga 

sälar som dödas av sjölejon just medan de leker, trots att de 

bara leker sex procent av tiden. 30 Leken måste alltså ha långsiktiga 

fördelar som väger upp nackdelarna, annars skulle det 

vara ett ohållbart slöseri med tid och energi och inte vara så 

vanligt förekommande som det är. Ett annat exempel kommer 

från oss människor: studier på unga män i USA som dömts 

för mord har visat att 90 procent av dem inte lekt normalt 

som barn. Hos resten av befolkningen ligger antalet på under 

tio procent. 31 


15


Barndomsvänner 

Det är inte bara människor som har vänner, andra djur har 

det också. Djur gör skillnad på sina flockmedlemmar och har 

favoriter som de spenderar mer tid med. 21, 33, 34 Individkännedom 

är viktig för alla sociala djur. Experiment har visat att 

får kan känna igen minst 50 andra får enbart på utseendet och 

kommer ihåg dem efter två år. 35 I testerna bräkte fåren när 

de såg en tidigare, eller nuvarande, flockmedlem på bild men 

inte när de såg en främling. Däremot lärde de sig snabbt att 

vissa främlingars ansikten betydde att de skulle få mat. Även 

stimlevande fiskar känner igen individuella stimkamrater och 

gör skillnad på dem; guppyer kan till exempel känna igen 40 

andra guppyer enbart på utseendet, och många fiskar visar 

en tydlig preferens för bekanta individer. 36 

Direkt efter födseln knyter den nyfödda/nykläckta ungen 

framför allt an till sin mamma eller pappa, men längre fram 

blir jämnåriga kamrater allt viktigare. 21 Band som knyts ti- 


digt i livet blir starkare än de som etableras senare, 32 och 

kontakten med jämnåriga kamrater är desto viktigare för 

djur som förlorat sina föräldrar. En kalv som just separerats 

från sin mamma anstränger sig extra mycket för att få social 

kontakt med en annan kalv. 21 På samma sätt är det för lamm 

som tagits från sina mammor – de söker sig till varandra och 

håller ihop. 37 

För många grupplevande djur är det helt onaturligt att 

vara ensam – man brukar till exempel säga att ”ett får är 

inget får”. 17 Ensamheten är mycket stressande och förnekar 

djuren en lång rad av deras naturliga beteenden. 38, 39 Kanske 

är vissa sociala djur ännu mer beroende av vänner än vad 

vi människor är, eftersom vi är mycket flexibla varelser och 

människor i alla kulturer ibland väljer att leva ensamma. 

Ingen kanin, sill eller råka väljer att leva ensam. 

I dagens djurhållning är det framför allt kalvar som regelmässigt 

utsätts för isolering, och får tillbringa de första veckorna 

i livet utan vare sig mamma eller jämnåriga kamrater. 

Men det är inte heller ovanligt att hundar utsätts för långvarig 

ensamhet, även som valpar, och många hästar isoleras stora 

delar av livet. I djurförsöksvärlden drabbas många djur av 

isolering på grund av smittrisker. Handjur av olika arter 

som hålls för avel får ofta framleva sina dagar i ensamhet. 

Dessutom drabbas många djur av ständiga uppbrott från 

sina vänner när de sorteras, säljs vidare eller när vännerna 

skickas till slakt. 

Foto: Iwan Beijes 


17

Ett barn blir till 

Ända sedan människan började hålla husdjur har vi förändrat 

deras gener. Genom att vi bara låter utvalda djur leva och 

föröka sig har alla arter av husdjur förändrats på olika sätt. 

De har fått annan färg och kroppsstorlek och i regel blivit 

mindre rädda. 40 De har kvar alla sina naturliga beteenden och 

behov men vissa beteenden har blivit mer framträdande och 

andra mindre vanliga. 17 

Under alla tusentals år av avel har de djur som producerar 

extra mycket av det människor har velat ha av dem – som 

mjölk, muskler, päls eller ungar – varit de vars egenskaper 

har förts vidare till nästa generation. Genom aveln har de 

korthåriga vildfåren blivit tamfår med en ständigt växande 

ull, gräsänder har blivit stora vita ankor och vildsvinen har 

som tamgrisar fått längre kroppar med mer kött. 

Djungelhönsen från Asien har avlats till två skilda rastyper 

– en som växer otroligt snabbt de första veckorna, och en 

som kan värpa 300 ägg om året. Det går knappt att tro att 

de tillhör samma art. Raserna har bara varit åtskilda sedan 

1920-talet, då avelsarbetet för specialiserade slaktkycklingar 

inleddes i USA. 41 Idag väger slaktkycklingarna fyra gånger så 

mycket som de gjorde för bara 50 år sedan. 42 

18 Välkommen till världen – En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige 

Foto: CIWF

Uroxen, som nu är utrotad i det vilda, har också avlats till 

två rastyper – de som lägger på sig muskler och de som har 

överdimensionerade juver och kan producera mycket mjölk. 

Eftersom mjölkproducerande kor enbart värderas efter hur 

mycket mjölk de ger, och sällan eller aldrig får tillfälle att 

ta hand om sina kalvar, har deras modersinstinkter gradvis 

minskat. Avelsarbetet är istället helt fokuserat på mjölkproduktion. 

Hos köttproducerande kor, där kalven får gå kvar 

hos mamman de första månaderna, är korna bättre mammor. 43 

Det beror säkert delvis på att de flesta mjölkkor själva inte 

haft någon normal uppväxt, men även på att man medvetet 

försökt avla bort vissa modersegenskaper hos mjölkkor. Det 

gör man för att man vill att de ska låta sig mjölkas av en 

maskin och inte bara av en kalv. 44 Moderna mjölkkor har så 

mycket större juver än naturligt att den nyfödda kalven kan 

ha svårt att hitta spenen, eftersom den inte sitter där kalven 

är ”programmerad” att leta. 44 En modern ko kan producera 

30–50 kg mjölk per dag, medan det naturligt skulle ha varit 

omkring 5–10 kg vilket är vad kalven behöver. 

Avelsarbete innebär att man gynnar extrema individer. En 

modern mjölkko skulle ha mycket svårt att klara sig i det 

vilda. Köttproducerande kalkoner är så tunga att de inte kan 

para sig naturligt. 45 Slaktkycklingarnas snabba tillväxt gör att 

de får skador och sjukdomar som gör att de knappast kan 

leva till vuxen ålder, åtminstone inte om de samtidigt ska få 

äta sig mätta. 46 Man räknar med att produktionen per djur 

i genomsnitt har ökat med över 85 procent sedan 1960. 40 

Nötrasen Belgisk blå lider av en medfödd sjukdom som ger 

extrem muskeltillväxt, och som gör att de oftast inte kan kalva 

naturligt utan blir förlösta med kejsarsnitt. Idag importeras 

sperma och embryon av Belgisk blå till Sverige, men man får 

än så länge inte korsa två djur som bär på sjukdomen. Lagstiftningen 

är dock enkel att gå runt, och idag bedrivs avel 

med Belgisk blå hos omkring 70 uppfödare i Sverige. 47 

Förutom den hårda och ensidiga aveln används numera 

andra tekniker för att föröka djur. Artificiell insemination, AI, 

används på så gott som alla mjölkkor. Sperma samlas från ett 

fåtal tjurar på en avelsstation, och säljs till mjölkbönderna 

som själva eller med hjälp av en seminatör för in sperman 

i kons livmoder. Seminatören för in hela armen i kons ändtarm 

vid inseminationen, för att den vägen känna att röret 

kommer hela vägen in i kons livmoder. På senare tid har det 


19

Belgisk blå. 

också blivit allt vanligare med embryoöverföring, också det 

framför allt hos mjölkkor. Tekniken innebär att man tar ägg 

och spermier från djur med speciellt efterfrågade egenskaper 

och skapar befruktade ägg på laboratorium. Sedan förs de 

befruktade äggen in i surrogatmödrar. På det sättet kan man 

få fram fler avkommor av en viss hona än om hon föder sina 

ungar på naturlig väg. 

Genmanipulering och kloning av livsmedelsproducerande 

djur är än så länge inte tillåtet i EU, men det har nyligen blivit 

tillåtet i USA. Hos försöksdjur är genmanipulering däremot 

mycket vanligt. Framför allt är det fiskar och möss som genmanipuleras. 

Några exakta siffror för antal genmanipulerade 

djur i Sverige finns inte, men det handlar om tiotusentals 

djur om året. Genmanipuleringen innebär många gånger ett 

stort lidande, både för de djur som används som donatorer 

eller surrogatmammor, och de som kommer till världen med 

förändrade gener. Konsekvenserna av en viss manipulering 

är många gånger okända för forskarna i förväg, vilket gör 

att det kan gå väldigt illa för djuren. Ofta dör de som unga 

eller redan innan de föds och många har svåra missbildningar 

och sjukdomar. 48 


Foto: Sture Andersson

Avsnitt två: 

Barnsagor 

Jag önskar mig en flicka 

Bland de livsmedelsproducerande djuren är det ofta honorna 

som är mest användbara. Det är honor som producerar mjölk, 

ägg och ungar, och dessutom är hanarna ofta bråkigare och 

svårare att ha att göra med. I vissa fall växer hanarna snabbare 

och blir större, och är därför mer eftertraktade som köttproducenter. 

Men i många fall ses hanarna som en överflödig 

biprodukt. Allra tydligast är det hos värphönsen, där fem 

miljoner av de tio miljoner kycklingar som kläcks varje år är 

tuppkycklingar. De skickas direkt ner i en köttkvarn. 

Även i mjölkproduktionen är det honorna man vill ha. För 

att en ko ska producera mjölk måste hon föda en kalv om 

året, och hälften av dessa är tjurkalvar. De behandlas ofta 

sämre än kvigkalvarna, får ännu mindre mjölkersättning och 

mindre omvårdnad eftersom deras ekonomiska värde är lägre. 

Många mjölkbönder skickar iväg sina tjurkalvar så fort det 

bara går – enligt svensk lag får de transporteras redan när de 

är 14 dagar gamla. 49 Men vissa slakterier har satt i system 

att hämta kalvar som är ännu yngre än så, genom ett kryphål 

i lagen som säger att ”egna djur” får transporteras max 50 

km från fem dagars ålder. Tjurkalvarna föds sedan upp på 

högenergifoder innan de slaktas som ”mellankalv” vid ca åtta 

månaders ålder, eller så föds de upp till ”ungnöt” och slaktas 

vid ca 1,5 års ålder. 16 Varken kalvar under sex månader eller 

okastrerade tjurar omfattas av det lagstadgade beteskravet. 

De flesta av mjölkkornas söner får därför aldrig komma ut, 

utan lever hela livet inomhus. Ofta står de fastbundna eller 

på hårda, hala golv i kala boxar med många djur inträngda 

på ett litet utrymme. 

Nyfödda grisar av hankön kastreras, delvis för att de ska 

bli lugnare men framför allt för att undvika en bismak på 

köttet, s k galtlukt. Kastreringen sker helt utan bedövning 

genom att pungen snittas upp med ett rakblad, testiklarna 


21

Kastrering av nyfödda hangrisar sker helt utan bedövning. 

dras ut och sädesledaren klipps av. 50 Det här är naturligtvis 

mycket smärtsamt. Grisarna reagerar starkt på ingeppet. De 

skriker högt, mer än dubbelt så mycket som grisar som bara 

hålls fast. 51 Efter kastreringen kurar grisarna ihop sig, skakar, 

får spasmer och skrapar bakdelen mot golvet. 52 De undviker 

också kontakt med sina kullsyskon efter kastreringen och 

leker mindre. Man tror att de har ont i åtminstone fyra–fem 

dagar efteråt. 52 Det finns bevis för att galtlukten delvis beror 

på att grisarna lever i instabila grupper, att de får dåligt foder 

och att de lever i sin egen avföring. 50 Även kött från honsvin 

och kastrerade galtar kan få galtlukt om de hålls under riktigt 

dåliga förhållanden i kontakt med sin avföring och urin. 50 


Foto: Djurens Rätt

När jag blir stor... 

Majoriteten av de djur som slaktas i Sverige är fortfarande 

barn. De 75 miljoner kycklingarna är bara drygt en månad 

gamla och har nätt och jämnt fått fjädrar när de transporteras 

till slakteriet. Varje år är det 150 000 av dem som inte 

ens överlever resan dit. 53 De tre miljoner grisar som slaktas 

är heller inte mer än barn, bara sex månader gamla och 

knappt könsmogna. Omkring 30 000 kalvar slaktas varje år 

i Sverige. 54 De är då yngre än sex månader och i sitt naturliga 

tillstånd skulle de fortfarande ha diat sin mamma. 43 

Det är också gott om oönskade djurungar i andra delar 

av samhället. Många minizoon i städer, ”barnens lantgård” 

etc, samt djuravdelningarna på naturbruksgymnasier låter 

djuren få ungar ohämmat för att det är gulligt och lockar 

publik. Men när hösten kommer (alternativt sommarlovet på 

gymnasieskolorna) har ungarna ofta ingen framtid. 

Många djurparker låter sina djur få ungar som en form 

av berikning. Man menar att djuren ska få utlopp för sina 

naturliga beteenden och att fortplanta sig är ett sådant. Enligt 

Kenneth Ekvall som är zoolog på Orsa Björnpark kan 

djur som inte får möjlighet att fortplanta sig ha högre halt 

av stresshormoner, oftare visa stereotypa beteenden och vara 

mer aggressiva eller apatiska. I övriga Europa är det vanligare 

att djurparksdjuren kastreras eller får p-piller jämfört med 

de nordiska länderna. 55 

Problemet som uppstår vid fortplantning är dock att det 

ibland inte finns plats för ungarna sedan de blivit stora och 

Foto: Gunnar Fernlund 


23

då de i naturen skulle ha utvandrat. Om det inte går att placera 

djuret på någon annan djurpark händer det att djuret 

avlivas. Förutom platsbrist så kan det även vara så att individerna 

inte är önskvärda ur ett genetiskt perspektiv. För att 

ta björnstammen på svenska djurparker som exempel har den 

problem med inavel, vilket är anledningen till att det varje 

år avlivas omkring 5–6 björnar. 56 Ett exempel på björnungar 

som avlivats är Björne, Bolli och Bomba som föddes i Lycksele 

djurpark 2001. 57 Kenneth Ekvall, som även är koordinator 

för björn på djurparkerna, förklarar att parkerna ibland tar 

hand om vilda övergivna björnungar, vilket med tiden ger en 

friskare björnstam i parkerna. Då ökar också möjligheterna 

att placera deras avkomma i andra parker. 

På Nordens Ark låter man vargarna föröka sig fritt, trots 

att det är överskott på vargar i djurparkerna och det inte finns 

någon plats för valparna. Det leder till att många friska djur 

avlivas. 58 Nordens Ark säger sig ha som främsta målsättning 

att rädda hotade arter, men deras vargar är varken utrotningshotade 

eller eftertraktade på djurparkerna. 

Det som även är värt att tänka på är att ungarna utgör en 

stor attraktion för djurparken. Media rapporterar gärna varje 

år om de nya ungarna på djurparkerna, vilket drar besökare 

dit. Senast i år (2008) fick Skansen fem nya vargvalpar vilket 

visades i TV som ett nyhetsinslag. Då och då händer det även 

att media rapporterar om djurparksdjur som ska avlivas, som 

t ex lodjuren Assar och J-Lo som skulle avlivas om ingen annat 

zoo hade plats för dem. 59 Lodjuren har dock inte avlivats 

utan har fått plats på ett zoo i USA, säger Linda Askelund 

som är djuransvarig på Skansen. 60 

Det som kan konstateras är att djurparksvärlden är en 

sluten värld där det kan vara svårt för allmänheten att få 

en bild av vad som faktiskt händer med djuren. Hur många 

djurparksdjur som avlivas varje år är inget som djurparkerna 

vill tala om i onödan. 

”Vargarna får sköta fortplantningen som de vill och vi tar 

bort ett eventuellt överskott. Vi tror inte på p-piller.” 


Mats Amundin, artkoordinator och 

stamboksförare på Sveriges djurparker. 58

Foto: Djurens Rätt 

Kalven som fick eget rum 

Inom mjölkproduktionen i Sverige är det brukligt att kalven 

tas från kon direkt efter födseln. Detta görs för att det ska 

bli mer mjölk till människorna, men också för att det är lättare 

att få en ko att låta sig mjölkas av en maskin om hon 

inte vant sig vid att ge di åt en kalv. 61 Efter att kalven tagits 

från mamman hålls den isolerad på ett mycket litet utrymme, 

minsta måttet på en spädkalvsbox är 1,2 kvadratmeter. 62 När 

kalvarna hålls en och en blir det enklare att få uppsikt över 

deras foderintag, och smittspridning mellan kalvar förhindras. 

61 Under sina första 6–8 veckor får kalven mjölk eller 

mjölkersättning ur hink ett par gånger per dag, istället för att 

som i det vilda suga i sig mjölk ett flertal gånger om dagen 



25

från sin mamma. 16 Man snålar med mjölken eller mjölkersättningen 

till kalvarna, eftersom det är en utgift som inte 

ger någon direkt vinst tillbaka. Bland annat används mjölk 

från kor med juverinflammation, som innehåller för mycket 

bakterier för att skickas till mejeriet, som föda till kalvarna. 63 

Ofta får kalvarna mycket mindre mjölk än de skulle behöva, 

bara tillräckligt för att hålla dem vid liv. Många kalvar går 

ständigt hungriga. 64 

Liksom alla däggdjursungar är kalven anpassad för att suga 

och har ett mycket stort sugbehov. När de unga kalvarna blir 

lite äldre, som äldst åtta veckor, sätts de ihop i något större 

boxar och utfodringen med mjölk slutar samtidigt tvärt. Då 

de inte får utlopp för sitt stora sugbehov är det vanligt att de 

unga djuren försöker dia på allt de kommer åt, bland annat 

på varandra. Det leder till att tjurkalvar dricker urin från varandra, 

och kvigkalvarna kan försöka dia på varandras spenar. 

Även diförsök riktade mot öron och svansar förekommer, vilket 

leder till hårbollar i magen. 64 Det händer även att vuxna kor 

dricker mjölk från varandra, vilket naturligtvis är ett stört beteende 

som beror på att de inte fått dia och avvänjas normalt. 

En sådan ko slaktas ofta då hon inte fungerar i besättningen. 64 

Kalvar som fått dia, även om de bara fick göra det i fyra dagar, 

har mycket lägre frekvens av onormalt sugbeteende riktat mot 

inredningen. 65 Men trots att kalvarna vuxit upp på det här 

sättet, och trots att det är stressande för dem, så producerar 

de lika mycket mjölk, eller kanske till och med mer 38 – och 

det är det som är det primära i produktionen. 

Kalvar som får dia växer bättre och är friskare, och kor som 

får ge di är också friskare och löper mindre risk att drabbas av 

bland annat juverinflammation. 61 Förutom behovet att suga 

i sig mjölk så har kalven också ett behov av själva kontakten 

med kon. Kvigkalvar som haft kontakt med sin mamma blir 

själva bättre mödrar, och de blir mer socialt kompetenta och 

mindre rädda för andra djur. 65 De första dygnen efter kalvens 

födelse producerar kon en särskild mjölk, råmjölken, som är 

livsviktig för kalven. Genom den får kalven i sig antikroppar 

som skyddar den från sjukdomar. Studier har visat att kalvar 

som får vara tillsammans med kon tar upp dessa antikroppar 

bättre, även om de inte får dia utan får råmjölken ur hink. Det 

leder till att kalvar som vuxit upp med en mamma, men inte 

fått dia, har bättre immunförsvar och lägre dödlighet än kalvar 

som hållits isolerade. 43 Kor och kalvar som lever tillsammans 


men utan digivning är lika fästa vid varandra som om de får 

ge di respektive dia. 37 Kalven växer dessutom dubbelt så fort 

om den får vara tillsammans med kon de första dagarna, oavsett 

om den diar eller inte, som kalvar i ensambox. 65 Kalvar 

i ensambox har också tre gånger så ofta diarré som de som 

går med kon, även om de har samma nivå av antikroppar. 66 

Själva närvaron av kon är alltså viktig för kalven. 

Inom ekologisk produktion får kalven tas ifrån mamman 

först efter råmjölksperioden, eller minst tre dagar. 67 Detta 

gör att kalv och ko hinner utveckla ett band och det gör 

separationen svårare för båda två. 68 Även om kons närvaro 

under kalvens första dagar är viktigt för kalvens hälsa och 

välmående, kan det alltså vara jobbigare känslomässigt för 

de båda om de får vara tillsammans några få dagar än om 

kalven tas direkt. 61 En studie har visat att det räcker att kon 

får chans att lära känna kalven i fem minuter för att hon ska 

reagera på att den tas ifrån henne, genom att ropa och röra 

sig oroligt ett helt dygn efteråt. Kor som bara träffat sin kalv 

i fem minuter kände genast igen sitt eget barn tolv timmar 

senare. De som däremot inte hunnit ha någon kontakt alls 

med kalven reagerade inte på separationen. 69 Ju längre de fått 

vara tillsammans, desto svårare blir det att skiljas åt. Även 

en kalv som är åtta månader och inte diar så mycket längre 

får bland annat höjda nivåer av stresshormoner och en störd 

dygnsrytm när den skiljs från sin mamma. 21 

I naturen diar kalvar i 6–12 månader. 43 Tjurkalvarna lämnar 

sin mammas flock kort därefter, medan kvigkalvarna ofta 

stannar med kon hela livet. 61 Man vet att korna känner igen 

sina egna barn och har en särskild relation till dem även som 

vuxna. 70 

”Vi märker att det är enklare att separera dem när kalvarna 

flyttas till ett annat stall. Får de stå och ropa till varandra kan 

kalven hoppa ur boxen”. 

Ekologisk mjölkbonde om separationen av 

fyra dagar gamla kalvar och deras mammor. 71 


27

Foto: Anton Krag 

Den långa ludna svansen 

Den som har oturen att komma till världen på en minkfarm 

börjar sina dagar i en bur som är 45 cm hög och 30x90 cm 

stort gallergolv. Faktum är att han eller hon inte bara börjar 

sina dagar där, utan lever hela livet i en sådan bur. Där finns 

inget annat än en bohåla och en vattennippel, och minkarna 

får inget utlopp för en lång rad av sina naturliga behov: klättra, 

simma, röra sig över stora områden, utforska, krypa i tunnlar, 

dra sig undan från artfränder med mera. 18 Den understimulerande 

miljön leder till stora mentala problem för minkarna. 

Många av dem utvecklar stereotypa rörelsemönster, kanske 

som ett sätt att hantera sin frustration och sin stress. 18 

Till en början delar ungarna bur med 4–5 kullsyskon och 

sin mamma, men vid 6–8 veckors ålder flyttas de två eller 

tre till andra burar. 72 Redan då börjar många minkvalpar 

visa sina första stereotypier och tugga på sina egna svansar, 

samtidigt som lekbeteendet drastiskt minskar. 18 Man vet att 

lekandet har betydelse för utvecklingen av stereotypier senare. 


Minkvalpar som har tillgång till vattenbad leker betydligt mer, 

och de visar också mindre stereotypier som vuxna. 28 Vilken 

inverkan livet på gallergolv har på ungarnas lekbeteende är 

inte känt. 18 

I naturen lämnar minkvalparna boet första gången när de 

är 6–7 veckor gamla, och ger sig iväg för att hitta ett eget 

revir när de är 11–14 veckor. Vissa unga honor stannar dock 

kvar i sin mammas närhet upp till ett år. 18 Det här kan vara 

en orsak till att minkhonorna utvecklar fler stereotypier än 

hanar, eftersom den tidiga avvänjningen kan vara ännu mer 

problematisk för dem än för deras bröder. 18 

Dödligheten hos unga minkar på farmer är mycket hög. 

En europeisk studie fann att dödligheten hos unga minkar 

på farmer kan vara mycket hög. 18 En starkt bidragande orsak 

till den höga dödligheten är att minkhonorna inte visar 

normalt modersbeteende. 73 Detta kan delvis bero på avel; 

till exempel är minkar av vissa färgvarianter döva, de hör 

inte sina ungar och blir därmed sämre mödrar. Mödrar som 

visar mycket stereotypa beteenden har många gånger sämre 

modersegenskaper, men vissa studier har visat på raka motsatsen. 

18 Honor som utsatts för svält under vintern, vilket inte 

är ovanligt på minkfarmerna, har också fler sjuka ungar och 

högre dödlighet i sina kullar. 18 

De flesta minkarna dödas när de är ett halvår gamla, och 

är då fortfarande mycket unga. En mink kan bli åtminstone 

7–8 år. 74 

”Buren är ej speciellt stor, men tillräckligt stor för minken 

att motionera ordentligt och känna trivsel.” 

Sveriges Pälsdjursuppfödares riksförbund. 72 


29

Foto: Michael Schat 

Mamma kom hem 

Ola ställer frågan ”Hur klarar sig älgkalven om älgmamman 

blir skjuten på jakten?” på Svenska Jägareförbundets hemsida. 

Malin Meirik svarar och skriver bland annat ”Det kan bli 

ganska besvärligt, så många kalvar går på egen hand. Det är 

inte säkert att alla ensamma kalvar klarar sig. Jägare är noga 

med att kontrollera att älgkor inte har med sig kalvar innan 

de skjuter, för man vill inte göra kalvar moderlösa”. 75 Varje 

år skjuts omkring 100 000 älgar vilket är ungefär en tredjedel 

av den totala älgstammen i Sverige. 76 År 2005/2006 sköts 


24 000 älgkor 77 och det är svårt att tänka sig att ingen av dessa 

skulle ha haft en eller flera kalvar som blev moderlösa. Dessvärre 

finns ingen statistik som visar hur vanligt förekommande 

detta är. De vilda djuren omfattas inte av djurskyddslagen 

och det finns ingen officiell tillsyn av jakten. Därmed finns 

det ingen oberoende instans som kan granska jakten. 

Jakttiden reglerar vilken tid på året som det är tillåtet att 

jaga, och de flesta djur får jagas under höst och vinter medan 

de är fredade under vår och sommar. Detta gäller dock inte 

alla djur, t ex får årsungar av vildsvin jagas året om. 78 Vildsvin 

kan föröka sig året runt vilket innebär att det kan vara mycket 

svårt att bedöma om det är en årsunge eller inte. 79 Svenska 

Jägareförbundet skriver följande om jakt på årsungar: ”Det 

är alltså i hög grad upp till varje jägares eget omdöme att 

beakta denna problematik och att vildsvinsjakten genomförs 

med inriktning på god jaktetik.” Det låter bra men man kan 

ställa sig frågan hur det ser ut i verkligheten. Vildsvinssuggor 

med ungar är däremot fredade året om. Suggorna lämnar dock 

ofta sina ungar för att ge sig ut och söka föda och det är ofta 

svårt att skilja suggan från en galt till utseendet. 80 Därmed 

finns det en stor risk att suggan skjuts trots att hon har ungar 

som väntar på henne hemma. 

Kycklingen som fick vara uppe hela natten 

De kycklingar som hålls för köttproduktion lever i nästan 

konstant ljus. Uppfödarna vill ha det så för att djuren äter 

mer när det är ljust, och därmed växer ännu snabbare. I den 

svenska lagen finns inget krav på att djuren överhuvudtaget 

ska få ha natt någon gång, men det finns ett allmänt råd: 

”Slaktkycklingar bör med undantag av första och sista 

uppfödningsveckan ha en sammanhängande mörkerperiod 

på minst fyra timmar per dygn.” 62 

Första och sista uppfödningsveckan utgör en stor del av 

kycklingarnas liv, då de bara lever i omkring fem veckor. 

Dessa två veckor anses det alltså helt okej att kycklingarna 

har lamporna tända dygnet om. 

För att förstå vilken påverkan det har på kycklingarna 

måste man veta lite om vilken stor betydelse ljus och mörker 

har för dem. De vilda fåglar som kycklingarna härstammar 


31


från, djungelhönsen, lever i Sydostasien nära ekvatorn. Dagslängden 

varierar inte mycket under året, och de är anpassade 

för ett liv med ungefär tolv timmar mörker och tolv timmar 

ljus året om. I mörker ser de dåligt och är otrygga, och de 

vilar därför under hela den mörka tiden. Fåglarna har krävor, 

en påse i matstrupen, som de fyller med mat innan de ska 

sova. När det börjar skymma flyger de upp i sitt sovträd och 

sätter sig bekvämt tillrätta på en gren. Där sover de tätt intill 

varandra tills morgonen kommer och tupparna börjar gala. 

De små kycklingarna sover på marken under sin mammas 

trygga vingar en stor del av dygnet den första tiden. 

Det finns en mängd olika ljusprogram som kycklinguppfödare 

använder sig av. De kan ha ljust dygnet om, plötsligt 

minska ner till bara åtta timmars ljus per dygn, tända och 

släcka lamporna om vartannat med några timmars mellanrum, 

och så vidare. 81 Konstant ljus och frånvaro av stabil dygnsrytm 

är en klassisk tortyrmetod för att det är så plågsamt och 

stressande för oss människor. Ett exempel på ljusschema på 


svenska kycklingfarmer är att man har helt ljust de två första 

dygnen, mörkt två timmar per dygn de följande dygnen och 

sedan låter man kycklingarna ha natt i fyra timmar per dygn 

fram till sista veckan före slakt, då de får ha ljust dygnet om. 

Konstant ljus ger ögonskador hos kycklingar. 82 Eftersom de 

inte får sova tillräckligt på natten försöker de sova även på 

dagen, men det är svårt i de överfulla stallarna där det inte 

finns några sittpinnar eller någonstans att söka skydd. De 

störs ständigt av att andra kycklingar kliver på dem. 

Inte nog med att kycklingarna får en rubbad dygnsrytm, 

det ljus de ständigt lever i är inget ljus utan snarare dunkel. 

Ljusstyrkan ligger ofta omkring 10–20 lux, vilket kan jämföras 

med dagsljus en vanlig dag som ligger runt 30 000 lux. Vanlig 

inomhusbelysning ligger mellan 50–80 lux. Den låga ljusstyrkan 

kan ge fåglarna ögonskador, det gör dem mer rädda, och 

fler blir sjuka. 81 Det ljus fåglarna ser är inte detsamma som vi 

ser. Fåglar ser ett bredare spektrum än vi människor, och kan 

se ultraviolett. I UV-ljus är inte allt vi kallar vitt vitt, utan vita 

kycklingar och hönor ser mönster i varandras fjäderdräkt som 

gör det lättare för dem att se skillnad på varandra. 83 Fåglar 

uppfattar också en högre ljusfrekvens, vilket gör att ett lysrör 

som skiner med ett stadigt ljus för oss flimrar för en kyckling 

eller höna. Vilka effekter det eviga flimrande ljuset har på 

kycklingarna är inte känt. 81 

Enligt svensk lag har alla djur rätt till dagsljus. 84 Men det 

ljus som kommer in genom fönster, och ser ut som dagsljus 

för oss, är inte dagsljus för kycklingarna eftersom UV-ljus inte 

går igenom glas. Dessutom är alla fönster i kycklingstallar 

försedda med persienner som ofta är nedfällda, för att ljusmängden 

som släpps in ska vara anpassat till ljusprogrammen. 

Kycklingar som lever i artificiellt ljus utan UV lider av 

kronisk stress, förmodligen på grund av att de ser dåligt. 85 

Kanske går det att jämföra med om vi hade levt hela livet i 

ett svagt, rött ljus. 


33

Foto: Hovtramp/Lasse Karlsson 

Spring för livet 

Tiden för avvänjning är en känslig tid för fölet och det är 

viktigt att separationen från mamman inte sker för tidigt. 

Om stoet är dräktigt sker avvänjningen naturligt då fölet är 

mellan 8–10 månader. 86 Det är dock vanligt att föl avvänjs 

redan då de är mellan 4–6 månader gamla. 87 En studie som 

varade i fyra år och omfattade 225 föl visade att det finns 

flera olika faktorer under avvänjningen som kan öka risken 

för utvecklandet av onormala beteenden. Dessa faktorer är 

bland annat om avvänjningen var abrupt, om fölet fick tillgång 

till kraftfoder och om fölet stod uppstallat istället för att gå 

på bete. 88 Det är viktigt att avvänjningen sker gradvis och att 

fölets behov av social kontakt tillgodoses. 89 


Det förekommer att människor hanterar nyfödda föl genom 

att stryka dem över hela kroppen för att vänja dem 

vid människor. Det har dock visat sig att dessa föl blir mer 

restriktiva i sitt beteende gentemot människor jämfört med 

normalt hanterade föl. 90 

Då det gäller inridning och träning av unghästar finns det 

stora variationer beroende på olika raser och användningsområde. 

Ridhästar rids in då de är omkring tre år gamla 

medan islandshästar vanligen rids in senare. Inom trav- och 

galoppsporten börjar träningen då hästarna är omkring ett 

år och de börjar ofta tävlas när de endast är två år gamla. 91 

Att tävla med tvååringar är omdebatterat och det finns helt 

klart stora risker sammankopplade med att börja tävla så 

pass unga hästar. Risken är att de tränas för hårt, drabbas av 

skador och att de skickas till slakt i förtid. Då det är förknippat 

med stora kostnader att hålla trav- och galopphästar i 

träning finns det självklart ett intresse från sportens utövare 

av att kunna starta hästarna så tidigt som möjligt. 

Kattungen som ingen ville ha 

I Sverige finns ett enormt problem med hemlösa katter. Ingen 

vet hur många de är, men en försiktig uppskattning ger en 

siffra på minst 100 000 individer. De flesta av de här katterna 

är inte kastrerade, vilket gör att de snabbt blir fler. 

Utöver de hemlösa finns det gott om katter som faktiskt 

har en ägare, men ändå får föröka sig okontrollerat. Lågt 

värderade ”stallkatter” på bondgårdar är sällan kastrerade. 

Istället föder de kull efter kull med ungar vilket sliter hårt på 

dem. Under sin livstid kan en enda katthona ge upphov till 120 

kattungar, och då är inte hennes barnbarn inräknade. 92 Mycket 

sällan finns det 120 kärleksfulla och livslånga hem åt de här 

ungarna – istället dödas de ofta brutalt som små, eller dör efter 

någon tid av svält och sjukdomar. Studier i andra länder har 

visat att omkring 75 procent av de vildlevande kattungarna 

dör eller försvinner innan sex månaders ålder. 93 

Enligt en konvention utfärdad av Europarådet, 94 som Sverige 

skrev under redan 1989, är det förbjudet att överge ett 

sällskapsdjur. De länder som skrivit under förbinder sig också 

att kontrollera bestånd av hemlösa djur på ett sätt som inte or- 


35

Foto: Daniel Moyano 

sakar djuren ”onödig smärta, lidande eller oro”. Konventionen 

rekommenderar att man på nationell nivå ser till att alla djur 

märks och registreras, och att man förhindrar att oönskade 

ungar föds genom att uppmuntra till kastrering. I Sverige har 

inte myndigheterna gjort mycket för att uppfylla kraven i den 

konvention vi skrev på för nästan tjugo år sedan. 

Idag finns det i princip ingen hjälp för de hemlösa katterna 

att få från stat eller kommun. Det bästa kommunen 

kan åstadkomma är ofta att bekosta en jägare som skjuter 

katter som uppfattas som ett problem. Istället är det helt 

ideella krafter på katthemmen som försöker hjälpa katterna. 

De kämpar mot ett överskott på katter och ett underskott 

på goda hem där de kan leva ett bra liv efter sina förutsättningar. 

Det här är extra problematiskt när det gäller katter 

som inte är socialiserade till människor och därför skygga. 

Det är inte många som vill ta hand om en sådan katt, och det 

är mycket svårt att ge dem att bra liv i fångenskap. Faktum 

är att både den nämnda konventionen från Europarådet och 

svensk djurskyddslagstiftning 95 avråder från att hålla djur i 


fångenskap som är förvildade och inte kan anpassa sig till 

att leva inne. 

Djurens Rätt anser att det bästa sättet att hjälpa skygga 

hemlösa katter är att kastrera dem och se efter dem, men låta 

dem fortsätta leva fria. På det sättet hindrar man oräkneliga 

kattungar från att födas till en värld där de inte är välkomna 

och där de inte har någon framtid. Samtidigt visar man att 

problem med djur inte alltid behöver lösas genom att döda. 

Kastrering kan dessutom vara mer effektivt än avskjutning 

för att hantera och minska populationen på lång sikt. 93, 96 De 

katter som inte kan anpassa sig till ett liv i fångenskap får 

istället fortsätta leva det liv de gjort hittills, som vilda djur, men 

under överinseende och med tillsyn från människor. Metoden 

kallas TNR (trap-neuter-return, fånga-kastrera-återplacera) 

och används i stor omfattning i flera länder. I Italien är det 

enligt lag förbjudet att döda friska hemlösa katter, istället 

kastrerar man dem och ser efter dem. 97 I Danmark har man 

med stor framgång bedrivit TNR-projekt i över 20 år. 98 I 

Sverige praktiseras TNR i liten skala men metoden stöter ofta 

på motstånd från myndigheterna. 99 


37

Avsnitt tre: 

Barnkonventionen 

Rättigheter även för djurens ungar 

I FN:s barnkonvention fastslås vilka rättigheter som varje 

barn (definierat som människa under 18 år) har. Djurens Rätt 

anser att även andra djur borde omfattas av vissa okränkbara 

rättigheter från den stund de kommer till världen. Men olika 

arters behov ser olika ut. Vi föreslår en ”barnkonvention” även 

för djur – där alla djurungar tillerkänns vissa grundläggande 

rättigheter. Dessa punkter borde vara självklara i hanteringen 

av både människors barn och andra djurs ungar. 

• Alla djur har rätt att vara välkomna till världen. 

• Alla djur har rätt att överleva och att utvecklas. 

• Alla djur har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt 

våld och mot vanvård eller utnyttjande. 

• Alla djur har rätt till lek, vila och fritid. 

• Alla djur har rätt till trygghet. 

• Alla sociala djur har rätt till en fungerande social gemenskap. 

• Alla däggdjursungar har rätt att dia till tiden för naturlig 

avvänjning. 

• Alla ungar har rätt till en intressant miljö att utforska och 

att få utlopp för sin nyfikenhet. 

• Alla djur som kommer leva med människor har rätt till 

positiva kontakter med människor under sin första tid. 

• Alla djur som sköts av människor har rätt att skyddas 

från sjukdom och att få nödvändig vård, skötsel, mat och 

vatten. 

• Alla djur har rätt att betraktas som individer med ett egenvärde. 


Djurens Rätts krav 

Djurens Rätt strävar efter en värld där djurs rättigheter, som 

de ovan nämnda, respekteras och följs av samhället. Alla verksamheter 

som strider mot ”barnkonventionen” skulle därmed 

förbjudas. Den utopin ligger än så länge långt bort. Därför 

kräver vi som ett första steg vissa omedelbara förändringar i 

dagens djurhållning och lagstiftning: 

• Att lagstiftningen ändras så att djur ses som subjekt och 

inte som varor. Ett djur ska kunna vara målsägande, genom 

ett juridiskt ombud, när ett brott har begåtts mot honom 

eller henne. 

• Att även de vilda djur som människan utnyttjar ska omfattas 

av djurskyddslagen och jakt och fiske granskas av 

offentlig djurskyddskontroll. 

• Att djurskyddslagens skrivning om djurs rätt till naturligt 

beteende tillämpas i verkligheten, till exempel genom att: 

– isolering av sociala djur, till exempel kalvar, av annat än 

veterinärmedicinska skäl förbjuds. 

– alla kycklingar får sex till åtta timmars sammanhängande 

mörker per dygn. 

– alla grisar får möjlighet att böka. 

– beteskravet för kor ska omfatta även kalvar och tjurar. 

– alla djurungar får stanna med sin mamma så länge som 

de i naturen är beroende av henne. 

– definitionen av dagsljus för fåglar ändras till att inte gälla 

ljus som passerat genom ett fönster. 

• Att djurskyddslagens skrivning om att djur ska skyddas 

mot onödigt lidande tillämpas i verkligheten, till exempel 

genom att: 

– alla operativa ingrepp utan bedövning på unga djur, som 

kastrering av smågrisar, upphör. 

– samhället bekostar insatser för att förbättra situationen 

för landets hemlösa katter, till exempel genom TNRprojekt. 


39

Foto: Animalpix

Källor 

1. Farm Animal Welfare Council, hemsida: www.fawc.org.uk/freedoms.htm. 

Sidan besökt 2008-06-07. 

2. Newberry R & Swanson J, 2008. Implications of breaking mother-young 

social bonds. Applied Animal Behaviour Science 110:1–2, 84–108. 

3. Harlow H F, 1958. The Nature of Love. American Psychologist 13, 

673–685. 

4. Chamove A S, Rosenblum L A, Harlow H F, 1973. Monkeys (Macaca 

Mulatta) raised only with peers. A pilot study. Animal Behaviour 21, 


5. Harlow H F, Harlow M K, Dodsworth R O, Arling G L, 1966. Maternal 

behavior of rhesus monkeys deprived of mothering and peer associations in 

infancy. Proceedings of the American Philosophical Society 110:1, 58–66. 

6. Perré Y, Wauters A-M, Richard-Yris M-A, 2002. Influence of mothering on 

emotional and social reactivity of domestic pullets. Applied Animal Behaviour 

Science 75, 133–146. 

7. Fält B, 1978. Differences in aggressiveness between brooded and non-brooded 

chicks. Applied Animal Ethology 3, 211–221. 

8. Brinch Riber A, Wichman A, Braastad B O, Forkman B, 2007. Effects of 

broody hens on perch use, ground pecking, feather pecking and cannibalism 

in domestic fowl (Gallus gallus domesticus). Applied Animal Behaviour 

Science 106:1-3, 39–51. 

9. Kikusui T, 2008. A review of the behavioral and neurochemical consequences 

of early weaning in rodents. Applied Animal Behaviour Science 110:1–2, 


10. Jeppesen L L, Heller K E, Dalsgaard T, 2000. Effects of early weaning and 

housing conditions on the development of stereotypies in farmed mink. 

Applied Animal Behaviour Science 68, 85–92. 

11. Fraser D, 1978. Observations on the behavioural development of suckling 

and early-weaned piglets during the first six weeks after birth. Animal Behaviour 

26, 22–30. 

12. D’Eath R, 2005. Socialising piglets before weaning improves social hierarchy 

formation when pigs are mixed post-weaning. Applied Animal Behaviour 

Science 93, 199–211. 

13. Fogle B, 1993. I huvudet på en katt; kattens psykologi och beteende. Forum. 

14. Weary D, Jasper J, Hötzel M, 2008. Understanding weaning distress. Applied 

Animal Behaviour Science 110:1–2, 24–41. 

15. Widowski T, Torrey S, Bench C, Gonyou H, 2008. Development of ingestive 

behaviour and the relationship to belly nosing in early-weaned piglets. Applied 

Animal Behaviour Science 110:1–2, 109–127. 

16. Lärn-Nilsson J (red), 2006. Naturbrukets husdjur, del 2. Natur och kultur. 

17. Jensen P, 1993. Djurens beteende och orsakerna till det. LT förlag. 

18. European Commission, 2001. The Welfare of Animals kept for Fur Production. 

Report of the Scientific Committee on Animal Health and Animal 

Welfare. 

19. Jensen P, 2001. Parental Behaviour. I boken Social behaviour in farm animals, 

ed L J Keeling & H W Gonyou. CABI Publishing. 

20. Donaldson T, Newberry R, Spinka M, Cloutier S, 2002. Effects of early 


41

play experience on play behaviour of piglets after weaning. Applied Animal 

Behaviour Science 79:3, 221–231. 

21. Veissier I, Boissy A, Nowak R, Orgeur P, Poindron P, 1998. Ontogeny of 

social awareness in domestic herbivores. Applied Animal Behaviour Science 

57, 233–245. 

22. Burghardt G, 1998. The evolutionary origins of play revisited: lessons from 

turtles. I boken Animal Play: Evolutionary, comparative and ecological perspectives, 

ed Bekoff M & Byers J A. Cambridge University Press. 

23. Spinka M, Newberry R & Bekoff M, 2001. Mammalian play: training for 

the unexpected. The Quarterly Review of Biology 76, 141–168. 

24. Byers J A, 1998. Biological effects of locomotor play: getting into shape, or 

something more specific? I boken Animal Play: Evolutionary, comparative 

and ecological perspectives, ed Bekoff M & Byers J A. Cambridge University 

Press. 

25. Bekoff M & Allen C, 1998. Intentional communication and social play: how 

and why animals negotiate and agree to play. I boken Animal Play: Evolutionary, 

comparative and ecological perspectives, ed Bekoff M & Byers J A. 

Cambridge University Press. 

26. Jensen M B, Vestergaard K, Krohn C 1998. Play behaviour in dairy calves 

kept in pens: the effect of social contact and space allowance. Applied Animal 

Behaviour Science 56, 97–108. 

27. Newberry R C, Wood-Gush D W M, Hall J W, 1988. Playful behaviour of 

piglets. Behavioural Processes 17:3, 205–216. 

28. Vinke C, van Leeuwen J, Spruijt B M, 2005. Juvenile farmed mink (Mustela 

vison) with additional access to swimming water play more frequently than 

animals housed with a cylinder and platform, but without swimming water. 

Animal Welfare 14, 53–60. 

29. Wood-Gush D G M, Vestergaard K, 1991. The seeking of novelty and its 

relation to play Animal Behaviour 42:4, 599–606. 

30. Harcourt R, 1991. Survivorship costs of play in the South American fur seal. 

Animal Behaviour 42:3, 509–511. 

31. Brown S, 1998. Play as an organizing principle: clinical evidence and personal 

observations. I boken Animal Play: Evolutionary, comparative and ecological 

perspectives, ed Bekoff M & Byers J A. Cambridge University Press. 

32. Raussi S, Niskanen S, Veissier I, Siirvonen J, Hänninen L, Hepola H, Janhiainen 

L, 2008. Are long lasting social relationships significant for calves? 

Proceedings of the 42nd Congress of the ISAE. 

33. McLeman M, Mendl M, Jones B, White R, Wathes C, 2005. Discrimination 

of conspecifics by juvenile domestic pigs, Sus scrofa. Animal Behaviour 70:2, 


34. Weidt A, Hofmann S E, König B, 2008. Not only mate choice matters: fitness 

consequences of social partner choice in female house mice. Animal Behaviour 

75:3, 801–808. 

35. Kendrick K, Da Costa A P C, Leigh A E, Hinton M R, Pierce J W, 2001. 

Sheep don’t forget a face. Nature 414, 165–166. 

36. Griffiths S & Ward A, 2006. Learned recognition of conspecifics. I boken 

Fish cognition and behavior, ed. Brown C, Laland K & Krause J, Fish and 

aquatic resources series 11, Blackwell publishing. 

37. Veissier I & Le Neindre P, 1989. Weaning in calves: Its effects on social 

organization. Applied Animal Behaviour Science 24:1, 43–54. 

38. Creel S R & Albright J L, 1988. The effects of neonatal social isolation on 

the behavior and endocrine function of Holstein calves. Applied Animal 

Behaviour Science 21:4, 293–306. 


39. Heleski C R, Shelle A C, Nielsen B D, Zanella A J, 2002. Influence of housing 

on weanling horse behavior and subsequent welfare. Applied Animal 

Behaviour Science 78:2–4, 291–302. 

40. Jensen P & Andersson L, 2005. Genomics meets ethology: a new route to 

understanding domestication, behaviour and sustainability in animal breeding. 

Ambio 34, 320–324. 

41. Lärn-Nilsson J (red), 2005. Naturbrukets husdjur, del 1. Natur och kultur. 

42. Ambrosen T, 2008. Hvordan påvirkes kyllingernes velfærd når der avles for 

øget brystkødmængde? Föreläsning på konferens om djurskydd och livsmedelskvalitet, 

anordnad av Jordbruksdepartementet 2008-04-16. 

43. Newberry R & Swanson J, 2001. Breaking social bonds. I boken Social behaviour 

in farm animals, ed L J Keeling & H W Gonyou. CABI Publishing. 

44. Edwards S & Broom D, 1982. Behavioural interactions of dairy cows 

with their newborn calves and the effects of parity. Animal Behaviour 30, 


45. Weaver T, 1998. Spotting top-notch toms. Agricultural Research, July 1998. 

46. Savory C J, Maros K, Rutter S M, 1993. Assessment of Hunger in Growing 

Broiler Breeders in Relation to a Commercial Restricted Feeding Programme. 

Animal Welfare 2:2, 131–152. 

47. Esping T, 2007. Alla slaktar belgisk blå. ATL Lantbrukets affärstidning 

2007-05-03. 

48. Persson S, 2005. Om detta vill de inte tala; en rapport om utnyttjandet av 

genmanipulerade djur i Sverige och lite om kloning och xenotransplantation. 

Djurens Rätt. 

49. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om transport av 

levande djur (DFS 2004:10, saknr L 5). 

50. European Food Safety Authority, 2004. Opinion of the Scientific Panel on 

Animal Health and Welfare on a request from the Commission related to 

welfare aspects of the castration of piglets. 

51. Marx G, Horn T, Thielebein J, Knubel B, von Borell E, 2003. Analysis of 

pain-related vocalization in young pigs. Journal of Sound and Vibration 

266:3, 687-698. 

52. Llamas Moya S, Boyle L, Brendan Lynch P, Arkins S, 2008. Effect of surgical 

castration on the behavioural and acute phase responses of 5-day-old piglets. 

Applied Animal Behaviour Science 111:1–2, 133–145. 

53. Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2007-03-07. 

54. Statens Jordbruksverk 2008. Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik - 

2008:4. Sveriges officiella statistik, JO 48 SM 0806. 

55. Nisse Helldén, chefszoolog på Ölands djurpark. Personligt meddelande 

2008-07-25. 

56. Kenneth Ekvall, koordinator för brunbjörn och zoolog på Orsa Grönklitt. 

Universitetslektor, Institutionen för biologisk grundutbildning. Personligt 

meddelande 2008-07-04. 

57. Lycksele djurpark. Personligt meddelande 2008-07-08. 

58. Winberg L, 2008. Kan tvingas avliva vargungar – Inte lätt för Nordens ark 

att hitta nya hem innan de blir könsmogna. Bohusläningen, 11 Juli 2008. 

59. Stenhammar S, Bergdahl B, 2008. Assar ska ersättas – med finare ungar. 

Aftonbladet Nya medier 2008-02-23. 

60. Linda Askelund, djuransvarig på Skansen. Personligt meddelande 2008-07-08. 

61. Flower F & Weary D, 2003. The effects of early separation on the dairy cow 

and calf. Animal Welfare 12:3, 339–348. 


43

62. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning 

inom lantbruket m.m. (DFS 2007:5, saknr L100). 

63. Karlsson L, 2008. Du tjänar på att pastörisera mjölken. Husdjur nr 6–7, 

2008-07-25. 

64. Nielsen P P, 2008. Behaviours related to milk intake in dairy calves. The effect 

of milk feeding and weaning methods. Doctoral thesis no 2008:11. Acta 

universitatis Agriculturae Sueciae. 

65. Krohn C C, Foldager J, Mogensen L, 1999. Long-term Effect of Colostrum 

Feeding Methods on Behaviour in Female Dairy Calves. Acta Agriculturae 

Scandinavica (Section A) 49:1, 57–64. 

66. Rajala P, Castrén H, 1995. Serum immunoglobulin concentrations and 

health of dairy calves in two management systems from birth to 12 weeks of 

age. Journal of dairy science 78:12, 2737–2744. 

67. KRAV, 2008. Regler för KRAV-certifierad produktion. 

68. Weary D M, Chua B, 2000. Effects of early separation on the dairy cow 

and calf 1. Separation at 6 h, 1 day and 4 days after birth. Applied Animal 

Behaviour Science 69, 177–188. 

69. Hudson S J, Mullord M M, 1977. Investigations of maternal bonding in 

dairy cattle. Applied Animal Ethology 3:3, 271–276. 

70. Veissier I, Lamy D, Le Neindre P, 1990. Social behaviour in domestic beef 

cattle when yearling calves are left with the cows for the next calving. Applied 

Animal Behaviour Science 27, 193–200. 

71. Eder K, 2008. Tjurkalvar bra komplement. Husdjur nr 6-7, 2008-07-25. 

72. Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund, hemsida: www.spr.nu. Sidan 

besökt 2008-07-09. 

73. Malmkvist J, Gade M, Iversen Damm B, 2006. Parturient behaviour in farmed 

mink (Mustela vison) in relation to early kit mortality. Applied Animal 

Behaviour Science, doi:10.1016/j.applanim.2006.09.018. 

74. Gerell R, 1972. Mink; en artmonografi. Bonniers naturböcker. 

75. Svenska Jägareförbundet, hemsida: http://www.jagareforbundet.se/akila/default.asp?pageid=13821. 


76. Svenska Jägareförbundet, hemsida: http://www.jagareforbundet.se/viltvetande/artpresentation/algpopulation.asp 


77. Kindberg J, Holmqvist N, Bergqvist G. Årsrapport Viltövervakningen. Viltforum 

# 2/2008. Svenska Jägareförbundet, Jakt och fauna. 

78. Jaktförordning (1987:905). 

79. Svenska Jägareförbundet, hemsida: http://www.jagareforbundet.se/jakttider/ 

arsungeavvildsv/default.asp. Sidan besökt 2008-07-09. 

80. Bengtsson G, Jensen P-E, Karlsson B, Meirik M, Mörner T, Wirdheim A. 

2004. Viltet, Nya Jägarskolan. Svenska Jägareförbundets kursbok för jägarutbildningen. 

Jägareförlaget. 

81. European Commission, 2000. The Welfare of Chickens Kept for Meat Production 

(Broilers). Report of the Scientific Committee on Animal Health and 

Animal Welfare. 

82. Li T, Troilo D, Glasser A, Howland H, 1995. Constant light produces 

severe corneal flattening and hyperopia in chickens. Vision Research 35:9, 


83. Prescott N B, Wathes C M, 1999. Reflective properties of domestic fowl 

(Gallus g. domesticus), the fabric of their housing and the characteristics of 

the light environment in environmentally controlled poultry houses. British 

Poultry Science 40, 185-193. 


84. Djurskyddsförordningen (SFS 1988:539). 

85. Maddocks S, Cuthill I, Goldsmith A, Sherwin C, 2001. Behavioural and physiological 

effects of absence of ultraviolet wavelengths for domestic chicks. 

Animal Behaviour 62:5, 1013–1019. 

86. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning 

(DFS 2007:6, saknr L 101). 

87. Planck C, Rundgren M, 2005. Hästens näringsbehov och utfodring. Natur 

och Kultur/Fakta etc. 

88. Waters A J, Nicol C J, French N P, 2002. Factors influencing the development 

of stereotypic and redirected behaviours in young horses: findings of a 

four year prospective epidemiological study. Equine Veterinary Journal. 34, 


89. Waran N, Clarke N, Farnworth M, 2008. The effects of weaning on the 

domestic horse (Equus caballus). Applied animal behaviour science. 110, 


90. Henry S, Richard-Yris M A, Hausberger M, 2006. Influence of various early 

human-foal interferences on subsequent human-foal relationship. Developmental 

Psychobiology 48, 712–718. 

91. Berglund S, 2006. Vägen till vinnarcirkeln; Travhästen och dess människor 

mellan sport och spel. Gidlunds förlag, sid 91. 

92. Djurskyddet Sverige, hemsida: www.djurskyddet.se. Sidan besökt 2008-06- 

25. 

93. Nutter F, 2005. Evaluation of a Trap-Neuter-Return Management Program 

for Feral Cat Colonies. PhD Dissertation, North Carolina State University. 

94. Council of Europe, 1987. European convention for the protection of pet 

animals. Strasbourg, 13.XI.1987. European Treaty Series 125. 

95. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund 

och katt (SJVFS 2008:5, Saknr L 102). 

96. Robertson, S 2007. A review of feral cat control, Journal of Feline Medicine 

and Surgery, doi:10.1016/j.jfms.2007.08.003. 

97. Natoli E, Maragliano L, Cariola G, Faini A, Bonanni R, Cafazzo S, Fantini 

C, 2006. Management of feral domestic cats in the urban environment of 

Rome (Italy). Preventive Veterinary Medicine 77, 180–185. 

98. Kattens Vaern, hemsida: www.kattens-vaern.dk. Sidan besökt 2008-07-09. 

99. TNR-metoden, hemsida: www.tnr-metoden.se. Sidan besökt 2008-07-09. 


45


Djurens Rätt bildades 1882 och är idag Sveriges största djurrättsorganisation 

med omkring 36 000 medlemmar. Vi är 

partipolitiskt fristående och arbetar med opinionsbildning 

för ett samhälle som inte förtrycker djur. 

Djurens Rätt anser att djur ska respekteras som individer 

med egna intressen. Djur är levande, kännande varelser – inte 

saker som människan kan utnyttja. Det är oacceptabelt att 

människan kränker djurs rätt till ett naturligt liv. Huvudområdena 

för vårt arbete är djurförsök, livsmedelsindustrin, 

pälsindustrin och konsumentfrågor/veganism. 

Djurens Rätt är helt beroende av frivilliga bidrag. Därför är 

vi mycket tacksamma om du stödjer oss. Varje ny medlem och 

varje ny gåva för oss ett steg närmare ett djurrättssamhälle. 


Tel: 08-555 914 00 

Plusgiro: 90 10 87-7 


47


Den här rapporten beskriver de förhållanden som unga djur möter när 

de kommer till världen. De djur som föds upp av människor hålls för 

olika syften, vilket ger dem helt olika förutsättningar. Många gånger 

är verkligheten grym. Kalvar till mjölkkor tas från sin mamma direkt 

efter födseln, tuppkycklingar mals ner i en köttkvarn när de är ett 

dygn gamla och griskultingar får sina testiklar bortskurna helt utan 

bedövning. 

Livsvillkoren för unga djur i livsmedelsindustrin, inom jakten, på 

djurparker och för vissa sällskaps- och tävlingsdjur beskrivs. Avslutningsvis 

föreslås en barnkonvention som gäller djurens ungar och 

Djurens Rätts krav på lagändringar presenteras. 


Box 2005 

125 02 Älvsjö 


info@djurensratt.se 

08 - 555 914 00 

ISBN 978-91-88786-74-6

Välkommen till världen – En beskrivning av unga ... - Djurens Rätt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?