Åren - Nya Åland

Under den turbulenta våren
1981 tog Anders Johansson,
då kommunsekreterare
i Saltvik, aktivt ställning för Nya
Åland. Han valdes till andelslagets
första ordförande och minns hur
han och Hasse Svensson i ur och
skur åkte på informations- och
värvningsresor för den nya tidningen.
Ibland kom många på mötena,
ibland ett fåtal.
– I nästan full storm for vi till
Brändö och fi ck tala för fem måttligt
intresserade personer, säger
han med ett leende.
REDAN TIDIGT gjordes ett linjeval
för andelslaget som Anders betecknar
som avgörande:
– Majoriteten talade för att bygga
upp tidningen med andelsägarnas
insatser och med eget arbete utan
lån och jag hörde till dem som talade
för den snåla linjen, säger Anders
som inte nog kan prisa personalens
insatser genom åren.
– De anställda har skapat tidningen
genom hårt arbete för relativt
låga löner. Produktiviteten
bland de anställda har alltid varit
otroligt hög, men det har också haft
sitt pris. En del har offrat sin hälsa för tidningen,
säger han.
Att familjen Nordlund bjöd ut Strandnäs
gård hyresfritt hade också en avgörande betydelse
för Nya Åland.
– Det hade knappast gått om vi varit tvungna
att betala marknadsmässig hyra från början.
I NYANS BARNDOM var stämmorna välbesökta
och läsarna bjöds till glada trädgårdsfester.
Så är det inte längre. Aktiebolagets
stämmor hålls på dagtid och besöks av ett
fåtal. Anders ser inget konstigt i det, utvecklingen
är typisk för alla folkrörelser.
– De uppstår spontant, folk reagerar över
något och förenas i tanken att de tillsammans
kan åstadkomma något nytt. Men lika snabbt
som de fl ammar upp – lika snabbt kan de falna
och Nya Åland är ingen folkrörelse längre
utan ett etablerat företag, säger han.
Anders dotter, Anna Björkroos, föddes i
mars 1981, drygt en månad innan tidningskrisen
bröt ut, och hon växte upp med aktiva diskussioner
om tidningarna på Åland och med
en stark lojalitet för Nya Åland.
Hon har gått i sin fars fotspår vad utbildningen
beträffar. Efter några kringelikrokar
kom hon till social- och kommunalhögskolan
i Helsingfors och utbildade sig till journalist
Nya Nya Åland Åland 25 25 år
59
Rullar mot nya mål!
Nya Åland förenar far och dotter.
Anders Johansson i Saltvik har varit engagerad i styrelsen
sedan starten och numera är dottern Anna Björkroos, som är
född samma år som tidningen grundades, anställd på redaktionen.
– Två tidningar är en tillgång för Åland och en garanti för att ingen
drabbas av journalistiskt maktmissbruk. Alla får komma till tals –
antingen i den ena eller i den andra tidningen, säger Anders Johansson.
Foto: LILLEMOR BJÖRKROOS
Hasse Svensson och Anders Johansson värvar medlemmar till
Andelslaget Åländsk rapport under ett möte vid Jan Karlsgården
1981.
– precis som Anders – och nyligen
fi ck hon fast jobb vid Nyans
redaktion.
– Viljan att göra en bra tidning
varje dag är mycket stark
och vi unga smittas snabbt av
andan. Det härliga med Nyan
är alla möjligheter, man kan
förverkliga så mycket och ingen
stoppar en. Dessutom går det
snabbt. En bra idé kan kläckas
vid lunchbordet och nästa dag
är den sjösatt. Det fi nns ingen
krånglig byråkrati i huset, säger
Anna.
ANDERS JOHANSSON var
styrelseordförande i andelslaget
till 1983 och är tillbaka på
den posten sedan 1997. Dessutom
sitter han i aktiebolagets
styrelse som en ”röst från forntiden”.
– Det är bra att någon i styrelsen
känner till bakgrunden
och kan förklara varför vissa
linjeval gjorts, konstaterar
han.
Efter 25 år med två tidningar
tvekar inte Anders:
– Två tidningar behövs absolut
och är en garanti mot journalistiskt maktmissbruk.
Grova övertramp påtalas och alla
får komma till tals. Det är en otrolig tillgång
för samhället och de åländska tidningarna är
bäst i landet, ja kanske till och med i hela
Norden. Den hårda konkurrensen har tvingat
redaktionerna att ständigt förbättra sig.
Och en sak borde Nyan ha kunnat göra
pengar på:
– Tidningen har varit en fantastisk plantskola
där många duktiga medarbetare lärts
upp innan de sedan köpts upp av andra. Tänk
om Nya Åland fått övergångssummor för
dem som fotbollsklubbarna får för sina spelare.
Det hade kunnat bli en nätt summa!