58 BAKGRUNDEN VÄNNERNA Foto: STEFAN ÖHBERG Anders Johansson, bonde i Saltvik, och hans dotter Anna Björkroos har engagemanget för <strong>Nya</strong> <strong>Åland</strong> gemensamt. I dag, 25 år efter starten, kan de båda nöjt konstatera: Framtiden ser ljus ut och <strong>Nya</strong> <strong>Åland</strong> rullar mot nya mål!
Under den turbulenta våren 1981 tog Anders Johansson, då kommunsekreterare i Saltvik, aktivt ställning för <strong>Nya</strong> <strong>Åland</strong>. Han valdes till andelslagets första ordförande och minns hur han och Hasse Svensson i ur och skur åkte på informations- och värvningsresor för den nya tidningen. Ibland kom många på mötena, ibland ett fåtal. – I nästan full storm for vi till Brändö och fi ck tala för fem måttligt intresserade personer, säger han med ett leende. REDAN TIDIGT gjordes ett linjeval för andelslaget som Anders betecknar som avgörande: – Majoriteten talade för att bygga upp tidningen med andelsägarnas insatser och med eget arbete utan lån och jag hörde till dem som talade för den snåla linjen, säger Anders som inte nog kan prisa personalens insatser genom åren. – De anställda har skapat tidningen genom hårt arbete för relativt låga löner. Produktiviteten bland de anställda har alltid varit otroligt hög, men det har också haft sitt pris. En del har offrat sin hälsa för tidningen, säger han. Att familjen Nordlund bjöd ut Strandnäs gård hyresfritt hade också en avgörande betydelse för <strong>Nya</strong> <strong>Åland</strong>. – Det hade knappast gått om vi varit tvungna att betala marknadsmässig hyra från början. I NYANS BARNDOM var stämmorna välbesökta och läsarna bjöds till glada trädgårdsfester. Så är det inte längre. Aktiebolagets stämmor hålls på dagtid och besöks av ett fåtal. Anders ser inget konstigt i det, utvecklingen är typisk för alla folkrörelser. – De uppstår spontant, folk reagerar över något och förenas i tanken att de tillsammans kan åstadkomma något nytt. Men lika snabbt som de fl ammar upp – lika snabbt kan de falna och <strong>Nya</strong> <strong>Åland</strong> är ingen folkrörelse längre utan ett etablerat företag, säger han. Anders dotter, Anna Björkroos, föddes i mars 1981, drygt en månad innan tidningskrisen bröt ut, och hon växte upp med aktiva diskussioner om tidningarna på <strong>Åland</strong> och med en stark lojalitet för <strong>Nya</strong> <strong>Åland</strong>. Hon har gått i sin fars fotspår vad utbildningen beträffar. Efter några kringelikrokar kom hon till social- och kommunalhögskolan i Helsingfors och utbildade sig till journalist <strong>Nya</strong> <strong>Nya</strong> <strong>Åland</strong> <strong>Åland</strong> 25 25 år 59 Rullar mot nya mål! <strong>Nya</strong> <strong>Åland</strong> förenar far och dotter. Anders Johansson i Saltvik har varit engagerad i styrelsen sedan starten och numera är dottern Anna Björkroos, som är född samma år som tidningen grundades, anställd på redaktionen. – Två tidningar är en tillgång för <strong>Åland</strong> och en garanti för att ingen drabbas av journalistiskt maktmissbruk. Alla får komma till tals – antingen i den ena eller i den andra tidningen, säger Anders Johansson. Foto: LILLEMOR BJÖRKROOS Hasse Svensson och Anders Johansson värvar medlemmar till Andelslaget Åländsk rapport under ett möte vid Jan Karlsgården 1981. – precis som Anders – och nyligen fi ck hon fast jobb vid <strong>Nya</strong>ns redaktion. – Viljan att göra en bra tidning varje dag är mycket stark och vi unga smittas snabbt av andan. Det härliga med <strong>Nya</strong>n är alla möjligheter, man kan förverkliga så mycket och ingen stoppar en. Dessutom går det snabbt. En bra idé kan kläckas vid lunchbordet och nästa dag är den sjösatt. Det fi nns ingen krånglig byråkrati i huset, säger Anna. ANDERS JOHANSSON var styrelseordförande i andelslaget till 1983 och är tillbaka på den posten sedan 1997. Dessutom sitter han i aktiebolagets styrelse som en ”röst från forntiden”. – Det är bra att någon i styrelsen känner till bakgrunden och kan förklara varför vissa linjeval gjorts, konstaterar han. Efter 25 år med två tidningar tvekar inte Anders: – Två tidningar behövs absolut och är en garanti mot journalistiskt maktmissbruk. Grova övertramp påtalas och alla får komma till tals. Det är en otrolig tillgång för samhället och de åländska tidningarna är bäst i landet, ja kanske till och med i hela Norden. Den hårda konkurrensen har tvingat redaktionerna att ständigt förbättra sig. Och en sak borde <strong>Nya</strong>n ha kunnat göra pengar på: – Tidningen har varit en fantastisk plantskola där många duktiga medarbetare lärts upp innan de sedan köpts upp av andra. Tänk om <strong>Nya</strong> <strong>Åland</strong> fått övergångssummor för dem som fotbollsklubbarna får för sina spelare. Det hade kunnat bli en nätt summa!
Change language