Remiss av Förslag till EU-förordning om stadga för europeiska ...
Remiss av Förslag till EU-förordning om stadga för europeiska ... Remiss av Förslag till EU-förordning om stadga för europeiska ...
har genomförandet av tjänstedirektivet inverkat positivt på minskningen av hindren och kostnaderna för etablering och tillhandahållande av tjänster för stiftelser som bedriver ekonomiska verksamheter, men det skulle inte medföra några förändringar för dem som bedriver icke-ekonomiska verksamheter (t.ex. ideella stiftelser). Därför skulle osäkerheten om utländska stiftelsers status knappast minskas. Därför skulle alternativet inte leda till att de valda politiska målen uppnås. En informationskampanj och frivillig kvalitetsstadga skulle ha marginella effekter. En informationskampanj skulle i viss utsträckning underlätta gränsöverskridande donationer och stiftelsers verksamheter genom att tillhandahålla mer information om medlemsstaternas regler och förfaranden. Det skulle dock krävas en omfattande insats för att samla in information och därmed generera kostnader och det skulle inte ersätta särskild juridisk rådgivning. Kvalitetsstadgan kunde genom frivilliga gemensamma regler för hela EU och beviljandet av ett europeiskt märke öka givarnas vilja att ge gåvor till stiftelser som har undertecknat stadgan samt de nationella myndigheternas förtroende för dem. Det är trots detta ett instrument med frivilliga regler med begränsad inverkan eftersom det inte löser problemet med de rådande nationella civilrättsliga och skatterättsliga hindren och eftersom myndighetema skulle vara fria att besluta om de ska erkänna märket eller inte. Dessa två alternativ skulle inte leda till ytterligare administrativa bördor för de nationella myndigheterna och kanske vara mer politiskt acceptabelt. Eftersom hindren och kostnadema skulle bli i stort sett oförändrade för stiftelserna kanske de inte är villiga att utveckla särskilt många nya gränsöverskridande projekt och följaktligen inte att anställa fler anställda eller volontärer. Detta kan i sin tur beröva direktmottagarna och EU:s medborgare som helhet vissa sociala, miljömässiga eller ekonomiska fördelar. En stadga för en europeisk stiftelse utan behandling av skattefrågor skulle erbjuda mer enhetliga villkor för erkännandet som en allmännyttig stiftelse genom att den rättsliga osäkerheten i alla medlemsstater minskas. Det skulle också minska de nuvarande kostnaderna för de hinder som uppstår på grund av nationella civilrättsliga bestämmelser. Det europeiska märket skulle uppmuntra till fler gränsöverskridande donationer, och stadgans europeiska anseende kan också främja fler stiftelseverksamheter för EU-gemensamma frågor som forskning eller miljön. Detta politiska alternativ skulle dock inte lösa problemet med beskattning av utländska stiftelser och givare, och de därmed förknippade kostnadema, och i synnerhet osäkerheten om erkännandet som en allmännyttig stiftelse ur skattehänseende utomlands. Det kan ha vissa indirekta positiva effekter, om skattemyndigheterna blev mindre strikta i utförandet av jämförbarhetstestet, eftersom att den europeiska rättsliga formen har högre trovärdighet. En stadga för europeiska stifielser med automatiskt tillämpad icke-diskriminerande beskattning förefaller vara det lämpligaste politiska alternativet. Det skulle uppnå alla målen genom att i stor utsträckning undanröja både de civilrättsliga och skatterättsliga hindren och kostnaderna. Det skulle ges samma fördelar som nämndes ovan för en stadga utan behandling av skattefrågor. Genom att dessutom införa icke-diskriminerande beskattning utan jämförbarhetstest, skulle kostnadema för efterlevnad och juridisk rådgivning sänkas ytterligare samtidigt som rättsosäkerheten minskar — särskilt genom att en allmännyttig stiftelse erkänns i alla medlemsstater i skattehänseende. Generellt kan en stadga som behandlar skattefrågor förväntas leda till en minskning av de flesta kostnader för juridisk rådgivning, som för närvarande (för civilrätt och skatterätt) beräknas uppgå till 90-102 miljoner euro per år. Eftersom alternativet erbjuder de bästa SV 4 S V
villkoren, jämfört med övriga alternativ, för stiftelser att utveckla sina gränsöverskridande verksamheter på områden som är viktiga för samhället (t.ex. forskning och utbildning, sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, konst, kultur och miljö) och ger de bästa incitamenten till donationer, skulle det ge de direkta mottagarna och EU:s medborgare större fördelar i form av sociala, ekonomiska eller miljömässiga förmåner än de övriga alternativen. Stadgans konsekvenser är beroende av det antal stiftelser som bestämmer sig för att tillämpa den och det antal donationer som detta leder till. Om reglerna för den europeiska stiftelsen är exakta och enhetliga, kan det förmodas att en rad stiftelser som är angelägna om att utöka sina nuvarande EU-omfattande verksamheter (25 000-30 0003) kan vara intresserade av att göra detta i denna nya rättsliga form. Dessutom kanske stiftelser som för närvarande endast är aktiva på en nationell marknad och stiftelser som kommer att etableras också är intresserade av stadgan. I fråga om konsekvensema för gränsöverskridande donationer tyder siffroma för gåvor som kanaliseras genom mekanismen "Transnational Giving EuropC, som under 2010 ökade med 25 % och översteg 4,2 miljoner euro, på att det finns en tillväxtpotential för gränsöverskridande gåvor, som kan utnyttjas genom stadgan. Medlemsstaterna skulle behöva anpassa sina nationella system och utbilda personal i de berörda nationella registrerings-, tillsyns- och skattemyndighetema för att klara av att hantera den nya rättsliga formen europeiska stiftelser, men detta bör inte behöva leda till stora administrativa bördor. Det flesta länder har redan en registreringsenhet för stiftelser, och det finns också en statlig tillsynsmyndighet för stiftelser i alla medlemsstater. Stadgan behöver således inte leda till betydande kostnader för inrättandet av nya myndigheter. Eftersom stadgan inte skulle leda till några ändringar av nationell lagstiftning bör den också vara mer politiskt acceptabel än harmoniseringsalternativet. Begränsad harmonisering av lagar om stiftelser skulle göra de nationella lagarna på området mer enhetliga. Eftersom altemativet skulle innebära att de mest betydelsefulla reglerna för stiftelsers gränsöverskridande verksamheter harmoniseras, och i synnerhet defmitionen av allmännyttigt ändamål, kan det underlätta stiftelsernas verksamheter, minska deras kostnader och ge dem ökad rättssäkerhet som civilrättsligt erkända som allmännyttiga stiftelser utomlands. Det skulle dock vara krävande att uppnå en kompromiss om harmoniserade definitioner för alla medlemsstater på grund av mångfalden i de nationella lagama. Begränsad harmonisering skulle inte heller medföra någon direkt fördel i fråga om skatterestriktioner, även om det kan hävdas att det skulle kunna ge indirekta fördelar och ett mindre strikt förhållningssätt från skatteförvaltningarna när de genomför jämförbarhetstestet. Detta alternativ skulle således leda till kostnadsminskningar och få konsekvenser för donationer som kan vara jämförbara med konsekvensema av stadgealternativet utan behandling av skattefrågor, men till skillnad från det alternativet erbjuder det inte stiftelserna ett igenkännbart europeiskt märke. Aktualiseringen av nationella lagar om stiftelser på grund av harmonisering skulle leda till vissa administrativa kostnader och efterlevnadskostnader för nationella myndigheter och de berörda. Altemativen med en omfattande harmonisering av nationella lagar om stiftelser och införandet av enhetliga skattebestämmelser för stiftelser och deras givare förkastades. Även om de skulle kunna leda till påtagliga fördelar genom att effektivt avlägsna alla viktiga skillnader mellan nationella lagar och genom att garantera samma beskattning i hela EU, 3 Uppgifter från genomförbarhetsstudien.
- Page 1 and 2: REGERINGSKANSLIET Justitiedeparteme
- Page 3 and 4: REGERINGSKANSL1ET Sändlista: Förv
- Page 5 and 6: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Förslag ti
- Page 7 and 8: förespråkade en stadga i sitt ini
- Page 9 and 10: vissa krav (t.ex minsta stiftelseka
- Page 11 and 12: den europeiska stiftelsen är trov
- Page 13 and 14: (3) Med hänsyn till de problem som
- Page 15 and 16: (17) För att vara trovärdig och t
- Page 17 and 18: HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. K
- Page 19 and 20: AVSNITT 2 ALLMÄSNA KRAV FöR DEN E
- Page 21 and 22: Artikel 10 Rättskapacitet 1. Den e
- Page 23 and 24: Artikel 14 Bildande genom sammansla
- Page 25 and 26: Artikel 18 Ansökan om omvandling 1
- Page 27 and 28: AVSNITT 3 REGISTRERING Artikel 21 R
- Page 29 and 30: ii) Det intyg som avses i artikel 1
- Page 31 and 32: 2. Styrelseledamöterna får när s
- Page 33 and 34: a) Information om den europeiska st
- Page 35 and 36: Värdmedlemsstatens behöriga myndi
- Page 37 and 38: 3. Omvandlingen får inte leda till
- Page 39 and 40: 2. Tillsynsmyndigheten ska ha befog
- Page 41 and 42: 3. Vid tillämpningen av punkterna
- Page 43 and 44: Interinstitutionellt ärende: 2012/
- Page 45 and 46: Detta dokument är ett arbetsdokume
- Page 47: En stadga för europeiska stiftelse
villkoren, jäm<strong>för</strong>t med övriga alternativ, <strong>för</strong> stiftelser att utveckla sina gränsöverskridande<br />
verksamheter på <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> är viktiga <strong>för</strong> samhället (t.ex. forskning och utbildning, sociala<br />
tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, konst, kultur och miljö) och ger de bästa<br />
incitamenten <strong>till</strong> donationer, skulle det ge de direkta mottagarna och <strong>EU</strong>:s medborgare större<br />
<strong>för</strong>delar i form <strong>av</strong> sociala, ekon<strong>om</strong>iska eller miljömässiga <strong>för</strong>måner än de övriga alternativen.<br />
Stadgans konsekvenser är beroende <strong>av</strong> det antal stiftelser s<strong>om</strong> bestämmer sig <strong>för</strong> att <strong>till</strong>ämpa<br />
den och det antal donationer s<strong>om</strong> detta leder <strong>till</strong>. Om reglerna <strong>för</strong> den <strong>europeiska</strong> stiftelsen är<br />
exakta och enhetliga, kan det <strong>för</strong>modas att en rad stiftelser s<strong>om</strong> är angelägna <strong>om</strong> att utöka sina<br />
nuvarande <strong>EU</strong>-<strong>om</strong>fattande verksamheter (25 000-30 0003) kan vara intresserade <strong>av</strong> att göra<br />
detta i denna nya rättsliga form. Dessut<strong>om</strong> kanske stiftelser s<strong>om</strong> <strong>för</strong> närvarande endast är<br />
aktiva på en nationell marknad och stiftelser s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer att etableras också är intresserade<br />
<strong>av</strong> <strong>stadga</strong>n. I fråga <strong>om</strong> konsekvensema <strong>för</strong> gränsöverskridande donationer tyder siffr<strong>om</strong>a <strong>för</strong><br />
gåvor s<strong>om</strong> kanaliseras gen<strong>om</strong> mekanismen "Transnational Giving EuropC, s<strong>om</strong> under 2010<br />
ökade med 25 % och översteg 4,2 miljoner euro, på att det finns en <strong>till</strong>växtpotential <strong>för</strong><br />
gränsöverskridande gåvor, s<strong>om</strong> kan utnyttjas gen<strong>om</strong> <strong>stadga</strong>n.<br />
Medlemsstaterna skulle behöva anpassa sina nationella system och utbilda personal i de<br />
berörda nationella registrerings-, <strong>till</strong>syns- och skattemyndighetema <strong>för</strong> att klara <strong>av</strong> att hantera<br />
den nya rättsliga formen <strong>europeiska</strong> stiftelser, men detta bör inte behöva leda <strong>till</strong> stora<br />
administrativa bördor. Det flesta länder har redan en registreringsenhet <strong>för</strong> stiftelser, och det<br />
finns också en statlig <strong>till</strong>synsmyndighet <strong>för</strong> stiftelser i alla medlemsstater. Stadgan behöver<br />
således inte leda <strong>till</strong> betydande kostnader <strong>för</strong> inrättandet <strong>av</strong> nya myndigheter. Efters<strong>om</strong><br />
<strong>stadga</strong>n inte skulle leda <strong>till</strong> några ändringar <strong>av</strong> nationell lagstiftning bör den också vara mer<br />
politiskt acceptabel än harmoniseringsalternativet.<br />
Begränsad harmonisering <strong>av</strong> lagar <strong>om</strong> stiftelser skulle göra de nationella lagarna på <strong>om</strong>rådet<br />
mer enhetliga. Efters<strong>om</strong> altemativet skulle innebära att de mest betydelsefulla reglerna <strong>för</strong><br />
stiftelsers gränsöverskridande verksamheter harmoniseras, och i synnerhet defmitionen <strong>av</strong><br />
allmännyttigt ändamål, kan det underlätta stiftelsernas verksamheter, minska deras kostnader<br />
och ge dem ökad rättssäkerhet s<strong>om</strong> civilrättsligt erkända s<strong>om</strong> allmännyttiga stiftelser<br />
ut<strong>om</strong>lands. Det skulle dock vara krävande att uppnå en k<strong>om</strong>pr<strong>om</strong>iss <strong>om</strong> harmoniserade<br />
definitioner <strong>för</strong> alla medlemsstater på grund <strong>av</strong> mångfalden i de nationella lagama.<br />
Begränsad harmonisering skulle inte heller med<strong>för</strong>a någon direkt <strong>för</strong>del i fråga <strong>om</strong><br />
skatterestriktioner, även <strong>om</strong> det kan hävdas att det skulle kunna ge indirekta <strong>för</strong>delar och ett<br />
mindre strikt <strong>för</strong>hållningssätt från skatte<strong>för</strong>valtningarna när de gen<strong>om</strong><strong>för</strong> jäm<strong>för</strong>barhetstestet.<br />
Detta alternativ skulle således leda <strong>till</strong> kostnadsminskningar och få konsekvenser <strong>för</strong><br />
donationer s<strong>om</strong> kan vara jäm<strong>för</strong>bara med konsekvensema <strong>av</strong> stadgealternativet utan<br />
behandling <strong>av</strong> skattefrågor, men <strong>till</strong> skillnad från det alternativet erbjuder det inte stiftelserna<br />
ett igenkännbart europeiskt märke. Aktualiseringen <strong>av</strong> nationella lagar <strong>om</strong> stiftelser på grund<br />
<strong>av</strong> harmonisering skulle leda <strong>till</strong> vissa administrativa kostnader och efterlevnadskostnader <strong>för</strong><br />
nationella myndigheter och de berörda.<br />
Altemativen med en <strong>om</strong>fattande harmonisering <strong>av</strong> nationella lagar <strong>om</strong> stiftelser och<br />
in<strong>för</strong>andet <strong>av</strong> enhetliga skattebestämmelser <strong>för</strong> stiftelser och deras givare <strong>för</strong>kastades. Även<br />
<strong>om</strong> de skulle kunna leda <strong>till</strong> påtagliga <strong>för</strong>delar gen<strong>om</strong> att effektivt <strong>av</strong>lägsna alla viktiga<br />
skillnader mellan nationella lagar och gen<strong>om</strong> att garantera samma beskattning i hela <strong>EU</strong>,<br />
3<br />
Uppgifter från gen<strong>om</strong><strong>för</strong>barhetsstudien.
Change language