Remiss av Förslag till EU-förordning om stadga för europeiska ...

REGERINGSKANSLIET
Justitiedepartementet
Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt
Dag Feurst
Telefon 08-405 49 82
E-post dag.feurst@justicaministry.se
2012-02-20 Ju2012/1473/L1
Sändlista, se sista sidan
BOKFÖR1NGSNWNDEN
Ink. 2012 -02-21 Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-förordning om stadga för
europeiska stiftelser
Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till förordning om
stadga för europeiska stiftelser, s.k. Europastiftelser. Förslagets övergripande
syfte är att underlätta gränsöverskridande allmännyttig verksamhet.
En Europastiftelse ska ha allmännyttig verksamhet som ändamål.
I förordningen finns en uttömmande uppräkning av vad som är allmännyttiga
ändamål. Det är bl.a. socialvård, sjukvård, miljöskydd, kultur,
forskning och djurskydd. Ändamålet kan ändras under vissa särskilda
förutsättningar. En Europastiftelse måste bedriva verksamhet i minst två
medlemsstater eller ha för avsikt att göra det. Den kan bildas genom förordnande
av en fysisk eller juridisk person. Den kan också bildas genom
ombildning av en befintlig stiftelse eller genom en fusion av befintliga
stiftelser inom en eller flera medlemsstater. Stiftelseförmögenheten
-måste uppgå till minst 25 000 euro. I och med registreringen blir
Europastiftelsen en juridisk person med rättskapacitet inom hela EU.
Den kan flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan. En Europastiftelse
ska beskattas på samma sätt som andra organ med allmännyttigt
ändamål i respektive medlemsstat. Donatorer och förmånstagare ska
beskattas på samma sätt som vid donationer till eller förmåner från ett
annat organ med allmännyttigt ändamål som är etablerat i den egna
medlemsstaten. I förordningen finns vidare regler om organisation, registrering,
tillsyn och upplösning av en Europastiftelse.
Förslaget till EU-förordning bifogas. Dessutom bifogas en sammanfattning
av den konsekvensbedömning kommissionen har redovisat.
Diskussionerna i rådet inleds kring månadsskiftet mars/april 2012. Ni
bereds härmed tillfälle att lämna synpunkter på kommissionens förslag.
Det finns ingen skyldighet att ge in synpunkter.
Vi är tacksamma om ert svar följer samma disposition som EU-förordningen.
Era synpunkter bör ha kommit in till Justitiedepartementet
Postadress Telefonväxal E-post: registratorajustice.ministry.se
103 33 STOCKHOLM 08-405 10 00 X400: S=Registrator; 0=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Besöksadress Telefax Telex
Rosenbad 4 08-20 27 34 178 20 PREMIER S

senast den 20 mars 2012för att kunna beaktas i det inledande skedet av
förhandlingarna. Vi är mycket tacksamma om ni även skickar ert svar
med e-post till u.L1 *ustice.minis .se Svaret bör då vara märkt
med vårt diarienummer och namnet på den organisation ni
representerar.
Vid eventuella frågor kan ni vända er till Dag Feurst, telefonnnummer
och e-postadress enligt ovan.
Torbjö n Malm
Ämnesråd
2

REGERINGSKANSL1ET
Sändlista:
Förvahningsrätten i Stockholm
Kammarrätten i Stockholm
Ekobrottsmyndigheten
Revisorsnämnden
Finansinspektionen
Skatteverket
Kronofogdemyndigheten
Bokföringsnämnden
Kammarkollegiet
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Karolinska Institutet
Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet
Handelshögskolan i Stockholm
Chalmers Tekniska Högskola
Stiftelsen för Strategisk forskning
Statens Kulturråd
Stiftelsen Nordiska museet
Stiftelsen Tekniska museet
FAR
Sveriges Riksidrottsförbund
Frivilligorganisationernas Insamlingsråd
Föreningen Stiftelser i Samverkan SIS
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Näringslivets Regelnämnd NNR
Plan International Sverige Insamlingsstiftelse
Svensk Insamlingskontroll
Stiftelsen Världsnaturfonden WWF
Svenska Bankföreningen
Sveriges advokatsamfund
Postadress Telefonvexel
103 33 STOCKHOLM 08405 10 00
Besöksadress Telefax
Rosenbad 4 08-20 27 34
E-post: registratonnjustice.ministry.se
..r4oaS=Reglstrator; 0=Justice; P=Ministry; A=SIL; C=SE
Telex
178 20 PREMIER S

Interinstitutionellt ärende:
2012/0022 (APP)
Bilaga: COM(2012) 35 final
EUROPEISKA Bryssel den 16 februari 2012
UNIONENS RÅD (OR. en)
6580/12
DRS 28
SOC 125
FÖRSLAG
från: Europeiska kommissionen
av den: 10 februari 2012
Komm. dok. nr: COM(2012) 35 final
Ärende: Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om stadga för europeiska stiftelser
(FE)
För delegationerna bifogas ett förslag från kommissionen, som översänts per brev från
direktör Jordi Ayet Puigarnau till Uwe Corsepius, generalsekreterare för Europeiska unionens råd.
6580/12 /aa
DG C I SV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
(Text av betydelse för,EES)
{SWD(2012) 1 final)
{SWD(2012) 2 final)
Bryssel den 8.2.2012
COM(2012) 35 final
2012/0022 (APP)
om stadga för europeiska stiftelser (FE)

1. BAKGRUND
1.1. Allmän bakgrund
MOTIVERING
Stiftelser spelar en viktig roll i EU, särskilt i det civila samhället. Genom sina verksamheter
på en rad olika områden bidrar de till unionens grundläggande värden och mål, t.ex. respekten
för de mänskliga rättighetema, skyddet av minoriteter, sysselsättning och social utveckling,
skydd och förbättring av miljön samt främjande av vetenskapliga och tekniska framsteg. De
utgör ett betydande bidrag för att de ambitiösa mål för smart och hållbar tillväxt som
uppställts i Europa 2020-strategini ska uppnås. De förbättrar och underlättar också för
medborgarna och det civila samhället att delta mer aktivt i det europeiska projektet. Trots
detta finns det olika hinder för stiftelsernas verksamheter i hela EU.
I meddelandet om inremarknadsakten2, som antogs i april 2011, framhölls behovet av att
motverka marknadsfragmenteringen och undanröja hindren för den fria rörligheten för
tjänster, innovation och kreativitet för att åstadkomma tillväxt och sysselsättning samt främja
konkurrenskraften. I meddelandet betonades vikten av att stärka medborgarnas förtroende för
den inre marknaden och se till att dess fördelar kommer medborgarna till del. Med tanke på
stiftelsemas bidrag till den sociala ekonomin och till finansiering av innovativa och
allmännyttiga initiativ efterlystes i inremarknadsakten åtgärder för att undanröja de hinder
som stiftelser möter i gränsöverskridande samarbete. Samma uppmaning framfördes i
rapporten om EU-medborgarskapet 2010 "Att undanröja hindren för EU-medborgarnas
möjligheter att utöva sina rättigheter"3, där kommissionen betonade vikten av att förstärka den
europeiska dimensionen i den verksamhet som bedrivs inom allmännyttiga stiftelser för att
främja medborgardeltagandet på EU-nivå.
Kommissionen underströk också betydelsen av att utveckla europeiska rättsliga former för
enheter inom den sociala ekonomin (t ex. stiftelser, kooperativ och ömsesidiga bolag) i sitt
meddelande om ett initiativ för socialt företagande av den 25 oktober 20114. Syftet med
initiativet är att stödja utvecklingen av företag som främst är inriktade på att skapa sociala
effekter genom sin verksamhet. Åtgärderna i initiativet är avsedda att främja organisationer
inom den sociala ekonomin (däribland stiftelser) som uppfyller de allmänna kriterier för ett
"socialt företag" som anges i meddelandet.
Europaparlamentet efterlyste en lämplig rättslig ram för stiftelser (och för ömsesidiga bolag
och föreningar) i sin resolution om kommissionens inremarknadsakt. Parlamentet ställde sig
positiv till införandet av en stadga för rättsliga enheter av detta slag i sin skriftliga förklaring
nr 84/2010 från mars 2011 och har i sina tidigare resolutioner från 2009 och 20065 uppmanat
kommissionen att arbeta för detta mål. Europeiska ekonomiska och sociala kommitt&I
2
3
4
5
KOM(2010) 2020.
KOM(2011) 206.
KOM(2010) 603.
KOM(2001) 682.
Europaparlamentets resolution av den 6 april 2011 om en inre marknad för europeer (2010/2278(INI));
skriftlig förklaring 84/2010; P7 DCL(2010)0084; Europaparlamentets resolution av den 19 februari
2009 om den sociala ekonomin (2008/2250(INI)); och Europaparlamentets resolution av den 4 juli 2006
om den senaste utvecklingen av och framtidsutsikterna för bolagsrätten (2006/2051(INI)).
SV 2 SV

förespråkade en stadga i sitt initiativyttrande 20106, där kommittUL framförde sina
överväganden om hur en stadga borde utformas, och Regionkommitt&I stöder kommissionens
initiativ för stiftelser i inremarknadsakten7.
1.2. Motiv och syfte
Stiftelser kan inte effektivt kanalisera medel över gränserna inom EU. De som vill arbeta
gränsöverskridande tvingas att ägna en del av sina insamlade medel åt juridisk rådgivning för
att uppfylla de rättsliga och administrativa kraven i olika nationella lagar.
Genom detta initiativ införs därför en ny europeisk rättslig form som ska göra det enklare för
stiftelser att etablera sig på den inre marknaden och bedriva verksamhet där. Då blir det
möjligt för stiftelserna att effektivt kanalisera privata medel till allmännyttiga ändamål över
gränserna inom EU. Detta bör i sin tur kunna leda till att mer pengar blir tillgängliga för
allmännyttiga verksamheter, bland annat på grund av stiftelsernas omkostnader minskar.
Initiativet bör därigenom få positiva konsekvenser för EU-medborgarnas allmänna bästa och
för EU:s ekonomi som helhet.
Förslaget syftar inte till att hantera den särskilda situation som gäller för politiska stiftelser
som är närstående politiska partier på europeisk nivå. Dessa stiftelser har sedan 2007 i
enlighet med EU-lagstiftningen omfattats av särskilda regler, särskilt när det gäller deras
tillgång till EU-finansiering (liksom även politiska partier på europeisk nivå)8. Kommissionen
håller för närvarande på att se över dessa regler och kommer att anta ett lagstiftningsförslag
om ändring av dem under loppet av 20129.
2. RESULTAT AV SAMRÅDET MED BERÖRDA PARTER OCH
KONSEKVENSBEDÖMNING
Under utarbetandet av förslaget anlitade kommissionen i stor utsträckning externa experter
och hade omfattande kontakter med olika intressenter.
Först genomfördes en genomförbarhetsstudie av ett konsortium bestående av Max Planck
Institute for Comparative and International Private Law i Hamburg och Heidelbergs
universitet (Centre for Social Investment)1°. Studien utarbetades och offentliggjordes 2008. I
studien rekommenderades en stadga för europeiska stiftelser (med eller utan behandling av
skattefrågor) som det bästa politiska alternativet för att lösa de problem som man har
identifierat.
Därefter höll kommissionen ett offentligt samråd om rekommendationerna
genomförbarhetsstudien under perioden februari—maj 2009. Under samrådet uttryckte
stiftelser ett starkt stöd för stadgan, medan nationella myndigheter och i viss utsträckning
företagsorganisationer var mer skeptiska till att det behövdes en sådan rättslig forrn och att
6
7
9
INT/498 — CESE 634/2010 - april 2010.
CdR 330/2010 fm.
Se förordning (EG) nr 1524/2007 av den 18 december 2007 om ändring av förordning (EG) nr
2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk
nivå.
Kommissionens arbetsprogram för 2012. Post nr 76.
Se htt ://ee.euro a.eulinternal marketleorn any/does/eufoundation/feasibilit stud en. df, nedan
kallad "genomförbarhetsstudien".
sy 3 S

den var genomförbar. Ett mer allmänt samråd om meddelandet "På väg mot en inre
marknadsakt" 2010-2011 visade också att det fanns ett starkt intresse för stadgan inom den
icke-vinstdrivande sektorn.
Vidare samlade kommissionen in ytterligare information om konkreta problem som
framkommit under de bilaterala diskussionerna med stiftelser, särskilt under "European
Foundation Week" i juni 2010 och genom kontakter med European Foundation Centre (EFC).
Kommissionen samlade också in information om den berörda nationella lagstiftningen från
nationella myndigheter via en enkät och efterföljande diskussioner inom Company Law
Expert Group (CLEG)" år 2009, 2010 och 2011. Många medlemsstater uttryckte tvivel om att
det behövdes nya rättsliga former, även i fråga om stiftelser.
Kommissionen beaktade ovanstående kommentarer och synpunkter när den utarbetade
förslaget genom att utgå från en analys av stiftelsernas behov och av de nationella
rättssystemen och därefter välja lösningar (t.ex. i fråga om initiativets omfattning) där en
kompromiss lättast skulle kunna uppnås med hänsyn till mångfalden i de nationella lagarna.
Konsekvensbedömningen bygger på de ovannämnda insamlade upplysningarna. Det generella
problem som man har konstaterat var att mångfalden av nationella bestämmelserna på
civilrätts- och skatteområdet gör det dyrt och svårt för stiftelser att bedriva
gränsöverskridande verksamheter. Gränsöverskridande kanalisering av medel till
allmännyttiga ändamål via stiftelser är därför i allmänhet en underutnyttjad möjlighet. De
specifika problem som identifierats var bland annat osäkerhet om allmännyttiga stiftelser
erkänns i andra medlemsstater, kostnaderna för att slå samman och fördela medel på en
gränsöverskridande grund samt begränsade gränsöverskridande donationer.
Följande alternativ har övervägts: 1) inga nya politiska åtgärder på EU-nivå, 2) en
informationskampanj och en frivillig kvalitetsstadga, 3) en stadga för europeiska stiftelser
(med eller utan behandling av skattefrågor) samt 4) en begränsad harmonisering av
lagstiftningen om stiftelser.
Alternativet inga ny politiska åtgärder innebär att man nöjer sig med pågående initiativ, bland
annat överträdelseförfarandet och arbetet på skatteområdet, genomförandet av
tjänstedirektivet, initiativ i annan form än lagstiftning på forskningsområdet samt stiftelsernas
egna initiativ för att underlätta gränsöverskridande gåvor.
Syftet med alternativet en informationskampanj är att förbättra stiftelsernas kunskap om sina
rättigheter och skyldigheter enligt nationell lagstiftning när de bedriver gränsöverskridande
verksamhet. Dessutom skulle man kunna säkra kvaliteten och trovärdigheten i stiftelsernas
verksamheter genom en kvalitetsstadga, som utarbetas av stiftelserna på frivillig grund, och
ett tillhörande "europeiskt kvalitetsmärke" som stiftelser som efterlever stadgan skulle kunna
tilldelas.
Alternativet en stadga för europeiska stifielser utan behandling av skattefrågor innebär ett
förslag till en alternativ rättslig form för stiftelser. Det skulle inte kräva ändringar av
nationella stiftelser i nuvarande former och vara frivilligt att använda. Stadgan skulle fastställa
I I
CLEG består av sakkunniga på bolagsrätt från nationella förvaltningar som träffas tre gånger per år
under ordförandeskap av GD Inre marknader och tjänster.

vissa krav (t.ex minsta stiftelsekapital, allmännyttiga ändamål som är godkända i de flesta
medlemsstaterna) för att få bli en europeisk stiftelse.
Alternativet en stadga för europeiska stiftelser med behandling av skattefrågor skulle
dessutom kräva att medlemsstaterna betraktar en europeisk stiftelse som likvärdig med
inhemska stiftelser för allmännyttiga ändamål och därför beviljar dem samma skatteförmåner
som de ger sina inhemska stiftelser. Samma lösning skulle också vara tillämplig på europeiska
stiftelsens givare och mottagare.
Altemativet en begränsad harmonisering av lagstiftningen om stiftelser innebär en
harmonisering av de krav som stiftelser måste uppfylla för att kunna registrera sig och verka
utomlands, dvs, vilka ändamål som är godkända för allmännyttiga stiftelser, minimikrav på
tillgångar, registreringskrav och vissa aspekter av intem styrning. Medlemsstatema skulle
vara tvungna att tillåta att stiftelser som uppfyller harmoniserade kriterier att verka i deras
land utan att ställa ytterligare krav. En mer omfattande harmonisering av nationella lagar om
stiftelser och en harmonisering av beskattningen av stiftelser och deras givare övervägdes
också.
Analysen av konsekvensema av de föreslagna altemativen visade att en stadga för europeiska
stiftelser med automatiskt tillämpad icke-diskriminerande beskattning skulle vara det
lämpligaste alternativet. Det skulle också undanröja hindren för gränsöverskridande aktivitet
för stiftelser och givare samt underlätta en effektiv kanalisering av medel till allmännyttiga
ändamål.
3. RÄTTSLIGA ASPEKTER
3.1. Rättslig grund
Den rättsliga grunden för den föreslagna förordningen om stadgan för europeiska stiftelser är
artikel 352 i EUF-fördraget, som är den tillämpliga rättsliga grunden när ingen annan
bestämmelse i fördragen ger EU-institutionerna tillräckliga befogenheter att anta en åtgärd.
Artikel 352 är den rättsliga grund som valts för de befintliga europeiska rättsliga formema på
det bolagsrättsliga området, dvs. Europabolag, den europeiska ekonomiska
intressegrupperingen och europeiska kooperativ. Domstolen bekräftade i sin dom12 om den
europeiska kooperativa föreningen att artikel 352 var den korrekta rättsliga grunden.
3.2. Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna
Den föreslagna åtgärden överensstämmer helt med subsidiaritetsprincipen. Det krävs
EU-åtgärder för att undanröja nationella hinder och begränsningar som stiftelser möter när de
bedriver verksamhet inom hela EU. Den rådande situationen visar att problemet inte hanteras
korrekt på nationell nivå och att dess gränsöverskridande natur kräver en gemensam ram för
att underlätta stiftelsers rörlighet. Med enbart åtgärder på medlemsstatsnivå skulle den inre
marknaden inte ge EU-medborgarna optimala resultat. Initiativet ger stiftelser möjlighet att
välja den föreslagna europeiska rättsliga formen, och detta skulle underlätta deras
gränsöverskridande verksamheter.
12
Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd, C-436103..
sy 5 SV

Den föreslagna åtgärden är lämplig och går inte utöver vad som är nödvändigt för att på ett
tillfredsställande sätt uppnå de fastställda målen och överensstämmer således med
proportionalitetsprincipen. Syftet är att skapa en ny rättslig form utöver de nationella
formerna och lämna de olika befmtliga nationella lagarna oförändrade. Det ger
medlemsstaterna frihet och utrymme att upprätthålla och utveckla sina nationella rättsliga
former. När det gäller beskattning ersätter det inte medlemsstaternas lagar om beskattning av
stiftelser för allmännyttiga ändamål (och deras givare) med en ny uppsättning harmoniserade
bestämmelser, utan medför endast att dessa befintliga bestämmelser automatiskt blir
tillämpliga på den europeiska stiftelsen (och dess givare). Den föreslagna åtgärden kommer
att undanröja de flesta betydande hinder som stiftelser möter när de bedriver
gränsöverskridande verksamhet, utan att fastställa uttömmande bestämmelser för europeiska
stiftelser och utan att en ny uppsättning skattebestämmelser införs.
3.3. Val av regleringsform
En förordning är det lämpligaste medlet att säkerställa en enhetlig stadga i alla medlemsstater
eftersom en europeisk rättslig form kräver enhetlig och direkt tillämpning av bestämmelser i
hela EU.
4. NÄRMARE REDOGÖRELSE FÖR FÖRSLAGET
Kapitel I (Allmänna bestämmelser) innehåller syftet, de bestämmelser som är tillämpliga på
europeiska stiftelser samt en uppsättning definitioner som ska klargöra de begrepp som
används vid tillämpningen av förordningen.
I kapitlet fastställs den europeiska stiftelsen viktigaste egenskaper: En europeisk stiftelse är en
enhet med ett allmännyttigt ändamål som är juridisk person och har full rättskapacitet i alla
medlemsstater i EU. Den har en gränsöverskridande dimension i fråga om sin verksamhet
eller har som mål i sin stadga att bedriva verksamhet i minst två medlemsstater. Dess
stiftelsekapital motsvarar minst 25 000 euro. En europeisk stiftelse far lov att bedriva
ekonomisk verksamhet om vinsten används för dess allmännyttiga ändamål i enlighet med
förordningen. Av rättssäkerhetsskäl ingår en uttömmande förteckning över allmännyttiga
ändamål som är godkända enligt de flesta medlemsstaters civil- och skatterätt.
I kapitel II (Bildning) fastställs formerna för bildning av en europeisk stiftelse, vad dess
stadgar minst ska innehålla samt registreringskrav.
En europeisk stiftelse kan bildas från grunden (genom testamentsförordnande,
notariatshandling eller genom en skriftlig förklaring av en eller flera fysiska eller juridiska
personer eller offentliga organ i enlighet med tillämplig nationell lag), genom
sammanslagning av alhnännyttiga enheter som lagligen är etablerade i en eller flera
medlemsstater eller genom omvandling av en nationell enhet för allmännyttiga ändamål som
är lagligen etablerad i en medlemsstat till en europeisk stiftelse.
I kapitlet fmns en förteckning över handlingar och uppgifter som ska åtfölja ansökningar om
registrering och som ska vara offentliga. För att underlätta registreringsprocessen åläggs
registreringsenheterna att samarbeta med varandra i fråga om handlingar och uppgifter
angående den europeiska stiftelsen.
I kapitel III (Den europeiska stiftelsens organisation) fastställs bestämmelser om styrelse,
verksfållande direktörer och kontrollorgan samt om intressekonflikter. För att garantera att
S 6 S

den europeiska stiftelsen är trovärdig och tillförlitlig måste den tillämpa höga standarder för
öppenhet och ansvarighet.
Kapitel IV (Stadgeenligt säte och flyttning av sätet). En europeisk stiftelse får flytta sitt
stadgeenliga säte till en annan medlemsstat med bevarad juridisk person och utan att behöva
avveckla stiftelsen.
Kapitel V (Medverkan av anställda och volontärer) innehåller bestämmelser om information
till och samråd med anställda och volontärer i överensstämmelse med tillämpligt EUregelverk.
Förslaget innehåller inte några bestämmelser om anställdas medverkan i styrelsen
eftersom medverkan på styrelsenivå i enheter för allmännyttiga ändamål förekommer i
mycket få medlemsstater.
Kapitel VI (Upplösning av den europeiska stiftelsen). Enligt förordningen kan en europeisk
stiftelse omvandlas tillbaka till en enhet för allmännyttiga ändamål som omfattas av lagen i
den medlemsstat där den har sitt säte, om en sådan åtgärd är tillåten enligt stiftelsens stadgar.
Kapitlet innehåller också bestämmelser om likvidation, om den europeiska stiftelsens ändamål
har uppnåtts eller inte kan uppnås, om den tid som stiftelsen inrättats för har löpt ut eller om
den har förlorat alla sina tillgångar.
I kapitel VII (Medlemsstatens tillsyn) ges de behöriga nationella tillsynsmyndighetema
kraftfulla befogenheter så att de ska kunna utöva en effektiv tillsyn av verksamheter som
bedrivs av de allmännyttiga enheter som de ansvarar för. De har bland annat befogenhet att
godkänna en ändring av den europeiska stiftelsens ändamål, undersöka stiftelsens affärer,
utfårda varningar till styrelsen och ålägga styrelsen att följa stiftelsens stadgar, förordningen
och den tillämpliga nationella lagstiftningen, entlediga en styrelseledamot eller föreslå en
domstol att en styrelseledamot ska entledigas och föreslå en domstol att den europeiska
stiftelsens ska likvideras. Tillsynsmyndighetema är också skyldiga att samarbeta och utbyta
information med varandra och dessutom ingår bestämmelser om att registrerings- och
tillsynsmyndigheter ska samarbeta med skattemyndigheter.
Kapitel VIII (Beskattning). I förordningen föreskrivs att samma förmåner som beviljas
inhemska enheter för allmännyttiga ändamål automatiskt ska tillämpas på den europeiska
stiftelsen och dess givare. Anledningen till detta är att medlemsstaten ska vara skyldig att
betrakta en europeisk stiftelse som likvärdig med enheter för allmännyttiga ändamål som är
etablerade enligt lagstiftningen i den berörda medlemsstaten. Den europeiska stiftelsens
givare och mottagare bör behandlas enligt samma princip.
I kapitel IX (Slutbestämmelser) åläggs medlemsstaterna att fastställa bestämmelser om vilka
påföljder vid överträdelser av denna förordning och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att
se till att de tillämpas. Förslaget innehåller dessutom en översynsbestämmelse.
5. BIJDGETKONSEKVENSER
Förslaget påverkar inte Europeiska unionens budget.
6. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Förslaget till förordning berör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

SV
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
(Text av betydelse för EES)
2012/0022 (APP)
om stadga för europeiska stiftelser (FE)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 352, och
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande13,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittns yttrande14,
med beaktande av Regionkommittåls yttrande15,
i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och
av följande skäl:
(1) Genom sina verksamheter på olika områden bidrar enheter för allmännyttiga
ändamål till unionens grundläggande värden och mål, såsom respekt för de
mänskliga rättigheterna, skydd av minoriteter, sysselsättning och social utveckfing,
skydd, bevarande och förbättring av miljön och främjande av vetenskapliga och
tekniska framsteg.
(2) Den rättsliga ram inom vilken enheter för allmännyttiga ändamål bedriver sina
verksamheter i unionen bygger på nationell rätt utan harmonisering på unionsnivå.
Vidare finns det betydande skillnader mellan medlemsstaternas civil- och skatterätt.
Dessa skillnader gör det dyrt och svårt för enheter med allmännyttiga ändamål att
bedriva gränsöverskridande verksamheter. Följden är att möjligheten till
gränsöverskridande kanalisering av medel till allmännyttiga ändamål inte utnyttjas
fullt ut.
8 SV

(3)
Med hänsyn till de problem som möter enheter för allmännyttiga ändamål, och att det
inte finns någon annan europeisk rättslig form som de kan använda för sina
verksamheter, bör det föreskrivas en europeisk form som särskilt utformats för
sådana enheter och som kan användas i hela unionen. Denna rättsliga form bör vara
så enhetlig som möjligt i hela unionen för att på bästa sätt främja gränsöverskridande
verksamheter för allmännyttiga ändamål.
(4) Europaparlamentet antog den 6 april 2011 en resolution om en inre marknad för
europ&rna16, den 19 februari 2009 en resolution om social ekonomi17 och den
4 juli 2006 en resolution om den senaste utvecklingen och framtidsutsikterna för
bolagsrätt", och utfårdade den 10 mars 2011 en skriftlig förklaring om inrättandet av
europeiska stadgar för ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser19, där parlamentet
efterlyste en stadga för europeiska stiftelser.
(5)
Europeiska ekonomiska och sociala kommittai utfårdade den 28 april 2010 ett
yttrande om en europeisk stadga för stiftelser". Regionkommitt&I utfårdade
den 1 april 2011 ett yttrande om inremarknadsakten21. Båda stödde i sina yttranden
kommissionens initiativ att fastställa en stadga för europeiska stiftelser.
(6) Den europeiska stiftelsen (nedan kallad FE) bör styras av de materiella reglerna i
denna förordning och av den europeiska stiftelsens stadga. Bestämmelser i nationell
lagstiftning som är tillämpliga på enheter för allmännyttiga ändamål bör vara
tillämpliga på frågor som inte alls eller bara delvis regleras av förordningen eller den
europeiska stiftelsens stadga.
(7)
(8) Huvudsyftet med stadgan är att undanröja hinder som stiftelser möter när de är
verksamma över de nationella gränserna inom unionen. Unionens insats bör därför
inriktas på de enheter för allmännyttiga ändamål som redan bedriver verksamheter i
andra medlemsstater eller ämnar göra det enligt sin stadga.
(9)
16
17
18
19
20
21
De europeiska stiftelserna bör enbart främja allmännyttiga ändamål, vilket ska förstås
som att de är till nytta för en bred grupp av bidragstagare. Eftersom verksamheter
som bedrivs av enheter för allmännyttiga ändamål är inriktade på områden som är
viktiga för EU:s medborgare och den europeiska ekonomin, skulle ett sådant
tillämpningsområde ge de största sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelarna.
För att garantera rättssäkerheten bör enheter för allmännyttigt ändamål definieras
genom en heltäckande förteckning över ändamålen.
En europeisk stiftelse bör ha tillgångar till ett visst minsta värde för att göra den
trovärdig bland givare och hos offentliga myndigheter, för att visa att dess ändamål
är seriöst och för att förhindra missbruk av den rättsliga formen. Kraven på tillgångar
till ett visst minsta värde bör dock inte göra den europeiska stiftelsen för dyr att bilda
och därigenom göra det svårt att använda den rättsliga formen.
2010/2278(INI).
2008/2250(INI).
2006/2051(INI).
Skriftlig förk1aring 84/2010, P7 DCL(2010)0084.
INT/498 — CESE 634/2010 — April 2010.
CdR 330/2010 slutlig.
sy 9 sy

(10) För att vara fullt funktionsduglig bör den europeiska stiftelsen vara juridisk person
och ha full rättskapacitet i alla medlemsstater, och således kunna bedriva alla
verksamheter som krävs för att fullfölja sitt allmännyttiga ändamål, så länge som de
överensstämmer med dess stadgar och med denna förordning.
(11) Bedrivande av ekonomiska verksamheter, både sådana som är relaterade till dess
allmännyttiga ändamål och sådana som inte är det, skulle ge den europeiska stiftelsen
en viktig finansieringskälla och möjlighet att öka de medel som är tillgängliga för
allmännyttiga ändamål och bör därför tillåtas. För att se till att tillgångarna används
på rätt sätt och garantera skydd för fordringsägare bör dock en tröskel fastställas för
tillåtna orelaterade ekonomiska verksamheter.
(12) För att ge den europeiska stiftelsen möjlighet att bedriva gränsöverskridande
verksamheter bör den om så krävs ha etableringsrätt i den mening som avses i
artikel 49 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(13) För att göra den europeiska stiftelsen som rättslig form fullt tillgänglig för stiftare
och stiftelser bör det vara möjligt att skapa en europeisk stiftelse från grunden,
genom sammanslagning av nationella enheter för allmännyttiga ändamål eller genom
att omvandla nationella enheter för allmännyttiga ändamål till en europeisk stiftelse.
För att underlätta bildandet av en europeisk stiftelse genom omvandling eller genom
gränsöverskridande sammanslagning bör det i förordningen fastställas bestämmelser
om de respektive förfarandena. Sammanslagningar mellan enheter för allmännyttiga
ändamål som har sitt säte i samma medlemsstat bör regleras av lagen i den
medlemsstaten.
(14) För att undvika onödiga bördor för enheter för allmännyttiga ändamål bör
formalitetema för registrering av den europeiska stiftelsen begränsas till de krav som
är nödvändiga för att garantera rättssäkerheten. De nationella registreringsenheterna
bör anmäla de europeiska stiftelser som de registrerar till kommissionen.
(15) För att se till att europeiska stiftelser har rättsliga strukturer som kan anpassas efter
deras behov och storlek och som kan förändras i takt med att verksamheten
utvecklas, bör den europeiska stiftelsen ha frihet att i sina stadgar bestämma den
intema organisation som passar bäst för den. Vissa obligatoriska bestämmelser om
styrning, i synnerhet om styrelsens roll och förpliktelser och om minsta antal
styrelseledamöter, bör dock fastställas i förordningen. Den europeiska stiftelsen bör
kunna inrätta ett kontrollorgan eller andra organ. För att underlätta oberoende
kommentarer och kritiska synpunkter bör den europeiska stiftelsens styrelse och
kontrollorgan präglas av tillräcklig mångfald vad gäller ålder, kön, ursprung,
utbildning och yrkesbakgrund. Balansen mellan könen är särskilt viktig för att säkra
en tillfredsställande representation av befollmingen På grund av skillnaderna i
nationella system bör direktörer omfattas av den tillämpliga nationella lagstiftningen.
(16) Det är viktigt att den europeiska stiftelsens tillgångar används för att främja dess
allmännyttiga ändamål. Tydliga regler bör föreskrivas för att undvika att denna
princip äventyras av intressekonflikter. I detta avseende bör noteras att inte bara en
verklig intressekonflikt utan redan något som ser ut som en intressekonflikt kan
påverka den europeiska stiftelsens rykte och anseende.
SV 10 SV

(17) För att vara trovärdig och tillförlitlig bör en europeisk stiftelse tillämpa höga normer
för öppenhet och ansvarighet. Den europeiska stiftelsen bör föra register över sina
finansiella transaktioner och upprätta årsbokslut. Bokföringen bör revideras i
enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den
17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och
om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av
rådets direktiv 84/253/EEG22 och offentliggöras.
(18) För att den europeiska stiftelsen ska kunna dra full nytta av den inre marknaden bör
den kunna flytta sitt stadgeenliga säte från en medlemsstat till en annan.
(19) På grund av sina särskilda egenskaper bör europeiska stiftelser stå under tillsyn av en
statlig tillsynsmyndighet. Detta är för närvarande fallet för nationella enheter för
allmännyttiga ändamål i samtliga medlemsstater. För att utnyttja de förfaranden som
redan har utvecklats av nationella myndigheter bör tillsynen ske på nationell nivå. I
förordningen bör minimikrav fastställas i fråga om starka tillsynsbefogenheter för att
garantera tillfredsställande och tillräckligt enhetliga befogenheter för
tillsynsmyndigheterna i hela unionen. För att fa en effektiv tillsyn bör samarbetet
mellan medlemsstaternas tillsynsmyndigheter tryggas.
(20) Medlemsstatema har stor frihet att bestämma hur enheter för allmännyttiga ändamål
och deras givare ska behandlas skattemässigt i fråga om inkomst- och
realisationsvinstskatt, gåvo-- och arvsskatt, fastighetsskatt, överlåtelseskatt,
registreringsavgifter, stämpelavgifter och liknande skatter. Samtidigt är det
nödvändigt att se till att medlemsstaterna inte diskriminerar utländska enheter för
allmännyttiga ändamål och deras givare.
(21) Många medlemsstater föreskriver förmånlig beskattning för enheter för
allmännyttiga ändamål och deras givare. Den europeiska stiftelsen bör därför kunna
åtnjuta samma skattefördelar som beviljas inhemska enheter för allmännyttiga
ändamål i den medlemsstat där den europeiska stiftelsen har sitt stadgeenliga säte för
att få största möjliga mervärde av enheter för allmännyttiga ändamål i unionen. En
sådan icke-diskriminerande behandling bör också givare som skänker gåvor till den
europeiska stiftelsen få och även den europeiska stiftelsens bidragsmottagare inom
eller utanför gränserna. Under alla omständigheter bör denna behandling tillämpas
utan att den europeiska stiftelsen eller dess givare eller mottagare behöver bevisa att
den europeiska stiftelsen är likvärdig med inhemska enheter för allmännyttiga
ändamål.
(22) Medlemsstater bör i skattehänseende behandla europeiska stiftelser på samma sätt
som inhemska enheter för allmännyttiga ändamål när det gäller deras ekonomiska
verksamhet, inklusive tillåten orelaterad ekonomisk verksamhet Vid eventuell
skattemässigt förmånlig behandling av sådana orelaterade ekonomiska verksamheter
bör man också respektera konkurrensbestämmelserna i fördraget, inbegripet reglerna
om statligt stöd.
(23) Bestämmelser bör antas för att garantera att anställda hos den europeiska stiftelsen
har rätt att bli informerade och rådfrågade på lämplig transnationell nivå i de fall då
22
EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.

den europeiska stiftelsen har ett betydande antal anställda i olika medlemsstater. För
att säkerställa att de praktiska arrangemangen för transnationell information och
samråd med anställda är lämpade för varje europeisk stiftelses särskilda situation bör
de i första hand bestämmas genom ett avtal mellan parterna i den ekonomiska
stiftelsen eller, om det inte finns något sådant, genom tillämpning av
tilläggsföreskrifterna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den
6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i
gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och
samråd med arbetstagare2i. Med hänsyn till frivilligarbetets betydelse i stiftelser bör
långtidsvolontärer medverka i informations- och samrådsprocessen i den europeiska
stiftelsen.
(24) För effektiv tillämpning av förordningen bör medlemsstaterna se till att de
bestämmelser som de antar i samband med denna förordning inte leder till
oproportionerliga rättsliga restriktioner för europeiska stiftelser eller till
diskriminerande behandling av europeiska stiftelser jämfört med enheter för
allmännyttiga ändamål som omfattas av nationell lag.
(25) Medlemsstaterna bör fastställa bestämmelser om påföljder vid överträdelser av
bestämmelserna i denna förordning, inbegripet åsidosättande av skyldigheten att i
den europeiska stiftelsens stadgar reglera de frågor som föreskrivs i denna förordning
och bör se till att de tillämpas. Påföljderna bör vara effektiva, proportionella och
avskräckande.
(26) Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskriver inga andra befogenheter
för antagandet av denna förordning än artikel 352.
(27) Unionen far anta åtgärder i enlighet med den subsidiaritetsprincip som föreskrivs i
artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen eftersom den föreslagna åtgärdens mål
att underlätta gränsöverskridande verksamheter som bedrivs av enheter för
allmännyttiga ändamål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna
själva då den innebär inrättandet av en rättslig form för enheter för allmännyttiga
ändamål med gemensamma drag i hela unionen och således med hänsyn till
åtgärdens storleksordning bättre kan uppnås på unionsnivå. I enlighet med
proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som
är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(28) Denna förordning påverkar inte tillämpningen av de regler om politiska stiftelser på
europeisk nivå som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska
partier på europeisk nivå24.
23
24
EUT L 122, 16.5.2009, s. 28.
EUT L 297, 15.11.2003, p. 1.
SV 12 S V

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Kapitel 1
Allmänna bestämmelser
AVSNITT 1
SYFTE, TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER OCH DEFINITIONER
I denna förordning fastställs villkoren för bildandet av en europeisk stiftelse (nedan kallad FE)
och dess verksamhet.
I denna förordning gäller följande definitioner:
Artikel 1
Syfte
Artikel 2
Definitioner
(1) tillgångar: varje materiell eller immateriell resurs som kan ägas eller kontrolleras för
att ge ett värde.
(2) orelaterad ekonomisk verksamhet: en ekonomisk verksamhet som bedrivs av den
europeiska stiftelsen som inte tjänar dess allmännyttiga ändamål.
(3) testamentsförordnande: varje rättslig handling enligt den nationella lagen i den
medlemsstat där testatom är bosatt som beskriver hur testatorns tillgångar ska
förvaltas och fördelas efter dennes bortgång.
(4) offentligt organ: en enhet som tillhandahåller samhällsservice eller utför lagstadgade
offentliga funktioner, oavsett om den rättsligt är en del av den statliga, nationella,
regionala eller lokala förvaltningen eller är en annan lagligt etablerad offentlig
myndighet.
(5)
enhet för allmännyttiga ändamål: en stiftelse med ett allmännyttigt ändamål och/eller
en liknande allmärmyttig juridisk person utan medlemskap som bildats i enlighet med
lagen i någon av medlemsstaterna.
(6) hemmedlemsstat: den medlemsstat där den europeiska stiftelsen har sitt stadgeenliga
säte omedelbart innan dess lagstadgade säte flyttas till en annan medlemsstat.
sy 13 SV

(7)
värdmedlemsstat: den medlemsstat till vilken den europeiska stiftelsens säte flyttas.
Artikel 3
Regler för den europeiska stiftelsen
1. Den europeiska stiftelsen ska regleras av denna förordning och sina stadgar.
2. I frågor som inte alls eller endast delvis regleras av denna förordning eller den
europeiska stiftelsens stadgar ska den europeiska stiftelsen omfattas av
(a) de bestämmelser som medlemsstaterna antar för att se till att denna flirordning
tillämpas effektivt,
(b) i frågor som inte omfattas av punkt a, de bestämmelser i den nationella
lagstiftningen som är tillämpliga på enheter för allmännyttiga ändamål.
Artikel 4
Offentlighet
1. Information om den europeiska stiftelsen som ska vara offentlig enligt denna
förordning ska offentliggöras i överensstämmelse med den tillämpliga nationella
lagstiftningen på ett sådant sätt att informationen är lätt tillgänglig för allmänheten.
2. Följande upplysningar ska lämnas i den europeiska stiftelsens brev och
orderformulär, oavsett om de är på papper eller i elektronisk form, samt på stiftelsens
eventuella webbplats:
(a) Den information som krävs för att identifiera den registreringsenhet som avses
i artikel 22.1 och den europeiska stiftelsens registreringsnummer i det registret.
(b) Den europeiska stiftelsens namn, den medlemsstat där stiftelsen har sitt
stadgeenliga säte och adressen till dess säte.
(c) I förekommande fall att den europeiska stiftelsen är föremål för insolvens- eller
likvidationsförfarande.
SV 14 SV

AVSNITT 2
ALLMÄSNA KRAV FöR DEN EUROPEISKA STIFTELSEN
Artikel 5
Allmännyttigt ändamål
1. En europeisk stiftelse ska vara en separat bildad enhet för allmännyttiga ändamål.
2. Den ska tjäna allmänhetens intressen.
Den får inrättas enbart för följande ändamål, för vilka dess tillgångar oåterkalleligt
ska avsättas:
(a) Konst, kultur eller historiskt bevarande.
(b) Miljöskydd.
(c) Medborgerliga eller mänskliga rättigheter.
(d) Avskaffande av diskriminering på grundval av kön, ras, etnisk bakgrund,
religion, funktionshinder, sexuell läggning eller annan i lag definierad form av
diskriminering.
Socialvård, inbegripet förebyggande av eller findrande av fattigdom.
Humanitärt bistånd eller katastrofhjälp.
Utvecklingsbistånd och utvecklingssamarbete.
Hjälp till flyktingar eller invandrare.
Skydd av och stöd till barn, ungdomar eller äldre.
Hjälp eller stöd till personer med funktionshinder.
Djurskydd.
Forskning.
Utbildning.
Europeisk och internationell förståelse.
Hälsa, välbefinnande och sjukvård.
Konsumentskydd.
SV 15 S

(q) Hjälp eller stöd till utsatta och missgynnade personer.
(r) Amatöridrott.
(s) Infrastrukturstöd till organisationer för allmännyttiga ändamål.
Artikel 6
Gränsöverskridande karaktär
Vid registreringen ska den europeiska stiftelsen ha verksamhet i minst två medlemsstater eller
ha som mål i sin stadga att bedriva verksamhet i minst två medlemsstater.
Artikel 7
Tillgångar
1. Den europeiska stiftelsens tillgångar ska uttryckas i euro.
2. Den europeiska stiftelsen ska ha tillgångar motsvarande minst 25 000 euro.
Artikel 8
Ansvar
Den europeiska stiftelsens ansvar ska vara begränsat till dess tillgångar.
AVSNITT 3
JURIDISK PERSON OCH RÄTTSKAPACITET
Artikel 9
Juridisk person
Den europeiska stiftelsen ska ha status som juridisk person i alla medlemsstater.
Den europeiska stiftelsen förvärvar sin status som juridisk person den dag då stiftelsen införs i
registret i enlighet med artiklarna 21, 22 och 23.
S 16 SV

Artikel 10
Rättskapacitet
1. Den europeiska stiftelsen ska ha full rättskapacitet i alla medlemsstater.
Den europeiska stiftelsen ska ha alla rättigheter som krävs för bedrivandet av dess
verksamheter, inbegripet rätten att äga lös och fast egendom, bevilja bidrag, ta emot
och inneha donationer av alla slag, inbegripet aktier och andra överlåtbara
värdepapper, arv och gåvor in natura från varje laglig källa, inbegripet från
tredjeländer, såvida inte dess stadgar begränsar detta.
Om det krävs för bedrivandet av dess verksamheter har den europeiska stiftelsen rätt
att etablera sig i valfri medlemsstat.
2. Den europeiska stiftelsen får verka för att fullfölja sitt ändamål på alla lagliga sätt
som dess stadga tillåter och som är förenligt med dess allmännyttiga ändamål samt
överensstämmer med denna förordning.
3. Den europeiska stiftelsen far bedriva verksamheter i tredjeland, såvida inte dess
stadgar begränsar detta.
Artikel 11
Ekonomiska verksamheter
1. Den europeiska stiftelsen ska ha kapacitet och frihet att inleda handel eller andra
ekonomiska verksamheter, förutsatt att all vinst enbart används för fullföljandet av
dess allmännyttiga ändamål och inte dessa stadgar begränsar detta.
2. Ekonomiska verksamheter som är orelaterade till den europeiska stiftelsens
allmännyttiga ändamål är tillåtna upp till tio procent av stiftelsens årliga
nettoomsättning, förutsatt att resultaten av de orelaterade verksamheterna redovisas
separat i bokföringen.
SV 17 S

Kapitel II
Bildning
AVSNITT 1
FORMERNA FÖR BILDNING
Artikel 12
Formerna för bildning
1. En europeisk stiftelse kan bildas på något av följande sätt:
(a) Genom förordnande i testamente efter en fysisk person, enligt föreskrifterna i
artikel 13.
(b) Genom notariatshandling eller skriftlig förklaring av en eller flera fysiska
ochleller juridiska personer eller offentliga organ i överensstämmelse med
tillämplig nationell lag, enligt föreskrifterna i artikel 13.
(c) Genom sammanslagning av enheter för allmännyttiga ändamål som lagligen är
etablerade i en eller flera medlemsstater, enligt föreskrifterna i artiklarna 14, 15
och 16.
(d) Genom omvandling av en nationell enhet för allmännyttiga ändamål som är
etablerad i en medlemsstat till europeisk stiftelse, enligt föreskrifterna i
artiklarna 17 och 18.
2. Den europeiska stiftelsen ska inrättas för en obegränsad tid eller för en viss
tidsperiod, om detta uttryckligen föreskrivs i dess stadgar, dock minst två år.
Artikel 13
Bildande genom testamentsförordnande, notariatshandling eller skrifilig förklaring
Testamentsförordnandet, notariatshandlingen eller den skriftliga förklaringen ska minst
(a) uttrycka avsikten att bilda den europeiska stiftelsen,
(b) uttrycka avsikten att donera till den europeiska stiftelsen,
(c) bestämma den europeiska stiftelsens ursprungliga tillgångar,
(d) bestämma den europeiska stiftelsens allmännyttiga ändamål.
SV 18 S

Artikel 14
Bildande genom sammanslagning
1. Den europeiska stiftelsen kan bildas genom sammanslagning av enheter för
allmännyttiga ändamål som lagligen är etablerade i en eller flera medlemsstater
förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
(a) Sammanslagningen mellan nationella enheter för allmännyttiga ändamål är
tillåten enligt tillämplig nationell lag.
(b) Sammanslagningen är tillåten enligt stadgarna för respektive sammanslagen
enhet.
2. Varje sammanslagen enhets styrelse ska fatta beslut om sammanslagningen. Beslutet
ska uppfylla de krav på beslutsförhet och majoritet som är tillämpliga på en nationell
enhet för allmännyttiga ändamål som vill gå samman med en annan enhet för
allmännyttiga ändamål eller, om det inte finns några sådana bestämmelser, de krav
som skulle ha tillämpats på en nationell enhet för allmännyttiga ändamål som vill
ändra sina stadgar.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16 ska en sanimanstagning av
för allmännyttiga ändamål som lagligen är etablerade samma medlemsstat ske
enligt tillämplig nationell lag.
En sammanslagning mellan enheter 'för allmännyttiga ändamål som lagligen är
etablerade i olika mediemssNtet ska ske i enlighet med artikel 15.
Artikel 15
Ansökan om en gränsöverskridande sammanslagning
1. Varje sammangående enhet ska till de behöriga myndighetema i den medlemsstat där
den lagligen är etablerad inge en detaljerad ansökan om den sammanslagning som
dess styrelse beslutat i enlighet med artikel 14.2, och ansökan ska om tillämpligt
offentliggöras i enlighet med den medlemsstatens bestämmelser.
2. Ansökan om sammanslagning ska inbegripa det styrelsebeslut som avses i
artikel 14.2 och det gemensamt upprättade förslaget till sammanslagningsvillkor,
som ska innehålla minst följande uppgifter:
(a) Nanm och adress till varje sammangående enhet för allmännyttiga ändamål.
(b) Nanm och adress till den europeiska stiftelsens planerade stadgeenliga säte.
(c) Förslag till stadgar för den europeiska stiftelsen.
(d) Former för skydd av de samgående enhetemas fordringsägares och anställdas
rättigheter.
SV 19 SV

3. Varje behörig myndighet ska behandla ansökan om sammanslagning i enlighet med
samma förfaranden och principer som om det hade varit en ansökan om
sammanslagning till en nationell enhet för allmännyttiga ändamål.
4. I varje berörd medlemsstat ska den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål
utfårda ett intyg om att de handlingar och formaliteter som krävs före
sammanslagningen är slutförda.
5. När den europeiska stiftelsen har registrerats enligt artiklarna 21, 22 och 23 ska
registreringsenheten utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheter som avses i
punkt 1 och om tillämpligt den myndighet som ansvarar för registreringen av de
enheter för allmännyttiga ändamål som upplöses genom sammanslagningen.
Strykningen av den gamla registreringen ska i förekommande fall ske utan dröjsmål,
men inte förrän underrättelsen har tagits emot.
Artikel 16
Konsekvenser av sammanslagningen
1. Vid en sammanslagning genom bildande av en ny juridisk person ska alla tillgångar
och skulder som innehas av respektive enhet för allmännyttiga ändamål överföras till
den nya europeiska stiftelsen, och de sammanslagna enheterna ska upphöra att
existera.
2. Vid en sammanslagning genom övertagande ska alla tillgångar och skulder som
innehas av den övertagna enheten för allmännyttiga ändamål överföras till den
övertagande enheten för allmännyttiga ändamål, varvid den övertagna enheten
upphör att existera och den övertagande juridiska personen blir en europeisk stiftelse.
Artikel 17
Bildande genom omvandling
1. Den europeiska stiftelsen kan bildas genom omvandling av en enhet för
allmännyttiga ändamål som är lagligen etablerad i en medlemsstat, förutsatt att detta
är tillåtet enligt den omvandlade enhetens stadgar.
2. Enhetens styrelse ska fatta beslutet om omvandling till europeisk stiftelse och om de
stadgeändringar som krävs.
3. Bildandet av den europeiska stiftelsen genom omvandling ska inte leda till att den
omvandlade enheten för allmännyttiga ändamål likvideras eller förlorar sin status
som juridisk person eller att denna status tillfålligt avbryts eller påverka befintliga
rättigheter eller skyldigheter före omvandlingen.
SV 20 SV

Artikel 18
Ansökan om omvandling
1. En detaljerad ansökan om den omvandling som styrelsen beslutat i enlighet med
artikel 14.2 ska inges till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där enheten
är lagligen etablerad och om tillämpligt offentliggöras i enlighet med den
medlemsstatens bestämmelser.
2. Ansökan om omvandling ska inbegripa det styrelsebeslut som avses i artikel 17.2
samt förslaget till omvandlingsvillkor, som ska innehålla minst följande uppgifter:
(a) Namn och adress till den omvandlade enheten för allmännyttiga ändamål.
(b) Namn och adress till den europeiska stiftelsens planerade stadgeenliga säte.
(c) Förslag till stadgar för den europeiska stiftelsen.
(d) Former för skydd av den omvandlade enhetens anställdas rättigheter.
3. Den behöriga enheten ska behandla ansökan om omvandling i enlighet med samma
förfaranden och principer som om det hade varit en ansökan om ändring av stadgarna
för enheten för allmännyttiga ändamål.
4. Den behöriga myndigheten ska utan onödigt dröjsmål utfårda ett intyg om att de
handlingar och formaliteter som krävs före omvandlingen är slutförda.
När den europeiska stiftelsen har registrerats enligt artiklarna 21, 22 och 23 ska
registreringsenheten utan dröjsmål underrätta den behöriga myndighet som avses i
punkt 1 och om tillämpligt den myndighet som ansvarar för registreringen av den
omvandlade enheten för allmännyttiga ändamål.
Strykningen av den gamla registreringen ska i förekommande fall ske utan dröjsmål,
men inte förrän underrättelsen har tagits emot.
AVSNITT 2
STADGAR
Artikel 19
Minimikrav på stadgarnas innehåll
1. Den europeiska stiftelsens stadgar ska innehålla minst följande uppgifter:
(a) Stiftarnas namn
(b) Den europeiska stiftelsens namn.
SV 21 SV

(c) Adressen till det stadgeenliga sätet.
(d) En beskrivning av stiftelsens allmännyttiga ändamål.
(e) Tillgångarna vid tiden för bildandet.
(f) Räkenskapsår.
(g) Antal ledamöter i styrelsen.
(h) Regler för utnämning och entledigande av styrelsen.
(i) Den europeiska stiftelsens övriga organ förutom styrelsen samt deras
funktioner, om tillämpligt.
(j) Förfarandet för ändring av stadgarna.
(k) Den fastställda tidsperiod som stiftelsen ska existera om den inte har bildats på
obegränsad tid.
(1) Fördelningen av nettotillgångarna efter likvidation.
(m) Det datum då stadgarna antogs.
2. Den europeiska stiftelsens stadgar ska vara skriftliga och omfattas av formkraven i
den tillämpliga nationella lagstiftningen.
Artikel 20
Ändring av stadgarna
1. Om stadgarna inte länge är ändamålsenliga för den europeiska stiftelsens verksamhet
får styrelsen besluta om ändring av stadgarna.
2. Den europeiska stiftelsens ändamål får endast ändras om det fastställda ändamålet
har uppnåtts eller om de befintliga ändamålen uppenbart har upphört att vara ett
lämpligt och effektivt sätt att använda den europeiska stiftelsens tillgångar.
3. Alla ändringar av stadgarna som gäller den europeiska stiftelsens ändamål ska vara
förenliga med stiftarens vilja.
4. Styrelsen ska enhälligt anta alla ändringar av den europeiska stiftelsens ändamål och
inge ändringen till tillsynsmyndigheten för godkännande.
SV 22 SV

AVSNITT 3
REGISTRERING
Artikel 21
Registrering
1. Den europeiska stiftelsen ska registreras i en medlemsstat.
2. En europeisk stiftelse som bildats genom sammanslagning av två enheter för
allmännyttiga ändamål som lagligen är etablerade i samma medlemsstat ska
registreras i den medlemsstaten.
3. En europeisk stiftelse som bildats genom en gränsöverskridande sammanslagning ska
registreras i en av de medlemsstater där de sammanslagna enheterna var lagligen
etablerade.
4. En europeisk stiftelse som bildats genom omvandling ska registreras i den
medlemsstat där den omvandlade enheten ursprungligen var lagligen etablerad.
Artikel 22
Registreringsenhet
1. Varje medlemsstat ska utse en registreringsenhet för registrering av europeiska
stiftelser och underrätta kommissionen om denna.
2. De registreringsenheter som utsetts enligt punkt 1 ska ansvara för lagringen av
information om registrerade europeiska stiftelser.
Registreringsenheterna ska samarbeta med varandra i fråga om handlingar,
information och upplysningar om europeiska stiftelser.
3. Registreringsenheterna ska senast den 31 mars varje år meddela kommissionen
namn, adress till stadgeenligt säte, registreringsnummer och verksamhetsområde för
de europeiska stiftelser som registrerats och strukits från registret under det
föregående kalenderåret samt det totala antalet registrerade europeiska stiftelser per
den 31 december föregående år.
SV 23 S

(b) Stiftelseurkund.
Artikel 23
Formaliteter för registreringen
1. Ansökningar om registrering som europeisk stiftelse ska åtföljas av följande
handlingar och uppgifter på det språk som krävs enligt den tillämpliga nationella
lagstiftningen:
(a) Den europeiska stiftelsens namn och adressen till dess avsedda stadgeenliga
säte i Europeiska unionen.
(c) En undertecknad förklaring om de tillgångar som har avsatts för den
europeiska stiftelsens ändamål eller annat bevis på kontant betalning eller
tillhandahållande av tillgångar in natura, samt uppgifter om dessa.
(d) Den europeiska stiftelsens stadgar.
(e) Namn och adress, samt andra nödvändiga upplysningar enligt tillämplig
nationell lag, för att identifiera
(f)
(g)
i) alla ledamöter i styrelsen och deras eventuella suppleanter,
ii) varje person som har behörighet att företräda den europeiska stiftelsen i
dess mellanhavanden med tredje part och i rättsliga förfaranden,
iii) den europeiska stiftelsens revisor(er).
Om de personer som avses i punkt e i och punkt e ii företräder den europeiska
stiftelsen var för sig eller tillsammans.
Stiftarorganisationernas namn, ändamål och adresser om de är juridiska
personer eller motsvarande uppgifter för offentliga organ.
(h) Namn och adresser till den europeiska stiftelsens eventuella kontor, och den
information som krävs för att identifiera den behöriga registreringsenheten.
(i)
(i)
Följande dokument om den europeiska stiftelsen bildats genom en
sammanslagning:
i) Sammanslagningsvillkoren.
ii) De intyg som avses i artikel 15.4, utfärdade mindre än sex månader före
dagen för ingivandet av ansökan.
iii) Bevis på att kraven i tillämplig nationell lagstiftning i fråga om skyddet
av fordringsägare och anställda är uppfyllda.
Följande dokument om den europeiska stiftelsen bildats genom en omvandling:
i) Omvandlingsvillkoren.
SV 24 SV

ii) Det intyg som avses i artikel 18.4, utfärdat mindre än sex månader före
dagen för ingivande av ansökan.
iii) Bevis på att kraven i tillämplig nationell lagstiftning i fråga om
anställningsskyddet är uppfyllda.
(k) Ett intyg från brottsregisterenheten och en förklaring av styrelseledamöterna att
de inte är diskvalificerade att fungera som styrelseledamot.
Medlemsstaterna far inte kräva några andra handlingar eller uppgifter för
registreringen.
Registreringsenheten eller, i förekommande fall, annan behörig myndighet ska
kontrollera att handlingarna och uppgifterna överensstämmer med kraven i denna
förordning och med tillämplig nationell lagstiftning.
2. Registreringsenheten eller, i förekommande fall, annan behörig myndighet ska
kontrollera att sökanden uppfyller kraven i denna förordning.
3. Registreringsenheten ska inom tolv veckor efter ansökningsdagen registrera den
europeiska stiftelsen om den har ingett alla handlingar och uppgifter som avses i
punkt 1 och om den uppfyller kraven i denna förordning.
Inga ytterligare tillstånd från medlemsstaten ska krävas efter registreringen.
4. Registreringsenhetens beslut tillsammans med de uppgifter som avses i punkt la och
d—h i denna artikel ska offentliggöras.
Artikel 24
Ändringar av handlingar och uppgifter som inlämnats för registrering
1. Styrelsen eller någon person som har behörighet att företräda den europeiska
stiftelsen ska inge alla ändringar av de handlingar eller uppgifter som avses i
artikel 23.1 till registreringsenheten inom 14 kalenderdagar efter den dag då
ändringen äger rum.
2. Efter varje ändring av stadgarna ska den europeiska stiftelsen inge den fullständiga
texten i stadgarna i dess aktuella lydelse till registreringsenheten. Alla inlämnade
ändringar av den registrerade informationen ska åtföljas av skriftliga bevis för att
ändringen är lagligen beslutad.
3. Registreringen av ändringar av de handlingar och uppgifter som avses i artikel 23.4
ska offentliggöras.
SV 25 SV

Artikel 25
Den europeiska stiftelsens namn
1. Den europeiska stiftelsens namn ska innehålla förkortningen FE (Fundatio
Europaea).
2. Det är endast europeiska stiftelser som får använda förkortningen FE i sitt namn.
Enheter vars namn innehåller eller följs av förkortningen FE och som registrerats i en
medlemsstat före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska dock inte vara
skyldiga att ändra sina namn eller förkortningen.
Artikel 26
Ansvar för åtgärder som vidtas före registreringen av den europeiska stiftelsen
Ansvaret för åtgärder som vidtas före registreringen av den europeiska stiftelsen ska regleras
av den tillämpliga nationella lagstiftningen.
Kapitel III
Den europeiska stiftelsens organisation
Artikel 27
Styrelse
1. Den europeiska stiftelsen ska styras av en styrelse sammansatt av ett ojämnt antal
ledamöter, dock minst tre ledamöter, i enlighet med den europeiska stiftelsens
stadgar.
2. Varje styrelseledamot ska ha en röst vid omröstning om beslut.
3. Om inte annat förskrivs i den europeiska stiftelsens stadgar eller i denna förordning
ska styrelsen fatta beslut med en maj oritet av ledamötemas röster.
Artikel 28
Styrelseledamöter
1. Ledamöterna i styrelsen ska ha full rättskapacitet och får inte vara diskvalificerade
att sitta i styrelsen enligt lagstiftningen i någon medlemsstat eller genom ett rättsligt
eller administrativt avgörande i någon medlemsstat.
S 26 SV

2. Styrelseledamöterna får när som helst avgå.
En styrelseledamot ska avgå om någon av följande situationer inträffar:
(a) Ledamoten uppfyller inte kraven i punkt 1.
(b) Ledamoten uppfyller inte tillträdeskraven i den europeiska stiftelsens
stiftelseurkund eller stadgar.
(c) Ledamoten har dömts av domstol för ekonomiska oegentligheter,
(d) Ledamoten har på grund av sina handlingar och underlåtelser befunnits vara
klart olämplig att fullgöra en styrelseledamots skyldigheter.
3. Om så föreskrivs i den europeiska stiftelsens stadgar får styrelsen eller
kontrollorganet entlediga en styrelseledamot av de skäl som anges i punkt 2 andra
stycket.
Tillsynsmyndigheten far entlediga en styrelseledamot av de skäl som anges i punkt 2
andra stycket eller, om så föreskrivs i tillämplig nationell rätt, föreslå en behörig
domstol att den berörda ledamoten entledigas.
1. Styrelsen ska ha följande uppgifter:
Artikel 29
Styrelsens och dess ledamöters uppgifter
(a) Ansvara för att den europeiska stiftelsens verksamhet administreras, förvaltas
och bedrivs på rätt sätt.
(b) Ansvara för efterlevnaden av den europeiska stiftelsens stadgar, denna
förordning och tillämplig nationell rätt.
2. Styrelseledamöterna ska agera i den europeiska stiftelsens bästa intresse och för dess
allmännyttiga ändamål och iaktta lojalitetsplikt i utövandet av sina skyldigheter.
Artikel 30
Verkställande direktörer
1. Styrelsen får utse en eller flera verkställande direktörer som ska ansvara för den
dagliga ledningen av den europeiska stiftelsen, under dess ledning.
Ordföranden och majoriteten av ledamöterna i styrelsen far inte samtidigt vara
verkställande direktörer.
2. Verkställande direktörer ska agera i den europeiska stiftelsens bästa intresse och för
dess allmännyttiga ändamål och iaktta lojalitetsplikt i utövandet av sina skyldigheter.
SV 27 SV

Artikel 31
Den europeiska stiftelsens övriga organ
I den europeiska stiftelsens stadgar får ett kontrollorgan och andra styrande organ föreskrivas.
Artikel 32
Intressekonflikter
1. Stiftaren och eventuella andra styrelseledamöter som har en affårsförbindelse,
familjerelation eller annan relation till stiftaren eller till varandra, som skulle kunna
föranleda en verklig eller potentiell intressekonflikt som försämrar hans eller hennes
omdöme, far inte utgöra majoriteten av styrelsen.
2. Ingen far samtidigt vara ledamot av både styrelsen och kontrollorganet.
3. Ingen direkt eller indirekt förmån far tilldelas stiftaren, ledamöter av styfelsen eller
kontrollorganet, verkställande direktören eller den lagstadgade revisorn eller till
någon som har en affårs- eller familjerelation till dem, såvida det inte är för
fullgörandet av deras förpliktelser inom den europeiska stiftelsen.
Artikel 33
Den europeiska stiftelsens företrädare gentemot tredje part
Styrelsen samt varje annan person som styrelsen har bemyndigat och som står under dess
ledning får företräda den europeiska stiftelsen gentemot tredje part och i rättsliga förfaranden.
Artikel 34
Öppenhet och ansvarighet
1. Den europeiska stiftelsen ska föra fullständiga och noggranna register över alla
fmansiella transaktioner.
2. Den europeiska stiftelsen ska upprätta årsbokslut som tillsammans med en årsrapport
om dess verksamhet ska överlämnas till den behöriga nationella registreringsenheten
och till tillsynsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets slut
Den första rapporteringsperioden ska vara från den dag då den europeiska stiftelsen
registrerades i överensstämmelse med artiklarna 21, 22 och 23 till räkenskapsårets
sista dag enligt vad som föreskrivs i den europeiska stiftelsens stadgar.
3. Årsrapporten om verksamheten ska innehålla minst följande uppgifter:
SV 28 SV

a) Information om den europeiska stiftelsens verksamheter.
b) En beskrivning av hur det allmännyttiga ändamål för vilket den europeiska
stiftelsen bildats har främjats under räkenskapsåret.
c) En förteckning över de bidrag som utdelats, under beaktande av mottagarnas
rätt till personlig integritet.
4. Den europeiska stiftelsens årsbokslut ska revideras av en eller flera personer som
godkänts att utföra lagstadgad revision i enlighet med de nationella bestämmelser
som antagits enligt europaparlamentets och rådets direktiv 2006/431EG.
5. Årsboksluten, i vederbörlig ordning godkända av styrelsen, och en berättelse avgiven
av den person som ansvarar för revisionen av räkenskaperna samt
verksamhetsrapporten ska vara offentliga.
Kapitel IV
Stadgeenligt säte och flyttning av sätet
Artikel 35
Den europeiska stiftelsens säte
Den europeiska stiftelsen ska ha sitt stadgeenliga säte och sitt huvudkontor eller sitt
huvudsakliga verksamhetsställe i Europeiska unionen.
Artikel 36
Flyttning av det stadgeenliga sätet
1. Den europeiska stiftelsen far flytta sitt stadgeenliga säte från en medlemsstat till en
annan.
En sådan flyttning ska inte leda till upplösning av den europeiska stiftelsen eller till
inrättandet av en ny rättslig enhet eller påverka några rättigheter eller skyldigheter
som fanns före flyttningen.
2. Flyttningen träder i kraft den dag då den europeiska stiftelsen registreras i
värdmedlemsstaten.
3. Den europeiska stiftelsen far inte flytta sitt stadgeenliga säte om den är föremål för
de tillsynsbefogenheter som föreskrivs i artikel 46.2 andra stycket, om den är under
upplösning i enlighet med artikel 40, eller om förfaranden för upplösning,
likvidation, insolvens eller liknande har inletts mot stiftelsen eller om flyttningen
SV 29 SV

strider mot den europeiska stiftelsens stadgar eller skulle äventyra fullföljandet av
dess ändamål.
4. Registreringen i värdmedlemsstaten och strykningen från registret i
hemmedlemsstaten ska vara offentliga.
Artikel 37
Flyttningsförfarande
1. Den europeiska stiftelsens styrelse ska lämna in ett flyttningsförslag till den behöriga
myndigheten i hemmedlemsstaten.
2. Flyttningsförslaget ska innehålla minst följande uppgifter:
(a) Den europeiska stifte1sens namn, adressen till dess stadgeenliga säte i
hemmedlemsstaten, den information som krävs för att identifiera den
registreringsenhet som avses i artikel 22.1 och den europeiska stiftelsens
nummer i det registret.
(b)
Den europeiska stiftelsens föreslagna namn och adressen till dess planerade
stadgeenliga säte i värdmedlemsstaten.
(c) Den europeiska stiftelsens ändrade stadgar i förekommande fall.
(d) Den föreslagna tidsplanen för flyttningen.
(e) En rapport som förklarar och underbygger de rättsliga och ekonomiska
aspekterna av den föreslagna flyttningen och förklarar konsekvensema av
flyttningen för den europeiska stiftelsens fordringsägare och anställda.
3. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska kontrollera att de situationer
som förtecknas i artikel 36.3 inte föreligger och utan onödigt dröjsmål utfårda ett
intyg om att de handlingar och formaliteter som ska slutföras före flyttningen är
slutförda.
4. Den europeiska stiftelsen ska lämna in följande handlingar och uppgifter till den
behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten:
(a) Det intyg som avses i punkt 3.
(b) Det av styrelsen godkända flyttningsförslaget.
(c) De handlingar och uppgifter som förtecknas i artikel 23.1.
5. Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten ska utan onödigt dröjsmål
kontrollera att de materiella och formella villkor som anges i detta kapitel för
flyttning av det stadgeenliga sätet har uppfyllts och meddela den behöriga
registreringsenheten i hemmedlemsstaten sitt beslut.
SV 30 SV

Värdmedlemsstatens behöriga myndighet kan endast avslå ansökan om flyttning om
de villkor som det hänvisas till i föregående punkt inte är uppfyllda.
6. Värdmedlemsstatens behöriga registreringsenhet ska registrera den europeiska
stiftelsen. Den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten ska utan dröjsmål
underrätta den behöriga registreringsenheten i hemmedlemsstaten om registreringen
av den europeiska stiftelsen i värdmedlemsstaten.
Den behöriga registreringsenheten i hemmedlemsstaten ska utan dröjsmål stryka den
europeiska stiftelsen, men inte förrän underrättelsen har tagits emot.
Kapitel V
Medverkan av anställda och volontärer
Artikel 38
Anställdas och volontärers representation
1. Om det sammanlagda antalet anställda hos den europeiska stiftelsen och dess kontor
i unionen uppgår till eller överstiger 50 och det finns minst tio anställda i vardera av
minst två medlemsstater ska den europeiska stiftelsen inrätta ett europeiskt
företagsråd som företräder den europeiska stiftelsens anställda i enlighet med
punkt 2.
2. En europeisk stiftelse med upp till 200 anställda ska inrätta ett europeiskt företagsråd
på begäran av minst 20 av sina anställda i minst två medlemsstater eller företrädare
för dessa anställda.
En europeisk stiftelse med över 200 anställda ska inrätta ett europeiskt företagsråd på
begäran av minst 10 procent av sina anställda i minst två medlemsstater eller
företrädare för de anställda.
De nationella bestämmelsema för tilläggsföreskriftema i del 1 punkterna a—e i bilaga
I till europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG ska tillämpas på inrättandet
av det europeiska företagsrådet.
3. Företrädare för volontärer som deltar i formella volontärverksamheter i den
europeiska stiftelsen under en längre period ska ges observatörsstatus i det
europeiska företagsrådet.
Det ska finnas minst en sådan företrädare per medlemsstat där det finns minst tio
volontärer.
SV 31 SV

Artikel 39
Information till och samråd med anställda och volontärer
1. Den europeiska stiftelsens anställda och volontärer ska informeras och rådfrågas på
unionsnivå om den europeiska stiftelsens situation, utveckling, organisation och
anställningsfrågor genom det europeiska företagsråd som ska inrättas i enlighet med
artikel 38.
2. Det europeiska företagsrådet och dess styrelse eller i förekommande fall
verkställande direktörer far ingå ett avtal om de praktiska arrangemangen för
informationen till och samrådet med den europeiska stiftelsens anställda.
3. Om inget sådant avtal har ingåtts och för frågor som inte täcks av avtalet ska de
nationella bestämmelserna om tilläggsföreskrifterna i punkterna 2-6 i bilaga I till
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG tillämpas.
Kapitel VI
Upplösning av den europeiska stiftelsen
Artikel 40
Upplösningsmetoder
Den europeiska stiftelsen kan upplösas på något av följande sätt:
a) Genom omvandling av den europeiska stiftelsen till en enhet för allmännyttiga
ändamål enligt nationell rätt i enlighet med föreskriftema i artiklarna 41 och 42.
b) Genom likvidation av den europeiska stiftelsen i enlighet med föreskrifterna i
artiklarna 43 och 44.
Artikel 41
Upplösning genom omvandling
1. Den europeiska stiftelsen far omvandlas till en enhet för allmännyttiga ändamål som
regleras av lagen i den medlemsstat där den har sitt stadgeenliga säte, förutsatt att
omvandlingen är tillåten enligt den europeiska stiftelsens stadgar.
Omvandlingen far ske tidigast två år efter den europeiska stiftelsens registrering.
2. Den europeiska stiftelsens styrelse ska fatta beslut om omvandlingen och om de
nödvändiga ändringama av dess stadgar.
SV 32 SV

3. Omvandlingen får inte leda till likvidation av enheten eller till inrättandet av en ny
juridisk person eller påverka några rättigheter eller skyldigheter som fanns före
omvandlingen.
Artikel 42
Ansökan om upplösning genom omvandling
1. Den europeiska stiftelsen ska lämna in en detaljerad ansökan om upplösning genom
omvandling till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den har sitt
stadgeenliga säte i enlighet med lagen i den medlemsstaten.
2. Ansökan om upplösning genom omvandling ska innehålla den europeiska stiftelsens
styrelses beslut som det hänvisas till i artikel 41.2, namnet på den europeiska stiftelse
som ska omvandlas och adressen till dess stadgeenliga säte, det föreslagna namnet
på, adressen till samt formerna för skyddet av de anställdas rättigheter i den
europeiska stiftelse som ska omvandlas.
3. Om den behöriga myndigheten godkänner ansökan om upplösning genom
omvandling ska den vidarebefordra den till registreringsenheten och i förekommande
fall till den myndighet som ansvarar för registreringen av den nya enheten för
allmännyttiga ändamål.
4. Efter mottagande av den godkända ansökan om upplösning genom omvandling ska
registreringsenheten utan dröjsmål stryka den europeiska stiftelsen ur registret,
förutsatt att den lagliga etableringen av den nya enheten för allmännyttiga ändamål
har slutförts.
5. Omvandlingen träder i kraft den dag då den europeiska stiftelsen har strukits ur
registret av den behöriga registreringsenheten.
Omvandlingen ska offentliggöras.
Artikel 43
Beslut om likvidation
1. Den europeiska stiftelsens styrelse kan besluta om likvidation av stiftelsen i följande
fall:
a) Ändamålet med den europeiska stiftelsen har uppnåtts eller kan inte uppnås.
b) Den tid för vilken stiftelsen inrättades har löpt ut.
c) Stiftelsen har förlorat alla sina tillgångar.
Styrelsen ska lämna sitt beslut om att likvidera den europeiska stiftelsen till
tillsynsmyndigheten för godkännande.
SV 33 S

2. Tillsynsmyndigheten far efter att ha hört den europeiska stiftelsens styrelse besluta
om att likvidera stiftelsen eller om så föreskrivs i gällande nationell rätt föreslå en
behörig domstol att stiftelsen likvideras i någon av följande situationer:
(a) Om styrelsen inte har agerat i de fall som avses i punkt 1.
(b) Om den europeiska stiftelsen ständigt bryter mot sina stadgar, denna
förordning eller tillämplig nationell rätt.
Artikel 44
Likvidation
1. Om tillsynsmyndigheten har godkänt styrelsens beslut i enlighet med artikel 43.1
andra stycket eller om tillsynsmyndigheten eller i fiirekommande fall en domstol har
beslutat att likvidera den europeiska stiftelsen ska stiftelsens tillgångar användas i
enlighet med punkt 2 i denna artikel.
2. När den europeiska stiftelsens fordringsägare har fatt full betalning ska stiftelsens
eventuella återstående tillgångar överföras till en annan enhet för allmännyttiga
ändamål som så nära som möjligt motsvarar de ändamål för vilka den europeiska
stiftelsen inrättades.
3. De slutliga räkenskaperna fram till den dag då likvidationen träder i kraft ska inges
till tillsynsmyndigheten av styrelsen eller den förvaltare som ansvarar för
likvidationen tillsammans med en rapport som innehåller information om
fiirdelningen av återstående tillgångar. Dessa handlingar ska offentliggöras.
Kapitel VII
Medlemsstatens tillsyn
Artikel 45
Tillsynsmyndighet
Varje medlemsstat ska utse en tillsynsmyndighet för tillsynen över de europeiska stiftelser
som är registrerade i den medlemsstaten och underrätta kommissionen därom.
Artikel 46
Tillsynsmyndighetens befogenheter och förpliktelser
1. Tillsynsmyndigheten ska kontrollera att styrelsen handlar i överensstämmelse med
den europeiska stiftelsens stadgar, denna förordning och tillämplig nationell rätt.
SV 34 SV

2. Tillsynsmyndigheten ska ha befogenhet att godkänna en ändring av den europeiska
stiftelsens ändamål i enlighet med artikel 20.4 och om likvidation av den europeiska
stiftelsen i enlighet med artikel 43.1 andra stycket.
För tillämpningen av punkt 1 ska tillsynsmyndigheten ha minst följande
befogenheter:
(a) Befogenhet att undersöka den europeiska stiftelsens affårer och för detta
ändamål kräva att stiftelsens direktörer liksom dess revisor(er) och anställda
tillhandahåller all nödvändig information och bevis, om tillsynsmyndigheten
har rimliga skäl att anta att den europeiska stiftelsens styrelse inte handlar i
överensstämmelse med stiftelsens stadgar, denna förordning eller tillämplig
nationell rätt.
(b) Befogenhet att utse en oberoende sakkunnig som ska undersöka den europeiska
stiftelsens affårer på stiftelsens bekostnad, om det fmns bevis för ekonomiska
oegentligheter, allvarlig vanskötsel eller missbruk.
(c) Befogenhet att utfårda varningar till styrelsen och ålägga styrelsen att följa den
europeiska stiftelsens stadgar, denna förordning och tillämplig nationell rätt,
om det finns bevis för att styrelsen inte handlar i överensstämmelse med den
europeiska stiftelsens stadgar, denna förordning eller tillämplig nationell rätt.
(d) Befogenhet att entlediga en styrelseledamot eller om så föreskrivs i tillämplig
nationell rätt föreslå en behörig domstol entledigandet i enlighet med artikel
28.3 andra stycket.
(e) Befogenhet att besluta om att likvidera den europeiska stiftelsen eller om så
föreskrivs i tillämplig nationell rätt föreslå en behörig domstol att den
europeiska stiftelsen ska likvideras i enlighet med artikel 43.2.
3. Trots vad som sägs i punkt 2 ska tillsynsmyndigheten inte ha befogenheter att agera i
administrationen av den europeiska stiftelsen.
Artikel 47
Samarbete mellan tillsynsmyndigheter
1. För att utöva sina tillsynsbefogenheter och vidta de åtgärder som föreskrivs i
artikel 46 ska tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där den europeiska stiftelsen
har sitt stadgeenliga säte och tillsynsmyndighetema i de medlemsstater där den
europeiska stiftelsen genomför sina verksamheter samarbeta med varandra.
2. Tillsynsmyndighetema ska förse varandra med alla nödvändiga upplysningar om den
europeiska stiftelsen överträder sina stadgar, denna förordning eller tillämplig
nationell rätt eller om det finns misstanke om sådana överträdelser.
3. På begäran av tillsynsmyndigheten i en medlemsstat där den europeiska stiftelsen
bedriver sina verksamheter ska tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där den
SV 35 SV

europeiska stiftelsen har sitt stadgeenliga säte undersökaden europeiska
misstänkta överträdelser.
stiftelsens
Den tillsynsmyndighet som tar emot begäran ska informera den tillsynsmyndighet
som gjorde framställningen om de slutsatser den drar av den information som den har
tillgång till och om alla vidtagna åtgärder.
Artikel 48
Samarbete med skattemyndigheter
1. Tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där den europeiska stiftelsen har sitt
stadgeenliga säte ska informera skattemyndigheterna i den medlemsstaten så snart
den inleder en undersökning av misstänkta oegentligheter i enlighet med artikel 46.2
andra stycket punkt a samt när den utser en oberoende sakkunnig i enlighet med
artikel 46.2 andra stycket punkt b.
2. Den ska också informera skattemyndigheterna om utvecklingen och resultaten av
undersökningen samt om alla varningar som utfårdas eller påföljder som föreskrivs.
3. Registreringsenheten samt tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där den europeiska
stiftelsen har sitt stadgeenliga säte ska på begäran av skattemyndigheten i en
medlemsstat tillhandahålla alla handlingar eller upplysningar om en europeisk
stiftelse.
Kapitel VIII
Beskattning
Artikel 49
Beskattningen av den europeiska stiftelsen
1. I fråga om inkomst- och realisationsvinstskatt, gåvo- och arvsskatt, fastighetsskatt,
överlåtelseskatt, registreringsavgifter, stämpelavgifter och liknande skatter ska den
medlemsstat där den europeiska stiftelsen har sitt stadgeenliga säte ge den europeiska
stiftelsen samma beskattning som den tillämpar för enheter för allmännyttiga
ändamål som är etablerade i den medlemsstaten.
2. I fråga om de skatter som avses i punkt 1 ska andra medlemsstater än den
medlemsstat där den europeiska stiftelsen har sitt stadgeenliga säte ge den europeiska
stiftelsen samma beskattning som är tillämplig för enheter för allmännyttiga ändamål
som är etablerade i dessa medlemsstater.
SV 36 SV

3. Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska den europeiska stiftelsen betraktas som
likvärdig med enheter för allmännyttiga ändamål som är etablerade enligt de berörda
medlemsstaternas lagstiftning.
Artikel 50
Beskattning av den europeiska stiftelsens givare
1. Varje fysisk eller juridisk person som gör donationer till den europeiska stiftelsen
inom eller över gränserna ska i fråga om skatter, gåvoskatter, överlåtelseskatt,
registreringsavgifter, stämpelavgifter och liknande skatter ges samma beskattning
som är tillämplig på donationer som görs till enheter för allmännyttiga ändamål som
är etablerade i den medlemsstat där givaren har sin skatterättsliga hemvist.
2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska den europeiska stiftelse som tar emot donationen
betraktas som likvärdig med enheter för allmännyttiga ändamål som är etablerade
enligt lagen i den medlemsstat där givaren har sin skatterättsliga hemvist.
Artikel 51
Beskattning av den europeiska stiftelsens mottagare
Den europeiska stiftelsens mottagare ska med avseende på de mottagna bidragen eller andra
förmåner behandlas som om de hade getts av en enhet för allmännyttiga ändamål som är
etablerad i den medlemsstat där mottagaren har sin skatterättsliga hemvist.
Kapitel IX
Slutbestämmelser
Artikel 52
Effektiv tillämpning
Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa ett effektivt genomförande
av denna förordning senast två år efter dess ikraftträdande.
Artikel 53
Sanktioner
Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om sanktioner som är tillämpliga vid
överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla åtgärder som är
S 37 S

nödvändiga för att se till att de tillämpas. Sanktionema ska vara effektiva, väl avvägda och
avskräckande. Medlemsstatema ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast [två
år efter ikraftträdandet] och utan onödigt dröjsmål anmäla alla efterföljande ändringar av
dem.
Sju år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen förelägga rådet och
Europaparlamentet en rapport om förordningens tillämpning och förslag om eventuella
ändringar.
Utfårdat i Bryssel den 8.2.2012
Artikel 54
Översyn av förordningen
Artikel 55
Ikrafiträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i
Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med [två år efter dess ikraftträdande].
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
På rådets vägnar
Ordförande
SV 38 SV

Interinstitutionellt ärende:
2012/0022 (APP)
Bilaga: SWD(2012) 2 final
6580/12 ADD 2
EUROPEISKA Bryssel den 16 februari 2012
UNIONENS RÅD (OR. en)
DG C I
6580/12
ADD 2
DRS 28
SOC 125
FÖLJENOT
från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
generalsekreterare
mottagen den: 10 febmari 2012
till: Uwe CORSEPIUS, eneralsekreterare för Euro eiska unionens råd
Komm dok. nr: SWD(2012) 2 final
Ärende: ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN
Följedokument till förslaget till rådets förordning om stadga för
europeiska stiftelser (FE)
För delegationerna bifogas kommissionens dokument — SWD(2012) 2 final.
/aa
SV

EUROPEISKA KOMMISSIONEN
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN
Följedokument till
förslaget till rådets förordning om stadga för europeiska stiftelser (FE)
{COM(2012) 35 final}
{SWD(2012) 1 fmal}
Bryssel den 8.2.2012
SWD(2012) 2 fmal

Detta dokument är ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som utarbetats i
informationssyfte.
Det avspeglar inte kommissionens officiella ståndpunkt i denna fråga och föregriper inte
heller en sådan framtida ståndpunkt.
1. PROBLEMDEFINITION
Allmännyttiga stiftelser — som denna konsekvensbedömning är särskilt inriktad på är viktiga
aktörer i EU och dess ekonomi. Genom sina verksamheter på viktiga områden som utbildning
och forskning, sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, konst och kultur och
miljöskydd bidrar de väsentligt till att EU:s mål ska uppnås. Det fums ungefår 110 000
allmännyttiga stiftelser i EU. Deras tillgångar uppgår till ungefår 350 miljarder euro och deras
utgifter till 83 miljarder euro (båda beloppen är försiktiga uppskattningar)1. Stiftelsernas roll i
utförandet av allmännyttiga verksamheter har alltid varit betydelsefull, men i efterdyningarna
av den senast ekonomiska och finansiella krisen har den blivit ännu viktigare på grund av
medborgarnas ökade förväntningar. Stödet från den privata sektorn till allmännyttiga ändamål
utnyttjas dock inte till fullo i hela EU.
En av huvudorsakerna verkar vara att stiftelserna inte kan kanalisera medel effektivt över
gränserna inom EU. Stiftelser som bestämmer sig för att arbeta över gränserna är tvungna att
ägna en del av sina insamlade resurser åt juridisk rådgivning eller åt att uppfylla de rättsliga
och administrativa krav som föreskrivs i olika nationella lagar. Det innebär att mindre pengar
blir tillgängliga för allmännyttiga verksamheter. Detta bekräftades i det offentliga samråd som
kommissionen genomförde 20092, där de svarande underströk att en del av medlen hos
stiftelser som är verksamma utomlands används till att täcka driftkostnaderna i stället för att
kanaliseras till allmännyttiga ändamål.
Dessutom har dessa rättsliga och administrativa krav en starkt avskräckande effekt på
stiftelsernas vilja att inleda eller utveckla gränsöverskridande verksamheter, och detta medför
att deras verksamhet är mer begränsad än vad som kunde förväntas av deras potential och
expansionsambitioner.
Stiftelser möter framför allt ofta osäkerhet om huruvida de ska erkännas som en allmännyttig
stiftelse i andra medlemsstater (vilket också leder till osäkerhet i fråga om den tillämpliga
beskattningen). De måste bära onödiga kostnader för kanalisering av medel över gränserna på
grund av civilrättsliga och skatterättsliga hinder. De gänsöverskridande donationer de tar
emot är ofta begränsade på grund av givarnas brist på förtroende för och kunskaper om
utländska stiftelser och för att givarna inte är säkra på om de har rätt till skatteförmåner för
gränsöverskridande donationer.
2
Uppgifterna kommer från 2008 års genomförbarhetsstudie. De ovannämnda siffrorna är avsedda att ge
en ungefårlig uppfattning — snarare än en fullständig bild — av stiftelsesektorn. På grund av
svårigheterna att fa fram uppgifter om europeiska stiftelser bör de därför betraktas som en indikation. Se
htt yllec.euro a.eu/internal market/corn an ddoes/eufoundation/feasibilit ,stud en. df.
Se http ://ec.europa.eulinternaLmarket/consultations/docs/2009/foundation/summary_report_en.pdf.
SV 1 S V

2. ANALYS AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Det behövs en EU-insats för att undanröja de hinder och restriktioner som för närvarande
finns för gränsöverskridande verksamheter i hela EU. Den rådande situationen visar att
problemen inte i tillräcklig utsträckning kan lösas på nationell nivå och att dess
gränsöverskridande karaktär kräver en gemensam lösning för att förbättra stiftelsernas
rörlighet. Målen för den föreslagna åtgärden kan bättre uppnås på EU-nivå, något som skulle
garantera tydliga och sammanhängande regler i hela EU. Det alternativ som föredrogs med en
stadga för europeiska stiftelser, med icke-diskriminerande beskattning som tillämpas
automatiskt på europeiska stiftelser, är ett valfritt verktyg och skulle inte ersätta nationell
lagstiftning. Det går inte utöver vad som är nödvändigt för att på ett tillfredsställande sätt
uppnå målen och överensstämmer således med proportionalitetsprincipen.
3. MÅL
Huvudmålet är att göra det möjligt för stiftelser att på ett mer effektivt sätt kanalisera privata
medel till allmännyttiga ändamål över de nationella gränserna inom EU, något som —
exempelvis till följd av lägre kostnader för stiftelser — skulle öka de medel som är tillgängliga
för allmännyttiga verksamheter, vilket i sin tur gynnar EU:s medborgare och ekonomi. Det
kan delas upp i fiera konkreta delmål, bland annat att minska stiftelsernas kostnader och
osäkerhet samt att öka de gränsöverskridande donationerna.
4. POLITISKA ALTERNATW
Följande alternativ övervägs i konsekvensbedömningen. (1) utgångsscenariot, (2) en
inforrnationskampanj och en frivillig kvalitetsstadga, (3) en stadga för europeiska stiftelser
(med eller utan behandling av skattefrågor) samt (4) begränsad harmonisering av
lagstiftningen om stiftelser. Underalternativ för stadgan diskuteras ingående i en bilaga.
I utgångsscenariot ingår pågående initiativ som fortsätter att påverka stiftelsers
gyänsöverskridande verksamheter: bland annat överträdelsemål och arbete på skatteområdet,
genomförandet av tjänstedirektivet samt initiativ i annan form än lagstiftning på
forskningsområdet och främj ande av gränsöverskridande gåvor.
Syftet med en informationskampanj är att förbättra stiftelsernas kunskap om sina rättigheter
och skyldigheter enligt nationell rätt när de bedriver verksamhet över gränserna. Kampanjen
skulle kunna bedrivas via en alleuropeisk webbplats eller genom särskilda publikationer. Den
skulle kunnas genomföras och fmansieras av kommissionen, av stiftelsesektorn eller av denna
sektor med stöd från kommissionen. Dessutom skulle stiftelser kunna uppmuntras att frivilligt
underteckna en kvalitetsstadga som ska garantera kvaliteten och trovärdigheten hos deras
verksamheter. Stadgan skulle utarbetas av stiftelsesektorn med kommissionens stöd och
innehålla gemensamma regler och kriterier som ska uppfyllas (t.ex. om rapportering, insyn
och offentlighet). Efterlevnaden av stadgan skulle kunna gyanskas av en oberoende och
opartisk tredje part. Vidare skulle sektorn kunna uppmuntras att bredda stadgans
tillämpningsområde genom att komma överens om en gemensam defmition av en
allmännyttig stiftelse. För att förbättra allmänhetens kännedom om stadgan och ge de stiftelser
som efterlever stadgan mer uppmärksamhet, kunde dessa stiftelser tilldelas ett "europeisk
kvalitetsmärke".
SV 2 SV

En stadga för europeiska stiftelser utan behandling av skattefrågor innebär en altemativ
rättslig form för stiftelser. Det skulle inte kräva några ändringar av de nuvarande nationella
formerna för stiftelser och det skulle vara frivilligt att använda den nya rättsliga formen.
Stadgan bör fastställa huvudkraven för europeiska stiftelser, som bör ha status som juridisk
person i hela EU.
För trovärdighetens och ansvarighetens skull bör europeiska stiftelser ha ett stiftelsekapital
motsvarande minst 25 000 euro. Dess tillgångar ska vara avsedda för ett allmännyttigt
ändamål, såsom definieras i stadgan genom en uttömmande förteckning över ändamål som är
godkända i de flesta medlemsstater. Varje stiftelse som vill använda stadgan skulle behöva
bevisa att den har en gränsöverskridande dimension genom att den bedriver eller har för
avsikt att bedriva verksamhet i minst två medlemsstater. Den europeiska stiftelsen ska ha
frihet att fullfölja sina ändamål på alla lagliga sätt som är tillåtna enligt dess stadga och som
överensstämmer med dess allmännyttiga ändamål och med förordningen om stadgan.
Stiftelsen bör ha kapacitet att genomföra verksamheter i alla medlemsstater och utanför EU.
Den bör ha frihet att inleda ekonomiska verksamheter, förutsatt att all vinst enbart används för
fullföljandet av dess allmännyttiga ändamål. Ekonomiska verksamheter som inte är relaterade
till den europeiska stiftelsens allmännyttiga ändamål bör dock bara tillåtas upp till en tröskel,
som ska fastställas i stadgan. För att säkerställa höga standarder i fråga om öppenhet och
ansvarighet behöver den europeiska stiftelsens årsbokslut revideras och offentliggöras.
Slutligen bör tillsyn utövas av utsedda nationella tillsynsmyndigheter, för vilka stadgan
föreskriver proportionella men kraftfulla befogenheter.
Enligt altemativet med en stadga före europeiska stiftelser med behandling av skattefrågor
skulle europeiska stiftelser dessutom automatiskt beviljas samma skatteförmåner som
inhemska allmännyttiga stiftelser får, utan något krav på kontroll av om de är jämförbara med
inhemska stiftelser. Samma lösning skulle också vara tillämplig på den europeiska stiftelsens
givare och mottagare.
Begränsad harmonisering av lagarna om stiftelser innebär en harmonisering av de krav som
stiftelser måste uppfylla för att kunna registrera sig och verka utomlands, dvs, vilka ändamål
som är godkända för en allmännyttig stiftelse, minimikrav på tillgångar, registreringskrav och
vissa aspekter på den intema styrningen. Medlemsstatema skulle vara tvungna att tillåta att
stiftelser som uppfyller harmoniserade kritefier är verksamma i deras land utan att ställa
ytterligare krav. Alternativ med en mer omfattande harmonisering av nationella lagar om
stiftelser och harmonisering av beskattningen av stiftelser och av deras givare övervägdes
också.
5. KONSEKVENSBEDÖMNING OCH JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN
De politiska altemativ som övervägs förväntas fa följande konsekvenser:
Utgångsscenariot skulle ha positiva men begränsade konsekvenser för stiftelser och
gränsöverskridande donationer i den mån som de pågående överträdelsemålen undanröjer
skattediskriminering av utländska allmännyttiga stiftelser och deras givare.
Överträdelseförfarandena löser dock kanske inte diskrimineringsproblemen tillräckligt snabbt.
Dessutom skulle enbart tillämpning av principen om icke—diskriminering inte i tillräcklig grad
underlätta stiftelsernas verksamheter eller uppmuntra gränsöverskridande donationer eftersom
det fortfarande skulle råda en viss osäkerhet om humvida en utländsk allmännyttig stiftelse
kommer att erkännas som jämförbar med en inhemsk stiftelse av skattemyndighetema. Vidare

har genomförandet av tjänstedirektivet inverkat positivt på minskningen av hindren och
kostnaderna för etablering och tillhandahållande av tjänster för stiftelser som bedriver
ekonomiska verksamheter, men det skulle inte medföra några förändringar för dem som
bedriver icke-ekonomiska verksamheter (t.ex. ideella stiftelser). Därför skulle osäkerheten om
utländska stiftelsers status knappast minskas. Därför skulle alternativet inte leda till att de
valda politiska målen uppnås.
En informationskampanj och frivillig kvalitetsstadga skulle ha marginella effekter. En
informationskampanj skulle i viss utsträckning underlätta gränsöverskridande donationer och
stiftelsers verksamheter genom att tillhandahålla mer information om medlemsstaternas regler
och förfaranden. Det skulle dock krävas en omfattande insats för att samla in information och
därmed generera kostnader och det skulle inte ersätta särskild juridisk rådgivning.
Kvalitetsstadgan kunde genom frivilliga gemensamma regler för hela EU och beviljandet av
ett europeiskt märke öka givarnas vilja att ge gåvor till stiftelser som har undertecknat stadgan
samt de nationella myndigheternas förtroende för dem. Det är trots detta ett instrument med
frivilliga regler med begränsad inverkan eftersom det inte löser problemet med de rådande
nationella civilrättsliga och skatterättsliga hindren och eftersom myndighetema skulle vara
fria att besluta om de ska erkänna märket eller inte.
Dessa två alternativ skulle inte leda till ytterligare administrativa bördor för de nationella
myndigheterna och kanske vara mer politiskt acceptabelt. Eftersom hindren och kostnadema
skulle bli i stort sett oförändrade för stiftelserna kanske de inte är villiga att utveckla särskilt
många nya gränsöverskridande projekt och följaktligen inte att anställa fler anställda eller
volontärer. Detta kan i sin tur beröva direktmottagarna och EU:s medborgare som helhet vissa
sociala, miljömässiga eller ekonomiska fördelar.
En stadga för en europeisk stiftelse utan behandling av skattefrågor skulle erbjuda mer
enhetliga villkor för erkännandet som en allmännyttig stiftelse genom att den rättsliga
osäkerheten i alla medlemsstater minskas. Det skulle också minska de nuvarande kostnaderna
för de hinder som uppstår på grund av nationella civilrättsliga bestämmelser. Det europeiska
märket skulle uppmuntra till fler gränsöverskridande donationer, och stadgans europeiska
anseende kan också främja fler stiftelseverksamheter för EU-gemensamma frågor som
forskning eller miljön. Detta politiska alternativ skulle dock inte lösa problemet med
beskattning av utländska stiftelser och givare, och de därmed förknippade kostnadema, och i
synnerhet osäkerheten om erkännandet som en allmännyttig stiftelse ur skattehänseende
utomlands. Det kan ha vissa indirekta positiva effekter, om skattemyndigheterna blev mindre
strikta i utförandet av jämförbarhetstestet, eftersom att den europeiska rättsliga formen har
högre trovärdighet.
En stadga för europeiska stifielser med automatiskt tillämpad icke-diskriminerande
beskattning förefaller vara det lämpligaste politiska alternativet. Det skulle uppnå alla målen
genom att i stor utsträckning undanröja både de civilrättsliga och skatterättsliga hindren och
kostnaderna. Det skulle ges samma fördelar som nämndes ovan för en stadga utan behandling
av skattefrågor. Genom att dessutom införa icke-diskriminerande beskattning utan
jämförbarhetstest, skulle kostnadema för efterlevnad och juridisk rådgivning sänkas
ytterligare samtidigt som rättsosäkerheten minskar — särskilt genom att en allmännyttig
stiftelse erkänns i alla medlemsstater i skattehänseende.
Generellt kan en stadga som behandlar skattefrågor förväntas leda till en minskning av de
flesta kostnader för juridisk rådgivning, som för närvarande (för civilrätt och skatterätt)
beräknas uppgå till 90-102 miljoner euro per år. Eftersom alternativet erbjuder de bästa
SV 4 S V

villkoren, jämfört med övriga alternativ, för stiftelser att utveckla sina gränsöverskridande
verksamheter på områden som är viktiga för samhället (t.ex. forskning och utbildning, sociala
tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, konst, kultur och miljö) och ger de bästa
incitamenten till donationer, skulle det ge de direkta mottagarna och EU:s medborgare större
fördelar i form av sociala, ekonomiska eller miljömässiga förmåner än de övriga alternativen.
Stadgans konsekvenser är beroende av det antal stiftelser som bestämmer sig för att tillämpa
den och det antal donationer som detta leder till. Om reglerna för den europeiska stiftelsen är
exakta och enhetliga, kan det förmodas att en rad stiftelser som är angelägna om att utöka sina
nuvarande EU-omfattande verksamheter (25 000-30 0003) kan vara intresserade av att göra
detta i denna nya rättsliga form. Dessutom kanske stiftelser som för närvarande endast är
aktiva på en nationell marknad och stiftelser som kommer att etableras också är intresserade
av stadgan. I fråga om konsekvensema för gränsöverskridande donationer tyder siffroma för
gåvor som kanaliseras genom mekanismen "Transnational Giving EuropC, som under 2010
ökade med 25 % och översteg 4,2 miljoner euro, på att det finns en tillväxtpotential för
gränsöverskridande gåvor, som kan utnyttjas genom stadgan.
Medlemsstaterna skulle behöva anpassa sina nationella system och utbilda personal i de
berörda nationella registrerings-, tillsyns- och skattemyndighetema för att klara av att hantera
den nya rättsliga formen europeiska stiftelser, men detta bör inte behöva leda till stora
administrativa bördor. Det flesta länder har redan en registreringsenhet för stiftelser, och det
finns också en statlig tillsynsmyndighet för stiftelser i alla medlemsstater. Stadgan behöver
således inte leda till betydande kostnader för inrättandet av nya myndigheter. Eftersom
stadgan inte skulle leda till några ändringar av nationell lagstiftning bör den också vara mer
politiskt acceptabel än harmoniseringsalternativet.
Begränsad harmonisering av lagar om stiftelser skulle göra de nationella lagarna på området
mer enhetliga. Eftersom altemativet skulle innebära att de mest betydelsefulla reglerna för
stiftelsers gränsöverskridande verksamheter harmoniseras, och i synnerhet defmitionen av
allmännyttigt ändamål, kan det underlätta stiftelsernas verksamheter, minska deras kostnader
och ge dem ökad rättssäkerhet som civilrättsligt erkända som allmännyttiga stiftelser
utomlands. Det skulle dock vara krävande att uppnå en kompromiss om harmoniserade
definitioner för alla medlemsstater på grund av mångfalden i de nationella lagama.
Begränsad harmonisering skulle inte heller medföra någon direkt fördel i fråga om
skatterestriktioner, även om det kan hävdas att det skulle kunna ge indirekta fördelar och ett
mindre strikt förhållningssätt från skatteförvaltningarna när de genomför jämförbarhetstestet.
Detta alternativ skulle således leda till kostnadsminskningar och få konsekvenser för
donationer som kan vara jämförbara med konsekvensema av stadgealternativet utan
behandling av skattefrågor, men till skillnad från det alternativet erbjuder det inte stiftelserna
ett igenkännbart europeiskt märke. Aktualiseringen av nationella lagar om stiftelser på grund
av harmonisering skulle leda till vissa administrativa kostnader och efterlevnadskostnader för
nationella myndigheter och de berörda.
Altemativen med en omfattande harmonisering av nationella lagar om stiftelser och
införandet av enhetliga skattebestämmelser för stiftelser och deras givare förkastades. Även
om de skulle kunna leda till påtagliga fördelar genom att effektivt avlägsna alla viktiga
skillnader mellan nationella lagar och genom att garantera samma beskattning i hela EU,
3
Uppgifter från genomförbarhetsstudien.

skulle dessa alternativ vara tekniskt svåra och politiskt oacceptabla för medlemsstaterna, inte
minst därför att skattefrågor är politiskt känsliga.
6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING
Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av det valda politiska alternativet och
utvärdera de uppnådda framstegen i förhållande till de uppställda målen. De nödvändiga
uppgifterna kommer att samlas in i samarbete med nationella myndigheter, stiftelsesektorn
och andra relevanta intressenter. Om alternativet med en stadga väljs, kan kommissionen i sin
övervakning inrikta sig på frågor som antalet etablerade europeiska stiftelser, variationen i
deras gränsöverskridande verksamheter samt trender i fråga om gränsöverskridande
donationer. Orn begränsad harmonisering föredras kommer kommissionen inledningsvis att
inrikta sig på att genomföra förslaget och först då samla in data. När det gäller utvärderingen
kommer en utvärderingsrapport att sammanställas sju år efter ikraftträdandet av det valda
förslaget för att utvärdera framstegen och kontrollera om målen har uppnåtts.
SV 6 S