You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Räntemarknaden<br />
Svenska kronans utveckling<br />
Utveckling i SEK mätt mot EUR respektive USD under<br />
första halvåret <strong>2002</strong> (källa: EcoWin):<br />
kr<br />
11,0<br />
10,5<br />
10,0<br />
9,5<br />
9,0<br />
SEK/USD SEK/EUR<br />
8,5<br />
011231 020630<br />
Utveckling styrräntor, %<br />
Centralbankernas styrräntor under första halvåret <strong>2002</strong><br />
(källa: EcoWin):<br />
%<br />
4,5<br />
4,0<br />
3,5<br />
3,0<br />
2,5<br />
2,0<br />
1,5<br />
Sverige UK USA ECB<br />
1,0<br />
011231 020630<br />
Utveckling korta räntor, %<br />
Interbankräntan 6 mån (Tyskland, Storbritannien) respektive<br />
statsskuldväxlar 6 mån under första halvåret<br />
<strong>2002</strong> (källa: EcoWin):<br />
%<br />
5,0<br />
4,5<br />
4,0<br />
3,5<br />
3,0<br />
2,5<br />
2,0<br />
1,5<br />
1,0<br />
011231<br />
Utveckling långa räntor, %<br />
Tioåriga statsobligationer under första halvåret <strong>2002</strong><br />
(källa: EcoWin):<br />
%<br />
6,0<br />
5,5<br />
5,0<br />
4,5<br />
Sverige UK Danmark Tyskland USA<br />
Sverige Denmark UK Germany USA<br />
6 <strong>HQ</strong> Fonder • <strong>Halvårsrapport</strong> <strong>2002</strong><br />
020630<br />
4,0<br />
011231 020630<br />
Räntemarknaden<br />
Konjunktur<br />
Efter recessionen föregående år inleddes första<br />
kvartalet <strong>2002</strong> med en påtaglig vändning uppåt<br />
i den amerikanska ekonomin, medan andra<br />
kvartalet indikerar en mer försiktig uppgång.<br />
Industriproduktionen, som tidigare uppvisade<br />
en mycket djup svacka är nu åter på uppgång,<br />
liksom vi även <strong>se</strong>tt inköpschefernas index<br />
stiga. Kapacitetsutnyttjandet inom tillverkningsindustrin<br />
har vänt upp efter historiskt mycket<br />
låga tal under fjolåret.<br />
Beträffande hushållens uppfattning så pekar<br />
de stämningsindex uppåt som mäter såväl deras<br />
uppfattningar om nuläget som förväntningar<br />
om framtiden.<br />
För Sverige var nedgången i ekonomin inte<br />
lika påtaglig. Även här har vi under de <strong>se</strong>naste<br />
”Kapitalflödena har gynnat räntebärande<br />
instrument”<br />
månaderna <strong>se</strong>tt inköpschefsindex öka igen. Industriproduktionen<br />
var även här i en mycket<br />
djup vågdal, medan det däremot för tjänste<strong>se</strong>ktorn<br />
kan betecknas mer som en mindre konjunktursvacka.<br />
Nedgången i ekonomin har inte i nämnvärd<br />
omfattning fått arbetslösheten att skjuta i höjden.<br />
Specifikt för Sverige gäller också den rådande<br />
höga inflationstakten, vilken dessutom<br />
enligt vår uppfattning endast kommer att minska<br />
marginellt. Detta har fått Riksbanken att<br />
agera med höjningar om sammanlagt en halv<br />
procentenhet uppdelat på två tillfällen under<br />
mars-april. Att inte kväva den försiktiga konjunkturuppgången<br />
men inte heller att hamna<br />
på efterkälken med för expansiv penningpolitik<br />
kan bli centralbankernas dilemma i såväl USA<br />
som i EMU-länderna och Sverige.<br />
Penningmarknaden<br />
Vid årets inledning var den globala penningpolitiken<br />
expansiv. Den amerikanska reporäntan<br />
var 1,75 procent, en historiskt mycket låg nivå.<br />
Vid samma tidpunkt var Riksbankens reporänta<br />
3,75 procentenheter. De korta penningmarknadsräntorna<br />
(6 månader) låg vid årets ingång<br />
på 3,7 procent, men efter Riksbankens höjning<br />
av styrräntan till 4 procent under mars steg<br />
också marknadens förväntningar på framtida<br />
höjningar.<br />
Riksbankens agerande får <strong>se</strong>s mot bakgrund<br />
av att både inflationstakten och inflationsförväntningarna<br />
översteg deras inflationsmål. Sista<br />
veckan i mars höjde Riksbanken reporäntan<br />
till 4,25 procent. Eftersom marknadsräntan för<br />
korta växellöptider överstiger reporäntan kan<br />
sägas att det finns förväntningar på ytterligare<br />
höjningar. Vid utgången av juni noterades en<br />
<strong>se</strong>xmånaders statsskuldväxel i 4,4 procent.<br />
Internationellt bedömer vi att den amerikanska<br />
centralbanken avvaktar ytterligare med<br />
en höjning av styrräntan. Den europeiska centralbanken<br />
ECB har fått bekräftel<strong>se</strong> på att tillväxttakten<br />
i ekonomin åter ökar och indikerar<br />
att en räntehöjning närmar sig. Marknadens<br />
förväntningar enligt avkastningskurvan pekar<br />
på en höjning från dagens nivå på 3,0 procent,<br />
antingen vid mötet i augusti eller i <strong>se</strong>ptember.<br />
Obligationsmarknaden<br />
Halvåret har präglats av två helt olika trender på<br />
obligationsmarknaden. Första kvartalet steg de<br />
långa räntorna i USA, EMU-länderna och<br />
Sverige. Uppgången för den svenska tioåriga<br />
statsobligationsräntan var 0,4 procent. Internationellt<br />
tycks huvudorsaken vara omallokeringar<br />
av tillgångar från obligationer till aktier, i takt<br />
med förväntningar om starkare ekonomisk tillväxt,<br />
medan det i Sverige snarast främst beror<br />
på den höga inflationsutvecklingen. Under andra<br />
kvartalet har obligationsräntorna haft en<br />
fallande trend, men inte i första hand beroende<br />
på svagare ekonomisk statistik. I stället är det<br />
från den svaga aktiemarknaden som kapitalflöden<br />
gynnat räntebärande instrument.<br />
Den svenska tioåriga statsobligationsräntan<br />
steg totalt under halvåret med 10 punkter till 5,5<br />
procent och en tvåårig statsobligation steg med<br />
67 punkter till 4,9 procent. Skillnaden mellan<br />
femåriga bostadsobligationer och av staten emitterade<br />
obligationer har varit oförändrat på ca<br />
0,4 procentenheter. Marginalen mellan en svensk<br />
och en tioårig tysk statsobligationsränta har<br />
ökat med 16 punkter till 0,5 procentenheter.
Change language