Nya markeringar.pdf - Chalmers Studentkår

Åsiktsprogram

SKALL TAS BORT
NYTT
1 Inledning............................................................................................................................................... 5
2 Utbildningens mål och strategier ........................................................................................................... 5
2.1 Målsättning .................................................................................................................................... 5
2.1.1 Mål för Chalmers utbildningar ................................................................................................ 5
2.2 Examen .......................................................................................................................................... 6
3.1 Utvärdering och uppföljning .......................................................................................................... 7
3.2 Kvalitetssäkringssystem................................................................................................................... 7
3.2.1 Kursvärdering ......................................................................................................................... 8
4 Utbildningens form ............................................................................................................................. 10
4.1 Undervisningsformer .................................................................................................................... 10
4.1.1 Val av undervisningsformer ................................................................................................... 10
4.1.2 Föreläsningar och övningar.................................................................................................... 11
4.1.3 Övriga undervisningsformer .................................................................................................. 11
4.2 Examination................................................................................................................................. 12
4.2.1 Skriftlig tentamen.................................................................................................................. 12
4.2.2 Examensarbete....................................................................................................................... 13
4.2.3 Betyg. ................................................................................................................................... 14
4.3 Kursmaterial................................................................................................................................. 14
4.4 Avgiftsfri utbildning .................................................................................................................... 14
4.5 Övriga utbildningsmoment.......................................................................................................... 15
4.5.1 Breddande utbildningsmoment.............................................................................................. 15
4.5.2 Fortbildning ......................................................................................................................... 15
4.5.3 Sommarutbildning ............................................................................................................... 16
4.6 Språk i undervisningen ................................................................................................................. 16
4.7 Planering och information ............................................................................................................ 17
4.7.1 Utbildningens planering ....................................................................................................... 17
4.7.2 Kursinformation.................................................................................................................... 17
4.7.3 Information om kursval........................................................................................................ 19
4.7.4 Information om utlandsstudier ............................................................................................. 19
4.7.5 Information till utbytesstudenter ........................................................................................... 19
5. Personal.............................................................................................................................................. 21
5.1 Högskolans ansvar för studiesociala frågor .................................................................................... 21
5.2 Studievägledning .......................................................................................................................... 21
5.3 Kurator och präst.......................................................................................................................... 22
5.4 Lärare ........................................................................................................................................... 22
5.5 Tjänstetillsättning......................................................................................................................... 23
6. Rekrytering/Antagning ....................................................................................................................... 24
6.1 Mångfald...................................................................................................................................... 24
6.2 Utbildningsaspekt......................................................................................................................... 24
Sidan 2 av 56

Sidan 3 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
6.2.1 Rekrytering............................................................................................................................ 24
6.2.2 Antagning av studenter.......................................................................................................... 25
7.1 Mål och Vision............................................................................................................................. 26
7.2 Högskolan .................................................................................................................................... 26
7.3 Studenterna .................................................................................................................................. 27
7.4 Sexuella trakasserier ...................................................................................................................... 27
7.5 Mångfald...................................................................................................................................... 28
7.5.1 Social bakgrund..................................................................................................................... 28
7.5.2 Etnisk tillhörighet och religion .............................................................................................. 29
7.6 Sexuellt likaberättigande ............................................................................................................... 29
7.7 Funktionsnedsättning ................................................................................................................... 30
7.7.1 Studier................................................................................................................................... 30
7.7.2 Lokaler .................................................................................................................................. 31
7.7.3 Information........................................................................................................................... 31
8 Studie- och arbetsmiljö........................................................................................................................ 32
8.1 Studerandearbetsmiljöombud ....................................................................................................... 32
8.2 Fysisk studie- och arbetsmiljö ....................................................................................................... 32
8.2.1 Dator-, rit- och laborationssalar ............................................................................................. 33
8.2.2 Kontorsarbetsplatser .............................................................................................................. 33
Studieplatser................................................................................................................................... 34
8.3 Psykosocial studie- och arbetsmiljö ............................................................................................... 34
8.4 Studentlokaler .............................................................................................................................. 35
8.5 Föreningslokaler ........................................................................................................................... 35
9 Studieekonomi .................................................................................................................................... 37
9.1 Studiemedel.................................................................................................................................. 37
9.1.1 Bidrag och lån ....................................................................................................................... 37
9.1.2 Utlandsstudier ....................................................................................................................... 38
9.1.3 Meritprövning ....................................................................................................................... 38
9.1. Återbetalning........................................................................................................................... 39
9.1.5 Studentinflytande .................................................................................................................. 40
9.2 Reserabatter.................................................................................................................................. 40
9.3 Bostadsbidrag ............................................................................................................................... 40
10 Trygghet och hälsa............................................................................................................................. 41
10.1 Sjukdom..................................................................................................................................... 41
10.2 Skador i samband med studier.................................................................................................... 41
10.3 Föräldraskap............................................................................................................................... 41
10.4 Socialt bistånd ............................................................................................................................ 42
10.5 Arbetslöshet................................................................................................................................ 42
10.6 Pensioner.................................................................................................................................... 42

SKALL TAS BORT
NYTT
10.7 Studerandehälsovård................................................................................................................... 43
10.7.1 Högskolans ansvar ............................................................................................................... 43
10.7.2 Missbruk ............................................................................................................................. 44
11 Bostäder ............................................................................................................................................ 45
11.1 Allmänt ...................................................................................................................................... 45
11.2 Statens och kommunens ansvar .................................................................................................. 45
11.3 Bostäder för gäststudenter........................................................................................................... 46
11.4 Bostäder för funktionshindrade studenter ................................................................................... 46
11.5 Skydd och säkerhet..................................................................................................................... 47
12 Rättssäkerhet ..................................................................................................................................... 48
12.1 Regelverk.................................................................................................................................... 48
12.2 Studerandeombudsmän ............................................................................................................. 48
12.3 Disciplinnämnd......................................................................................................................... 48
12.2.1 Avskiljande .......................................................................................................................... 49
12.3 Överklagande Överklagandenämnd ............................................................................................ 49
12.3.1 Hantering av överklagningsbara frågor................................................................................. 49
12.2.3.1 Överklagande av disciplindärenden................................................................................... 49
12.4 Personalansvarsnämnd................................................................................................................ 50
13 Första året på Chalmers ..................................................................................................................... 51
13.1 Studiestart .................................................................................................................................. 51
13.2 Mottagningsverksamhet.............................................................................................................. 51
13.3 Socialt engagemang..................................................................................................................... 52
14 Arbetslivs-/arbetsmarknadsrelateradefrågor ........................................................................................ 53
14.1 Arbetslivsintegrerat lärande (AiL)................................................................................................ 53
14.2 Uppföljning av gamla chalmerister/Alumnikontakter.................................................................. 54
14.3 Externfinansiering....................................................................................................................... 54
15 Miljö och Hållbarutveckling.............................................................................................................. 55
15.1 Inköp.......................................................................................................................................... 55
15.2 Resor och transporter.................................................................................................................. 55
15.3 Avfallshantering och återvinning................................................................................................. 55
15.4 Energianvändning....................................................................................................................... 55
15.5 Studiemiljö och Campus ............................................................................................................ 56
15.6 Information kring miljö och hållbarutveckling............................................................................ 56
Sidan 4 av 56

1 Inledning
Sidan 5 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Chalmers studentkårs åsiktsprogram fastslår de studiepolitiska ställningstaganden Studentkåren gör.
Åsiktsprogrammet skall användas av Studentkårens medlemmar för att få insikt i de frågor Chalmers
Studentkår arbetar med. För definitioner av olika begrepp hänvisas till dokumentet Chalmers Studentkårs
definitioner.
2 Utbildningens mål och strategier
För att driva en god utbildning med högsta möjliga kvalitet krävs att man arbetar efter väl definierade mål
och strategier.
2.1 Målsättning
Vid planering och utformning av utbildningen måste man ha klargjort de mål som skall uppnås. En bra
målbeskrivning är ett stöd vid såväl uppläggning, genomförande som vid värdering av utbildningen.
Chalmers Studentkår tycker det är självklart att högskolans övergripande vision och strategier visar mål för
utbildningen som skall uppfyllas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att en chalmersutbildning skall hålla högsta internationella kvalitet och genomföras på ett
effektivt och givande sätt.
Att Att en chalmersutbildning skall ge den examinerade kunskapsmässiga och långvariga
förutsättningar att svara för utveckling och utnyttjande av internationellt konkurrenskraftig
teknik.
Att Att Chalmers skall profilera sig som en tekniskt framstående och internationell högskola.
2.1.1 Mål för Chalmers utbildningar
Målet för varje kursmoment skall vara så tydligt att man enkelt kan koppla det till
utbildningsprogrammens operativa mål för grundutbildningen samt högskolans vision och strategier
Utbildningsprogrammens innehåll skall genomföras med en flexibilitet som tillfredsställer varierande
intresseinriktningar hos breda studentgrupper. Tonvikten i undervisningen skall läggas på helhetssyn och
förståelse som grund för fortsatta studier och yrkesverksamhet.
Undervisningens innehåll skall ha förankring i högskolans vetenskapliga verksamhet. Förutsättningarna för
internationellt utbyte för såväl studenter som lärare skall ökas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers utbildningar skall hållas uppdaterade med de senaste rönen inom forskning.
Att Att Chalmers utbildningar skall ge studenten kunskaper inom sitt eget ämnesområde så att
denne kan tillgodogöra sig internationell vetenskaplig litteratur.
Att Att Chalmers utbildningar skall ge studenten kunskaper, attityder, vanor samt ett sådant
förhållningssätt till kunskap och inlärning, som ger förutsättningar för ett livslångt lärande.

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att Chalmers utbildningar skall lära studenten att kritiskt granska fakta och ge studenten
förmåga att betrakta problem från många olika perspektiv.
Att Att Chalmers utbildningar skall genom nära kontakt med näringslivet förbereda studenterna
för sin framtida karriär.
Att Att handläggningstiden för dispensärenden i en antagnings- eller examensfråga ej överstiger 1
vecka.
2.2 Examen
På Chalmers examineras arkitekter, civilingenjörer, högskoleingenjörer, kandidater, mastrar, magistrar,
sjöingenjörer och sjökaptener. Alla dessa kommer att arbeta på en internationell marknad och det är då
viktigt att utbildningarna är anpassade för detta. Examenstitlarna är väldigt viktiga eftersom de är beviset
på utförd utbildning. Det är också viktigt att examenstitlarna kan översättas till andra språk så att inte
svenska studenter utestängs från den internationella marknaden.
Enligt förvaltningslagen (7 § 1986:223) skall ett ärende, där någon enskild är part, handläggas så enkelt,
snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Exempel på när detta äger rum på Chalmers
är vid ansökan om examen eller dispenser av olika slag. För studenterna är det av största vikt att denna
behandling sker utan fördröjningar.
Handläggningstiden för examensbevis beräknas från den tid då ansökan om examen görs och då alla
examensfordringar är uppfyllda. Det är studentens eget ansvar att se till att dessa uppfylls innan ansökan
inlämnas.
Chalmers Studentkår kräver:
Att Att Chalmers värnar om de olika examinas särart och status i samhället.
Att Att Chalmers underlättar för studenternas mobilitet genom att utfärda diploma supplement
samt översatta examensbevis.
Att Att handläggningstiderna för utfärdande av examensbevis inte överstiger 4 veckor.
Sidan 6 av 56

3 Kvalitet i utbildningen
Sidan 7 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Kvalitet är en ständigt pågående process. Chalmers Studentkår anser att processen innebär uppfyllande av
mål från Chalmers olika delar; studenter, lärare och administration. Även de förväntningar som grund-
och gymnasieskolan har på Chalmers utbildning är viktiga ur kvalitetssynpunkt, exempelvis
förkunskapskrav och rekrytering. Viktigt vid skapandet av kvalitetsmål är också de krav och förväntningar
som möter studenten efter avlagd examen.
3.1 Utvärdering och uppföljning
Som studentkår är det viktigt att hålla en ständig dialog med högskolan i ämnet. Det är viktigt att de
satsningar som görs på kvalité och pedagogik får genomslagskraft.
Det är inte bara enskilda kurser som skall utvärderas. En mängd omkringliggande faktorer har också
betydelse för utbildningarnas kvalitet. Därför är det viktigt att hela utbildningsprogram utvärderas. För att
en sådan utvärdering skall vara relevant måste studenter ha en central roll i utvärderingsprocessen.
Uppföljning och utvärdering måste utformas så att båda könens åsikter kommer fram och beaktas.
Resultaten av utvärderingarna måste vara offentliga så att de kan diskuteras.
För att nå kunskapsmålen för utbildningsprogrammen måste kurserna leda fram till en hög kunskapsnivå,
vara väl genomtänkta samt vila på vetenskaplig grund.
Ledningen har en mycket viktig roll i att markera vikten av förbättringsarbete och ge verkliga incitament
att arbeta med kvalitetssäkring till de enskilda medarbetarna. Två av dessa incitament är resurstilldelning
och lönesystem baserade på pedagogisk meritering.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers har en väl utarbetad modell för kvalitetsarbete och utveckling.
Att Att Chalmers utformar ekonomiska incitament för att främja och följa upp kvalitén och
pedagogiken i utbildningen.
Att Att studenterna ses som en naturlig del i denna modell, men att högskolan har det yttersta
ansvaret för dess genomförande.
3.2 Kvalitetssäkringssystem
Ett fungerande kvalitetssäkringssystem bygger på att alla i verksamheten känner delaktighet och vet hur
systemet fungerar. Kvalitetssäkring består av kartläggning, utvärdering samt uppföljning. För att säkra
kvaliteten på grundutbildningen kartläggs undervisningen internt med hjälp av kursenkäter, eller annan
grund för kursvärdering. Därefter hålls kursnämnd och uppföljning av programansvarig eller i
programrådet. Uppföljningen skall kontrollera hur målen i undervisningen uppfylls och hålla utbildningen
aktuell, samt vara en källa till utveckling, förnyelse och förbättring. Givetvis skall kursnämnden ligga som
grund när man diskuterar nästa års överenskommelser.
Det är dessutom nödvändigt att delta i både nationella och internationella utvärderingar, så att
grundutbildningen vid Chalmers inte hamnar på efterkälken jämfört med övriga Sverige och världen.
Ett viktigt led i kavalitetssäkringen är systematisk uppföjning av alumner och deras anställningsbarhet.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det bildas en enhetlig och tydlig kvalitetssäkringsstruktur på Chalmers.
Att Att Chalmers arbetar för att alla skall känna sig delaktiga i kvalitetsarbetet.

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att Chalmers följer upp sina alumner och deras anställningsbarhet.
Att Att samtliga utbildningar på Chalmers skall utvärderas minst vart sjätte år.
3.2.1 Kursvärdering
Kursvärderingen skall ske i samarbete mellan kursgivande grupp, examinator, lärare, projektledare,
laborationshandledare, assistenter och studenterna (även internationella studenter). Kursvärdering skall
inte ses som studenternas möjlighet att kritisera föreläsarens person, utan som ett tillfälle att ge hela den
kursgivande gruppen feedback på dess arbete.
I en kursvärdering skall de i kursen inblandade (studenter, lärare m.fl.) ge åsikter om kursen, lärarnas
pedagogiska skicklighet och studenterna. Därpå följer en kursnämnd. För att ge större vikt åt
kursnämnden skall programansvarige tillsammans med examinator åläggas att ansvara för att kursnämnd
hålls. Ansvaret för kursvärderingen som helhet ligger hos högskolan genom programansvarige eller
masterprogramkoordinatorn. Vid kursnämnd skall en sammanställning av studenternas åsikter diskuteras.
En sammanfattning av kursnämndsprotokollet och eventuella åtgärder framkomna av kursvärderingen
skall publiceras i kursportalen och i Chalmers dokumenthanteringssystem.
Det är av yttersta vikt att man följer upp de resultat kursvärderingen ger. All kursgivande personal måste
vara delaktig i det arbete som då vidtar, och vara lyhörda för den feedback som ges. Det är också viktigt att
förändringsarbetet har kontinuitet och dokumenteras på ett tillförlitligt sätt. 3.2.2 Kursnämnder
Högskolan skall ansvara för att regler för kursnämndens utformning, hållande samt uppföljning är
uppdaterade.
Vid samtliga utbildningar på Chalmers skall kursnämnder hållas , även på masterprogrammen. Det är av
särskild vikt att högskolan bereder möjlighet för studenter vid programmen att delta i
utbildningsbevakningen.
Kursnämnderna skall protokollföras och godkännas av både examinator och student. De utlovade
förbättringarna skall följas upp av alla inblandade parter inklusive utbildningsprogrammets programråd
eller motsvarande instans. Det bör ligga i varje individs intresse att ständigt förbättra verksamheten
samtidigt som man inte bör förändra saker för fröändandets skull.
Kursnämndens viktigaste roll är att konstruktivt diskutera den kritik kursen fått. Diskussionerna ska leda
fram till åtgärder som förbättrar kursen till nästa årskurs.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att examinator tillsammans med programansvarige ser till att kursnämnd hålls efter det att
kursvärderingen utförts.
Att Att samtliga utbildningar på Chalmers skall utvärderas.
Att Att utlovade förbättringar skall genomföras och följas upp.
Det åligger den kursgivande gruppen att vidta de åtgärder som examinator genom sitt godkännande av
kursnämndsprotokollet åtagit sig. Om så inte sker är det utbildningsprogrammets ledning uppgift att följa
upp kursen och ta kontakt med examinator. Det är också naturligt att resultatet från utvärdering och
kursnämnd ligger till grund för den överenskommelse som fattas mellan programansvarig och kursgivande
institution varje år.
Varje examinator skall också presentera tidigare års åsikter och vilken uppföljning som dessa lett till på
första kurstillfället.
Sidan 8 av 56

Chalmers Studentkår kräver
Sidan 9 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att protokoll eller sammanfattning av kursnämnden publiceras i kursportalen och i Chalmers
dokumenthanteringssystem..
Att Att protokollet ligger till grund för nästkommande års kursbeställning.
Att Att Att examinatorn presenterar uppföljningen vid första föreläsningen efterföljande år.

SKALL TAS BORT
NYTT
4 Utbildningens form
En viktig del för att nå god utbildningskvalitet är att formerna för utbildningen är bra och genomtänkta.
4.1 Undervisningsformer
Upplägget av undervisning samt val av undervisningsform måste göras med studenternas olika behov i
fokus, vilket förutsätter en stor valfrihet.
Undervisningsformen inom ett utbildningsprogram måste vara varierad, uppmuntra till innovativt
tänkande och anpassad till kursernas innehåll. Olika former av undervisning skall förekomma i alla
årskurser, även på utbildningsprogram med stora klasser.
Ett fortsatt utvecklande av nya undervisningsformer ses positivt och ska alltid stödjas av högskolan.
Exempel på undervisningsformer är undervisning som förmedlar kunskap (föreläsningar och seminarier)
och undervisning där man får använda den förmedlade kunskapen (övningar, laborationer,
projektarbeten).
Det är viktigt att den kunskap som förmedlas till studenten under föreläsningarna senare också används
vid laborationer, övningar och praktikfall.
Närvaro skall vara frivillig på övningar och föreläsningar. Endast undervisning av sådan karaktär att
frivillig närvaro är omöjlig får göras obligatorisk. För obligatoriska kursmoment skall inte någon avgift
krävas av deltagarna. Obligatoriska moment, så som laborationer, i kurser skall ge en del av den totala
kurspoängen och om godkända skall momentet ej behöva göras om. För att möjliggöra för studenterna att
följa sin studieplan bör ett uppsamlingstillfälle ges där studenterna kan avsluta de obligatoriska moment
som hänger efter i den berörda kursen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att utbildningen erbjuder en stor variation av undervisningsformer på alla nivåer
Att Att Att alla obligatoriska kursmoment skall vara helt kostnadsfria
Att Att Att obligatoriska moment skall ge del av de totala högskolepoängen på kursen.
Att Att närvaro på övningar och föreläsningar skall vara frivillig
4.1.1 Val av undervisningsformer
Samarbete mellan olika ämnesområden och institutioner skall vara ett krav. Detta för att dålig
kommunikation mellan lärare som undervisar parallellt kan innebära krockar mellan obligatoriska moment
eller orimligt tung arbetsbelastning under delar av läsperioden. Parallella kursmoment bör även integreras.
Lika viktig är kontakten mellan lärare i grundkurser och de i påbyggnadskurser, för att förmedla det
studenterna tillgodogjort sig. Det är viktigt att lärare integrerar de kunskaper studenterna redan
tillgodogjort sig och de kunskaper de kommer att få från senare kurser. Allt detta för att alla kurser senare
skall leda till uppfyllandet av programmets mål.
En dialog mellan kursansvariga kommer att medföra en tydligare koppling mellan kurserna och en
möjlighet för studenten att se den röda tråden i utbildningen.
Undervisning skall karaktäriseras av pedagogisk skicklighet och engagemang hos lärare, integration mellan
teori och tillämpning, små undervisningsgrupper samt ha forsknings- och näringslivsanknytning.
Informationssökning är ett viktigt moment i undervisningen. Studenten måste under utbildningen tränas i
att självständigt söka och använda information.
Sidan 10 av 56

Sidan 11 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Det skall alltid finnas tillräckligt med tid för självstudier. Därför får den schemalagda undervisningen
aldrig vara så omfattande att studenterna inte hinner med de självstudier som krävs för att följa
undervisningen. Dessutom måste tid finnas för sociala aktiviteter.
Det är viktigt att även all undervisning på Chalmers är präglad av genus och mångfald.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att all undervisning skall präglas av kommunikation, pedagogik, verklighetsanknytning,
samarbete och engagemang från såväl lärare som studenter.
Att Att det skall finnas tid för självstudier och sociala aktiviteter.
4.1.2 Föreläsningar och övningar
Den absolut vanligaste formen av undervisning är föreläsningar och därför ställer Chalmers Studentkår
följande minimikrav:
Alla studenter registrerade på kursen skall beredas plats vid samtliga föreläsningar och övningar
Föreläsaren skall presentera kunskapen anpassat efter studenternas förkunskaper och kursens mål. Därför
skall föreläsningarna inte enbart förmedla innehåll från läroböcker, utan de skall exemplifiera och förklara
teorier med hjälp av verklighetsanknutna problem.
Föreläsaren skall respektera start- och sluttid för föreläsningen samt tider för paus.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att föreläsningarna anpassas efter studenternas förkunskaper
4.1.3 Övriga undervisningsformer
Självständiga uppsatser, grupparbeten, konstruktionsövningar, laborationer, tvärvetenskapliga arbeten och
projektarbeten skall i stor utsträckning ingå i utbildningen.
Förmågan att kommunicera med andra yrkesgrupper är viktig. Studenten måste kunna formulera och
beskriva ett arbete som gjorts i form av en rapport. Även förmåga att genomföra en muntlig presentation
och redovisa ett arbete inför en grupp är ett nödvändigt krav på en chalmerist, likaså skall kritik erhållas på
den genomförda presentationen.
Projekt skall innehålla en väl definierad uppgift med verklighetsanknytning och handledaren skall vara
kunnig i ämnet och intresserad av projektarbetsformen. Det är viktigt att den arbetsbörda som ett
delmoment medför motsvarar antalet kurspoäng för delmomentet. Samt att en tydlig fördelning över dessa
klargörs för studenten och hur dessa ligger till grund för betygsbedömningen. Alla rapporter och andra
avhandlingar skall språkgranskas.Laborationer och tillämpningar skall på ett naturligt sätt knytas till övrig
undervisning. Redovisning av laborationer, både muntligt och skriftligt, skall i betydande grad ingå som
ett led i utbildningen och examinationen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att läraren skall ge studenterna utförlig feedback och en möjlighet att förstå
bedömningskriterier

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att alla rapporter och avhandlingar språkgranskas
4.2 Examination
Det är viktigt att examinationsformerna väl avspeglar kursinnehållet och de kunskapsmål som finns
uppställda för kursen. Examinationen skall kunna ses som ett led i inlärningsprocessen då studenten får
tillfälle att tillämpa sina kunskaper inom ämnet.
Det finns många olika sätt att examinera studenter. Dessa examinationsformer skall så långt det är möjligt
kunna tillämpas anonymt, för att minska möjligheten för diskriminering av vissa studenter.
Examinationsformen påverkar hur studenten lägger upp sina studier. Därför efterlyses mer varierade
examinationsformer som kan ge en minst lika god bild av studenternas kunskaper och färdigheter som
skriftlig tentamen. Det skall dock alltid vara kursens mål och innehåll som skall styra valet av
examinationsform och hänsyn till kursens längd skall också tas. På högskolan i allmänhet finns höga krav
på att studenten skall prestera bra vid tentamenstillfällen. För att minska risken att studenten känner av
dessa krav i för stor utsträckning (stress m.m.), ska all examination kunna göras om i betygshöjande syfte
även om teknologen en gång blivit godkänd, så kallad plussning.
Vid större projekt som examinationsform bör tydliga betygskrav samt uppdelning över procent som
motsvarande del (dagbok, opponering, rapport m.m.) står för i arbetet finnas precis som för projektkurser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det är kunskap och förståelse och inte detaljer som skall prövas vid examination.
Att Att all examination skall vara inrapporterad till LADOK inom 21 kalenderdagar.
Att Att alla kurser skall vara inrapporterade till LADOK inom 21 kalenderdagar efter att sista
obligatoriska moment slutförts.
Att Att all examination skall täcka kursens innehåll.
Att Att all examination uppfylla för kursen uppsatta mål.
Att Att all examination vara relevant med avseende på kursens omfattning, svårighetsgrad och
längd.
Att Att all examination vara av jämn svårighetsgrad mellan ordinarie tenta och omtentor.
Att Att all examination skall bedömas konsekvent.
Att Att Att all examination så långt det är möjligt skall kunna göras anonymt.
Att Att all examination kunna göras om i betygshöjande syfte även om teknologen en gång blivit
godkänd, så kallad plussning.
Att Att alla studenter ska ha rätt att göra om examinationsmoment tills man blir godkänd.
4.2.1 Skriftlig tentamen.
Vid examinationstillfällen där tentamen är utformad så att studenterna skall ge uppsatsliknande svar bör
de ges möjligheten att skriva dessa på en dator. .
Resultatbedömning av all examination skall motiveras. Förslag till lösningar och de rätta svaren skall finnas
tillgängliga även efter visningstillfället. Visning av tentamensrättning skall ske vid minst två tillfällen, varav
Sidan 12 av 56

Sidan 13 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
minst ett inom tio dagar efter det att resultatet anslagits, och minst ett under följande läsperiod. Då skall
det ges tillfälle att ställa frågor och ifrågasätta rättningen. . Då särskilda skäl föreligger skall snabbrättning
kunna begäras.
Studentens egna tentor och rapporter, eller kopior av dessa, skall finnas tillgängliga för studenten. Det
skall också vara enkelt att få lösningarna till föregående års tentor. Alla dessa dokument lyder under
offentlighetsprincipen och bör göras tillgängliga på nätet t.ex. genom kurshemsidan.
Tentamen skall inte vara utformad så att valet av hjälpmedel spelar roll. Det är examinatorns ansvar att
tentamen premierar förståelse och insikt i ämnet snarare än färdigheter i att utnyttja hjälpmedel.
Tentamen ska vara utformad så att de hjälpmedel som tillåts ska under lätta för studenten att få förståelse
och insikt i ämnet snarare än färdigheter i att utnyttja hjälpmedel.
Moment som ger extrapoäng på tentamen skall vara rättade och resultatet meddelat studenten innan
tentamina. Dessa poäng bör följa studenten vid minst två tillfällen då denne tentar kursen och skall inte
öronmärkas enbart för plussning utan skall kunna tillgodoräknas i det slutliga betygsunderlaget oavsett
prestation på den slutliga examinationen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att skriftlig tentamen skall kunna tillämpas anonymt
Att Att det vid tentor, i exempelvis programmering eller i uppsatsliknande tentamina, skall vara
möjligt att utföra dessa på en dator
Att Att alla regler gällande tentamina är tydliga och väl kommunicerade med både examinatorer
och studenter
4.2.2 Examensarbete
På Chalmers utdelas olika examina vilka alla ska innehålla ett examensarbete.
Examensarbetet skall kröna grundutbildningen vid Chalmers och ge studenten möjlighet att tillämpa
erhållna kunskaper. Examensarbetet skall vara ett utbildningsmoment som prövar och utvecklar förmågan
att arbeta självständigt, att inneha ett kritiskt förhållningssätt och ge ett vetenskapligt/konstnärligt djup.
Examensarbetet skall ge förkunskaper för en fortsättning inom forskarutbildning. Examensarbetet är ett
verktyg vid jobbsökande och inte en provanställning.
Examensarbetet skall kunna utföras antingen vid någon av högskolans institutioner eller i näringslivet.
Arbetet skall utföras enskilt eller i mindre grupp. Resultatet av examensarbetet skall vara allmänt
tillgängligt och endast i undantagsfall och i samförstånd mellan examensarbetare, högskola och eventuell
extern aktör vara belagt med sekretess. Detta skall knytas till ett avtal dessa parter emellan. Ett alternativ
till sekretess som bör användas är fördröjd publicering.
Studenter skall i förekommande fall kunna motta lön eller annan ersättning för examensarbete. Avtal om
eventuell ersättning sluts mellan student och företag utan påverkan av examinator eller högskola.
Att studenten fått betalt för sitt arbete under tiden denne examensarbetat får inte inverka på bedömningen
av examensarbetet. Alla studenter skall lägga fram sitt examensarbete både skriftligt och muntligt med
opposition och dessutom opponera på ett annat examensarbete.
Chalmers bör utarbeta dokument som tydligt redovisar vilket ansvar studenten, företaget, handledaren och
examinatorn innehar. Dokumenten skall också innehålla de utsatta målen för de olika former av
examensarbeten som finns på Chalmers. Avtal och information om regler kring examensarbetet skall
komma varje student tillgodo vid examensarbetets start.

SKALL TAS BORT
NYTT
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers utarbetar tydliga regler och riktlinjer för examensarbeten och att dessa
kommuniceras till alla inblandade
4.2.3 Betyg.
Normalfallet är att en betygskala med U, 3, 4 och 5 används. Om kursansvarig finner det lämpligt kan
icke-graderade betyg användas. Eftersom betygen skall avspegla aktuell förståelse och kunskap som
studenterna besitter så skall de vara absoluta. Detta gör också att en students närvaro på kursen inte skall
påverka betygen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers tillämpar målrelaterade betyg.
Att Att betygsskalan ”U, 3, 4, 5” är normalfallet på Chalmers.
4.3 Kursmaterial
Kurslitteraturens innehållsmässiga kvalitet skall hållas så hög som möjligt utan att priset blir för högt. Det
främsta kriteriet när det gäller litteraturen är dess innehållsmässiga karaktär.
Kurslitteraturen skall utgöra ett bra underlag för självstudier. Kurslitteratur skall inte vara handskriven,
den skall vara språkgranskad, korrekturläst och pedagogiskt utformad. Det är även viktigt att litteraturen
främjar ett genus – och mångfaldsperspektiv. Alla problemdelar skall innehålla svar samt lösningar på
grundexempel. Givetvis skall allt material vara aktuellt.
Litteratur och alternativ litteratur skall finnas i en förteckning för respektive kurs. Det åligger examinator
att tillse att all kurslitteratur finns tillgänglig före kursstart och för alla kursdeltagare.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att allt föreläsningsmaterial skall finnas tillgängligt för studenten före och efter föreläsningen
på kurshemsidan.
Att Att all litteratur skall granskas ur ett genus- och mångfaldsperspektiv.
Att Att kurslitteratur håller en hög kvalitet men samtidigt inte har ett för studenten, orimligt pris.
ett riktvärde på maximalt 100 SEK per 1,5 högskolepoäng, utslaget på helår, bör finnas i
åtanke.
4.4 Avgiftsfri utbildning
Utbildningen på Chalmers ska vara avgiftsfri, såväl för nationella som internationella studenter. Det ska
alltid vara valfritt för studenten köpa litteraturen eller avstå. Alltså skall obligatoriska övningar eller dylikt
inte förekomma i litteratur som studenten tvingas köpa. Vid studieresor eller exkursioner, som medför
kostnader ska studenten ha valmöjligheten att inte deltaga och som följd av detta inte tvingas betala en
avgift för att bli godkänd.
Sidan 14 av 56

Chalmers Studentkår kräver
Att Att utbildningen på Chalmers är helt avgiftsfri för alla individer.
4.5 Övriga utbildningsmoment
Sidan 15 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
4.5.1 Breddande utbildningsmoment
De studerandes medvetande om teknik ur ett humanistiskt, samhällsvetenskapligt och miljömässigt
perspektiv är viktigt. Ökad integration av dessa områdens inslag i kurserna är positivt, men får inte
urholka utbildningarnas status.
Inom varje civilingenjörsprogram skall det läsas mellan 15-30 högskolepoäng av icketeknisk karaktär
såsom till exempel design, kognitionsvetenskap, språk och historia. Det är av stor vikt att ämnena kopplas
till utbildningens mål för att inneha relevans för studenten.
Många utexaminerade får arbetsuppgifter av icketeknisk art som t ex ledare, försäljare, marknadsförare
eller administratörer. Det är därför viktigt med kännedom om ekonomiska och organisatoriska
grundbegrepp och dessa orienterande utbildningsmoment skall finnas med i grundutbildningen. Chalmers
skall därför särskilt tillse behovet att få ett ekonomiskt perspektiv samt ett management och organisations
innehåll i alla utbildningar.
Mot bakgrund av den stora vikt miljöfrågorna har i samhället skall en studerande vid Chalmers få
kunskaper om möjligheterna att främja samhällets utveckling så att miljöskador undviks.
På alla utbildningsprogram vid Chalmers skall minst ett obligatoriskt miljömoment ingå.
Miljöutbildningen skall relateras till varje utbildningsprogram och skall visa på möjligheterna att påverka
miljöproblem inom den egna nischen. Miljöfrågor skall kunna komma in som en naturlig del av
undervisningen.
Möjligheten att läsa en fördjupning mot ett icketekniskt område med koppling till den framtida rollen
som ingenjör av skild sort är viktig. Samtliga studenter skall under sin utbildningstid få en klar
uppfattning om teknikens roll i samhället och sitt eget ansvar. Långsiktigt tänkande och en teknisk
helhetssyn är viktigt. Utbildningen skall stimulera debatt och kritiskt tänkande som kan leda fram till
etiska ställningstaganden. Etiska frågor kommer på detta sätt in som en naturlig del i undervisningen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det på varje civilingenjörsprogram läses mellan 15-30 högskolepoäng av icketekniska
ämnen
Att Att ekonomi, organisation och management har en självklar roll inom alla utbildningsprogram
Att Att de icketekniksa kurserna som erbjuds håller en hög kvalité
4.5.2 Fortbildning
Fortbildning är något som är positivt för varje individ och en förutsättning för att kunna verka i det
moderna samhället. Chalmers verkar inom detta område med flera olika aktörer och en samordning bör
ske. Fortbildning är oftast inkomstbringande då företag är de primära kunderna. Chalmers bör förändra
sitt utbud så det blir möjligt för privatpersoner att uppgradera sin kunskap det vill säga att mängden fria
kurser bör öka. Då lärare är eftertraktade krävs det att lärarnas engagemang i fortbildning begränsas för att
säkerställa grundutbildningens kvalitet. Grundförutsättningen för fortbildningens existens är att den inte

SKALL TAS BORT
NYTT
får påverka grundutbildningen negativt, vare sig det gäller lärare, lokaler och övriga resurser. Studenter
som är inskrivna på fortbildning äger ej rätten att bli medlemmar i Chalmers Studentkår.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers är en aktiv aktör inom fortbildning både gentemot näringsliv och allmänhet
Att Att Att Chalmers är en aktiv aktör inom fortbildning av lärare i grundskolan och på gymnasiet
4.5.3 Sommarutbildning
Sommarutbildning är något som Chalmers bör utvidga. Sommarkurser skall både vara av slaget allmänna
teknikkurser för intresserade studenter som vill bredda sitt teknikintresse samt kurser som
Chalmersstudenter kan tillgodogöra sig i sin utbildning. De förra är ett steg i att öka teknikintresset i
samhället. Chalmers Studentkår ser det inte som önskvärt att det blir en tredje termin på läsåret. Resurser
som allokeras till sommarutbildning får ej inverka negativt på grundutbildningens kvalitet.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers bibehåller sitt tvåterminssystem
Att Att Chalmers ser över sitt utbud av sommarkurser och om resurserna tillåter det utökar det
4.6 Språk i undervisningen
Den utexaminerade chalmeristen förväntas ha goda kunskaper i engelska. Det är därför bra att använda
engelskspråkig litteratur om den har högre kvalitet än motsvarande svensk litteratur. Den utländska
facklitteratur som används innehåller många tekniska facktermer och det är därför ett krav att lexikon över
de viktigaste termerna går att erhålla från kursgivande institution.
All litteratur som krävs för att klara av kursen ska vara på svenska eller engelska och för
mastersprogrammen enbart på engelska.
Om Chalmers ska driva utbildningar där undervisningsspråket är engelska krävs att de lärare som
undervisar har goda kunskaper i och kan hantera språket. Det är även lika viktigt att studenterna erbjuds
en stödfunktion så att språkproblem inte blir ett hinder för att genomför utbildningen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att all examination vid behov kunna genomföras på engelska.
Att Att all undervisande persona som undervisar på engelska har goda kunskaper i språket
Att Att Chalmers tar fram stödfunktioner för att hjälpa studenter som har problem med
undervisningsspråket.
Sidan 16 av 56

4.7 Planering och information
Sidan 17 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
4.7.1 Utbildningens planering
Utvecklingen inom alla teknikområden går fort. För att studenterna skall kunna erbjudas aktuell
utbildning måste innehållet i denna förändras med tiden. Antal moment som får plats i utbildningen är
dock alltid begränsad. Ett krav är att för varje nytt utvidgande moment måste något gammalt plockas bort.
Programråden måste ta sitt övergripande ansvar för utbildningsprogrammens upplägg, samordning och
planering. Vad gäller kursers innehåll och ordningsföljd är kommunikation mellan lärare både inom och
mellan institutionerna nödvändig. Samordning mellan kurser ska ske för att undvika överlappning och
glapp i tidsplanering och nivå. Det är också viktigt att den institution som har de bästa förutsättningarna
att genomföra en kurs också ger kursen för samtliga utbildningsprogram.
Kurserna som rekommenderas i utbildningsplanen ska bygga på varandra så att utbildningsprogrammet
hänger samman på ett tydligt sätt. Alla, både lärare och studenter ska se den ”röda tråden” i ett
utbildningsprogram, för att lättare kunna relatera till andra kurser, och på så sätt kunna bredda och
fördjupa sina kunskaper
Studenten skall ha en jämn arbetsbelastning under hela året, både beträffande undervisning och
examination. Tentamensperioder med fler än två skriftliga ordinarie tentamina bör undvikas. Chalmers
skall även se över möjligheterna att införa en veckas höstlov mellan läsperiod ett och två. Utöver detta bör
det både före och efter tentamensperioderna finns åtminstone en schemafri vardag.
Detta skall beaktas vid schemaläggning; schemakrockar mellan obligatoriska kurser får ej förekomma,
krockar mellan obligatoriska och valfria kurser i möjligaste mån skall undvikas och schemaläggning på
kvällstid skall undvikas så långt det går. Chalmers Studentkår är strakt negativa till all schemaläggning i
tentaveckor, detta gäller även laborationer och inlämningsuppgifter.
Masterprogrammen innebär stor valbarhet för studenterna. För att underlätta valet av kurser och
schemaläggning på mastersnivå bör ett system medblockschema införas centralt på Chalmers.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att den institution som har bäst förutsättningar för att genomföra en kurs också får uppdraget
Att Att studentens arbetsbelastning hela tiden är med i beräkningarna vid planeringen.
Att Att Tentamensperioder med fler än två skriftliga ordinarie tentamina bör undvikas
Att Att Chalmers undersöker möjligheterna att införa en veckas höstlov mellan läsperiod ett och
två
Att Att Att Chalmers inför en schemafri vardag före och efter tentamensperioden
Att Att Att Chalmers lärare respekterar schemafria dagar
4.7.2 Kursinformation
4.7.2a Studentportalen
Studentportalen skall vara ett verktyg för studenterna där den informationen man behöver går att finna.
Det är viktigt att studenterna på Chalmers aktivt får delta i utformning och förbättring avstudentportalen.
I delen som kallas kursportalen skall studenter kunna hitta information om specifika kurser (kurskod,
kursnamn, poäng och placering under året), hur kurserna är upplagda (föreläsningar, övningar,
laborationer och konstruktionsövningar), tentamenstillfällen (ordinarie, omtentamen och eventuella
nedlagda kurser). Övrigt på studentportalen skall studenterna hitta information om sina egna studier och

SKALL TAS BORT
NYTT
övergripande information från Chalmers (terminsstart, gemensamma bestämmelser, regler, bestämmelser
för internationella studiegångar samt CSN:s meritprövningsregler).
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter skall kunna hitta ovanstående information på studentportalen
Att Att studenter ska ges möjligheten att delta i utformningen av studentportalen
4.7.2b Kursplaner
För att få mer information om vilka kurser som finns på Chalmers samt deras innehåll skall aktuella
kursplaner alltid finnas tillgängliga. Kursens syfte, innehåll, organisation, kurslitteratur och
examinationsform skall vara angivet. Det skall för varje kurs, i förekommande fall, anges en hänvisning till
likvärdig kurs på Chalmers; detta för att underlätta programbyte och korsläsning mellan program.
All relevant kursinformation ska finnas på en specifik kurshemsida för varje kurs.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla Chalmers kursplaner finns samlade i kursportalen
Att Att alla kurser på Chalmers har en kurshemsida och att denna återfinns i kursportalen
4.7.2c Kurs-PM
För att få mer detaljerad information och en bra översikt över kursens mål, föreläsningsserie, övningar och
laborationer skall en kurs-PM delas ut. Kurs-PM skall finnas tillgänglig via kursportalen i god tid innan
kursens början. Dessutom skall kurs-PM föredras och finnas tillgängligt vid första föreläsningen.
Obligatoriska moment i kursen får ej läggas till eller tas bort efter att kurs-PM har blivit fastställt annat än
i undantagsfall och då med rektorsbeslut som grund.
En Kurs-PM skall innehålla:
• kursens mål och relation till utbildningens mål,
• hur studenten enklast kan nå examinator, föreläsare, övningsledare, labhandledare, kansli, samt
ansvarig försäljare av kursmaterial,
• vilket kursmaterial som ingår, inklusive utdelat material,
• var kursmaterial kan införskaffas, inklusive exempelvis stenciler och OH-kopior, samt priser,
• presentation av examinator/föreläsare och ämnet,
• schema för föreläsningar, övningar och laborationer samt förberedande sidor och tal,
• en sammanfattning av gjorda förändringar sedan förra kurstillfället,
• en beskrivning om var och när man gör anmälan till exempelvis laborationer,
• tid, plats och hjälpmedel för examination,
• obligatoriska moment, slutrapporteringsdatum för dessa samt deras bidrag till totalbetyget,
• tid och plats för granskning av tentamen,
• vad som krävs för att få kursen godkänd samt
Sidan 18 av 56

• eventuella extra tillgodoräknanden av uppgifter under kursens gång.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att en informativ kurs-PM utformas och sprids till alla kursens deltagare
Att Att kurs-PM är klart minst två veckor innan kurstart
Sidan 19 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att kursutvärdering skall nämnas i kurs-PM och om möjligt vem som utför den och
kontaktinformation till denne.
4.7.3 Information om kursval
I god tid innan studenten väljer valfria kurser, mastersprogram eller eventuell studieinriktning inför högre
årskurs skall utbildningsprogrammet i samarbete med berörda institutioner anordna informationstillfällen.
Informationstillfället skall ge en överblick vad gäller specialiseringar som utbildningsprogrammet kan
erbjuda. Skriftlig information om kursval skall finnas tillgänglig för alla studenter.
Studenterna skall ges relevant information om kurserna, både muntlig och skriftlig, för att underlätta
studentens val. Det är mycket viktigt att information om kursval läggs på tider där den inte krockar med
schemalagd undervisning. Allmän kursvalsinformation skall ges från första årskursen, exempelvis i de
kurser som har valfria fortsättningskurser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att information om mastersprogram och andra avslutningar utarbetas och under hela
studietiden kommuniceras till studenten
Att Att informationen om de kursval som måste göras under studietiden är lättillgänglig
4.7.4 Information om utlandsstudier
Ett antal chalmerister väljer att förlägga delar av sina studier utomlands via något av Chalmers
utbytesprogram. Utbyten är ett av de bästa verktygen för internationalisering och utbytesverksamheten bör
därför tas tillvara. För att så många som möjligt ska få möjlighet att ta del av utlandsstudier bör dessa
marknadsföras på ett tydligt sätt. För att förenkla studenternas förberedelser skall högskolan förmedla
adresser till kontaktpersoner på mottagande högskola samt till tidigare utresta studenter. Högskolan skall
också erbjuda den utresta studenten möjlighet till kontinuerlig kontakt under utlandsvistelsen för att följa
upp utbytet och dess kvalitet samt att stödja studenten vid eventuella problem.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att högskolan aktivt informerar och marknadsför de möjligheter till utlandsstudier som
erbjuds.
Att Att Förutsättningarna för internationellt utbyte för såväl studenter som lärare skall ökas.
4.7.5 Information till utbytesstudenter
Studenter som kommer till Chalmers från andra länder skall ha möjlighet till kontakt med personer på
högskolan/studentkåren för att på bästa sätt kunna förbereda sig inför sin vistelse här. Vidare bör de få

SKALL TAS BORT
NYTT
information rörande övriga sociala förhållanden i Sverige, t ex försäkring, personnummer, telefon, sjukvård
och bostad.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att de studenter som kommer till Chalmers från andra länder i god tid erbjuds omfattande och
adekvat information samt kontaktuppgifter till personer på högskolan/studentkåren.
Sidan 20 av 56

5. Personal
Sidan 21 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
För att på bästa sätt underlätta för studenterna bör ett antal funktioner av vägledande och stödjande
karaktär finnas bland högskolans personal. Gemensamt för dem alla är att de skall ge studenterna ett gott
bemötande.
5.1 Högskolans ansvar för studiesociala frågor
För att säkerställa en kontinuerlig utveckling av den studiesociala miljön kräver Chalmers Studentkår att
någon i högskolans ledning skall ansvara för samordning och utveckling av studiesociala frågor. I detta
ansvar ingår att kontinuerligt hålla sig informerad om de faktorer som påverkar studenternas situation och
att tillse att denna information sprids till berörda personer inom högskolan.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att en person i högskolans ledning har ansvar för samordning och utveckling av studiesociala
frågor.
5.2 Studievägledning
Studievägledningens funktioner skall vara en naturlig del av studielivet och lätta att ta del av.
Studievägledarna skall aktivt hjälpa till med planering inför studierna och särskilt stöd skall ges till de
studenter som har problem med att följa utbildningsplanen.
För detta skall det finnas minst en vägledningsfunktion per utbildningsprogram, vilket gäller såväl
mastersprogram som övriga. Studievägledarna bör dessutom finnas i en geografisk närhet till de studenter
de jobbar med för att möjliggöra besök även på 15-minutersraster. Det ska även finnas funktioner för
studievägledning via Internet, framförallt för besvaring av kortare eller standardiserade frågor. Detta kan
exempelvis genomföras med hjälp av mail-/frågeformulär och FAQ.
Det är även viktigt med internationell kompetens. Dels skall alla enskilda studentcentrum inneha
internationell kompetens då Chalmers har utländska studenter på många av sina mastersprogram. Det
skall även finnas internationell studievägledning, både för utländska studenter som söker information om
skolan eller redan kommit hit, såväl som för studenter som vill söka sig utomlands.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det för varje utbildningsprogram finns minst en person med studievägledningsfunktion.
Att Att studievägledarna skall finnas på rimligt gångavstånd till de studenter de jobbar med.
Att Att studievägledning via Internet möjliggörs.
Att Att studievägledarna har en god insikt i vad det innebär att studera på Chalmers
Att Att det på Chalmers finns en studievägledning med internationell inriktning.
Att Att de anställda på den internationella studievägledningen har goda språkkunskaper.
Att Att Att alla studentcentrum innehar internationell kompetens och kan ta hand om sina
internationella mastersstudenter.

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att studievägledare med ansvar för program med internationella studenter har goda
engelskakunskaper.
Att Att internationella studenter erbjuds service av samma kvalitet som övriga studenter.
5.3 Kurator och präst
Att högskolan har en kurator anställd underlättar kontaktsökandet med denne och leder till att fler
studenter söker hjälp i ett tidigare skede. Studenternas mentala välmående är av största vikt. Därför skall
det finnas en kurator anställd av högskolan. Kuratorn ska ta emot alla typer av ärenden, oberoende av
direkt koppling till studierna.
Studentprästen är inte anställd av högskolan, men får sitt rum betalat därifrån. Närheten till studenterna är
mycket viktig, och skall bevaras. Prästens arbete ska innebära kris- och stödsamtal med studenter oavsett
deras religiösa tillhörighet. En del av arbetet ska dessutom bestå i att vid behov förmedla kontakt till andra
religiösa företrädare.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att det på Chalmers finns en kurator anställd.
Att Att Att kuratorn och, förutsatt att en sådan finns placerad på Chalmers, studentprästen får
lättillgängliga och centralt belägna rum finansierade av Chalmers.
5.4 Lärare
Chalmers lärare bedriver grundutbildning, forskarutbildning, forskning, fortbildning samt samverkan med
samhället. Lärare, studerande och administration inom verksamhetsområdena skall samarbeta, inte
konkurrera, för att skapa ett bra klimat på Chalmers.
Alla som undervisar vid Chalmers skall vara goda pedagoger, såväl lärare som assistenter. Pedagogisk
skicklighet och pedagogiskt intresse skall väga lika tungt som ämneskunskaper och forskarmeriter vid
tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Pedagogiken som används i undervisningen på
Chalmers måste hela tiden utvecklas. Det är inte nödvändigtvis själva innehållet i kursen som skall
anpassas utan hur det förmedlas.
Lärare och assistenter skall behärska sitt ämne, vara väl förtrogna med kurslitteratur och studier vid en
teknisk högskola. Lärarna skall vara införstådda i studenternas förkunskaper och får inte förutsätta att de
har kunskaper utöver antagningskrav eller tidigare kurser. Det får aldrig förekomma lärare eller assistenter
som inte kan göra sig fullständigt förstådda på svenska eller engelska. På mastersprogramen får det aldrig
förekomma lärare eller assistenter som inte kan göra sig fullständigt förstådda på engelska.
Ett sätt att ge större bredd åt undervisningen är att komplettera högskolans egna föreläsningar med
gästföreläsningar. Gästföreläsaren kan exempelvis komma från näringslivet, ett annat lärosäte eller ha
internationell anknytning. Gästföreläsaren skall vara väl medveten om i vilken kurs deras föreläsning ingår,
vilka förkunskaper auditoriet har samt vad denne förväntas tala om och hur detta kopplas till kursen.
Läraren har en viktig roll som förebild för studenterna när det gäller attityder och undervisning. Om
studenten blir diskriminerad av sin lärare så påverkas studenten både psykiskt och studiemässigt.
Lärarna skall göras medvetna om jämlikhet och anpassa sitt sätt att undervisa efter studenternas olika
bakgrund och förutsättningar. De skall också göras medvetna om jämställdhet och genusfrågor. Läraren
och Chalmers skall se det som positivt och utvecklande om studentgruppen är heterogen. Det är viktigt att
Sidan 22 av 56

Sidan 23 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
läraren ger en sådan stämning i undervisningen att alla känner sig välkomna och inte diskrimineras på
något sätt.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers värderar pedagogisk skicklighet lika tungt som ämneskunskaper och
forskarmeriter vid anställningar.
Att Att all Chalmers personal skall kunna göra sig fullständigt förstådd på svenska eller engelska.
Att Att jämställdhetsutbildning är obligatorisk för alla doktorander och nyanställda lärare.
Att Att alla lärare och assistenter på mastersprogramen kan göra sig fullständigt förstådda på
engelska.
Att Att undervisningen på Chalmers är av sådant slag att alla, oavsett bakgrund eller tillhörighet,
kan tillgodogöra sig den på bästa sätt.
5.5 Tjänstetillsättning
Fler kvinnliga förebilder bland anställda på högskolan bidrar till att skapa en mer jämställd miljö på
Chalmers. För att så långt som möjligt behandla samtliga sökande rättvist skall en jämn könsfördelning
eftersträvas i anställningskommittéer och övriga grupper som har till uppgift att ta fram nomineringar.
Studenterna skall ha en självklar plats i anställningskommittéerna. Det är viktigt att
studentrepresentanterna inte används till att jämna ut bristande mångfald bland övriga representanter.
Nämnderna skall ges utbildning inom jämställdhet i syfte att lära sig ta hänsyn till skillnaderna i mäns och
kvinnors språk, sätt att uttrycka sig och sätt att presentera sig själva.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att det skall eftersträvas jämn könsfördelning i anställningskommittéer och övriga
nomineringsgrupper.
Att Att studenterna bereds plats i anställningskommittéerna.
Att Att anställningskommittéer och övriga nomineringsgrupper ges jämställdhetsutbildningar.

SKALL TAS BORT
NYTT
6. Rekrytering/Antagning
Studenterna på Chalmers skall i mesta möjliga mån spegla mångfalden i samhället. Antagningsformerna
skall vara av sådant slag att det är de bäst lämpade individerna som börjar studera på Chalmers.
6.1 Mångfald
Chalmers skall kvalitativt rekrytera de bästa studenterna oavsett kön, bakgrund eller tillhörighet. För att
öka antalet sökande från underrepresenterade grupper bör arbete bedrivas med att rikta rekryteringsinsatser
mot just dessa, för att visa att alla är lika välkomna till och har lika bra chanser att klara sig på Chalmers
oavsett bakgrund. Kvotering skall inte användas. Vi tror att kvotering leder till fler avhopp och är ett
medel som bara påverkar på ytan. Vid lika meriter kan dock företräde ges till person av det
underrepresenterade könet, som ett sista steg innan lottning.
Det är inte individerna som skall anpassa sig till Chalmers utbildningssystem eller studiesociala miljö. Det
är Chalmers och utbildningen på Chalmers som måste utvecklas så att dessa tilltalar fler presumtiva
studenter, speciellt från de idag underrepresenterade grupperna. Vid antagning så får högskolan tillsätta 10
% av platserna med alternativa antagningsmetoder. Det är ett användbart redskap när man vill öka
mångfalden på Chalmers, och bör utnyttjas i större utsträckning. Det är dock viktigt att dessa samt redan
befintliga alternativa antagningmetoder utvärderas noggrant, så att de inte är utformade på ett sådant sätt
att speciella grupper missgynnas.
För att öka teknikintresset och intresset för att läsa vidare hos de underrepresenterade grupperna bör
Chalmers arrangera exempelvis sommarkurser eller seminarier på skolan, eller visa upp förebilder på
Chalmers.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers skall ta fram och använda alternativa antagningsmetoder för att minska
diskriminering vid antagning till högre studier.
Att Att Chalmers skall arbeta med att minska glappet mellan gymnasiet och högskolestudier på
Chalmers. På det sättet kan man rekrytera fler presumtiva studenter som är tveksamma till
högskolestudier.
Att Att informationen som går ut till eleverna på gymnasiet alltid är sanningsenlig och håller hög
kvalitet, så att fler uppmuntras till att investera i sin framtid genom studier.
Att Att högskolan skall arbeta för att öka intresset för naturvetenskap och teknik bland Chalmers
underrepresenterade grupper på gymnasiet och grundskolan.
Att Att högskolan utreder varför könsfördelningen mellan olika utbildningar på Chalmers är så
olika.
6.2 Utbildningsaspekt
6.2.1 Rekrytering
Det är av yttersta vikt att Chalmers har ett aktivt program för rekrytering så väl nationellt som
internationellt. Detta innebär aktivt arbete för att ge information om vad studier vid Chalmers innebär,
såväl som att sprida kunskap om chalmeristens framtida yrkesroll. Det är viktigt att studenter på Chalmers
syns i rekryteringsarbetet och därför skall studenter som jobbar med detta uppbära skälig lön för sitt
Sidan 24 av 56

Sidan 25 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
arbete. Chalmers skall ha relevanta mål med framtida rekrytering samt åtföljande strategi bör läggas utefter
de framtagna målen. Målen skall följa Chalmers visionsdokument. Chalmers rekrytering skall baseras på
relevant information utifrån den faktiska situationen på Chalmers för att ej locka de alltmer heterogena
studerandegrupperna till något som de inte vill studera. Chalmers skall arbeta för att öka mångfalden i
rekryteringsbasen. Det är viktigt att Chalmers arbetar med att öka teknikintresset hos yngre (grundskola
och tidigare), detta i långsiktigt syfte.
För att inte gå miste om begåvningar bör Chalmers finna vägar för att bredda urvalsgrupperna. Detta kan
göras genom att utöka antalet platser vid det förberedande Högskolebasåret. Det är viktigt att
Högskolebasåret inte ses som en genväg till en plats vid Chalmers övriga utbildningar.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers har ett aktivt program för att öka teknikintresse bland barn och ungdomar
Att Att Chalmers har ett aktivt program för rekrytering
Att Att Chalmers skall arbeta aktivt för en breddad rekrytering
Att Att Chalmers har ett Tekniskt basår
6.2.2 Antagning av studenter
De studenter som antas till studier vid Chalmers skall vara de som har störst möjligheter att tillgodogöra
sig utbildningen. Studenterna skall ha intresse för teknik, matematik och naturvetenskap. Viktigast är dock
att de gjort ett aktivt val samt har motivation och vilja till tekniska studier.
Det är viktigt att slå fast i den särskilda behörigheten vilka förkunskaper som är nödvändiga för studier vid
Chalmers. Chalmers bör inte anta fler studenter än att undervisningskvaliteten bibehålls och utvecklas.
Tiden mellan gymnasium och högskola är en viktig, studiemotiverande tid, och motivation är en
grundläggande förutsättning för att tillgodogöra sig högskolestudier. Därför bör även andra erfarenheter än
arbetslivserfarenhet vägas in vid antagningen. Chalmers skall undersöka möjligheterna att använda
alternativa antagningssystem.
Chalmers Studentkår kräver:
Att Att Chalmers har tydliga regler för behörighet till samtliga program samt att reglerna skall vara
tillräckliga för att alla individer som sedermera antas klarar utbildningen
Att Att Att Chalmers kontinuerligt arbetar med alternativa antagningsmetoder

SKALL TAS BORT
NYTT
7 Likabehandling
Högskolan har det yttersta ansvaret för att verka för en jämlik skola, där alla oavsett kön, ålder sexuell
läggning, social bakgrund, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning skall
ha samma reella rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla är lika mycket värda och alla skall ha
fullgoda möjligheter att studera och medverka på fritidsaktiviteter på Chalmers.
7.1 Mål och Vision
Varje student skall vara fri att utvecklas som individ och kunna påverka utvecklingen av Chalmers. Alla
studenter skall behandlas likvärdigt och ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter. Alla anställda
och alla studenter skall ha en jämlik attityd och vara medvetna om jämlikhetsfrågor. Mångfald berikar
utbildningen och skall därför eftersträvas och aktivt verkas för.
7.2 Högskolan
Studenter på Chalmers skall inte drabbas av orättvisor på grund av sin bakgrund eller tillhörighet. För att
det skall vara uppnåeligt måste kulturen inom Chalmers genomlysas så att en jämlik attityd införlivas i
hela organisationen. Då Chalmers har som mål att bli en av de bästa högskolorna i världen så bör
Chalmers rekrytera bredare med hänsyn till jämlikhetsaspekten samt arbeta för att profilera sig som en
mångkulturell högskola. Alla anställda ska genomgå en kurs som behandlar ett mångkulturellt arbetssätt
samt jämlikhetsarbete i högskolan.
Alla Chalmers anställda, speciellt lärare och studievägledare, har en viktig roll för studenternas trivsel och
därför skall alla anställda ha kunskap om vad jämlikhet innebär och använda den kunskapen i sitt arbete.
Det är viktigt att jämlikhetsarbete införlivas i hela verksamheten och medvetet används på daglig basis.
Lärarna ska anpassa sitt sätt att undervisa efter studenternas olika bakgrund och förutsättningar.
Högskolan är enligt lag skyldig att upprätta planer för både jämställdhets- och likabehandlingsarbete. På
Chalmers måste dessutom varje institution utarbeta en egen jämställdhetsplan, som även bör omfatta
studenter och utbildning. Samma förhållanden bör gälla likabehandlingsplanerna. Planerna skall vara
uppdaterade och deras innehåll skall vara relevant och tillräckligt omfattande. Det skall tydligt framgå vart
man kan vända sig om man som student känt sig negativt särbehandlad. Chalmers skall ta varje indikation
på diskriminering på största allvar och se till att lämpliga åtgärder vidtas, oavsett om det är en lärare eller
en student som har varit den som diskriminerat.
Vidare skall det på skolan åtminstone finnas en jämlikhetskoordinator för att arbetet med dessa frågor
skall få kontinuitet och tyngd. Arbetet skall innebära ansvaret för att samordna jämlikhets- och
jämställdhetsarbetet på skolan, utbilda personal och studenter inom ämnena samt utreda frågor som har
med ämnena att göra.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers organisation skall präglas av kvalitativ jämställdhet.
Att Att alla institutioner på Chalmers skall ha både en jämställdhetsplan och en
likabehandlingsplan som inkluderar studenter och utbildning.
Att Att studenterna informeras om var man kan ta del av jämställdhets- och
likabehandlingsplanerna.
Att Att det på Chalmers finns en jämlikhetskoordinator anställd.
Att det på Chalmers finns en jämställdhetskoordinator anställd.
Sidan 26 av 56

Sidan 27 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att Chalmers skall profilera sig som en tekniskt framstående och internationell högskola.
Att Att Chalmers skall bedriva ett aktivt attitydförändrande arbete samt skapa opinion för frågor
rörande etnisk och social mångfald inom högskolan.
Att Att de ordningsstadgar som finns på Chalmers skall minst röra diskriminering, enligt de
lagstadgade diskrimineringsgrunderna samt alla typer av trakasserier.
Att Att Chalmers skall öka kunskapen om jämlikhetsfrågor i grundutbildningen och forskningen.
Att Att alla anställda skall genomgå en kurs som behandlar ett mångkulturellt arbetssätt.
Att Att kunskap om genusskillnader och mångkulturella skillnader integreras i alla
programutbildningar, dock inte nödvändigtvis i alla kurser.Att Att skolan får ta del av jämställdhetsutbildningar
anställda på
Att Att Chalmers aktivt informerar näringslivet om fördelen med studenter från Chalmers oavsett
studentens bakgrund och tillhörighet
7.3 Studenterna
Jämlikhet är ett strukturellt problem . Alla individer bär ett ansvar för den miljö, den sociala kultur och de
traditioner de deltar i. Det är kontakterna mellan individerna som skapar den sociala kulturen. Det är
därför individernas ansvar att skapa en jämlik högskola och studentkår, ett Chalmers där alla tillåts känna
trygghet i att vara dem de är.
De studerande vid Chalmers kommer i framtiden att vara yrkesverksamma och många i ledande positioner
i näringslivet. De skall därför under utbildningen bli medvetna om jämlikhetsfrågor. En bättre atmosfär på
Chalmers ger en mindre risk att studenter hoppar av på grund av otrivsel. Om mångfalden bland
studenterna ökar medverkar det i framtiden till fler förebilder för olika grupper eftersom rekryteringsbasen
till doktorander, forskare och lärare blir större. Högskolan bör stödja aktiviteter ur minoritetsgruppers
perspektiv men rikta sig till alla studenter.
Studenter på Chalmers skall inte drabbas av orättvisor på grund av sin bakgrund eller tillhörighet.
Högskolan bör stödja aktiviteter ur minoritetsgruppers perspektiv men som rikta sig till alla studenter
Vidare skall högskolan ta sitt ansvar ur ett arbetsmiljöperspektiv och hjälpa till med jämlikhetsarbetet
genom att ställa upp med både personalmässiga och ekonomiska resurser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att studenterna skall ha möjlighet att ta del av utbildningar i jämlikhet och jämställdhet.
Att Att Chalmers skall ta fram riktade insatser för att stödja de underrepresenterade grupperna på
skolan.
Att Att Chalmers ska stödja aktiviteter ur minoritetsgruppers perspektiv som riktar sig till alla
studenter.
Att Att Chalmers tar ansvar för studenternas jämlikhetsarbete, bland annat genom att hjälpa till
med personalmässiga och ekonomiska resurser.
7.4 Sexuella trakasserier
Det viktigaste kännetecknet för sexuella trakasserier är att de är oönskade av den som utsätts för dem. Det
är varje individs ensak att avgöra vilket uppträdande som kan accepteras och vad som är kränkande.

SKALL TAS BORT
NYTT
Sexuell uppmärksamhet, oavsett om den är positivt eller negativt menad, övergår i sexuella trakasserier om
den som står för beteendet fortsätter, trots att det har gjorts klart att mottagaren anser att den sexuella
uppmärksamheten är ovälkommen. Ett enda tillfälle kan emellertid vara att betrakta som sexuella
trakasserier om beteendet är tillräckligt allvarligt. Att den sexuella uppmärksamheten är oönskad skiljer
sexuella trakasserier från beteenden som är välkomna och ömsesidiga.
Chalmers Studentkår tolererar inte någon form av sexuella trakasserier, oavsett hur subtila eller oskyldigt
menade de än är. Sexuella trakasserier kan innebära allt ifrån kränkande tillmälen till fysiska närmanden.
Detta gäller såväl mellan anställda och studenter som studenter emellan.
Den som har blivit utsatt för sexuella trakasserier skall veta vem man kan prata med om händelsen och var
man kan få hjälp. Därför skall information gå ut om vart man kan vända sig.
Enligt Lagen om likabehandling i högskolan har Chalmers en skyldighet att verka för att studenter inte
utsätts för sexuella trakasserier. Högskolan bör tillsammans med kåren upprätta en handlingsplan för hur
man skall agera då fall av sexuella trakasserier upptäcks så att både offer och förövare får hjälp. Det är också
viktigt att det klargörs vilka eventuella disciplinåtgärder som kan bli aktuella. Viktigast är information till
studenterna om tillvägagångssätt och kontaktpersoner då man blivit utsatt för sexuella trakasserier.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla fall av sexuella trakasserier som kommer högskolan eller studentkåren till kännedom tas
på allvar och utreds, oavsett vem som blivit kränkt eller vem som har kränkt någon annan.
Att Att studentkåren och Chalmers tillsammans upprättar en handlingsplan för hur fall av sexuella
trakasserier skall hanteras, samt att en sådan plan finns tillgänglig för alla studenter.
7.5 Mångfald
”Det är inte olikheterna i sig utan samspelet mellan dem som gör mångfalden till en framgångsfaktor”
(Integrationsverkets mångfaldsplan).
I en akademisk miljö är det berikande att det finns en mångfald av idéer, perspektiv, infallsvinklar och
frågeställningar. Mångfald är idag till stor utsträckning en rekryteringsfråga, speciellt inom etnisk
tillhörighet, eftersom de grupperna är starkt underrepresenterade på högskolorna. Chalmers har ett ansvar
att informera om regler och normer inom högskolan för studenter. På det sättet kan man undvika att
studenter stöter på problem på grund av sin etniska tillhörighet.
7.5.1 Social bakgrund
Det är viktigt att Chalmers attraherar alla människor oavsett social bakgrund. De som kommer från en
studieovan miljö väljer i mindre utsträckning att söka sig till högskolestudier än personer med föräldrar
som har akademisk bakgrund. Snedrekryteringen kan även bero på skillnader i ekonomiska
förutsättningar. Studenter från familjer med sämre ekonomiska förutsättningar måste känna att de kan ha
en trygg totalekonomi även när de studerar. Det är en grundförutsättning för att studierna på Chalmers
skall lyckas.
Det är viktigt att Chalmers rekryterar studenter efter deras kunskap och att man attraherar presumtiva
studenter oavsett social bakgrund. Det är en rättvisefråga att alla studenter skall känna att de har rätten och
möjligheten att söka sig till Chalmers.
Chalmers Studentkår kräver
Sidan 28 av 56

Sidan 29 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att högskolan aktivt motverkar attityder, mönster och beteenden som förstärker social
snedrekrytering till Chalmers.
7.5.2 Etnisk tillhörighet och religion
Ett vanligt problem är att det ofta glöms bort att människor med utländsk bakgrund inte utgör en
homogen grupp. En gemensam faktor är dock att dessa individer på olika sätt missgynnas och i många fall
diskrimineras. 2002 hade 12 % av de nyantagna på Chalmers utländsk bakgrund. Det är en siffra som är
låg och dessutom lägre än för riket i stort.
4 % av studenterna på Chalmers har huvudsakligen vuxit upp i ett land utanför Norden. Av de studenter
som huvudsakligen har vuxit upp i ett land utanför Europa har 30 % känt sig orättvist behandlade på
grund av kön, etniskt ursprung eller sexuell läggning under tiden vid Chalmers. Motsvarande siffra för alla
manliga studenter på Chalmers är 4 %. Statistik är ingen sanning men ett riktmärke.
Det är viktigt att både Chalmers Studentkår och Chalmers tar ansvar för att ingen på något sätt känner sig
illa behandlad eller diskriminerad på Chalmers.
För att öka mångfalden på Chalmers anser Chalmers Studentkår att vidare studier bör utföras på området
etnisk snedrekrytering, för att ytterligare kartlägga vilka faktorer som kan påverka den kvalitativa
integreringen av etnisk mångfald i högskolan och samhället i övrigt. En sådan bör sedan ligga till grund för
en handlingsplan för breddad rekrytering med fokus på etnisk tillhörighet. Handlingsplanen ska även
innefatta hur Chalmers kan nå ut till nya potentiella studentgrupper för att rekrytera de bästa studenterna.
För att Chalmers skall bli attraktivare för alla studenter oavsett etnisk tillhörighet, skall informationen
tydliggöra att Chalmers vill ha en större bredd bland sökande till skolan. En naturlig acceptans för olika
kulturer samt en fullvärdig integration kommer att locka fler kvalificerade studenter. Det är viktigt att
ingen person känner sig hindrad av att söka till Chalmers på grund av sin etniska tillhörighet.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers tillsammans med Chalmers Studentkår skall motverka alla typer av utanförskap
på grund av etnisk tillhörighet.
Att Att Chalmers tar fram en handlingsplan för breddad rekrytering för att kunna värva de bästa
studenterna, oavsett etnisk tillhörighet.
Att Att Chalmers i sin information tydliggör att de vill ha en stor bredd bland de sökande till
skolan.
7.6 Sexuellt likaberättigande
Med sexuell läggning avses homo-, bi- och heterosexualitet. Begreppet sexuellt likaberättigande omfattar
även transsexuella personer. Förkortningen HBT står för homo-, bi- och transsexuella personer.
De problem som idag drabbar HBT-personer är till stor del orsakat av kunskapsbrist vilket visar sig i de
fördomar som finns mot HBT-gruppen. HBT-personer drabbas ofta av trakasserier och diskriminering.
Vårt samhälle genomsyras av en heterosexuell norm, vilket lätt kan avspeglas och reproduceras inom
Chalmers. Att heterosexualiteten utgör norm innebär att den uppfattas som naturlig och neutral, och
därmed osynliggörs, medan annan sexuell läggning blir differentiellt utpekad och då synlig. Det måste
Chalmers Studentkår och Chalmers motarbeta genom personligt ansvarstagande, både hos studenter och
anställda, och genom information kring de här frågorna eftersom Chalmers ska vara en värderings- och

SKALL TAS BORT
NYTT
normproducerade högskola. Ingen skall känna sig kränkt eller bli diskriminerad som individ eller som
grupp på Chalmers eller inom Chalmers Studentkår oavsett läggning. Ingen skall tveka att söka Chalmers
på grund av sin sexuella läggning.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers uppmärksammar förekomsten av diskriminering och kränkande särbehandling
på grund av sexuell läggning samt bedriver ett aktivt arbete för att främja sexuellt
likaberättigande och motverkan av diskriminering.
Att Att Chalmers tar fram en handlingsplan för att motverka uppkomst av ovanstående problem.
Att Att anställda, speciellt lärare och studievägledare, skall bli insatta i problematiken för HBTgruppen.
7.7 Funktionsnedsättning
Jämlikhet för personer med funktionsnedsättning innebär möjlighet till full delaktighet och att alla har
samma möjlighet till service, hjälp och information. För Chalmers Studentkår är detta speciellt viktigt
under mottagningen.
Alla funktionshinder är inte synliga. Det kan även innebära psykiska eller neuropsykiatriska begränsningar
eller läs- och skrivsvårigheter. Det är viktigt att ha förståelse för dessa icke synliga funktionshinder, samt
att de inte på något sätt förringas. Det skall aldrig bli en ekonomisk diskussion kring de hjälpmedel och
anpassningar som kan behövas för att studenter med funktionsnedsättning skall kunna bedriva sina studier
eller delta i fritiden på Chalmers. Det är individens behov som skall tillgodoses och stå i centrum.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att det på högskolan finns personer med särskilt ansvar för att handha ärenden rörande
funktionsnedsättningar.
Att Att alla studenter på Chalmers ska ha möjlighet till full delaktighet i såväl studier. som
fritidsaktiviteter som äger rum på Chalmersområdet eller i högskolans eller studentkårens
regi.
Att Att alla studenter ska i största möjliga mån ha möjlighet till full delaktighet i fritidsaktiviteter
som äger rum på Chalmersområdet eller i högskolans eller studentkårens regi.
7.7.1 Studier
Såväl utbildning som studiemiljö skall vara anpassad och tillgänglig för studenter med
funktionsnedsättning så att de kan delta på lika villkor. Studenter med funktionsnedsättning skall ha full
tillgång till hjälpmedel för att klara av studierna på Chalmers. Vidare skall det ses som en självklarhet att
speciella behov i samband med tentamen tillgodoses.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter som har speciella behov i samband med studier eller tentamen får dessa
tillgodosedda.
Sidan 30 av 56

Sidan 31 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
7.7.2 Lokaler
Det är viktigt att området och att lokalerna på Chalmers anpassas för att studenter med
funktionsnedsättning skall kunna röra sig fritt samt att detta sker omgående. Vid ombyggnader på
Chalmers är det viktigt att vägar inte spärras av De tillfälliga lösningarna drabbar studenter med
funktionsnedsättning hårt. Det är viktigt för studenter med funktionsnedsättning att det finns tillgång till
vilorum i närheten av undervisningslokaler. Studenter med funktionsnedsättning skall få information om
var vilorummen är och hur man lånar dem.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmersområdet samt dess lokaler skall i största möjliga mån vara anpassade för att
erbjuda full tillgänglighet även för personer med funktionshinder.
Att Att alla om- och tillbyggnationer på Chalmers helt uppfyller kraven på full tillgänglighet.
Att Att tillfälliga lokaler inte erbjuder sämre tillgänglighet än permanenta.
Att Att Att det finns vilorum tillgängliga samt att det finns klar och tydlig information om hur man
kommer åt dessa.
7.7.3 Information
Information skall vara tillgänglig för alla. Det är det faktum att den omgivande miljön brister i till exempel
information, kommunikation eller utbildning som hindrar människor med funktionsnedsättning från att
delta på lika villkor. Studenter med funktionsnedsättning på Chalmers skall få information av Chalmers
om sina rättigheter och den service som finns när de har blivit antagna. Chalmers skall inte skönmåla
bilden utan hålla sig till saklig information om studiesituationen och om vilka hinder och möjligheter som
finns för studenter med funktionsnedsättning på Chalmers. Chalmers måste ge råd och stöd så att
studentens svårigheter i den dagliga situationen på Chalmers undanröjs. Det skall vara klart och tydligt
vart man skall vända sig för att få den hjälp och det stöd man behöver. Vidare skall Chalmers informera
om vart man kan vända sig om man behöver få ett funktionshinder dokumenterat.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter med funktionsnedsättning skall få information av Chalmers om sina rättigheter
och möjligheter till hjälpmedel när de blivit antagna.

SKALL TAS BORT
NYTT
8 Studie- och arbetsmiljö
En god arbetsmiljö är en förutsättning för goda studieresultat. Alla måste kunna studera utan att riskera sin
hälsa. Ett helhetsgrepp om arbetsmiljön krävs, eftersom den totala arbetsmiljön skapas av en samverkan
mellan fysisk och psykosocial miljö. Genom att uppmärksamma och åtgärda brister i arbetsmiljön
förebyggs arbetsskador och en god studiemiljö uppnås. Det får aldrig vara så att arbetsmiljöproblem
hindrar eller försvårar för någon att delta i utbildningen. Studenten skall ha reella möjligheter att påverka
missförhållanden i studie- och arbetsmiljön.
8.1 Studerandearbetsmiljöombud
Genom att uppmärksamma och åtgärda brister i arbetsmiljön förebyggs arbetsskador och en god
studiemiljö uppnås. Det får aldrig vara så att arbetsmiljöproblem hindrar eller försvårar för någon att delta
i utbildningen.
Varje program skall ha minst ett studerandearbetsmiljöombud. Studenter skall vara fullvärdiga ledamöter
i den formella organisationen av arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att studerandearbetsmiljöombud har
sådan grundläggande rättighet som rösträtt i samma omfattning som övriga inblandade i skyddsarbetet.
Studerandearbetsmiljöombud skall tillsammans med högskolerepresentanter sitta med i en lokal grupp
som har till uppgift att bevaka den fysiska och psykiska arbetsmiljön på programmet.
Studerandearbetsmiljöombud skall ha rätt till för målgruppen anpassad utbildning, vilken skall bedrivas
på lämplig tid för studenterna och ombesörjas av Chalmers. Möjligheten att följa obligatoriska kurser skall
inte påverkas av att studenten fungerar som arbetsmiljöombud.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att arbetsmiljöproblem, vare sig de är av fysisk eller psykisk karaktär, aldrig får påverka någons
studier negativt.
Att Att alla program skall ha minst ett arbetsmiljöombud.
Att Att studenternas arbetsmiljö skall behandlas i för ändamålet anpassade grupper bestående av
högskolerepresentanter och studenter
At Att At
studenterna skall vara fullvärdiga medlemmar i organisationen av arbetsmiljöarbetet.
Att Att högskolan skall utbilda studerandearbetsmiljöombuden.
8.2 Fysisk studie- och arbetsmiljö
Den optimala undervisningslokalen är utformad så att kontakten mellan föreläsare och studenter är god,
samt att högt ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation, belysning, akustik, säkerhet och lokalvård
uppfylls. En god arbetsmiljö är förutom ett grundläggande krav ett konkurrensmedel när det gäller att
attrahera studenter till skolan.
För att markera vikten av bra lokaler för undervisning och studier skall det på högskolan finnas någon
form av forum med studentrepresentation där lokalerna på Chalmers diskuteras ur ett studentperspektiv.
Undervisningen för ett program ska planeras för att undvika långa avstånd mellan undervisningslokalerna.
Undervisning för samma program på båda campusområdena ska undvikas under samma dag. I synnerhet
är det viktigt att undervisningen under de första två åren på ett program begränsas till ett avgränsat
geografiskt område. Högskolan måste också ta ett ansvar för de ökade resekostnader det kan innebära med
undervisning på två campus.
Sidan 32 av 56

Sidan 33 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Även utomhusmiljön är viktig för trivseln för studenterna. Det är därför minst lika viktigt att man
planerar och utvecklar denna i samma takt som byggnaderna utvecklas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers lokaler uppfyller högt ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation, belysning,
akustik och lokalvård.
Att Att studenternas lokaler diskuteras i ett av högskolan och Chalmers Studentkår gemensamt
definierat forum.
Att Att undervisningslokalerna för varje utbildningsprogram skall hållas samlade till en begränsad
geografisk yta under de första två åren.
Att Att lokalerna för undervisningen på ett program ska planeras för att undvika långa
transportsträckor för studenterna.
Att Att Chalmers lokaler och utomhusmiljö ständigt utvecklas för att öka trivseln hos studenterna.
8.2.1 Dator-, rit- och laborationssalar
Datorsalar används kontinuerligt under hela dygnet och skall därför uppfylla högt ställda krav på
ventilation och kylning, då en datorsal ofta kan bli varm på grund av dess utrustning. Det är viktigt att
arbetsplatserna i datorsalarna är ergonomiskt riktigt utformade och att salarna innehåller erforderlig
utrustning. Då stor del av utbildningen kräver datorarbete är det viktigt att det finns god tillgång till
datorer. Dessutom skall tillgången till trådlöst nätverk byggas ut för att täcka hela campusområdena. Detta
för att erbjuda möjlighet till varierande arbetsmiljö. Det skall också finnas god tillgång till support och
service då det uppstår problem med arbetsdatorerna.
I laborationslokaler finns ofta utrustning som kräver speciell hantering. Det är därför viktigt att lokalerna
uppfyller högt ställda krav på arbetsmiljö och säkerhet. Om särskild utbildning eller skyddsutrustning
krävs skall högskolan tillhandahålla sådan.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att dator-, rit- och laborationssalar uppfyller ovan ställda krav på ventilation och säkerhet samt
är ergonomiskt utformade.
Att Att Att det finns god tillgång till datorsalar.
Att Att det trådlösa nätverket på skolan täcker hela campusområdena.
Att Att Att det för studenterna på skolan finns fullgod datorservice och –support.
8.2.2 Kontorsarbetsplatser
Forskarstuderande samt examensarbetare tillbringar mycket tid i kontorsmiljö. Det är därför viktigt att
kontorsarbetsplatserna uppfyller högt ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation, belysning, akustik och
lokalvård.
Chalmers Studentkår kräver

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att kontorsarbetsplatserna uppfyller högt ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation,
belysning, akustik och lokalvård.
Studieplatser
Alla studenter skall ha tillgång till studieplatser. Det skall finnas studieplatser både för enskilda och
grupper, vilka skall vara tillgängliga hela dygnet. Studieplatser skall vara placerade både centralt och i
närhet till undervisningen, med god spridning över båda campusområdena. Alla studieplatser på Chalmers
skall vara tillgängliga för samtliga Chalmers studenter. Då behoven är varierande ska det finnas god
tillgång både till mindre grupprum och till läsesalar.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det skall finnas studieplatser i tillfredsställande omfattning.
Att Att alla studenter skall ha tillgång till alla studieplatser.
Att Att studieplatsernas utformning präglas av en variation för att kunna uppfylla de olika behov
som finns.
Att studieplatser finns både centralt på campusen och i närhet till undervisningen.
8.3 Psykosocial studie- och arbetsmiljö
I en akademisk miljö skall lokalerna vara utformade så att även människor med särskilda fysiska behov kan
tillgodogöra sig utbildningen.
En akademisk miljö är inte bara lokaler, utan även en miljö där studenter och anställda samverkar med
respekt och förståelse. För att studenterna skall göras medvetna om den unika miljö de vistas i, bör
studenterna ges möjlighet att göra besök vid institutionerna. Det är därför viktigt att lokaler planeras så att
institutionerna är lättillgängliga för studenter och vice versa.
Även utomhusmiljön är viktig för trivseln för studenterna. Det är därför minst lika viktigt att man
planerar och utvecklar denna i samma takt som byggnaderna utvecklas.
Den attityd som lärare visar mot studenter betyder mycket för motivationen till studier. Det är viktigt att
man från de undervisande institutionerna visar en god vilja att hjälpa de studenter som söker svar på
frågor. Att erbjuda konsultationstid, en tid då man garanterat får tag i någon som kan svara, får inte
innebära att studenter är ovälkomna på andra tider. Undervisningen skall vara utformad så att studenten
kan deltaga aktivt. Delaktighet i planering och utformning av undervisningen är viktigt för välbefinnandet.
Studenten skall ha reella möjligheter att påverka missförhållanden i studie- och arbetsmiljön. Därför skall
studenten ha samma rättigheter och möjligheter till förändring och påverkan som anställda vid högskolan.
Att vara högskolestudent innebär i många fall en stressig levnadssituation. Alla skall veta att de kan vända
sig till studenthälsan för att få hjälp att hantera denna stress.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenterna skall ha reellt inflytande över sin studiesituation.
Att Att alla studenter skall informeras om vart de kan vända sig för att få hjälp med stressrelaterade
problem.
Att Att Chalmers lokaler och utomhusmiljö ständigt utvecklas för att öka trivseln hos studenterna
Sidan 34 av 56

Sidan 35 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att lärare såväl som studenter och andra anställda har en bra attityd, med hörnstenarna:
respekt, förståelse och god vilja
8.4 Studentlokaler
För att uppnå en tillfredsställande social studiemiljö bör det finnas lokaler i anslutning till undervisningen
där studenter kan vistas för att bedriva gemensam sektionsverksamhet. Alla studerandesektioner skall
därför ha sektionslokaler. Lokalerna skall vara utformade så att verksamhet såsom möten, studier och fester
kan bedrivas i dem samt att möjlighet till att laga och äta mat .finns. Det är även viktigt att alla sektioner
har ensam tillgång till åtminstone en del av sina sektionslokaler. Alla studentlokaler skall vara
brandklassade och försäkrade.
Föreningsverksamhet är viktig för att skapa en god social miljö och trivsel för de studerande på Chalmers.
Det är därför viktigt att högskolan i största möjliga mån tillgodoser det behov av föreningslokaler som
finns hos de studerande. Sektionslokalerna skall finnas i anslutning till de undervisningslokaler som
respektive sektion företrädesvis använder. För att säkerställa tillgången på sektionslokaler med en lägsta
godtagbar storlek och standard skall högskolan från centralt håll tillskjuta erforderliga medel. Medlen som
tillskjuts sektionerna från centralt håll skall vara öronmärkta för ändamålet och markerar därmed vikten av
sektionslokaler. Tillgången samt vad som avses med lägst godtagbar storlek och standard på
sektionslokalerna skall regleras i ett av högskolan tillsammans med Chalmers Studentkår upprättat
dokument med riktlinjer för sektionslokaler. Kostnaden för sektionslokalerna skall spegla lokalens verkliga
kostnad Storleken bör bero på antal studenter inom studerandesektionen och det ska även framgå att det
är minsta accepterade storlek som regleras.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla studerandesektioner skall ha en brandklassad och försäkrad sektionslokal.
Att Att sektionslokaler skall finnas i anslutning till de undervisningslokaler som respektive
studerandesektion företrädesvis använder.
Att Att lunchplatser i tillräcklig omfattning för sektionens medlemmar tillhandahålls i anslutning
till sektionslokalerna.
Att Att Att Chalmers tillsammans med Chalmers Studentkår reglerar ett dokument med riktlinjer för
sektionslokaler.
8.5 Föreningslokaler
Föreningsverksamhet är viktig för att skapa en god social miljö och trivsel för de studerande på Chalmers.
Det är därför viktigt att högskolan i största möjliga mån tillgodoser det behov av föreningslokaler som
finns hos de studerande. Föreningarna som drivs av studerande på Chalmers bedriver ett omfattande
arbete i syfte att förbättra såväl den rent sociala miljön som studiemiljön på skolan. De har till viss del
stora lokalbehov som högskolan bör uppfylla. Om en förening har anknytning till någon
studerandesektion bör lokalen ligga i nära anslutning till sektionens övriga verksamhet. Lokaler skall i
första hand upplåtas till föreningar anslutna till Chalmers Studentkår och dess studerandesektioner samt
därefter till andra föreningar som bedriver verksamhet som riktar sig till en stor del av de studerande vid
Chalmers. Föreningslokaler skall upplåtas hyresfritt.
Chalmers Studentkår kräver

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att Chalmers skall tillgodose de lokalbehov som finns hos studentkårens och
studerandesektionernas föreningar och kommittéer.
Att Att föreningar och kommittéer knutna till studerandesektioner skall tillhandahållas lokaler i
anknytning till dessa.
Att Att föreningslokaler skall upplåtas hyresfritt.
Sidan 36 av 56

9 Studieekonomi
Sidan 37 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
En god och trygg ekonomi under studietiden skapar en grund för att studenten skall känna välbefinnande,
kunna tillgodogöra sig utbildningen och prestera goda studieresultat. De ekonomiska villkor som erbjuds
studenterna skall vara av en sådan art att de inte riskerar att rasera den personliga ekonomin på grund av
högre studier.
Studiemedlen utgör grundstommen i sammanhanget. Utbildningen har stor betydelse för individens
utveckling och bör därför ses som en personlig investering. Utbildningen har också ett stort värde för
samhällets utveckling ur ekonomiska, kulturella och demokratiska perspektiv. Alltså bör det ligga i statens
intresse att uppmuntra folk att utbilda sig genom att erbjuda goda ekonomiska villkor.
9.1 Studiemedel
Ett system för studiefinansiering bör vara så generellt som möjligt för att vara enkelt och överskådligt. Det
skall tillsammans med övriga bidragssystem i samhället tillgodose behoven hos så många individer som
möjligt. Chalmers Studentkår kräver att staten garanterar studielån även för studenter som genom vanlig
kreditprövning inte skulle bli godkända som låntagare. Vidare skall studiefinansieringssystemet garantera
studenten en enligt Konsumentverket skälig levnadsstandard.
Tiden för hantering av ärenden får inte överstiga två veckor.
Valet av högskolestudier är av största vikt för resten av individens liv. Om man upptäcker att det val man
har gjort inte är det rätta, skall det finnas möjlighet att byta utbildning och få studiemedel för att slutföra
den utbildningen. Möjlighet till studiemedel skall vara uppåt begränsade i tiden, men då särskilda skäl
föreligger skall dispens kunna ges för ytterligare studiemedelsutbetalningar. Ett synnerligt skäl till förlängd
utbetalningsperiod skall vara byte av utbildningsprogram.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att nivån på studiemedlet skall vara sådan att studenten garanteras en enligt Konsumentverket
skälig levnadsstandard.
Att Att tiden för hantering av ansökan om studiemedel ej får överstiga två veckor.
Att Att dispens för ytterligare studiemedelsutbetalningar vid överskriden tidsgräns skall ges då
särskilda skäl föreligger.
Att Att byte av utbildningsprogram skall räknas som synnerligt skäl vid ansökan om förlängd
utbetalningsperiod av studiemedel.
Att Att maximalt antal veckor studiemedel förlängs till 260 veckor.
9.1.1 Bidrag och lån
För att underlätta den ekonomiska bördan för den enskilde studenten skall staten ge möjlighet till
studiefinansiering genom såväl lån som bidrag. Samma finansieringsmöjligheter skall ges oberoende av hur
studenten väljer att finansiera sina studier för övrigt. Bidragsdelen skall vara stor nog att inte hindra
rekrytering till högre studier.
Mängden tilldelade medel skall vara lättöverskådlig. Därför skall inga avgifter för att erhålla studiemedel
tas ut.

SKALL TAS BORT
NYTT
Under åren 1991-2001 räknades inte studiemedlet upp i takt med KPI. Sedan 1989 har studiemedlen
tappat drygt 40 % i värde 1 . Numera räknas studiemedlen upp i takt med prisbasbeloppet. För att åter ge
studenterna en bra ekonomi bör studiemedlet räknas upp så att det motsvarar den förlust i köpkraft som
har gått förlorad sedan början på 1990-talet. Det här är det enskilt viktigaste kravet Chalmers Studentkår
har när det gäller studieekonomin.
Studiemedlen är enbart avsedda för att täcka levnadskostnaderna när man studerar. Under sommaren
och/eller andra ledigheter skall man ha möjlighet att försörja sig genom att jobba. Det är viktigt att
fribeloppet är av den storleken att det tillåter studenter att jobba under de längre sammanhängande
ledigheterna.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att inga avgifter för att erhålla studiemedel skall tas ut.
Att Att studiemedlet engånghöjs för att kompensera den värdeminskning som varit p.g.a. inflation
och höjda hyror sedan början på 1990-talet.
Att Att Att studiemedlet räknas upp mot prisbasbeloppet varje år.
Att Att fribeloppet är så stort att det tillåter att en student jobbar under de längre
ledighetsperioderna.
9.1.2 Utlandsstudier
Staten har del av ansvaret att underlätta för studenter som vill läsa utomlands. Ekonomin skall inte vara ett
hinder, utan studiemedelssystemet skall erbjuda alternativ även då man väljer att förlägga delar av sin
utbildning utomlands. Villkoren för studiemedel vid utlandsstudier skall inte på något sätt vara sämre än
vid studier i Sverige. Vidare skall det ges möjlighet att ta tilläggslån för att kunna täcka eventuella
merkostnader som uppstår, t ex terminsavgifter eller högre bostadskostnader. Denna möjlighet skall ges
även vid utlandspraktik, om denna är del av utbildningen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter som vill genomföra en hel eller delar av sin utbildning utomlands skall beviljas
studiemedel enligt samma meritprövning som råder för studier i Sverige.
Att Att studenter som väljer att genomföra en hel eller delar av sin utbildning, inklusive praktik,
utomlands skall erbjudas möjligheter till tilläggslån för att bekosta eventuella merkostnader.
9.1.3 Meritprövning
Meritprövning skall ske på likvärdigt sätt för alla Chalmers studenter, med hänsyn taget till varierande
upplägg av och innehåll i utbildningen. Studenten skall vara meriterad för nya studiemedel då denne blivit
godkänd på en rimlig, i förväg fastställt antal poäng. Denna poängnivå skall fastställas av CSN i samråd
med Chalmers. Hänsyn bör tas till chalmeristens höga arbetsbelastning. Meritbedömningen skall endast
Sidan 38 av 56

Sidan 39 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
göras för tid då studenten erhållit studiemedel. Möjlighet skall finnas att under tid utan studiemedel ta
igen missade poäng för att uppnå fastställd poängnivå. Särskilda skäl skall kunna åberopas vid en
meritprövning. Samrådsgrupp skall finnas för att beakta de fall när meritkraven på grund av särskilda skäl
inte uppfyllts. I den lokala gruppen skall representanter från CSN, Chalmers Studentkår och Chalmers
ingå. Att vid ett tidigare tillfälle ha varit i samrådsmöte med CSN skall inte ligga studenten vid last vid
kommande prövningar. Beslut i samband med prövning måste kunna överklagas till högre instans.
Studiemedelssystemet skall vara utformat så att det uppmuntrar nya grupper att börja studera.
Förstaårsstudenter presterar ofta ett lågt resultat då de ej är vana vid den höga studietakten på Chalmers.
Därför skall varje student ha rätt att studera ett första år utan meritprövning under året. Meritkraven för
beviljande av studiemedel för andra årets studier skall vara lägre än för högre årskurser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att den poängnivå som krävs för meritering till förnyade studiemedel skall fastställas av CSN
och Chalmers i samråd.
Att Att Att särskilda skäl skall kunna åberopas vid meritprövning.
Att Att det skall finnas en lokal samrådsgrupp med representanter från Chalmers, Chalmers
Studentkår och CSN.
Att Att beslut i samband med prövning skall kunna överklagas till högre instans.
Att Att meritkraven för beviljande av studiemedel skall vara lägre efter första året än efter senare år.
9.1. Återbetalning
Tydliga regler för återbetalning är viktigt. Studielånet bör ses som ett avtal mellan studenten och staten.
Studenten måste kunna överblicka effekterna av återbetalningen och reglerna får inte försämras retroaktivt.
Återbetalningen får inte undergräva den enskildes ekonomi och måste vara kopplad till individens i tiden
skiftande betalningsförmåga. Återbetalningen skall därför vara inkomstrelaterad och maximerad till en
rimlig del av inkomsten. Den övergång från inkomstrelaterad återbetalning till återbetalning baserad på
skuldens storlek har inneburit allvarliga försämringar för de återbetalningsskyldiga.
Under av högskolan beviljat studieuppehåll skall ej återbetalning av studieskulden krävas. Återbetalning av
studieskulden skall krävas tidigast 12 månader efter avslutad studiegång. Den som vill betala tillbaks lånet
snabbare skall ges denna möjlighet utan extra avgifter. Vid ålderspension och dödsfall, eller om särskilda
skäl föreligger, skall hela skulden skrivas av.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att villkoren för tagna lån ej får försämras i efterhand.
Att Att återbetalningen är inkomstrelaterad och maximerad till rimlig del av inkomsten.
Att Att återbetalning av studielånet ej ska på börjas tidigare än 12 månader efter avslutade studier.
Att Att Att återbetalning ej skall krävas under registrerat studieuppehåll.
Att Att Att hela studieskulden avskrives vid ålderspension, dödsfall eller då särskilda skäl föreligger.

SKALL TAS BORT
NYTT
9.1.5 Studentinflytande
Studenter skall ges ett reellt inflytande över regeltillämpning och övriga frågor angående studiemedel, såväl
på lokal som på central nivå. Lokala organ med studentrepresentation som handhar tillämpningsfrågor,
policyfrågor och överklaganden skall finnas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenterna finns representerade i lokala grupper som behandlar studiemedelsrelaterade
frågor.
9.2 Reserabatter
Då bostadsbrist bland både studenter och övriga råder, är det viktigt att göra det möjligt att bo på platser
som inte ligger i skolans omedelbara närhet. Med studentrabatter på de regionala och lokala färdmedlen
öppnas möjligheter att bosätta sig på längre avstånd från Chalmers utan att för den skull drabbas
ekonomiskt. Vidare skall inte heller avståndet från ursprungsorten behöva påverka valet av högskola.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla högskolestudenter skall ha rätt till rabatter på nationella, regionala och lokala resor.
9.3 Bostadsbidrag
Studenten kan normalt påverka sin egen boendekostnad endast marginellt. Boendet upptar den största
delen av studentens levnadsomkostnad. Boendekostnaderna har dessutom kontinuerligt ökat snabbare än
studiemedlen. Idag utgör bostadskostnaden 31 % av studiemedlet, vilket kan jämföras med 18 % 1989 2 .
Alla studenter skall vara berättigade att söka bostadsbidrag. Bidragets storlek samt rätten till detsamma
skall inte vara beroende av studentens ålder. Rätt till bostadsbidrag skall prövas terminsvis för studenter.
En samordning av studenters studiemedel och bostadsbidrag skulle underlätta en harmonisering av
regelsystemen så att oönskade marginaleffekter undveks.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla studenter, oavsett ålder, och inkomst är berättigade till att söka bostadsbidrag.
Att Att Att rätt till bostadsbidrag prövas terminsvis för studenter.
2 Källa: Föreningssparbanken, Institutet för privatekonomi
Sidan 40 av 56

10 Trygghet och hälsa
Sidan 41 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Trygghet och försäkringar syftar här i huvudsak på de rättsliga regler och lagar som riksdagen har instiftat
för att ge alla medborgare en social grundtrygghet, det som kallas det svenska socialförsäkringssystemet.
Studenters rättigheter inom detta system skiljer sig i vissa fall från andra gruppers, ett missförhållande som
inverkar menligt på studenternas sociala skyddsnät. Chalmers Studentkår anser att studenter skall kunna
upprätthålla skälig levnadsstandard. Detta krav gäller naturligtvis även vid tillfällen då studentens sociala
förhållanden förändras.
Privata försäkringar tecknade med försäkringsbolag berörs inte i det följande resonemanget.
10.1 Sjukdom
Om man som student blir sjukskriven idag så får man ingen sjukpenning, men väl möjligheten att behålla
studiemedlen. Om man är sjuk mer än 30 dagar skrivs lånedelen av och meritkraven från CSN skall
minska i förhållande till sjukskrivningens längd. Det innebär i praktiken en månads karenstid för
studenter, vilket inte är acceptabelt.
Idag har studenter inte möjlighet att sjukskriva sig på annat än heltid. Eftersom studenter, likväl som
andra grupper i samhället, kan ha behov av att sjukskriva sig på deltid kräver Chalmers Studentkår att
denna möjlighet införs fullt ut även för studenter.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter skall ha samma karenstid som en normal tillsvidareanställd förvärvsarbetare.
Att Att Att studenter skall ha möjlighet att sjukskriva sig på deltid.
10.2 Skador i samband med studier
Studenter kan drabbas av skador i samband med sin huvudsysselsättning, vilken för studenter är studier.
Om så sker skall studenter ersättas av huvudman för utbildningen på samma villkor som
förvärvsarbetande. Likaså skall bedömning av skadan ske på samma sätt som i arbetslivet.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter som skadats i samband med studier skall ha rätt till ersättning på samma villkor
som förvärvsarbetande.
10.3 Föräldraskap
Det måste vara möjligt att studera som förälder. Det skall också vara möjligt att som student vara
föräldraledig utan att de ekonomiska villkoren försämras. Studerande med försörjningsplikt för barn skall
ha rätt till extra bidrag som ej är kopplade till studiemedlen. Studiemedelssystemet skall vara renodlat så
att de sociala förmåner som alla medborgare med försörjningsplikt för barn har rätt till, inte betraktas som
studiemedel.
Vård av sjukt barn skall kunna ske på samma villkor som för förvärvsarbetande. Som student har man inte
möjlighet att vara föräldraledig på deltid eller att överlåta rätten till vård av sjukt barn på andra, vilket man
kan då man arbetar. Självklart skall även studenter ha dessa rättigheter.

SKALL TAS BORT
NYTT
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studerande föräldrar skall ha rätt till ett tilläggsbidrag som ej är kopplat till studiemedlen.
Att Att studenter skall ha möjlighet att vara föräldralediga på deltid.
Att Att Att studenter skall ha möjlighet att överlåta rätten till vård av sjukt barn till annan person.
10.4 Socialt bistånd
Studiemedlet är enbart till för att försörja studenten under den tid man studerar. Har man inte möjlighet
att finna försörjning under de tidsperioder då man inte uppbär studiemedel skall studenter bedömas på ett
likvärdigt sätt som andra kommuninvånare vad gäller möjlighet till socialt bistånd från kommunen. Inom
Göteborg skall inga skillnader råda mellan de olika stadsdelarna.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter skall ha samma möjligheter som övriga att få socialt bistånd.
10.5 Arbetslöshet
Studier skall ge rätt till arbetslöshetsersättning på samma sätt som förvärvsarbete. Idag är karenstiden för
arbetslöshetsersättning 90 dagar för en person som precis fullgjort sina studier. Förutsatt att studenten står
till arbetsmarknadens förfogande skall man ha rätt till a-kassa från sysselsättningsuppehållets första dag,
vilket i praktiken innebär att ersättning utgår från och med den sjätte dagen. Vidare betalas ersättning ut
enbart om det kan garanteras att man har fullgjort sina studier, något som kan leda till krav på
återbetalning om man väljer att påbörja en annan utbildning senare. Det är ett orimligt krav.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studier skall berättiga till arbetslöshetsersättning från första dagen av
sysselsättningsuppehåll.
Att Att kravet på återbetalning av arbetslöshetsersättning vid nypåbörjade studier försvinner.
10.6 Pensioner
Pensioner grundas på livsinkomst. Då man som student lägger flera år av sitt arbetsföra liv med att utbilda
sig bör studietiden tillgodoräknas även i pensionssammanhang. Att vidareutbilda sig skall inte vara en
förlustaffär för den enskilde.
Idag är det pensionsgrundande beloppet 138 % av det studiebidrag man får under ett studieår 3 . En
3 Källa: Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
Sidan 42 av 56

Sidan 43 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
rimligare siffra hade varit 138 % av det totala studiemedlet. Vidare får man idag inga pensionspoäng om
man inte uppbär studiemedel, vilket är något som inte kan godtas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studier skall vara pensionsgrundande, oavsett om studenten tar studiemedel eller ej.
Att Att den pensionsgrundande inkomsten skall utgöras av 138 % av det totala studiemedlet.
10.7 Studerandehälsovård
Studenthälsovårdens primära mål skall vara att verka förebyggande och kurativt och på så vis förhindra
förseningar och avbrott av studierna på grund av sjukdom. Studenthälsovården skall främst vara vårdande
och rådgivande i studierelaterade problem och sjukdomar och ägna sig åt exempelvis praktiska åtgärder
och råd till studenter, studentkåren och högskolan för att förhindra att fysisk eller psykisk överbelastning
blir bestående och utvecklas till sjukdom.
För att oönskade effekter i studiemiljön lättare skall upptäckas bör studenthälsovården bedriva ett
långtgående samarbete med studievägledningen, studentkåren och högskolan på lokal nivå.
Studenthälsovården skall ha kapaciteten att tillgodose hela behovet av studenthälsovård på Chalmers.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenthälsovården skall koncentrera sig på förebyggande och kurativ verksamhet.
Att Att studenthälsovården skall ha sådan omfattning att den är tillgänglig för alla studenter på
Chalmers.
10.7.1 Högskolans ansvar
Då huvudmannaskapet för studenthälsovård ligger på högskolan ser Chalmers Studentkår det som
naturligt att högskolorna tar ansvar och visar engagemang för studenthälsovårdens drift. Därför måste
högskolan ha ett forum där studenthälsovårdens verksamhet samordnas, behandlas och planeras. Här skall
studenterna vara representerade. Eftersom studenterna är målgruppen för studenthälsans verksamhet är det
också givet att de skall ha stort inflytande över verksamheten. I vilken form högskolan än väljer att
tillhandahålla studenthälsovård skall studenterna ges möjlighet till representation i verksamhetens styrelse.
I linje med principen för studenthälsovård skall vården drivas i sådan omfattning och med målsättningen
att förseningar och avbrott i studierna undviks i största möjliga mån. Högskolan skall därför tilldela
studenthälsovården tillräckligt med resurser för att uppnå denna målsättning. Vidare skall högskolan se det
som en viktig uppgift att sprida information om studenthälsovården bland studenterna så att alla vet om
att den finns och vilken hjälp som erbjuds där.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det på högskolan finns ett forum med studentrepresentation som har till uppgift att
behandla frågor som rör studenthälsovården.
Att Att studenter ges möjlighet till representation i styrelsen för den verksamhet som erbjuder
studenthälsovård.

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att högskolan tilldelar studenthälsovården tillräckliga resurser för att de skall ha möjlighet att
på ett fullgott sätt tillgodose det behov av studenthälsovård som finns.
Att Att högskolan bland studenterna sprider information om studenthälsan.
10.7.2 Missbruk
Då en student har problem med alkohol- eller drogmissbruk skall Chalmers hjälpa till på samma sätt som
en arbetsgivare. Tillgång till behandlingsprogram och åtgärder skall finnas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att högskolan har en handlingsplan för hur alkohol- och drogmissbruk skall följas upp.
Att Att högskolan erbjuder möjlighet till behandling.
Sidan 44 av 56

11 Bostäder
Sidan 45 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Studenternas bostadssituation bör ses som en integrerad del av studierna. För många studenter är bostaden
inte bara ett hem utan även en del av arbetsplatsen. Goda bostadsförhållanden är en förutsättning för att
bedriva framgångsrika studier.
11.1 Allmänt
Bostadsbehovet för flertalet studenter skiljer sig markant från det normala boendet. Samtidigt är
studenterna en heterogen grupp med sinsemellan mycket olika behov. Därför måste studentboendet
präglas av flexibilitet och mångfald. Statliga och kommunala åtgärder måste medge ett stort mått av
valfrihet för studenternas boende.
En fortsatt utbyggnad av Chalmers samt ett utökat studentutbyte kan komma att ytterligare accentuera
behovet av ändamålsenliga genomgångsbostäder.
Bostadsproblem, vare sig de är orsakade av bristande utbud eller orimliga prislägen för studenter, skall inte
behöva orsaka att den enskilde tvingas avstå från studier.
För att garantera att studentbostäder används enbart av studenter skall kontroll av att hyresgäster i
studentbostäder studerar göras. Dock skall tidsbegränsad dispens kunna ges för synnerliga skäl.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att hyresgäster i studentbostäder skall kontrolleras så att det kan styrkas att de verkligen
studerar.
Att Att Att tidsbegränsad dispens från studiekravet skall kunna ges då särskilda skäl föreligger.
Att Att ingen student skall behöva tacka nej till sin utbildningsplats på Chalmers på grund av att
bostad saknas.
Att Att alla studenter skall ges möjlighet att bo i en omedelbar närhet till sitt campusområde.
11.2 Statens och kommunens ansvar
Staten, såsom ansvarig för högre utbildning, måste också ta det övergripande ansvaret för studenters
boende. Frågan om kostnader för, och tillgång till, bostäder för studenter skall därmed betraktas som en
del av utbildningspolitiken. Det skall vara möjligt att få en studentlägenhet som inte kostar mer än en
tredjedel av studiemedlets maxbelopp. Detta kan jämföras med snittet i Sverige, där hyran genomsnittligen
utgör en fjärdedel av hushållets inkomst.
Bidrag för byggande av studentbostäder skall ej vara lägre än för byggande av övriga bostäder.
Kommunen skall ta sitt ansvar i bostadsfrågan och underlätta för bostadsbolagen, exempelvis genom att
upplåta centrala tomter vid nybyggnation av studentbostäder. Anledningen till att studentbostäder bör
beredas plats centralt är främst den att studenterna vill bo nära sitt lärosäte, och då båda Chalmers campus
är att betrakta som centralt belägna bör alltså bostäderna placeras därefter.
Chalmers Studentkår kräver

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att bidrag vid byggande av studentbostäder ej skall vara lägre än bidrag för byggande av övriga
bostäder.
Att Att kommunen skall underlätta för nybyggnation av studentbostäder.
11.3 Bostäder för gäststudenter
När högskolan ingår avtal om studentutbyte, skall även högskolan vara den som har det övergripande
ansvaret för att gäststudenter har någonstans att bo under sin studietid, och att denna bostad finns
disponibel senast vid terminens start.
Övriga internationella studenter skall erbjudas hjälp av högskolan i sitt bostadssökande, t ex i form av
översättning av annonser, telefon- och internettillgång. Vidare bör Chalmers ha bostadssituationen i
åtanke då antalet platser för internationella studenter fastställs, så att det anpassas efter möjligheten att få
någonstans att bo. Det är viktigt att utländska studenter får riklig och ärlig information om hur det går till
att skaffa bostad i Göteborg.
Bostäder för gäststudenter bör vara integrerade med övriga studentbostäder för att på så sätt underlätta
kontakter med svenska studenter och svenskt studentliv.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att samtliga via utbytesprogram hitresta studenter erbjuds bostad av högskolan.
Att Att högskolan erbjuder utländska studenter hjälp i sitt bostadssökande.
Att Att information om bostadssökande och bostadssituationen i god tid ges till nyantagna
studenter.
11.4 Bostäder för funktionshindrade studenter
Studenter med olika former av funktionshinder skall ha tillgång till behovsanpassade bostäder, utan att det
medför extrakostnader för studenten. Bostäder för funktionshindrade skall integreras med övrigt
studentboende.
Att anpassa bostäder för funktionshindrade är inget som görs enbart för den boende, utan även för att det
skall vara möjligt att ta emot besök av funktionshindrade personer. Bostaden är en viktig del för
studentens trivsel, både som bostad och arbetsplats. Chalmers Studentkår skall därför aktivt påverka
bostadsbolagen så att fler handikapps- och allergianpassade studentlägenheter byggs.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att fler handikappanpassade och allergianpassade studentlägenheter byggs, med möjligheten att
skriva upp sig i en separat bostadskö för just de lägenheterna.
Att Att alla om - och nybyggnationer av studentbostäder i Göteborg uppfyller grundläggande krav
på tillgänglighet, oavsett funktionshinder.
Sidan 46 av 56

Sidan 47 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
11.5 Skydd och säkerhet
Grundläggande för en bostad är att det finns en trygghetskänsla innanför hemmets väggar. En
trygghetskänsla bygger bland annat på att lås fungerar och att det finns ett säkert brandskyddssystem.
Gemensamma utrymmen, portar, trapphus samt anslutande gång- och cykelvägar skall vara väl upplysta
för att öka tryggheten för de boende.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att alla studenter har rätt till ett tryggt boende.
Att Att alla studentbostäder skall vara säkra ur ett brandskyddsperspektiv.
Att Att kringområden samt gång- och cykelvägar i anslutning till studentbostadsområdena skall
vara väl upplysta.

SKALL TAS BORT
NYTT
12 Rättssäkerhet
Sedan 1994 är Chalmers stiftelsehögskola vilket innebär att vi inte lyder under högskolelagen och
högskoleförordningen. Detta leder till att chalmeristerna inte har samma rättskydd som övriga studenter.
Av denna anledning är det viktigt att Chalmers har klara interna regler på vad som gäller för Chalmers
studenter och att de speciella villkor som stiftelseformen medför på ett tydligt sätt klargörs för alla
studenter på Chalmers.
12.1 Regelverk
På grund av Chalmeristernas osäkra rättssituation skall Chalmers skapa ett regelverk där studenternas
rättigheter och skyldigheter klargörs. Regelverket skall vara lättillgängligt för studenterna vid Chalmers och
tillsammans skall högskolan och Chalmers Studentkår göra en årlig revidering. Att Chalmers är en
stiftelsehögskola skall ej påverka chalmeristernas rättssäkerhet negativt.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmersstudenterna har minst lika bra rättsskydd som övriga svenska studenter.
Att Att det på Chalmers skall finnas ett lättillgängligt, klart och tydligt regelverk för studenternas
skyldigheter och rättigheter.
Att Att Chalmers skapar ett sätt att hantera interna klagomål rörade utbildningsfrågor motsvarande
HSV
12.2 Studerandeombudsmän
Följande stycke gäller under förutsättning att Chalmers fortfarande saknar överklagandenämnd.
Två studerandeombudsmän, gärna en av vardera könet, skall finnas på skolan som Dessa skall kunna
föra den enskilde studentens talan gentemot högskolan i fall som rör utbildningen, den studiesociala
miljön samt i disciplinärenden. Ombudsmannen skall finnas till för både studenterna och de anställda när
de blivit orättvist behandlade.
Det är viktigt att denne får tillräckliga resurser och att denne är lättillgänglig. Ombudsmannen skall få
tillgång till alla handlingar, även av skolan sekretessbelagda, om dessa berör det ärende som
studerandeombudsmannen undersöker.
Studenterna skall informeras om ombudsmännens existens och syfte.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att det finns två studerandeombudsmän på skolan.
Att Att Att studenterna får information om studerandeombudsmännen och deras arbetsuppgifter.
12.3 Disciplinnämnd
Då brott mot Chalmers disciplinstadga har begåtts skall dessa ärenden behandlas av en disciplinnämnd.
Disciplinnämnd skall bestå av lärare, studenter och externa lagkunniga.
Sidan 48 av 56

Sidan 49 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Studenten skall alltid anses oskyldig till dess motsatsen bevisats eller studenten erkänt sig skyldig till brott
mot disciplinstadgan. Beroende på förseelsens karaktär och om studenten anses skyldig skall studenten
kunna varnas eller avstängas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att en disciplinnämnd bestående av lärare, studenter och externa lagkunniga skall finnas på
Chalmers.
Att Att en student alltid skall betraktas som oskyldig till dess motsatsen bevisats.
12.2.1 Avskiljande
En student kan avskiljas endast om:
det föreligger en påtaglig risk, till exempel på grund av mental sjukdom eller missbruk, att studenten
skadar sig själv, medstudenter eller dyr utrustning
studenten gjort sig skyldig till grov brottslighet.
Disciplinnämnden skall tillkalla ytterligare juridisk hjälp när avskiljningsfall tas upp.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att ovanstående skäl skall vara bakomliggande då frågor om avskiljande tas upp.
Att Att disciplinnämnden kompletteras med ytterligare juridisk hjälp då fall om avskiljande
kommer upp.
12.3 Överklagande Överklagandenämnd
12.3.1 Hantering av överklagningsbara frågor
För de statliga högskolor finns det en överklagandenämnd som handhar överklaganden rörande
behörighetskrav, antagning, tillgodoräknande av kurser, utdelande av examensbevis och liknande frågor.
På Chalmers saknas en motsvarighet till detta. Om man som student har ärenden av detta slag får man
vända sig till studerandeombudsmännen.
Även på Chalmers skall det finnas en nämnd som hanterar motsvarande ärenden. . Denna bör ha en
sammansättning som inkluderar personer med juridisk kompetens.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det på Chalmers finns en nämnd med uppgift att handha överklaganden som rör
antagnings- och examensbeslut.
Att Att nämnden skall inkludera medlemmar med juridisk kompetens.
12.2.3.1 Överklagande av disciplindärenden
För att garantera chalmeristens rättssäkerhet skall det vara möjligt att överklaga disciplinnämndens beslut.
Chalmers styrelse bör knyta till sig en extern grupp av bland annat lagkunniga som har erfarenhet av

SKALL TAS BORT
NYTT
disciplinärenden. Medlemmarna i överklagandegruppen skall vara helt skilda från dem i
disciplinnämnden. Det skall finnas studentrepresentation i gruppen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att att det skall vara möjligt att överklaga disciplinnämndens beslut till en grupp lag- och
sakkunniga som inte är desamma som tagit beslutet i första läget.
Att Att studenterna skall finnas representerade i överklagandegruppen.
12.4 Personalansvarsnämnd
För att garantera studenternas rättssäkerhet bör det även finnas ett organ där skolans personal skall kunna
ställas till svars då misstanke om inkorrekt uppträdande finns. I nämnden bör, förutom rektor,
representanter för studenterna samt lärare och övrig personal finnas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det vid Chalmers inrättas en personalansvarsnämnd.
Sidan 50 av 56

13 Första året på Chalmers
Sidan 51 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Studenterna på Chalmers kommer från olika delar av landet och har en varierande bakgrund. Många
kommer direkt från gymnasiet och bor för första gången själva. Undervisningen och studietakten skiljer sig
ofta från vad de nyanlända studenterna är vana vid.
Dessa förutsättningar ställer stora krav både på högskolan och på Chalmers Studentkår att vägleda de nya
studenterna in i livet som högskolestuderande. Högskolan måste därför erbjuda nyanlända studenter en väl
genomarbetad mottagning och studiestart, som slussar in dem i högskolestudierna på ett sätt som passar
alla individer. Samtidigt måste Chalmers Studentkår ges möjlighet att genomföra den studentarrangerade
mottagningen. Mottagningen är viktig för att snabbt slussa in nya studenter i gemenskapen och det
studiesociala livet på Chalmers och Göteborg.
13.1 Studiestart
För att de nya studenterna skall komma tillrätta med ekonomi, boende och andra sociala förutsättningar
för högskolestudier skall Chalmers tillhandahålla relevant och genomarbetad information i dessa frågor.
Högskolan skall även erbjuda nya studenter vägledning i uppläggning av studierna samt ge information
om hur studenterna kan få råd och hjälp när studierna inte går som förväntat under den fortsatta
studietiden. Alla studenter skall ges möjlighet att enskilt eller i mindre grupp på högskolans initiativ träffa
personalen på sitt studiecentrum under första terminen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att de nyantagna studenterna i god tid innan studiestarten erhåller relevant och genomarbetad
information från Chalmers.
Att Att alla nyantagna studenter under den första terminen får tillfälle att träffa personalen på sitt
studiecentrum.
13.2 Mottagningsverksamhet
Det är viktigt att nya studenter snabbt får upp en gemenskap med både kurskamrater och äldre studenter.
Chalmers Studentkår har under lång tid byggt upp en verksamhet som syftar till att främja denna
gemenskap. Det är viktigt att högskolan anpassar undervisningen under mottagningsperioden, de första
veckorna på varje läsår, så att verksamheten får det utrymme den behöver.
Den traditionella mottagningsverksamheten har riktat sig till dem som börjat första året på Chalmers, och
innefattar idrottsaktiviteter, lekar, fester, phaddermatte, företagskontakter mm.
Numera är det många studenter som börjar på Chalmers år fyra, varav många har internationell bakgrund.
Det är viktigt att de hitresta studenterna integreras med de svenska i studier och studentliv. Det är av
största vikt att det finns en mottagning för dessa studenter likaväl som vi tar emot dem som skall börja
ettan på Chalmers. Mastersmottagningen måste anpassas så att den passar både de som väljer att fortsätta
sin utbildning på Chalmers efter att ha gjort de första åren här såväl som dem som inte alls har studerat
här tidigare.
Chalmers Studentkår kräver

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att högskolan anordnar introduktion för alla studenter som påbörjar det första eller fjärde året
på Chalmers.
Att Att Chalmers Studentkår ges resurser i form av tid och pengar att arrangera mottagning för
såväl förstaårsstudenter som fjärdeårsstudenter.
13.3 Socialt engagemang
Inom Chalmers Studentkår olika delar finns det personer som engagerar sig för att skapa inte bara en god
studiemiljö som direkt anknyter till tid som ägnas åt att studera, utan även en god social miljö för
studenterna under deras fritid. Chalmers rekryterar studenter och doktorander från hela Sverige och
många andra länder. Det är då viktigt att studenterna som kommer till en ny stad snabbt hittar former för
en meningsfull fritid och vad där tillhör. En meningsfull fritid är för många ett villkor för att lyckas med
studierna. Det är även ett rekryteringsmedel för Chalmers. Chalmers Studentkår strävar efter att erbjuda
ett utbud av föreningsverksamhet och arrangemang som svarar mot studenternas önskningar. Det är då
viktigt att högskolan har en positiv inställning till och främjar sådant engagemang bland studenterna som
syftar till att förbättra den sociala miljön på Chalmers, eller på annat sätt kommer Chalmers till gagn.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers intar en positiv attityd till det studentengagemang som syftar till att förbättra den
studiesociala miljön på skolan.
Sidan 52 av 56

14 Arbetslivs-
/arbetsmarknadsrelateradefrågor
Sidan 53 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
14.1 Arbetslivsintegrerat lärande (AiL)
Chalmers har ett ansvar för att de studenter som utbildas här får en konkurrenskraftig utbildning för
framtida arbetsliv. Det är viktigt att Chalmers upprättar ett dynamiskt kontaktnät mellan högskola och
arbetsliv för en kontinuerlig dialog och för att aktivt marknadsföra våra utbildningar.
Arbetslivsintegrerat lärande kan innebära att gästföreläsare och företrädare från arbetslivet med jämna
mellanrum deltar i undervisningen för att fördjupa kontakterna med näringslivet och öka motivationen för
ämnet. Kursrelaterade studiebesök bör genomföras i större utsträckning, framför allt på utbildningar som
idag har få eller inga alls. När så är möjligt bör exempel i undervisningen relatera till en aktuell applicering
av teorin. Undervisande personal skall i all verksamhet se över möjligheterna att ta in aktuella externa
synvinklar och händelser med relevans för de aktuella utbildningsmomenten, utan att behöva göra större
avkall på den förmedlade teoretiska kunskapsmassan. Utbildningen ska gör studenterna väl medvetna om
sin utbildnings applikationer och framtida värde.
Det skall finnas stora och lättillgängliga möjligheter för externa parter att skapa relationer till Chalmers, i
syfte att öka omvärldens förståelse och uppskattning för våra utbildningar, samt att berika utbildningarna
på Chalmers med externa synvinklar. Detta skall säkerställas av centrala funktioner som vårdar
relationerna med externa parter samt mäklar kontakter mellan utbildningar och omvärld, så att kontinuitet
uppnås.
Det anses som positivt att under studietiden göra praktik. Syftet med praktiken är att ge studenten en
inblick i arbetslivets förhållanden och villkor. En förutsättning för att studenten skall kunna få ut maximal
nytta av praktiken är att företagen tar sitt ansvar och tillhandahåller praktikplatser på vilka kravet är att det
utförda arbetet kan kopplas till målet med utbildningen och dess praktikmål. Chalmers bör sträva efter att
alla studenter får möjligheten att kunna välja att få praktisk erfarenhet bredvid sina studier och bör hjälpa
de studenter som vill göra praktik att hitta praktikplatser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att arbetslivsintegrering är en naturlig del av utbildningen.
Att Att projektarbeten och andra alternativa examinationsformer strävar till att öka studentens
förståelse för den teoretiska kunskapsmassan i ett applicerat perspektiv, snarare än att
fokusera på själva examinationsformen.
Att Att studentens utvecklade förmåga till kritiskt tänkande och förmåga till självständigt arbete
inte påverkas i fel riktning av extern medverkan.
Att Att studenterna examineras från skolan med en god kunskap om sin utbildnings värde och
applikationer, samt med goda möjligheter att marknadsföra sig själv i arbetslivet.
Att Att kvalificerad praktik blir en reell möjlighet för studenten
Att Att Att Chalmers skall tillhandahålla klara och tydliga riktlinjer gällande praktiken och att dessa
skall distribueras på ett sådant sätt att de blir lättåtkomliga för studenten och näringsliv.

SKALL TAS BORT
NYTT
14.2 Uppföljning av gamla
chalmerister/Alumnikontakter
Chalmers skall aktivt arbeta för att vårda och utveckla relationen med alla alumner. Alumner skall känna
sig delaktiga i skolans utveckling även efter avslutad utbildning, och vilja bidra till denna utveckling med
såväl sin tid och/eller donationer, allt efter individuella möjligheter.
Chalmers skall driva nätverk som möjliggör kontaktskapande verksamhet mellan chalmerister oavsett
ålder, examen eller nuvarande sysselsättning. Chalmers ska ta en aktiv del i detta arbete genom att delta
som part i dessa nätverk, samt ge utexaminerade chalmerister möjlighet att ta del av skolans verksamhet i
form av studiebesök och andra alumniinriktade aktiviteter.
Chalmers skall även använda alumnerna som en del i kvalitetsarbetet gällande utbildningarna, genom
återkoppling från alumner i enkät- och intervjuform, där de får ge synpunkter på deras utbildning.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers driver ett kontaktskapande nätverk dit alla som någonsin tagit ut en examen från
Chalmers alternativt fullföljt minst tre års heltidsstudier, samt nuvarande studenter har
tillgång
Att Att Chalmers aktivt håller kontakt med alumner, i syfte att bygga såväl relationer för framtida
donationer samt att vårda och utveckla Chalmersandan.
Att Att Chalmers involverar alumner som en naturlig del i utvärderingen av utbildningutbudet.
14.3 Externfinansiering
Finansiering från till exempel företag av grundutbildningen är ett välbehövligt resurstillskott för Chalmers.
Privat finansiering får inte minska studentens valmöjligheter efter avslutad utbildning. Finansieringen får
ej heller inverka negativt på det kritiska förhållningssättet och den fria tanken som är grunden till all
universitetsutbildning. Det konstnärliga/vetenskapliga djupet samt förmågan till självständigt arbete får
inte påverkas i fel riktning på grund av den privata och externa finansieringen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers aktivt arbetar för att genom samverkan med samhälle och arbetsliv skaffa extern
finansiering som används till att höja kvaliteten på utbildningarna.
Att Att studentens utvecklade förmåga till kritiskt tänkande och förmåga till självständigt arbete
inte påverkas i fel riktning på grund av extern finansiering
Sidan 54 av 56

15 Miljö och Hållbarutveckling
Sidan 55 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Då Chalmers Tekniska Högskola och Chalmers Studentkår skall utbilda och utveckla morgondagens
tekniker behöver frågor kring miljö och hållbarutveckling finnas med i fokus, så att alla Chalmerister kan
inse vikten av dessa aspekter.
15.1 Inköp
Idag finns många produkter med en låg miljöpåverkan som inte är nämnvärt dyrare än sina motparter med
en hög miljöpåverkan. Många av dessa produkter har fått olika klassificeringar exempelvis avseende
brandskydd för att kunna användas i särskilda miljöer. Dessa produkter bör alltid köpas in när det är
ekonomiskt möjligt.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers vid inköp av olika produkter och tjänster alltid skall ta hänsyn till
miljöaspekterna ut ett livscykelperspektiv
Att Att Chalmers tar hänsyn till energiförbrukning vid inköp av nya produkter
15.2 Resor och transporter
Resor och transporter är ett område som kan ha hög miljöpåverkan är detta ett viktigt område för
Chalmers att arbeta med
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers alltid tar hänsyn till miljöpåverkan vid transorter till och från högskolan
Att Att Chalmers anställda alltid skall premiera miljövänliga transportsätt vid tjänsteresor.
Att Att Chalmers underlättar för studenter såväl som anställda att resa så miljövänligt som möjligt
till och från campus.
Att Att Chalmers fordonspark består av miljöbilar i de fall där det är möjligt.
15.3 Avfallshantering och återvinning
Avfall efter studenter och anställdas konsumtion är något som är svårt att komma ifrån. Chalmers måste ta
sitt ansvar för återvinnings- och avfallskärl i såväl arbets- som studiemiljön.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att Chalmers tillser att det finns gott om återvinningsstationer och/eller -kärl på campus som
är lätt tillgängliga för studenter såväl som anställa.
Att Att varor som ej är lämpliga att återvinnas kan slängas och brukas till energiutvinning eller
motsvarande på ett enkelt sätt.
15.4 Energianvändning
Energi användning är en stor kostnad i dagens samhälle och har även en stor miljöpåverkan. Chalmers
skall kontinuerligt brukar mindre energi så att resurser kan allokeras till andra områden och den energi

SKALL TAS BORT
NYTT
som brukas skall i största möjliga mån vara från miljövänliga och förnyelsebara källor så att det finns en
långsiktighet i Chalmers energianvändning
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers energianvändning kontinuerligt skall minskas.
Att Att Chalmers i så stor utsträckning som möjligt skall använda energi från miljöneutrala och
förnyelsebara källor.
15.5 Studiemiljö och Campus
Då studenterna tillbringar mycket av sin tid på och kring Campus är det viktigt att högskolan satsar på
miljömässiga lokaler. Om högskolan inte är en förebild i dessa frågor varför skulle då studenterna vilja
engagera sig i dessa frågor.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers kontinuerligt tar hänsyn till miljöeffekter i utvecklingen av studie- och
campusmiljön
15.6 Information kring miljö och hållbarutveckling
Då det är studenterna som kommer att utveckla framtidens företag och tekniska lösningar är det viktigt att
ta vara på det intresse för miljö som finns bland dessa. Det är även viktigt att visa vad som kan göras inom
olika områden för att uppmuntra eller väcka ett intresse för miljöfrågor.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers på ett enkelt sätt skall informera studenterna om satsningar och förbättringar
som gjorts inom miljöområdet.
Att Att Att Chalmers ger studenter som önskar veta eller lära sig mer om satsningar, utvecklingar och
utbildningar inom miljöområdet möjlighet till detta
Sidan 56 av 56

Åsiktsprogram

SKALL TAS BORT
NYTT
1 Inledning............................................................................................................................................... 5
2 Utbildningens mål och strategier ........................................................................................................... 5
2.1 Målsättning .................................................................................................................................... 5
2.1.1 Mål för Chalmers utbildningar ................................................................................................ 5
2.2 Examen .......................................................................................................................................... 6
3.1 Utvärdering och uppföljning .......................................................................................................... 7
3.2 Kvalitetssäkringssystem................................................................................................................... 7
3.2.1 Kursvärdering ......................................................................................................................... 8
4 Utbildningens form ............................................................................................................................. 10
4.1 Undervisningsformer .................................................................................................................... 10
4.1.1 Val av undervisningsformer ................................................................................................... 10
4.1.2 Föreläsningar och övningar.................................................................................................... 11
4.1.3 Övriga undervisningsformer .................................................................................................. 11
4.2 Examination................................................................................................................................. 12
4.2.1 Skriftlig tentamen.................................................................................................................. 12
4.2.2 Examensarbete....................................................................................................................... 13
4.2.3 Betyg. ................................................................................................................................... 14
4.3 Kursmaterial................................................................................................................................. 14
4.4 Avgiftsfri utbildning .................................................................................................................... 14
4.5 Övriga utbildningsmoment.......................................................................................................... 15
4.5.1 Breddande utbildningsmoment.............................................................................................. 15
4.5.2 Fortbildning ......................................................................................................................... 15
4.5.3 Sommarutbildning ............................................................................................................... 16
4.6 Språk i undervisningen ................................................................................................................. 16
4.7 Planering och information ............................................................................................................ 17
4.7.1 Utbildningens planering ....................................................................................................... 17
4.7.2 Kursinformation.................................................................................................................... 17
4.7.3 Information om kursval........................................................................................................ 19
4.7.4 Information om utlandsstudier ............................................................................................. 19
4.7.5 Information till utbytesstudenter ........................................................................................... 19
5. Personal.............................................................................................................................................. 21
5.1 Högskolans ansvar för studiesociala frågor .................................................................................... 21
5.2 Studievägledning .......................................................................................................................... 21
5.3 Kurator och präst.......................................................................................................................... 22
5.4 Lärare ........................................................................................................................................... 22
5.5 Tjänstetillsättning......................................................................................................................... 23
6. Rekrytering/Antagning ....................................................................................................................... 24
6.1 Mångfald...................................................................................................................................... 24
6.2 Utbildningsaspekt......................................................................................................................... 24
Sidan 2 av 56

Sidan 3 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
6.2.1 Rekrytering............................................................................................................................ 24
6.2.2 Antagning av studenter.......................................................................................................... 25
7.1 Mål och Vision............................................................................................................................. 26
7.2 Högskolan .................................................................................................................................... 26
7.3 Studenterna .................................................................................................................................. 27
7.4 Sexuella trakasserier ...................................................................................................................... 27
7.5 Mångfald...................................................................................................................................... 28
7.5.1 Social bakgrund..................................................................................................................... 28
7.5.2 Etnisk tillhörighet och religion .............................................................................................. 29
7.6 Sexuellt likaberättigande ............................................................................................................... 29
7.7 Funktionsnedsättning ................................................................................................................... 30
7.7.1 Studier................................................................................................................................... 30
7.7.2 Lokaler .................................................................................................................................. 31
7.7.3 Information........................................................................................................................... 31
8 Studie- och arbetsmiljö........................................................................................................................ 32
8.1 Studerandearbetsmiljöombud ....................................................................................................... 32
8.2 Fysisk studie- och arbetsmiljö ....................................................................................................... 32
8.2.1 Dator-, rit- och laborationssalar ............................................................................................. 33
8.2.2 Kontorsarbetsplatser .............................................................................................................. 33
Studieplatser................................................................................................................................... 34
8.3 Psykosocial studie- och arbetsmiljö ............................................................................................... 34
8.4 Studentlokaler .............................................................................................................................. 35
8.5 Föreningslokaler ........................................................................................................................... 35
9 Studieekonomi .................................................................................................................................... 37
9.1 Studiemedel.................................................................................................................................. 37
9.1.1 Bidrag och lån ....................................................................................................................... 37
9.1.2 Utlandsstudier ....................................................................................................................... 38
9.1.3 Meritprövning ....................................................................................................................... 38
9.1. Återbetalning........................................................................................................................... 39
9.1.5 Studentinflytande .................................................................................................................. 40
9.2 Reserabatter.................................................................................................................................. 40
9.3 Bostadsbidrag ............................................................................................................................... 40
10 Trygghet och hälsa............................................................................................................................. 41
10.1 Sjukdom..................................................................................................................................... 41
10.2 Skador i samband med studier.................................................................................................... 41
10.3 Föräldraskap............................................................................................................................... 41
10.4 Socialt bistånd ............................................................................................................................ 42
10.5 Arbetslöshet................................................................................................................................ 42
10.6 Pensioner.................................................................................................................................... 42

SKALL TAS BORT
NYTT
10.7 Studerandehälsovård................................................................................................................... 43
10.7.1 Högskolans ansvar ............................................................................................................... 43
10.7.2 Missbruk ............................................................................................................................. 44
11 Bostäder ............................................................................................................................................ 45
11.1 Allmänt ...................................................................................................................................... 45
11.2 Statens och kommunens ansvar .................................................................................................. 45
11.3 Bostäder för gäststudenter........................................................................................................... 46
11.4 Bostäder för funktionshindrade studenter ................................................................................... 46
11.5 Skydd och säkerhet..................................................................................................................... 47
12 Rättssäkerhet ..................................................................................................................................... 48
12.1 Regelverk.................................................................................................................................... 48
12.2 Studerandeombudsmän ............................................................................................................. 48
12.3 Disciplinnämnd......................................................................................................................... 48
12.2.1 Avskiljande .......................................................................................................................... 49
12.3 Överklagande Överklagandenämnd ............................................................................................ 49
12.3.1 Hantering av överklagningsbara frågor................................................................................. 49
12.2.3.1 Överklagande av disciplindärenden................................................................................... 49
12.4 Personalansvarsnämnd................................................................................................................ 50
13 Första året på Chalmers ..................................................................................................................... 51
13.1 Studiestart .................................................................................................................................. 51
13.2 Mottagningsverksamhet.............................................................................................................. 51
13.3 Socialt engagemang..................................................................................................................... 52
14 Arbetslivs-/arbetsmarknadsrelateradefrågor ........................................................................................ 53
14.1 Arbetslivsintegrerat lärande (AiL)................................................................................................ 53
14.2 Uppföljning av gamla chalmerister/Alumnikontakter.................................................................. 54
14.3 Externfinansiering....................................................................................................................... 54
15 Miljö och Hållbarutveckling.............................................................................................................. 55
15.1 Inköp.......................................................................................................................................... 55
15.2 Resor och transporter.................................................................................................................. 55
15.3 Avfallshantering och återvinning................................................................................................. 55
15.4 Energianvändning....................................................................................................................... 55
15.5 Studiemiljö och Campus ............................................................................................................ 56
15.6 Information kring miljö och hållbarutveckling............................................................................ 56
Sidan 4 av 56

1 Inledning
Sidan 5 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Chalmers studentkårs åsiktsprogram fastslår de studiepolitiska ställningstaganden Studentkåren gör.
Åsiktsprogrammet skall användas av Studentkårens medlemmar för att få insikt i de frågor Chalmers
Studentkår arbetar med. För definitioner av olika begrepp hänvisas till dokumentet Chalmers Studentkårs
definitioner.
2 Utbildningens mål och strategier
För att driva en god utbildning med högsta möjliga kvalitet krävs att man arbetar efter väl definierade mål
och strategier.
2.1 Målsättning
Vid planering och utformning av utbildningen måste man ha klargjort de mål som skall uppnås. En bra
målbeskrivning är ett stöd vid såväl uppläggning, genomförande som vid värdering av utbildningen.
Chalmers Studentkår tycker det är självklart att högskolans övergripande vision och strategier visar mål för
utbildningen som skall uppfyllas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att en chalmersutbildning skall hålla högsta internationella kvalitet och genomföras på ett
effektivt och givande sätt.
Att Att en chalmersutbildning skall ge den examinerade kunskapsmässiga och långvariga
förutsättningar att svara för utveckling och utnyttjande av internationellt konkurrenskraftig
teknik.
Att Att Chalmers skall profilera sig som en tekniskt framstående och internationell högskola.
2.1.1 Mål för Chalmers utbildningar
Målet för varje kursmoment skall vara så tydligt att man enkelt kan koppla det till
utbildningsprogrammens operativa mål för grundutbildningen samt högskolans vision och strategier
Utbildningsprogrammens innehåll skall genomföras med en flexibilitet som tillfredsställer varierande
intresseinriktningar hos breda studentgrupper. Tonvikten i undervisningen skall läggas på helhetssyn och
förståelse som grund för fortsatta studier och yrkesverksamhet.
Undervisningens innehåll skall ha förankring i högskolans vetenskapliga verksamhet. Förutsättningarna för
internationellt utbyte för såväl studenter som lärare skall ökas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers utbildningar skall hållas uppdaterade med de senaste rönen inom forskning.
Att Att Chalmers utbildningar skall ge studenten kunskaper inom sitt eget ämnesområde så att
denne kan tillgodogöra sig internationell vetenskaplig litteratur.
Att Att Chalmers utbildningar skall ge studenten kunskaper, attityder, vanor samt ett sådant
förhållningssätt till kunskap och inlärning, som ger förutsättningar för ett livslångt lärande.

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att Chalmers utbildningar skall lära studenten att kritiskt granska fakta och ge studenten
förmåga att betrakta problem från många olika perspektiv.
Att Att Chalmers utbildningar skall genom nära kontakt med näringslivet förbereda studenterna
för sin framtida karriär.
Att Att handläggningstiden för dispensärenden i en antagnings- eller examensfråga ej överstiger 1
vecka.
2.2 Examen
På Chalmers examineras arkitekter, civilingenjörer, högskoleingenjörer, kandidater, mastrar, magistrar,
sjöingenjörer och sjökaptener. Alla dessa kommer att arbeta på en internationell marknad och det är då
viktigt att utbildningarna är anpassade för detta. Examenstitlarna är väldigt viktiga eftersom de är beviset
på utförd utbildning. Det är också viktigt att examenstitlarna kan översättas till andra språk så att inte
svenska studenter utestängs från den internationella marknaden.
Enligt förvaltningslagen (7 § 1986:223) skall ett ärende, där någon enskild är part, handläggas så enkelt,
snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Exempel på när detta äger rum på Chalmers
är vid ansökan om examen eller dispenser av olika slag. För studenterna är det av största vikt att denna
behandling sker utan fördröjningar.
Handläggningstiden för examensbevis beräknas från den tid då ansökan om examen görs och då alla
examensfordringar är uppfyllda. Det är studentens eget ansvar att se till att dessa uppfylls innan ansökan
inlämnas.
Chalmers Studentkår kräver:
Att Att Chalmers värnar om de olika examinas särart och status i samhället.
Att Att Chalmers underlättar för studenternas mobilitet genom att utfärda diploma supplement
samt översatta examensbevis.
Att Att handläggningstiderna för utfärdande av examensbevis inte överstiger 4 veckor.
Sidan 6 av 56

3 Kvalitet i utbildningen
Sidan 7 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Kvalitet är en ständigt pågående process. Chalmers Studentkår anser att processen innebär uppfyllande av
mål från Chalmers olika delar; studenter, lärare och administration. Även de förväntningar som grund-
och gymnasieskolan har på Chalmers utbildning är viktiga ur kvalitetssynpunkt, exempelvis
förkunskapskrav och rekrytering. Viktigt vid skapandet av kvalitetsmål är också de krav och förväntningar
som möter studenten efter avlagd examen.
3.1 Utvärdering och uppföljning
Som studentkår är det viktigt att hålla en ständig dialog med högskolan i ämnet. Det är viktigt att de
satsningar som görs på kvalité och pedagogik får genomslagskraft.
Det är inte bara enskilda kurser som skall utvärderas. En mängd omkringliggande faktorer har också
betydelse för utbildningarnas kvalitet. Därför är det viktigt att hela utbildningsprogram utvärderas. För att
en sådan utvärdering skall vara relevant måste studenter ha en central roll i utvärderingsprocessen.
Uppföljning och utvärdering måste utformas så att båda könens åsikter kommer fram och beaktas.
Resultaten av utvärderingarna måste vara offentliga så att de kan diskuteras.
För att nå kunskapsmålen för utbildningsprogrammen måste kurserna leda fram till en hög kunskapsnivå,
vara väl genomtänkta samt vila på vetenskaplig grund.
Ledningen har en mycket viktig roll i att markera vikten av förbättringsarbete och ge verkliga incitament
att arbeta med kvalitetssäkring till de enskilda medarbetarna. Två av dessa incitament är resurstilldelning
och lönesystem baserade på pedagogisk meritering.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers har en väl utarbetad modell för kvalitetsarbete och utveckling.
Att Att Chalmers utformar ekonomiska incitament för att främja och följa upp kvalitén och
pedagogiken i utbildningen.
Att Att studenterna ses som en naturlig del i denna modell, men att högskolan har det yttersta
ansvaret för dess genomförande.
3.2 Kvalitetssäkringssystem
Ett fungerande kvalitetssäkringssystem bygger på att alla i verksamheten känner delaktighet och vet hur
systemet fungerar. Kvalitetssäkring består av kartläggning, utvärdering samt uppföljning. För att säkra
kvaliteten på grundutbildningen kartläggs undervisningen internt med hjälp av kursenkäter, eller annan
grund för kursvärdering. Därefter hålls kursnämnd och uppföljning av programansvarig eller i
programrådet. Uppföljningen skall kontrollera hur målen i undervisningen uppfylls och hålla utbildningen
aktuell, samt vara en källa till utveckling, förnyelse och förbättring. Givetvis skall kursnämnden ligga som
grund när man diskuterar nästa års överenskommelser.
Det är dessutom nödvändigt att delta i både nationella och internationella utvärderingar, så att
grundutbildningen vid Chalmers inte hamnar på efterkälken jämfört med övriga Sverige och världen.
Ett viktigt led i kavalitetssäkringen är systematisk uppföjning av alumner och deras anställningsbarhet.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det bildas en enhetlig och tydlig kvalitetssäkringsstruktur på Chalmers.
Att Att Chalmers arbetar för att alla skall känna sig delaktiga i kvalitetsarbetet.

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att Chalmers följer upp sina alumner och deras anställningsbarhet.
Att Att samtliga utbildningar på Chalmers skall utvärderas minst vart sjätte år.
3.2.1 Kursvärdering
Kursvärderingen skall ske i samarbete mellan kursgivande grupp, examinator, lärare, projektledare,
laborationshandledare, assistenter och studenterna (även internationella studenter). Kursvärdering skall
inte ses som studenternas möjlighet att kritisera föreläsarens person, utan som ett tillfälle att ge hela den
kursgivande gruppen feedback på dess arbete.
I en kursvärdering skall de i kursen inblandade (studenter, lärare m.fl.) ge åsikter om kursen, lärarnas
pedagogiska skicklighet och studenterna. Därpå följer en kursnämnd. För att ge större vikt åt
kursnämnden skall programansvarige tillsammans med examinator åläggas att ansvara för att kursnämnd
hålls. Ansvaret för kursvärderingen som helhet ligger hos högskolan genom programansvarige eller
masterprogramkoordinatorn. Vid kursnämnd skall en sammanställning av studenternas åsikter diskuteras.
En sammanfattning av kursnämndsprotokollet och eventuella åtgärder framkomna av kursvärderingen
skall publiceras i kursportalen och i Chalmers dokumenthanteringssystem.
Det är av yttersta vikt att man följer upp de resultat kursvärderingen ger. All kursgivande personal måste
vara delaktig i det arbete som då vidtar, och vara lyhörda för den feedback som ges. Det är också viktigt att
förändringsarbetet har kontinuitet och dokumenteras på ett tillförlitligt sätt. 3.2.2 Kursnämnder
Högskolan skall ansvara för att regler för kursnämndens utformning, hållande samt uppföljning är
uppdaterade.
Vid samtliga utbildningar på Chalmers skall kursnämnder hållas , även på masterprogrammen. Det är av
särskild vikt att högskolan bereder möjlighet för studenter vid programmen att delta i
utbildningsbevakningen.
Kursnämnderna skall protokollföras och godkännas av både examinator och student. De utlovade
förbättringarna skall följas upp av alla inblandade parter inklusive utbildningsprogrammets programråd
eller motsvarande instans. Det bör ligga i varje individs intresse att ständigt förbättra verksamheten
samtidigt som man inte bör förändra saker för fröändandets skull.
Kursnämndens viktigaste roll är att konstruktivt diskutera den kritik kursen fått. Diskussionerna ska leda
fram till åtgärder som förbättrar kursen till nästa årskurs.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att examinator tillsammans med programansvarige ser till att kursnämnd hålls efter det att
kursvärderingen utförts.
Att Att samtliga utbildningar på Chalmers skall utvärderas.
Att Att utlovade förbättringar skall genomföras och följas upp.
Det åligger den kursgivande gruppen att vidta de åtgärder som examinator genom sitt godkännande av
kursnämndsprotokollet åtagit sig. Om så inte sker är det utbildningsprogrammets ledning uppgift att följa
upp kursen och ta kontakt med examinator. Det är också naturligt att resultatet från utvärdering och
kursnämnd ligger till grund för den överenskommelse som fattas mellan programansvarig och kursgivande
institution varje år.
Varje examinator skall också presentera tidigare års åsikter och vilken uppföljning som dessa lett till på
första kurstillfället.
Sidan 8 av 56

Chalmers Studentkår kräver
Sidan 9 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att protokoll eller sammanfattning av kursnämnden publiceras i kursportalen och i Chalmers
dokumenthanteringssystem..
Att Att protokollet ligger till grund för nästkommande års kursbeställning.
Att Att Att examinatorn presenterar uppföljningen vid första föreläsningen efterföljande år.

SKALL TAS BORT
NYTT
4 Utbildningens form
En viktig del för att nå god utbildningskvalitet är att formerna för utbildningen är bra och genomtänkta.
4.1 Undervisningsformer
Upplägget av undervisning samt val av undervisningsform måste göras med studenternas olika behov i
fokus, vilket förutsätter en stor valfrihet.
Undervisningsformen inom ett utbildningsprogram måste vara varierad, uppmuntra till innovativt
tänkande och anpassad till kursernas innehåll. Olika former av undervisning skall förekomma i alla
årskurser, även på utbildningsprogram med stora klasser.
Ett fortsatt utvecklande av nya undervisningsformer ses positivt och ska alltid stödjas av högskolan.
Exempel på undervisningsformer är undervisning som förmedlar kunskap (föreläsningar och seminarier)
och undervisning där man får använda den förmedlade kunskapen (övningar, laborationer,
projektarbeten).
Det är viktigt att den kunskap som förmedlas till studenten under föreläsningarna senare också används
vid laborationer, övningar och praktikfall.
Närvaro skall vara frivillig på övningar och föreläsningar. Endast undervisning av sådan karaktär att
frivillig närvaro är omöjlig får göras obligatorisk. För obligatoriska kursmoment skall inte någon avgift
krävas av deltagarna. Obligatoriska moment, så som laborationer, i kurser skall ge en del av den totala
kurspoängen och om godkända skall momentet ej behöva göras om. För att möjliggöra för studenterna att
följa sin studieplan bör ett uppsamlingstillfälle ges där studenterna kan avsluta de obligatoriska moment
som hänger efter i den berörda kursen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att utbildningen erbjuder en stor variation av undervisningsformer på alla nivåer
Att Att Att alla obligatoriska kursmoment skall vara helt kostnadsfria
Att Att Att obligatoriska moment skall ge del av de totala högskolepoängen på kursen.
Att Att närvaro på övningar och föreläsningar skall vara frivillig
4.1.1 Val av undervisningsformer
Samarbete mellan olika ämnesområden och institutioner skall vara ett krav. Detta för att dålig
kommunikation mellan lärare som undervisar parallellt kan innebära krockar mellan obligatoriska moment
eller orimligt tung arbetsbelastning under delar av läsperioden. Parallella kursmoment bör även integreras.
Lika viktig är kontakten mellan lärare i grundkurser och de i påbyggnadskurser, för att förmedla det
studenterna tillgodogjort sig. Det är viktigt att lärare integrerar de kunskaper studenterna redan
tillgodogjort sig och de kunskaper de kommer att få från senare kurser. Allt detta för att alla kurser senare
skall leda till uppfyllandet av programmets mål.
En dialog mellan kursansvariga kommer att medföra en tydligare koppling mellan kurserna och en
möjlighet för studenten att se den röda tråden i utbildningen.
Undervisning skall karaktäriseras av pedagogisk skicklighet och engagemang hos lärare, integration mellan
teori och tillämpning, små undervisningsgrupper samt ha forsknings- och näringslivsanknytning.
Informationssökning är ett viktigt moment i undervisningen. Studenten måste under utbildningen tränas i
att självständigt söka och använda information.
Sidan 10 av 56

Sidan 11 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Det skall alltid finnas tillräckligt med tid för självstudier. Därför får den schemalagda undervisningen
aldrig vara så omfattande att studenterna inte hinner med de självstudier som krävs för att följa
undervisningen. Dessutom måste tid finnas för sociala aktiviteter.
Det är viktigt att även all undervisning på Chalmers är präglad av genus och mångfald.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att all undervisning skall präglas av kommunikation, pedagogik, verklighetsanknytning,
samarbete och engagemang från såväl lärare som studenter.
Att Att det skall finnas tid för självstudier och sociala aktiviteter.
4.1.2 Föreläsningar och övningar
Den absolut vanligaste formen av undervisning är föreläsningar och därför ställer Chalmers Studentkår
följande minimikrav:
Alla studenter registrerade på kursen skall beredas plats vid samtliga föreläsningar och övningar
Föreläsaren skall presentera kunskapen anpassat efter studenternas förkunskaper och kursens mål. Därför
skall föreläsningarna inte enbart förmedla innehåll från läroböcker, utan de skall exemplifiera och förklara
teorier med hjälp av verklighetsanknutna problem.
Föreläsaren skall respektera start- och sluttid för föreläsningen samt tider för paus.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att föreläsningarna anpassas efter studenternas förkunskaper
4.1.3 Övriga undervisningsformer
Självständiga uppsatser, grupparbeten, konstruktionsövningar, laborationer, tvärvetenskapliga arbeten och
projektarbeten skall i stor utsträckning ingå i utbildningen.
Förmågan att kommunicera med andra yrkesgrupper är viktig. Studenten måste kunna formulera och
beskriva ett arbete som gjorts i form av en rapport. Även förmåga att genomföra en muntlig presentation
och redovisa ett arbete inför en grupp är ett nödvändigt krav på en chalmerist, likaså skall kritik erhållas på
den genomförda presentationen.
Projekt skall innehålla en väl definierad uppgift med verklighetsanknytning och handledaren skall vara
kunnig i ämnet och intresserad av projektarbetsformen. Det är viktigt att den arbetsbörda som ett
delmoment medför motsvarar antalet kurspoäng för delmomentet. Samt att en tydlig fördelning över dessa
klargörs för studenten och hur dessa ligger till grund för betygsbedömningen. Alla rapporter och andra
avhandlingar skall språkgranskas.Laborationer och tillämpningar skall på ett naturligt sätt knytas till övrig
undervisning. Redovisning av laborationer, både muntligt och skriftligt, skall i betydande grad ingå som
ett led i utbildningen och examinationen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att läraren skall ge studenterna utförlig feedback och en möjlighet att förstå
bedömningskriterier

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att alla rapporter och avhandlingar språkgranskas
4.2 Examination
Det är viktigt att examinationsformerna väl avspeglar kursinnehållet och de kunskapsmål som finns
uppställda för kursen. Examinationen skall kunna ses som ett led i inlärningsprocessen då studenten får
tillfälle att tillämpa sina kunskaper inom ämnet.
Det finns många olika sätt att examinera studenter. Dessa examinationsformer skall så långt det är möjligt
kunna tillämpas anonymt, för att minska möjligheten för diskriminering av vissa studenter.
Examinationsformen påverkar hur studenten lägger upp sina studier. Därför efterlyses mer varierade
examinationsformer som kan ge en minst lika god bild av studenternas kunskaper och färdigheter som
skriftlig tentamen. Det skall dock alltid vara kursens mål och innehåll som skall styra valet av
examinationsform och hänsyn till kursens längd skall också tas. På högskolan i allmänhet finns höga krav
på att studenten skall prestera bra vid tentamenstillfällen. För att minska risken att studenten känner av
dessa krav i för stor utsträckning (stress m.m.), ska all examination kunna göras om i betygshöjande syfte
även om teknologen en gång blivit godkänd, så kallad plussning.
Vid större projekt som examinationsform bör tydliga betygskrav samt uppdelning över procent som
motsvarande del (dagbok, opponering, rapport m.m.) står för i arbetet finnas precis som för projektkurser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det är kunskap och förståelse och inte detaljer som skall prövas vid examination.
Att Att all examination skall vara inrapporterad till LADOK inom 21 kalenderdagar.
Att Att alla kurser skall vara inrapporterade till LADOK inom 21 kalenderdagar efter att sista
obligatoriska moment slutförts.
Att Att all examination skall täcka kursens innehåll.
Att Att all examination uppfylla för kursen uppsatta mål.
Att Att all examination vara relevant med avseende på kursens omfattning, svårighetsgrad och
längd.
Att Att all examination vara av jämn svårighetsgrad mellan ordinarie tenta och omtentor.
Att Att all examination skall bedömas konsekvent.
Att Att Att all examination så långt det är möjligt skall kunna göras anonymt.
Att Att all examination kunna göras om i betygshöjande syfte även om teknologen en gång blivit
godkänd, så kallad plussning.
Att Att alla studenter ska ha rätt att göra om examinationsmoment tills man blir godkänd.
4.2.1 Skriftlig tentamen.
Vid examinationstillfällen där tentamen är utformad så att studenterna skall ge uppsatsliknande svar bör
de ges möjligheten att skriva dessa på en dator. .
Resultatbedömning av all examination skall motiveras. Förslag till lösningar och de rätta svaren skall finnas
tillgängliga även efter visningstillfället. Visning av tentamensrättning skall ske vid minst två tillfällen, varav
Sidan 12 av 56

Sidan 13 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
minst ett inom tio dagar efter det att resultatet anslagits, och minst ett under följande läsperiod. Då skall
det ges tillfälle att ställa frågor och ifrågasätta rättningen. . Då särskilda skäl föreligger skall snabbrättning
kunna begäras.
Studentens egna tentor och rapporter, eller kopior av dessa, skall finnas tillgängliga för studenten. Det
skall också vara enkelt att få lösningarna till föregående års tentor. Alla dessa dokument lyder under
offentlighetsprincipen och bör göras tillgängliga på nätet t.ex. genom kurshemsidan.
Tentamen skall inte vara utformad så att valet av hjälpmedel spelar roll. Det är examinatorns ansvar att
tentamen premierar förståelse och insikt i ämnet snarare än färdigheter i att utnyttja hjälpmedel.
Tentamen ska vara utformad så att de hjälpmedel som tillåts ska under lätta för studenten att få förståelse
och insikt i ämnet snarare än färdigheter i att utnyttja hjälpmedel.
Moment som ger extrapoäng på tentamen skall vara rättade och resultatet meddelat studenten innan
tentamina. Dessa poäng bör följa studenten vid minst två tillfällen då denne tentar kursen och skall inte
öronmärkas enbart för plussning utan skall kunna tillgodoräknas i det slutliga betygsunderlaget oavsett
prestation på den slutliga examinationen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att skriftlig tentamen skall kunna tillämpas anonymt
Att Att det vid tentor, i exempelvis programmering eller i uppsatsliknande tentamina, skall vara
möjligt att utföra dessa på en dator
Att Att alla regler gällande tentamina är tydliga och väl kommunicerade med både examinatorer
och studenter
4.2.2 Examensarbete
På Chalmers utdelas olika examina vilka alla ska innehålla ett examensarbete.
Examensarbetet skall kröna grundutbildningen vid Chalmers och ge studenten möjlighet att tillämpa
erhållna kunskaper. Examensarbetet skall vara ett utbildningsmoment som prövar och utvecklar förmågan
att arbeta självständigt, att inneha ett kritiskt förhållningssätt och ge ett vetenskapligt/konstnärligt djup.
Examensarbetet skall ge förkunskaper för en fortsättning inom forskarutbildning. Examensarbetet är ett
verktyg vid jobbsökande och inte en provanställning.
Examensarbetet skall kunna utföras antingen vid någon av högskolans institutioner eller i näringslivet.
Arbetet skall utföras enskilt eller i mindre grupp. Resultatet av examensarbetet skall vara allmänt
tillgängligt och endast i undantagsfall och i samförstånd mellan examensarbetare, högskola och eventuell
extern aktör vara belagt med sekretess. Detta skall knytas till ett avtal dessa parter emellan. Ett alternativ
till sekretess som bör användas är fördröjd publicering.
Studenter skall i förekommande fall kunna motta lön eller annan ersättning för examensarbete. Avtal om
eventuell ersättning sluts mellan student och företag utan påverkan av examinator eller högskola.
Att studenten fått betalt för sitt arbete under tiden denne examensarbetat får inte inverka på bedömningen
av examensarbetet. Alla studenter skall lägga fram sitt examensarbete både skriftligt och muntligt med
opposition och dessutom opponera på ett annat examensarbete.
Chalmers bör utarbeta dokument som tydligt redovisar vilket ansvar studenten, företaget, handledaren och
examinatorn innehar. Dokumenten skall också innehålla de utsatta målen för de olika former av
examensarbeten som finns på Chalmers. Avtal och information om regler kring examensarbetet skall
komma varje student tillgodo vid examensarbetets start.

SKALL TAS BORT
NYTT
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers utarbetar tydliga regler och riktlinjer för examensarbeten och att dessa
kommuniceras till alla inblandade
4.2.3 Betyg.
Normalfallet är att en betygskala med U, 3, 4 och 5 används. Om kursansvarig finner det lämpligt kan
icke-graderade betyg användas. Eftersom betygen skall avspegla aktuell förståelse och kunskap som
studenterna besitter så skall de vara absoluta. Detta gör också att en students närvaro på kursen inte skall
påverka betygen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers tillämpar målrelaterade betyg.
Att Att betygsskalan ”U, 3, 4, 5” är normalfallet på Chalmers.
4.3 Kursmaterial
Kurslitteraturens innehållsmässiga kvalitet skall hållas så hög som möjligt utan att priset blir för högt. Det
främsta kriteriet när det gäller litteraturen är dess innehållsmässiga karaktär.
Kurslitteraturen skall utgöra ett bra underlag för självstudier. Kurslitteratur skall inte vara handskriven,
den skall vara språkgranskad, korrekturläst och pedagogiskt utformad. Det är även viktigt att litteraturen
främjar ett genus – och mångfaldsperspektiv. Alla problemdelar skall innehålla svar samt lösningar på
grundexempel. Givetvis skall allt material vara aktuellt.
Litteratur och alternativ litteratur skall finnas i en förteckning för respektive kurs. Det åligger examinator
att tillse att all kurslitteratur finns tillgänglig före kursstart och för alla kursdeltagare.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att allt föreläsningsmaterial skall finnas tillgängligt för studenten före och efter föreläsningen
på kurshemsidan.
Att Att all litteratur skall granskas ur ett genus- och mångfaldsperspektiv.
Att Att kurslitteratur håller en hög kvalitet men samtidigt inte har ett för studenten, orimligt pris.
ett riktvärde på maximalt 100 SEK per 1,5 högskolepoäng, utslaget på helår, bör finnas i
åtanke.
4.4 Avgiftsfri utbildning
Utbildningen på Chalmers ska vara avgiftsfri, såväl för nationella som internationella studenter. Det ska
alltid vara valfritt för studenten köpa litteraturen eller avstå. Alltså skall obligatoriska övningar eller dylikt
inte förekomma i litteratur som studenten tvingas köpa. Vid studieresor eller exkursioner, som medför
kostnader ska studenten ha valmöjligheten att inte deltaga och som följd av detta inte tvingas betala en
avgift för att bli godkänd.
Sidan 14 av 56

Chalmers Studentkår kräver
Att Att utbildningen på Chalmers är helt avgiftsfri för alla individer.
4.5 Övriga utbildningsmoment
Sidan 15 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
4.5.1 Breddande utbildningsmoment
De studerandes medvetande om teknik ur ett humanistiskt, samhällsvetenskapligt och miljömässigt
perspektiv är viktigt. Ökad integration av dessa områdens inslag i kurserna är positivt, men får inte
urholka utbildningarnas status.
Inom varje civilingenjörsprogram skall det läsas mellan 15-30 högskolepoäng av icketeknisk karaktär
såsom till exempel design, kognitionsvetenskap, språk och historia. Det är av stor vikt att ämnena kopplas
till utbildningens mål för att inneha relevans för studenten.
Många utexaminerade får arbetsuppgifter av icketeknisk art som t ex ledare, försäljare, marknadsförare
eller administratörer. Det är därför viktigt med kännedom om ekonomiska och organisatoriska
grundbegrepp och dessa orienterande utbildningsmoment skall finnas med i grundutbildningen. Chalmers
skall därför särskilt tillse behovet att få ett ekonomiskt perspektiv samt ett management och organisations
innehåll i alla utbildningar.
Mot bakgrund av den stora vikt miljöfrågorna har i samhället skall en studerande vid Chalmers få
kunskaper om möjligheterna att främja samhällets utveckling så att miljöskador undviks.
På alla utbildningsprogram vid Chalmers skall minst ett obligatoriskt miljömoment ingå.
Miljöutbildningen skall relateras till varje utbildningsprogram och skall visa på möjligheterna att påverka
miljöproblem inom den egna nischen. Miljöfrågor skall kunna komma in som en naturlig del av
undervisningen.
Möjligheten att läsa en fördjupning mot ett icketekniskt område med koppling till den framtida rollen
som ingenjör av skild sort är viktig. Samtliga studenter skall under sin utbildningstid få en klar
uppfattning om teknikens roll i samhället och sitt eget ansvar. Långsiktigt tänkande och en teknisk
helhetssyn är viktigt. Utbildningen skall stimulera debatt och kritiskt tänkande som kan leda fram till
etiska ställningstaganden. Etiska frågor kommer på detta sätt in som en naturlig del i undervisningen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det på varje civilingenjörsprogram läses mellan 15-30 högskolepoäng av icketekniska
ämnen
Att Att ekonomi, organisation och management har en självklar roll inom alla utbildningsprogram
Att Att de icketekniksa kurserna som erbjuds håller en hög kvalité
4.5.2 Fortbildning
Fortbildning är något som är positivt för varje individ och en förutsättning för att kunna verka i det
moderna samhället. Chalmers verkar inom detta område med flera olika aktörer och en samordning bör
ske. Fortbildning är oftast inkomstbringande då företag är de primära kunderna. Chalmers bör förändra
sitt utbud så det blir möjligt för privatpersoner att uppgradera sin kunskap det vill säga att mängden fria
kurser bör öka. Då lärare är eftertraktade krävs det att lärarnas engagemang i fortbildning begränsas för att
säkerställa grundutbildningens kvalitet. Grundförutsättningen för fortbildningens existens är att den inte

SKALL TAS BORT
NYTT
får påverka grundutbildningen negativt, vare sig det gäller lärare, lokaler och övriga resurser. Studenter
som är inskrivna på fortbildning äger ej rätten att bli medlemmar i Chalmers Studentkår.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers är en aktiv aktör inom fortbildning både gentemot näringsliv och allmänhet
Att Att Att Chalmers är en aktiv aktör inom fortbildning av lärare i grundskolan och på gymnasiet
4.5.3 Sommarutbildning
Sommarutbildning är något som Chalmers bör utvidga. Sommarkurser skall både vara av slaget allmänna
teknikkurser för intresserade studenter som vill bredda sitt teknikintresse samt kurser som
Chalmersstudenter kan tillgodogöra sig i sin utbildning. De förra är ett steg i att öka teknikintresset i
samhället. Chalmers Studentkår ser det inte som önskvärt att det blir en tredje termin på läsåret. Resurser
som allokeras till sommarutbildning får ej inverka negativt på grundutbildningens kvalitet.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers bibehåller sitt tvåterminssystem
Att Att Chalmers ser över sitt utbud av sommarkurser och om resurserna tillåter det utökar det
4.6 Språk i undervisningen
Den utexaminerade chalmeristen förväntas ha goda kunskaper i engelska. Det är därför bra att använda
engelskspråkig litteratur om den har högre kvalitet än motsvarande svensk litteratur. Den utländska
facklitteratur som används innehåller många tekniska facktermer och det är därför ett krav att lexikon över
de viktigaste termerna går att erhålla från kursgivande institution.
All litteratur som krävs för att klara av kursen ska vara på svenska eller engelska och för
mastersprogrammen enbart på engelska.
Om Chalmers ska driva utbildningar där undervisningsspråket är engelska krävs att de lärare som
undervisar har goda kunskaper i och kan hantera språket. Det är även lika viktigt att studenterna erbjuds
en stödfunktion så att språkproblem inte blir ett hinder för att genomför utbildningen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att all examination vid behov kunna genomföras på engelska.
Att Att all undervisande persona som undervisar på engelska har goda kunskaper i språket
Att Att Chalmers tar fram stödfunktioner för att hjälpa studenter som har problem med
undervisningsspråket.
Sidan 16 av 56

4.7 Planering och information
Sidan 17 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
4.7.1 Utbildningens planering
Utvecklingen inom alla teknikområden går fort. För att studenterna skall kunna erbjudas aktuell
utbildning måste innehållet i denna förändras med tiden. Antal moment som får plats i utbildningen är
dock alltid begränsad. Ett krav är att för varje nytt utvidgande moment måste något gammalt plockas bort.
Programråden måste ta sitt övergripande ansvar för utbildningsprogrammens upplägg, samordning och
planering. Vad gäller kursers innehåll och ordningsföljd är kommunikation mellan lärare både inom och
mellan institutionerna nödvändig. Samordning mellan kurser ska ske för att undvika överlappning och
glapp i tidsplanering och nivå. Det är också viktigt att den institution som har de bästa förutsättningarna
att genomföra en kurs också ger kursen för samtliga utbildningsprogram.
Kurserna som rekommenderas i utbildningsplanen ska bygga på varandra så att utbildningsprogrammet
hänger samman på ett tydligt sätt. Alla, både lärare och studenter ska se den ”röda tråden” i ett
utbildningsprogram, för att lättare kunna relatera till andra kurser, och på så sätt kunna bredda och
fördjupa sina kunskaper
Studenten skall ha en jämn arbetsbelastning under hela året, både beträffande undervisning och
examination. Tentamensperioder med fler än två skriftliga ordinarie tentamina bör undvikas. Chalmers
skall även se över möjligheterna att införa en veckas höstlov mellan läsperiod ett och två. Utöver detta bör
det både före och efter tentamensperioderna finns åtminstone en schemafri vardag.
Detta skall beaktas vid schemaläggning; schemakrockar mellan obligatoriska kurser får ej förekomma,
krockar mellan obligatoriska och valfria kurser i möjligaste mån skall undvikas och schemaläggning på
kvällstid skall undvikas så långt det går. Chalmers Studentkår är strakt negativa till all schemaläggning i
tentaveckor, detta gäller även laborationer och inlämningsuppgifter.
Masterprogrammen innebär stor valbarhet för studenterna. För att underlätta valet av kurser och
schemaläggning på mastersnivå bör ett system medblockschema införas centralt på Chalmers.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att den institution som har bäst förutsättningar för att genomföra en kurs också får uppdraget
Att Att studentens arbetsbelastning hela tiden är med i beräkningarna vid planeringen.
Att Att Tentamensperioder med fler än två skriftliga ordinarie tentamina bör undvikas
Att Att Chalmers undersöker möjligheterna att införa en veckas höstlov mellan läsperiod ett och
två
Att Att Att Chalmers inför en schemafri vardag före och efter tentamensperioden
Att Att Att Chalmers lärare respekterar schemafria dagar
4.7.2 Kursinformation
4.7.2a Studentportalen
Studentportalen skall vara ett verktyg för studenterna där den informationen man behöver går att finna.
Det är viktigt att studenterna på Chalmers aktivt får delta i utformning och förbättring avstudentportalen.
I delen som kallas kursportalen skall studenter kunna hitta information om specifika kurser (kurskod,
kursnamn, poäng och placering under året), hur kurserna är upplagda (föreläsningar, övningar,
laborationer och konstruktionsövningar), tentamenstillfällen (ordinarie, omtentamen och eventuella
nedlagda kurser). Övrigt på studentportalen skall studenterna hitta information om sina egna studier och

SKALL TAS BORT
NYTT
övergripande information från Chalmers (terminsstart, gemensamma bestämmelser, regler, bestämmelser
för internationella studiegångar samt CSN:s meritprövningsregler).
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter skall kunna hitta ovanstående information på studentportalen
Att Att studenter ska ges möjligheten att delta i utformningen av studentportalen
4.7.2b Kursplaner
För att få mer information om vilka kurser som finns på Chalmers samt deras innehåll skall aktuella
kursplaner alltid finnas tillgängliga. Kursens syfte, innehåll, organisation, kurslitteratur och
examinationsform skall vara angivet. Det skall för varje kurs, i förekommande fall, anges en hänvisning till
likvärdig kurs på Chalmers; detta för att underlätta programbyte och korsläsning mellan program.
All relevant kursinformation ska finnas på en specifik kurshemsida för varje kurs.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla Chalmers kursplaner finns samlade i kursportalen
Att Att alla kurser på Chalmers har en kurshemsida och att denna återfinns i kursportalen
4.7.2c Kurs-PM
För att få mer detaljerad information och en bra översikt över kursens mål, föreläsningsserie, övningar och
laborationer skall en kurs-PM delas ut. Kurs-PM skall finnas tillgänglig via kursportalen i god tid innan
kursens början. Dessutom skall kurs-PM föredras och finnas tillgängligt vid första föreläsningen.
Obligatoriska moment i kursen får ej läggas till eller tas bort efter att kurs-PM har blivit fastställt annat än
i undantagsfall och då med rektorsbeslut som grund.
En Kurs-PM skall innehålla:
• kursens mål och relation till utbildningens mål,
• hur studenten enklast kan nå examinator, föreläsare, övningsledare, labhandledare, kansli, samt
ansvarig försäljare av kursmaterial,
• vilket kursmaterial som ingår, inklusive utdelat material,
• var kursmaterial kan införskaffas, inklusive exempelvis stenciler och OH-kopior, samt priser,
• presentation av examinator/föreläsare och ämnet,
• schema för föreläsningar, övningar och laborationer samt förberedande sidor och tal,
• en sammanfattning av gjorda förändringar sedan förra kurstillfället,
• en beskrivning om var och när man gör anmälan till exempelvis laborationer,
• tid, plats och hjälpmedel för examination,
• obligatoriska moment, slutrapporteringsdatum för dessa samt deras bidrag till totalbetyget,
• tid och plats för granskning av tentamen,
• vad som krävs för att få kursen godkänd samt
Sidan 18 av 56

• eventuella extra tillgodoräknanden av uppgifter under kursens gång.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att en informativ kurs-PM utformas och sprids till alla kursens deltagare
Att Att kurs-PM är klart minst två veckor innan kurstart
Sidan 19 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att kursutvärdering skall nämnas i kurs-PM och om möjligt vem som utför den och
kontaktinformation till denne.
4.7.3 Information om kursval
I god tid innan studenten väljer valfria kurser, mastersprogram eller eventuell studieinriktning inför högre
årskurs skall utbildningsprogrammet i samarbete med berörda institutioner anordna informationstillfällen.
Informationstillfället skall ge en överblick vad gäller specialiseringar som utbildningsprogrammet kan
erbjuda. Skriftlig information om kursval skall finnas tillgänglig för alla studenter.
Studenterna skall ges relevant information om kurserna, både muntlig och skriftlig, för att underlätta
studentens val. Det är mycket viktigt att information om kursval läggs på tider där den inte krockar med
schemalagd undervisning. Allmän kursvalsinformation skall ges från första årskursen, exempelvis i de
kurser som har valfria fortsättningskurser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att information om mastersprogram och andra avslutningar utarbetas och under hela
studietiden kommuniceras till studenten
Att Att informationen om de kursval som måste göras under studietiden är lättillgänglig
4.7.4 Information om utlandsstudier
Ett antal chalmerister väljer att förlägga delar av sina studier utomlands via något av Chalmers
utbytesprogram. Utbyten är ett av de bästa verktygen för internationalisering och utbytesverksamheten bör
därför tas tillvara. För att så många som möjligt ska få möjlighet att ta del av utlandsstudier bör dessa
marknadsföras på ett tydligt sätt. För att förenkla studenternas förberedelser skall högskolan förmedla
adresser till kontaktpersoner på mottagande högskola samt till tidigare utresta studenter. Högskolan skall
också erbjuda den utresta studenten möjlighet till kontinuerlig kontakt under utlandsvistelsen för att följa
upp utbytet och dess kvalitet samt att stödja studenten vid eventuella problem.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att högskolan aktivt informerar och marknadsför de möjligheter till utlandsstudier som
erbjuds.
Att Att Förutsättningarna för internationellt utbyte för såväl studenter som lärare skall ökas.
4.7.5 Information till utbytesstudenter
Studenter som kommer till Chalmers från andra länder skall ha möjlighet till kontakt med personer på
högskolan/studentkåren för att på bästa sätt kunna förbereda sig inför sin vistelse här. Vidare bör de få

SKALL TAS BORT
NYTT
information rörande övriga sociala förhållanden i Sverige, t ex försäkring, personnummer, telefon, sjukvård
och bostad.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att de studenter som kommer till Chalmers från andra länder i god tid erbjuds omfattande och
adekvat information samt kontaktuppgifter till personer på högskolan/studentkåren.
Sidan 20 av 56

5. Personal
Sidan 21 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
För att på bästa sätt underlätta för studenterna bör ett antal funktioner av vägledande och stödjande
karaktär finnas bland högskolans personal. Gemensamt för dem alla är att de skall ge studenterna ett gott
bemötande.
5.1 Högskolans ansvar för studiesociala frågor
För att säkerställa en kontinuerlig utveckling av den studiesociala miljön kräver Chalmers Studentkår att
någon i högskolans ledning skall ansvara för samordning och utveckling av studiesociala frågor. I detta
ansvar ingår att kontinuerligt hålla sig informerad om de faktorer som påverkar studenternas situation och
att tillse att denna information sprids till berörda personer inom högskolan.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att en person i högskolans ledning har ansvar för samordning och utveckling av studiesociala
frågor.
5.2 Studievägledning
Studievägledningens funktioner skall vara en naturlig del av studielivet och lätta att ta del av.
Studievägledarna skall aktivt hjälpa till med planering inför studierna och särskilt stöd skall ges till de
studenter som har problem med att följa utbildningsplanen.
För detta skall det finnas minst en vägledningsfunktion per utbildningsprogram, vilket gäller såväl
mastersprogram som övriga. Studievägledarna bör dessutom finnas i en geografisk närhet till de studenter
de jobbar med för att möjliggöra besök även på 15-minutersraster. Det ska även finnas funktioner för
studievägledning via Internet, framförallt för besvaring av kortare eller standardiserade frågor. Detta kan
exempelvis genomföras med hjälp av mail-/frågeformulär och FAQ.
Det är även viktigt med internationell kompetens. Dels skall alla enskilda studentcentrum inneha
internationell kompetens då Chalmers har utländska studenter på många av sina mastersprogram. Det
skall även finnas internationell studievägledning, både för utländska studenter som söker information om
skolan eller redan kommit hit, såväl som för studenter som vill söka sig utomlands.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det för varje utbildningsprogram finns minst en person med studievägledningsfunktion.
Att Att studievägledarna skall finnas på rimligt gångavstånd till de studenter de jobbar med.
Att Att studievägledning via Internet möjliggörs.
Att Att studievägledarna har en god insikt i vad det innebär att studera på Chalmers
Att Att det på Chalmers finns en studievägledning med internationell inriktning.
Att Att de anställda på den internationella studievägledningen har goda språkkunskaper.
Att Att Att alla studentcentrum innehar internationell kompetens och kan ta hand om sina
internationella mastersstudenter.

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att studievägledare med ansvar för program med internationella studenter har goda
engelskakunskaper.
Att Att internationella studenter erbjuds service av samma kvalitet som övriga studenter.
5.3 Kurator och präst
Att högskolan har en kurator anställd underlättar kontaktsökandet med denne och leder till att fler
studenter söker hjälp i ett tidigare skede. Studenternas mentala välmående är av största vikt. Därför skall
det finnas en kurator anställd av högskolan. Kuratorn ska ta emot alla typer av ärenden, oberoende av
direkt koppling till studierna.
Studentprästen är inte anställd av högskolan, men får sitt rum betalat därifrån. Närheten till studenterna är
mycket viktig, och skall bevaras. Prästens arbete ska innebära kris- och stödsamtal med studenter oavsett
deras religiösa tillhörighet. En del av arbetet ska dessutom bestå i att vid behov förmedla kontakt till andra
religiösa företrädare.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att det på Chalmers finns en kurator anställd.
Att Att Att kuratorn och, förutsatt att en sådan finns placerad på Chalmers, studentprästen får
lättillgängliga och centralt belägna rum finansierade av Chalmers.
5.4 Lärare
Chalmers lärare bedriver grundutbildning, forskarutbildning, forskning, fortbildning samt samverkan med
samhället. Lärare, studerande och administration inom verksamhetsområdena skall samarbeta, inte
konkurrera, för att skapa ett bra klimat på Chalmers.
Alla som undervisar vid Chalmers skall vara goda pedagoger, såväl lärare som assistenter. Pedagogisk
skicklighet och pedagogiskt intresse skall väga lika tungt som ämneskunskaper och forskarmeriter vid
tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Pedagogiken som används i undervisningen på
Chalmers måste hela tiden utvecklas. Det är inte nödvändigtvis själva innehållet i kursen som skall
anpassas utan hur det förmedlas.
Lärare och assistenter skall behärska sitt ämne, vara väl förtrogna med kurslitteratur och studier vid en
teknisk högskola. Lärarna skall vara införstådda i studenternas förkunskaper och får inte förutsätta att de
har kunskaper utöver antagningskrav eller tidigare kurser. Det får aldrig förekomma lärare eller assistenter
som inte kan göra sig fullständigt förstådda på svenska eller engelska. På mastersprogramen får det aldrig
förekomma lärare eller assistenter som inte kan göra sig fullständigt förstådda på engelska.
Ett sätt att ge större bredd åt undervisningen är att komplettera högskolans egna föreläsningar med
gästföreläsningar. Gästföreläsaren kan exempelvis komma från näringslivet, ett annat lärosäte eller ha
internationell anknytning. Gästföreläsaren skall vara väl medveten om i vilken kurs deras föreläsning ingår,
vilka förkunskaper auditoriet har samt vad denne förväntas tala om och hur detta kopplas till kursen.
Läraren har en viktig roll som förebild för studenterna när det gäller attityder och undervisning. Om
studenten blir diskriminerad av sin lärare så påverkas studenten både psykiskt och studiemässigt.
Lärarna skall göras medvetna om jämlikhet och anpassa sitt sätt att undervisa efter studenternas olika
bakgrund och förutsättningar. De skall också göras medvetna om jämställdhet och genusfrågor. Läraren
och Chalmers skall se det som positivt och utvecklande om studentgruppen är heterogen. Det är viktigt att
Sidan 22 av 56

Sidan 23 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
läraren ger en sådan stämning i undervisningen att alla känner sig välkomna och inte diskrimineras på
något sätt.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers värderar pedagogisk skicklighet lika tungt som ämneskunskaper och
forskarmeriter vid anställningar.
Att Att all Chalmers personal skall kunna göra sig fullständigt förstådd på svenska eller engelska.
Att Att jämställdhetsutbildning är obligatorisk för alla doktorander och nyanställda lärare.
Att Att alla lärare och assistenter på mastersprogramen kan göra sig fullständigt förstådda på
engelska.
Att Att undervisningen på Chalmers är av sådant slag att alla, oavsett bakgrund eller tillhörighet,
kan tillgodogöra sig den på bästa sätt.
5.5 Tjänstetillsättning
Fler kvinnliga förebilder bland anställda på högskolan bidrar till att skapa en mer jämställd miljö på
Chalmers. För att så långt som möjligt behandla samtliga sökande rättvist skall en jämn könsfördelning
eftersträvas i anställningskommittéer och övriga grupper som har till uppgift att ta fram nomineringar.
Studenterna skall ha en självklar plats i anställningskommittéerna. Det är viktigt att
studentrepresentanterna inte används till att jämna ut bristande mångfald bland övriga representanter.
Nämnderna skall ges utbildning inom jämställdhet i syfte att lära sig ta hänsyn till skillnaderna i mäns och
kvinnors språk, sätt att uttrycka sig och sätt att presentera sig själva.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att det skall eftersträvas jämn könsfördelning i anställningskommittéer och övriga
nomineringsgrupper.
Att Att studenterna bereds plats i anställningskommittéerna.
Att Att anställningskommittéer och övriga nomineringsgrupper ges jämställdhetsutbildningar.

SKALL TAS BORT
NYTT
6. Rekrytering/Antagning
Studenterna på Chalmers skall i mesta möjliga mån spegla mångfalden i samhället. Antagningsformerna
skall vara av sådant slag att det är de bäst lämpade individerna som börjar studera på Chalmers.
6.1 Mångfald
Chalmers skall kvalitativt rekrytera de bästa studenterna oavsett kön, bakgrund eller tillhörighet. För att
öka antalet sökande från underrepresenterade grupper bör arbete bedrivas med att rikta rekryteringsinsatser
mot just dessa, för att visa att alla är lika välkomna till och har lika bra chanser att klara sig på Chalmers
oavsett bakgrund. Kvotering skall inte användas. Vi tror att kvotering leder till fler avhopp och är ett
medel som bara påverkar på ytan. Vid lika meriter kan dock företräde ges till person av det
underrepresenterade könet, som ett sista steg innan lottning.
Det är inte individerna som skall anpassa sig till Chalmers utbildningssystem eller studiesociala miljö. Det
är Chalmers och utbildningen på Chalmers som måste utvecklas så att dessa tilltalar fler presumtiva
studenter, speciellt från de idag underrepresenterade grupperna. Vid antagning så får högskolan tillsätta 10
% av platserna med alternativa antagningsmetoder. Det är ett användbart redskap när man vill öka
mångfalden på Chalmers, och bör utnyttjas i större utsträckning. Det är dock viktigt att dessa samt redan
befintliga alternativa antagningmetoder utvärderas noggrant, så att de inte är utformade på ett sådant sätt
att speciella grupper missgynnas.
För att öka teknikintresset och intresset för att läsa vidare hos de underrepresenterade grupperna bör
Chalmers arrangera exempelvis sommarkurser eller seminarier på skolan, eller visa upp förebilder på
Chalmers.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers skall ta fram och använda alternativa antagningsmetoder för att minska
diskriminering vid antagning till högre studier.
Att Att Chalmers skall arbeta med att minska glappet mellan gymnasiet och högskolestudier på
Chalmers. På det sättet kan man rekrytera fler presumtiva studenter som är tveksamma till
högskolestudier.
Att Att informationen som går ut till eleverna på gymnasiet alltid är sanningsenlig och håller hög
kvalitet, så att fler uppmuntras till att investera i sin framtid genom studier.
Att Att högskolan skall arbeta för att öka intresset för naturvetenskap och teknik bland Chalmers
underrepresenterade grupper på gymnasiet och grundskolan.
Att Att högskolan utreder varför könsfördelningen mellan olika utbildningar på Chalmers är så
olika.
6.2 Utbildningsaspekt
6.2.1 Rekrytering
Det är av yttersta vikt att Chalmers har ett aktivt program för rekrytering så väl nationellt som
internationellt. Detta innebär aktivt arbete för att ge information om vad studier vid Chalmers innebär,
såväl som att sprida kunskap om chalmeristens framtida yrkesroll. Det är viktigt att studenter på Chalmers
syns i rekryteringsarbetet och därför skall studenter som jobbar med detta uppbära skälig lön för sitt
Sidan 24 av 56

Sidan 25 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
arbete. Chalmers skall ha relevanta mål med framtida rekrytering samt åtföljande strategi bör läggas utefter
de framtagna målen. Målen skall följa Chalmers visionsdokument. Chalmers rekrytering skall baseras på
relevant information utifrån den faktiska situationen på Chalmers för att ej locka de alltmer heterogena
studerandegrupperna till något som de inte vill studera. Chalmers skall arbeta för att öka mångfalden i
rekryteringsbasen. Det är viktigt att Chalmers arbetar med att öka teknikintresset hos yngre (grundskola
och tidigare), detta i långsiktigt syfte.
För att inte gå miste om begåvningar bör Chalmers finna vägar för att bredda urvalsgrupperna. Detta kan
göras genom att utöka antalet platser vid det förberedande Högskolebasåret. Det är viktigt att
Högskolebasåret inte ses som en genväg till en plats vid Chalmers övriga utbildningar.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers har ett aktivt program för att öka teknikintresse bland barn och ungdomar
Att Att Chalmers har ett aktivt program för rekrytering
Att Att Chalmers skall arbeta aktivt för en breddad rekrytering
Att Att Chalmers har ett Tekniskt basår
6.2.2 Antagning av studenter
De studenter som antas till studier vid Chalmers skall vara de som har störst möjligheter att tillgodogöra
sig utbildningen. Studenterna skall ha intresse för teknik, matematik och naturvetenskap. Viktigast är dock
att de gjort ett aktivt val samt har motivation och vilja till tekniska studier.
Det är viktigt att slå fast i den särskilda behörigheten vilka förkunskaper som är nödvändiga för studier vid
Chalmers. Chalmers bör inte anta fler studenter än att undervisningskvaliteten bibehålls och utvecklas.
Tiden mellan gymnasium och högskola är en viktig, studiemotiverande tid, och motivation är en
grundläggande förutsättning för att tillgodogöra sig högskolestudier. Därför bör även andra erfarenheter än
arbetslivserfarenhet vägas in vid antagningen. Chalmers skall undersöka möjligheterna att använda
alternativa antagningssystem.
Chalmers Studentkår kräver:
Att Att Chalmers har tydliga regler för behörighet till samtliga program samt att reglerna skall vara
tillräckliga för att alla individer som sedermera antas klarar utbildningen
Att Att Att Chalmers kontinuerligt arbetar med alternativa antagningsmetoder

SKALL TAS BORT
NYTT
7 Likabehandling
Högskolan har det yttersta ansvaret för att verka för en jämlik skola, där alla oavsett kön, ålder sexuell
läggning, social bakgrund, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning skall
ha samma reella rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla är lika mycket värda och alla skall ha
fullgoda möjligheter att studera och medverka på fritidsaktiviteter på Chalmers.
7.1 Mål och Vision
Varje student skall vara fri att utvecklas som individ och kunna påverka utvecklingen av Chalmers. Alla
studenter skall behandlas likvärdigt och ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter. Alla anställda
och alla studenter skall ha en jämlik attityd och vara medvetna om jämlikhetsfrågor. Mångfald berikar
utbildningen och skall därför eftersträvas och aktivt verkas för.
7.2 Högskolan
Studenter på Chalmers skall inte drabbas av orättvisor på grund av sin bakgrund eller tillhörighet. För att
det skall vara uppnåeligt måste kulturen inom Chalmers genomlysas så att en jämlik attityd införlivas i
hela organisationen. Då Chalmers har som mål att bli en av de bästa högskolorna i världen så bör
Chalmers rekrytera bredare med hänsyn till jämlikhetsaspekten samt arbeta för att profilera sig som en
mångkulturell högskola. Alla anställda ska genomgå en kurs som behandlar ett mångkulturellt arbetssätt
samt jämlikhetsarbete i högskolan.
Alla Chalmers anställda, speciellt lärare och studievägledare, har en viktig roll för studenternas trivsel och
därför skall alla anställda ha kunskap om vad jämlikhet innebär och använda den kunskapen i sitt arbete.
Det är viktigt att jämlikhetsarbete införlivas i hela verksamheten och medvetet används på daglig basis.
Lärarna ska anpassa sitt sätt att undervisa efter studenternas olika bakgrund och förutsättningar.
Högskolan är enligt lag skyldig att upprätta planer för både jämställdhets- och likabehandlingsarbete. På
Chalmers måste dessutom varje institution utarbeta en egen jämställdhetsplan, som även bör omfatta
studenter och utbildning. Samma förhållanden bör gälla likabehandlingsplanerna. Planerna skall vara
uppdaterade och deras innehåll skall vara relevant och tillräckligt omfattande. Det skall tydligt framgå vart
man kan vända sig om man som student känt sig negativt särbehandlad. Chalmers skall ta varje indikation
på diskriminering på största allvar och se till att lämpliga åtgärder vidtas, oavsett om det är en lärare eller
en student som har varit den som diskriminerat.
Vidare skall det på skolan åtminstone finnas en jämlikhetskoordinator för att arbetet med dessa frågor
skall få kontinuitet och tyngd. Arbetet skall innebära ansvaret för att samordna jämlikhets- och
jämställdhetsarbetet på skolan, utbilda personal och studenter inom ämnena samt utreda frågor som har
med ämnena att göra.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers organisation skall präglas av kvalitativ jämställdhet.
Att Att alla institutioner på Chalmers skall ha både en jämställdhetsplan och en
likabehandlingsplan som inkluderar studenter och utbildning.
Att Att studenterna informeras om var man kan ta del av jämställdhets- och
likabehandlingsplanerna.
Att Att det på Chalmers finns en jämlikhetskoordinator anställd.
Att det på Chalmers finns en jämställdhetskoordinator anställd.
Sidan 26 av 56

Sidan 27 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att Chalmers skall profilera sig som en tekniskt framstående och internationell högskola.
Att Att Chalmers skall bedriva ett aktivt attitydförändrande arbete samt skapa opinion för frågor
rörande etnisk och social mångfald inom högskolan.
Att Att de ordningsstadgar som finns på Chalmers skall minst röra diskriminering, enligt de
lagstadgade diskrimineringsgrunderna samt alla typer av trakasserier.
Att Att Chalmers skall öka kunskapen om jämlikhetsfrågor i grundutbildningen och forskningen.
Att Att alla anställda skall genomgå en kurs som behandlar ett mångkulturellt arbetssätt.
Att Att kunskap om genusskillnader och mångkulturella skillnader integreras i alla
programutbildningar, dock inte nödvändigtvis i alla kurser.Att Att skolan får ta del av jämställdhetsutbildningar
anställda på
Att Att Chalmers aktivt informerar näringslivet om fördelen med studenter från Chalmers oavsett
studentens bakgrund och tillhörighet
7.3 Studenterna
Jämlikhet är ett strukturellt problem . Alla individer bär ett ansvar för den miljö, den sociala kultur och de
traditioner de deltar i. Det är kontakterna mellan individerna som skapar den sociala kulturen. Det är
därför individernas ansvar att skapa en jämlik högskola och studentkår, ett Chalmers där alla tillåts känna
trygghet i att vara dem de är.
De studerande vid Chalmers kommer i framtiden att vara yrkesverksamma och många i ledande positioner
i näringslivet. De skall därför under utbildningen bli medvetna om jämlikhetsfrågor. En bättre atmosfär på
Chalmers ger en mindre risk att studenter hoppar av på grund av otrivsel. Om mångfalden bland
studenterna ökar medverkar det i framtiden till fler förebilder för olika grupper eftersom rekryteringsbasen
till doktorander, forskare och lärare blir större. Högskolan bör stödja aktiviteter ur minoritetsgruppers
perspektiv men rikta sig till alla studenter.
Studenter på Chalmers skall inte drabbas av orättvisor på grund av sin bakgrund eller tillhörighet.
Högskolan bör stödja aktiviteter ur minoritetsgruppers perspektiv men som rikta sig till alla studenter
Vidare skall högskolan ta sitt ansvar ur ett arbetsmiljöperspektiv och hjälpa till med jämlikhetsarbetet
genom att ställa upp med både personalmässiga och ekonomiska resurser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att studenterna skall ha möjlighet att ta del av utbildningar i jämlikhet och jämställdhet.
Att Att Chalmers skall ta fram riktade insatser för att stödja de underrepresenterade grupperna på
skolan.
Att Att Chalmers ska stödja aktiviteter ur minoritetsgruppers perspektiv som riktar sig till alla
studenter.
Att Att Chalmers tar ansvar för studenternas jämlikhetsarbete, bland annat genom att hjälpa till
med personalmässiga och ekonomiska resurser.
7.4 Sexuella trakasserier
Det viktigaste kännetecknet för sexuella trakasserier är att de är oönskade av den som utsätts för dem. Det
är varje individs ensak att avgöra vilket uppträdande som kan accepteras och vad som är kränkande.

SKALL TAS BORT
NYTT
Sexuell uppmärksamhet, oavsett om den är positivt eller negativt menad, övergår i sexuella trakasserier om
den som står för beteendet fortsätter, trots att det har gjorts klart att mottagaren anser att den sexuella
uppmärksamheten är ovälkommen. Ett enda tillfälle kan emellertid vara att betrakta som sexuella
trakasserier om beteendet är tillräckligt allvarligt. Att den sexuella uppmärksamheten är oönskad skiljer
sexuella trakasserier från beteenden som är välkomna och ömsesidiga.
Chalmers Studentkår tolererar inte någon form av sexuella trakasserier, oavsett hur subtila eller oskyldigt
menade de än är. Sexuella trakasserier kan innebära allt ifrån kränkande tillmälen till fysiska närmanden.
Detta gäller såväl mellan anställda och studenter som studenter emellan.
Den som har blivit utsatt för sexuella trakasserier skall veta vem man kan prata med om händelsen och var
man kan få hjälp. Därför skall information gå ut om vart man kan vända sig.
Enligt Lagen om likabehandling i högskolan har Chalmers en skyldighet att verka för att studenter inte
utsätts för sexuella trakasserier. Högskolan bör tillsammans med kåren upprätta en handlingsplan för hur
man skall agera då fall av sexuella trakasserier upptäcks så att både offer och förövare får hjälp. Det är också
viktigt att det klargörs vilka eventuella disciplinåtgärder som kan bli aktuella. Viktigast är information till
studenterna om tillvägagångssätt och kontaktpersoner då man blivit utsatt för sexuella trakasserier.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla fall av sexuella trakasserier som kommer högskolan eller studentkåren till kännedom tas
på allvar och utreds, oavsett vem som blivit kränkt eller vem som har kränkt någon annan.
Att Att studentkåren och Chalmers tillsammans upprättar en handlingsplan för hur fall av sexuella
trakasserier skall hanteras, samt att en sådan plan finns tillgänglig för alla studenter.
7.5 Mångfald
”Det är inte olikheterna i sig utan samspelet mellan dem som gör mångfalden till en framgångsfaktor”
(Integrationsverkets mångfaldsplan).
I en akademisk miljö är det berikande att det finns en mångfald av idéer, perspektiv, infallsvinklar och
frågeställningar. Mångfald är idag till stor utsträckning en rekryteringsfråga, speciellt inom etnisk
tillhörighet, eftersom de grupperna är starkt underrepresenterade på högskolorna. Chalmers har ett ansvar
att informera om regler och normer inom högskolan för studenter. På det sättet kan man undvika att
studenter stöter på problem på grund av sin etniska tillhörighet.
7.5.1 Social bakgrund
Det är viktigt att Chalmers attraherar alla människor oavsett social bakgrund. De som kommer från en
studieovan miljö väljer i mindre utsträckning att söka sig till högskolestudier än personer med föräldrar
som har akademisk bakgrund. Snedrekryteringen kan även bero på skillnader i ekonomiska
förutsättningar. Studenter från familjer med sämre ekonomiska förutsättningar måste känna att de kan ha
en trygg totalekonomi även när de studerar. Det är en grundförutsättning för att studierna på Chalmers
skall lyckas.
Det är viktigt att Chalmers rekryterar studenter efter deras kunskap och att man attraherar presumtiva
studenter oavsett social bakgrund. Det är en rättvisefråga att alla studenter skall känna att de har rätten och
möjligheten att söka sig till Chalmers.
Chalmers Studentkår kräver
Sidan 28 av 56

Sidan 29 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att högskolan aktivt motverkar attityder, mönster och beteenden som förstärker social
snedrekrytering till Chalmers.
7.5.2 Etnisk tillhörighet och religion
Ett vanligt problem är att det ofta glöms bort att människor med utländsk bakgrund inte utgör en
homogen grupp. En gemensam faktor är dock att dessa individer på olika sätt missgynnas och i många fall
diskrimineras. 2002 hade 12 % av de nyantagna på Chalmers utländsk bakgrund. Det är en siffra som är
låg och dessutom lägre än för riket i stort.
4 % av studenterna på Chalmers har huvudsakligen vuxit upp i ett land utanför Norden. Av de studenter
som huvudsakligen har vuxit upp i ett land utanför Europa har 30 % känt sig orättvist behandlade på
grund av kön, etniskt ursprung eller sexuell läggning under tiden vid Chalmers. Motsvarande siffra för alla
manliga studenter på Chalmers är 4 %. Statistik är ingen sanning men ett riktmärke.
Det är viktigt att både Chalmers Studentkår och Chalmers tar ansvar för att ingen på något sätt känner sig
illa behandlad eller diskriminerad på Chalmers.
För att öka mångfalden på Chalmers anser Chalmers Studentkår att vidare studier bör utföras på området
etnisk snedrekrytering, för att ytterligare kartlägga vilka faktorer som kan påverka den kvalitativa
integreringen av etnisk mångfald i högskolan och samhället i övrigt. En sådan bör sedan ligga till grund för
en handlingsplan för breddad rekrytering med fokus på etnisk tillhörighet. Handlingsplanen ska även
innefatta hur Chalmers kan nå ut till nya potentiella studentgrupper för att rekrytera de bästa studenterna.
För att Chalmers skall bli attraktivare för alla studenter oavsett etnisk tillhörighet, skall informationen
tydliggöra att Chalmers vill ha en större bredd bland sökande till skolan. En naturlig acceptans för olika
kulturer samt en fullvärdig integration kommer att locka fler kvalificerade studenter. Det är viktigt att
ingen person känner sig hindrad av att söka till Chalmers på grund av sin etniska tillhörighet.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers tillsammans med Chalmers Studentkår skall motverka alla typer av utanförskap
på grund av etnisk tillhörighet.
Att Att Chalmers tar fram en handlingsplan för breddad rekrytering för att kunna värva de bästa
studenterna, oavsett etnisk tillhörighet.
Att Att Chalmers i sin information tydliggör att de vill ha en stor bredd bland de sökande till
skolan.
7.6 Sexuellt likaberättigande
Med sexuell läggning avses homo-, bi- och heterosexualitet. Begreppet sexuellt likaberättigande omfattar
även transsexuella personer. Förkortningen HBT står för homo-, bi- och transsexuella personer.
De problem som idag drabbar HBT-personer är till stor del orsakat av kunskapsbrist vilket visar sig i de
fördomar som finns mot HBT-gruppen. HBT-personer drabbas ofta av trakasserier och diskriminering.
Vårt samhälle genomsyras av en heterosexuell norm, vilket lätt kan avspeglas och reproduceras inom
Chalmers. Att heterosexualiteten utgör norm innebär att den uppfattas som naturlig och neutral, och
därmed osynliggörs, medan annan sexuell läggning blir differentiellt utpekad och då synlig. Det måste
Chalmers Studentkår och Chalmers motarbeta genom personligt ansvarstagande, både hos studenter och
anställda, och genom information kring de här frågorna eftersom Chalmers ska vara en värderings- och

SKALL TAS BORT
NYTT
normproducerade högskola. Ingen skall känna sig kränkt eller bli diskriminerad som individ eller som
grupp på Chalmers eller inom Chalmers Studentkår oavsett läggning. Ingen skall tveka att söka Chalmers
på grund av sin sexuella läggning.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers uppmärksammar förekomsten av diskriminering och kränkande särbehandling
på grund av sexuell läggning samt bedriver ett aktivt arbete för att främja sexuellt
likaberättigande och motverkan av diskriminering.
Att Att Chalmers tar fram en handlingsplan för att motverka uppkomst av ovanstående problem.
Att Att anställda, speciellt lärare och studievägledare, skall bli insatta i problematiken för HBTgruppen.
7.7 Funktionsnedsättning
Jämlikhet för personer med funktionsnedsättning innebär möjlighet till full delaktighet och att alla har
samma möjlighet till service, hjälp och information. För Chalmers Studentkår är detta speciellt viktigt
under mottagningen.
Alla funktionshinder är inte synliga. Det kan även innebära psykiska eller neuropsykiatriska begränsningar
eller läs- och skrivsvårigheter. Det är viktigt att ha förståelse för dessa icke synliga funktionshinder, samt
att de inte på något sätt förringas. Det skall aldrig bli en ekonomisk diskussion kring de hjälpmedel och
anpassningar som kan behövas för att studenter med funktionsnedsättning skall kunna bedriva sina studier
eller delta i fritiden på Chalmers. Det är individens behov som skall tillgodoses och stå i centrum.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att det på högskolan finns personer med särskilt ansvar för att handha ärenden rörande
funktionsnedsättningar.
Att Att alla studenter på Chalmers ska ha möjlighet till full delaktighet i såväl studier. som
fritidsaktiviteter som äger rum på Chalmersområdet eller i högskolans eller studentkårens
regi.
Att Att alla studenter ska i största möjliga mån ha möjlighet till full delaktighet i fritidsaktiviteter
som äger rum på Chalmersområdet eller i högskolans eller studentkårens regi.
7.7.1 Studier
Såväl utbildning som studiemiljö skall vara anpassad och tillgänglig för studenter med
funktionsnedsättning så att de kan delta på lika villkor. Studenter med funktionsnedsättning skall ha full
tillgång till hjälpmedel för att klara av studierna på Chalmers. Vidare skall det ses som en självklarhet att
speciella behov i samband med tentamen tillgodoses.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter som har speciella behov i samband med studier eller tentamen får dessa
tillgodosedda.
Sidan 30 av 56

Sidan 31 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
7.7.2 Lokaler
Det är viktigt att området och att lokalerna på Chalmers anpassas för att studenter med
funktionsnedsättning skall kunna röra sig fritt samt att detta sker omgående. Vid ombyggnader på
Chalmers är det viktigt att vägar inte spärras av De tillfälliga lösningarna drabbar studenter med
funktionsnedsättning hårt. Det är viktigt för studenter med funktionsnedsättning att det finns tillgång till
vilorum i närheten av undervisningslokaler. Studenter med funktionsnedsättning skall få information om
var vilorummen är och hur man lånar dem.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmersområdet samt dess lokaler skall i största möjliga mån vara anpassade för att
erbjuda full tillgänglighet även för personer med funktionshinder.
Att Att alla om- och tillbyggnationer på Chalmers helt uppfyller kraven på full tillgänglighet.
Att Att tillfälliga lokaler inte erbjuder sämre tillgänglighet än permanenta.
Att Att Att det finns vilorum tillgängliga samt att det finns klar och tydlig information om hur man
kommer åt dessa.
7.7.3 Information
Information skall vara tillgänglig för alla. Det är det faktum att den omgivande miljön brister i till exempel
information, kommunikation eller utbildning som hindrar människor med funktionsnedsättning från att
delta på lika villkor. Studenter med funktionsnedsättning på Chalmers skall få information av Chalmers
om sina rättigheter och den service som finns när de har blivit antagna. Chalmers skall inte skönmåla
bilden utan hålla sig till saklig information om studiesituationen och om vilka hinder och möjligheter som
finns för studenter med funktionsnedsättning på Chalmers. Chalmers måste ge råd och stöd så att
studentens svårigheter i den dagliga situationen på Chalmers undanröjs. Det skall vara klart och tydligt
vart man skall vända sig för att få den hjälp och det stöd man behöver. Vidare skall Chalmers informera
om vart man kan vända sig om man behöver få ett funktionshinder dokumenterat.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter med funktionsnedsättning skall få information av Chalmers om sina rättigheter
och möjligheter till hjälpmedel när de blivit antagna.

SKALL TAS BORT
NYTT
8 Studie- och arbetsmiljö
En god arbetsmiljö är en förutsättning för goda studieresultat. Alla måste kunna studera utan att riskera sin
hälsa. Ett helhetsgrepp om arbetsmiljön krävs, eftersom den totala arbetsmiljön skapas av en samverkan
mellan fysisk och psykosocial miljö. Genom att uppmärksamma och åtgärda brister i arbetsmiljön
förebyggs arbetsskador och en god studiemiljö uppnås. Det får aldrig vara så att arbetsmiljöproblem
hindrar eller försvårar för någon att delta i utbildningen. Studenten skall ha reella möjligheter att påverka
missförhållanden i studie- och arbetsmiljön.
8.1 Studerandearbetsmiljöombud
Genom att uppmärksamma och åtgärda brister i arbetsmiljön förebyggs arbetsskador och en god
studiemiljö uppnås. Det får aldrig vara så att arbetsmiljöproblem hindrar eller försvårar för någon att delta
i utbildningen.
Varje program skall ha minst ett studerandearbetsmiljöombud. Studenter skall vara fullvärdiga ledamöter
i den formella organisationen av arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att studerandearbetsmiljöombud har
sådan grundläggande rättighet som rösträtt i samma omfattning som övriga inblandade i skyddsarbetet.
Studerandearbetsmiljöombud skall tillsammans med högskolerepresentanter sitta med i en lokal grupp
som har till uppgift att bevaka den fysiska och psykiska arbetsmiljön på programmet.
Studerandearbetsmiljöombud skall ha rätt till för målgruppen anpassad utbildning, vilken skall bedrivas
på lämplig tid för studenterna och ombesörjas av Chalmers. Möjligheten att följa obligatoriska kurser skall
inte påverkas av att studenten fungerar som arbetsmiljöombud.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att arbetsmiljöproblem, vare sig de är av fysisk eller psykisk karaktär, aldrig får påverka någons
studier negativt.
Att Att alla program skall ha minst ett arbetsmiljöombud.
Att Att studenternas arbetsmiljö skall behandlas i för ändamålet anpassade grupper bestående av
högskolerepresentanter och studenter
At Att At
studenterna skall vara fullvärdiga medlemmar i organisationen av arbetsmiljöarbetet.
Att Att högskolan skall utbilda studerandearbetsmiljöombuden.
8.2 Fysisk studie- och arbetsmiljö
Den optimala undervisningslokalen är utformad så att kontakten mellan föreläsare och studenter är god,
samt att högt ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation, belysning, akustik, säkerhet och lokalvård
uppfylls. En god arbetsmiljö är förutom ett grundläggande krav ett konkurrensmedel när det gäller att
attrahera studenter till skolan.
För att markera vikten av bra lokaler för undervisning och studier skall det på högskolan finnas någon
form av forum med studentrepresentation där lokalerna på Chalmers diskuteras ur ett studentperspektiv.
Undervisningen för ett program ska planeras för att undvika långa avstånd mellan undervisningslokalerna.
Undervisning för samma program på båda campusområdena ska undvikas under samma dag. I synnerhet
är det viktigt att undervisningen under de första två åren på ett program begränsas till ett avgränsat
geografiskt område. Högskolan måste också ta ett ansvar för de ökade resekostnader det kan innebära med
undervisning på två campus.
Sidan 32 av 56

Sidan 33 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Även utomhusmiljön är viktig för trivseln för studenterna. Det är därför minst lika viktigt att man
planerar och utvecklar denna i samma takt som byggnaderna utvecklas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers lokaler uppfyller högt ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation, belysning,
akustik och lokalvård.
Att Att studenternas lokaler diskuteras i ett av högskolan och Chalmers Studentkår gemensamt
definierat forum.
Att Att undervisningslokalerna för varje utbildningsprogram skall hållas samlade till en begränsad
geografisk yta under de första två åren.
Att Att lokalerna för undervisningen på ett program ska planeras för att undvika långa
transportsträckor för studenterna.
Att Att Chalmers lokaler och utomhusmiljö ständigt utvecklas för att öka trivseln hos studenterna.
8.2.1 Dator-, rit- och laborationssalar
Datorsalar används kontinuerligt under hela dygnet och skall därför uppfylla högt ställda krav på
ventilation och kylning, då en datorsal ofta kan bli varm på grund av dess utrustning. Det är viktigt att
arbetsplatserna i datorsalarna är ergonomiskt riktigt utformade och att salarna innehåller erforderlig
utrustning. Då stor del av utbildningen kräver datorarbete är det viktigt att det finns god tillgång till
datorer. Dessutom skall tillgången till trådlöst nätverk byggas ut för att täcka hela campusområdena. Detta
för att erbjuda möjlighet till varierande arbetsmiljö. Det skall också finnas god tillgång till support och
service då det uppstår problem med arbetsdatorerna.
I laborationslokaler finns ofta utrustning som kräver speciell hantering. Det är därför viktigt att lokalerna
uppfyller högt ställda krav på arbetsmiljö och säkerhet. Om särskild utbildning eller skyddsutrustning
krävs skall högskolan tillhandahålla sådan.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att dator-, rit- och laborationssalar uppfyller ovan ställda krav på ventilation och säkerhet samt
är ergonomiskt utformade.
Att Att Att det finns god tillgång till datorsalar.
Att Att det trådlösa nätverket på skolan täcker hela campusområdena.
Att Att Att det för studenterna på skolan finns fullgod datorservice och –support.
8.2.2 Kontorsarbetsplatser
Forskarstuderande samt examensarbetare tillbringar mycket tid i kontorsmiljö. Det är därför viktigt att
kontorsarbetsplatserna uppfyller högt ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation, belysning, akustik och
lokalvård.
Chalmers Studentkår kräver

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att kontorsarbetsplatserna uppfyller högt ställda krav på ergonomi, klimat, ventilation,
belysning, akustik och lokalvård.
Studieplatser
Alla studenter skall ha tillgång till studieplatser. Det skall finnas studieplatser både för enskilda och
grupper, vilka skall vara tillgängliga hela dygnet. Studieplatser skall vara placerade både centralt och i
närhet till undervisningen, med god spridning över båda campusområdena. Alla studieplatser på Chalmers
skall vara tillgängliga för samtliga Chalmers studenter. Då behoven är varierande ska det finnas god
tillgång både till mindre grupprum och till läsesalar.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det skall finnas studieplatser i tillfredsställande omfattning.
Att Att alla studenter skall ha tillgång till alla studieplatser.
Att Att studieplatsernas utformning präglas av en variation för att kunna uppfylla de olika behov
som finns.
Att studieplatser finns både centralt på campusen och i närhet till undervisningen.
8.3 Psykosocial studie- och arbetsmiljö
I en akademisk miljö skall lokalerna vara utformade så att även människor med särskilda fysiska behov kan
tillgodogöra sig utbildningen.
En akademisk miljö är inte bara lokaler, utan även en miljö där studenter och anställda samverkar med
respekt och förståelse. För att studenterna skall göras medvetna om den unika miljö de vistas i, bör
studenterna ges möjlighet att göra besök vid institutionerna. Det är därför viktigt att lokaler planeras så att
institutionerna är lättillgängliga för studenter och vice versa.
Även utomhusmiljön är viktig för trivseln för studenterna. Det är därför minst lika viktigt att man
planerar och utvecklar denna i samma takt som byggnaderna utvecklas.
Den attityd som lärare visar mot studenter betyder mycket för motivationen till studier. Det är viktigt att
man från de undervisande institutionerna visar en god vilja att hjälpa de studenter som söker svar på
frågor. Att erbjuda konsultationstid, en tid då man garanterat får tag i någon som kan svara, får inte
innebära att studenter är ovälkomna på andra tider. Undervisningen skall vara utformad så att studenten
kan deltaga aktivt. Delaktighet i planering och utformning av undervisningen är viktigt för välbefinnandet.
Studenten skall ha reella möjligheter att påverka missförhållanden i studie- och arbetsmiljön. Därför skall
studenten ha samma rättigheter och möjligheter till förändring och påverkan som anställda vid högskolan.
Att vara högskolestudent innebär i många fall en stressig levnadssituation. Alla skall veta att de kan vända
sig till studenthälsan för att få hjälp att hantera denna stress.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenterna skall ha reellt inflytande över sin studiesituation.
Att Att alla studenter skall informeras om vart de kan vända sig för att få hjälp med stressrelaterade
problem.
Att Att Chalmers lokaler och utomhusmiljö ständigt utvecklas för att öka trivseln hos studenterna
Sidan 34 av 56

Sidan 35 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Att Att lärare såväl som studenter och andra anställda har en bra attityd, med hörnstenarna:
respekt, förståelse och god vilja
8.4 Studentlokaler
För att uppnå en tillfredsställande social studiemiljö bör det finnas lokaler i anslutning till undervisningen
där studenter kan vistas för att bedriva gemensam sektionsverksamhet. Alla studerandesektioner skall
därför ha sektionslokaler. Lokalerna skall vara utformade så att verksamhet såsom möten, studier och fester
kan bedrivas i dem samt att möjlighet till att laga och äta mat .finns. Det är även viktigt att alla sektioner
har ensam tillgång till åtminstone en del av sina sektionslokaler. Alla studentlokaler skall vara
brandklassade och försäkrade.
Föreningsverksamhet är viktig för att skapa en god social miljö och trivsel för de studerande på Chalmers.
Det är därför viktigt att högskolan i största möjliga mån tillgodoser det behov av föreningslokaler som
finns hos de studerande. Sektionslokalerna skall finnas i anslutning till de undervisningslokaler som
respektive sektion företrädesvis använder. För att säkerställa tillgången på sektionslokaler med en lägsta
godtagbar storlek och standard skall högskolan från centralt håll tillskjuta erforderliga medel. Medlen som
tillskjuts sektionerna från centralt håll skall vara öronmärkta för ändamålet och markerar därmed vikten av
sektionslokaler. Tillgången samt vad som avses med lägst godtagbar storlek och standard på
sektionslokalerna skall regleras i ett av högskolan tillsammans med Chalmers Studentkår upprättat
dokument med riktlinjer för sektionslokaler. Kostnaden för sektionslokalerna skall spegla lokalens verkliga
kostnad Storleken bör bero på antal studenter inom studerandesektionen och det ska även framgå att det
är minsta accepterade storlek som regleras.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla studerandesektioner skall ha en brandklassad och försäkrad sektionslokal.
Att Att sektionslokaler skall finnas i anslutning till de undervisningslokaler som respektive
studerandesektion företrädesvis använder.
Att Att lunchplatser i tillräcklig omfattning för sektionens medlemmar tillhandahålls i anslutning
till sektionslokalerna.
Att Att Att Chalmers tillsammans med Chalmers Studentkår reglerar ett dokument med riktlinjer för
sektionslokaler.
8.5 Föreningslokaler
Föreningsverksamhet är viktig för att skapa en god social miljö och trivsel för de studerande på Chalmers.
Det är därför viktigt att högskolan i största möjliga mån tillgodoser det behov av föreningslokaler som
finns hos de studerande. Föreningarna som drivs av studerande på Chalmers bedriver ett omfattande
arbete i syfte att förbättra såväl den rent sociala miljön som studiemiljön på skolan. De har till viss del
stora lokalbehov som högskolan bör uppfylla. Om en förening har anknytning till någon
studerandesektion bör lokalen ligga i nära anslutning till sektionens övriga verksamhet. Lokaler skall i
första hand upplåtas till föreningar anslutna till Chalmers Studentkår och dess studerandesektioner samt
därefter till andra föreningar som bedriver verksamhet som riktar sig till en stor del av de studerande vid
Chalmers. Föreningslokaler skall upplåtas hyresfritt.
Chalmers Studentkår kräver

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att Chalmers skall tillgodose de lokalbehov som finns hos studentkårens och
studerandesektionernas föreningar och kommittéer.
Att Att föreningar och kommittéer knutna till studerandesektioner skall tillhandahållas lokaler i
anknytning till dessa.
Att Att föreningslokaler skall upplåtas hyresfritt.
Sidan 36 av 56

9 Studieekonomi
Sidan 37 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
En god och trygg ekonomi under studietiden skapar en grund för att studenten skall känna välbefinnande,
kunna tillgodogöra sig utbildningen och prestera goda studieresultat. De ekonomiska villkor som erbjuds
studenterna skall vara av en sådan art att de inte riskerar att rasera den personliga ekonomin på grund av
högre studier.
Studiemedlen utgör grundstommen i sammanhanget. Utbildningen har stor betydelse för individens
utveckling och bör därför ses som en personlig investering. Utbildningen har också ett stort värde för
samhällets utveckling ur ekonomiska, kulturella och demokratiska perspektiv. Alltså bör det ligga i statens
intresse att uppmuntra folk att utbilda sig genom att erbjuda goda ekonomiska villkor.
9.1 Studiemedel
Ett system för studiefinansiering bör vara så generellt som möjligt för att vara enkelt och överskådligt. Det
skall tillsammans med övriga bidragssystem i samhället tillgodose behoven hos så många individer som
möjligt. Chalmers Studentkår kräver att staten garanterar studielån även för studenter som genom vanlig
kreditprövning inte skulle bli godkända som låntagare. Vidare skall studiefinansieringssystemet garantera
studenten en enligt Konsumentverket skälig levnadsstandard.
Tiden för hantering av ärenden får inte överstiga två veckor.
Valet av högskolestudier är av största vikt för resten av individens liv. Om man upptäcker att det val man
har gjort inte är det rätta, skall det finnas möjlighet att byta utbildning och få studiemedel för att slutföra
den utbildningen. Möjlighet till studiemedel skall vara uppåt begränsade i tiden, men då särskilda skäl
föreligger skall dispens kunna ges för ytterligare studiemedelsutbetalningar. Ett synnerligt skäl till förlängd
utbetalningsperiod skall vara byte av utbildningsprogram.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att nivån på studiemedlet skall vara sådan att studenten garanteras en enligt Konsumentverket
skälig levnadsstandard.
Att Att tiden för hantering av ansökan om studiemedel ej får överstiga två veckor.
Att Att dispens för ytterligare studiemedelsutbetalningar vid överskriden tidsgräns skall ges då
särskilda skäl föreligger.
Att Att byte av utbildningsprogram skall räknas som synnerligt skäl vid ansökan om förlängd
utbetalningsperiod av studiemedel.
Att Att maximalt antal veckor studiemedel förlängs till 260 veckor.
9.1.1 Bidrag och lån
För att underlätta den ekonomiska bördan för den enskilde studenten skall staten ge möjlighet till
studiefinansiering genom såväl lån som bidrag. Samma finansieringsmöjligheter skall ges oberoende av hur
studenten väljer att finansiera sina studier för övrigt. Bidragsdelen skall vara stor nog att inte hindra
rekrytering till högre studier.
Mängden tilldelade medel skall vara lättöverskådlig. Därför skall inga avgifter för att erhålla studiemedel
tas ut.

SKALL TAS BORT
NYTT
Under åren 1991-2001 räknades inte studiemedlet upp i takt med KPI. Sedan 1989 har studiemedlen
tappat drygt 40 % i värde 1 . Numera räknas studiemedlen upp i takt med prisbasbeloppet. För att åter ge
studenterna en bra ekonomi bör studiemedlet räknas upp så att det motsvarar den förlust i köpkraft som
har gått förlorad sedan början på 1990-talet. Det här är det enskilt viktigaste kravet Chalmers Studentkår
har när det gäller studieekonomin.
Studiemedlen är enbart avsedda för att täcka levnadskostnaderna när man studerar. Under sommaren
och/eller andra ledigheter skall man ha möjlighet att försörja sig genom att jobba. Det är viktigt att
fribeloppet är av den storleken att det tillåter studenter att jobba under de längre sammanhängande
ledigheterna.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att inga avgifter för att erhålla studiemedel skall tas ut.
Att Att studiemedlet engånghöjs för att kompensera den värdeminskning som varit p.g.a. inflation
och höjda hyror sedan början på 1990-talet.
Att Att Att studiemedlet räknas upp mot prisbasbeloppet varje år.
Att Att fribeloppet är så stort att det tillåter att en student jobbar under de längre
ledighetsperioderna.
9.1.2 Utlandsstudier
Staten har del av ansvaret att underlätta för studenter som vill läsa utomlands. Ekonomin skall inte vara ett
hinder, utan studiemedelssystemet skall erbjuda alternativ även då man väljer att förlägga delar av sin
utbildning utomlands. Villkoren för studiemedel vid utlandsstudier skall inte på något sätt vara sämre än
vid studier i Sverige. Vidare skall det ges möjlighet att ta tilläggslån för att kunna täcka eventuella
merkostnader som uppstår, t ex terminsavgifter eller högre bostadskostnader. Denna möjlighet skall ges
även vid utlandspraktik, om denna är del av utbildningen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter som vill genomföra en hel eller delar av sin utbildning utomlands skall beviljas
studiemedel enligt samma meritprövning som råder för studier i Sverige.
Att Att studenter som väljer att genomföra en hel eller delar av sin utbildning, inklusive praktik,
utomlands skall erbjudas möjligheter till tilläggslån för att bekosta eventuella merkostnader.
9.1.3 Meritprövning
Meritprövning skall ske på likvärdigt sätt för alla Chalmers studenter, med hänsyn taget till varierande
upplägg av och innehåll i utbildningen. Studenten skall vara meriterad för nya studiemedel då denne blivit
godkänd på en rimlig, i förväg fastställt antal poäng. Denna poängnivå skall fastställas av CSN i samråd
med Chalmers. Hänsyn bör tas till chalmeristens höga arbetsbelastning. Meritbedömningen skall endast
Sidan 38 av 56

Sidan 39 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
göras för tid då studenten erhållit studiemedel. Möjlighet skall finnas att under tid utan studiemedel ta
igen missade poäng för att uppnå fastställd poängnivå. Särskilda skäl skall kunna åberopas vid en
meritprövning. Samrådsgrupp skall finnas för att beakta de fall när meritkraven på grund av särskilda skäl
inte uppfyllts. I den lokala gruppen skall representanter från CSN, Chalmers Studentkår och Chalmers
ingå. Att vid ett tidigare tillfälle ha varit i samrådsmöte med CSN skall inte ligga studenten vid last vid
kommande prövningar. Beslut i samband med prövning måste kunna överklagas till högre instans.
Studiemedelssystemet skall vara utformat så att det uppmuntrar nya grupper att börja studera.
Förstaårsstudenter presterar ofta ett lågt resultat då de ej är vana vid den höga studietakten på Chalmers.
Därför skall varje student ha rätt att studera ett första år utan meritprövning under året. Meritkraven för
beviljande av studiemedel för andra årets studier skall vara lägre än för högre årskurser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att den poängnivå som krävs för meritering till förnyade studiemedel skall fastställas av CSN
och Chalmers i samråd.
Att Att Att särskilda skäl skall kunna åberopas vid meritprövning.
Att Att det skall finnas en lokal samrådsgrupp med representanter från Chalmers, Chalmers
Studentkår och CSN.
Att Att beslut i samband med prövning skall kunna överklagas till högre instans.
Att Att meritkraven för beviljande av studiemedel skall vara lägre efter första året än efter senare år.
9.1. Återbetalning
Tydliga regler för återbetalning är viktigt. Studielånet bör ses som ett avtal mellan studenten och staten.
Studenten måste kunna överblicka effekterna av återbetalningen och reglerna får inte försämras retroaktivt.
Återbetalningen får inte undergräva den enskildes ekonomi och måste vara kopplad till individens i tiden
skiftande betalningsförmåga. Återbetalningen skall därför vara inkomstrelaterad och maximerad till en
rimlig del av inkomsten. Den övergång från inkomstrelaterad återbetalning till återbetalning baserad på
skuldens storlek har inneburit allvarliga försämringar för de återbetalningsskyldiga.
Under av högskolan beviljat studieuppehåll skall ej återbetalning av studieskulden krävas. Återbetalning av
studieskulden skall krävas tidigast 12 månader efter avslutad studiegång. Den som vill betala tillbaks lånet
snabbare skall ges denna möjlighet utan extra avgifter. Vid ålderspension och dödsfall, eller om särskilda
skäl föreligger, skall hela skulden skrivas av.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att villkoren för tagna lån ej får försämras i efterhand.
Att Att återbetalningen är inkomstrelaterad och maximerad till rimlig del av inkomsten.
Att Att återbetalning av studielånet ej ska på börjas tidigare än 12 månader efter avslutade studier.
Att Att Att återbetalning ej skall krävas under registrerat studieuppehåll.
Att Att Att hela studieskulden avskrives vid ålderspension, dödsfall eller då särskilda skäl föreligger.

SKALL TAS BORT
NYTT
9.1.5 Studentinflytande
Studenter skall ges ett reellt inflytande över regeltillämpning och övriga frågor angående studiemedel, såväl
på lokal som på central nivå. Lokala organ med studentrepresentation som handhar tillämpningsfrågor,
policyfrågor och överklaganden skall finnas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenterna finns representerade i lokala grupper som behandlar studiemedelsrelaterade
frågor.
9.2 Reserabatter
Då bostadsbrist bland både studenter och övriga råder, är det viktigt att göra det möjligt att bo på platser
som inte ligger i skolans omedelbara närhet. Med studentrabatter på de regionala och lokala färdmedlen
öppnas möjligheter att bosätta sig på längre avstånd från Chalmers utan att för den skull drabbas
ekonomiskt. Vidare skall inte heller avståndet från ursprungsorten behöva påverka valet av högskola.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla högskolestudenter skall ha rätt till rabatter på nationella, regionala och lokala resor.
9.3 Bostadsbidrag
Studenten kan normalt påverka sin egen boendekostnad endast marginellt. Boendet upptar den största
delen av studentens levnadsomkostnad. Boendekostnaderna har dessutom kontinuerligt ökat snabbare än
studiemedlen. Idag utgör bostadskostnaden 31 % av studiemedlet, vilket kan jämföras med 18 % 1989 2 .
Alla studenter skall vara berättigade att söka bostadsbidrag. Bidragets storlek samt rätten till detsamma
skall inte vara beroende av studentens ålder. Rätt till bostadsbidrag skall prövas terminsvis för studenter.
En samordning av studenters studiemedel och bostadsbidrag skulle underlätta en harmonisering av
regelsystemen så att oönskade marginaleffekter undveks.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att alla studenter, oavsett ålder, och inkomst är berättigade till att söka bostadsbidrag.
Att Att Att rätt till bostadsbidrag prövas terminsvis för studenter.
2 Källa: Föreningssparbanken, Institutet för privatekonomi
Sidan 40 av 56

10 Trygghet och hälsa
Sidan 41 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Trygghet och försäkringar syftar här i huvudsak på de rättsliga regler och lagar som riksdagen har instiftat
för att ge alla medborgare en social grundtrygghet, det som kallas det svenska socialförsäkringssystemet.
Studenters rättigheter inom detta system skiljer sig i vissa fall från andra gruppers, ett missförhållande som
inverkar menligt på studenternas sociala skyddsnät. Chalmers Studentkår anser att studenter skall kunna
upprätthålla skälig levnadsstandard. Detta krav gäller naturligtvis även vid tillfällen då studentens sociala
förhållanden förändras.
Privata försäkringar tecknade med försäkringsbolag berörs inte i det följande resonemanget.
10.1 Sjukdom
Om man som student blir sjukskriven idag så får man ingen sjukpenning, men väl möjligheten att behålla
studiemedlen. Om man är sjuk mer än 30 dagar skrivs lånedelen av och meritkraven från CSN skall
minska i förhållande till sjukskrivningens längd. Det innebär i praktiken en månads karenstid för
studenter, vilket inte är acceptabelt.
Idag har studenter inte möjlighet att sjukskriva sig på annat än heltid. Eftersom studenter, likväl som
andra grupper i samhället, kan ha behov av att sjukskriva sig på deltid kräver Chalmers Studentkår att
denna möjlighet införs fullt ut även för studenter.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter skall ha samma karenstid som en normal tillsvidareanställd förvärvsarbetare.
Att Att Att studenter skall ha möjlighet att sjukskriva sig på deltid.
10.2 Skador i samband med studier
Studenter kan drabbas av skador i samband med sin huvudsysselsättning, vilken för studenter är studier.
Om så sker skall studenter ersättas av huvudman för utbildningen på samma villkor som
förvärvsarbetande. Likaså skall bedömning av skadan ske på samma sätt som i arbetslivet.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter som skadats i samband med studier skall ha rätt till ersättning på samma villkor
som förvärvsarbetande.
10.3 Föräldraskap
Det måste vara möjligt att studera som förälder. Det skall också vara möjligt att som student vara
föräldraledig utan att de ekonomiska villkoren försämras. Studerande med försörjningsplikt för barn skall
ha rätt till extra bidrag som ej är kopplade till studiemedlen. Studiemedelssystemet skall vara renodlat så
att de sociala förmåner som alla medborgare med försörjningsplikt för barn har rätt till, inte betraktas som
studiemedel.
Vård av sjukt barn skall kunna ske på samma villkor som för förvärvsarbetande. Som student har man inte
möjlighet att vara föräldraledig på deltid eller att överlåta rätten till vård av sjukt barn på andra, vilket man
kan då man arbetar. Självklart skall även studenter ha dessa rättigheter.

SKALL TAS BORT
NYTT
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studerande föräldrar skall ha rätt till ett tilläggsbidrag som ej är kopplat till studiemedlen.
Att Att studenter skall ha möjlighet att vara föräldralediga på deltid.
Att Att Att studenter skall ha möjlighet att överlåta rätten till vård av sjukt barn till annan person.
10.4 Socialt bistånd
Studiemedlet är enbart till för att försörja studenten under den tid man studerar. Har man inte möjlighet
att finna försörjning under de tidsperioder då man inte uppbär studiemedel skall studenter bedömas på ett
likvärdigt sätt som andra kommuninvånare vad gäller möjlighet till socialt bistånd från kommunen. Inom
Göteborg skall inga skillnader råda mellan de olika stadsdelarna.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenter skall ha samma möjligheter som övriga att få socialt bistånd.
10.5 Arbetslöshet
Studier skall ge rätt till arbetslöshetsersättning på samma sätt som förvärvsarbete. Idag är karenstiden för
arbetslöshetsersättning 90 dagar för en person som precis fullgjort sina studier. Förutsatt att studenten står
till arbetsmarknadens förfogande skall man ha rätt till a-kassa från sysselsättningsuppehållets första dag,
vilket i praktiken innebär att ersättning utgår från och med den sjätte dagen. Vidare betalas ersättning ut
enbart om det kan garanteras att man har fullgjort sina studier, något som kan leda till krav på
återbetalning om man väljer att påbörja en annan utbildning senare. Det är ett orimligt krav.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studier skall berättiga till arbetslöshetsersättning från första dagen av
sysselsättningsuppehåll.
Att Att kravet på återbetalning av arbetslöshetsersättning vid nypåbörjade studier försvinner.
10.6 Pensioner
Pensioner grundas på livsinkomst. Då man som student lägger flera år av sitt arbetsföra liv med att utbilda
sig bör studietiden tillgodoräknas även i pensionssammanhang. Att vidareutbilda sig skall inte vara en
förlustaffär för den enskilde.
Idag är det pensionsgrundande beloppet 138 % av det studiebidrag man får under ett studieår 3 . En
3 Källa: Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
Sidan 42 av 56

Sidan 43 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
rimligare siffra hade varit 138 % av det totala studiemedlet. Vidare får man idag inga pensionspoäng om
man inte uppbär studiemedel, vilket är något som inte kan godtas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studier skall vara pensionsgrundande, oavsett om studenten tar studiemedel eller ej.
Att Att den pensionsgrundande inkomsten skall utgöras av 138 % av det totala studiemedlet.
10.7 Studerandehälsovård
Studenthälsovårdens primära mål skall vara att verka förebyggande och kurativt och på så vis förhindra
förseningar och avbrott av studierna på grund av sjukdom. Studenthälsovården skall främst vara vårdande
och rådgivande i studierelaterade problem och sjukdomar och ägna sig åt exempelvis praktiska åtgärder
och råd till studenter, studentkåren och högskolan för att förhindra att fysisk eller psykisk överbelastning
blir bestående och utvecklas till sjukdom.
För att oönskade effekter i studiemiljön lättare skall upptäckas bör studenthälsovården bedriva ett
långtgående samarbete med studievägledningen, studentkåren och högskolan på lokal nivå.
Studenthälsovården skall ha kapaciteten att tillgodose hela behovet av studenthälsovård på Chalmers.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att studenthälsovården skall koncentrera sig på förebyggande och kurativ verksamhet.
Att Att studenthälsovården skall ha sådan omfattning att den är tillgänglig för alla studenter på
Chalmers.
10.7.1 Högskolans ansvar
Då huvudmannaskapet för studenthälsovård ligger på högskolan ser Chalmers Studentkår det som
naturligt att högskolorna tar ansvar och visar engagemang för studenthälsovårdens drift. Därför måste
högskolan ha ett forum där studenthälsovårdens verksamhet samordnas, behandlas och planeras. Här skall
studenterna vara representerade. Eftersom studenterna är målgruppen för studenthälsans verksamhet är det
också givet att de skall ha stort inflytande över verksamheten. I vilken form högskolan än väljer att
tillhandahålla studenthälsovård skall studenterna ges möjlighet till representation i verksamhetens styrelse.
I linje med principen för studenthälsovård skall vården drivas i sådan omfattning och med målsättningen
att förseningar och avbrott i studierna undviks i största möjliga mån. Högskolan skall därför tilldela
studenthälsovården tillräckligt med resurser för att uppnå denna målsättning. Vidare skall högskolan se det
som en viktig uppgift att sprida information om studenthälsovården bland studenterna så att alla vet om
att den finns och vilken hjälp som erbjuds där.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det på högskolan finns ett forum med studentrepresentation som har till uppgift att
behandla frågor som rör studenthälsovården.
Att Att studenter ges möjlighet till representation i styrelsen för den verksamhet som erbjuder
studenthälsovård.

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att högskolan tilldelar studenthälsovården tillräckliga resurser för att de skall ha möjlighet att
på ett fullgott sätt tillgodose det behov av studenthälsovård som finns.
Att Att högskolan bland studenterna sprider information om studenthälsan.
10.7.2 Missbruk
Då en student har problem med alkohol- eller drogmissbruk skall Chalmers hjälpa till på samma sätt som
en arbetsgivare. Tillgång till behandlingsprogram och åtgärder skall finnas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att högskolan har en handlingsplan för hur alkohol- och drogmissbruk skall följas upp.
Att Att högskolan erbjuder möjlighet till behandling.
Sidan 44 av 56

11 Bostäder
Sidan 45 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Studenternas bostadssituation bör ses som en integrerad del av studierna. För många studenter är bostaden
inte bara ett hem utan även en del av arbetsplatsen. Goda bostadsförhållanden är en förutsättning för att
bedriva framgångsrika studier.
11.1 Allmänt
Bostadsbehovet för flertalet studenter skiljer sig markant från det normala boendet. Samtidigt är
studenterna en heterogen grupp med sinsemellan mycket olika behov. Därför måste studentboendet
präglas av flexibilitet och mångfald. Statliga och kommunala åtgärder måste medge ett stort mått av
valfrihet för studenternas boende.
En fortsatt utbyggnad av Chalmers samt ett utökat studentutbyte kan komma att ytterligare accentuera
behovet av ändamålsenliga genomgångsbostäder.
Bostadsproblem, vare sig de är orsakade av bristande utbud eller orimliga prislägen för studenter, skall inte
behöva orsaka att den enskilde tvingas avstå från studier.
För att garantera att studentbostäder används enbart av studenter skall kontroll av att hyresgäster i
studentbostäder studerar göras. Dock skall tidsbegränsad dispens kunna ges för synnerliga skäl.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att hyresgäster i studentbostäder skall kontrolleras så att det kan styrkas att de verkligen
studerar.
Att Att Att tidsbegränsad dispens från studiekravet skall kunna ges då särskilda skäl föreligger.
Att Att ingen student skall behöva tacka nej till sin utbildningsplats på Chalmers på grund av att
bostad saknas.
Att Att alla studenter skall ges möjlighet att bo i en omedelbar närhet till sitt campusområde.
11.2 Statens och kommunens ansvar
Staten, såsom ansvarig för högre utbildning, måste också ta det övergripande ansvaret för studenters
boende. Frågan om kostnader för, och tillgång till, bostäder för studenter skall därmed betraktas som en
del av utbildningspolitiken. Det skall vara möjligt att få en studentlägenhet som inte kostar mer än en
tredjedel av studiemedlets maxbelopp. Detta kan jämföras med snittet i Sverige, där hyran genomsnittligen
utgör en fjärdedel av hushållets inkomst.
Bidrag för byggande av studentbostäder skall ej vara lägre än för byggande av övriga bostäder.
Kommunen skall ta sitt ansvar i bostadsfrågan och underlätta för bostadsbolagen, exempelvis genom att
upplåta centrala tomter vid nybyggnation av studentbostäder. Anledningen till att studentbostäder bör
beredas plats centralt är främst den att studenterna vill bo nära sitt lärosäte, och då båda Chalmers campus
är att betrakta som centralt belägna bör alltså bostäderna placeras därefter.
Chalmers Studentkår kräver

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att bidrag vid byggande av studentbostäder ej skall vara lägre än bidrag för byggande av övriga
bostäder.
Att Att kommunen skall underlätta för nybyggnation av studentbostäder.
11.3 Bostäder för gäststudenter
När högskolan ingår avtal om studentutbyte, skall även högskolan vara den som har det övergripande
ansvaret för att gäststudenter har någonstans att bo under sin studietid, och att denna bostad finns
disponibel senast vid terminens start.
Övriga internationella studenter skall erbjudas hjälp av högskolan i sitt bostadssökande, t ex i form av
översättning av annonser, telefon- och internettillgång. Vidare bör Chalmers ha bostadssituationen i
åtanke då antalet platser för internationella studenter fastställs, så att det anpassas efter möjligheten att få
någonstans att bo. Det är viktigt att utländska studenter får riklig och ärlig information om hur det går till
att skaffa bostad i Göteborg.
Bostäder för gäststudenter bör vara integrerade med övriga studentbostäder för att på så sätt underlätta
kontakter med svenska studenter och svenskt studentliv.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att samtliga via utbytesprogram hitresta studenter erbjuds bostad av högskolan.
Att Att högskolan erbjuder utländska studenter hjälp i sitt bostadssökande.
Att Att information om bostadssökande och bostadssituationen i god tid ges till nyantagna
studenter.
11.4 Bostäder för funktionshindrade studenter
Studenter med olika former av funktionshinder skall ha tillgång till behovsanpassade bostäder, utan att det
medför extrakostnader för studenten. Bostäder för funktionshindrade skall integreras med övrigt
studentboende.
Att anpassa bostäder för funktionshindrade är inget som görs enbart för den boende, utan även för att det
skall vara möjligt att ta emot besök av funktionshindrade personer. Bostaden är en viktig del för
studentens trivsel, både som bostad och arbetsplats. Chalmers Studentkår skall därför aktivt påverka
bostadsbolagen så att fler handikapps- och allergianpassade studentlägenheter byggs.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att fler handikappanpassade och allergianpassade studentlägenheter byggs, med möjligheten att
skriva upp sig i en separat bostadskö för just de lägenheterna.
Att Att alla om - och nybyggnationer av studentbostäder i Göteborg uppfyller grundläggande krav
på tillgänglighet, oavsett funktionshinder.
Sidan 46 av 56

Sidan 47 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
11.5 Skydd och säkerhet
Grundläggande för en bostad är att det finns en trygghetskänsla innanför hemmets väggar. En
trygghetskänsla bygger bland annat på att lås fungerar och att det finns ett säkert brandskyddssystem.
Gemensamma utrymmen, portar, trapphus samt anslutande gång- och cykelvägar skall vara väl upplysta
för att öka tryggheten för de boende.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att alla studenter har rätt till ett tryggt boende.
Att Att alla studentbostäder skall vara säkra ur ett brandskyddsperspektiv.
Att Att kringområden samt gång- och cykelvägar i anslutning till studentbostadsområdena skall
vara väl upplysta.

SKALL TAS BORT
NYTT
12 Rättssäkerhet
Sedan 1994 är Chalmers stiftelsehögskola vilket innebär att vi inte lyder under högskolelagen och
högskoleförordningen. Detta leder till att chalmeristerna inte har samma rättskydd som övriga studenter.
Av denna anledning är det viktigt att Chalmers har klara interna regler på vad som gäller för Chalmers
studenter och att de speciella villkor som stiftelseformen medför på ett tydligt sätt klargörs för alla
studenter på Chalmers.
12.1 Regelverk
På grund av Chalmeristernas osäkra rättssituation skall Chalmers skapa ett regelverk där studenternas
rättigheter och skyldigheter klargörs. Regelverket skall vara lättillgängligt för studenterna vid Chalmers och
tillsammans skall högskolan och Chalmers Studentkår göra en årlig revidering. Att Chalmers är en
stiftelsehögskola skall ej påverka chalmeristernas rättssäkerhet negativt.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmersstudenterna har minst lika bra rättsskydd som övriga svenska studenter.
Att Att det på Chalmers skall finnas ett lättillgängligt, klart och tydligt regelverk för studenternas
skyldigheter och rättigheter.
Att Att Chalmers skapar ett sätt att hantera interna klagomål rörade utbildningsfrågor motsvarande
HSV
12.2 Studerandeombudsmän
Följande stycke gäller under förutsättning att Chalmers fortfarande saknar överklagandenämnd.
Två studerandeombudsmän, gärna en av vardera könet, skall finnas på skolan som Dessa skall kunna
föra den enskilde studentens talan gentemot högskolan i fall som rör utbildningen, den studiesociala
miljön samt i disciplinärenden. Ombudsmannen skall finnas till för både studenterna och de anställda när
de blivit orättvist behandlade.
Det är viktigt att denne får tillräckliga resurser och att denne är lättillgänglig. Ombudsmannen skall få
tillgång till alla handlingar, även av skolan sekretessbelagda, om dessa berör det ärende som
studerandeombudsmannen undersöker.
Studenterna skall informeras om ombudsmännens existens och syfte.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att det finns två studerandeombudsmän på skolan.
Att Att Att studenterna får information om studerandeombudsmännen och deras arbetsuppgifter.
12.3 Disciplinnämnd
Då brott mot Chalmers disciplinstadga har begåtts skall dessa ärenden behandlas av en disciplinnämnd.
Disciplinnämnd skall bestå av lärare, studenter och externa lagkunniga.
Sidan 48 av 56

Sidan 49 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Studenten skall alltid anses oskyldig till dess motsatsen bevisats eller studenten erkänt sig skyldig till brott
mot disciplinstadgan. Beroende på förseelsens karaktär och om studenten anses skyldig skall studenten
kunna varnas eller avstängas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att en disciplinnämnd bestående av lärare, studenter och externa lagkunniga skall finnas på
Chalmers.
Att Att en student alltid skall betraktas som oskyldig till dess motsatsen bevisats.
12.2.1 Avskiljande
En student kan avskiljas endast om:
det föreligger en påtaglig risk, till exempel på grund av mental sjukdom eller missbruk, att studenten
skadar sig själv, medstudenter eller dyr utrustning
studenten gjort sig skyldig till grov brottslighet.
Disciplinnämnden skall tillkalla ytterligare juridisk hjälp när avskiljningsfall tas upp.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att ovanstående skäl skall vara bakomliggande då frågor om avskiljande tas upp.
Att Att disciplinnämnden kompletteras med ytterligare juridisk hjälp då fall om avskiljande
kommer upp.
12.3 Överklagande Överklagandenämnd
12.3.1 Hantering av överklagningsbara frågor
För de statliga högskolor finns det en överklagandenämnd som handhar överklaganden rörande
behörighetskrav, antagning, tillgodoräknande av kurser, utdelande av examensbevis och liknande frågor.
På Chalmers saknas en motsvarighet till detta. Om man som student har ärenden av detta slag får man
vända sig till studerandeombudsmännen.
Även på Chalmers skall det finnas en nämnd som hanterar motsvarande ärenden. . Denna bör ha en
sammansättning som inkluderar personer med juridisk kompetens.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det på Chalmers finns en nämnd med uppgift att handha överklaganden som rör
antagnings- och examensbeslut.
Att Att nämnden skall inkludera medlemmar med juridisk kompetens.
12.2.3.1 Överklagande av disciplindärenden
För att garantera chalmeristens rättssäkerhet skall det vara möjligt att överklaga disciplinnämndens beslut.
Chalmers styrelse bör knyta till sig en extern grupp av bland annat lagkunniga som har erfarenhet av

SKALL TAS BORT
NYTT
disciplinärenden. Medlemmarna i överklagandegruppen skall vara helt skilda från dem i
disciplinnämnden. Det skall finnas studentrepresentation i gruppen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att att det skall vara möjligt att överklaga disciplinnämndens beslut till en grupp lag- och
sakkunniga som inte är desamma som tagit beslutet i första läget.
Att Att studenterna skall finnas representerade i överklagandegruppen.
12.4 Personalansvarsnämnd
För att garantera studenternas rättssäkerhet bör det även finnas ett organ där skolans personal skall kunna
ställas till svars då misstanke om inkorrekt uppträdande finns. I nämnden bör, förutom rektor,
representanter för studenterna samt lärare och övrig personal finnas.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att det vid Chalmers inrättas en personalansvarsnämnd.
Sidan 50 av 56

13 Första året på Chalmers
Sidan 51 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Studenterna på Chalmers kommer från olika delar av landet och har en varierande bakgrund. Många
kommer direkt från gymnasiet och bor för första gången själva. Undervisningen och studietakten skiljer sig
ofta från vad de nyanlända studenterna är vana vid.
Dessa förutsättningar ställer stora krav både på högskolan och på Chalmers Studentkår att vägleda de nya
studenterna in i livet som högskolestuderande. Högskolan måste därför erbjuda nyanlända studenter en väl
genomarbetad mottagning och studiestart, som slussar in dem i högskolestudierna på ett sätt som passar
alla individer. Samtidigt måste Chalmers Studentkår ges möjlighet att genomföra den studentarrangerade
mottagningen. Mottagningen är viktig för att snabbt slussa in nya studenter i gemenskapen och det
studiesociala livet på Chalmers och Göteborg.
13.1 Studiestart
För att de nya studenterna skall komma tillrätta med ekonomi, boende och andra sociala förutsättningar
för högskolestudier skall Chalmers tillhandahålla relevant och genomarbetad information i dessa frågor.
Högskolan skall även erbjuda nya studenter vägledning i uppläggning av studierna samt ge information
om hur studenterna kan få råd och hjälp när studierna inte går som förväntat under den fortsatta
studietiden. Alla studenter skall ges möjlighet att enskilt eller i mindre grupp på högskolans initiativ träffa
personalen på sitt studiecentrum under första terminen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att de nyantagna studenterna i god tid innan studiestarten erhåller relevant och genomarbetad
information från Chalmers.
Att Att alla nyantagna studenter under den första terminen får tillfälle att träffa personalen på sitt
studiecentrum.
13.2 Mottagningsverksamhet
Det är viktigt att nya studenter snabbt får upp en gemenskap med både kurskamrater och äldre studenter.
Chalmers Studentkår har under lång tid byggt upp en verksamhet som syftar till att främja denna
gemenskap. Det är viktigt att högskolan anpassar undervisningen under mottagningsperioden, de första
veckorna på varje läsår, så att verksamheten får det utrymme den behöver.
Den traditionella mottagningsverksamheten har riktat sig till dem som börjat första året på Chalmers, och
innefattar idrottsaktiviteter, lekar, fester, phaddermatte, företagskontakter mm.
Numera är det många studenter som börjar på Chalmers år fyra, varav många har internationell bakgrund.
Det är viktigt att de hitresta studenterna integreras med de svenska i studier och studentliv. Det är av
största vikt att det finns en mottagning för dessa studenter likaväl som vi tar emot dem som skall börja
ettan på Chalmers. Mastersmottagningen måste anpassas så att den passar både de som väljer att fortsätta
sin utbildning på Chalmers efter att ha gjort de första åren här såväl som dem som inte alls har studerat
här tidigare.
Chalmers Studentkår kräver

SKALL TAS BORT
NYTT
Att Att högskolan anordnar introduktion för alla studenter som påbörjar det första eller fjärde året
på Chalmers.
Att Att Chalmers Studentkår ges resurser i form av tid och pengar att arrangera mottagning för
såväl förstaårsstudenter som fjärdeårsstudenter.
13.3 Socialt engagemang
Inom Chalmers Studentkår olika delar finns det personer som engagerar sig för att skapa inte bara en god
studiemiljö som direkt anknyter till tid som ägnas åt att studera, utan även en god social miljö för
studenterna under deras fritid. Chalmers rekryterar studenter och doktorander från hela Sverige och
många andra länder. Det är då viktigt att studenterna som kommer till en ny stad snabbt hittar former för
en meningsfull fritid och vad där tillhör. En meningsfull fritid är för många ett villkor för att lyckas med
studierna. Det är även ett rekryteringsmedel för Chalmers. Chalmers Studentkår strävar efter att erbjuda
ett utbud av föreningsverksamhet och arrangemang som svarar mot studenternas önskningar. Det är då
viktigt att högskolan har en positiv inställning till och främjar sådant engagemang bland studenterna som
syftar till att förbättra den sociala miljön på Chalmers, eller på annat sätt kommer Chalmers till gagn.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers intar en positiv attityd till det studentengagemang som syftar till att förbättra den
studiesociala miljön på skolan.
Sidan 52 av 56

14 Arbetslivs-
/arbetsmarknadsrelateradefrågor
Sidan 53 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
14.1 Arbetslivsintegrerat lärande (AiL)
Chalmers har ett ansvar för att de studenter som utbildas här får en konkurrenskraftig utbildning för
framtida arbetsliv. Det är viktigt att Chalmers upprättar ett dynamiskt kontaktnät mellan högskola och
arbetsliv för en kontinuerlig dialog och för att aktivt marknadsföra våra utbildningar.
Arbetslivsintegrerat lärande kan innebära att gästföreläsare och företrädare från arbetslivet med jämna
mellanrum deltar i undervisningen för att fördjupa kontakterna med näringslivet och öka motivationen för
ämnet. Kursrelaterade studiebesök bör genomföras i större utsträckning, framför allt på utbildningar som
idag har få eller inga alls. När så är möjligt bör exempel i undervisningen relatera till en aktuell applicering
av teorin. Undervisande personal skall i all verksamhet se över möjligheterna att ta in aktuella externa
synvinklar och händelser med relevans för de aktuella utbildningsmomenten, utan att behöva göra större
avkall på den förmedlade teoretiska kunskapsmassan. Utbildningen ska gör studenterna väl medvetna om
sin utbildnings applikationer och framtida värde.
Det skall finnas stora och lättillgängliga möjligheter för externa parter att skapa relationer till Chalmers, i
syfte att öka omvärldens förståelse och uppskattning för våra utbildningar, samt att berika utbildningarna
på Chalmers med externa synvinklar. Detta skall säkerställas av centrala funktioner som vårdar
relationerna med externa parter samt mäklar kontakter mellan utbildningar och omvärld, så att kontinuitet
uppnås.
Det anses som positivt att under studietiden göra praktik. Syftet med praktiken är att ge studenten en
inblick i arbetslivets förhållanden och villkor. En förutsättning för att studenten skall kunna få ut maximal
nytta av praktiken är att företagen tar sitt ansvar och tillhandahåller praktikplatser på vilka kravet är att det
utförda arbetet kan kopplas till målet med utbildningen och dess praktikmål. Chalmers bör sträva efter att
alla studenter får möjligheten att kunna välja att få praktisk erfarenhet bredvid sina studier och bör hjälpa
de studenter som vill göra praktik att hitta praktikplatser.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att arbetslivsintegrering är en naturlig del av utbildningen.
Att Att projektarbeten och andra alternativa examinationsformer strävar till att öka studentens
förståelse för den teoretiska kunskapsmassan i ett applicerat perspektiv, snarare än att
fokusera på själva examinationsformen.
Att Att studentens utvecklade förmåga till kritiskt tänkande och förmåga till självständigt arbete
inte påverkas i fel riktning av extern medverkan.
Att Att studenterna examineras från skolan med en god kunskap om sin utbildnings värde och
applikationer, samt med goda möjligheter att marknadsföra sig själv i arbetslivet.
Att Att kvalificerad praktik blir en reell möjlighet för studenten
Att Att Att Chalmers skall tillhandahålla klara och tydliga riktlinjer gällande praktiken och att dessa
skall distribueras på ett sådant sätt att de blir lättåtkomliga för studenten och näringsliv.

SKALL TAS BORT
NYTT
14.2 Uppföljning av gamla
chalmerister/Alumnikontakter
Chalmers skall aktivt arbeta för att vårda och utveckla relationen med alla alumner. Alumner skall känna
sig delaktiga i skolans utveckling även efter avslutad utbildning, och vilja bidra till denna utveckling med
såväl sin tid och/eller donationer, allt efter individuella möjligheter.
Chalmers skall driva nätverk som möjliggör kontaktskapande verksamhet mellan chalmerister oavsett
ålder, examen eller nuvarande sysselsättning. Chalmers ska ta en aktiv del i detta arbete genom att delta
som part i dessa nätverk, samt ge utexaminerade chalmerister möjlighet att ta del av skolans verksamhet i
form av studiebesök och andra alumniinriktade aktiviteter.
Chalmers skall även använda alumnerna som en del i kvalitetsarbetet gällande utbildningarna, genom
återkoppling från alumner i enkät- och intervjuform, där de får ge synpunkter på deras utbildning.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers driver ett kontaktskapande nätverk dit alla som någonsin tagit ut en examen från
Chalmers alternativt fullföljt minst tre års heltidsstudier, samt nuvarande studenter har
tillgång
Att Att Chalmers aktivt håller kontakt med alumner, i syfte att bygga såväl relationer för framtida
donationer samt att vårda och utveckla Chalmersandan.
Att Att Chalmers involverar alumner som en naturlig del i utvärderingen av utbildningutbudet.
14.3 Externfinansiering
Finansiering från till exempel företag av grundutbildningen är ett välbehövligt resurstillskott för Chalmers.
Privat finansiering får inte minska studentens valmöjligheter efter avslutad utbildning. Finansieringen får
ej heller inverka negativt på det kritiska förhållningssättet och den fria tanken som är grunden till all
universitetsutbildning. Det konstnärliga/vetenskapliga djupet samt förmågan till självständigt arbete får
inte påverkas i fel riktning på grund av den privata och externa finansieringen.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers aktivt arbetar för att genom samverkan med samhälle och arbetsliv skaffa extern
finansiering som används till att höja kvaliteten på utbildningarna.
Att Att studentens utvecklade förmåga till kritiskt tänkande och förmåga till självständigt arbete
inte påverkas i fel riktning på grund av extern finansiering
Sidan 54 av 56

15 Miljö och Hållbarutveckling
Sidan 55 av 56
ÅSIKTSPROGRAM
FÖRSLAG 2008-09-26
Då Chalmers Tekniska Högskola och Chalmers Studentkår skall utbilda och utveckla morgondagens
tekniker behöver frågor kring miljö och hållbarutveckling finnas med i fokus, så att alla Chalmerister kan
inse vikten av dessa aspekter.
15.1 Inköp
Idag finns många produkter med en låg miljöpåverkan som inte är nämnvärt dyrare än sina motparter med
en hög miljöpåverkan. Många av dessa produkter har fått olika klassificeringar exempelvis avseende
brandskydd för att kunna användas i särskilda miljöer. Dessa produkter bör alltid köpas in när det är
ekonomiskt möjligt.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers vid inköp av olika produkter och tjänster alltid skall ta hänsyn till
miljöaspekterna ut ett livscykelperspektiv
Att Att Chalmers tar hänsyn till energiförbrukning vid inköp av nya produkter
15.2 Resor och transporter
Resor och transporter är ett område som kan ha hög miljöpåverkan är detta ett viktigt område för
Chalmers att arbeta med
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers alltid tar hänsyn till miljöpåverkan vid transorter till och från högskolan
Att Att Chalmers anställda alltid skall premiera miljövänliga transportsätt vid tjänsteresor.
Att Att Chalmers underlättar för studenter såväl som anställda att resa så miljövänligt som möjligt
till och från campus.
Att Att Chalmers fordonspark består av miljöbilar i de fall där det är möjligt.
15.3 Avfallshantering och återvinning
Avfall efter studenter och anställdas konsumtion är något som är svårt att komma ifrån. Chalmers måste ta
sitt ansvar för återvinnings- och avfallskärl i såväl arbets- som studiemiljön.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Att Chalmers tillser att det finns gott om återvinningsstationer och/eller -kärl på campus som
är lätt tillgängliga för studenter såväl som anställa.
Att Att varor som ej är lämpliga att återvinnas kan slängas och brukas till energiutvinning eller
motsvarande på ett enkelt sätt.
15.4 Energianvändning
Energi användning är en stor kostnad i dagens samhälle och har även en stor miljöpåverkan. Chalmers
skall kontinuerligt brukar mindre energi så att resurser kan allokeras till andra områden och den energi

SKALL TAS BORT
NYTT
som brukas skall i största möjliga mån vara från miljövänliga och förnyelsebara källor så att det finns en
långsiktighet i Chalmers energianvändning
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers energianvändning kontinuerligt skall minskas.
Att Att Chalmers i så stor utsträckning som möjligt skall använda energi från miljöneutrala och
förnyelsebara källor.
15.5 Studiemiljö och Campus
Då studenterna tillbringar mycket av sin tid på och kring Campus är det viktigt att högskolan satsar på
miljömässiga lokaler. Om högskolan inte är en förebild i dessa frågor varför skulle då studenterna vilja
engagera sig i dessa frågor.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers kontinuerligt tar hänsyn till miljöeffekter i utvecklingen av studie- och
campusmiljön
15.6 Information kring miljö och hållbarutveckling
Då det är studenterna som kommer att utveckla framtidens företag och tekniska lösningar är det viktigt att
ta vara på det intresse för miljö som finns bland dessa. Det är även viktigt att visa vad som kan göras inom
olika områden för att uppmuntra eller väcka ett intresse för miljöfrågor.
Chalmers Studentkår kräver
Att Att Chalmers på ett enkelt sätt skall informera studenterna om satsningar och förbättringar
som gjorts inom miljöområdet.
Att Att Att Chalmers ger studenter som önskar veta eller lära sig mer om satsningar, utvecklingar och
utbildningar inom miljöområdet möjlighet till detta
Sidan 56 av 56