Mustafa Muhamed Mustafa Muhamed - Svenska Skolidrottsförbundet

MUSTAFA
■ ■ ■ För många år sedan lekte Mustafa Muhamed
idrott iklädd nätbrynja och lustigt pannband i skol-SM i
friidrott. Han minns tävlingen som en av de roligaste
han gjort. Nu tävlar en av världens bästa hinderlöpare
på en helt annan nivå. Årets stora mål är VM i Berlin.
Mustafa Muhamed kom till Sverige från Somalia när han
var elva år. I Lysekil började han spela fotboll som han
gjort sedan länge hemma i Mogadishu. Idrotten har alltid
varit jätteviktig för honom och efter år av träning har han
nu löpningen som sitt yrke. Mustafa är svensk rekordhållare
på 3 000 meter hinder men är i absolut Sverigelit
också på övriga längre sträckor.
Varför började du älska idrott?
– Jag har alltid tyckt om att röra på mig. Först handlade det
mest om fotboll och sedan när jag var 16 år började löpningen
ta över.
Hur ska man få unga att älska idrott?
– Jag tycker att det betyder mycket att man håller till i fina
miljöer. Löpning blir till exempel mycket skönare om man
gör det till en naturupplevelse. Sedan tror jag det är bra
om man får in en rutin och att man tar det lugnt i början
och blir sugen på idrott i stället för att tröttna.
Porträttet
Skol-SM är idrott när den är som allra bäst
Hur kom det sig att det blev löpning för dig till slut?
– Brorsan hade börjat och så höll vi på en del i skolan med
lopp och så. Jag tävlade i Mjölkkannan och i skolans eget
lopp, Gullmarsloppet, och fastnade för det.
Beskriv vad du känner i kroppen när du springer?
– Först och främst är löpning inte krångligt utan man kan
bara sticka ut var som helst, det gillar jag. Efter ett pass när
man blivit lite småtrött känns det bara skönt. När man är
fullständigt slut och kanske spytt är det självklart ingen
njutning, men man känner sig så nöjd efteråt. Skönast är
egentligen att bara jogga i skogen.
MYCKET IDROTT UNDER SKOLÅREN
Någon skolidrottsförening kan Mustafa inte komma ihåg
att han var aktiv i, men han minns att det var mycket idrott
under skolåren. Han gillade bollsporter, men det är skol-
SM i friidrott som han minns allra bäst från den tiden.
– Ja, det minns jag som den absolut roligaste tävlingen.
Det var så kul att alla klädde ut sig. Skol-SM är precis så
som idrott ska vara, lite mer lättsamt och lekfullt. Normalt
springer jag alltid i linne och shorts, men på skol-SM hade
jag en nätbrynja och ett konstigt pannband. Jag sprang alla
längre distanser som fanns och det gick bra. Det kan vara
lättare att prestera när det inte är så allvarligt.
www.skolidrott.se | 9