Mustafa Muhamed Mustafa Muhamed - Svenska Skolidrottsförbundet

Svensk Skolidrott | # 4 | 2009 | www.skolidrott.se 

Mustafa 

Muhamed 

steget före 

Skoljoggen 2009 

Nyhet Hälsoresan 

Inspirationsforum 

SM-inbjudningar 

www.skolidrott.se | 1

Innehåll # # 4 | 2009 

Nya sporter! 

LÄS MER PÅ SID 6–7 

Innehåll # 4 | 2009 

Förord 3 

Bilda skolidrottsförening 4 

Skol-IF Smedstorp 5 

Nya roliga sporter 6–7 

Årets vuxenstöd 8 

Porträttet – Mustafa Muhamed 9–11 

Min skol-IF – Celsiusskolan i Uppsala 12–13 

Utbildning 14 

Fair Play Trophy 15 

Idrottslyftet 16 

Skoljoggen 2009 17–26 

Förmånstagare 2009 – Barncancerfonden 20–21 

ansvarig utgivare 

Svenska Skolidrottsförbundet 

Agneta Sjöqvist, generalsekreterare 

Idrottens Hus 

114 73 Stockholm 

Tel: 08-699 65 01, 070-611 65 01 

agneta.sjoqvist@skolidrott.se 

2 | www.skolidrott.se 

redaktör 

Johan Sandler 

Tel: 08-699 65 09, 073-510 25 10 

johan.sandler@skolidrott.se 

produkTION 

Lagrell Information AB 

Hälsoresan 28–29 

Sök LOK-stöd 30–31 

Skol-DM 32–33 

Rapport från Almedalen 34–35 

Skol-SM 2009/2010 36–39 

Skol-VM 40–41 

Tjäna pengar till skol-IF 42 

Idrottsskölden 43 

Ungdomsinflytande på RIM 44 

Profilen – Jennifer van der Gronden 45 

Inspirationsforum 46 

Kontakt 47 

Bilaga: Idrott i skolan 

tryck Växjö Offset AB, 2009 

issn 1652-7744 

foton Åsa Blom och Bildbyrån, Hässleholm. 

Övriga foton Svenska Skolidrottsförbundets arkiv 

samt av artikelförfattare och intervjuade personer 

insänt material.

Skolidrotten är de ungas röst! 

Förord 

■ ■ ■ Svenska Skolidrottsförbundet företräder de ungas röst inom Riksidrottsförbundet. 

Vi är det enda förbund som har riktigt unga människor i våra styrelser – från skolföreningsnivå 

till förbundsnivå. 

Svenska Skolidrottsförbundet är det enda förbund som på riktigt har kontakt med barn och 

unga i grundskolan och ungdomar i gymnasieskolan. Där ges de tillfälle till direkt inflytande 

och delaktighet i en verksamhet som är så populär för hela skolan. 

Svenska Skolidrottsförbundet är det enda förbund som på riktigt ger elever möjlighet att 

genom föreningskunskap driva en förening inom skolan, tillhörande idrottsrörelsen, och 

därmed på sitt sätt bli företrädare för den frivilliga idrottens ideella ledarskap i framtiden. 

Skolidrottsföreningen är lika viktig som elevrådet på skolan, då eleverna får chansen att 

engagera sig i verksamheter som har betydelse för dem. 

Svenska Skolidrottsförbundet utbildar elever i att bli aktivitets- och organisationsledare 

för att berika skolans möjligheter att leva upp till målet att eleverna ska få röra sig mer under 

sin skoltid i organiserade former. 

Det här numret av Svensk skolidrott ger många exempel på hur elevinflytande kan ha 

positiva effekter på såväl ungdomars utveckling som skolans möjlighet att profilera sig på 

idrottens goda mervärde. 

Lycka till med Skolidrottsföreningen! 

LEIF LARSSON, REKTOR OCH 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 


Bilda 

skolidrottsförening 

Bilda skolidrottsförening 

■ ■ ■ En skolidrottsförening är precis som 

vilken annan idrottsförening som helst. Föreningen 

har stadgar, en styrelse och medlemmar. 

En skol-IF vänder sig främst till skolans egna 

elever och det är ungdomarna själva som får ta ansvar 

och bestämma vad man vill göra i föreningen. 

En skolidrottsförening behöver ha ett bra samarbete 

med skolan där föreningen håller till. Det är också nödvändigt 

att det finns en vuxen som stöttar och hjälper till 

att genomföra idéerna – ett vuxenstöd. 

MÅNGA FÖRDELAR 

Att ha en skol-IF på skolan leder till att fler elever lär sig 

ta ansvar, sammanhållningen på skolan stärks och de 

pengar föreningen kan dra in kan till exempel användas 

till nya idrottsredskap eller kanske en resa med föreningen. 

Dessutom kan man delta i tävlingar som anordnas av 

Skolidrottsförbundet och dess distrikt. Det är förstås också 

väldigt kul att delta i skol-SM eller skol-DM med sin 

skola. 

Som medlem i en skol-IF finns möjlighet att delta i utbildningar 

i ledarskap och föreningskunskap. Många elever 

lär sig på det här sättet hur en förening fungerar och 

blir säkra i styrelsearbetet. Vilken förälder önskar inte i 

dagens läge att skolan aktivt jobbar med hälsa och elevinflytande? 


Lätt att komma i gång med en skol-IF 

ENKELT ATT BILDA EN FÖRENING 

Att bilda en skolidrottsförening är roligt och ganska enkelt. 

Det som krävs är att ett antal personer som vill vara 

med i föreningen, träffas och beslutar om de mest nödvändiga 

sakerna. Därefter är det upp till föreningens styrelse 

att tillsammans med medlemmarna komma fram till 

vilken verksamhet man ska ha. För att antas som skolidrottsförening 

måste ni fylla i en inträdesansökan som 

skickas till Skolidrottsförbundet. Ni får all hjälp ni behöver 

från Skolidrottsförbundet för att kunna starta er förening. 

Ta kontakt med Skolidrottsförbundet eller gå in på 

www.skolidrott.se om ni vill veta mer om hur man startar 

en skolidrottsförening på er skola. 

En smart förening: 

◗ Söker LOK-stöd 

◗ Utbildar medlemmarna 

◗ Ordnar aktiviteter 

◗ Söker pengar från Idrottslyftet 

◗ Har en ansvarsfull styrelse 

◗ Tar ut medlemsavgift

Från 0 till 100 i rekordfart i Smedstorp 

■ ■ ■ Smedstorps skolas IF har gått från att vara en 

helt ny förening till att sjuda av liv. På kort tid har man 

satt igång aktiviteter, sökt LOK-stöd och Idrottslyftspengar 

till föreningen – och massor av idéer väntar på 

att förverkligas. 

– Jag följde med en annan 

lärare på en annan skola till 

Skolidrottsförbundets inspirationsforum 

i Östersund. 

När jag kom tillbaka var jag 

sugen på att dra igång, berättar 

Helen Wågström som är 

lärare på Smedstorps skola i 

Tomelilla. 

Helen Wågström. 

Det första hon gjorde var 

att skicka ut en lapp till alla 

föräldrar där hon berättade vad som var på gång och bad 

om deras hjälp. Ensam ville hon inte vara utan hoppades 

kunna bilda en grupp med vuxna som tog ansvar för föreningen. 

Och så blev det. Sex föräldrar kom på första mötet 

och tillsammans jobbade de igenom punkt för punkt 

vad som krävs för att starta en förening (finns att läsa på 

www.skolidrott.se). 

– Alla tyckte som jag att det vore bra om vi fick barnen 

att börja röra mer på sig. Det finns inte så mycket att 

göra här på landsbygden annars och efter skoltid passar 

det ju perfekt att prova på lite olika saker. 

KOM I GÅNG SNABBT 

Helen var tidigt tydlig med att inte ta allt ansvar. Hon 

jobbar med skol-IF på sin fritid och har egna barn i andra 

föreningar som kräver hennes engagemang. Men flera 

föräldrar nappade alltså och snabbt kom man i gång med 

pingis på tisdagar och aktiviteter i idrottshallen varje lördag. 

Bland F-6-skolans 92 barn är det ett 20-tal som är 

aktiva i föreningen, men många fler har betalat de 50 kronorna 

i medlemsavgift så skol-IF fick ett bra startkapital. 

Smedstorps skolas IF 

HELENS RÅD TILL DIG SOM VILL 

DRA I GÅNG SKOL-IF: 

◗ Dela ansvaret med flera andra vuxna. Be föräldrar 

att ställa upp. Det är ju deras barn. 

◗ Var inte rädd att fråga. Ring Skolidrottsförbundet 

och fråga, fråga! 

◗ Skriv ut och använd dokumenten på 

www.skolidrott.se. 

◗ Kör snabbt någon enkel aktivitet så att 

det känns att föreningen är i gång. 

– Vi behövde köpa in pingisrack, lite bollar och andra 

grejer. För en liten fattig skola som vår betyder det mycket 

med en förening. 

Till hösten väntar en stor utveckling av föreningens 

verksamhet. Med hjälp av pengar från Idrottslyftet vill 

Helen bjuda in föreningar i närområdet som kan visa upp 

sina idrotter. Många tjejer i skolan har efterlyst basketträning 

och även handboll är populärt. Dessutom planeras 

en frisbee- och fotbollsgolfbana och kurser i streetdance. 

– Vi försöker prioritera aktiviteter för tjejer, för hos 

oss är det framför allt de som inte rör på sig och som behöver 

uppmuntras. 

LOK-STÖDET GÖR ATT MAN KAN SATSA MER 

Många av eleverna på skolan åker buss hem så i väntan 

på bussen passar det perfekt med en skol-IF-aktivitet. 

Och ju fler som deltar, desto mer pengar får föreningen i 

form av LOK-stöd och då kan de satsa ännu mer på roliga 

saker i skol-IF:s regi. 

– Alla på skolan tycker att det här är jättebra, men det 

är ingen som har tid att engagera sig. Därför har det ju 

blivit jättebra med föräldrar som stöttar och som gör den 

här satsningen möjlig, säger Helen Wågström. 

■ Johan Sandler 


Nya roliga sporter 

Nya sporter 

att prova i din förening 

■ ■ ■ En skolidrottsförening är perfekt för att 

ta till sig nya sporter. Tack vare dem kan barn och ungdomar 

som tidigare inte gillat idrott plötsligt fastna. Och andra 

som i övrigt bara spelar fotboll kan få chansen till lite ny spännande 

variation. Här presenterar vi fyra sporter som är på 

frammarsch och som sprider sig över Sverige – och passar perfekt 

för en skol-IF. En del föreningar är redan i gång och några 

har fått pengar från Idrottslyftet för att komma i gång med de 

nya sporterna som öppnar dörrarna för fler. 


Speedminton 

Lusten att leka och tävla tar aldrig slut. 

Och lusten att hitta på nya sporter att 

tävla i upphör heller aldrig. Alla de 

idrotter vi nu tycker är självklara har en 

gång varit helt nya och oprövade. 

Speedminton 

Det här är racketsporten utan begränsningar. Det går bra 

att köra utan plan och utan regler.Ta fram de squashliknande 

racketarna och de badmintonlika bollarna och bara kör. 

Bollarna är inte så vindkänsliga så det är fritt fram att spela 

på tennisbanor, gator, stränder och skolgårdar förstås. 

Speedminton växer snabbt och många skolor har fått 

besök av entusiaster inom sporten som vill visa upp det 

senaste inom racketsporten som kombinerar tennis, badminton 

och squash. Vill man ha regler så ritar man upp var 

sin ruta med några meters mellanrum. Sedan handlar det 

om att pricka motståndarens ruta med så luriga slag som 

möjligt. En match slutar när en spelare når 16 poäng. Om 

det står 15 lika fortsätter man tills en spelare fått två poängs 

övertag. 

www.speedminton.se

Samboll 

Samboll 

Fotbollstennis har väl alla spelat någon gång. Samboll är 

det nya namnet där reglerna är fastställda för att kunna 

spridas och göra sporten mer enhetlig. Samboll spelas med 

två spelare i varje lag på en yta stor som en badmintonplan. 

Men man kan vara fler spelare också och då finns det gott 

om plats i en vanlig idrottshall för ett stort gäng att spela 

samtidigt. Och så kan man ju vara utomhus också om vädret 

är bra. 

Antalet tillslag och studsar i marken kan variera efter 

skicklighet men är vid tävling ett tillslag, en studs och tre 

tillslag inom laget. Näthöjden kan variera mellan 85–115 

cm. Vid tävling rekommenderas 100 cm näthöjd. 

På Celsiusskolan i Uppsala är samboll en stor sport. 

Idrottsföreningen arrangerar varje år skolmästerskap i 

samboll och intresset är jättestort. 

– Vi har varit tvungna att stoppa antalet anmälningar 

för vi klarar inte fler än 32 lag, säger föreningens vuxenstöd 

Göran Andersson. 

Årets finalspel avgjordes i början av juni. Dit tog sig 

fyra lag som i bäst av fem set gjorde upp om titeln Celsiusmästare 

i samboll. Det blev en riktig fest med nästan hela 

skolan på plats för att följa de bollskickliga lirarnas konster. 

www.samboll.se 

Freebandy 

Freebandy är ett spel och en sport som handlar om att 

uttrycka sin personlighet, mäta sin skicklighet med andra 

och helt enkelt bara ha roligt, med klubba och boll. Den här 

svenska uppfinningen har vuxit snabbt på kort tid. Tack 

vare en skolturné förra året och fortsatt besök på mellanoch 

högstadieskolor verkar det som att ”alla” nu vill spela 

freebandy. 

Freebandy spelas med en innebandyklubba med ett 

stort hål längst ut på bladet med plats för bollen. 

Egentligen finns det inga regler utan spelet handlar om att 

vara så fri och öppen som möjligt och bara ha skoj. Men det 

tävlas också och då bedöms sportslighet och snyggt spel 

lika mycket som resultatet. 

Freebandy 

– Den här idrotten passar perfekt i skolsammanhang. 

Den har ingen detaljerad regelbok utan bara en gyllene 

regel: Behandla andra så som du själv vill bli behandlad, 

berättar initiativtagaren Claes Forsberg. 

www.freebandy.com 

Street 

surfing 

Streetsurfing 

Tänk skatebord men lägg till surfkänsla så 

förstår du vad det här handlar om. Brädan kan användas 

till precis allt som fantasin tillåter. 

I Vislanda skol-IF i Småland spelar ungdomarna innebandy 

på brädorna inne i idrottshallen, men man kan också 

på egen hand trixa och stila på skolgården. Brädan är tvådelad 

och de båda delarna är rörliga vilket gör att surfkänslan 

kommer när man lärt sig behärska brädan. Till skillnad 

från en skateboard har streetboarden bara två hjul så det 

ställs lite annorlunda krav på balansen. 

– Streetsurfingen har fått både tjejer och killar att verkligen 

komma i gång. Många var inte så aktiva förut men nu 

är det full fart, berättar vuxenstödet Jan Stemberger i 

Vislanda skol-IF. 

www.streetsurfing.com 



Årets vuxenstöd 

Årets vuxenstöd får 

en riktig nytändning 

Vahid Pejmanovic och Leif Palmqvist. 

■ ■ ■ Leif Palmqvist och Vahid Pejmanovic är vuxenstöd 

i Bergsjöskolans idrottsförening och får i år dela 

på Skolidrottsförbundets utmärkelse Årets vuxenstöd. 

– Det här känns görskoj, vi får en riktig nytändning, säger 

göteborgaren Leif Palmqvist när han just tagit emot beskedet 

om att han och hans kollega prisats för sina insatser 

som idrottsledare. 

Årets vuxenstöd tilldelas den vuxna som finns som 

stöd i skolidrottsföreningen och som gör en så bra insats 

att han eller hon nomineras av föreningen och därefter 

väljs ut av Skolidrottsförbundet som vinnare. 

STARTADE MED UTBILDNING 

Skol-IF startade för ungefär åtta år sedan. Till en början 

hade man problem med att rekrytera nya styrelsemedlemmar 

när gamla slutade. Då började man utbilda barn 

i femte klass i föreningskunskap och nu fylls styrelsen 

hela tiden på med kompetenta och engagerade ungdomar. 

– Vi lärde barnen vad en ordförande är och annat 

kring hur en förening fungerar. Sedan dess har vi alltid 

folk till en bra styrelse, säger Leif. 

I år har styrelsen fungerat särskilt bra. Det är en grupp 

ungdomar som Leif känner sedan de gick i ettan och som 

verkligen är engagerade. Fyra timmar i veckan ordnar de 

aktiviteter i sporthallen för låg- och mellanstadiet. Det 

blir fotboll och handboll och ibland bara olika lekar. 


UR MOTIVERINGEN 

Vahid och Leif är två engagerade vuxenstöd 

som arbetar för ungdomar i ett område 

med tufft klimat. Kunskap om idrott, ledarskap 

och föreningsverksamhet är bara en 

del av allt det ungdomarna får med sig från 

sin tid i skol-IF. 

Styrelsen i skol-IF i Bergsjöskolan skriver i 

sin nominering att de båda vuxenstöden är 

”… väldigt hjälpsamma och ställer upp på 

sin fritid. De är bra förebilder för alla elever 

på skolan och stöttar och hjälper oss med 

allt mellan himmel och jord.” 

– Utan vår förening hade vi inte haft timmarna i sporthallen. 

Här i stadsdelen är det svårt att få föräldrarna att 

engagera sig. 

Stadsdelen Bergsjön i nordöstra Göteborg har fått ett 

rykte om sig att vara stökig och bråkig med många ungdomar 

som hamnar snett. Men Leif, som har bott i området 

i 38 år och arbetat som idrottsledare i 30 år, menar att 

det är en orättvis bild som målats upp och att det finns ett 

fantastiskt föreningsliv här och att uppbackningen från 

kommunen är bra. 

VERKSAMHET FÖR TJEJERNA VIKTIG 

– Vår skol-IF har visat sig vara väldigt viktig speciellt för 

många tjejer. Killarna har ofta fritiden ordnad för sig i 

andra föreningar, men tjejerna har inget annat och då är 

skol-IF deras fritidssyssla och ger dem något att göra på 

eftermiddagarna efter skolan. 

Målsättningen med föreningen nu efter nytändningen 

är att göra föreningens utbud bredare. Förutom basket, 

handboll och fotboll som är populärt i området ska skol- 

IF erbjuda badminton och pingis och möjligheten att 

prova på lite andra saker också. 

– Nu arbetar vi vidare och det känns så kul att ungdomarna 

uppskattar det vi gör. När vi träffar dem ute hejar 

de alltid och är glada. Det är det bästa betyget man kan 

få tycker jag, avslutar Leif Palmqvist. 

■ Johan Sandler

MUSTAFA 

■ ■ ■ För många år sedan lekte Mustafa Muhamed 

idrott iklädd nätbrynja och lustigt pannband i skol-SM i 

friidrott. Han minns tävlingen som en av de roligaste 

han gjort. Nu tävlar en av världens bästa hinderlöpare 

på en helt annan nivå. Årets stora mål är VM i Berlin. 

Mustafa Muhamed kom till Sverige från Somalia när han 

var elva år. I Lysekil började han spela fotboll som han 

gjort sedan länge hemma i Mogadishu. Idrotten har alltid 

varit jätteviktig för honom och efter år av träning har han 

nu löpningen som sitt yrke. Mustafa är svensk rekordhållare 

på 3 000 meter hinder men är i absolut Sverigelit 

också på övriga längre sträckor. 

Varför började du älska idrott? 

– Jag har alltid tyckt om att röra på mig. Först handlade det 

mest om fotboll och sedan när jag var 16 år började löpningen 

ta över. 

Hur ska man få unga att älska idrott? 

– Jag tycker att det betyder mycket att man håller till i fina 

miljöer. Löpning blir till exempel mycket skönare om man 

gör det till en naturupplevelse. Sedan tror jag det är bra 

om man får in en rutin och att man tar det lugnt i början 

och blir sugen på idrott i stället för att tröttna. 

Porträttet 

Skol-SM är idrott när den är som allra bäst 

Hur kom det sig att det blev löpning för dig till slut? 

– Brorsan hade börjat och så höll vi på en del i skolan med 

lopp och så. Jag tävlade i Mjölkkannan och i skolans eget 

lopp, Gullmarsloppet, och fastnade för det. 

Beskriv vad du känner i kroppen när du springer? 

– Först och främst är löpning inte krångligt utan man kan 

bara sticka ut var som helst, det gillar jag. Efter ett pass när 

man blivit lite småtrött känns det bara skönt. När man är 

fullständigt slut och kanske spytt är det självklart ingen 

njutning, men man känner sig så nöjd efteråt. Skönast är 

egentligen att bara jogga i skogen. 

MYCKET IDROTT UNDER SKOLÅREN 

Någon skolidrottsförening kan Mustafa inte komma ihåg 

att han var aktiv i, men han minns att det var mycket idrott 

under skolåren. Han gillade bollsporter, men det är skol- 

SM i friidrott som han minns allra bäst från den tiden. 

– Ja, det minns jag som den absolut roligaste tävlingen. 

Det var så kul att alla klädde ut sig. Skol-SM är precis så 

som idrott ska vara, lite mer lättsamt och lekfullt. Normalt 

springer jag alltid i linne och shorts, men på skol-SM hade 

jag en nätbrynja och ett konstigt pannband. Jag sprang alla 

längre distanser som fanns och det gick bra. Det kan vara 

lättare att prestera när det inte är så allvarligt. 


Porträttet 

Hur ska man göra i en skolidrottsförening 

om man vill dra i gång med löpträning? 

Hur gör man det kul? 

– Det handlar om att vara en grupp 

personer som kan springa tillsammans. 

Det kan bli skoj om man tränar 

fartlek som innebär att man byter 

tempo då och då. Intervall är också bra 

för då kan alla köra efter sina förutsättningar. 

MUSTAFAS TIPS FÖR ATT 

LOCKA UNGDOMAR 

Svenska Skolidrottsförbundet jobbar mycket med ungdomsinflytande 

och med att utbilda ungdomar i föreningskunskap 

för att ge dem den grund de behöver för att kunna 

vara med och bestämma om sitt idrottande. Mustafa 

Muhamed var aldrig själv som ung så kunnig eller engagerad 

i sin förening Hälle IF men tycker att frågan är viktig. 

Varför ska unga ta plats? 

– Jag tror att om unga känner att de får vara med och bestämma 

och komma till tals så tycker de att det är roligare. 

Man kan tröttna om andra bestämmer hela tiden. 


”Musse”i VM 

Söndag 16/8 

Försök 3 000 m hinder kl. 11.00 

Tisdag 18/8 

Final 3 000 m hinder kl. 19.50 

Hur får man då unga att ta ansvar 

tidigt? 

– Det är en process. Från början är 

det ju svårt att ta ansvar. Då behöver 

man hjälp från äldre ledare 

som sedan kan lägga över mer och 

mer ansvar allteftersom. I slutändan 

handlar det om att ledaren blir ett 

bollplank. Det är viktigt att lära sig att 

man måste våga tro på sig själv. 

Är du en föreningsmänniska? 

– När jag var ung var det viktigt med gemenskapen och det 

sociala i en förening. Vi åkte på tävlingar tillsammans och 

det var väldigt skoj. Nu träffar jag så många andra och tränar 

med andra än de i min förening. Nu är det viktigare att 

få bra sparring på de tuffa passen. En grupp kan vara väldigt 

stark, men jag trivs bra ensam också. Särskilt på de 

lugna passen är det skönt att vara själv. 

FULL FART MOT VM 

Med målmedvetenhet och träning, träning, träning har 

Mustafa nått världseliten. Han har vid flera tillfällen åkt 

till Kenya för att träna med de absolut bästa för att på det

Kort om Mustafa Muhamed 

Ålder: 30 år 

Längd: 171 cm 

Vikt: 53 kg 

Personliga rekord: 

3 000 m hinder: 8.05,75 (svenskt rekord) 

10 000 m: 28.49,14 

Halvmara: 1.03,35 

sättet ta ännu ett steg i sin 

utveckling. Det är utvecklingen 

som hela tiden driver 

honom framåt, viljan att 

förbättras. 

VM i Berlin är säsongens 

stora mål. Hur tänker du? 

– Det blir en stor utmaning 

och är väldigt spännande. 

Det är en häftig grej att världens 

bästa löpare samlas för 

att göra upp. Jag måste ha en 

bra dag och mycket måste stämma 

när jag står där, men mitt 

mål är att prestera som allra bäst 

just den dagen. 

Den 20 juni i år började Mustafa 

Muhamed köra riktigt hårt för att 

nå toppform i VM. På hög höjd i 

Schweiz har han laddat i två månader 

och reser dagen före tävlingen 

till Berlin. Då hoppas han ha den rätta 

känslan i kroppen. Joggingen ska kännas 

lätt och snabbare löpning ska vara 

som att sväva. 

– Mästerskap är det allra största målet 

och är förstås viktigt. Men jag ska springa 

bra på många andra tävlingar också. VM är 

grädden på moset men får förstås inte 

betyda allt. 



Celsiusskolans IF i Uppsala 

Som ordförande är 

Anna med överallt 

■ ■ ■ Anna Larsson går i tvåan på Celsiusskolan i 

Uppsala. Hon är ordförande för en mycket aktiv och 

viktig idrottsförening på skolan och inblandad i det 

mesta. Men egentligen var det inte tänkt att det skulle 

bli så här. 

Allt startade när hon just hade börjat ettan och hade siktet 

inställt på att bli med i elevrådet. Men när det var 

val dit var hon sjuk och missade chansen. Tillbaka i 

skolan återstod valet till skol-IF och Anna såg till att 

komma med där i stället. 

– Egentligen visste jag inte så mycket vad det 

handlade om, men jag har alltid velat engagera 

mig, säger hon. 

LÄRDE SIG SNABBT HUR ALLT FUNKADE 

Nu går Anna i tvåan och blev efter ett år som 

sekreterare i styrelsen vald till föreningens ordförande. 

Under det första året skrev hon anteckningar 

vid möten och satte upp lappar om olika 

saker som hände i föreningen. Hon fick bra koll 

på hur allt fungerade, och när den avgående ordföranden 

föreslog Anna som efterträdare blev det 

ett enhälligt ja. 


Anna Larsson.

– Jag kände att det var en kul grej eftersom Celsiusskolan 

är en idrottsskola och idrott är något som engagerar 

många och då blir det mer lättjobbat, berättar Anna. 

Som ordförande är hon spindeln i nätet. Hon är kontaktpersonen 

som alla vänder sig till och det är hon som 

i slutändan måste se till att saker blir gjorda. Uppdraget 

innebär mycket jobb och mycket ansvar men är kul och 

väldigt lärorikt, säger Anna. 

ERFARENHET GER ÖKAT SJÄLVFÖRTROENDE 

– Det som jag märkt mest är att jag vågar prata inför folk 

utan att tappa bort mig och stamma eller så. Jag har också 

lättare att ta kontakt med folk, och så tror jag mer på mig 

själv och står fast vid mina beslut om jag känner att jag 

har rätt. 

MÅNGA AKTIVITETER PÅ GÅNG 

Celsiusskolans IF:s största åtagande är Skolkampen. Där 

tävlar fyra av Uppsalas gymnasieskolor mot varandra i 

olika grenar. Det blir en hel dag med idrott på arenan 

Fyrishov. Celsiusskolans elever måste antingen delta eller 

vara publik under dagen. Invigningen är pampig med 

dansare och andra uppträdanden och avslutningen högtidlig 

med någon känd Uppsalaprofil som prisutdelare. 

Förutom jobbet med Skolkampen arrangerar föreningen 

interna turneringar i olika idrotter och har gjort 

en lyckad satsning på en föreläsningsserie. 

– Vi har haft Paolo Roberto och Heidi Andersson här, 

till exempel, och nästa läsår siktar vi på att få hit Erika 

Johansson, berättar Anna. 

VILL DELA MED SIG TILL ANDRA SKOLOR 

En tredjedel av skolans 900 elever är med i skolidrottsföreningen.Tack 

vare aktiviteterna som ordnas söker föreningen 

LOK-stöd och den nya hemsidan är klar så nu är 

man redo att söka pengarna digitalt. Det mesta rullar alltså 

på bra i skol-IF. Nästa termin kommer Anna och övriga 

i styrelsen att åka runt i andra skolor och berätta om 

hur man kommer i gång och hur man driver en skolidrottsförening. 

– Mer sammanhållning på skolan är en av våra grundtankar 

och det känns bra att kunna sprida våra idéer och 

få andra att också lyckas, säger ordförande Anna Larsson. 


Läs om fler skolidrottsföreningar i serien 

”Min skol-IF” på vår nya hemsida www.skolidrott.se 


Utbildning 


■ ■ ■ Fler än förväntat ville delta i Skolidrottsförbundets 

utbildningar Ung 

Ledare och Idrottsledaren när Gotland 

och Stockholm tillsammans arrangerade 

ett försommarläger i Haninge. 

– Det var överraskande att så många ville gå kurserna. 

Det blev mer än fullt där och lite glesare på övrig lägerverksamhet, 

berättar Göran Aspgren på Stockholms skolidrottsförbund. 

Utbildning lockade 

många lägerdeltagare 

HÄMTA STYRKA AV VARANDRA 

Svenska Skolidrottsförbundet jobbar just nu med att stimulera 

organisationen genom att få distriktsförbund att 

samarbeta med varandra. Tanken är att man tillsammans 

ska bli starkare och att svaga distrikt kan få hjälp att lyfta 

genom att jobba ihop med ett distrikt som fungerar bra. 

Gemensamma regionläger är en del i den här satsningen 

och lägret som Gotland och Stockholm arrangerade tillsammans 

var först ut i landet. 

– Det var jättelyckat och blev som vi hade tänkt. Samarbetet 

har kommit i gång och vi nådde många ungdomar 

från olika skolidrottsföreningar som inte tidigare var aktiva 

på annat sätt i idrottsrörelsen, säger Göran Aspgren. 

BÅDE TEORI OCH PRAKTIK 

Totalt deltog 60 ungdomar på lägret varav 20 var från 

Gotland. Tanken är nu att stafettpinnen ska vidare till 

Gotland och att ett läger arrangeras där med en liknande 

inriktning kanske redan nästa vår. Deltagarna fick under 

utbildningen bland annat goda råd om hur man sköter sin 

kost för att kroppen ska må bra och hur man organiserar 

och fungerar som ledare i en förening. Förutom föreläsningar 

ordnades det praktiska övningar och ungdomarna 

fick också prova på bland annat orientering och fäktning. 


”Det har verkligen varit givande” 

Gabriel Demir från St Botvids gymnasium i Hallunda utanför Stockholm var 

en av deltagarna på Regionlägret i Haninge. Hans förening Botvidsgymnasiets IF är riktigt 

på gång efter att fyra av styrelsens ledamöter utbildats i Ung Ledare. 

– Vi håller på att styra upp föreningen. Bland annat gör vi just nu en hemsida, berättar 

Gabriel. 

Han kom med på lägret efter att en lärare informerat om möjligheten och sporrat styrelsen 

att ge sig iväg. Föreningen har än så länge bara 17 medlemmar, men nu har man ambitionen 

att växa rejält. 

– Jag var lite osäker på vad det här lägret innebar, men det har verkligen varit givande 

med många tips och råd om hur man ska göra för att få fart på föreningen.

■ ■ ■ När Ångelstaskolans sjätteklass fick komma och 

se en träning med fotbollslandslaget var det bara en 

person som gällde – Zlatan! Trots snålblåst och regn 

gick kamerorna varma. 

Uppsalagänget blev svenska mästare i Fair Play genom 

att svara rätt på frågor och ge de bästa förslagen på vad 

som är Fair Play och hur man lyckas med det. Priset var 

en resa till Stockholm där de fick komma och se Zlatan, 

Henke Larsson och de andra ladda inför den så viktiga 

matchen mot Danmark i VM-kvalet. 

– Zlatan är bäst! Det var kul att komma hit, fast kallt, 

tyckte klassens lagkapten Robin Karlsson. 

Robin fick ta emot ett diplom som bevis på klassens 

utmärkelse och sedan rusade alla ut på läktaren och såg 

med stora ögon på när landslaget genomförde den näst 

sista träningen inför matchen. Zlatan kom sist ut på planen 

och då gick det ett sus bland de yngre fotbollslirarna 

och kamerorna fick jobba för högtryck. 

VÄRDEGRUNDSARBETE 

Ångelstaskolan jobbar under hela året med värdegrundsarbete. 

Två dagar varje läsår viks särskilt åt detta. Då diskuteras 

ämnet sportslighet och medmänsklighet, skolans 

elever blandas över årskurserna och jobbar med lagarbete 

och skriver positiva hejaramsor. 

Fair Play Trophy 

Zlatan viktigast för landets schystaste lirare 

–Våra Fair Play-dagar betyder mycket. Vi spelar fotboll 

då också och har speciella domare som särskilt premierar 

ett gott uppförande och sportslighet, berättar läraren 

Matts Tillman. 

LÄR FÖR FRAMTIDEN 

Robin Karlsson och hans klasskamrater var bäst i sitt 

distrikt på att spela fotboll och dessutom bäst i Sverige på 

schyst spel. Det lönar sig i längden menar Robin. 

– Om man tacklar ner någon, så säger man förlåt. Vi 

lär oss för framtiden, säger han. 

Med följande motivering prisades klass 6A på Ångelstaskolan 

i Uppsala: 

Klassen har med stort engagemang påvisat 

vikten av att man på skolor arbetar med frågor 

om hur man ska vara mot varandra i alla sammanhang 

såväl i skolan som inom idrotten. 

Vill du vara med 

i turneringen nu till hösten och ha chansen att få 

vara med om något lika spännande som Ångelstaskolans 

elever? Håll då utkik på www.skolidrott.se 

under vecka 39 för mer information. 


Idrottslyftet 

Idrottslyftet – kan lyfta föreningen 

■ ■ ■ Idrottslyftet är en satsning från regeringen för 

att få fler barn och ungdomar aktiva med hjälp av den 

svenska idrottsrörelsen – och därmed även av skol-IF. 

Det är öronmärkta pengar som bara kan betalas 

ut till idrottsföreningar och till det 

girokonto som finns registrerat på idrottsföreningen 

i RF:s föreningsregister. Eftersom 

skolidrottsföreningen är en förening 

på samma villkor som andra idrottsföreningar, 

kan skol-IF söka och få pengar 

från Idrottslyftet, vilket däremot inte skolan 

kan. En förening som inte har pluseller 

bankgiro får sin ansökan avslagen och får 

göra om den när detta är ordnat. 

Skol-IF kan söka pengar hos Svenska Skolidrottsförbundet, 

men också hos det distriktsförbund (DF) man 

tillhör. Finns man i Borlänge är det exempelvis Dalarnas 

Idrottsförbund som gäller. 

En skolidrottsförening kan söka medel dels från respektive 

distriktsförbund, dels från Svenska Skolidrottsförbundet. 

En bra start innan ni skickar in ansökan kan 

vara att ta kontakt med ert distriktsförbund och SSIF för 

att se om dessa tillsammans kan stötta ert projekt. 


Furulunds skol-IF i Partille använde Idrottslyftspengar till att köpa in skidutrustning 

till föreningen och åkte sedan Kortvasan tillsammans. 

Maxbeloppet 

en förening 

kan söka är 

100 000:- 

NÄR ÄR DET IDÉ ATT SÖKA HOS SSIF? 

Skolidrottsförbundets avsikt med Idrottslyftet är, förutom 

att få fler aktiva, att också lyfta själva skolidrottsföreningen 

på skolan och i omvärldens ögon. Det 

finns därför ett antal kriterier som förbundets 

Idrottslyftsgrupp tittar på då man granskar 

ansökningarna. 

HUR ANSÖKER MAN DÅ? 

På Svenska Skolidrottsförbundets hemsida 

finns en digital ansökan som är enkel 

att fylla i. Skulle något vara oklart 

kontaktas ni av Idrottslyftsgruppen för en 

dialog kring ansökan. Även en tänkt fortsättning 

efter projekttidens slut är bra att få med. 

OBS! Läs mer om kriterierna för Idrottslyftet på vår 

hemsida. 

För att Idrottslyftsgruppen ska se att den sökande föreningen 

är i gång, ska dessutom senaste verksamhetsberättelse 

skickas in om detta efterfrågas. 

■ Thomas Sundenhammar


Inbjudan … till Sveriges 

största 

motionslopp! 

>> ARRANGERAS FÖR 27:E ÅRET


INBJUDAN TILL 

Den 9 september kl. 09.09 arrangerar Svenska 

Skolidrottsförbundet för 27:e året i följd Skoljoggen 

– Sveriges största motionslopp alla 

kategorier. Arrangemanget vänder sig till 

alla elever – från förskolan till och med 

gymnasiet. 

VARFÖR SKOLJOGGEN? 

Genom att erbjuda Skoljoggen bidrar 

Skolidrottsförbundet till att 

drygt en halv miljon barn och ungdomar 

är fysiskt aktiva under minst en 

dag under hösten. Tillsammans med 

vår förmånstagare Barncancerfonden 

värnar vi om att fler barn och ungdomar 

ska må fysiskt och psykiskt bra. 

MÅLGRUPP 

Barn och ungdomar från 6 till 19 år, det vill säga grundskolan 

till och med gymnasiet. 

NÄR KAN SKOLJOGGEN GENOMFÖRAS? 

Den 9 september genomförs Skoljoggen på skolor runt 

om i landet, men ni har även möjlighet att genomföra 

Skoljoggen den dag som passar er bäst. Det är med andra 

ord inget som hindrar att ni arrangerar Skoljoggen på 

annan tidpunkt under läsåret. Det viktigaste är att våra 


Våra värdeord för 

Skoljoggen är: Vi vill att 

Skoljoggen görs till en rolig 

aktivitet där alla som deltar 

känner glädje och vilja att vara 

i rörelse, vilket i längden bidrar 

till bättre hälsa och fysiskt 

aktiva barn. 

barn och ungdomar är aktiva och rör på sig, helst dagligen. 

Låt därför gärna Skoljoggen bli start eller mål på 

Hälsoresan, som du kan läsa mer om på sidan 

28–29. 

SPRINGSLANTEN 

Elever och skolpersonal samlar i 

samband med Skoljoggen in en frivillig 

Springslant. En del av slanten 

går till Barncancerfonden för 

att göra sjuka barn friska genom 

att stödja forskning kring barncancer 

och för att stötta drabbade barn 

och deras familjer. En del går till 

Svenska Skolidrottsförbundet för att 

stötta och genomföra projekt och aktiviteter 

som förebygger ohälsa hos friska barn. 

● Skoljoggen är till för alla, 

från förskolan till gymnasiet. 

● Skoljoggen är enkel att arrangera. 

● Det ska vara roligt att delta i 

Skoljoggen.

Information 

Till dig som är 

kontaktperson 

för Skoljoggen 

KLART ATT NI SKA VARA MED I SKOLJOGGEN! 

Svenska Skolidrottsförbundet arrangerar Skoljoggen och 

äger varumärket. Det innebär att ni inte kan arrangera 

Skoljoggen för att samla in pengar till andra organisationer 

eller annan verksamhet än våra förmånstagare. 

MER ÄN BARA LÖPNING 

Skolorna arrangerar oftast sin egen Skoljoggen med valfri 

sträcka. Vi rekommenderar dock att sträckan är mellan 

1 och 2,5 km.Tänk på att det är roligare att springa en kort 

sträcka många gånger än att springa en lång sträcka en 

gång. Man kan gå, jogga, springa – alla sätt är 

bra! 

Arrangera en temadag/aktivitetsdag eller 

varför inte en hel vecka. Bjud gärna in era 

lokala föreningar och låt eleverna pröva 

på olika aktiviteter. Skoljoggen ska bidra 

till att fler barn och ungdomar blir 

fysiskt aktiva och får kunskap om hur 

de ska leva för att må bra. Glöm inte att 

göra Skoljoggenaktiviteterna tillgängliga 

även för barn och ungdomar med funktionshinder. 

Tänk också på att det är viktigare att alla rör 

på sig än att springa på bäst tid eller tävla för att komma 

först i mål. Vi vill att alla ska röra på sig efter sina egna 

förutsättningar. 

FÖRMÅNSTAGARE 2009 

Tips! 

◗ Bestäm datum för Skoljoggen tillsammans med dina kollegor 

– gärna den 9 september kl. 09.09. 

◗ Anmäl er skola på www.skolidrott.se. 

◗ Diskutera på ett möte med kollegor och elever vad ni 

skulle vilja göra under Skoljoggen. 

◗ Ta kontakt med skol-IF på er skola. Ta även kontakt med 

lokala föreningar för kringaktiviteter. 

◗ Bestäm hur ni samlar in Springslanten. 

◗ Kanske kan eleverna gå till en lokal handlare för att be om 

priser för utlottning. 

Kort om Skoljoggen 

• År 2008 hade Skoljoggen cirka 500 000 deltagare, det 

vill säga 40 procent av Sveriges alla skolelever. 

• I samband med Skoljoggen samlas det in en frivillig 

Springslant till Barncancerfonden. År 2008 erhöll 

Barncancerfonden 1,5 miljoner. 

• Skoljoggen är Sveriges i särklass största 

motionslopp och startade för 27 år 

sedan. 

• Skoljoggen 2009 ska bli en löparfest 

för hela Sverige, alla på samma 

gång. 

• Startskottet går den 

9 september kl. 09.09. 

KONTAKTUPPGIFTER 

■ Anders Svärdh, tel. 08-699 65 11 

E-post: anders.svardh@skolidrott.se 

Plusgiro 90 11 26-3 | Bankgiro 901-1263 

Frågor? Kontakta er lokala Skoljoggenansvariga, 

se vår hemsida! 

■ Anders Svärdh, idrottskonsulent, 


ANMÄL ER SKOLA PÅ HEMSIDAN 

WWW.SKOLIDROTT.SE 


Barncancerfonden 

FÖRMÅNSTAGARE 2009 

Träning för både kropp och knopp 

■ ■ ■ Snart sätter Skoljoggen spring i benen på hundratusentals 

barn och ungdomar över hela landet. Samtidigt 

samlas det under parollen ”Barn hjälper barn” in 

stora pengar till Barncancerfondens livsviktiga arbete. 

Men det finns mycket mer att göra för den som vill … 

Barncancer berör och engagerar, det vet vi av erfarenhet. 

Det finns många, många frågor just från barn och ungdomar 

kring dessa sjukdomar. Och det finns mycket mer 

som man kan lära sig. 


TEMADAG ELLER TEMAVECKA 

Varför inte planera och arrangera en temadag, 

eller en hel temavecka kring barncancer i din 

skola i samband med Skoljoggen, som tar upp 

barncancerns följder i olika sammanhang. 

Det kan säkert leda till intressanta och engagerande studier 

inom flera av skolans färdighetsämnen. Det finns 

naturligtvis många olika sätt att genomföra en temadag 

om barncancer på. Ett tips till dig som är lärare – för att 

komma i gång och få inspiration – är att gå in på Barncancerfondens 

egen hemsida och titta. Här finns mycket 

intressant och inspirerande att läsa om du funderar på att 

göra något. 

■ Johan Björkman 

Välkommen in på 

www.barncancerfonden.se 

och lycka till med Skoljoggen i september.

TRE AV FYRA BARN 

ÖVERLEVER CANCER 

Nästan varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer. Forskning har gjort att många er klarar sig 

än för bara några decennier sedan. Tre av fyra barn överlever. Men i var fjärde familj inträffar fortfarande 

det ofattbara. 

Barncancerfonden nansierar cirka 90% av all forskning i Sverige som har med barncancer att göra. 

Med din hjälp kan forskningen skapa effektivare behandlingsformer, rädda ännu er liv och ge drabbade 

barn och familjer en bättre tillvaro. 

Var med och kämpa för livet. Stöd Barncancerfonden. 

www.barncancerfonden.se 


för deltagande i Skoljoggen 2009

Bl 2021.04 S (mar 05) 01879 08.06 Växjö Offset 

Bl 2021.04 S (mar 05) 01879 08.06 Växjö Offset 

Skola 

Kommun 

Antal deltagare 

Skola 

Kommun 


Svenska Skolidrottsförbundet äger varumärket Skoljoggen 

Plusgiro 90 11 26-3 • Bankgiro 901-1263 

90 11 26-3 

Skoljoggen 

90 11 26-3 

Skoljoggen 

Förord 

9011263 06 

9011263 06

BG 130 spec 30901 jun 08 

BG 130 spec 30901 jun 08 

Skola 

Kommun 


Skola 

Kommun 


Använd inbetalningskorten 

för att betala Springslanten avgiftsfritt på alla kontor hos 

Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. 

Betalningsavsändare Betalningsmottagare 

Belopp kronor öre 

Till bankgironr (ifylls alltid) 

Betalningsavsändare Betalningsmottagare 

INBETALNING/GIRERING AVI Nr 

Skoljoggen 

9 0 1 1 2 6 3 

INBETALNING/GIRERING AVI Nr 

Skoljoggen 

Belopp kronor öre 

Till bankgironr (ifylls alltid) 

9 0 1 1 2 6 3 

Inbetalningsavgift 

(Ifylls av banken) 

# # 

9011263 #45# 

Inbetalningsavgift 

(Ifylls av banken) 

# # 

9011263 #45#

Ta en titt på tåget innan ni bokar 

nästa skol- eller idrottsresa! 

Tar ni tåget får ni en prisvärd, snabb och trafiksäker resa som är skonsam mot miljön. Ombord 

finns bistro med matservering, trådlöst nätverk, mobiltäckning och toaletter *. Om ni 

inte ska jobba ombord så kan ni ju använda tiden till att umgås, ha roligt och ladda inför 

kommande aktiviteter. Oavsett syftet med resan så får ni en bra start när ni väljer tåget. 

Bokningar och förfrågningar 

Om ni är tio betalande eller fler så kan ni få ett bra prisförslag. Kontakta SJ Gruppbokning på 

0771-75 75 75 tonval 2, eller gör en förfrågan via www.sj.se › Köp Resa › Rabatter › Grupprabatt. 

Vår gruppbokning kan även ta beställningar av mat och dryck till grupper. 

Hyr ett helt tåg 

Ibland kan det vara lönsamt att hyra ett helt eget tåg. Det är egentligen bara fantasin och 

rälsen som sätter gränserna. Mer information om tåghyra hittar du på SJ Events hemsida; 

www.sjevent.se 

* Service och utrustning ombord varierar med tågtyp. Ta reda på vilken service som finns på just ditt tåg. 

SJs ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING.

Hälsosresan 

NYHET 

Hösten 

2009 


Hälsoresan 

• ENKELT • ROLIGT • ANSVARSTAGANDE DELTAGARE 

Varför en hälsoresa? 

Svenska Skolidrottsförbundets nya hälsoaktivitet 

Tycker du att barn och ungdomar har blivit allt mer stillasittande, och vill 

bryta det mönstret? Då hoppas vi att din skola eller klass vill vara med oss 

på Hälsoresan. 

Varför en hälsoresa? 

Syftet med Hälsoresan är att öka barns fysiska aktivitet, men framför allt 

att få inaktiva barn fysiskt aktiva. Vi vill också genom Hälsoresan öka 

medvetandegraden mellan hälsa, fysisk aktivitet och kostens betydelse. 

Våra värdeord för Hälsoresan är: 

Enkelt – det ska vara enkelt att delta, röra sig och laga nyttig mat. 

Roligt – för att vi ska nå vårt syfte måste barnen tycka att det är roligt. 

Ansvarstagande deltagare – var och en tar ansvar för sina aktiviteter och 

sitt lärande för att få förståelse för vad som är hälsosamt.

Alla kan 

vara med! 

Aktivt delta på 

idrott och hälsalektion 

Aktivt delta 

på skol-IF:s 

aktiviteter 

Gå eller cykla 

till och från 

skolan 

Hur kan min skola/klass göra detta? 

Hälsoresan går ut på att varje elev ensam eller i grupp ska vara fysiskt aktiv, däremot 

finns ingen tidsperiod angiven för aktiviteterna. Målet är att samla 6 kryss per dag måndag–fredag. 

Med kryssen som ”insats” förflyttar man sig med hjälp av en karta mellan 

olika platser som man själv bestämmer. Vem går exempelvis snabbast mellan Göteborg 

och Arboga? Ett roligt sätt att samtidigt lära sig Sveriges eller Nordens geografi … 

Målgrupp 

Barn mellan 6 och 13 år, det vill säga årskurs F-6. 

När genomförs Hälsoresan? 

Äta både en 

näringsriktig frukost 

och lunch Vara fysiskt 

aktiv på raster 

Fysisk aktivitet 

i en idrottsförening 

Annan fysisk 

aktivitet på 

fritiden 

2009 Hälsoresan 1 29 september–26 oktober, vecka 40, 41, 42 och 43 

2010 Hälsoresan 2 15 februari–14 mars, vecka 7, 8, 9 och 10 

Hälsoresan 3 26 april–23 maj, vecka 17, 18, 19 och 20 

Låt Skoljoggen 2009-09-09 kl. 09.09 bli starten på Hälsoresan! 

Mer information kommer till din skola vecka 34. Läs om Hälsoresan på www.skolidrott.se. 


Sök LOK-stöd 

Sök 

LOKstöd 

■ ■ ■ Skolidrottsföreningar har precis samma möjligheter 

att söka lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) som 

andra idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet. 

LOK-stödet är avsett att stödja verksamheten 

för de mellan 7 och 20 år i föreningarna. 

Fördelarna för skolidrottsföreningar att söka LOK-stöd 

är självklart att de får en egen ekonomi och därmed inte 

behöver blandas ihop med skolans obligatoriska verksamhet 

och ekonomi. För att kunna ta del av LOK-stödet 

krävs att Skolidrottsföreningen har ett eget pluseller 

bankgirokonto. Läs mer på www.skolidrott.se. 

– LOK-stödet är till för idrottsrörelsen och dit hör skolidrottsföreningar, 

men inte skolan, säger Tor-Erik Henriksson, 

verksamhetsledare på Riksidrottsförbundets LOKstödsgrupp. 

Skolidrottsförbundet och LOK-stödsgruppen vill 

hjälpa alla skolidrottsföreningar att få en struktur i sin 

förening, vilket på sikt gör det lättare med allt arbete som 

krävs i en förening. Ett första steg blir att gå igenom alla 

de föreningar som söker LOK-stöd. Tanken är inte att 

hitta syndabockar, utan målet är att hjälpa dem där admi- 


Ett handslag för LOK-stöd 

till skolidrottsföreningar 

Skolidrottsförbundets generalsekreterare är överens med LOKstödsgruppens 

Tor-Erik Henriksson om att stötta förbundets 

föreningar med ansökningarna om LOK-stöd. 

nistrationen inte riktigt fungerar. Tor-Erik har devisen 

”Det vi lär oss i administration kommer att ge fler timmar 

till idrott”. 

LOK-stödsgruppen och Skolidrottsförbundet har 

kommit överens om att hälften av de skolidrottsföreningar 

som söker LOK-stöd ska tas ut för kontroll verksamhetsperioden 

hösten 2009 och resterande för perioden 

våren 2010. Orsaken till detta är att LOK-stödsgruppen i 

tidigare kontroller av skolidrottsföreningar har funnit 

brister i det som handlar om vad en förening är och vilka 

skyldigheter den har. Det handlar till exempel om att 

upprätta verksamhetsberättelse, föra medlemsregister, ha 

antagna stadgar och föra årsmötesprotokoll. 

LOK-stödsgruppen har vid flera tillfällen haft kontakt 

med Skolidrottsförbundet i frågan. 

– Det som görs nu är otroligt viktigt för oss i Skolidrottsförbundet. 

Alla våra föreningar som söker LOKstöd 

får en genomlysning och förbundet kan planera in 

utbildnings- och utvecklingsinsatser där det verkligen behövs, 

säger Agneta Sjöqvist, generalsekreterare på Skolidrottsförbundet. 

■ Johan Sandler

LOK-stödsansökan 

– nu bara på 

webben 

■ ■ ■ För att kunna söka statligt LOK-stöd måste skolidrottsföreningen 

ha en egen administrationssida på 

webben. Ansökningarna hanteras numera bara digitalt 

i systemet IdrottOnline. 

Även i det nya systemet måste föreningen samla sina uppgifter 

på närvarokort, men därefter matas siffrorna in i ett 

webbformulär i IdrottOnline. Där får man också snabbt 

en prognos på vad det sökta LOK-stödet blir om ansökan 

godkänns. 

FÖRENINGEN VÄLJER SJÄLV 

Det är helt och hållet upp till föreningen själv om Idrott- 

Online-sidan även ska användas som en publik webbplats. 

Vill man inte jobba med en sådan, eller redan har 

en, kan man låta IdrottOnline-sidan bara vara ett verktyg 

för att söka LOK-stöd. Att införa digital redovisning för 

att söka bidrag är tänkt att underlätta och göra det säkrare. 

Flera kommuner har sedan länge infört detta för kommunalt 

LOK-stöd och fler är på väg att göra det. 

På www.idrottonline.se finns all tänkbar information 

som behövs för att komma igång. Där finns också kontaktuppgifter 

till utbildare i distrikten om någon eller några i 

din förening vill lära sig mer på djupet. På webben kan du 

också se utbildningsfilmer och läsa manualer för att du 

enkelt på egen hand ska kunna sätta fart. 

IdrottOnline är verktyget där föreningen kostnadsfritt 

får en egen hemsida för nyheter, medlemsregister, anslagstavla, 

aktivitetskalender, årsrapport och LOK-stödsredovisning. 

Det är lätt att komma igång – inga förkunskaper 

behövs. 

Viktor Rydbergs GIF i Danderyd 

skaffade sig en IdrottOnline-sida i november och har arbetat hårt 

med att göra den både snygg och informativ. 

Så här gör du för 

att få en sida: 

Skicka ett mejl till klubb@idrottonline.se 

med följande information: 

I ämnesraden skriver du: 

Aktivera Föreningsnamnet 

Exempel på meddelande: 

Ditt för- och efternamn, 

önskar aktivera IdrottOnline Klubb 

för föreningsnamn, idrott 

Mina personuppgifter: 

För- och efternamn 

Hemadress 

Postadress 

Tel (alla) 

E-postadress 

Personnummer (10 siffror) 

All information hittar du på www.idrottonline.se. 


Skol-DM 

Skol-DM är ingen vanlig tävling 

■ ■ ■ Ett skol-DM är rivalitet, gemenskap, starka känslor och idrottsglädje. Ett skol-DM ger för många möjligheten 

att prova något nytt, att tävla i en ny sport. Under ett år arrangeras det hundratals DM-tävlingar runt om 

i Sverige. Svensk Skolidrott har besökt två av dem för att komma de populära idrottstävlingarna riktigt nära. 

Samarbete och rutin är nyckeln i Örebro 

Kalle Buskqvist. 

■ ■ ■ Kalle Buskqvist är 

navet i futsal-DM i Mellringeskolans 

idrottshall 

i Örebro. Han är vuxenstöd 

i skolans idrottsförening 

och har stor vana 

att arrangera och vet vad 

som gäller. 

– Man måste vara beredd på att allt 

kan hända. Ibland blir det lite stökigt och då är det skönt 

att vara flera vuxna på plats, säger Kalle. 

18 av 22 högstadieskolor i Örebro läns 

skolidrottsförbund deltar med sina idrottsföreningar 

i skol-DM i futsal. Det stora 

intresset har gjort det till en utmaning att 

få till ett lyckat arrangemang. 

– Det är jättekul att så många vill vara 

med, även de sämre lagen. Jag vet att de 

längtar efter den här turneringen lång tid 

i förväg och att alla tycker att det är ett 

skönt avbrott i skolvardagen, berättar Kalle 

Buskqvist. 

Han framhåller vikten av ett gott samarbete med 

distriktsförbundet för att få till bra tävlingar. Att en enskild 

skolidrottsförening står som ensam arrangör är inte 

bra, menar han. Då blir det lätt diskussioner om att den 

föreningens deltagare gynnas och att domarna är ”fixade”. 


Zinjar Hamasad. 

Kalles DM-tips 

● Att ordna bra hall/-ar kräver tid 

och engagemang. 

● Låt distriktet spela en viktig roll. 

● Var beredd på att lag/deltagare drar sig ur. 

● Låt någon annan coacha ”ditt” lag. 

LÄR SIG FUNGERA IHOP MED ANDRA 

Zinjar Hamasad går på Mikaelskolan och står 

nervöst och väntar på att springa in på plan 

för lagets sista och avgörande match i turneringen. 

– Det är roligt att lag från alla skolor 

samlas så här. Det blir så bra samarbete 

inom skollaget och man lär sig fungera 

ihop med andra än klubbkompisarna, säger 

han. 

Laget har tränat tre, fyra gånger inför turneringen 

men skulle ha behövt mer enligt Zinjar. 

Och det visar sig också i matchen som blir en tung förlust 

för Mikaelskolan IF. Laget är utslaget men kommer tillbaka 

lovar Zinjar. 

– Mikaelskolan är alltid bäst! säger han och skrattar. 

■ Johan Sandler

Victor, Jennifer och Patrik från Svärdsjöskolans IF:s 

styrelse var tidigt igång med arbetet. 

■ ■ ■ När anmälningarna strömmade in i rasande fart 

började arrangörerna av skol-DM i hästhoppning i Dalarna 

att bli lite nervösa. Men med bra organisation och 

många hårt jobbande funktionärer blev premiärtävlingen 

en succé. 

Redan klockan kvart i sju på morgonen 

fanns Svärdsjöskolans IF:s styrelse på 

plats för att ställa i ordning hindren 

till framhoppningen. 

– Är man med i styrelsen, då gäller 

det att vara med när saker händer. 

Först detta, sedan ska vi vara 

parkeringsvakter och sist men inte 

minst ska vi köra bort all hästskit 

till dyngstacken, berättar Victor, 

Jennifer och Patrik glatt. 

HÄSTVANA INTE VIKTIGAST 

Ingen av de tre har hästvana men det viktigaste som funktionär 

är ju att man har viljan menar en av initiativtagarna, 

vuxenstödet på Svärdsjöskolan, Monika Tilander. Hon 

och två andra vuxenstöd bestämde sig för att prova på ett 

skol-DM efter att ha arrangerat KM i flera år. 

Monikas DM-tips 

● Driftiga elever är ett måste och en positiv 

skolledning och personal nödvändigt. 

● Bra samarbete med en lokal förening är 

också ett måste. 

● Jobba ihop med flera skol-IF, vi har haft ett 

enormt stöd i varandra. 

● Våga satsa! Njuter man av utmaningar så 

är det bara att köra på. 

Arbetsvilliga funktionärer fixade premiärsuccé 

Johanna Ekmark från Morkarlbyhöjdens skolas IF i Mora på 

Fighting Spirit. 

Marion Polojärvi från Lorensbergaskolan 

i Ludvika på dagens sötaste häst Sickan 

blev som första startande historisk. 

– Jag är van att tävla så jag var inte så 

nervös. Jag blev trea också så det var helt 

okej, säger historiska Marion. 

– Det kan väl inte vara så stor skillnad, 

tänkte vi. Men det blev plötsligt en massa nya regler 

och ”måsten” att följa. Propositioner och ryttarmeddelande, 

en eller två faser, överdomare och banchef, säkerhetsväst 

och vaccinationsintyg, grönt kort och licenser. 

Det gällde att ha koll på allt, berättar Monika. 

FÖRDJUPNINGSTID TILL PLANERING 

Till sin hjälp fick hon ett gäng duktiga elever som brinner 

för hästsport. Sedan sportlovet bytte de ut sin fördjupningstid 

för att kunna planera och genomföra tävlingen. 

Samarbetet med den lokala ridklubben var nödvändigt 

och utan de glada funktionärerna från skolidrottsföreningen 

som tog hand om allt från parkering och kafeteria 

till tidtagning och banbygge hade det aldrig gått. 

– Det var också guld värt att få med föräldrar som är 

vana med hästar och liknande tävlingar, säger Monika 

Tilander. 



Rapport från Almedalen 

Grön Ungdoms Jakop 

Dalunde fastnade för 

nya sporten Streetsurfing 

och fick snabbt 

fart på brädan. 

Skolidrottsförbundet tog 

plats på Almedalsveckan 

■ ■ ■ För första gången var Skolidrottsförbundet 

representerat under 

årets största mötes-, diskussions-, och informationstillfälle 

– Almedalsveckan i Visby. 

Under Idrottens dag gavs utrymme för att profilera 

förbundets arbete med ungas inflytande 

samt öppenhet mot nya sporter som attraherar 

en ung målgrupp på skolor och i skolidrottsföreningar. 

FRAMTIDENS MAKTHAVARE TESTADE 

FRAMTIDENS SPORTER 

Almedalsparkens nordvästra hörn var redan 

tidigt på morgonen en plats för idrottsglädje 

och prova-på-anda. Där hade sex idrotter gjort 

allt för att visa sig från sin bästa sida och ge 

besökare chansen att uppleva tjusningen 

med just den idrotten. Skolidrottsförbundet representerades 

av framtidens sporter; sporter som inte har något eget 

förbund, men som fått fäste hos unga människor och som 

erbjuder någonting nytt, outforskat och spännande. 

Först ut att testa freebandy, speedminton och streetsurfing 

var företrädare för de politiska ungdomsförbun- 


den. Unga representanter för Vänster-, Miljö-, Center-, 

Folkpartiet och Moderaterna var på plats trots det ihärdiga 

regnandet. Med stor entusiasm tog de sig an utmaningen 

att bemästra de för dem helt nya sporterna. Framför 

allt streetsurfing föll de flesta i smaken och trots regnhala 

brädor hade många svårt att slita sig. 

Kampen på freebandyplanen blev intensiv och stundtals 

lite småtuff trots sportens budskap med sportslighet 

och kamratskap. Men leendena och skratten var många 

trots missade straffar, fall på brädan och slag med speedmintonracket 

som ibland blev alldeles för långa. Slutligen 

stod Jakob Pehrson som segrare. Elvaårige Jakob råkade 

vara på plats och när Folkpartiets representant uteblev 

erbjöd han sig att vara med eftersom hans pappa, Johan 

Pehrson, sitter i riksdagen för Folkpartiet. Och det blev ju 

väldigt lyckat! 

ALLMÄNHETENS TUR 

När politikerna tackat för sig och väckt intresset hos förbipasserande 

var det öppet för alla att prova sporterna. 

Och under hela dagen var det en strid ström av framför 

allt barn och ungdomar som ville testa något nytt och bekanta 

sig med Skolidrottsförbundet. Aktiviteterna i

Almedalsparken rönte stor uppskattning bland övriga förbund 

på plats och Riksidrottsförbundets ordförande Karin 

Mattsson Weijber tackade speciellt för att förbundet gett 

så många möjligheten och glädjen att uppleva idrotter 

de inte ens visste fanns. 

Gustav Fridolin 

FRIDOLIN GAV SIN 

SYN PÅ UNGDOMARS 

MÖJLIGHETER TILL 

INFLYTANDE 

Under årets Almedalsvecka 

handlade många av partiledarnas 

tal om ungdomar. I krisens spår 

får ungdomar det allt svårare att 

slå sig in i arbetslivet och tas på 

allvar i samhället. Skolidrottsförbundet 

fokuserade sitt seminarium 

i Visby på ungdomars möjligheter 

till inflytande inom idrottsrörelsen. Gustav Fridolin som 

blev riksdagsledamot redan som 18-åring och som vet vad 

som krävs för att ta plats och ges utrymme som ung inledde 

samtalet. 

– Idrottsrörelsen är unik som organisation genom att 

den stora massan utövare är barn och ungdomar, men att 

det i gruppen som bestämmer knappt finns ungdomar 

alls, påpekade Fridolin. 

I diskussionen som följde menade Riksidrottsförbundets 

(RF) chefsjurist, Christer Pallin, att ungdomar själva 

måste se till att ta ansvar för sitt inflytande 

och inte luta sig tillbaka och låta 

andra bestämma. Att lära sig det som 

behövs för att få inflytande inom idrotten 

är inte svårt. Men det krävs att 

man har ett driv att vilja påverka. 

Kunskap 

ger makt 

Jakob Pehrson representerade Folkpartiet i Skolidrottsförbundets 

politikerutmaning och det blev han som till 

sist vann mångkampen. 

Från RF:s ungdomsråd deltog Helena Carlsson. Hon 

tyckte att man inte kan lägga skulden enbart på ungdomarna 

utan att det krävs att de som styr nu verkligen öppnar 

dörrar och vill få in ungdomar i de beslutande 

församlingarna. Om man vill det så kan man se till 

att det blir så. Självklart måste ungdomar ta för 

sig, men de måste också få chansen att lära sig 

det som behövs, menade hon. 

Riksidrottsstyrelsens Helén Wiklund Wårell 

pekade på att det kan vara skrämmande att få frågan 

att ingå i en styrelse eller en arbetsgrupp. Ungdomar 

kan vara osäkra på om de duger eller om de kan binda 

upp sig en längre tid. 

– Unga människor har genom sin ungdom, sitt engagemang 

och sin entusiasm kvaliteter som i många fall kan 

slå den erfarenheten som många äldre styrelseledamöter 

skaffat sig. Det måste idrottsföreningar och förbund förstå 

och det ska en ung människa fås att känna. 

DEBATTEN KOMMER ATT FORTSÄTTA 

Under Almedalsveckan arrangeras över 1 000 seminarium. 

Skolidrottsförbundets lilla prick på seminariekartan 

blev trots det en viktig fortsättning på diskussionerna kring 

ungdomsinflytande som inleddes under Riksidrottsmötet 

i maj i år. Och diskussionerna och påtryckningarna kommer 

att fortsätta. 



Skol-SM 

ANMÄL DIN SKOL-IF TILL 

skol-SM 2009 | 2010 

Mer information och anmälan på www.skolidrott.se 


Skol-SM är tävlingen för Sveriges skolidrottsföreningar 

Bengt basar för skol-SM 

■ ■ ■ Bengt Forsgren är mångårig 

ordförande i Skolidrottsförbundets 

tävlingsgrupp. Det är den 

gruppen som ansvarar för 

skol-SM och försöker se till 

att tävlingen präglas av 

idrottsglädje och gemenskap. 

Tävlingsgruppen 

organiserar tävlingarna 

och ser kontinuerligt över 

regelverket och fungerar 

som disciplinkommitté då 

tvister uppstår. Här ger 

Bengt sin syn på skol-SM: 

VARFÖR SKA FÖRENINGEN VARA MED I SKOL-SM? 

För en aktiv skol-IF kan det vara en extra utmaning att 

möta andra föreningar från andra delar av Sverige. Ett 

skollag består ju dessutom av ungdomar som kanske normalt 

representerar olika föreningar och därför kan det 

vara kul att göra något tillsammans där man får resa ihop 

och svetsas samman över klubb- och klassgränser. 

VAD STÅR SKOL-SM FÖR? 

Tävlingen ska vara enkel men ändå proffsig.Vi vill att alla 

ska kunna delta och inte känna något stort motstånd. Det 

kostar en del med resor, men vi gör vårt bästa för att hålla 

nere kostnaderna och ser till att alla delar på utgifterna. 

Skol-SM är Skolidrottsförbundets egen tävling där våra 

regler gäller och i vissa fall skiljer de sig från specialidrottens 

då vi försöker anpassa våra tävlingar efter våra föreningars 

förutsättningar. 

Lycka till nu allihop!

På följande sidor hittar 

du inbjudningar till: Anmäl senast: 

39 Bandy, gymnasiet 30/10 

39 Basket 6/10 

39 Futsal 6/10 

39 Fotboll, gymnasiet OBS! Tidig anmälan 1/9 

39 Fotboll, grundskolan OBS! Tidig anmälan 1/9 

39 Friidrott OBS! Tidig anmälan 1/9 

39 Golf 11/9 

40 Handboll 6/10 

40 Ishockey 6/10 

40 Innebandy 6/10 

40 Orientering 20/9 

41 Trippelboll 6/10 

41 Volleyboll 6/10 

För funktionshindrade 

41 Innebandy 13/11 

41 Futsal 13/11 

41 Friidrott 13/11 

➼ Bandy 

I samarbete med Svenska Bandyförbundet inbjuds till 

skol-SM, pojkar, för gymnasieskolor. SSIF:s allmänna 

tävlingsbestämmelser och SBF:s spelregler gäller. 

Tid: December–mars. 

Anmälan: Senast den 30 oktober. 

➼ Basket 

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM i basket 

för grundskolan och gymnasiet, pojkar och flickor. 

Tid: December–april. 


Fullständig inbjudan: Se www.skolidrott.se. 

➼ Futsal 

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM i futsal 

för grundskolan och gymnasiet, pojkar och flickor. 



Fullständig inbjudan: Se www.skolidrott.se. 

➼ Fotboll GYMNASIET 

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till tävling om 

Prinsens Pokal (pojkar) och SCIF-Pokalen (flickor). 

Tid: September–november 2008 samt mars–maj 2009. 

Anmälan: Senast den 1 september. 

➼ Fotboll GRUNDSKOLAN 

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM 

i fotboll, pojkar och flickor. 

Tid: September–oktober 2008 samt april–maj 2009. 


➼ Friidrott 

På uppdrag av Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder 

Västerås FK till skol-SM i friidrott för grundskolan och 

gymnasiet, pojkar och flickor. 

Tid: 11–13 september på Arosvallen, Västerås. 


➼ Golf 

Lagtävling (mixade lag) i samarbete mellan Skandia, 

Svenska Golfförbundet och Svenska Skolidrottsförbundet 

för grundskolan och gymnasiet. 

Tid: 29–30 september på Kungsängen GK, Upplands-Bro 

(grundskolan) och Skinnarebo GK, Jönköping (gymnasiet). 



– mer information och anmälan på www.skolidrott.se 


➼ Handboll 

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM i 

handboll för grundskolan och gymnasiet, pojkar och 

flickor. 



➼ Ishockey 


ishockey för grundskolan och gymnasiet, pojkar och 

flickor. 

Tid: December–mars. 


➼ Innebandy 

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM innebandy, 

grundskolan och gymnasiet, pojkar och flickor. 

Tid: December–april/maj. 



Mer information 

och anmälan på 

www.skolidrott.se 

➼ Orientering 

På uppdrag av Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder 

Holavedsgymnasiets IF, SOL Tranås och OK64-Torpa 

till skol-SM i orientering för grundskolan och gymnasiet, 

pojkar och flickor. 

Tid: 3–4 oktober. 


➼ Trippelboll 

Svenska Skolidrottsförbundet inbjuder till skol-SM 

i trippelboll för grundskolan och gymnasiet, mixade 

lag. 

Tid: Tävlingen spelas från januari fram till påsk. 


➼ Volleyboll 


volleyboll för grundskolan och gymnasiet, pojkar och 

flickor. 

Tid: Januari–mars. 


➼ Funktionshindrade 

Svenska Skolidrottsförbundet och Idrottsgymnasiet 

i Bollnäs inbjuder till skol-SM för funktionshindrade i 

innebandy, futsal och friidrott för grundskolan och 

gymnasiet, pojkar och flickor. 

Tid: Futsal 3/12, innebandy 4/12 och friidrott 5/12. 

Plats: Höghammarhallen i Bollnäs. 

Anmälan: Senast den 13 november.

Skol-SM 

1. Tävlingarna är öppna för elever vid gymnasieskolor och 

grundskolor samt med dessa jämställda skolor, under 

förutsättning att skolans idrottsförening är ansluten till 

Svenska Skolidrottsförbundet. 

2. Tävlingarna är öppna endast för elever som är fulltidsstuderande 

under minst en termin och ej gått ut gymnasiet. 

3. Skol-IF som inte erlagt föreskriven årsavgift eller fullgjort 

sina skyldigheter till Svenska Skolidrottsförbundet 

meddelas startförbud. 

4. Tävlande måste ovillkorligen anmälas i den åldersklass 

hon eller han tillhör. Dispens medges ej. Överträdelse 

beivras enligt RF:s stadgar. Tävlande i lag får delta i en 

högre åldersklass om ej start sker i egen klass. 

5. Deltagare i lag ska vara elever i samma skola. Om elev 

under skolåret byter skola, representeras sedan den 

skol-IF på vilken skola hon/han går. Vidare ska deltagare 

i lag vara av samma kön, undantaget mixlag. 

6. Tävlingsregler: I första hand gäller Svenska Skolidrottsförbundets 

tävlingsregler, kompletterade med respektive 

specialidrottförbunds. 

TÄVLINGSBESTÄMMELSER 

7. Skol-SM ska ovillkorligen spelas i en anda av fair play och 

kamratlighet. Om så ej sker eller om annat felaktigt inträffar, 

ska protest inlämnas till tävlingsledningen senast 

påföljande vardag via fax med kvitto på inbetald protestavgift 

(200 kr). Avgiften återfås vid protestens godkännande. 

8. Skolidrottsföreningens namn (ej skolans) måste anges 

vid anmälan. 

9. Som priser utdelas skol-SM-medaljer. 

10. Skol-IF ska till de olika tävlingarna sända med ansvarig 

ledare för ungdomarna. 

11. Deltagande i skol-SM, lagspel, kan innebära att man 

ålägges arrangörskap i poolspel. Efteranmälan kan ske i 

mån av plats till 50 procent förhöjd avgift, fram till första 

speldag. 

12. Alla som anmäler sig till skol-SM:s lagspel deltar automatiskt 

i kostnadsfördelningen från start. 

Kontakta respektive distrikt för uppgift om skol-DM och 

skol-KM. 

Skol-SM i orientering gick förra året i Sundsvall. Trots dåligt 

väder var det många glada miner bland deltagarna. 


– mer information och anmälan på www.skolidrott.se 


Skol-VM 

Hellyckade skol-VM trots motgång 

■ ■ ■ Varje år representeras Sverige i ett antal skol-VM. Tävlingarna ger deltagarna minnen för livet och 

de får chansen att genom sin idrott träffa nya vänner från hela världen, allt från Kina och Puerto Rico till 

Danmark och Tjeckien. Ett gäng från Kramfors åkte till Belgien för att spela tennis och ett annat från 

Halmstad åkte till Turkiet för VM i fotboll. Här är berättelserna om deras äventyr. 

■ ■ ■ Vi träffades på Arlanda klockan 

fem, den sista lördagsmorgonen i april, 

fem tjejer och fem killar från Kramfors 

tennisgymnasium samt två tränare, 

för att ta flyget till Belgien och 

under en vecka delta i skol-VM i tennis. 

Från Bryssel åkte vi med buss till Bütgenbach, 

där själva anläggningen med boende 

och tennisbanor låg. På bussresan stiftade jag 

bekantskap med en lagledare från Puerto Rico (varje 

gång vi sågs på tävlingen senare hälsade vi med kindpussar), 

och på andra sidan fönstret låg det alldeles gröna 

belgiska landskapet. 

FRALLOR, FRALLOR, FRALLOR ... 

Den belgiska maten var en ny upplevelse. Inte för att den 

var så exotisk, utan kanske mest med tanke på ensidigheten. 

Frallor med ost, frallor med skinka, frallor med 

salami, vita frallor eller lite mörkare – det var bara att 

välja och vraka, varje dag till lunch. 

TUFF LOTTNING FÖR DE SVENSKA LAGEN 

De följande dagarna spelades matcher för fullt, på några 

olika anläggningar runt omkring, med flera grusbanor. 

Fjorton olika nationaliteter från fyra kontinenter var 

representerade i årets skol-VM. Både vårt svenska flickoch 

pojklag lyckades vinna två av fem lagmatcher och 

slutade på tionde respektive tolfte plats, vilket var helt 

okej om man ser till den tuffa lottningen som båda lagen 


Erfarenheten att 

få möta ungdomar 

från andra länder är 

väldigt nyttig. 

Vi åt frallor och 

spelade tennis en 

hel vecka 

fick. Vi tjejer åkte på förlust mot de 

tyska slutsegrarinnorna i första 

matchen i gruppspelet. 

Totalt fick vi spela nästan tio 

matcher per person, vilket jag 

och de andra uppskattade jättemycket, 

då själva erfarenheten att 

få möta ungdomar från andra länder 

är väldigt nyttig men också kul att 

ha med sig. Även om det var en tennistävling, 

så fokuserades arrangemanget minst 

lika mycket på tiden utanför banan. En stor del av veckans 

syfte var nämligen att sammanföra ungdomar med 

olika kulturer och bakgrunder kring ett stort gemensamt 

intresse: tennis. 

MER ÄN TENNIS 

Förutom tennisen fick vi till exempel besöka kolgruvan i 

Blegny, och gick en guidad tur i staden Liège. På onsdagskvällen 

var det också dags för något som vi alla oroade 

oss lite för – varje land skulle framföra ett uppträdande 

på scen inför de andra. Sverige var först ut och vi 

valde att sätta ribban högt genom att (halvt om halvt 

improviserande) sjunga och dansa ”Små grodorna” kring 

Quentin, det svenska lagets något specielle inhemske 

guide, som fick agera midsommarstång. Uppträdandet 

slutade dock mer succéartat än vad jag hade trott, och vi 

fick en hel del komplimanger efteråt. 

■ Camilla Bergman

Vill du också delta i skol-VM? 

Under 2010 arrangeras skol-VM enligt följande: 

VAD? VAR? NÄR? 

Badminton Bulgarien Maj 

Terränglöpning Slovakien April 

Futsal Spanien ej klart 

Handboll Portugal Mars 

Judo Brasilien April 

Skidor Italien Mars 

Bordtennis Tjeckien Mars 

Volleyboll Kina Juni 

Läs på www.skolidrott.se eller kontakta 

monia.svensson@skolidrott.se för mer information. 

Arbnora Robeli, Helena Nguyen och Monika Vencel. 

Nollade Brasilien 

och fick störst jubel 

■ ■ ■ Den 5 april åkte Sannarpsgymnasiets tjejer till 

Antalya, Turkiet, för att representera Sverige i skol-VM. Vi 

var förväntansfulla och en av tjejerna slog rekord för vikt 

på sitt bagage med hela 25kg! 

Väl framme uppenbarade sig himmelriket. Hotellet var ett 

paradis! Vi kunde inte hålla våra nerver i styr, utan sprang 

runt som galna turister och tog bilder överallt. 

MOTSTÅNDARNA INTE ATT LEKA MED 

Vår grupp innehöll många tuffa motståndare, bland annat 

finallagen Tyskland och Kina. Första matchdagen skulle vi 

möta stornationen Brasilien och var riktigt taggade. 

Vi visade ingen respekt och kämpade in i det sista. 

Matchen slutade 0-0 och poängen firades i bussen hem. När 

turneringen var över hade vi hamnat på elfte plats och var 

inte riktigt nöjda. Men prestationsmässigt är vi nöjda med 

lagets insatser, alla gjorde sitt bästa och många presterade 

över sin förmåga. Vi är stolta över att ha fått representera 

Sverige och vi är stolta över vårt lag. 

VM I PRUTNING OCH MYCKET MER 

Kvällarna var fyllda med olika aktiviteter, vilket förde oss 

deltagare närmare varandra. Första kvällen var det invigning 

och alla länder fick presentera sig. Det var ingen tvekan 

om vilka som fick mest jubel – Sveriges tjejer! 

En kväll ägnades åt att varje lag fick uppträda på scen.Vi 

sjöng ett medley av svenska låtar och avslutade med klassikern 

– ”Små grodorna”. 

Under kulturdagen tog vi del av Turkiets historia. Vi 

besökte en antik amfiteater och två av våra spelare blev där 

lite väl bekanta med en dromedar. Sen tog de oss till ett 

shoppingparadis. Hade det varit VM i prutning hade vi utan 

tvekan vunnit. 

På kvällen skulle man sedan presentera sitt land. Vi bjöd 

på sill, kaviar, köttbullar, knäckebröd, nypon- och blåbärssoppa 

och sist men inte minst Kvibilleost! Sverige och 

Halmstad kan vara stolta över oss! 

Resan har gett oss minnen för livet, erfarenheter och 

goda skratt. Fantastiskt! Ta chansen om ni får den! 

■ Jonna Hedbys Holmberg och Helena Nguyen 


Tjäna pengar till föreningen 

■ ■ ■ Ett avtal mellan Skolidrottsförbundet och företaget 

Newbody gör att skol-IF och skolklasser får klirr 

i kassan genom att sälja strumpor och underkläder. 

– Vi är mycket glada över det här avtalet eftersom våra 

föreningar på det här sättet kan tjäna en slant samtidigt 

som produkterna är från ett företag som månar etiska 

regler och värderingar, säger Skolidrottsförbundets generalsekreterare 

Agneta Sjöqvist. 

Skolklasser och ideella föreningar har ensamrätt på 

försäljningen av varorna som säljs i paket à 150 kronor. 


Sälj strumpor 

och dra in pengar 

till föreningen 

Ett paket kan innehålla allt ifrån 10 par strumpor till en 

sport-bh. För varje sålt paket är vinsten 37 kronor. 

– Newbodys produkter var den överlägset största inkomstkällan 

när vi jobbade ihop pengar till vår resa, berättar 

idrottsläraren Danne Nilsson. 

Under vårterminen i nian åkte 26 elever och fyra vuxna 

till Kittelfjäll för att gå en veckas utbildning i vinterfriluftsliv. 

I Lapplandsfjällen bjöds det bland annat på turskidor, 

bandvagn, utförsåkning och många oförglömliga 

minnen. 

– Det var lätt att sälja paketen och kunderna har varit 

nöjda. Vi kommer definitiv att göra om det nästa år igen, 

säger Danne. 

Björkebyskolan idrottsklass 9 

Antal sålda paket: 1 177 

Total vinst: 43 549 kr 

Tjäna pengar till 

skolresan 

Sälj Newbodys strumpor och underkläder 

och tjäna rejält med pengar på ett lärorikt 

och effektivt sätt. 

Tillsammans kan nu alla skolklasser hjälpa 

till att stödja BRIS. Newbody skänker 

55 öre/pkt till BRIS under 2009. 

031-709 56 50 newbody.se

Utse skolans idrottsprofil 

1906 var idrotten ny i Sverige och inte en folkrörelse som 

i dag. Men redan då hade idrottspionjärerna höga tankar 

om idrottens inneboende styrka. Att idrotta ansågs stärkande 

och utvecklande för kropp och själ. För att uppmuntra 

ungdomar till idrott och uppmärksamma goda 

prestationer, föreslog idrottsledaren Axel Låftman (1849– 

1921), i samband med att SCIF firade sitt 25-årsjubileum: 

”Det är i skolorna grunden skall läggas till färdighet och 

duglighet i allmänhet. Varför inte instifta ett idrottspris 

för skolans bäste idrottare?” 

År 2006 firade Idrottsskölden 100 år och är Sveriges 

finaste idrottsutmärkelse för skolungdomar. Skölden är 

av silver och elevens namn och skola graveras in. Mängder 

av kända idrottare har fått priset genom åren. Bland 

dagens stjärnor märks Peter Forsberg, Malin Baryard, 

Anna Lindberg, Jenny och Susanna Kallur och Henrik 

Zetterberg. 

För att en skola ska kunna dela ut skölden krävs det 

att skolan har en skolidrottsförening. Läs mer på 

www.idrottsskolden.se. 

För info och beställning: 

Idrottsskölden 

◗ Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande (SCIF) 

belönar sedan 1905/1906 idrottsföreträdare för Sveriges 

gymnasieskolor med den klassiska Idrottsskölden. 

◗ Läsåret 2007/2008 delades 165 Idrottssköldar ut. 

◗ Över 10 500 sköldar har delats ut sedan starten. 

LOUICE FICK SKÖLDEN OCH 

BLEV PROFFS I RYSSLAND 

I december 2007 träffade Svensk Skolidrott basketspelaren 

Louice Halvarsson. Efter en strålande säsong med skollaget 

från Igelstavikens skol-IF och med sitt klubblag Telge 

Basket från Södertälje tilldelades hon Idrottsskölden på 

våren. 

– Jag siktar på att försörja mig på min idrott. I framtiden 

hoppas jag spela i en liga i södra Europa eller kanske 

i Ryssland, sade Louice då. 

I maj i år blev den drömmen verklighet. Den 189 cm 

långa centern skrev på ett miljonkontrakt på fyra år med 

Spartak Moskva. Säkert fortsätter Louice att imponera 

när ligan startar i augusti och säkert finns Idrottsskölden 

med i flyttlasset till Ryssland. 

Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande • Klocktornet, Olympiastadion • 114 33 Stockholm 

Tel: 08-10 45 49, fax: 08-10 69 67 • E-post: klocktornet@scif.se • www.idrottsskolden.se 


Ungdomsinflytande på RIM 

Ungt inflytande skapade debatt 

på riksidrottsmötet 

■ ■ ■ Svenska Skolidrottsförbundet skapade 

debatt kring frågan om ungdomsinflytande 

på idrottsrörelsens ”riksdag”. Att kvotera 

in ungdomar i styrelser föll inte mötet i 

smaken, men motionen skapade heta diskussioner. 

Riksidrottsmötet hölls i Visby i början av maj. 

Karin Mattsson Weijber, Riksidrottsförbundets 

ordförande, inledde och gav redan där tyngd åt 

ungdomsfrågan genom att tala om vikten att engagera 

unga personer på alla nivåer i idrotten och ge dem plats 

att göra sig hörda. 

När motionen från Skolidrottsförbundet sedan skulle 

diskuteras ville många säga sin mening. Ingen annan gång 

under de tre dagarna sågs så många unga ombud i talarstolen. 

I debatten talades bland annat om vikten av ”stödjande 

miljöer” för att öka ungdomars inflytande. Sett till 

hur många ungdomar som är aktiva i förhållande till deras 

inflytande i beslutande församlingar menar Skolidrottsförbundet 

att ungdomar är diskriminerade inom idrottsrörelsen. 

– Vi är övertygade om att ungdomar är intresserade av 

och vill vara med och ta fram nya strategier, tänka i nya 

banor och fatta beslut som för idrottsrörelsen framåt i 

tiden, sa Erik Söderberg som sitter i förbundsstyrelsen. 

För att ungdomar ska få möjlighet till ett reellt inflytande 

inom idrottsrörelsen föreslogs därför kvotering för 

ungdomsrepresentation i styrelsearbetet på samtliga nivåer 

inom svensk idrott. På så vis skulle kunskapen inom 

idrottsrörelsen och för de ideella värdena föras vidare till 

den yngre generationen. 


Karin Mattsson Weijber. 

MOTIONEN AVSLOGS 

Stämman valde att följa Riksidrottsstyrelsens 

(RS) förslag att justera Riksidrottsförbundets 

stadgar så att det ungdomsråd som 

finns vid sidan av RS har förslagsrätt dit 

och ges möjlighet att ha en adjungerad ledamot 

i styrelsen. 

Motionen avslogs eftersom många ansåg 

att det inte var rätt att kvotera in ungdomar 

i styrelser. Men genom motionen lyckades 

Skolidrottsförbundet få många förbund att tänka till i 

denna viktiga fråga för framtidens ledarförsörjning. 

I Uppsala 2011 hålls nästa riksidrottsmöte och då är 

förhoppningen att det blir än fler ungdomar som är ombud 

och som tar plats i talarstolen. 

SSIF SATSAR PÅ UNGDOMAR 

– Vi själva satsar nu mer än någonsin på ungdomsinflytandet. 

I höst anställer vi en person som har särskilt 

fokus på ungdomsfrågor och dessutom satsar styrelsen 

mycket på projektet ”Ung ledare”, säger generalsekreterare 

Agneta Sjöqvist. 

Skolidrottsförbundet har antagit en verksamhetsinriktning 

med tydligt mål att se och engagera ungdomar och 

ge dem möjlighet att påverka utvecklingen på alla nivåer. 

Till våren 2010 planerar förbundet också en ungdomskonferens 

där fokus ska ligga på ungas möjligheter till påverkan. 

■ Johan Sandler

■ ■ ■ Det är upp till de äldre att skapa en 

bra miljö för unga att trivas i, menar 

Jennifer van der Gronden som sitter 

i Riksidrottsförbundets ungdomsråd. 

Hon vill se fler ungdomar på 

beslutande positioner i idrottsrörelsen 

och hon tycker att ungdomar 

måste få känna att de behövs. 

– Just nu pratar vi mycket om stödjande 

miljöer i rådet. En ung person 

måste känna sig välkommen. Rutiner 

kring möten, formalia och arbetsuppgifter 

måste anpassas efter de unga 

och oerfarna. 

Jennifer fick tidigt mer ansvar än 

andra unga då hon ingick i styrelsen 

i Bohuslän-Dals Skolidrottsförbund 

och så småningom också blev ordförande. 

Snabbt hamnade hon också i 

styrelsen för Svenska Skolidrottsförbundet 

och där sitter hon fortfarande. 

Sedan 1,5 år tillbaka är hon också med i RF:s 

ungdomsråd som arbetar för att få in ungdomsperspektivet 

i rörelsen. 

– Jag har alltid velat ha ansvar även om det inte krävts 

av mig. Jag gillar ansvar och har väl alltid känt så och jag 

tycker att fler ungdomar borde få känna så. 

Hur får man en ung person att bli delaktig? 

– För min egen del har det varit viktigt med tydliga arbetsuppgifter 

som man kan slutföra. Som ung vill man heller 

inte bli särbehandlad, men man vill att det ska finnas någon 

som man hela tiden kan fråga om råd. 

En ung person måste 

känna sig välkommen. 

Rutiner måste anpassas 

efter de unga och 

oerfarna. 

Jennifer van der Gronden 

Profilen – Jennifer van der Gronden 

Ungdomsrådets uppdrag 

Jennifer vill ha bra stödjande miljöer 

◗ Ge ett ungdomsperspektiv på idrottens alla områden/utvecklingsarbete, 

skapa möjligheter för föreningsutveckling. 

◗ Arbeta för att alla SF och DF har fungerande ungdomsdelaktighet 

och en plan för hur det ska fungera 

och efterlevas. 

◗ Stimulera fler ungdomar att ta på sig ledande roller 

inom idrottens beslutande organ. 

◗ Uppmuntra ungdomars engagemang för idrottens 

frågor och skapa större delaktighet. 

◗ Bilda nätverk med syfte att stärka dessa ungdomar 

Läs mer om rådet och Riksidrottsmötet på www.rf.se. 

Varför är det viktigt att unga involveras på styrande 

nivåer? 

– Någon gång ska de yngre ta över och 

då kan vi ju inte bara stå där och inte 

veta något. Unga måste få fasas in 

och lära sig för att det ska bli en bra 

övergång. 

I en skolidrottsförening kan det ibland 

bli så att vuxenstödet styr mest. Vad 

är nyttan med att involvera ungdomarna 

mer? 

– Det blir mindre arbetsbörda för den 

vuxna och kanske kan han eller hon lära 

sig lite nytt också av de unga. Låt en 

ung försöka och finns där som stöd 

om det går åt skogen. Då växer den 

personen och kan axla fler och större 

uppgifter. 

På Riksidrottsmötet blev frågan om ungdomsinflytande 

mycket uppmärksammad. 

Hur viktig är den här frågan? 

– Det rimmar illa om vi unga inte får vara 

med och forma framtiden. Unga i dag vill ha mesta 

möjliga nytta och vill de vara med och bestämma och 

inte får det, söker de sig någon annanstans där deras 

engagemang tas om hand. Det här handlar om en överlevnadsfråga 

för idrotten. 

Vad händer nu? 

Efter Riksidrottsmötet har fler förbund sett vad unga kan 

göra om de får bra stöttning. Förhoppningsvis kommer fler 

att ta efter. 



Inbjudan 

FÖR VUXENSTÖD 

9–11/10 2009 i MALMÖ 

Vi vill ge dig inspiration att få fart på skolans idrottsförening och 

samtidigt tips på och idéer om hur ni kan få en bra ekonomi och 

verksamhet – allt blandat med en massa kul aktiviteter och nya 

kontakter. Vi erbjuder dig en inspirerande helg med intressanta 

diskussioner och upplevelser till låg kostnad. 

RÖSTER FRÅN INSPIRATIONSFORUM 2008 

• Man får många nya tips att ta med sig hem 

• Spännande att träffa andra vuxenstödjare 

som brinner för skol-IF 

• Härlig stämning bland deltagarna 

• Tillfälle att utbyta konkreta idéer och förslag 

Vuxenstöd = 

”en vuxen som finns 

på plats dagligen” 

KOSTNAD 

Skol-IF betalar mellan 950 och 2 350 kr beroende på rumskategori. 

Priset inkluderar resa, logi och måltider enligt program. 

Kostnaden faktureras skol-IF och föreningens pluseller bankgiro 

måste därför anges vid anmälan som görs på vår hemsida 

www.skolidrott.se. 

Sista anmälningsdag är den 1 september, anmälan är bindande. 

FRÅGOR 

Svenska Skolidrottsförbundet, Anders Svärdh, tel. 08-699 65 11. 


till årets 

Inspirationsforum 

Preliminärt program 

FREDAG DEN 9 OKTOBER 

12.00–13.00 Registrering 

12.15–13.15 Lunch 

13.15–13.30 Välkomna/information 

13.30–14.30 Hur driver man en organisation? 

Lars-Åke Lagrell, ordförande 

Svenska Fotbollförbundet 

14.45–16.15 Erfarenhetsutbyte med workshops 

16.30–19.00 DJEEO Danmark, GPS-orientering 

19.30 Middag på restaurang Rådhuskällaren 

LÖRDAG DEN 10 OKTOBER 

08.30–10.30 Erfarenhetsutbyte med workshops 

10.30–11.00 • Att vara vuxenstöd i föreningen 

• Föreningskunskap 

11.15–11.45 Träff med regionkonsulenter 

11.45–13.00 Lunch 

13.00–14.00 • Föreningskunskap 

• Träff med regionkonsulenter 

• Söka LOK-stöd 

14.30–17.15 Prova på hopprep och handboll 

18.30 Middag på hotellet 

20.00 Danmark-Sverige på storbilds-TV 

SÖNDAG 11 OKTOBER 

Vårt mål är 

att du ska åka från 

konferensen stärkt 

i din roll som 

vuxenstöd! 

09.00–10.30 Några skolidrottsföreningar berättar 

om vad de gör och hur de jobbar i dag 

10.30–11.00 Kaffe 

11.00–11.30 Information om Idrottslyftet 

11.30–12.15 Hur går ett årsmöte till i skol-IF? 

12.15–13.15 Lunch 

13.15–13.45 Sammanfattning och avslutning

Distriktsförbund 


svenska skolidrottsförbundet 

Idrottens Hus, 114 73 Stockholm 

Tel: 08-699 60 00, fax: 08-699 65 10 

www.skolidrott.se 

generalsekreterare 

Agneta Sjöqvist 

Tel: 08-699 65 01, 070-611 65 01 

agneta.sjoqvist@skolidrott.se 

idrottskonsulent 

Anders Svärdh 

Tel: 08-699 65 11, 070-879 61 31 

E-post: anders.svardh@skolidrott.se 

informationskonsulent 

Johan Sandler 

Tel: 08-699 65 09, 073-510 25 10 

E-post: johan.sandler@skolidrott.se 

tävlingskonsulent, idrottslyftet 

Monia Svensson 

Tel: 08-699 65 06 

monia.svensson@skolidrott.se 

UTVECKLINGSKONSULENT 

Thomas Sundenhammar 

Tel: 08-699 65 04, 070-699 65 14 

thomas.sundenhammar@skolidrott.se 

Kontakt 

Blekinge Skolidrottsförbund 0455-36 11 29 h_c_andersson@yahoo.com 

Bohuslän-Dals Skolidrottsförbund 0532-148 49 gunnar.amal@telia.com 

Dalarnas Skolidrottsförbund 0243-170 08 ba_norlin@hotmail.com 

Gotlands Skolidrottsförbund 070-447 69 46 jwahlen@tjelvar.org 

Gästriklands Skolidrottsförbund 026-12 22 32 rolf.wessling@fcedu.alvkarleby.se 

Göteborgs Skolidrottsförbund 031-726 61 51 goteborg@skolidrott.se 

Hallands Skolidrottsförbund 035-17 83 75 skolidrott.halland@telia.com 

Hälsinglands Skolidrottsförbund 0271-222 17 par.ekbom@edu.ovanaker.se 

Jämtland-Härjedalens Skolidrottsförbund 073-807 58 87 ake.frelin@zonline.se 

Jönköpings läns Skolidrottsförbund 070-515 19 92 la.svrd@telia.com 

Kronobergs Skolidrottsförbund 0476-142 61 lars.persson@utb.almhult.se 

Medelpads Skolidrottsförbund 070-589 35 69 tomas.berglund@skola.sundsvall.se 

Norra Kalmar läns Skolidrottsförbund 070-588 31 66 josephine.conradsson@vimmerby.se 

Norrbottens Skolidrottsförbund 070-515 51 76 nsif@telia.com 

Skånes Skolidrottsförbund 040-600 59 75 skolidrott@skaneidrott.se 

Stockholms Skolidrottsförbund 08-627 40 32 skolidrott@stockholmsidrotten.se 

Södermanlands Skolidrottsförbund 0156-522 77 annelie_emmy@hoymail.com 

Södra Kalmar läns Skolidrottsförbund 070-512 00 70 johan.johnson@edu.kalmar.se 

Upplands Skolidrottsförbund 08-699 65 04 thomas.sundenhammar@skolidrott.se 

Värmlands Skolidrottsförbund 054-29 85 25 kira@telia.com 

Västerbottens Skolidrottsförbund 090-77 45 75 bengt.forsgren@umea.se 

Västergötlands Skolidrottsförbund 0504-141 11 vastergotland@skolidrott.se 

Västmanlands Skolidrottsförbund 021-39 90 45 carl-ake.malberg@edu.vasteras.se 

Ångermanlands Skolidrottsförbund 070-670 87 77 pelle_bellander@hotmail.com 

Örebro läns Skolidrottsförbund 070-875 36 04 skolidrott@orebro.rf.se 

Östergötlands Skolidrottsförbund 013-16 06 16 eva-lindgren@comhem.se 

KANSLISEKRETERARE 

Else-Marie Thörnqvist 

Tel: 08-699 65 02 

else-marie.thornqvist@skolidrott.se 

ekonomiadministratör 

Doru Boeriu 

Tel: 08-699 65 05 

doru.boeriu@skolidrott.se 

Svenska Skolidrottsförbundet är riksorganisationen för landets samtliga skolidrottsföreningar och alla deras medlemmar. I dag 

finns cirka 1 700 skolidrottsföreningar fördelade på förbundets 26 distrikt. Totalt har dessa föreningar drygt 300 000 medlemmar. 

Svenska Skolidrottsförbundets idé är att få barn och ungdomar, såväl förenings- som icke föreningsanslutna, att motionera 

och vara fysiskt aktiva. Genom intressanta och spännande aktiviteter lägger de grunden till god hälsa och goda vanor. Våra 

utbildningar skapar förutsättningar för att fostra framtidens ideella ledare. 


Posttidning 


Idrottens Hus 

114 73 Stockholm 

GLÖM INTE ANMÄLA ER TILL … 

SKOL-SM 

2009/2010 

– mer info på sid 17–26 

– mer info på sid 36–39 

– mer info 

på sid 15 

Sätt in 

Springslanten 

på plusgiro: 

90 11 26-3 

eller bankgiro: 

901-1263 

PREMIÄR! Besök vår nya hemsida >> 

Läs allt om utbildningar, arrangemang 

och tävlingar! Anmäl till skol-SM och 

Skoljoggen! Hur bildar man en förening? 

Svaret finns på www.skolidrott.se 

www.skolidrott.se

Mustafa Muhamed Mustafa Muhamed - Svenska Skolidrottsförbundet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?