Globala handelsmönster - Kommerskollegium

Kommerskollegium 2009:5 

2009 06 

Globala handelsmönster

Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar 

för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. 

Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler 

för den internationella handeln. Regeringen säger i Kommerskollegiums 

instruktion att utgångspunkten är Sveriges intresse 

av en effektiv inre marknad, ett öppet och starkt multilateralt 

handelssystem och av fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. 

Utifrån denna uppgift strävar vi på tre nivåer efter goda handelsmöjligheter: 

på EUs inre marknad, mellan EU och omvärlden 

samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen 

WTO. 

Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och 

förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl 

om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar, som 

långsiktiga strukturella analyser. Vi gör också utredningar och 

Kommerskollegium, juni 2009 – första tryckningen. ISBN: 978-91-978154-3-7 

publicerar material som syftar till att öka kunskapen om vårt 

verksamhetsområde och om handelns betydelse för den ekonomiska 

utvecklingen. 

Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot 

företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som 

hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder 

på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, 

SWEPRO, finns också under vårt paraply. 

I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till 

utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingsarbete. På 

kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden 

som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel 

med Sverige och EU. 

www.kommers.se

Innehållsförteckning 

Förord ............................................................................................................................................................................................................................ 2 

1. Varför bedrivs internationell handel? ................................................................................................................................................ 3 

En global marknadsplats… ............................................................................................................................................................................................ 3 

… men med vissa begränsningar .............................................................................................................................................................................. 3 

Internationell arbetsförmedling ................................................................................................................................................................................. 4 

Stordriftsfördelar, tekniköverföring och konkurrens ............................................................................................................................ 4 

Handeln bidrar till ekonomisk utveckling ........................................................................................................................................................ 5 

2. Den globala handelsutvecklingen med varor ............................................................................................................................... 6 

Varuhandelns utveckling .................................................................................................................................................................................................. 6 

”Nya” aktörer på världsmarknaden ....................................................................................................................................................................... 7 

Förändrade handelsmönster ........................................................................................................................................................................................ 9 

Varuhandeln uppdelat på branscher .................................................................................................................................................................. 10 

Förändrade förutsättningar för handeln ......................................................................................................................................................... 11 

Handelsliberalisering utanför det multilaterala systemet ................................................................................................................ 12 

3. Den internationella handeln med tjänster ................................................................................................................................... 14 

Tjänstenäringens definition och omfattning ................................................................................................................................................ 14 

Den internationella handeln med tjänster ..................................................................................................................................................... 15 

Tjänstehandelns utveckling......................................................................................................................................................................................... 16 

Vilka tjänster handlas mest med? ........................................................................................................................................................................... 16 

Tjänstebalansen i olika områden ........................................................................................................................................................................... 17 

Viktiga aktörer i handeln med tjänster ............................................................................................................................................................. 18 

Tjänstehandel i WTO:s avtal – en bredare bild ........................................................................................................................................ 18 

Dotterbolags försäljning i utlandet ..................................................................................................................................................................... 20 

4. Regional integration i världshandeln ............................................................................................................................................. 21 

Regional handel i globaliseringens tidevarv ............................................................................................................................................... 21 

Gravitationsmodellen: Köpkraft och avstånd ............................................................................................................................................. 22 

Regionala handelsavtal påverkar handelns riktning ............................................................................................................................ 24 

Regional tillväxt och global frihandel ............................................................................................................................................................... 24 

5. Multinationella företag och direktinvesteringar i utlandet ............................................................................................ 26 

Multinationella företag i en globaliserad världsekonomi ............................................................................................................... 26 

Utvecklingen av direktinvesteringar .................................................................................................................................................................. 26 

Regionala fördelningsmönster ................................................................................................................................................................................. 27 

Näring och sektorspecifika egenskaper .......................................................................................................................................................... 30 

Förvärv och fusioner samt nyetableringar ................................................................................................................................................... 30 

Internationella produktionsnätverk ................................................................................................................................................................... 31 

6. Sammanfattning och avslutande reflektioner .......................................................................................................................... 33 

Sammanfattning .................................................................................................................................................................................................................... 33 

Utifrån ett svenskt perspektiv ................................................................................................................................................................................... 33 

Avslutande reflektioner .................................................................................................................................................................................................. 34 

Referenser .............................................................................................................................................................................................................. 35 

Noter ........................................................................................................................................................................................................................... 37 

1

Förord 

Internationell handel spelar en avgörande roll för de flesta nationers ekonomiska välstånd och 

levnadsstandard, i synnerhet för mindre länder som Sverige. Internationell handel leder till bättre 

nyttjande av befintliga resurser och bidrar till ekonomisk utveckling. 

I den här rapporten studerar vi hur den internationella handeln har förändrats. Handeln ökar 

ständigt snabbare än produktionen, handelsmönstren ändras, hela handelssystemet blir alltmer 

komplext, samtidigt som utländska direktinvesteringar ökar ännu snabbare än handeln. Kommerskollegium 

vill i denna rapport visa på tendenser i den globala handeln. Vi vill ge en översikt över 

den internationella handelsutvecklingen och en förståelse för de globala handelsmönster som 

kan skönjas. 

Samtidigt vill vi påminna om att handel bara är en av många faktorer som påverkar ekonomin och 

det kan vara svårt att säga att det är just handeln som är orsaken till en ekonomisk förändring. 

Men de flesta länderna som har haft en långsiktigt god ekonomisk tillväxt har också varit öppna 

för handel. Internationell handel är med andra ord en central del i en väl fungerande ekonomi 

och en viktig bidragande orsak till ekonomisk tillväxt. 

Rapporten har skrivits av Stefan Westerberg och Susanna Kinnman i nära samarbete med 

Henrik Isakson. 

Stockholm, april 2009 

Lena Johansson 

Generaldirektör 

Kommerskollegium 

2

1. Varför bedrivs internationell handel? 

Ända sedan civilisationens födelse har det förekommit 

handel mellan människor, från början 

genom enkel byteshandel med de närmaste medmänniskorna 

till idag då handeln är global och 

baseras på elektroniska betalningssystem. Det finns 

flera skäl till denna utveckling. Det här kapitlet går 

översiktligt igenom de grundläggande tankarna om 

varför internationell handel bedrivs och presenterar 

samtidigt ett par utmärkande drag i handelsutvecklingen. 

En global marknadsplats… 

Framför allt under de senaste decennierna har den 

internationella handeln ökat och bidragit till att 

världsmarknaden blivit allt mer integrerad. Den 

internationella handeln har i stor utsträckning 

fungerat som en drivkraft för den generella samhällsutvecklingen. 

Samtidigt har samhällets utveckling 

skapat nya förutsättningar för handeln. 

Utveckling har främjats av flera faktorer däribland 

teknologiska framsteg, vilket samtidigt också har 

förändrat sättet vi bedriver internationell handel. 

Transportsystemen har utvecklats från enkla båtar 

till dagens containerfartyg samtidigt som kommunikationerna 

har förbättrats mellan köpare och 

säljare med hjälp av informationsteknologiska 

lösningar. Dessutom har de varor och tjänster vi 

handlat med förändrats över tiden, från hållbara 

varor såsom smycken till färska varor som exempelvis 

snittblommor vilka skickas från Kenya till svenska 

blomsterbutiker med flyg. Det är med andra ord 

inte bara sättet att handla som ändrats utan även 

innehållet i handeln och vilka vi handlar med. 

På grund av den tekniska utvecklingen och det 

ökande välståndet ser handeln idag helt annorlunda 

ut än bara för några årtionden sen. Idag 

finns det fler produkter, fler säljare och fler köpare 

runt om i världen. Världen har utvecklats till en 

global marknadsplats. 

… men med vissa begränsningar 

Så länge det har förekommit internationell handel 

har också länder velat reglera denna handel. Det 

har funnits olika skäl till detta, både politiska och 

ekonomiska. 

En anledning har att göra med handelns betydelse 

som inkomstkälla, eftersom inkommande 

eller utgående varor kan beskattas vid landets 

gränser. Regleringar kan också användas för att 

skydda det egna landets industrier från utländsk 

konkurrens. Genom att höja tullarna kan import 

av olika produkter hindras och den inhemska 

industrin kan få en starkare position och kan ta 

ut högre priser. Men införandet av tullar innebär 

ofta att vissa gruppers intressen gynnas på andras 

bekostnad. 1 I slutändan är det ofta konsumenterna 

som får bära de stora kostnaderna. Tullar kan även 

leda till att en ineffektiv verksamhet, som vid ökad 

konkurrens utifrån hade behövt omstruktureras 

eller läggas ned, upprätthålls. På sikt kan detta vara 

mycket kostsamt för ett samhälle och leda till att 

tillväxten hämmas. 

Ett annat motiv till att beskatta handeln är att 

skydda de inhemska konsumenterna. Genom att 

exempelvis införa exportskatter blir det mer kostsamt 

att exportera och det inhemska priset kan på 

så sätt hållas nere till nytta för konsumenterna. 

Detta har i flera fall använts på matvaror och olja 

och motiverats utifrån ett självförsörjandeperspektiv. 

Även om vissa sektorer och grupper på kort sikt 

kan gynnas av enstaka skyddsåtgärder så kan det 

på sikt medföra stora kostnader för en ekonomi. 

Med tiden har synen på varför internationell 

handeln bedrivs förändrats. Under 1600- fram till 

mitten av 1800-talet rådde ett ekonomiskt system 

i Europa som kallades för merkantilism, som länge låg 

till grund för hur stater bedrev sin handelspolitik. 

Enligt detta synsätt är utrikeshandel ett nollsummespel 

där ett lands vinst är ett annat lands förlust. 

Merkantilismen gick därför ut på att öka exporten 

så mycket som möjligt samtidigt som importen 

minimerades. Syftet var att fylla statskassan, det 

vill säga maximera statens inkomster. 

Även om tanken att export är ”bättre” än import 

fortfarande är vanlig så råder det på många sätt ett 

annorlunda förhållningssätt idag då de flesta handelsekonomer 

istället stöder tanken på frihandel. Syftet 

är inte längre att maximera statens inkomster utan 

att maximera hela samhällets resurser. Det betyder 

att vare sig exporten eller importen ska gynnas 

eller missgynnas utan gränserna ska vara öppna åt 

båda hållen. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv 

är nämligen meningen med att exportera att man 

ska kunna importera. Anledningen till det är att 

länders ekonomier är olika. 

3

Internationell arbetsfördelning 

Ett land är mer effektivt på en slags produktion 

medan ett annat land är mer effektivt på något 

annat. Det kan ha att göra med en mängd olika 

faktorer. När det gäller jordbruk är klimatet viktigt 

medan det för industrivaror av enklare slag istället 

kan vara tillgång till billig arbetskraft som är av 

betydelse. Mer avancerade industrivaror kan 

behöva högutbildad arbetskraft. Länder skiljer 

sig även åt vad gäller infrastruktur och finansiella 

system. Staten påverkar också, exempelvis genom 

att upprätthålla ett rättsväsende, ta ut skatt och 

finansiera utbildning. Inte minst tjänstenäringarnas 

förutsättningar beror mycket på olika regelverk, 

exempelvis arbetsrätten och etableringsfriheten. 

Förutsättningarna för att bedriva företag är alltså 

olika från land till land och därför blir också vissa 

länder effektivare än andra på viss produktion. 

Även ren tradition kan vara viktigt, medan det 

i andra fall är nyskapande entreprenörsanda som 

skapar konkurrenskraften. 

På grund av alla dessa olikheter har vi internationell 

arbetsfördelning. Precis som de anställda på en arbetsplats 

inte arbetar med alla arbetsuppgifter, så fördelas 

även produktionen i världen. Det sker på ett 

naturligt sätt där länder och regioner specialiserar 

sig på olika slags varor och tjänster beroende på 

vilka möjligheter de har. I Sverige och Finland 

finns till exempel en stor skogsindustri, medan 

Danmark har en relativt större jordbruksnäring 

och i Norge utgör olja en stor del av exporten. 

Grundtanken varför vi handlar med varandra 

är alltså ganska enkel. Länder satsar på det de är 

bäst på och låter andra tillverka annat. Detta kallas 

för absoluta fördelar. Det behöver inte alls bara röra 

sig om naturtillgångar. Tvärtom är idag ofta andra 

faktorer viktigare. Det kan gälla tillgång på en viss 

sorts arbetskraft, en specifik kunskap eller produktionsteknik. 

Men det finns ofta lägen då länder även importerar 

varor som de själva är ”bäst” på att tillverka. 

Då brukar det talas om att handeln drivs av komparativa 

(relativa) fördelar. Även om ett land råkar 

vara bäst på att producera allt så är det ineffektivt 

utnyttjande av landets resurser att göra det. Även 

om vi i Sverige vore bäst i världen på att producera 

cyklar så kanske vi vore ännu bättre på att producera 

bilar. Eftersom de resurser vi lägger på cyklar 

är resurser som vi inte lägger på bilar, vore det 

effektivt att specialisera sig på bilar och istället 

köpa cyklar. Handeln bidrar alltså till ett bättre och 

mer effektivt utnyttjande av de resurser vi har till 

vårt förfogande. När varje land koncentrerar sina 

resurser och producerar de produkter de har 

4 

komparativa (relativa) fördelar i blir den samlade 

produktionen större än om alla länder hade isolerat 

sig och försökt klara sig på egen hand. Genom en 

effektiv arbetsfördelning kan vi då, utan att arbeta 

mer, ändå producera mer. Därmed kan vi även 

konsumera mer än vad som annars hade varit fallet. 

Antagandet om att internationell handel uppstår 

på grund av skillnader mellan olika länder kan 

hänföras till den neoklassiska handelsteorin. Enligt 

denna teori kommer också internationell handel 

successivt jämna ut skillnader vilket minskar länders 

konkurrensfördelar gentemot varandra. 

Stordriftsfördelar, tekniköverföring 

och konkurrens 

Den neoklassiska teorin som länge dominerade 

handelsteorin ifrågasattes i början av 1970-talet 

av den moderna handelsteorin. Enligt den moderna 

handelsteorin leder internationell handel inte 

nödvändigtvis till att länders konkurrensfördelar 

minskar. Istället öppnar teorin för förekomsten 

av imperfekt konkurrens, som har att göra med 

företagens möjligheter att dra nytta av så kallade 

stordriftfördelar på en större marknad. 

Stordriftsfördelar betyder att tillverkningskostnaden 

per enhet sjunker i takt med att tillverkningen 

ökar. Exempelvis kanske det kostar 100 000 

kr per bil att producera 10 bilar medan kostnaden 

att producera 20 bilar kan falla till 90 000 kr per 

bil. Vid en storskalig tillverkning kan investeringar 

i ny teknik och utbildning bli mer lönsamma. 

Förutsättningen för en storskalig produktion är 

att det finns en marknad att sälja till. Ju större 

marknad ett företag har tillgång till desto större 

möjlighet har det att utnyttja fördelarna med storskalig 

produktion och desto mer konkurrenskraftigt 

blir företaget. Den moderna handelsteorin 

har vidgat synen på varför och hur internationell 

handel bedrivs. 

Företag i stora ekonomier med tillgång till stora 

inhemska marknader, kan genom att utnyttja stordriftfördelar 

befästa och utöka sin konkurrenskraft. 

För att företag i ett litet land som Sverige ska 

kunna dra nytta av stordriftsfördelar är tillgång till 

utländska marknader avgörande. För Sveriges del 

är den internationella handeln därför en förutsättning 

för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Betydelsen 

av internationell handel kan tydliggöras genom att 

titta på total svensk export i förhållande till det 

totala svenska produktionsvärdet (BNP). År 2007 

utgjorde exporten med varor och tjänster drygt 

hälften (51 procent) av det totala produktionsvärdet 

i den svenska ekonomin. I kapitel två och tre

kommer vi att gå närmare in på den svenska varu- 

och tjänstehandeln har utvecklats under de senaste 

decennierna. 

En annan viktig drivkraft för internationell 

handel är tekniköverföring. Med hjälp av handel kan 

nya tekniska innovationer och lösningar spridas 

via handelsvägarna. Vidare lönar det sig mer att 

satsa på forskning och utveckling om man har en 

hel världsmarknad att sälja sina produkter till, och 

många produkter som annars inte hade sett dagens 

ljus får nu chansen att utvecklas. Kostnaden för 

forskning och utveckling inom de mest skilda 

områden reduceras drastiskt och fler kan ta del av 

de senaste framstegen allt snabbare. Ett bra exempel 

är den snabba spridning av mobiltelefoni som just 

nu sker i många av världens fattigaste länder. 

Priserna pressas inte bara av utnyttjandet av 

stordriftsfördelar utan även av den konkurrens 

som handeln bidrar till. Genom den ökade konkurrensen 

tvingas företagen sänka tillverkningskostnaderna 

och öka kvaliteten samtidigt som de 

försöker göra sin produkt speciell och attraktiv. 

När konsumenterna kan välja mellan liknande 

produkter från många olika företag från olika länder 

kan inte företagen ta ut samma priser som de hade 

kunnat om gränsen varit stängd och konsumenterna 

bara kunnat köpa svenska produkter. Dessutom 

får konsumenterna en större valmöjlighet, 

vilket innebär att de kan få tillgång till produktvariationer 

som är mer anpassade till deras speciella 

behov. Kombinationen av prispress och mer 

specialiserade produkter gynnar därför kunderna, 

såväl konsumenterna som företagen. 

Till följd av stordriftsfördelar och en ökad efterfrågan 

på differentierade produkter sker en allt 

större del av den internationella handeln inom 

samma bransch. Denna handel brukar kallas för 

inombranschhandel. Detta innebär att ett land både 

exporterar och importerar samma produkter, 

exempelvis bilar, mobiltelefoner och datorer. Till 

skillnad från den handel som drivs på grund av 

olikheter så drivs inombranschhandel av likheter 

mellan länder. Detta medför att länder som är mer 

lika varandra kommer att ha en större inombranschhandel 

än länder som är olika. Ett exempel på inombranschhandel 

är att Sverige både exporterar och 

importerar verkstadsprodukter till och från Tyskland. 

Handeln bidrar till ekonomisk 

utveckling 

Länder som är öppna för handel har oftast högre 

tillväxt än länder som varit mer slutna. Detta finns 

det ett flertal exempel på, inte minst vårt eget land 

och mer nyligen Kina. Den ekonomiska utveckling 

som har skett i Kina under de senaste decennierna, 

hade inte varit möjlig om inte den kinesiska ekonomin 

hade öppnats upp för handel. Kinas betydelse 

för världshandeln diskuteras bland annat i kapitel 2 

om varuhandelns utveckling. I detta kapitel framgår 

det tydligt att Kina idag är en av de viktigaste 

aktörerna på världsmarknaden. 

För de flesta länder har den internationella 

handeln bidragit till en gynnsam ekonomisk 

utveckling genom såväl exportinkomster som 

möjligheter att importera efterfrågade produkter 

och andra faktorer som nämnts ovan, såsom ökad 

konkurrens och tillgång till ny teknik. Det är viktigt 

att komma ihåg att handeln inte är ett nollsummespel, 

alltså ett läge där en vinner och en annan 

förlorar, utan istället vinner båda parter. Såväl det 

land som exporterar och det som importerar tjänar 

på det och som ett resultat växer den ekonomiska 

kakan för båda. 

Vissa företag tjänar på möjligheterna att delta 

på en internationell marknad och kunna exportera 

till andra länder, medan andra förlorar då de inte 

klarar av konkurrensen från bättre och billigare 

utländska konkurrenter. Därför både skapar och 

förstör handeln jobb. Det beror på att svaga företag, 

ibland hela branscher, slås ut medan starka företag 

och branscher växer och nya företag bildas. Strukturomvandlingen 

pågår ständigt. Omvandlingen beror 

till stor del på den konkurrens som öppenhet för 

handel skapar, men den beror också på andra 

förändringar i samhället. Även om den kan drabba 

enskilda individer, exempelvis när någon förlorar 

sitt jobb, är omvandlingen nödvändig för samhället 

på sikt. Utan den hade utvecklingen stannat av. 

I princip all ekonomisk forskning pekar på att de 

positiva effekterna av handeln väger tyngre än de 

negativa och att det därför är bättre att låta omvandlingen 

rulla på och hjälpa dem som förlorar på 

processen än att försöka hindra omvandlingen. 

Samtidigt ska vi komma ihåg att handel ofta 

bara är en av flera faktorer som påverkar ekonomin 

och det kan vara svårt att säga att det är just handeln 

som är orsaken till en ekonomisk förändring. Andra 

faktorer som påverkar ekonomin på lång sikt är den 

tekniska utvecklingen, den ekonomiska politiken, 

utbildningsnivån hos arbetskraften och mycket 

annat. Men de flesta länderna som har haft en långsiktigt 

god ekonomisk tillväxt har också varit öppna 

för handel. Internationell handel är med andra ord 

en viktig bidragande orsak till ekonomisk tillväxt. 2 

5

2. Den globala handelsutvecklingen med varor 

Som framgick i det inledande kapitlet finns det 

stora vinster med att bedriva internationell handel. 

Ett stort antal länder har genom ökad öppenhet 

och ekonomiskt utbyte uppnått en högre levnadsstandard. 

I det här kapitlet ges en översikt över 

utvecklingen av den internationella handeln med varor 

under de senaste decennierna. Även om handeln 

med varor och handeln med tjänster i stor utsträckning 

är sammanlänkade så skiljer sig tjänstehandeln 

sig åt, både i sin karaktär och i kvaliteten 

på statistiken. Utvecklingen av tjänstehandeln 

behandlas därför separat i det efterföljande kapitlet. 

I kapitlet diskuteras även olika bakomliggande 

faktorer till varuhandelns utveckling samt handelsliberaliseringars 

effekter på handeln. 

Varuhandelns utveckling 

Även om handel mellan olika länder är långt ifrån 

ett nytt fenomen så har den internationella varuhandeln 

under senare decennier ökat markant och 

lett till att den globala ekonomin blivit allt mer 

integrerad. 

Tabell 1 Varuexporten som en andel av BNP (1965–2007) 

Länder 

6 

Sedan 1950 har den totala varuhandeln ökat från 

62 miljarder USD till 10 485 miljarder USD år 

2005. Denna utveckling motsvarar en ökning med 

170 gånger det ursprungliga värdet på exporten. 3 

För att få en uppfattning om hur integrerat ett 

land är i världsekonomin kan landets handelsflöden 

relateras till landets bruttonationalprodukt 

(BNP). I Tabell 1 visas utvecklingen av varuexportens 

andel av BNP under de senaste fyrtio åren för ett 

urval av länder. Denna kvot brukar också användas 

som ett mått på handelns betydelse för ekonomin. 

Som framgår har världshandeln under denna 

period vuxit fortare än den globala ekonomin. 

Världens totala export av varor gick från att år 

1965 utgöra ca 9,5 procent av BNP till 26 procent 

av BNP år 2007. 

Även om alla länder tjänar på ett ekonomiskt 

utbyte med andra länder så kan det anses vara 

speciellt betydelsefullt för mindre länder, som 

exempelvis Sverige. Genom internationell handel 

kan företag i ett litet land få tillgång till en större 

marknad för sina produkter. Dessutom får landet 

möjlighet att specialisera sig på de produkter de har 

en komparativ fördel att tillverka och kan därmed 

1965 1975 1985 1995 2005 2007 

Sverige 17,3 22,8 28,9 32,1 36,6 37,9 

Belgien 36,8 44,4 63,1 62,7 90,1 96,4 

Danmark 21,7 22,0 27,9 28,0 32,9 33,5 

Finland 16,6 18,9 24,7 31,0 33,8 36,4 

Frankrike 10,0 14,9 18,7 19,2 21,7 21,6 

Italien 10,6 15,9 17,6 20,8 21,1 23,3 

Nederländerna 34,8 43,3 51,5 48,5 64,6 73,0 

Norge 17,9 22,2 31,1 28,2 34,4 36,5 

Schweiz 19,7 22,2 27,8 25,9 35,8 41,3 

Spanien 3,8 6,9 13,8 16,4 17,1 16,9 

Storbritannien 13,7 18,5 22,2 21,0 17,2 16,0 

Tyskland 21,1 28,1 20,7 34,8 40,2 

Österrike 16,0 18,9 25,1 24,1 41,1 43,0 

Kanada 15,7 20,0 25,6 32,5 31,9 31,6 

USA 3,9 6,7 5,2 8,0 7,3 8,4 

Brasilien 7,3 7,0 11,5 6,0 13,4 12,2 

Mexiko 5,2 3,3 14,5 27,7 27,9 30,5 

Sydkorea 5,7 23,0 31,3 24,2 35,9 38,3 

Kina 3,7 4,8 9,0 20,4 34,0 37,1 

Indien 2,9 4,5 4,0 8,6 12,3 12,4 

Japan 9,3 11,2 13,2 8,4 13,1 16,3 

Australien 12,3 12,5 12,7 14,7 15,7 17,2 

Världen 9,5 14,8 15,4 17,4 23,3 25,6 

Källa: World Development Indicators Database. 

Anm.: Procent, löpande priser. Tabellen inkluderar intra-EU handel.

ättre utnyttja möjligheten till stordriftfördelar. 

Även importen är av stor betydelse för ett litet 

land, eftersom det har sämre förutsättningar att 

själva producera den mångfald av produkter som 

efterfrågas av konsumenter och företag. Genom 

import får både företag och konsumenter tillgång 

till både billigare och mer varierade produkter. 

För svenska företag och konsumenter är 

den internationella handeln mycket viktig. Som 

nämndes i det inledande kapitlet utgör den totala 

exporten av varor och tjänster drygt 50 procent 

av Sveriges BNP. Betydelsen av den svenska varuexporten 

framgår i Tabell 1, där det går att utläsa 

att varuexporten år 2007 utgjorde cirka 38 procent 

av Sveriges BNP. Andra små jämförbara ekonomier 

såsom Norge, Danmark och Finland, har också en 

relativt hög exportandel, runt 35 procent. 

I större ekonomier, med stor hemmamarknad 

där företagen kan sälja sina produkter, är exporten 

som andel av BNP i allmänhet betydligt lägre. 

Tittar vi exempelvis på USA var varuexportens 

andel av BNP endast ca 8 procent, och i andra 

stora länder som Storbritannien och Japan låg 

kvoten på ca 16 procent. Ett stort land som utmärker 

sig i detta avseende är Kina som är det folkrikaste 

landet i världen men som trots detta exporterar så 

mycket som 37 procent av BNP. 40 år tidigare låg 

denna siffra på ca 4 procent. En förklaring till att 

denna kvot är så hög är att Kina har en svag 

inhemsk köpkraft och att deras tillväxtstrategi 

därför i stor utsträckning har varit exportorienterad. 

Idag består en stor del av Kinas export 

av importerade insatsvaror som efter förädling 

vidareexporteras. 

Även om andelen skiljer sig åt mellan de olika 

länderna i tabellen så har de en sak gemensamt: 

i samtliga länder har exportens andel av BNP ökat 

under de senaste 40 åren. Med andra ord har 

länderna och deras ekonomier blivit allt mer 

integrerade på världsmarknaden. 

De länder som har högst export/BNP-kvot 

går att finna bland de europeiska länderna. Detta 

hänger delvis samman med den ekonomiska 

integration som har pågått sedan slutet av andra 

världskriget och fortfarande sker inom den 

Europeiska Unionen. Vidare fungerar även flera 

av de europeiska länderna som så kallade transitländer 

för varuhandeln, det vill säga, många varor 

måste passera dessa länder på väg mot sin slutdestination 

och registreras då som export från 

landet. Några exempel på transitländer är Belgien 

och Holland som har kvoter på 96 respektive 

73 procent av BNP. 

”Nya” aktörer på världsmarknaden 

Sedan efter andra världskrigets slut har den 

ekonomiska balansen mellan olika länder och 

regioner förändrats. I Tabell 2 kan vi bland annat 

notera att USA:s andel av världshandeln sedan 

1948 har minskat markant och utgjorde år 2007 

mindre än hälften av dess andel 60 år tidigare. 

En annan region som under tidsperioden har mer 

än halverat sin exportandel på världsmarknaden 

är Syd- och Centralamerika. Istället har länder 

i Asien och Oceanien fått en allt större del av 

exportmarknaden, och under perioden 1948-2007 

ökade regionens andel från 14 till 28 procent. Här 

kan det vara intressant att notera att Kina stod för 

mer än hälften av denna ökning. 

I olika sammanhang har man i ökad utsträckning 

uppmärksammat fyra stora utvecklingsekonomier 

som under det senaste decenniet har 

haft en stark ekonomisk tillväxt. Dessa fyra länder 

är Brasilien, Ryssland, Indien och Kina och 

omnämns ofta som BRIC-länderna. Även om dessa 

ekonomier skiljer sig åt på flera sätt så har de alla 

på grund av sin storlek och tillväxttakt en potential 

att tillhöra världens ledande ekonomier. 4 Av BRICländerna 

är Kina den största varuexportören, följt 

av Ryssland, Brasilien och Indien. 

Även om BRIC-länderna under senare år har 

upplevt hög ekonomisk tillväxt samt ökat sitt inflytande 

i den globala ekonomin så har deras andelar 

av världsmarknaden inte ökat kontinuerligt sedan 

andra världskrigets slut. De minskade marknadsandelar 

som noterades för hela Syd och Centralamerikaregionen 

sedan andra världskrigets slut 

kan exempelvis även observeras för Brasilien, vars 

marknadsandel år 2007 var hälften så stor som år 

1948. Även Indiens exportandel var mindre 2007 

än den var direkt efter andra världskriget. 

Det är även intressant att notera att trots att 

både Brasilien och Indien är stora länder vars 

varuhandel har ökat under de senaste åren, så 

hade båda länderna år 2007 en lika stor eller 

mindre andel av världsmarknaden än vad Sverige 

hade samma år. Detta beror delvis på att både 

Indien och Brasilien har stora inhemska marknader 

där de kan sälja sina varor och med detta inte är 

7

lika beroende av internationell handel. Men Indien 

och Brasilien har dessutom en relativt outvecklad 

varuhandel. Jämfört med de stora handelsnationerna 

Kina och USA, så utgör Brasilien och Indiens 

andelar enbart en åttondel av dessa båda länders 

världsmarknadsandelar. 

Kina är det BRIC- land som har störst potential 

att inom en snar framtid bli världsledande för 

varuhandeln och det är framför allt Kinas andel 

av världshandeln som har ökat sedan 1948, från 

knappt en procent till knappt 9 procent 2007 

Tabell 2 Regional fördelning av varuexporten i världen (1948–2007) 

Tabell 3 Ledande aktörer på världsmarknaden för varor (2007) 

Exportörer Värde (md 

USD) 

8 

Andel (%) Årlig 

procentuell 

förändring 

(2000-2007) 

(se Tabell 2). Denna ökning har lett till att Kina år 

2007 hade en något större andel än USA av den 

totala globala exporten. 

För att vidga perspektivet ytterligare kan det 

vara intressant att blicka ännu längre tillbaks i 

tiden. Under århundradena efter 1000-talet var 

Kina den största ekonomin i världen och låg långt 

före Västeuropa vad gäller levnadsstandard och 

teknologisk utveckling. Inte förrän under andra 

halvan av 1800-talet gick västvärldens ekonomiska 

utveckling om Kina, vars utveckling då under en 

1948 1953 1963 1973 1983 1993 2003 2007 

Totalt (miljarder USD) 59 84 157 579 1838 3675 7375 13619 

Regional fördelning 5 

Europa 35,1 39,4 47,8 50,9 43,5 45,4 45,9 42,4 

Sverige 1.9 1.8 2.0 2.1 1.5 1.3 1.3 1.2 

Nordamerika 28,1 24,8 19,9 17,3 16,8 18,0 15,8 13,6 

USA 21,7 18,8 14,9 12,3 11,2 12,6 9,8 8,5 

Kanada 5,5 5,2 4,3 4,6 4,2 4,0 3,7 3,1 

Sovjetunionen 2,2 3,5 4,6 3,7 5,0 

OSS 1,5 2,6 3,7 

Ryssland * 1.6 1.8 2.5 

Mellanöstern 2,0 2,7 3,2 4,1 6,8 3,5 4,1 5,6 

Afrika 7,3 6,5 5,7 4,8 4,5 2,5 2,4 3,1 

Sydafrika 2,0 1,6 1,5 1,0 1,0 0,7 0,5 0,5 

Asien och Oceanien 14,0 13,4 12,5 14,9 19,1 26,1 26,2 27,9 

Japan 0,4 1,5 3,5 6,4 8,0 9,9 6,4 5,2 

Indien 2,2 1,3 1,0 0,5 0,5 0,6 0,8 1,1 

Kina 0,9 1,2 1,3 1,0 1,2 2,5 5,9 8,9 

Syd & Centralamerika 11,3 9,7 6,4 4,3 4,4 3,0 3,0 3,7 

Argentina 2,8 1,3 0,9 0,6 0,4 0,4 0,4 0,4 

Brasilien 2,0 1,8 0,9 1,1 1,2 1,0 1,0 1,2 

Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 

Källa: WTO International Trade Statistics 2008. 

Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent. Tabellen innehåller intra- EU handel. *Uppgifter från Ryssland är för år 1994 och inte 1993. Detta förklarar varför 

Ryssland har en större andel än hela OSS. 

Importörer Värde (md 

USD) 


procentuell 

förändring 

(2000-2007) 

1. Tyskland 1326 9,5 13 1. USA 2020 14,2 7 

2. Kina 1218 8,7 25 2. Tyskland 1059 7,4 11 

3. USA 1163 8,3 6 3. Kina 956 6,7 23 

4. Japan 713 5,1 6 4. Japan 621 4,4 7 

5. Frankrike 553 4,0 8 5. Storbr. 620 4,4 9 

6. Holland 551 4,0 13 6. Frankrike 615 4,3 9 

7. Italien 492 3,5 11 7. Italien 505 3,5 11 

8. Storbr. 438 3,1 6 8. Holland 492 3,5 12 

9. Belgien 431 3,1 13 9. Belgien 413 2,9 13 

10. Kanada 419 3,0 6 10. Kanada 390 2,7 7 

. . . . . . . . 

22. Sverige 169,1 1,2 10 24. Sverige 151,3 1,1 11 

Världen 13950 100 12 Världen 14244 100 12 


Anm.: Miljarder USD i löpande priser. Tabellen innehåller intra-EU handel. Siffrorna inkluderar re-export, vilket förklarar att det finns en viss diskrepans mellan 

uppgifterna i denna tabell och Tabell 2.

längre tid hade stagnerat. 6 Även om Kina i slutet 

av 1800-talet hade tappat sin forna ställning som 

ekonomisk stormakt så har historiska beräkningar 

uppskattat BRIC- ländernas sammanlagda världsmarknadsandel 

år 1870 till ungefär samma nivå 

som 2007. 7 Den sammanlagda exportmarknadsandelen 

uppskattades 1870 till ca 13 procent, 

vilket kan jämföras med ca 13,7 procent år 2007. 

Siffrorna för 1870 bör tolkas med stor försiktighet. 

Utifrån detta perspektiv kan det tyckas något 

missvisande att relatera till BRIC-länderna som 

”nya” aktörer på världsmarknaden. Dock kan det 

konstateras att BRIC-länderna under det senaste 

decenniet har haft en stark ekonomisk tillväxt och 

ökat sin exportandel av världsmarknaden. 

Trots den globala omfördelningen av exportandelar 

så kan vi konstatera att 1900-talets ekonomiska 

stormakter USA och Europa år 2007 fortfarande 

stod för drygt hälften av världens samlade 

varuexport. 

De skiftningar i marknadsandelar mellan olika 

länder och världsdelar över tid som här har illustrerats 

tydliggör dynamiken i handelsutvecklingen 

och världsekonomin. Detta är emellertid endast 

en del av den totala globaliseringsbilden. Andra 

centrala delar är utvecklingen av handeln med 

tjänster samt utländska direktinvesteringar. Dessa 

områden kommer att behandlas i senare kapitel 

av denna rapport. 

För att få en samlad bild över de största aktörerna 

på världsmarknaden ges i Tabell 3 en lista 

över de tio största aktörerna på export och importsidan 

år 2007. Tyskland, USA, Kina och Japan är de 

fyra länder som hamnar högst upp både på export- 

och importsidan. 

På exportsidan var Tyskland den ledande 

exportören 2007 med en världsmarknadsandel på 

9,5 procent, följt av Kina och USA. På importsidan 

var gapet mellan första och andra plats betydligt 

större då USA nästan har dubbelt så stor import 

som Tyskland och Kina. Av länderna i tabellen är 

det Kina som under det senaste decenniet har haft 

störst tillväxt både på exportsidan (25 procent) 

och på importsidan (23 procent). 

Det framgår tydligt att EU-länderna är starkt 

representerade i denna lista, detta beror på att en 

stor del av den totala globala handeln utgörs av 

intra-EU handel. År 2007 utgjordes ca en fjärdedel 

av den totala globala handeln av intra- EU handel. 8 

Hade vi istället valt att se EU som en enhet hade 

därför dessa listor sett mycket annorlunda ut. 

EU hade hamnat högst upp, följt av USA eller Kina, 

sedan Japan och Kanada. 

Sverige hamnar på plats 22 i listan över världens 

största exportörer och på plats 24 över importö- 

rerna. Under det senaste decenniet har emellertid 

tillväxten i importsektorn varit större än tillväxten 

i exportsektorn, 11 procent jämfört med 10 procent. 

Det framgår när man jämför export- och importsiffrorna 

i Tabell 3. Sverige har emellertid fortfarande 

ett nettoöverskott i sin varuhandel. 

Förändrade handelsmönster 

Det är inte bara handelns storlek mellan regioner 

och länder som har förändrats sedan andra världskrigets 

slut. Det har även skett en stor förändring 

vad gäller vilka varor vi handlar med. I Tabell 4 ges 

förändringen (i volym) i den globala handeln uppdelat 

i tre huvudsektorer: jordbrukssektorn, råvarusektorn 

och tillverkningsindustrin. 

Som framgår i tabellen så är det framför allt 

handeln inom tillverkningsindustrin som har ökat 

under denna tidsperiod. Under perioden mellan 

1950 och 2005 ökade handeln med industrivaror 

med ca 7,5 procent årligen. Ökningen i denna 

sektor var mer än dubbelt så stor som ökningen 

i jordbrukssektorn. 

Länge var i-ländernas starka roll i världshandeln 

kopplad till deras stora exportandel av industrivaror. 

Under andra halvan av 1900-talet förändrades 

emellertid detta och i-ländernas exportandel av 

dessa varor minskade. Istället ökade en mycket 

heterogen grupp utvecklingsländer sina exportandelar 

av industrivaror. Från att i mitten av 1950talet 

stått för 85 procent av världshandeln med 

industrivaror, hade i-ländernas exportandel av 

industrivaror år 2006 sjunkit till ca 67 procent. 

Brytpunkten inträffade vid olika år för olika varutyper. 

För exempelvis järn, stål och kemikalier 

började nedgången 1973, medan den för fordonsprodukter 

inträffade ca 1983. 9 Generellt inträffade 

brytpunkten tidigare i de sektorer som är mer 

arbetsintensiva såsom textil- och konfektionsindustrin, 

än i de sektorer som kräver mer kapital 

och forskning, såsom fordons- och läkemedelsindustrin. 

Tabell 4 Handelstillväxt i olika sektorer (1950-2005) 

Sektor Genomsnittlig 

årlig tillväxt (%) 

Jordbrukssektorn 3,6 

Råvarusektorn 4,2 

Industrisektorn 7,5 

Totalt 6,2 

Källa: WTO International Trade Statistics 2006 

9

Idag står utvecklingsländerna för två tredjedelar 

av världens export av kläder och mer än hälften av 

världens totala export av textilier, kontors- och 

telekomutrustning. 10 Detta gäller exportvärdet på 

industrivaror. Vad gäller exportvolymen så är det 

rimligt att anta att utvecklingsländernas andel kan 

vara ännu större. Anledning till detta är att det 

har skett en allt större uppdelning av företagens 

produktionsprocesser och de olika produktionsmomenten 

har förflyttats till de länder där produktionsvillkoren 

är som mest förmånliga. Som 

framgick i föregående stycke var det från början 

endast de arbetsintensiva delarna av produktionen 

som flyttades till länder där löner var lägre, medan 

de kunskapsintensiva delarna stannade kvar i de 

rikare delarna av världen där det fanns bättre tillgång 

till forskning och utveckling. Detta fick till 

följd att även om själva produkten tillverkades i ett 

u-land så tillfördes den största delen av produktens 

värde i ett i-land. 

Som ett exempel kan vi ta ett telefonföretag 

som för att konkurrera på världsmarknaden under 

1990-talet valde att flytta själva tillverkningsmomentet 

till Kina där kostnader för löner är lägre, 

medan produktutveckling och marknadsföring förblev 

i Sverige. Eftersom de mer kostnadsintensiva 

momenten (dvs. marknadsföring, forskning och 

utveckling etc.) utgör en större andel av den totala 

produktionskostnaden kan man säga att en större 

del av telefonens förädlingsvärde tillförs i Sverige. 

Om man däremot uppskattar världshandeln i 

volym eller vikt så exporteras en större andel från 

Tabell 5 Varuexporten uppdelat efter branscher (1990 och 2006) 

10 

Kina, eftersom det är här den fysiska produkten, 

m.a.o. telefonen, produceras. 

Idag är det inte längre enbart de arbetsintensiva 

momenten som förläggs till låglöneländer, även de 

mer kunskapsintensiva produktionsmoment, 

såsom forskning och utveckling, flyttar i allt ökad 

utsträckning till utvecklingsländer där det finns 

ökad tillgång på högutbildad arbetskraft, såsom 

Indien och Kina. Denna utveckling har lett till att 

föreställningen om att utvecklingsländer endast 

kan konkurrera med billig lågutbildad arbetskraft 

har fått omvärderas. De nya produktionsmönster 

som vi idag kan skönja på världsmarknaden kommer 

inte bara att skapa helt nya typer av handelsflöden 

i världen utan kan dessutom förväntas leda till en 

ny global ekonomisk maktbalans. 

Varuhandeln uppdelat 

på branscher 

Det kan även vara intressant att titta närmare 

på handelsutvecklingen för olika branscher och 

produktgrupper, både på global nivå och för 

Sverige. I Tabell 5 ges olika branschers andel av 

den totala exporten i världen och av total svensk 

export, åren 1990 och 2006. 

Av de olika kategorierna är det industrivaror 

som står för den absolut största andelen av den 

globala exporten. I Sverige är denna andel dessutom 

större än det globala genomsnittet. Som även 

framgick i föregående stycke ser vi att det är för 

Världen Sverige 

1990 2006 1990 2006 

Total varuexport (miljoner US dollar) 3 294 193 11 515 892 56 539 146 866 

Olika sektorers andel av varuexporten (%) 

Jordbruksprodukter och råvaror 12,6 8,2 9,5 7,7 

Livsmedel, drycker m.m. 9,6 6,6 2,2 3,6 

Bränslen och mineralprodukter 14,8 20,1 6,5 9,9 

Bränslen 11,0 15,6 0,0 5,9 

Industrivaror 72,6 71,7 83,9 82,5 

Järn och stålvaror 3,2 3,2 6,0 5,7 

Kemivaror 9,0 10,8 7,6 11,6 

Läkemedel 0,0 2,7 0,0 6,0 

Maskiner och transportmedel 36,8 38,0 44,0 44,5 

Kontor och telekomutrustning 9,1 12,7 7,4 10,4 

Elektroniska varor och kontorsmtl. 0,0 4,5 0,0 1,4 

Telekomprodukter 0,0 4,8 0,0 8,4 

Elektroniska kompon. och tillbehör 0,0 3,4 0,0 0,5 

Vägfordon 9,7 8,8 13,7 14,3 

Textilier 3,2 1,9 0,0 0,0 

Kläder 3,3 2,7 0,0 0,0 

Totalt 100 100 100 100 

Källa: WTO International Trade Statistics 

Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent. Tabellen innehåller intra-EU handel.

industrivaror som den största tillväxten kan noteras. 

Ser vi närmare på exporten av industrivaror så 

sker den största handeln i världen liksom i Sverige 

inom kategorin ”maskiner och transportmedel”. 

I Sverige utgör denna sektor nästan hälften av all 

export. I denna sektor ingår bland annat vägfordon 

som utgör ca 14 procent av svensk export. 

För Sverige har den största ökningen under 

denna period skett i två branscher: läkemedel och 

telekommunikation. Dessa två exportsektorer gick 

från att år 1990 ha varit obefintliga till att år 2006 

utgöra 6 respektive 8 procent av svensk export. 

Som vi såg tidigare så har det skett en relativ 

minskning av den totala handeln med jordbruksvaror 

sedan 1950-talet. Denna utveckling framgår 

även i Tabell 5, där vi kan utläsa att sektorn har 

minskat både totalt i världen och i Sverige från 

1990 till 2006. Ser vi på utvecklingen i Sverige kan 

vi däremot notera att livsmedelsexportens andel 

har ökat som andel av total handel. 

Slutligen kan vi notera att bränslen och mineralprodukter 

(råvaror) under denna period ökade sin 

andel av exporten med ca fem procentenheter. 

Denna ökning har dels att göra med den generella 

prisuppgången på världsmarknaden för dessa varor, 

och dels med den ökade efterfrågan på råvaror 

i samband med industrialiseringen i Asien. 

Förändrade förutsättningar 

för handeln 

Under de senaste 40 åren har världens totala bruttonationalprodukt 

ökat med 28 gånger i löpande 

priser. 11 Den ökade köpkraften i världen har givetvis 

inneburit att även handelns storlek har ökat. 

Men vi har även kunnat se att den internationella 

varuhandeln inte bara har ökat i takt med den 

ekonomiska tillväxten utan även som andel av BNP. 

Det finns flera viktiga faktorer som har bidragit 

till detta. 

Några av de viktigare drivkrafterna till den stora 

handelsökningen som skett sedan andra världskriget 

har varit: teknologiska framsteg, breda politiska 

förändringar, samt förändringar i den ekonomiska 

politiken och handelspolitiken. 12 

Vad gäller den teknologiska utvecklingen så är 

det främst innovationer kopplade till kommunikation 

och transport som har bidragit till att kostnaderna 

för att bedriva internationell handel har 

minskat. Några exempel på detta är utvecklingen 

av jetmotorn för lufttransport och användandet 

av containrar i internationell sjötransport. Även 

ökade investeringar i infrastruktur (vägar och järnvägar) 

har bidragit till minskade kostnader. Under 

senare decennier är det framför allt utvecklingen 

inom informations- och kommunikationsteknologi 

som har revolutionerat den globala ekonomin och 

internationella handeln. Uppfinningar på detta 

område, såsom mobiltelefoner, persondatorer och 

Internet, har lett till omfattande förändringar av 

hela världsekonomin och bidragit till en ökad ekonomisk 

integration. 

Det har även skett stora politiska förändringar 

sedan andra världskrigets slut som har påverkat 

världsekonomin och världshandeln. Under de första 

decennierna efter krigets slut var världsekonomin 

mycket splittrad och det fanns en tydlig uppdelning 

mellan ett öst- och ett västblock. Trots denna 

uppdelning så fanns det en vilja att utöka det internationella 

samarbetet och flera organisationer 

bildades under denna tid, bland annat FN, Världsbanken 

och IMF. Även inom de båda blocken fördjupades 

samarbetet. I Europa bildades år 1952 

Kol och Stålunionen som 1957 införlivades som 

en del i den Europeiska Gemenskapen, och några 

decennier senare bildades det nordamerikanska 

frihandelsavtalet (NAFTA), som trädde i kraft år 

1994. En annan viktig politisk händelse som ägde 

rum under den här perioden var koloniernas självständighet 

från de gamla kolonialmakterna. De 

handelsförbindelser som utvecklades under kolonialtiden 

mellan kolonialmakt och kolonier lever 

emellertid i stor utsträckning kvar än idag. 

Även om det mellan vissa länder skedde en 

integration så omöjliggjorde den skarpa delningen 

mellan öst och väst en ekonomisk integration på 

global nivå. Inte förrän omfattande ekonomiska 

reformer infördes i Kina samt efter Sovjetunionens 

kollaps tycktes de stora politiska hindren för internationell 

integration vara borta. 

Den tredje drivkraften bakom globaliseringen 

har varit förändringar i den ekonomiska politiken 

och handelspolitiken. Genom att ingå internationella 

avtal om att sänka eller eliminera handelshinder 

har en mer öppen världshandel skapats. 

Efter andra världskrigets slut skapades ett så kallat 

multilateralt handelspolitiskt avtal som fick namnet 

General Agreement on Tariffs and Trade (GATT). 13 

Till grund för avtalet ligger några centrala principer. 

En central princip i GATT är den så kallade mest 

gynnad nations-principen som påbjuder likabehandling 

för alla medlemsländer. Den andra principen 

är den om nationell behandling som innebär att 

utländska produkter inte får behandlas sämre än 

inhemska produkter. Syftet med GATT var att länderna 

dels skulle sänka sina tullar, och dels skulle 

förbinda sig att inte höja sina tullar över överenskommen 

nivå. Nya tullsänkningar har förhandlats 

fram och nya avtalsområden har tillkommit i så 

11

kallade förhandlingsrundor. Efter den åttonde förhandlingsrundan, 

den så kallade Uruguayrundan, 

bildades världshandelsorganisationen, WTO, år 

1995. GATT ingår sedan WTO bildades som en 

central del av organisationens regelverk. 

Sedan GATT skapades har åtta så kallade förhandlingsrundor 

avslutats och de förhandlingar 

som sker idag görs inom den nionde rundan, den 

så kallade Doharundan. 14 Det beslutades i ett initialt 

skede att rundan skulle ha en stark utvecklingsdimension, 

det vill säga, ta stor hänsyn till utvecklingsländernas 

intressen, varför rundan ofta kallas 

för Doha Development Agenda (DDA). 

I början av 2009 ingick 153 av världens länder 

i WTO och flera länder befinner sig dessutom 

någonstans i ansökningsprocessen. En viktig milstolpe 

i WTO:s historia var när Kina gick med 

i WTO år 2001. Det återstående stora landet är 

Ryssland som sedan 1994 förhandlar om WTOmedlemskap. 

Utvidgningen av WTO har lett till 

att över 90 procent av världens handel idag sker 

mellan medlemmar i WTO (se Tabell 6). 

Förhandlingarna inom GATT och WTO har 

bidragit till att världens länder har sänkt sina tullar. 

I genomsnitt har de olika förhandlingsrundorna 

bidragit till att exempelvis i-ländernas bundna tullar 

på industrivaror har sänkts från att i genomsnitt 

ligga på ca 40 procent 1947 till ca 4 procent 1996. 15 

Sänkningarna gäller emellertid de bundna tullarna 

i WTO, det vill säga, de tullnivåer medlemsländerna 

har åtagit sig att inte överstiga. 16 

Det multilaterala systemet bidrar inte enbart 

till att förhandla fram lägre tullar. En av WTO:s 

viktigaste funktioner är att skapa en transparant, 

förutsägbar och stabil världsekonomi som främjar 

ett ökat utbyte länder emellan. Denna dimension 

kan anses vara minst lika viktig som sänkningarna 

av handelshinder. 

Vidare kan ett multilateralt handelsavtal hjälpa 

till att reglera den obalans i styrkeförhållande som 

finns på världsmarknaden. Genom förhandlingar 

i WTO kan små och fattiga länder som annars har 

en svag förhandlingsposition, tillsammans med 

andra länder göra sin röst hörd. En kanske ännu 

12 

viktigare aspekt för små och fattiga länder är att de 

får tillgång till de förmånliga villkor som stora 

länder har förhandlat fram sinsemellan. 

Förhandlingarna inom WTO har bidragit till att 

världens länder har sänkt tullar och andra handelshinder. 

Men den ökade handeln och ekonomiska 

integrationen har också lett till en ökad vilja bland 

länder att säkra sina kommersiella intressen, bl. a. 

genom att förhandla fram internationella avtal. 

Handelspolitiken har därmed drivit på handeln, 

men handelsutvecklingen har även varit drivande 

för handelspolitiken. 

Handelsliberalisering utanför det 

multilaterala systemet 

Det är inte bara handelsliberaliseringar inom WTO 

som har bidragit till att tillämpade tullnivåer och 

andra handelshinder har sänkts. Handelsliberaliseringar 

har även genomförts av enstaka länder samt 

inom ramen för regionala och bilaterala handelsavtal. 

Detta har bidragit till att många tullnivåer 

som tillämpas i praktiken är lägre än de bundna 

nivåerna i WTO. I detta stycke fokuserar vi på 

enstaka länders liberaliseringar, medan bilaterala 

och regionala avtal kommer att beröras i kapitel 4. 

En stor del av världens handelsliberalisering 

under senare decennier beror på att länder själva 

har genomfört liberaliseringar av sin handelspolitik 

och öppnat upp sina gränser mot omvärlden. 

Dessa liberaliseringar har då ofta genomförts som 

en del av ett större ekonomiskt reformpaket. 

Denna typ av liberalisering kallas för unilateral 

handelsliberalisering. Några exempel på detta är de 

så kallade asiatiska tigrarna och Kina som började 

liberalisera sin handelspolitik på 80- respektive 

90-talet. 17 

Andra exempel på unilaterala handelsliberaliseringar 

är de som har genomförts i utvecklingsländer 

som villkor för att få lån av Världsbanken och IMF. 

Genom att villkora lånen har de internationella 

institutionerna kunnat sätta press på ländernas 

regeringar att införa ekonomiska reformer i syfte 

Tabell 6 Antal GATT/WTO-medlemsländer samt GATT/WTO-ländernas andel av den totala varuexporten (1948–2005) 

1948 1953 1963 1973 1983 1993 2003 2005 

Antal medlemsländer 19 34 60 82 89 111 142 145 

Världsmarknadsandel 60.4 68.7 72.8 81.8 76.5 89.5 94.3 94.4 

Källa: WTO International Trade Statistics.

att skapa sundare ekonomiska strukturer och 

ekonomisk tillväxt. Handelsliberaliseringar har då 

ingått som en del i ett större reformpaket. Resultaten 

från dessa liberaliseringar har emellertid varit 

mycket blandade beroende på ländernas befintliga 

institutioner och omställningsförmåga. 18 

Generellt så har studier visat att det finns stora 

vinster från unilaterala handelsliberaliseringar och 

att länder som har öppnat upp sin handel har blivit 

mer konkurrenskraftiga och haft en högre tillväxt. 

Enligt vissa källor kan så mycket som två tredjedelar 

av all handelsliberalisering hänföras till unilateral 

liberalisering och endast en fjärdedel till multilateral 

liberalisering. 19 

De ekonomiska vinster som har kommit från 

unilateral handelsliberalisering har inte bara tillfallit 

länderna själva utan även bidragit till en positiv 

utveckling för landets handelspartners. Enstaka 

länders liberaliseringar har även kunna fungera 

som en motor för den globala tillväxten. Ett exempel 

på detta är Kina vars unilaterala handelsliberaliseringar 

har lett till en positiv skjuts för hela världsekonomin. 

13

3. Den internationella handeln med tjänster 

På nationell nivå har tjänstenäringens betydelse 

ökat väsentligt och utgör idag mer än två tredjedelar 

av BNP i en genomsnittlig OECD-ekonomi. 

Med tanke på tjänstenäringens expansion skulle 

en motsvarande ökning av tjänstehandelns andel 

av den totala internationella handeln kunna vara 

väntad. Men även om tjänstehandeln har ökat 

under senare decennier, så har den legat relativt 

konstant runt en femtedel av den totala världshandeln. 

I detta kapitel diskuteras tjänstehandelns 

utveckling samt de specifika egenskaper som 

utmärker tjänster och som påverkar förutsättningarna 

för handeln. 

Tjänstenäringens definition 

och omfattning 

Tjänster omfattar ett brett spann av olika ekonomiska 

aktiviteter, allt från hälso- och sjukvård till 

telekommunikation och semesterresor. Mycket 

generellt kan man definiera en tjänst som en ekonomisk 

aktivitet som tillför ett mervärde. 20 Traditionellt 

skiljer sig tjänster från varor på tre sätt: 

produktion och konsumtion måste ske samtidigt; 

tjänster kan inte förvaras; och tjänster är ogripbara 

(intangible). 21 Denna definition innebär således att 

det krävs en direkt interaktion mellan producent 

och konsument, det vill säga båda måste vara närvarande 

vid tjänsteutövandet. Ett exempel på detta 

är en hårklippning. Även om denna åtskillnad i 

flera fall är relevant är det en grov förenkling och 

distinktionen är till viss del förlegad. I verkligheten 

kan det i flera fall vara svårt att dra en tydlig gräns 

mellan en vara och en tjänst. 

Värdet av tjänstenäringen utgör en betydande 

andel av BNP i de flesta länder, men i regel utgör 

den en högre andel i rika länder än i fattiga länder. 

Medan tjänstenäringen i världens industriländer 

år 2003 utgjorde ca 72 procent av BNP, var motsvarade 

siffra i världens utvecklingsländer endast 

52 procent. 22 Utöver tjänstenäringens storlek, finns 

det i industriländer även en större diversifiering av 

tjänster. Som en följd av den globala ekonomiska 

tillväxten har därför både utbudet av olika typer av 

tjänster liksom sektorns andel av det totala globala 

produktionsvärdet ökat. 

I Figur 1 ser vi utvecklingen av tjänstenäringens 

andel i Sverige, Storbritannien, USA, Indien och 

Kina från 1970 till 2006. Man kan bland annat 

14 

utläsa att tjänstenäringen i både USA och Storbritannien 

utgjorde över 80 procent av BNP år 

2006, medan den i Sverige låg några procentenheter 

under denna nivå (76 procent) samma år. 

I de två tillväxtländerna Indien och Kina var 

tjänstenäringens andel år 2006 fortfarande betydligt 

mindre, men båda dessa länder har sedan 1970 

genomgått stora förändringar. I Kina ökade tjänstenäringens 

storlek från ca 28 procent 1970, till ca 50 

procent av total BNP år 2005. Ökningen i Indien 

gick från att ha varit runt 40 procent 1970 till 60 

procent av BNP 2005, vilket är en förhållandevis 

hög siffra för ett utvecklingsland. Detta är på jämförbar 

nivå med tjänstenäringens andel i Sverige 

år 1970. 

Tjänstenäringen är även av stor betydelse ur ett 

sysselsättningsperspektiv och år 2004 sysselsatte 

denna sektor 72 procent av den totala arbetskraften 

i OECD-länderna. Även i fattigare länder kan 

emellertid tjänstenäringen vara en viktig arbetsgivare. 

Som ett exempel stod tjänstenäringen för 

ca 70 procent av sysselsättningen i den formella 

sektorn i Uganda år 2005. 23 

Att tjänstenäringens andel av den totala produktionen 

ökar i takt med att en ekonomi växer 

är ett generellt mönster som kan skönjas i de flesta 

ekonomier. Detta mönster kan förklaras både 

utifrån ett efterfrågeperspektiv och utifrån ett utbudsperspektiv. 

Från ett efterfrågeperspektiv behöver ett 

hushåll vid en inkomstökning inte längre lägga en 

lika stor andel av inkomsten på grundläggande 

behov som exempelvis mat och kläder, även om 

Figur 1 Tjänstenäringens andel av BNP (1970–2006) 

Andel (%) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1970 

1975 

Källa: UNSTATS 

Sverige 

Storbritannien 

USA 

Kina 

Indien 

1980 

1985 

1990 

1995 

2000 

2005

den totala konsumtionen av dessa varor stiger när 

inkomsten stiger. Istället spenderar hushåll en 

större andel av sin inkomst på resor, utbildning, 

kultur och underhållning, det vill säga olika tjänster. 

Även företag ökar sin efterfrågan på tjänster när 

inkomstnivån i ett land stiger. Detta beror på att 

en högre inkomstnivå leder till en ökad efterfrågan 

på mer avancerade produkter, vilka i allmänhet 

har ett större tjänsteinnehåll än enklare varor. 24 

Detta är den viktigaste förklaringen till att tjänstenäringens 

andel växer i takt med ett lands ekonomiska 

utveckling. 

Den utbudsrelaterade förklaringen har istället 

kopplingar till den ökade internationaliseringen 

genom utländska direktinvesteringar. Medan 

produktionen inom tillverkningsindustrin är lättare 

att flytta till länder med lägre produktionskostnader 

så är det i allmänhet svårare att flytta tjänsteproduktionen. 

Detta eftersom tjänster generellt sett 

är mycket mer differentierade och anpassade till 

lokala förutsättningar och preferenser. Den minskade 

industriproduktionen i flera i-länder har därför 

inneburit att tjänstenäringens andel av den totala 

produktionen har ökat. Dock blir det idag allt vanligare 

att även tjänsteproduktion förläggs i utlandet, 

exempel på detta är så kallade call centers som har 

blivit allt vanligare i utvecklingsländer som exempelvis 

Indien. Även mer kunskapsintensiva tjänster, 

såsom IT-tjänster, förläggs idag allt oftare till 

utvecklingsländer. 

Den internationella handeln 

med tjänster 

Internationell handel med tjänster sker när en 

producent och en konsument är baserade i olika 

länder eller ekonomier. Eftersom tjänsteutövandet 

förr i tiden ofta krävde fysisk närvaro mellan 

utövare och kund ansågs tjänster inom både den 

akademiska och den politiska världen länge som 

icke-handlingsbara. Men detta var en felaktig uppfattning 

då exempelvis tjänster relaterade till 

transport och resor har funnits så länge som det 

funnits handel med varor. Ett annat exempel på 

att tjänstehandel inte är ett nytt fenomen, är då 

utländska studenter redan år 1088 sökte sig till 

Bologna för att studera vid det första europeiska 

universitetet. 25 Denna företeelse är ett tidigt 

exempel på handel med utbildningstjänster. 

Men även om det har förekommit internationell 

tjänstehandel sedan en lång tid tillbaka, har höga 

transaktionskostnader kopplade till tid och avstånd 

inneburit att många tjänster varit svåra att handla 

med över nationsgränserna. 26 I och med teknologiska 

framsteg och politiska förändringar samt 

ändrade preferenser hos konsumenter och producenter, 

har dessa hinder på senare tid minskat. 

Idag är tillhandahållandet av en tjänst mindre 

beroende av fysisk närvaro av både producent 

och konsument. 

Framför allt har den nya informations- och 

kommunikationsteknologin revolutionerat handeln 

med tjänster. Man kan idag i större utsträckning 

och till ett lägre pris både lagra och transportera 

tjänster. Ett exempel på detta är musik som förr 

i tiden krävde närvaro av både tjänsteutövare 

(det vill säga musiker) och konsument (publik). 

Idag kan musik lagras och handlas med i butiker 

och över Internet och själva tjänsten har till följd 

av detta förvandlats till en insatsvara i produktionen 

av exempelvis en musikfil eller en CD-skiva. 

Dessa förändringar har bidragit till den stora 

ökningen i tjänstehandeln. En annan förklaring 

till den ökade handeln med tjänster är den ökade 

handeln med varor. Eftersom tjänster utgör en allt 

viktigare del i varuproduktionen och givet den 

ökade uppdelningen av företags produktionsprocess 

så har varuhandeln i stor utsträckning 

fungerat som en motor för den internationella 

tjänstehandeln. 

På grund av de förändrade förutsättningarna 

för tjänstehandeln samt tjänstenäringens ökade 

betydelse för den globala ekonomin så har intresset 

för området ökat. Det finns emellertid vissa svårigheter 

med att mäta den internationella handeln 

med tjänster. Anledningen till detta är att tjänster 

inte på samma sätt som varor fysiskt passerar mellan 

olika landsgränser. Istället måste andra källor och 

metoder användas för att uppskatta handeln. På 

grund av brister i dessa metoder är kunskap om 

tjänstehandeln fortfarande mycket begränsad 

och det är en lång väg kvar tills man har nått den 

täckning och tillförlitlighet som idag finns för 

varuhandeln. Faktum är att den handelsstatistik 

som presenteras i olika sammanhang inte sällan 

enbart inkluderar varuhandel. 

15

Tjänsthandelns utveckling 

I Figur 2 redovisas utvecklingen av den internationella 

handeln med tjänster samt dess andel i förhållande 

till den totala handeln. Sedan i början av 

1980-talet har den internationella tjänstehandeln 

ökat markant, från 365 miljarder USD år 1980 till 

3 257 miljarder USD 2007, vilket motsvarar en 

ökning med 9 gånger det ursprungliga värdet. 27 

Men eftersom varuhandeln också har ökat så har 

handeln med tjänster ändå legat relativt konstant 

runt 20 procent av den totala världshandeln. 

Med tanke på att tjänster utgör en allt större 

andel av världens totala produktionsvärde och har 

blivit en allt viktigare insatsvara i produktionen av 

varor, kan det tyckas anmärkningsvärt att tjänsters 

andel av den totala handeln inte har ökat i någon 

större utsträckning. Det finns flera förklaringar 

till detta. 

En förklaring kan kopplas till vissa tjänsters 

specifika egenskaper. Även om förutsättningarna 

för tjänstehandeln har förbättrats så finns det fortfarande 

tjänster som kräver samtida närvaro av 

både producent och konsument och varken kan 

lagras eller transporteras. Exempel på detta är hårklippning 

och läkarbesök. De tjänster som kräver 

samtida fysisk närvaro av både producent och 

konsument kan definieras som ”fasta” tjänster till 

skillnad från ”rörliga” tjänsterna som liksom varor 

kan transporteras och lagras (IT-kurser och juridisk 

expertis). 28 

Eftersom man inte kan handla med ”fasta” tjänster 

i traditionell mening så finns det andra sätt att förse 

utländska konsumenter. Detta kan exempelvis göras 

antingen genom att enstaka tjänsteutövare (utsända 

experter) eller enstaka tjänstekonsumenter (turister) 

Figur 2 Tjänstehandeln, värde och andel av total handel 

(1980–2007) 

140000 

Miljarder (USD) 

Tjänstehandeln 

Varuhandeln 

120000 

Tjänstehandelns andel av total handel 

100000 

80000 

60000 

40000 

20000 

16 

0 

2006 

2004 

2002 

2000 

1998 

1996 

1994 

1992 

1990 

1988 

1986 

1984 

1982 

1980 


Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent av total handel. 

% 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

tillfälligt befinner sig i ett annat land för att sälja 

eller köpa en tjänst. Den tjänsteförsäljning som 

sker på dessa båda sätt ingår tillsammans med den 

rörliga tjänsteförsäljningen, i den traditionella 

definitionen av tjänstehandel, som bl. a. redovisas 

i Figur 2. Det är detta vi avser när vi i fortsättningen 

av detta kapitel talar om tjänstehandel. 

Vidare kan ett tjänsteföretag även mer permanent 

etablera sig i ett annat land, och via ett dotterbolag 

sälja sina tjänster. Denna typ av tjänsteförsäljning 

i utlandet ingår emellertid inte i den traditionella 

definitionen av tjänstehandel. Däremot ingår den 

i en bredare bild av tjänstehandel som förekommer 

i WTO:s avtal om handel med tjänster. Vi kommer 

att återkomma till detta i det sista avsnittet av 

detta kapitel. 

En annan förklaring är att ett lands tjänstenäring 

även utgörs av tjänster inom den offentliga sektorn, 

såsom hälso- och sjukvård, förvaltning och försvarsmakt. 

Dessa tjänster är i stor utsträckning 

nationellt bundna och inkluderas inte i statistiken 

över internationell tjänstehandel. 

Slutligen existerar det olika typer av hinder 

för tjänstehandeln som begränsar handeln mellan 

olika länder. Eftersom tjänster till skillnad från 

varor inte passerar gränskontroller, kan man inte på 

samma sätt som för varor ta ut tullar och avgifter. 

Istället existerar det andra typer av hinder som ofta 

är kopplade till olika länders inhemska lagar och 

regleringar. Denna typ av hinder är i allmänhet 

mindre synliga och mer komplexa än tullar och 

avgifter och har en mycket dämpande effekt på 

handeln. 29 

Vilka tjänster handlas mest med? 

För de flesta länderna förekommer endast en 

väldigt grov sektorsuppdelning i den tillgängliga 

statistiken för internationell tjänstehandel. I allmänhet 

delas tjänstehandeln in i tre övergripande 

kategorier: transporter, resor och övriga tjänster. Som 

tidigare konstaterats så har tjänstehandel kopplad 

till transport och resor alltid varit viktiga ekonomiska 

aktiviteter. Under senare år har emellertid 

kategorin övriga tjänster blivit allt större, detta 

beror till stor del på tjänstehandelns nya förutsättningar 

som nämnts ovan, vilka har inneburit att 

handeln med tjänster har underlättats. 

Som framgår i Figur 3 så är handeln med 

”övriga tjänster” idag lika stor som transporter 

och resor tillsammans. Kategorin övriga tjänster 

omfattar en stor spridning av tjänster såsom finansiella 

tjänster, distribution, kommunikation, byggnadstjänster 

etcetera. Den internationella handeln

med ”övriga tjänster” ökar dessutom snabbare än 

den totala varuhandeln och har dessutom en större 

potential att accelerera. 30 

I Figur 4 kan vi se utvecklingen av den svenska 

exporten uppdelat i de tre huvudkategorierna. 

Även för Sveriges del så är det framför allt kategorin 

”övriga tjänster” som har ökat under det senaste 

decenniet. År 2007 utgjorde denna sektor mer än 

60 procent av den totala tjänstehandeln. 

Vad består då kategorin ”övriga tjänster” av? 

På internationell nivå finns inte mer detaljerad 

data än det som redovisats ovan. Däremot kan vi 

titta närmare på hur det ser ut för svensk export. 

I Figur 5 kan vi se hur stor andel av den totala 

exporten av ”övriga tjänster” som respektive 

undersektor utgjorde år 2007. 

Som framgår i diagrammet står de så kallade 

”övriga affärstjänsterna” för den absolut största 

Figur 3 Världens totala export av tjänster, 

miljarder USD (1990–2007) 


1800 

Transporter 

1600 Resor 

Övriga tjänster 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

1990 

1995 


2000 

2005 

2007 

Figur 5 Svensk export av ”övriga tjänster”, uppdelat på 

olika underkategorier (2007) 

Källa: SCB 

Personliga tjänster, kultur m.m., 1% 

Offentliga tjänster, 1% 

Kommunikation, 5% 

Byggtjänster, 3% 

Försäkringar, 2% 

Finansiella tjänster, 5% 

Data- och infotjänster, 12% 

Licenser/royalities, 14% 

Övriga affärstjänster, 57% 

delen av kategorin, cirka 57 procent. Denna sektor 

innehåller tjänster som exempelvis juridiska och 

ekonomiska tjänster, forskning och utveckling samt 

olika tjänster som behövs i samband med varuhandeln. 

Av den totala svenska tjänsteexporten 

utgörs alltså mer än en tredjedel av sektorn ”övriga 

affärstjänster”. 

Tjänstebalansen i olika områden 

Genom att titta på tjänstebalansen i olika regioner 

kan det konstateras att det är de mer utvecklade 

regionerna Nordamerika och Europa som har ett 

handelsöverskott vad gäller tjänster, medan övriga 

regioner har ett handelsunderskott. Handelsöverskottet 

har för dessa regioner även ökat under den 

givna perioden. 

Figur 4 Svensk tjänstehandel uppdelat på kategorier, 

miljarder USD (1990–2007)) 


45 

Transporter 

40 Resor 

Övriga tjänster 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1990 

1995 

Källa: WTO. Statistics Database 

2000 

2005 

Figur 6 Tjänstebalansen i olika regioner, 

miljarder USD (1997–2007) 

250 


1997 

2002 

200 

2007 

150 

100 

50 

0 

-50 

-100 

Nordamerika 

Syd- och 

Centralamerika 

Europa 

Källa: WTO International Trade Statistics 2008 

Afrika 

Mellanöstern 

2007 

Asien 

17

Störst är ökningen i Europa, som har mer än 

tredubblat sitt handelsöverskott av tjänster det 

senaste decenniet. Med andra ord har Europa 

under senare år blivit en allt större nettoexportör 

av tjänster. Afrika och Mellanöstern har haft en 

negativ utveckling vad gäller tjänstebalansen 

(underskottet har ökat), medan motsatt trend går 

att finna i Asien och i Syd- och Centralamerika 

(underskottet har minskat). 

Liksom för Europa totalt sett har Sverige haft 

en positiv utveckling av tjänstebalansen under det 

senaste decenniet. Fram till 2002 var emellertid 

Sverige en nettoimportör av tjänster. Efter 2003 

har både svensk tjänsteimport och -export ökat 

men tillväxten i exportsektorn har varit större, 

vilket har lett till en ökad nettoexport av tjänster. 

År 2007 hade Sverige en nettoexport på 16 miljarder 

USD i tjänstehandeln. 

Viktiga aktörer i handeln 

med tjänster 

Det har tidigare konstaterats att tjänstenäringen 

både utgör en större andel och är mer diversifierad 

i mer utvecklade ekonomier. Dessa länder har därför 

även en mer utvecklad handel med tjänster och 

dominerar världsmarknaden både som exportörer 

och importörer. I Tabell 7 beskrivs tjänstehandeln 

för de största tjänstehandelsländerna. Både vad 

gäller tjänsteimport och tjänsteexport så är det tre 

stora länder som dominerar världsmarknaden: 

USA, Storbritannien och Tyskland. 

Högst upp på listan befinner sig USA som har 

14 procent av den totala tjänsteexporten och strax 

Tabell 7 Länder som dominerar världshandeln med tjänster (2007) 

Exportörer Värde (md 

USD) 

18 


procentuell 

förändring 

(2000-2007) 

under 11 procent av tjänsteimporten. Därefter följer 

andra industriländer i Europa samt Japan. 

Det är anmärkningsvärt att Kina befinner sig på 

plats nummer sju samt plats nummer fem, på 

export- respektive importsidan, med tanke på hur 

relativt liten andel av Kinas ekonomi som utgörs av 

tjänstenäringen. 

Kina har haft en mycket hög tillväxttakt under 

de senaste åren. Mellan 2000-2007 ökade Kinas 

tjänsteexport med 22 procent och importen med 

20 procent per år. 

Sverige hamnade år 2007 på plats 15 på exportsidan 

(med 1,9 procent av världshandeln) och på 

plats 18 på importsidan (1,5 procent av världshandeln). 

Tillväxten för svensk tjänsteexport var 

för tidsperioden 2000-2007 högre än för importen, 

18 procent jämfört med 11 procent. Motsvarande 

siffror för den svenska varuhandelns utveckling 

var på exportsidan 10 procent och importsidan 

11 procent. Den svenska tjänstehandeln har alltså 

under det senaste decenniet vuxit snabbare än 

den svenska varuhandeln. 

Tjänstehandel i WTO:s avtal 

– en bredare bild 

Som tidigare nämnts finns det flera hinder som 

begränsar handeln med tjänster. Förhandlingar om 

att minska dessa hinder internationellt pågår bland 

annat inom ramen för Världshandelsorganisation 

WTO. Sedan Uruguayrundan har förhandlingar 

om tjänstehandeln ingått som en del av WTO- 

förhandlingarna. Avtalet som reglerar handeln 

med tjänster i WTO är ”det generella avtalet om 

Importörer Värde (md 

USD) 


procentuell 

förändring 

(2000-2007) 

1. USA 456 13,9 7 1. USA 336 10,9 7 

2. Storbr. 273 8,3 13 2. Tyskland 251 8,1 10 

3. Tyskland 206 6,3 15 3. Storbr. 194 6,3 10 

4. Frankrike 137 4,2 8 4. Japan 149 4,8 5 

5. Spanien 128 3,9 14 5. Kina 129 4,2 20 

6. Japan 127 3,9 9 6. Frankrike 124 4,0 11 

7. Kina 121 3,7 22 7. Italien 118 3,8 12 

8. Italien 111 3,4 10 8. Spanien 98 3,2 17 

9. Indien 90 2,7 28 9. Irland 94 3,1 17 

10. Irland 89 2,7 25 10. Holland 87 2,8 8 

. . . . . . . . 

15. Sverige 64 1,9 18 18. Sverige 48 1,5 11 

Världen 3290 100 12 Världen 3085 100 12 


Anm.: Miljarder USD i löpande priser. Tabellen innehåller intra-EU handel.

handeln med tjänster”, GATS 31 , som utgör en av de 

tre grundpelare som WTO vilar på. I GATS delas 

tjänstehandeln upp i fyra olika leveranssätt. 

• Leveranssätt 1. 

Gränsöverskridande handel innebär 

att en tjänst levereras till ett annat land. Detta 

avser de tjänster som vi tidigare har kategoriserat 

som ”rörliga” tjänster och är det leveranssätt som 

mest påminner om varuhandeln. Exempel på 

gränsöverskridande handel är försäljning av 

konsulttjänster via Internet mellan två länder. 


Konsumtion utomlands är när ett 

lands konsumenter åker till ett annat land för att 

konsumera tjänsten (t.ex. turism) 


Lokal etablering innebär att tjänsten 

levereras genom att leverantören etablerar sig i 

ett annat land och på så sätt förser den utländska 

marknaden (försäljning via dotterbolag i utlandet). 

I statistiken över tjänstehandel inkluderas vanligtvis 

inte detta leveranssätt. 


Tillfällig personrörlighet innebär 

att leveransen sker genom att en fysisk person 

tillfälligt vistas ett annat land (t ex en IT-expert 

som utför tillfälligt arbete i ett annat land). 

I den ”traditionella” definitionen av tjänstehandeln 

som vi hittills har tittat på, inkluderas alla leveranssätt 

utom leveranssätt 3 (dotterbolags försäljning i 

utlandet). Data för den traditionella tjänstehandeln 

(dvs. 1, 2 och 4) går att finna i ett lands betalningsbalans. 

32 Det finns emellertid flera brister i dessa 

data, i synnerhet för leveranssätt 4, tillfällig personrörlighet, 

som i allmänhet uppskattas genom att 

titta på penningförsändelser till hemlandet. Detta 

mått är mycket bristfälligt och på internationell 

nivå har man ännu inte lyckats enas om en gemensam 

definition på ”tillfällig rörlighet”. I allmänhet 

uppskattas emellertid detta leveranssätt endast 

utgöra några enstaka procent av den totala globala 

tjänstehandeln. Däremot kan det ha stor bäring för 

enskilda länder, i synnerhet vissa utvecklingsländer 

som är mycket beroende av att dess medborgare 

skickar hem pengar från utlandet. 

Vad gäller leveranssätt 3, så får man istället 

hämta data från ett lands dotterbolags försäljning 

i utlandet. Sådan information finns dock inte tillgänglig 

för alla länder då det krävs information om 

försäljning på företagsnivå. Detta kan i synnerhet 

vara känsligt för ett land som endast har några 

enstaka företag i en specifik sektor med dotterbolag 

i utlandet. Endast ett fåtal länder redovisar därför 

dotterbolagens försäljning i utlandet. 

I Tabell 8 ges en uppskattning av de olika leveranssättens 

andel av den totala tjänstehandeln 

enligt GATS. Enligt denna uppskattning beräknades 

leveranssätt 1 och 3 år 2004 vara lika stora och 

tillsammans stå för mer än 80 procent av den totala 

tjänstehandeln. Enligt tabellen är det lokal etablering 

som ökar mest av de olika leveranssätten. 

Med tanke på de stora brister som finns i statistiken 

på tjänsteområdet bör man emellertid tolka dessa 

siffror med stor försiktighet. 

Tabell 8 Tjänstehandelns storlek (enligt GATS) efter leveranssätt i miljarder USD och procent (1997 och 2006) 

1997 2006 

Leveranssätt Värde Andel (%) Värde Andel (%) 

(md USD) (md USD) 

1 Gränsöverskridande handel 890 41,0 2000 41,2 

2 Konsumtion utomlands 430 19,8 750 15,5 

3 Lokal etablering/ Dotterbol. försäljning i utlandet 820 37,8 2000 41,2 

4 Tillfällig personrörlighet 30 1,4 100 2,1 

Total tjänstehandel 2170 28,3 4850 28,7 

Total handel (tjänster och varor) 7658 100 16908 100 

Källa: Deardorff and Stern (2005); beräkningar av Bernard Hoekman, baserat på WTO (2007) 

19

Dotterbolags försäljning i utlandet 

Internationell försäljning av både varor och tjänster 

kan ske genom dotterbolags försäljning i utlandet. 

Denna typ av försäljning är emellertid speciellt 

viktig för tjänster eftersom det i vissa fall är det 

enda sättet att tillhandahålla en tjänst, och i många 

fall nödvändigt för att kunna konkurrera effektivt 

med inhemska tjänsteföretag. Det är med anledning 

av detta som dotterbolags försäljning i utlandet har 

inkluderats i GATS definition. 

Det finns emellertid ett problem med att inkludera 

dotterbolags försäljningar av tjänster i utlandet 

i ett lands totala tjänstehandel, då det väcker frågan 

om var gränsen går mellan internationell handel 

och utländska direktinvesteringar. Om man argumenterar 

för att dotterbolags tjänsteförsäljning 

i utlandet bör inkluderas i tjänstehandeln, borde man 

kunna argumentera för att denna typ av försäljning 

av varor även inkluderas som en del i varuhandeln. 

Däremot, om man bortser från dotterbolags försäljning 

av tjänster så kan man ifrågasätta om hänsyn 

tas till tjänsters specifika egenskaper som gör att de 

inte kan tillhandahållas på samma sätt som varor. 

Oavsett hur man väljer att definiera begreppet 

tjänstehandel är det viktigt att vara tydlig med vad 

som avses, samt att man är medveten om varu- 

och tjänstehandelns olika förutsättningar. 

Eftersom det är få länder som sammanställer 

data över dotterbolagens försäljning i utlandet är 

det idag inte möjligt att få den totala försäljningen 

som sker via dotterbolag på global nivå. Men för 

att få en bild av storleksförhållandet mellan handeln 

samt dotterbolags försäljning av både varor och 

tjänster kan vi titta på världens största tjänsteexportör, 

USA, som även är ett av de få länder som 

har tillgänglig statistik på detta område. 

Tabell 9 visar USA:s handel med tjänster och 

varor samt amerikanska dotterbolags försäljning i 

utlandet. Denna tabell sammanför total försäljning 

20 

av både varor och tjänster via handel samt via 

direktinvesteringar, och ger en mer komplett bild 

av de internationella ekonomiska aktiviteterna. 

Som framgår i tabellen är den ”traditionella” 

tjänsteexporten endast ca en tredjedel av varuexporten 

(362/904). Om man däremot inkluderar 

dotterbolagens försäljning av tjänster i utlandet 

(enligt GATS definition) så är istället tjänsteexporten 

dubbelt så stor som varuexporten (2323/904). 

Enligt GATS definition är alltså USA:s tjänsteexport 

betydligt större än deras varuexport. Om vi slutligen 

även tar hänsyn till amerikanska dotterbolags försäljning 

av varor så utgör den amerikanske tjänsteexporten 

(enligt GATS) ca två tredjedelar av den 

totala amerikanska ”varuförsäljningen i utlandet” 

(2323/3157). 

Tabell 9 USA:s tjänste- och varuhandel och dotterbolags försäljning, miljarder USD (2005) 

Tjänster 

Varor 

Export Import 

Handel med tjänster (leveranssätt 1,2 och 4 ) 362 282 

Dotterbolags försäljning av tjänster (leveranssätt 3) 1961 1430 

Total tjänstehandel (enligt GATS) 2323 1712 

Handel med varor 904 1733 

Dotterbolags försäljning av varor 2253 1079 

Total försäljning av varor i utlandet 3157 2812 

Källa: Bureau of Economic Analysis & WTO International Trade Statistics 

Anm.: Data för tjänster som levereras genom utländska dotterbolag inkluderar majoritetsägda företag oavsett procentuellt ägarskap. Vidare exkluderas alla 

dotterbolag i banksektorn, då årlig data över försäljning i bank-sektorn för tillfället inte finns tillgänglig.

4. Regional integration i världshandeln 

Som har nämnts i de tidigare kapitlen har globaliseringen 

bidragit till att världsekonomin blivit allt 

mer integrerad. Teknologiska framsteg har underlättat 

handel mellan fjärran länder. Trots denna 

utveckling är den internationella handeln fortfarande 

i mångt och mycket regionalt orienterad. 

Det här kapitlet undersöker den regionala integrationen 

i världshandeln och belyser dess bakomliggande 

faktorer som är av både ekonomisk och 

politisk karaktär. 

Regional handel 

i globaliseringens tidevarv 

En förklaring till att världsekonomin har vuxit och 

blivit allt mer integrerad är att den internationella 

handeln med varor och tjänster har ökat och dessutom 

vuxit snabbare än den inhemska produktionen 

i de flesta länder. 

Det ökade flödet av varor och tjänster har bland 

annat främjats av teknologiska framsteg och förändrade 

globala investerings- och produktionsmönster. 

Dessutom har utvecklingen, bland annat 

av det multilaterala handelssystemet i form av 

Tabell 10 Intra- och interregional varuhandel (2006) 

Varuhandel 2006 Mottagare (Importregion) 

Värde (Miljarder US dollar) 

Avsändare 

(Exportregion) 

Nordamerika 

Syd och 

Centralamerika 

GATT och sedermera WTO, bidragit till sänkta tullar, 

vilket har minskat kostnaderna för att bedriva 

internationell handel. 

Men även om globaliseringen har medfört 

reducerade kostnader för att bedriva internationell 

handel med fjärran länder, visar det sig att länder 

först och främst handlar med närliggande länder. 

Det vill säga, ju längre ifrån varandra två länder 

ligger desto mindre handel har de sinsemellan. 

Den regionala dimensionen i handelsutvecklingen 

och avståndets inverkan på handelns riktning 

illustreras i Tabell 10, som visar den så kallade 

intra- och inter-regionala handeln med varor i 

världen för sju geografiska regioner år 2006. 33 

Den intra-regionala handeln är den interna 

handeln inom regionerna (handeln mellan länder 

som tillhör samma geografiska region) och utgörs 

av diagonalen i tabellen. Den inter-regionala 

handeln är den externa handeln mellan regionerna 

(handeln mellan länder som inte tillhör samma 

geografiska region). 34 

Som vi kan se svarar den intra-regionala varuhandeln 

för en betydande andel, och i vissa fall för 

merparten, av regionernas totala varuhandel. För 

Europa uppgick den intra-regionala varuexporten 

Europa 

Nordamerika 905 107 279 8 22 42 314 1678 

Syd- och Centralam. 135 111 86 6 11 8 62 430 

Europa 430 67 3651 142 120 129 366 4963 

OSS 24 8 246 80 6 13 46 426 

Afrika 80 11 148 1 33 6 73 363 

Mellanöstern 72 4 103 3 21 72 340 645 

Asien och Oceanien 708 69 604 50 70 111 1638 3278 

Världen 2355 378 5118 290 283 381 2839 11783 

Andel av respektive regions totala varuexport 

Avsändare 

(Exportregion) 

Nordamerika 53,9 6,4 16,6 0,5 1,3 2,5 18,7 100 

Syd- och Centralam. 31,4 25,9 20,1 1,4 2,6 1,8 14,4 100 

Europa 8,7 1,3 73,6 2,9 2,4 2,6 7,4 100 

OSS 5,7 1,8 57,9 18,9 1,3 3,1 10,7 100 

Afrika 22,0 3,1 40,8 0,4 9,0 1,7 20,0 100 

Mellanöstern 11,2 0,7 15,9 0,5 3,2 11,1 52,6 100 

Asien och Oceanien 21,6 2,1 18,4 1,5 2,1 3,4 50,0 100 

Världen 20,0 3,2 43,4 2,5 2,4 3,2 24,1 100 

Källa: WTO International Trade Statistics. 

Anm.: Miljarder USD i löpande priser och procent. OSS Oberoende Staters Samvälde 35 

OSS 

Afrika 

Mellanöstern 

Asien och 

Oceanien 

Världen 

21

– exporten som går från europeiska länder till 

andra europeiska länder – till 3651 miljarder USD 

år 2006, vilket motsvarade cirka 74 procent av 

Europas totala varuexport. Den intra-regionala 

varuhandeln utgjorde även merparten av den 

totala varuhandeln för Nordamerika (905 miljarder 

USD, 54 procent) och hälften av handeln för Asien 

och Oceanien (1638 miljarder USD, 50 procent). 

Eftersom länder i dessa regioner mestadels handlar 

med andra länder inom samma region, verkar det 

vara så att det geografiska avståndet är en betydande 

faktor för volymen av den internationella 

handeln, i alla fall för dessa regioner. 

För Afrika och Mellanöstern svarade den intraregionala 

varuhandeln emellertid för en mycket 

liten andel av den totala handeln (9 respektive 11 

procent). Mellanösterns största exportregion var 

Asien och Oceanien medan Afrikas största exportregion 

var Europa. För Mellanösterns exportmönster 

verkar det geografiska avståndet ändå 

spela en roll eftersom Mellanöstern angränsar geografiskt 

till Asien och Oceanien. Men för Afrika ger 

resultaten i tabellen en indikation om att det inte 

bara är det geografiska avståndet mellan länder 

som förklarar den internationella handelns storlek 

och riktning. 

Gravitationsmodellen: 

köpkraft och avstånd 

En förklaring till ovanstående handelsmönster 

finns att hitta i den så kallade gravitationsmodellen. 

Gravitationsmodellen har kommit att bli det dominerande 

verktyget vid empiriska analyser av internationell 

handel och utländska direktinvesteringar. 

36 Modellen är egentligen inte baserad på 

ekonomisk teori utan kommer ursprungligen från 

Figur 7 Svensk varuexport fördelade efter regioner (2007) 

% 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

22 

EU27 

Övriga 

Europa 

Källa: Kommerskollegium (2008) 

Afrika 

Amerika 

Asien 

Oceanien 

m fl 

Newtons gravitationslag. Förenklat säger denna 

lag att dragningskraften mellan två kroppar är 

proportionell till kropparnas massor och omvänt 

proportionell till avståndet mellan dem. 

I internationell handel innebär det att storleken 

på handeln mellan två länder är proportionell mot 

ländernas samlade BNP och omvänt proportionell 

mot det geografiska avståndet mellan dem. Utfallet 

blir således att ju större marknad och ju kortare 

avstånd det är mellan två länder desto mer handel 

har de sinsemellan. 

Enligt den litteratur som finns inom detta 

område visar studier att dessa två variabler, BNP 

och det geografiska avståndet, förklarar merparten 

av den totala handeln mellan länder. Om vi bara 

undersöker avståndets inverkan på handeln, visar 

studier på att en procents ökning i distans (geografiskt 

avstånd) mellan två länder minskar handeln 

dem emellan med cirka 10 procent, allt annat lika. 37 

För att illustrera gravitationsmodellens egenskaper 

på ett enkelt sätt, kan det konstateras att 

Sveriges handel med Tyskland är större än Sveriges 

handel med Estland. Det kan förklaras av Tysklands 

stora marknad och köpkraft. Samtidigt är Sveriges 

handel med Finland större än Sveriges handel med 

Nya Zeeland, vilket har att göra med det korta 

geografiska avståndet mellan Sverige och Finland. 

Avståndet mellan två länder kan i detta sammanhang 

ses som ett mått på de handelskostnader som 

finns mellan länderna. 

Utifrån gravitationsmodellen går det även att 

ge en förklaring till Afrikas handelsmönster som 

presenterades i den ovanstående tabellen. Handeln 

inom Afrika är väldigt liten till följd av den svaga 

köpkraft som finns i Afrika. Det faktum att nästan 

hälften av Afrikas export istället går till Europa kan 

omvänt förklaras av Europas stora marknad och 

därmed stora köpkraft. 

Figur 8 Svensk export av tjänster fördelade 

efter regioner (2006) 

Källa: OECD Statistics Database 

EU27, 52% 

Oceanien m fl, 5% 

Asien, 8% 

Amerika, 17% 

Afrika, 1% 

Övriga Europa, 17%

För att illustrera gravitationsmodellens egenskaper, 

presenteras Sveriges export av varor fördelade på 

regioner efter bestämmelseland i Figur 7. Sveriges 

export av varor till närliggande länder är stor. 

Exporten till EU(27) svarar för cirka 60 procent av 

det totala svenska exportvärdet. Om vi lägger till 

svensk export till de övriga europeiska länderna 

kommer vi upp till en andel på cirka 75 procent. 

Exporten till Europa svarar således för tre fjärdedelar 

av det totala svenska exportvärdet. 

I Figur 7 kan vi också se att exporten till Amerika 

(både Nord- och Sydamerika) utgör cirka 11 procent 

av Sveriges export samtidigt som exporten till 

Afrika endast utgör cirka 2,5 procent av Sveriges 

export. Även om avståndet mellan Sverige och 

Afrika är kortare än avståndet mellan Sverige och 

Amerika, har vi mer handel med Amerika. Enligt 

gravitationsmodellen kan detta handelsmönster 

förklaras av Amerikas stora köpkraft och omvänt 

av Afrikas svaga köpkraft. 

Sveriges export av tjänster fördelade på regioner 

uppvisar ett liknande mönster som kan ses i Figur 

8. Merparten av Sveriges export av tjänster år 2006 

gick till EU(27) (52 procent) där Tyskland var det 

största mottagarlandet (8 procent). En annan stor 

mottagarregion av svensk tjänsteexport var Övriga 

europeiska länder (17 procent). Den sammanlagda 

exporten av tjänster till Europa uppgick således till 

cirka 70 procent av Sveriges totala export av tjänster. 

Även Amerika var en stor destination för Sveriges 

tjänsteexport (17 procent) där USA var det största 

mottagarlandet (13 procent). 

Gravitationsmodellen kan förklara en stor del 

av handelns riktning men inte allt. Vid analyser av 

handelns storlek och mönster brukar man vanligtvis 

komplettera gravitationsmodellen med ett antal 

ytterligare faktorer som har betydelse. Dessa faktorer 

är av både ekonomisk och politisk natur och 

kan samtidigt ge en ytterligare förklaring till varför 

handeln är koncentrerad regionalt som vi såg i den 

föregående tabellen. 

Förklaringsfaktorer som vanligtvis inkluderas är: 

(i) tullar (ökade tullar och skatter har en negativ 

effekt på handeln mellan två länder), 

(ii) gemensam valuta (positiv effekt på handeln 

mellan två länder), 

(iii) kolonialt förflutet (positiv effekt på handeln 

mellan två länder). 

(iv) gemensam landsgräns (positiv effekt på 

handeln mellan två länder), och 

(v) gemensamt språk (positiv effekt på handeln 

mellan två länder). 

Flera av dessa kompletterade faktorer och specifikt 

de första två, brukar uttrycka sig i olika former av 

regionala handelsavtal. Dessa avtal syftar till att 

liberalisera handeln mellan medlemsländerna. 

I WTO:s legala texter är regionala handelsavtal 

ett samlingsnamn för frihandelsområden och tullunioner. 

Termen används även för avtal som inte 

är regionala i dess geografiska betydelse. De flesta 

(90 procent) av de regionala handelsavtal som 

existerar idag är emellertid så kallade intra- 

regionala handelsavtal som innehåller länder 

som tillhör samma geografiska region. 38 

Den vanligaste formen av handelsavtal är frihandelsavtalen. 

Frihandelsavtalen innebär att de 

deltagande länderna tar bort i stort sett alla tullar 

mot varandra i den bilaterala handeln. Exempel på 

frihandelsavtal är NAFTA, ASEAN och EFTA. En 

djupare form av integration utgörs av tullunioner, 

i vilken alla medlemsländer även enas om en 

gemensam handelspolitik mot resten av världen. 

EU är ett exempel på en tullunion. EU har även 

gått längre i integrationen och bildat en så kallad 

gemensam marknad och infört en gemensam 

valuta. 39 

Under de senaste åren har regionala handelsavtal 

formats i allt snabbare takt runt om i världen. 

Denna utveckling kan ses i Figur 9. 

Idag finns det cirka 400 regionala handelsavtal 

runt om i världen som är notifierade till GATT/ 

WTO. 40 Av dessa är cirka hälften i kraft idag. De 

resterande handelsavtalen är fortfarande under 

förhandling. 41 En intressant iakttagelse i figuren är 

den signifikanta tillväxten av handelsavtal efter 

bildandet av WTO 1995. 

Figur 9 Regionala handelsavtal, notifierade 

och aktiva (1948–2008) 

Antal 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Notifierade till GATT/WTO 

Notifierade till GATT/WTO och trätt i kraft 

WTO 

bildas 

1948 1953 1958 1963 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2008 

Källa: WTO RTA Gateway. 

Anm.: Avser tidsperioden mellan 1948 till och med 10 augusti 2008 

23

Regionala handelsavtal påverkar 

handelns riktning 

Även om det tillkommit allt fler regionala handelsavtal 

under senare år bör det konstateras att antalet 

handelsavtal inte direkt säger något om effekten av 

de enskilda avtalen. Det har att göra med att regionala 

handelsavtal är av olika former och har olika 

täckning. Vissa handelsavtal innefattar bara en 

begränsad liberalisering av varuhandeln medan 

andra avtal möjliggör att länder sinsemellan 

avvecklar handelshinder och skapar en gemensam 

marknad med en gemensam handelsregim. 

Ett mer långtgående och fördjupat regionalt 

handelsavtal har sannolikt större bäring på handeln 

i stort än ett mindre omfattande avtal. På samma 

sätt har ett regionalt handelsavtal mellan två stora 

länder sannolikt större bäring på världshandeln 

än flera separata handelsavtal mellan små länder 

tillsammans. 

Det totala antalet regionala handelsavtal kan 

däremot säga något om andelen av den internationella 

handeln som går igenom handelsavtalen. 

Enligt en rapport från Världsbanken år 2005, 

svarar de regionala handelsavtalen för 40 procent 

av världshandeln. 42 EU och NAFTA är de största 

aktörerna vilket kan ses i Tabell 11 som visar den 

intra-regionala handeln för fem regionala handelsavtal 

mellan 1997 och 2007. 

Som framgår av siffrorna i tabellen svarar EU:s 

intra-export för cirka 26 procent (3622/13950) av 

Tabell 11 Varuhandel för utvalda regionala handelsavtal (1997–2007) 

24 

den totala varuexporten i världen år 2007. Om vi 

även inkluderar NAFTA:s intra-handel kommer 

vi upp till en andel på cirka 33 procent av världsexporten. 

Vi kan även se att EU:s och NAFTA:s 

intra-handel utgör merparten av deras totala handel, 

68 procent för EU och 51 procent för NAFTA. För 

ASEAN, MERCOSUR och Andinska gemenskapen 

är intra-exporten mer blygsam med andelar om 

25, 14, respektive 8 procent av den totala varuexporten. 

Regional tillväxt och 

global frihandel 

Frågan om de regionala handelsavtalen har så 

kallade handelsalstrande eller handelsomfördelande 

effekter är ett omskrivet ämne i litteraturen. 43 

De empiriska studier som har undersökt effekterna 

av handelsliberaliseringar och andra åtaganden, 

visar att regionala handelsavtal generellt sett 

ökar handeln mellan medlemsländerna. 44 Det finns 

flera förklaringar till varför de regionala handelsavtalen 

skulle öka den interna handeln mellan 

medlemsländerna. En förklaring har helt enkelt att 

göra med de tullsänkningar som tillämpas i den 

bilaterala handeln när länder går samman och 

exempelvis bildar ett frihandelsavtal. 

De regionala handelsavtalen möjliggör samtidigt 

att medlemsländernas företag får tillträde till en 

stor regional marknad, som är större än den 

inhemska marknaden, där deras företag kan växa 

1997 1999 2001 2003 2005 2007 

Europeiska Unionen (27) 

Total export 2357 2469 3149 4066 5320 

Intra export 1629 1677 2166 2756 3622 

Andel (%) 69 68 69 68 68 

NAFTA 

Total export 1014 1071 1148 1163 1479 1853 

Intra export 495 580 637 652 825 952 

Andel (%) 49 54 56 56 56 51 

ASEAN 

Total export 356 362 388 475 655 864 

Intra export 88 81 91 116 165 216 

Andel (%) 25 22 23 24 25 25 

MERCOSUR 

Total export 83 74 88 106 164 224 

Intra export 21 15 15 13 21 32 

Andel (%) 25 20 17 12 13 14 

Andinska gemenskapen 

Total export 25 23 25 30 51 76 

Intra export 2 2 2 3 5 6 

Andel (%) 9 7 9 10 9 8 

Världen 

Total export 5591 5712 6191 7585 10485 13950 

Källa: WTO International trade statistics. Anm.: Löpande priser miljarder USD.

sig starka och successivt bättre klara av den internationella 

konkurrensen. 

Ett antal studier har även funnit resultat som 

pekar på ökade välfärdsvinster av djupare integrationsarrangemang. 

Om länder inom ett frihandelsområde 

fördjupar samarbetet och exempelvis 

bildar en tullunion, minskar bland annat sannolikheten 

för transithandel och konkurrenssnedvridningar 

inom frihandelsområdet. 45 

Vinsterna av att få tillgång till ett frihandelsområde 

förklarar också varför ett ökande antal 

länder valt att gå med i redan existerande regionala 

handelsavtal. Den så kallade dominoteorin är uppbyggd 

på dessa tankar. 46 Den visar att kostnaden 

för de länder som står utanför ett frihandelsområde 

ökar i takt med att allt fler länder ansluter sig. 

På samma gång som de regionala handelsavtalen 

ökar den interna handeln för medlemsländerna 

finns det samtidigt en stor osäkerhet inför dess 

effekter på tredje part. Det vill säga, de länder som 

inte är med i samarbetet. Även om det finns studier 

som pekar på att de regionala handelsavtalen har 

handelsalstrande effekter för alla parter, pekar de 

flesta studier på att de leder till att handeln i världen 

omfördelas och snedvrids till förmån för de länder 

som är med i frihandelsområdena. 47 Det betyder 

att handeln mellan medlemsländerna ökar, men 

på bekostnad av handeln med resten av världen. 

Ett sådant scenario kan leda till negativa välfärdseffekter, 

främst för de länder som inte omfattas 

av avtalet. 

Vi ska dock komma ihåg att formandet av regionala 

avtal egentligen går emot en av WTO:s grundprinciper, 

principen om icke-diskriminering. 

WTO:s regelverk tillåter dock att länder sluter 

sådana avtal under vissa omständigheter. Framförallt 

måste avtalet täcka en väsentlig del av varu- 

och tjänstehandeln, det måste ha genomförts inom 

en viss tid och det får inte leda till att tullar eller 

andra handelsregleringar höjs mot länder som inte 

ingår i avtalet. Avtalet får inte ha som syfte att försvåra 

handeln för länder utanför avtalet. 

25

5. Multinationella företag och direkt- 

investeringar i utlandet 

De multinationella företagen och deras internationella 

produktionsnätverk har blivit en allt viktigare 

del av världshandeln. De svarar för cirka två tredjedelar 

av all handel i världen och står för nästan 

alla investeringar i världen. Detta kapitel avser att 

presentera några trender och utvecklingsmönster 

om de multinationella företagen och deras försäljningsaktiviteter. 

Multinationella företag i en 

globaliserad världsekonomi 

Multinationella företag är företag som är verksamma 

i flera länder. Mer specifikt är multinationella 

företag, företag som består av ett moderbolag 

som äger en betydande andel (minst 10 procent av 

de röststarka aktierna) av ett eller flera andra företag 

(dotterbolag) som är verksamma i ett annat land 

än moderbolaget. 

De multinationella företagen utgör en vital 

komponent av den globala världsekonomin. 

De har en central roll inom den internationella 

handeln, är drivande i utvecklingen av information 

och kommunikationsteknologier samt nyttjar 

internationella produktionsnätverk och gör investeringar 

runt om i världen. De svarar för cirka två 

tredjedelar av den totala världshandeln, varav en 

stor del sker inom den egna koncernen, och står 

dessutom för nästan alla utländska direktinvesteringar 

i världen. De fåtal investeringar som inte 

görs av företag kommer vanligtvis från statliga 

institutioner och andra icke privata fondbolag. De 

flesta multinationella företagen kommer från industriländerna 

och ett antal multinationella företag 

har resurser som överstiger enskilda nationers. 

Multinationella företag är mer produktiva, betalar 

högre löner och har bättre tillgång till teknologi, 

marknadsföring och know-how jämfört med ickemultinationella 

företag. Multinationella företag 

är således av stor betydelse för olika länders och 

regioners ekonomiska utveckling. 48 

Numera finns det cirka 77 000 multinationella 

företag och 770 000 tillhörande dotterbolag runt 

om i hela världen. 49 Multinationella företag innefattar 

såväl stora företag såsom Coca-Cola, Microsoft 

och Ericsson med hundratusentals anställda 

i flera dotterbolag som mindre företag med endast 

ett fåtal anställda i kanske bara ett dotterbolag 

i utlandet. 

26 

Dessa dotterbolag kan användas för både produktion 

och försäljning av företagens varor och tjänster 

på den utländska markanden och brukar vanligtvis 

förvärvas eller etableras med hjälp av olika former 

av utländska direktinvesteringar. En utländsk 

direktinvestering är en långsiktig investering som 

görs av en investerare i ett dotterbolag. 50 

Utvecklingen av direktinvesteringar 

I takt med en växande och allt mer integrerad 

världsekonomi har de multinationella företagen 

blivit allt mer aktiva, mätt i flöden och tillgångar 

av utländska direktinvesteringar. De ökade aktiviteterna 

hos de multinationella företagen illustreras 

i Figur 10 nedan som visar utvecklingen av de 

utländska direktinvesteringarna i världen mellan 

1980 och 2005. 

Tillväxten av de utländska direktinvesteringarna 

i världen har varit markant, särskilt från och med 

1990-talets senare del. De totala direktinvesteringarna 

ökade 17 gånger om under perioden mellan 

1980 och 2005, mätt i löpande priser. 51 Denna 

utveckling kan jämföras med den totala varuexporten 

och produktionen i världen som ökade 

6 respektive 4 gånger under samma period. 

Även för Sverige har utvecklingen varit markant. 

Under perioden mellan 1980 och 2005 ökade 

Sveriges direktinvesteringstillgångar i utlandet 55 

gånger om samtidigt som Sveriges export av varor 

och BNP ökade drygt 3 respektive 2 gånger. 

Det finns flera förklaringar till den kraftiga 

utvecklingen av de globala investeringarna: 

Figur 10 Direktinvesteringar, export av varor 

och produktion i världen (1980–2005) 

Index 1980 = 100, logaritmisk skala 

10000 

1000 

100 

Utländska direktinvesteringar (flöden) 

Varuexport 

BNP 

10 

1980 1985 1990 1995 2000 2005 

Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning. 

Anm.: Inflöden av direktinvesteringar, löpande priser. 

Notera: Index 1980 = 100, logaritmerad skala.

En förklaring har att göra med att de flesta industriländer 

började unilateralt liberalisera och avreglera 

sina dittills hårt reglerade ekonomier och finansiella 

system i slutet av 1970-talet och i början på 

1980-talet. Avregleringen av de finansiella systemen 

möjliggjorde ytterligare investeringar i dessa länder 

och bidrog samtidigt till en ökad internationell 

konkurrens mellan länder. Liberaliseringen av de 

finansiella systemen har varit särskilt markant för 

den gemensamma marknaden inom EU. 

En annan förklaring är att flera stora utvecklingsländer 

med stark ekonomisk tillväxt och ett 

överflöd av resurser i form av mindre kvalificerad 

arbetskraft har integrerats i världsekonomin. 

I Asien har exempelvis Kinas och Indiens ekonomier 

liberaliserats och utvecklats positivt. I Europa 

har flertalet östeuropeiska länder förenats med de 

västeuropeiska länderna till följd av murens fall. 

I Nordamerika har NAFTA integrerat den nordamerikanska 

marknaden. I takt med att många 

utvecklingsländer har integrerats i världsekonomin 

har investeringarna till dessa länder också ökat. 

Den positiva utvecklingen av de globala investeringarna 

kan också förklaras med informationsteknologiska 

framsteg, reducerade kostnader för 

att bedriva handel och förbättrade transportsystem. 

Utvecklingen av kommunikationsteknologin tillsammans 

med lägre handelskostnader har också 

medfört att de multinationella företagen kan styra 

komplexa produktionssystem där produktionen 

är specialiserad och spridd till flera geografiska 

områden. Detta kommer vi att ta upp mer detaljerat 

senare i kapitlet. 

Regionala fördelningsmönster 

Utländska direktinvesteringar går vanligtvis från 

industriländer till andra industriländer, även om 

utvecklingsländerna har ökat sin andel av de totala 

direktinvesteringarna i världen. Detta betyder att 

de globala investeringarna i mångt och mycket följer 

de mönster som existerar inom den internationella 

handeln med varor och tjänster. Tabell 12 och 

Tabell 13 visar den regionala fördelningen av de 

utgående och ingående flödena av de utländska 

direktinvesteringarna i världen under perioden 


Industriländerna svarade för 87 procent av 

alla utgående investeringsflöden i världen under 

perioden mellan 2001 och 2005. Under samma 

period tog dessa länder emot 64 procent av alla 

inkommande investeringsflöden i världen. 

Även om det inte kan ses i Tabell 12 och Tabell 13 

så visar det sig att USA och EU är de mest aktiva 

aktörerna både när det gäller att investera i utlandet 

och att ta emot utländska direktinvesteringar. År 

2005 stod EU-länderna för mer än hälften, cirka 

51 procent av världens totala utländska utåtgående 

direktinvesteringar. Samma år tog EU emot cirka 

45 procent av alla utländska direktinvesteringar. 

Tabell 12 Regional fördelning av utflöden av direktinvesteringar, genomsnittliga värden och andelar (1970–2005) 

1970 

-1975 

1976 

-1980 

Totalt (Miljoner US dollar) 20 563 42 648 46 051 175 845 252 106 785 614 691 327 

Regional fördelning (%) 

Industriländer 99,0 97,3 94,3 93,6 85,4 88,8 87,3 

Europa 41,4 45,1 50,6 54,0 47,6 64,6 59,6 

Nordamerika 50,9 46,0 29,7 18,7 28,1 20,3 22,0 

Andra industriländer 6,7 6,2 14,0 21,0 9,8 3,9 5,7 

Utvecklingsländer 1,0 2,7 5,7 6,4 14,3 10,9 11,3 

Afrika 0,4 0,9 0,8 0,3 0,8 0,3 0,1 

Latinam. och Karibien 0,4 1,0 1,6 0,9 2,4 4,0 3,5 

Asien och Oceanien 0,2 0,8 3,3 5,1 11,1 6,6 7,8 

Sydöstra Europa och OSS 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 0,3 1,4 

Summa 100 100 100 100 100 100 100 


Anm.: Miljoner USD i löpande priser och procent. 

1981 

-1985 

1986 

-1990 

1991 

-1995 

1996 

-2000 

2001 

-2005 

27

Värt att notera är att ungefär hälften av alla utländska 

direktinvesteringar som går till EU:s medlemsländer 

kommer från andra länder i EU. Den höga andelen 

av intra-EU-investeringar ger en indikation om att 

ju närmare marknaden är för företagen desto mer 

benägna är de att förlägga produktionen i dessa 

marknader. Mönstret kan även vara en följd av den 

inre marknaden i EU som bland annat innefattar 

fri rörlighet av kapital. 

Det regionala mönster som vi kan urskilja i 

världen gäller även för Sverige som vi kan se i 

Tabell 14. Cirka 80 procent (1399/1760) av Sveriges 

direktinvesteringstillgångar i utlandet år 2006 

fanns i andra Europeiska länder. 52 Samtidigt var 

EU mottagare till cirka två tredjedelar (1200/1760) 

av de svenska direktinvesteringstillgångarna i 

utlandet. 

Tabell 14 Direktinvesteringstillgångar i Sverige och i utlandet, miljarder svenska kronor (2000 och 2006) 

Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige 

28 

Om vi tittar på utländska direktinvesteringstillgångar 

i Sverige, kan vi se att cirka 80 procent 

(1256/1552) av alla investeringar kommer från 

andra Europeiska länder. Investeringar från andra 

EU-länder utgjorde samtidigt cirka sju tiondelar 

(1073/1552) av alla direktinvesteringstillgångar 

i Sverige. 

Det finns flera förklaringar till varför det i första 

hand är industriländerna som svarar för merparten 

av alla gjorda investeringar. En förklaring är att 

majoriteten av de multinationella företagen, de 

som står för nästan alla investeringar i världen, 

finns i industriländerna. 53 Anledningen till att dessa 

företag står för nästan alla investeringar i världen 

har att göra med att de har de finansiella resurserna 

som krävs för att genomföra kostsamma och 

ibland riskabla investeringar i andra länder. 

Tabell 13 Regional fördelning av inflöden av direktinvesteringar, genomsnittliga värden och andelar (1970–2005) 

1970 

-1975 

1976 

-1980 

Totalt (Miljoner US dollar) 19 514 36 368 59 285 157 741 228 807 820 731 726 976 

Regional fördelning (%) 

Industriländer 73,1 77,7 65,2 82,3 63,9 73,4 64,3 

Europa 43,0 40,5 24,4 38,4 39,6 44,5 44,9 

Nordamerika 23,9 32,0 35,6 38,3 19,8 26,7 16,6 

Andra industriländer 6,3 5,1 5,2 5,5 4,5 2,2 2,8 

Utvecklingsländer 26,9 22,3 34,8 17,7 35,0 25,4 32,2 

Afrika 5,6 2,8 3,3 1,9 2,2 1,2 2,7 

Latinam. och Karibien 13,7 13,1 11,6 5,5 9,8 10,7 10,8 

Asien och Oceanien 7,6 6,2 19,7 10,2 22,8 13,5 18,6 

Sydöstra Europa och OSS 0,1 0,1 0,0 0,0 1,1 1,2 3,5 

Summa 100 100 100 100 100 100 100 


Anm.: Miljoner USD i löpande priser och procent. 

2000 2006 2000 2006 

Finland 110 288 Nederl. 100 254 

USA 208 216 Storbr. 127 247 

Storbr. 85 205 USA 210 225 

Nederl. 145 181 Finland 131 154 

Danmark 92 132 Norge 55 124 

Norge 68 122 Tyskland 63 115 

Tyskland 88 92 Belgien .. 84 

Luxemburg .. 59 Luxemburg .. 78 

Belgien .. 49 Danmark 34 66 

Frankrike 46 44 Schweiz 86 47 

Spanien 13 37 Frankrike 7 44 

Ryssland 7 30 Japan 19 

EU 691 1200 EU* 515 1073 

Europa 842 1399 Europa 656 1256 

Totalt 1148 1760 Totalt 897 1552 

Källa: SCB (2006). 

Anm.: EU innehåller olika antal länder olika år. I tabellen ovan redovisas dessa aggregat innehållande de länder som ingick i EU för respektive år. Länder som ej som 

har markerats med ”..”, har antingen värden som understiger +/- 1 miljard kronor eller har p.g.a. uppgiftslämnarsekretess alternativt statistisk osäkerhet lämnats utanför 

tabellen. 

1981 

-1985 

1986 

-1990 

1991 

-1995 

1996 

-2000 

2001 

-2005

Att de flesta investeringar i sin tur går till andra 

industriländer har bland annat att göra med företagens 

strävan att få bättre tillträde till stora marknader 

med stor köpkraft och därmed kunna nyttja 

stordriftsfördelar i produktionen. 54 Genom att 

investera och etablera dotterbolag i andra länder 

kan företagen också minska de handelskostnader 

som härrör från tullar och transporter. 

Frågan om hur dessa investeringsmönster är 

kopplade till den internationella handeln har 

undersökts i litteraturen. Frågan är komplex och 

svaret beror till stor del på vad för slags investeringar 

som görs. 

Det kan konstateras att investeringar som går 

till stora länder generellt sett ersätter företagens 

export av färdigproducerade varor från deras 

hemländer. Det har att göra med att det är mycket 

lönsamt för företagen att göra investeringar i stora 

rika länder och etablera dotterbolag som sedan 

levererar företagens produkter på den marknaden. 

Samtidigt brukar dessa investeringar främja export 

av insatsvaror från företagens hemländer. 

Det är inte bara länder med en egen stor marknad 

som är lockande för investerande företag utan 

även länder som ligger i nära anslutning till dessa 

marknader. Här är investerings- och produktionskostnaderna 

ofta lägre än i landet för vilken produkten 

är ämnad samtidigt som transaktionskostnaderna 

fortfarande kan vara förhållandevis små. 

Eftersom dessa länder fungerar som plattformar 

kallas investeringarna för plattformsinvesteringar. 

Även plattformsinvesteringar brukar ses som substitut 

för företagens export från deras hemländer. 55 

Det kan även konstateras att utvecklingsländerna 

mottar mer investeringar än vad de själva 

genomför och att de har mottagit en ökande andel 

av de utländska direktinvesteringarna i världen 

under de senare åren. De utvecklingsländer som 

tar emot flest investeringar är Kina, Indien och 

Brasilien. En förklaring till denna utveckling är 

företagens strävan att få tillgång till utvecklingsländernas 

relativt billiga arbetskraft. För att få tillgång 

till denna arbetskraft förlägger företagen en del av 

produktionen, vanligtvis den mer arbetsintensiva 

delen, till dessa länder. 

Ett annat skäl till dessa investeringar är att 

komma in på en marknad med stark tillväxt. I Kina 

finns det till exempel över 500 miljoner mobiltelefonanvändare 

och dessa är potentiella kunder för 

multinationella telekomföretag såsom Ericsson. 56 

Det ökade inflödet av investeringar till utvecklingsländerna 

kan också vara ett tecken på avsaknaden 

av inhemska finansiella resurser för olika utvecklings- 

och strukturprojekt. 

Till skillnad från de investeringar som går till 

rika länder brukar investeringar som istället drar 

nytta av löneskillnader mellan länder vanligtvis ses 

som komplement till internationell handel. Dessa 

investeringar brukar vanligtvis främja företagens 

export av specifikt halvfärdiga produkter och 

insatsvaror från företagens hemländer. 

Tabell 15 Direktinvesteringar fördelade efter industri och sektor, procent (1990 och 2005) 

1990 2005 

I-länder U-länder Totalt I-länder U-länder Totalt 

Näring/Undersektor 

Jordbruk och råvaror 9,7 8,5 9,5 7,4 9,8 8,0 

Gruvor och mineralbrott 9,5 6,6 8,9 7,3 8,8 7,6 

Tillverkningssektorer 40,7 44,2 41,3 29,6 31,8 30,1 

Livsmedelstillverk, 4,5 3,0 4,2 3,0 2,1 2,8 

Kemi- och petroleum m.m. 7,9 13,5 9,0 6,5 3,7 5,8 

Metallframställning 3,2 4,4 3,4 2,7 2,2 2,6 

Verkstadstillverkning 3,4 2,9 3,3 1,9 1,2 1,7 

El och elektronisk utrustning 4,5 5,1 4,6 2,6 3,7 2,9 

Motorfordon m.m. 3,0 2,3 2,9 3,6 1,7 3,1 

Annan tillverkning 1,2 0,9 1,2 1,3 0,6 1,1 

Ej specificerat 3,0 6,6 3,7 2,4 12,3 4,8 

Tjänstesektorer 49,7 47,3 49,2 63,0 58,4 61,9 

El-, gas-, och vattenverk 0,5 0,8 0,5 2,3 2,3 2,3 

Handel 13,0 7,4 12,0 11,7 8,2 10,8 

Transport och kom, 1,0 3,7 1,5 5,5 6,1 5,6 

Finans 18,9 26,7 20,3 20,4 14,8 19,0 

Affärsaktiviteter 7,2 4,3 6,7 14,4 22,1 16,3 

Övriga tjänster 4,6 1,2 3,9 0,9 1,5 1,0 



Totalt 100 100 100 100 100 100 

Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, egen bearbetning 

29

Näring och sektorspecifika 

egenskaper 

De flesta utländska direktinvesteringar finns inom 

högteknologiska och kunskapsintensiva sektorer. 

Detta mönster illustreras i Tabell 15 som visar de 

totala utländska direktinvesteringstillgångarna i 

världen fördelade efter näring och tillhörande 

undersektor för åren 1990 och 2005. 

Det kan också konstateras att tjänstenäringarnas 

andel av de totala direktinvesteringarna har ökat 

samtidigt som de traditionella tillverkningsnäringarnas 

andel har minskat. 1990 låg cirka 41 procent 

av alla direktinvesteringstillgångar i världen i tillverkningsindustrin. 

15 år senare, hade tillverkningsindustrins 

andel minskat till 30 procent. 

Samtidigt ökade tjänstenäringen andel från 43 till 

62 procent. 

Förskjutningen från traditionella tillvekningssektorer 

till andra tjänstesektorer är särskilt 

markant för industriländerna. 1990 svarade tjänstenäringen 

för cirka hälften av alla investeringar. 

2005 svarade sektorn för 63 procent. 

Utvecklingen av tjänstenäringen för investeringar 

är dessutom starkare än den utveckling som 

kan utläsas för den internationella handeln med 

varor och tjänster. De ökade investeringarna i 

tjänstenäringen kan också vara en indikation på 

en ökad betydelse av dotterbolagens försäljning 

i utlandet (leveranssätt 3 i GATS) i förhållande till 

den övriga tjänstehandeln. 57 

Inom tillverkningsindustrin var sektorn ”kemi- 

och petroleumprodukter, gummi- och plastvaror” 

störst med en andel motsvarande cirka 6 procent 

av de utländska direktinvesteringarna år 2005. 

Därefter kom sektorn ”motorfordon och andra 

transportmedel” som svarade för 3 procent av de 

utländska direktinvesteringarna. Inom tjänstenäringen 

fanns de flesta investeringarna inom den 

finansiella sektorn (19 procent) år 2005. Den näst 

största sektorn utgjordes av ”Affärsaktiviteter” 

(16 procent) som också ökat mest under perioden 


Tabell 16 Förvärv och fusioner som en andel av totala direktinvesteringar 

för industri- respektive utvecklingsländer (1987–2005) 

30 

Förvärv och fusioner samt 

nyetableringar 

Företag kan genomföra investeringar på två olika 

sätt. Företaget kan antingen göra så kallade ”greenfield” 

investeringar, vilket innebär att företag bygger 

upp (etablerar) nya produktionsanläggningar eller 

försäljningskontor i utlandet, eller så kan företaget 

genomföra så kallade ”förvärv och fusioner”. Förvärv 

och fusioner innebär att ett företag övertar 

en betydande andel av aktiekapitalet i ett annat 

företag, verksamt i ett annat land, eller att två företag 

går ihop och bildar ett nytt företag. 58 

De flesta direktinvesteringar utgörs av förvärv 

och fusioner. Detta kan ses i Tabell 16 som visar 

värdet av förvärv och fusioner som en andel av 

de utländska direktinvesteringarna för respektive 

region. 

Förvärv och fusioner svarar för cirka 63 procent 

av världens utlandsinvesteringar mellan 2002 och 

2005. Resten, cirka 37 procent utgörs av nyetableringar 

genom så kallade ”greenfield” investeringar. 

Andelen av förvärv och fusioner är dock mycket 

större i industriländerna än i utvecklingsländerna. 

Under perioden mellan 2002 och 2005 svarade 

förvärv och fusioner för 90 procent av alla utländska 

direktinvesteringar i industriländerna vilket kan 

jämföras med cirka 19 procent i utvecklingsländerna 

under samma period. 

Det kan också konstateras att andelen av förvärv 

och fusioner har ökat i såväl industriländer som 

utvecklingsländer. Den ökande andelen förvärv 

och fusioner under de senaste 20 åren kan bland 

annat förklaras av liberaliseringen av de finansiella 

system som vi tog upp tidigare i kapitlet vilket 

underlättat samgåenden mellan företag från olika 

länder. Även liberaliseringar av handelsregler och 

fördjupade handelsavtal som NAFTA och EU har 

bidragit till denna utveckling. 

För världen kan det dock konstateras att andelen 

förvärv och fusioner har varit konstant under 

perioden, vilket har att göra med att det är ett viktat 

genomsnitt för både i- och u-länderna. 

1987–1991 1992–1996 1997–2001 2002–2005 

Totalt (Miljoner US dollar) 112 362 140 614 668 063 440 919 

Fördelning 

Industriländer 78,5 73,5 92,1 90,0 

Utvecklingsländer 11,8 14,6 19,2 18,7 

Världen 65,7 50,9 73,5 62,9 


Anm: Miljoner USD i löpande priser och procent. Förvärv och fusioner som en andel av inflöden av utländska direktinvesteringar.

Internationella produktionsnätverk 

I takt med att de multinationella företagen har 

ökat i antal har samtidigt deras produktionsnätverk 

vuxit och blivit allt mer omfattande. Detta har 

bidragit till en ökad flexibilitet i hur företagen producerar 

och levererar varor och tjänster till kunder 

och producenter på utländska marknader. 

Betydelsen av de internationella produktionsnätverken 

kan bland annat illustreras genom att 

undersöka företagens försäljningsaktiviteter i 

utlandet och därefter jämföra försäljningsaktiviteterna 

med exporten. För vissa länder är den lokala 

försäljningen som går igenom de utländska dotterbolagen, 

större än exporten till landet. Figur 11 

visar den totala exporten av varor till USA och den 

lokala försäljning i USA som de utländska (icke 

amerikanska) multinationella företagens dotterbolag 

svarar för. 

Som vi kan se har både varuexporten till USA 

och de utländska dotterbolagens försäljning i USA 

ökat under perioden. Det kan dock konstateras att 

de utländska dotterbolagens försäljning på den 

amerikanska marknaden är större än exporten till 

landet. Dotterbolagens försäljning är i vissa fall 

mer än dubbelt så stor som exporten. 

Figuren belyser vikten av de internationella 

produktionsnätverken för företagens försäljning 

av varor och tjänster på den lokala marknaden i 

utlandet. Figuren ger också en indikation om att de 

handelsmönster som finns mellan länder är nära 

sammankopplade med de multinationella företagens 

försäljningsaktiviteter. 

Figur 11 Världens export till USA och lokal försäljning 

genom dotterbolag i USA 

Miljoner (USD) 

3 000 000 Försäljning genom utländska dotterbolag 

Total export av varor till USA 

2 500 000 

2 000 000 

1 500 000 

1 000 000 

500 000 

0 

1980 

1985 

1990 

1995 

2000 

Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, och U.S. Department 

of Commerce Bureau of Economic Analysis, löpande priser, egen bearbetning. 

2005 

Ett liknande mönster, om än ännu starkare, kan 

även urskiljas om vi undersöker Sveriges export 

av varor till USA med de svenska multinationella 

företagens försäljning i USA. Detta mönster kan 

ses i Figur 12. De svenska multinationella företagens 

försäljning i USA, som går igenom dotterbolagen, 

är ungefär tre gånger större än Sveriges 

export av varor till USA år 2005. 

Ett annat sett att illustrera företagens allt mer 

omfattande produktionsnätverk är att belysa den 

ökade graden av specialisering i företagens produktionsprocess. 

Den ökade specialiseringen, och 

i viss mån den ökade internationaliseringsgraden, 

i de multinationella företagens produktionsnätverk 

illustreras i Figur 13, som visar var i världen olika 

delar av en typisk personbil produceras. 

Som vi kan se, består en typisk personbil av ett 

antal olika komponenter som är producerade i 

flera länder runt om i världen. Detta har även 

bäring på den internationella handelns sammansättning. 

Inom den internationella handeln kan 

den ökade graden av specialisering illustreras 

genom den ökande andelen av insatsvaror (halvfärdiga 

produkter och komponenter) i utrikeshandeln. 

Statistiken pekar på att varuhandeln med 

insatsvaror utgör cirka hälften av den totala varuhandeln. 

59 

Data från OECD för år 2000 visar även att 

andelen av länders export som utgörs av importerade 

insatsvaror är i genomsnitt cirka 28 procent. 

Denna andel, som brukar kallas för vertikal specialisering 

i litteraturen, varierar från cirka 10 procent 

Figur 12 Svensk export till USA och lokal försäljning 

genom svenska dotterbolag i USA 

Miljoner (USD) 

50 000 Försäljning genom svenska dotterbolag 

Sveriges export av varor till USA 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

1980 

1985 

1990 

1995 

2000 

2005 

Källa: UNCTAD, World Investment Report, olika upplagor, och U.S. Department 

of Commerce Bureau of Economic Analysis, löpande priser, egen bearbetning 

31

Figur 13 En ökad specialiseringsgrad: Underleverantörer till en Volvo S40 

Källa: Volvo personvagnars hemsida och Automobile News 60 

(Japan) till cirka 60 procent (Ungern). 61 Små länder 

har i genomsnitt högre andelar vilket kan förklaras 

av att de har sämre förutsättningar till att producera 

alla behövliga delar inom landet. 

Den ökade specialiseringsgraden i företagens 

produktionsprocess och den höga andelen av 

insatsvaror i utrikeshandeln kan således förklaras 

av de grundläggande tankarna om varför vi bedriver 

internationell handel som vi tog upp i det första 

kapitlet. Det vill säga, företag i olika länder ska 

32 

producera de produkter som de har komparativa 

fördelar i och låta andra företag i andra länder 

producera de produkter som de är bra på. Internationell 

handel på sådana villkor leder till bättre 

nyttjande av befintliga resurser och bidrar samtidigt, 

tillsammans med andra faktorer, till ekonomisk 

utveckling. I ljuset av detta kan företagens 

produktionsnätverk, som har blivit allt mer omfattande 

och som sträcker sig över flera länder, ses 

som katalysatorer för ekonomisk tillväxt i världen.

6. Sammanfattning och avslutande reflektioner 

Sammanfattning 

Under de senaste årtiondena har den globala 

ekonomin blivit allt mer integrerad. Den internationella 

handeln med varor och tjänster har ökat 

markant och dessutom vuxit snabbare än den 

inhemska produktionen i de flesta länder. 

Några av de viktigare drivkrafterna bakom 

handelns utveckling har varit teknologiska framsteg, 

en ökad köpkraft i världen samt breda politiska 

förändringar. Dessutom har utvecklingen av 

det multilaterala handelssystemet i form av GATT 

och sedermera WTO medfört sänkta tullar, vilket 

minskat kostnaderna för att bedriva internationell 

handel. 

Samtidigt har handelns sammansättning förändrats 

och nya trender och utvecklingsmönster 

vuxit fram. 

Det kan konstateras att den ekonomiska balansen 

mellan olika länder och regioner har förändrats. 

Nord- och Sydamerikas andel av världshandeln 

har minskat markant. Istället har länder i Asien 

fått en allt större del av exportmarknaden. I olika 

sammanhang har man uppmärksammat fyra stora 

utvecklingsekonomier som under det senaste 

decenniet har haft en stark ekonomisk tillväxt. 

Dessa fyra länder är Brasilien, Ryssland, Indien 

och Kina, som ofta hänvisas till som BRIC- 

länderna. Av dessa länder är Kina det land som 

ökat sin andel av världshandeln mest. 

Det har även skett en stor förändring vad gäller 

vilka varor vi handlar med. I varuhandeln är det 

främst handeln med industrivaror som har ökat. 

Ökningen i denna sektor har varit mer än dubbelt 

så stor som ökningen i jordbrukssektorn sedan 

andra världskrigets slut. Handeln med industrivaror 

svarar numera för cirka 70 procent av den 

totala varuhandeln. I tjänstehandeln är det främst 

handeln med finansiella tjänster, distribution, 

kommunikation, och byggnadstjänster som har 

ökat mest. Idag utgör dessa poster cirka hälften 

av all tjänstehandel. 

Under de senaste årtiondena har även handeln 

blivit allt mer specialiserad och diversifierad. Till 

följd av teknologiska framsteg handlar vi idag 

med fler varor och tjänster än vad vi gjorde förr. 

Dessutom har handeln blivit allt mer komplex. 

Utvecklingen av varuhandeln har varit nära sammankopplad 

till tjänstehandelns utveckling och framväxten 

av företagens globala produktionsnätverk. 

En annan utvecklingstrend är förekomsten av de 

multinationella företagen som har blivit allt fler 

och allt mer aktiva. De multinationella företagen 

är numera en central del av den globala värld sekonomin. 

De svarar för cirka två tredjedelar av 

den totala världshandeln och står för nästan alla 

direktinvesteringar i världen. De multinationella 

företagens produktionsnätverk har ökat i storlek 

och samtidigt blivit allt mer specialiserade. Under 

de senaste 25 åren har de totala direktinvesteringarna 

ökat 17 gånger om. 

Företagens produktionsnätverk har ofta en 

direkt bäring på handelns sammansättning, riktning 

och storlek. Det kan förklaras av att de medför 

en ökad flexibilitet i produktion och försäljning 

av varor och tjänster till och på utländska marknader. 

För vissa mottagarländer är den lokala försäljningen 

i landet, som går igenom utländska dotterbolag, 

större än exporten till landet. 

En stor del av dotterbolagens lokala försäljning 

utgörs av tjänster. Denna typ av tjänstehandel uppskattas 

vara lika stor som den gränsöverskridande 

handeln med tjänster. 

Samtidigt som globaliseringens drivkrafter har 

bidragit till att nya trender vuxit fram, så finns det 

vissa aspekter av handeln som inte har förändrats. 

En sådan aspekt är handelns orientering, som i 

mångt och mycket fortfarande är regional inriktad. 

Exporten mellan europeiska länder står för cirka 

två tredjedelar av den totala exporten i Europa. 

En förklaring till detta handelsmönster har att 

göra med att länder först och främst handlar med 

andra närliggande länder. Det geografiska avståndet 

mellan länder har således en negativ inverkan på 

handelns storlek. Det finns även andra faktorer 

som förklarar varför handeln är regionalt sammansatt. 

Studier pekar på att regionala handelsavtal 

generellt sett ökar handeln mellan medlemsländerna. 

Utifrån ett svenskt perspektiv 

Sverige är ett illustrativt exempel på den utveckling 

som har kunnat skönjas i världen under de senaste 

årtiondena. Sverige har blivit allt mer integrerat i 

världsekonomin. Sedan andra världskriget har 

Sveriges export av varor och tjänster ökat markant 

och utgör idag cirka hälften av Sveriges BNP. Det 

är dubbelt så högt som världsgenomsnittet. 

33

Liksom på global nivå handlar Sverige mest med 

industrivaror och affärstjänster. Andelen industrivaror 

i exporten är dessutom större än det globala 

genomsnittet. Det kan även konstateras att den 

svenska tjänstehandeln har vuxit snabbare än den 

svenska varuhandeln under det senaste decenniet. 

De regionalt fördelade handelsmönster som 

har kunnat skönjas i världen stämmer även in för 

Sverige. Den regionala dimensionen är till och med 

ännu större för Sverige. Sveriges export av varor 

till EU:s medlemmar står för 60 procent av det 

totala svenska exportvärdet och Sveriges export 

av varor till andra europeiska länder utgör cirka 

75 procent av Sveriges totala varuexport. 

Liksom för de flesta länder är den svenska 

handelns sammansättning och riktning nära 

sammankopplad till de multinationella företagen 

och deras produktionsnätverk runt om i världen. 

Inte minst med tanke på att Sverige har relativt 

många multinationella företag, i förhållande till 

landets storlek. De svenska multinationella företagens 

försäljning på den lokala marknaden i USA, 

som går igenom dotterbolagen, är ungefär tre 

gånger större än Sveriges export av varor till USA. 

Avslutande reflektioner 

I dagens globaliserade värld har den internationella 

handeln blivit allt mer komplex. Länders 

handelsförbindelser och ekonomiska aktivteter 

med varandra består inte bara av traditionell 

export och import av varor utan även av gräns- 

34 

överskridande handel med tjänster. Dessutom har 

de multinationella företagen fått en allt större 

inverkan på handelns omfattning och riktning 

genom deras globala investeringar och internationella 

produktionsnätverk. 

Samtidigt som den internationella handeln med 

varor och tjänster har ökat så kan det konstateras 

att utvecklingen inte har varit konstant. Det är 

något som vi blivit påminda om under det senaste 

halvåret då finanskrisens svallvågor har satt 

avtryck i de flesta länders ekonomier. På kort sikt 

har den ekonomiska nedgången en negativ inverkan 

på handeln. Samtidigt kommer dess följder att 

skilja sig åt från land till land. Det är dock oklart 

om denna nedgång kommer att påverka utvecklingen 

av de långsiktiga trender som har kunnat 

skönjas under de senaste decennierna. 

Förskjutningen av ekonomisk aktivitet och 

internationell handel från traditionella stormakter 

i väst till nya giganter i öst är något som pågått 

under en längre tid och som sannolikt kommer att 

fortsätta framöver. Detta stämmer även in på den 

ökade graden av specialisering och diversifiering 

i handeln med varor och tjänster. 

Avslutningsvis bör även påpekas att de grundläggande 

orsakerna till varför vi bedriver internationell 

handel inte har förändrats. Internationell 

handel spelar en avgörande roll för de flesta nationers 

ekonomiska välstånd och levnadsstandard, 

i synnerhet för mindre länder som Sverige. Internationell 

handel leder till bättre nyttjande av 

befintliga resurser och bidrar samtidigt, tillsammans 

med andra faktorer, till ekonomisk utveckling.

Referenser 

Anderson, J. (1979), A theoretical foundation of the 

gravity model, American Economic Review, Vol. 

69, No. 1, pp. 106–16. 

Anderson, J. och E. van Wincoop (2003), Gravity 

with Gravitas: A Solution to the Border Puzzle, 

American Economic Review, Vol. 93, No. 1, pp. 

170-192, March. 

Baldwin, R. (1995), A Domino Theory of Regionalism, 

NBER Working Paper No. W4465. 

Baldwin, R. (1997), The causes of regionalism, The 

World Economy, Vol. 20, No. 7. 

Barba-Navaretti, G. och A. J. Venables (2004), Multinational 

Firms in the World Economy. Princeton, 

NJ: Princeton University Press. 

Bergstrand, J. (1985), The gravity equation in international 

trade: some microeconomic foundations 

and empirical evidence, Review of Economics and 

Statistics, Vol. 67, No. 3, pp. 474–81. 

Bhagwati, (1984) Splintering and Disembodiment 

of Services and Developing Nations, The World 

Economy, Vol. 7, No. 2, pp. 133–144. 

Bhagwati, J och A. Krueger (1995), The dangerous 

drift to preferential trade agreements, Washington: 

American Enterprise Institute. 

Bhagwati, J. och Panagariya, A. (1996), Preferential 

Trading Areas and Multilateralism: Strangers, 

Friends or Foes?, Discussion Papers 1996-09, 

Columbia University, Department of Economics. 

Blonigen, B. (2005), A Review of the Empirical 

Literature on FDI Determinants, Atlantic Economic 

Journal Vol. 33, No. 4, pp. 383-403. 

Deardorff, A. (1995), Determinants of Bilateral 

Trade: Does Gravity Work in a Neoclassical 

World?, NBER Working Papers 5377, National 

Bureau of Economic Research, Inc. 

Disdier, A-C. och K. Head (2008), The Puzzling 

Persistence of the Distance Effect on Bilateral 

Trade, The Review of Economics and Statistics, 

MIT Press, Vol. 90 No. 1, pp. 37-48. 

Findlay, C. och T. Warren (2000), Impediments to 

Trade in Services: Measurement and Policy Implications. 

London: Routledge; New York: Routledge. 

Gustavsson, P. och A. Kokko (2004), Regional integration 

och regionala handelsavtal, SIEPS, Rapport 

nr 1, Mars 2004. 

Helpman, E. (2006), Trade, FDI, and the Organization 

of Firms, Journal of Economic Literature, Vol. 

44, No. 3, pp. 589-630. 

Helpman, E. och P. Krugman (1985), Market Structure 

and Foreign Trade, MIT Press. 

Hoekman, B. och R. Stern, (1988), Conceptual 

Issues Relating to Services in the International 

Economy, Pacific Focus, Vol. 3, No. 1, pp. 5–23, 

Center for International Studies, Inha University. 

Horn, H. (2005), WTO-avtalet och dess efterlevnad, 

i Tillämpad internationell ekonomi. Karolina 

Ekholm (red.) Stockholm: SNS Förlag. 

Kommerskollegium (2004), WTO-avtalens konsekvenser 

för u-länder. 

Kommerskollegium (2008a), Kinas handel med 

världen och Sverige. 

Kommerskollegium (2008b), The relationship between 

international trade and foreign direct investments 

for Swedish multinational enterprises, Kommerskollegiums 

skriftserie (2008:3). 

Kommerskollegium (2009a), BRIC-länderna i 

världshandeln – Brasilien, Ryssland, Indien och 

Kina i fokus, Kommerskollegiums skriftserie 

(2009:1).” 

Kommerskollegium (2009:b) Varför handlar vi med 

omvärlden?, Kommerskollegium 2009. 

Mann, C. (2007), Technology, Trade in Services, 

and Economic Growth, Peterson Institute for 

International Economics. Prepared for: OECD 

Trade Committee Conference Trade, Innovation, 

and Growth “Global Forum on Trade” 15-16 October 

2007. 

Maddison, A. (2001), The World Economy: A Millennial 

Perspective, Development Centre of the 

Organisation for Economic Co-operation and 

Development. 

Markusen, J. (2002), Multinational Firms and the 

Theory of International Trade, Cambridge, MA: 

MIT Press, 2002. 

35

Ny teknik (2007), Allt fler mobiltelefonanvändare i 

Kina, Yvonne Edenholm, Upplaga, 28 augusti 2007. 

OECD (2008), Economic Policy Reforms: Going 

for Growth, Chapter: International trade in services 

and domestic regulation, OECD. 

OECD (2008b), Vertical Trade, Trade costs and 

FDI, OECD. 

Riksbanken (2006), Direktinvesteringar 2005 – tillgångar 

och avkastning, december 2006. 

Sally, R. (2008), New Frontiers in Free Trade: 

Globalization’s Future and Asia’s Rising Role. 

Washington: Cato Institute. 

Tinbergen, J. (1962), Shaping the World Economy: 

Suggestions for an International Economic Policy. 

New York: The Twentieth Century Fund. 

UEPB (2005), Uganda service sector export strategy 

(SSES), Uganda Export Promotion Board, juni 

2005, 

36 

UNCTAD (2004), World Investment Report 2004, 

United Nations, New York and Geneva. 

UNCTAD (2006), World Investment Report 2006, 

United Nations, New York and Geneva. 

World Bank (2005), Global Economic Prospects 

2005, World Bank Group. 

WTO (2006), The Changing Landscape of Regional 

Trade Agreements: 2006 Update, Discussion paper 

no. 12. 

WTO (2007), World Trade Report 2007: Six decades 

of multilateral trade cooperation: What have 

we learnt? World Trade Organization. 

WTO (2008), World Trade Report 2008: Trade in a 

Globalizing World, World Trade Organization. 

Yeats, A. (1998), Just How Big is Global Production 

Sharing?, World Bank Policy Research Working 

Paper No. 1871.

Noter 

1 Om ett land höjer tullen på exempelvis stål gynnar detta 

den inhemska stålproduktionen, men det skadar samtidigt 

landets inhemska bilproduktion som använder stål som 

insats i produktionen. 

2 Mer information finns att läsa i Kommerskollegium (2009:b) 

3 Om hänsyn tas till att pengarna har förlorat i värde på 

grund av inflationen, är exportökningen sedan 1950 till 

2005 istället cirka 21 gånger. 

4 Källa: Kommerskollegium (2009:b) 

5 Europa definieras här som det geografiska området 

Europa, exklusive OSS länderna. OSS står för Oberoende 

Staters Samvälde och innefattar: Armenien, Azerbajdzjan, 

Kazakstan, Kirgizistan, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan, 

och Vitryssland. Associerade medlemsländer är Moldavien, 

Turkmenistan, Ukraina. 

Mer information om de geografiska regionerna finns på 

WTO:s hemsida: http://stat.wto.org/StatisticalProgram/ 

WSDBStatProgramTechNotes. 

aspx?Language=E#Composition_CG 

6 Källa: Kommerskollegium (2008a) 

7 Källa: Maddison (2001) 

8 Källa: International Trade Statistics 2008. Beräknat med 

hjälp av data från WTO:s Statistics Database 

9 Källa: WTO (2008) 

10 Ibid. 

11 Om hänsyn tas till inflationen är ökningen 4 gånger om. 

Data för åren mellan 1965 och 2007 kommer från World 

Development Indicators Database. 

12 Källa: WTO (2008) 

13 Ett multilateralt handelsavtal är ett avtal som omfattar ett 

stort antal länder. 

14 Namnet kommer från att rundan initierades i Doha i Qatar 

år 2001. 

15 Källa: Kommerskollegium (2004) 

16 De bundna tullarna skiljer sig från de tillämpade tullarna, 

vilka är de faktiska tullnivåer som ett land använder. 

Eftersom flera länder har bundit sina tullar i WTO långt över 

de tillämpade tullarna, innebär detta att en tullsänkning i 

WTO inte behöver ha någon verklig effekt på de faktiska 

tullarna och således inte heller behöver påverka handelsflödena. 

17 De asiatiska tigrarna inkluderar Hongkong, Malaysia, 

Singapore, Sydkorea, Taiwan och Thailand 

18 Uganda brukar lyftas fram som ett positivt exempel, medan 

Zambia kan nämnas som ett mindre lyckat exempel i detta 

sammanhang. 

19 Se bland annat Razeen Sally, 2008 

20 Antingen direkt till en ekonomisk enhet (företag, organisation, 

myndighet eller privatperson) eller till en vara som ägs 

av en annan ekonomisk enhet. Källa: Findlay och Warren 

(2000) p.2 

21 Källa: Stern och Hoekman (1988) 

22 Källa: UNCTAD (2004) 

23 Källa: UEPB (2005) 

24 Som ett exempel krävs det mer forskning och utveckling 

(tjänster) för att utveckla en dator än att producera ett bord. 

25 Källa: Kommerskollegium (2004) 

26 Såsom finansiella tjänster och företagstjänster (t ex juridisk 

rådgivning) 

27 Om hänsyn tas till inflationen, är ökningen under perioden 

istället knappt 4 gånger det initiala värdet. 

28 Källa: Bhagwati (1984) 

29 Exempel på handelshinder för tjänster kan vara olika typer 

av begränsningar såsom antalet personer som kan 

anställas i en specifik sektor. För att sänka hindren för 

tjänstehandeln måste länder ofta reformera sina inhemska 

regelverk, inklusive de regler som kontrollerar migration. 

Detta förklarar delvis varför internationella förhandlingar på 

tjänsteområdet är speciellt svåra och kontroversiella. 

30 Källa: Mann (2007) 

31 General Agreement on Trade in Services 

32 Betalningsbalansen är en förteckning över ett lands 

ekonomiska transaktioner med omvärlden och består av 

bytesbalans, kapitalbalans, finansiell balans och en 

restpost. Om ett land har flytande växelkurs och fria 

kapitalrörelser är summan av dessa fyra poster noll. 

33 Information om de sju geografiska regionerna finns att 

hämta på WTO:s hemsida: http://stat.wto.org/Statistical- 

Program/WSDBStatProgramTechNotes. 

aspx?Language=E#Composition_CG 

34 Tyvärr finns ingen samlad statistik över tjänsthandel mellan 

länder på internationell nivå vilket medför att vi inte har 

tillgång till uppgifter om vilka länder som handlar med 

varandra. 

35 Medlemsländer: Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, 

Kirgizistan, Ryssland, Tadzjikistan, Uzbekistan, och 

Vitryssland. Associerade medlemsländer: Moldavien, 

Turkmenistan, Ukraina. Georgien lämnade OSS den 12 

augusti 2008. 

36 För mer information om den underliggande teorin om 

Gravitationsmodellen, se Tinbergen (1962), Anderson 

(1979), Helpman och Krugman (1985) Bergstrand (1985, 

1989) Deardorff (1998), Anderson och van Vincoop 

(2001). 

37 Disdier and Head (2008) finner att den genomsnittliga 

distans-elasticiteten på bilateral handel ligger på 0,9. 

Resultaten är baserade på en metaanalys som omfattar 

1467 elasticiteter från 103 empiriska studier. 

38 Se WTO RTA Gateway för mer information. 

39 Mer information finns på Kommerskollegiums hemsida. 

40 Källa: WTO (2006) 

37

41 Det bör observeras att ett antal avtal har förfallit under åren 

till följd av att exempelvis länder har upphört att existera. 

Dessa avtal är ej inkluderade i undersökningen. 

42 Källa: World Bank (2005) 

43 Studier brukar vanligtvis undersöka om handelsavtal leder 

till ”trade creation” eller ”trade diversion”. 

44 Mer information finns att läsa i World Bank (2005). Rapporten 

innehåller bland annat en Meta analys innefattande 616 

estimat från 17 studier. 

45 Källa: Gustavsson och Kokko (2004) 

46 För mer information se: Baldwin (1995 och 1997) 

47 För med information se: Bhagwati och Krueger (1995), 

Bhagwatioch Panagariya (1996) och Frankel, Stein och 

Wei (1996) 

48 Källa: Barba-Navaretti Venables (2004). Mer information 

finns att läsa i Markusen (2002), Blonigen (2005) och 

Helpman (2006) 

49 Källa: UNCTAD (2006) 

50 För att det ska räknas som en direktinvestering måste 

investeraren äga en betydande andel (minst 10 procent av 

de röststarka aktierna) i dotterbolaget så att investeraren 

kan etablera en långvarig relation och påverka den 

operativa verksamheten i dotterbolaget. 

38 

51 Att investeringarna har ökat 17 gånger om under perioden 

mellan 1980 och 2005, betyder att investeringarna år 

2005 var 17 gånger större än vad de var år 1980. 

52 Källa: Riksbanken (2006) 

53 Antalet multinationella företag ökar dock snabbt i 

utvecklingsländerna 

54 Stordriftsfördelar är de fördelar (vinster) som kommer från 

en ökad produktion. 

55 Mer information finns att läsa i Kommerskollegium (2008b) 

56 Källa: Ny teknik (2007) 

57 Leveranssätt 3 i GATS utgörs av tjänstehandel genom lokal 

etablering vilket innebär att leverantören etablerar sig i ett 

land och säljer sina tjänster den utländska markanden 

genom dotterbolag. För mer information, se kapitel 3. 

58 Fords köp av Volvo personvagnar är ett exempel på ett 

förvärv. Sammanslagningen mellan Astra och Zeneca är ett 

exempel på en fusion. 

59 Källa: UN Comtrade Broadly Economic Categories, egna 

bearbetningar. 

60 Bearbetning av Jan Edlund för skriften Agenda för Sverige 

61 Källa: OECD (2008b).

Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden 

Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 690 48 20 

E-mail info@kommers.se www.kommers.se 

herlinwiderberg.com

Globala handelsmönster - Kommerskollegium

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?