Pendling, arbetsmarknadens storlek och befolkningsutveckling

More documents

Recommendations

Info

1 Sammanfattning De förbättrade kommunikationerna har haft stor betydelse för befolkningsutvecklingen För kommunerna i Västmanlands län har kommunikationerna förbättrats rejält sedan mitten av 1990-talet, vilket har medfört en regionförstoring. Detta har haft en mycket positiv effekt på befolkningsutvecklingen för länet. Sambandet är starkt positivt mellan inrikes nettoflyttning och pendling, framförallt utpendling. Varje år 1968-1997 hade Västmanlands län inrikes nettoutflyttning. Under 1997 vände dock utvecklingen uppåt och under perioden 2001-2004 hade länet inrikes nettoinflyttning varje år. Sambandet mellan inrikes flyttningar och arbetsmarknad på kommunnivå är svagt Endast större förändringar i sysselsättningen påverkar inrikes nettoflyttning märkbart. Med de förbättrade kommunikationerna behöver inte människor flytta till arbetstillfällena i samma utsträckning som tidigare. Att flytta får också stora sociala och ekonomiska konsekvenser för många. Allt fler väljer istället att arbetspendla under en längre tid eller en kortare tid i väntan på ett arbete i hemkommunen. Den ökande arbetspendlingen kan motverka jämställdheten Män pendlar mer och längre sträckor än kvinnor. Detta kan medföra att männen får bättre löneutveckling och karriärmöjligheter än kvinnorna. Pendlingen tar tid, vilket kan medföra ökad stress och för barnfamiljer kan det medföra att männen tar ett minskat ansvar för barnen. I detta sammanhang har infrastrukturen för IT stor betydelse. Många långpendlare har möjlighet till distansarbete i hemmet en eller två dagar i veckan och även ett antal timmar vid tågresor. Snabbheten och tillgängligheten i tekniken är då viktig. Låg andel statliga arbetstillfällen bidrar till ökad långpendling Om Västmanlands län hade en andel arbetstillfällen inom staten som motsvarade befolkningsandelen 20-64 år i riket skulle utpendlingen till Stockholms län troligen vara betydligt lägre. Inom privata företag har Västmanlands län en andel arbetstillfällen som motsvarar befolkningsandelen i riket. Inom staten är dock andelen arbetstillfällen en procentenhet lägre än befolkningsandelen 20-64 år i riket, vilket motsvarar 3 500 arbetstillfällen. Mälarkommunerna och Sala - Heby har en mycket stor arbetsmarknad Inom 30 minuters restid har Arboga störst arbetsmarknad med ungefär 190 000 arbetstillfällen, följt av Heby och Västerås med 110 000. Minst arbetsmarknad har Skinnskatteberg med 10 000 arbetstillfällen. Inom 40 minuters restid har Kungsör störst arbetsmarknad med ungefär 205 000 arbetstillfällen, följt av Arboga med 200 000, Köping med 195 000, Sala med 190 000, Heby med 170 000 samt Västerås med 160 000. Skinnskatteberg har mindre än 20 000 arbetstillfällen, Norberg har ungefär 35 000 och Fagersta 45 000. Inom 50 minuters restid har Köping störst arbetsmarknad med 250 000 arbetstillfällen. Skinnskatteberg har nu en stor arbetsmarknad med ungefär 190 000 arbetstillfällen. Minst arbetsmarknad har Norberg med ungefär 60 000 arbetstillfällen. Fagersta har ungefär 125 000. Inom 60 minuters restid har Västerås i särklass störst arbetsmarknad med ungefär 965 000 arbetstillfällen, vilket framförallt beror på att restiden med tåg till Stockholm är 53 minuter. Antalet arbetstillfällen i Stockholm är ungefär 515 000. Efter Västerås följer Arboga och Köping med ungefär 290 000 arbetstillfällen, Sala med 285 000, Kungsör med 265 000, Hallstahammar och Surahammar med 260 000 samt Heby med 250 000. Norberg har nu en stor arbetsmarknad med ungefär 165 000 arbetstillfällen. Fagersta har ungefär 150 000. Definitioner • Befolkning: personer med bostad i regionen oavsett om de förvärvsarbetar eller inte. • Sysselsatt nattbefolkning: förvärvsarbetande med bostad i regionen, oavsett arbetsort. • Sysselsatt dagbefolkning: förvärvsarbetande med arbetsplats i regionen, oavsett bostadsort. • Antal arbetstillfällen: sysselsatt dagbefolkning. • Arbetsmarknadens storlek: antal arbetstillfällen inom ett visst restidsavstånd. • Arbetspendlare: person med arbetsplatsen i annan kommun än bostadskommunen. • Restid med tåg/buss: från stationen i bostadskommunen till stationen i arbetskommunen. • Restid med bil: från centrum i bostadskommunen till centrum i arbetskommunen. • Inrikes nettoflyttning: inflyttning från övriga Sverige minus utflyttning till övriga Sverige. 1
2 Inledning Enligt Länsstyrelseinstruktionen (SFS 2002:864) ska länsstyrelsen noga följa länets tillstånd och enligt Förordningen om regionalt utvecklingsarbete (SFS 2003:595) ska länsstyrelsen fortlöpande följa utvecklingen i länet och de lokala arbetsmarknadsregionerna. Som ett led i dessa uppdrag tar Länsstyrelsen i Västmanlands län återkommande fram kunskapsunderlag med analyser och prognoser över befolkning, sysselsättning och arbetspendling för länet och dess kommuner. Användare är bland annat Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden, Landstinget, kommuner, departement, statliga verk, företag och organisationer samt media. Kunskapsunderlagen används i samhällsplanering och regionalt utvecklingsarbete, bland annat för de regionala tillväxt- och utvecklingsprogrammen (RTP och RUP). I denna rapport gör Länsstyrelsen en analys över kommunikationernas betydelse för befolkningsutvecklingen i Västmanlands län. Rapporten är gjord vid Länsstyrelsens Näringslivsenhet av Christer Carmegren. För kommunerna i Västmanlands län har kommunikationerna förbättrats rejält sedan mitten av 1990-talet. Framförallt vad gäller järnväg med Mälarbanan, Svealandsbanan och Bergslagspendeln. Även bilvägarna har förbättrats mycket, bland annat har ny motorväg byggts mellan Köping och Örebro. Norr om Mälaren har järnvägskommunikationerna mellan Stockholm och Örebro förbättrats (Mälarbanan). Söder om Mälaren har järnvägskommunikationerna mellan Stockholm och Arboga förbättrats (Svealandsbanan). Banverket har rustat upp järnvägen mellan Fagersta och Västerås (Bergslagspendeln) och ny vagnspark har satts in. Även mellan Västerås, Sala, Heby och Uppsala har kommunikationerna förbättrats. Ytterligare förbättringar av kommunikationerna är planerade, framförallt åren 2010-2015. • Enligt Banverket ska Citybanan i Stockholms län vara klar år 2013, vilket dock innebär en försening med två år. Enligt ursprungsplaneringen skulle den dock vara klar redan år 2011. Citybanan kommer att lösa kapacitetsproblemen genom centrala Stockholm, vilket medför positiva effekter även för Mälarbanan och Svealandsbanan. • Åren 2006-2010 planerar Banverket endast vissa mindre förbättringar på Mälarbanan och Svealandsbanan. Åren 2010-2015 planeras däremot stora förbättringar. På Mälarbanan planeras ökat kapacitet, vilket ska minska restiden ytterligare och ge mindre störningar samt bättre punktlighet. På Svealandsbanan planeras partiellt dubbelspår, vilket ska öka turtätheten och ge mindre störningar samt bättre punktlighet. • Motorväg Västerås-Västjädra och förbifart Sala med mitträcke kommer att byggas åren 2006-2008. Byggstart av motorväg Enköping-Sagån planeras till 2006 eller 2007. Mellan åren 1997 och 2004 har antalet utpendlare från länets kommuner ökat från 21 938 till 28 301. Antalet inpendlare till länets kommuner har ökat från 19 488 till 23531. Över länsgränsen har antalet utpendlare ökat från 9 045 till 13 161 och antalet inpendlare har ökat från 6 595 till 8 391. Länsstyrelsen bedömer att pendlingen fortsätter öka, framförallt utpendlingen. Se prognoser i Länsstyrelsens rapport 2004:30 1 . Enligt Långtidsutredningen 2003/04 2 förväntas en framtida arbetskraftsbrist i flera län inom pendlingsavstånd, framförallt för Stockholms län men även för Örebro län och Dalarnas län. Det syns en tydlig trend mot regionförstoring på grund av de kraftigt förbättrade pendlingsmöjligheterna. Se bilaga 1-3. 1 Länsstyrelsen i Västmanlands län, rapport 2004:30, Befolkning och arbetsmarknad i Västmanlands län 2010 – Prognoser för varje kommun 2004-2020. 2 Finansdepartementet, NUTEK, Inregia AB, 2004, Regional utveckling – utsikter till 2020, Bilaga 3 till LU 2003/04, sidorna 79-90. 2
Page 1: RAPPORT 2006 : 12 Pendling, arbetsm
Page 6 and 7: Sedan 1997 har andelen utpendlare a
Page 8 and 9: 2.1 Syfte och avgränsning samt def
Page 10 and 11: 9000 8000 7000 6000 5000 Utpendling
Page 12 and 13: 1000 900 800 700 600 Utpendling öv
Page 14 and 15: Inom 60 minuters restid har Väster
Page 16 and 17: Från: Till: Utpendling år 1997 Ut
Page 18 and 19: Utpendling män 1985 1986 1987 1988
Page 20 and 21: Utpendling % av sysselsatt Surahamm
Page 22 and 23: Utpendling % av sysselsatt Fagersta
Page 24 and 25: Referenser Finansdepartementet/ NUT

Pendling, arbetsmarknadens storlek och befolkningsutveckling

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?