Sammanfattning av studien på svenska

När jag gifter mig ska jag göra det på riktigt
Berättelser om barn, brudar och bröllop
Inledning
Under 2000-talet har antalet vigslar stadigt ökat i Sverige. Bröllop, och relationer som kan
leda till giftermål, är också heta ämnen i dagens populärkultur. Bröllop säljs ofta med
motiveringen att det är en av livets största upplevelser och de kommersiella intressena kring
riten är påtagliga. En förändring som skett under de senaste årtiondena är att andelen
svenskkyrkliga vigslar har minskat, från att ha varit i tydlig majoritet till att nu ha en motsatt
ställning. Tiden för ingåendet av äktenskapet har också förskjutits. Idag har de flesta som
gifter sig levt samboende flera år och hunnit bli föräldrar. Dessa förhållanden har lett till
många frågor hos mig: Vilken betydelse har barnen för beslutet om giftermål? Vilka
föreställningar finns om bröllop, brud och brudgum och hur påverkar dessa föreställningar
parens förberedelser inför bröllopen? Finns det några skillnader i förståelsen av de olika
vigselformerna och hur yttrar det sig i så fall? Vad symboliserar vigseln som rit för nyblivna
föräldrar? För att få svar på frågor som dessa krävs en kvalitativ studie.
Det här är en studie om bröllops meningssammanhang. 16 unga vuxna, de flesta är nyblivna
föräldrar, berättar om sina bröllop. Berättelserna startar med beslutet om giftermål och
avslutas med upplevelsen av vigseln. Hälften av de intervjuade vigs borgerligt och resten
genom Svenska kyrkans vigselordning. Studiens syfte är att förstå den mening som unga
vuxna skapar i sina bröllop och i berättelserna om dem. Den övergripande frågan är: Vilka
meningsskapande processer synliggörs i intervjupersonernas bröllopsberättelser, sett ur olika
samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv? Ett sätt att närma sig den mening som
människor skapar genom ord och handling är att fråga efter deras syften/motiv. Ett annat är att
efterfråga vilka innebörder/betydelser de ger handlingarna. Jag studerar båda dessa
perspektiv. Den övergripande frågan innehåller två delar, vilka kan fördjupas genom följande
underfrågor: (1) vilka motiv till och betydelser av bröllopet framträder i intervjupersonernas
berättelser? samt (2) vilken förståelse av intervjupersonernas meningsskapande leder olika
samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv till?
I avhandlingen finns fyra empiriska kapitel, vilka motsvarar olika delar av bröllopsprocessen:
(1) beslutet att gifta sig, (2) val av vigselform, (3) förberedelser inför bröllopet och
(4) utformande och upplevelse av vigseln. I analysen arbetar jag utifrån ovanstående
underfrågor i varje kapitel. De teoretiska perspektiv som används är: familjesociologi, ritteori,
religionssociologi, genusteori och kultursociologi. Dessa perspektiv framträder i olika hög
grad i de fyra kapitlen.
Tidigare forskning och användbara teorier
Tidigare forskning om bröllop och äktenskap tydliggör det heterosexuella äktenskapet som
norm i dagens Sverige, även om det kan betraktas som ett högriskprojekt. Bröllop är en del av
den växande upplevelseindustrin och materialitet liksom autenticitet värderas högt i
bröllopskulturen. Min studie ger ökad förståelse för hur normer och värderingar påverkar
brudpar i samband med deras bröllop samt vad äktenskapet betyder för dem. Tidigare
forskning visar även att riten (däribland vigseln) är en viktig länk i relationen mellan Svenska
kyrkan och dess medlemmar. Riten har tolkats som en arena för religiositet. Jag anser att
kvalitativa studier behövs för att närmare förstå vilken betydelse relationen till Svenska

kyrkan har för medlemmarna när de väljer vigselform samt vad riter som vigseln kan betyda
för dem. Min studie kan bidra till en sådan förståelse. Den lilla borgerliga vigseln har inte i
någon nämnvärd utsträckning undersökts tidigare och jag ser min forskning som ett svar på
avsaknaden av kunskap kring denna vanligt förekommande vigselform.
Familj och relationer är centrala teman i de intervjuades berättelser, särskilt när det handlar
om besluten om giftermål och om hur paren förbereder bröllopen. Sociologerna Anthony
Giddens, Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim betonar individualiseringens inverkan
på familjelivet. Teorierna kan bidra till ökad förståelse för hur intervjupersonerna skapar
mening i sina relationer – såväl till sin partner som till eventuella barn – samt i äktenskapet.
Jämställdhet/jämlikhet är enligt teorierna centralt i nutida relationer, vilket bekräftas i de
intervjuades berättelser. I berättelserna om hur paren förbereder inför sina bröllop och i deras
föreställningar om vad en brud och brudgum är problematiseras denna strävan efter jämlikhet.
Genusteoretikerna Raewyn Connell och Yvonne Hirdman problematiserar kring de strukturer
som enligt dem påverkar relationerna mellan män och kvinnor. Deras perspektiv kan öka
förståelsen för den spänning som blir synlig i förberedelserna inför ett bröllop. Genom att i
analysen av de intervjuades berättelser om sina relationer kombinera teorier som fokuserar på
subjektet med dem som fokuserar strukturerna hoppas jag nå en balans som är fruktbar.
I bröllopsberättelserna framkommer en tydlig skillnad mellan dem som gifter sig kyrkligt och
dem som har en borgerlig vigsel. Enligt kultursociologen Pierre Bourdieu kan skillnaderna
grupperna emellan relateras till klass (kapital). Jag lutar mig mot denna teori i analysen av val
av vigselform och kombinerar den med ett genusteoretiskt perspektiv i de delar av
avhandlingen som betonar relationen mellan man och kvinna. I berättelserna om vilken
vigselform som paren valt samt hur de har utformat och upplevt vigseln framträder en
komplex bild av religion och människors relationer till Svenska kyrkan. Linda Woodheads,
Paul Heelas och Ina Rosens religionssociologiska perspektiv kan vidga förståelsen för de
intervjuades förhållanden till religion och kyrka. Samtliga lyfter fram fokuseringen av
individen (subjektet) som ett utmärkande drag i dagens västerländska samhälle. Beträffande
vigseln som rit synliggör intervjupersonernas berättelser deltagarnas olika förhållningssätt och
tolkningar. Det handlingsteoretiska perspektiv som Catherine Bell, Caroline Humphrey och
James Laidlaw förespråkar är individfokuserat och öppnar för ökad förståelse för hur
brudparen skapar mening i vigseln.
De olika teorierna fokuserar i olika hög grad på spänningen mellan individ/aktör och struktur.
Detta är ett medvetet val från min sida. I genusteorierna och kultursociologin synliggörs
strukturernas inverkan på människors liv. Jag hävdar att dessa perspektiv på ett fruktbart sätt
kan balansera, och till viss del kombineras med, den individ/aktörsaspekt som ovan nämnda
familjesociologer, religionssociologer samt ritteoretiker betonar.
Metod
Jag har genomfört intervjuer och valt att använda tolkande reflexiv intervjumetod i
kombination med narrativ metod. Utgångspunkten för mig har varit att en persons berättelser
till både innehåll och form säger något om såväl personen som det han/hon talar om. Varje
berättelse präglas också av den kontext den berättas i. Berättelsens syfte, relationen mellan
berättare och lyssnare och berättarens känslostämning är något av allt det som påverkar
berättelsen. Jag har intervjuat 16 kvinnor och män i åtta par. Varje person intervjuades två
gånger, före och efter bröllopet. Totalt genomfördes 32 intervjuer. Intervjupersonerna är i
åldrarna 24-40 år. De bor i en medelstor stad och en mindre ort i norra Sverige. Fyra par gifte
sig svenskkyrkligt och resten borgerligt. Intervjuerna var temabaserade med såväl öppna som

mer specifika frågor. Efter intervjuerna lyssnade jag igenom materialet och gjorde en
noggrann utskrift av dem. Analysen av intervjumaterialet har skett i två steg. Först har jag
gjort en (1) lodrät analys som skär rakt igenom varje enskild intervju, och sedan gått över till
en (2) vågrät analys som går över samtliga intervjuer. Forskningsetiskt har jag följt de fyra
allmänna huvudkrav som finns på forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Bröllop förenar och skiljer
Det centrala resultat som kommit fram i studien är att bröllop både förenar och skiljer
människor åt. På mikronivå, två individer emellan, är riten å ena sidan förenande.
Intervjupersonerna motiverar giftermålet med att det stärker banden inom familjen. Detta
gäller dels känslomässigt, dels juridiskt och ekonomiskt. Barnet är centralt i sammanhanget.
Förenandet gestaltas på olika sätt i flera av vigslarna, framför allt genom att brudparen lyfter
fram barnets betydelse i vigseln. Den juridiska aspekten av föreningen är en given effekt av
vigseln och den känslomässiga upplevs av några av de intervjuade. Samtidigt finns det
föreställningar om hur brud och brudgum ska bete sig och framträda i bröllopssammanhanget
som kan ha en särskiljande effekt på man och kvinna. I berättelserna om
bröllopsförberedelserna verkar det vara försvarbart att kvinnan är projektledare och mannen
bara följer med. Enligt bröllopsnormen är bruden dagens huvudperson, vilket understödjer en
könsgrundad arbetsdelning. Den romantiska kärleken, som bröllop inte minst inom
populärkulturen i hög grad symboliserar, är enligt min tolkning en pådrivande faktor i
skapandet av denna situation. Men strävan efter jämlikhet gör sig påmind i flera pars
ambitioner att dela lika på arbetet eller bryta den patriarkala strukturen vid val av efternamn.
Bröllops förenande kraft visar sig även på mesonivå, inte minst i brudparens förhållande till
släkten. Särskilt den kyrkliga vigseln beskrivs som ett bra tillfälle att samla släkt och vänner.
Flera borgerliga vigslar är däremot hemliga, i syfte att hålla släkt och vänner borta från dem.
Själva riten har både en förenande och separerande effekt. Den samlar människor i en
gemensam handling men upplevelsen av den är individuell och tolkningarna kan skilja sig åt
från person till person. De som väljer att gifta sig med enbart ett fåtal vittnen närvarande,
kanske i hemlighet, lämnar helt riten som kollektiv företeelse åt sidan.
På makronivå, i samhället, framträder bröllopets enande betydelse i att samtliga som gifter sig
blir en del av ett kollektiv genom att de följer normen för vad en ”riktig” familj är. Detta
framställs också som ett motiv till äktenskap hos flera av de intervjuade. Samtidigt separerar
det de gifta från personer som inte är gifta vilket också kan ses som en av ritens funktioner.
En jämförelse de två vigselgrupperna (borgerlig respektive kyrklig) emellan visar på
ytterligare aspekter av särskiljande. Enligt min tolkning av normen för ”riktigt” bröllop
uppkommer en åtskillnad av människor som resulterar i två grupper, de som gör vad ”man
ska” göra och de som inte gör det. Min tolkning är att bröllopsnormen upprätthålls genom den
offentliga mediala bröllopsberättelsen men kanske främst genom människors praktiker. Hur
brudpar väljer att utforma sina bröllop, genom val av vigselform, klädsel, antal gäster osv,
skapar och upprätthåller normerna för vad ett ”riktigt” bröllop är och därmed också hur en
”riktig” brud respektive brudgum ser ut. Normerna skiljer människor åt i fråga om klass och
genus. En ”riktig” brud och brudgum klär sig enligt klädkoderna för respektive kategorier i
bröllopsfältet och får del av den makt som ett uppfyllande av idealet eller normen medför.
Den som inte följer normen befinner sig i marginalen. De kyrkliga paren gifter sig ”på
riktigt”. Dessa par har förhållandevis starkt ekonomiskt kapital och kan vara en betydande
målgrupp för upplevelseindustrin, vilken riktat in sig på bl a bröllop. De borgerliga brudparen

skiljer sig från normen. Den lilla intima vigsel som de har valt får sällan många spaltmetrar
bland de offentliga berättelserna och förblir därmed osynlig.
Detsamma gäller på metanivå, inom forskningen. I studier av bröllop kan olika
forskningsdiscipliner mötas, vilket min avhandling är ett exempel på. Men i själva urvalet av
vilken typ av bröllop som studeras görs ofta prioriteringar som har en effekt av åtskillnad.
Tidigare forskning kring bröllop har fokuserat på de svenskkyrkliga vigslarna samt trenden
med stora bröllop. Det finns säkert goda skäl till dessa val men resultatet blir att den lilla
borgerliga vigseln åter hamnar i de storstilade bröllopens skugga. Min avhandling bidrar till
synliggörandet av den vanligt förekommande, men publikt närmast osynliga riten, den lilla
borgerliga vigseln.