Vägmärkesförordningen 2007:90 - Mopedbok.se

Information om ny 

Vägmärkesförordning 

2007:90 

Reviderad 07-05-14 

Publikation: 2007:90

Innehållsförteckning 

1 kap. Allmänna bestämmelser ............................................................................... 1 

2 kap. Vägmärken och tilläggstavlor....................................................................... 8 

Varningsmärken .................................................................................. 10 

Väjningspliktsmärken.......................................................................... 22 

Förbudsmärken.................................................................................... 26 

Påbudsmärken ..................................................................................... 43 

Anvisningsmärken............................................................................... 48 

Lokaliseringsmärken för vägvisning................................................... 60 

Lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar ......... 76 

Lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar m.m. .. 80 

Lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta mål m.m. .................... 87 

Upplysningsmärken............................................................................. 89 

Symboler ............................................................................................. 91 

Tilläggstavlor ...................................................................................... 95 

3 kap. Trafiksignaler ........................................................................................... 103 

4 kap. Vägmarkeringar........................................................................................ 115 

5 kap. Andra anordningar för anvisning för trafiken och tecken av vakt............ 128 

6 kap. Säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg................. 133 

7 kap. Tecken av polisman m.fl. ......................................................................... 134 

8 kap. Bemyndiganden, kostnader m.m. ............................................................. 138 

9 kap. Ansvar, handläggning och överklagande ................................................. 140 

Ikraftträdande ...................................................................................................... 141 

Förordning om ändring i trafikförordningen....................................................... 142 

Bilagor: 

Parkeringsblankett 

Förordning om felparkeringsavgift 

Lag om vägtrafikdefinitioner 

Förordning om vägtrafikdefinitioner

Vägmärkesförordning; 

1 kap. Allmänna bestämmelser 

Kapitel 1 innehåller de allmänna bestämmelser om anvisningar för trafik och utmärkning på väg och i terräng. Här anges även de beteckningar som 

används i förordningen. Andra beteckningar som används i förordningen har samma betydelse som i yrkestrafiklagen, i lagen och i förordningen om 

vägtrafikdefinitioner. Vidare innehåller kapitlet bestämmelser om vem som ansvarar för att anordningar sätts upp, tas bort, underhålls utförs m.m. 

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om anvisningar för trafik och 

utmärkning på väg och i terräng genom 

– vägmärken och tilläggstavlor, 

– trafiksignaler, 

– vägmarkeringar, 

– andra anordningar för anvisningar för trafiken och tecken av vakt, 

– säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg, samt 

– tecken av polisman m.fl. 

2 § I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som 

anges nedan. Andra beteckningar som används i förordningen har samma 

betydelse som i yrkestrafiklagen (1998:490), lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner 

och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. 

Beteckning Betydelse 

Symbol Bild som används i stället för en text. 

Motsvarar 1 § i 

VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

Komplettering har skett med ”tilläggstavlor”. I övrigt endast 

språkliga justeringar. 

Komplettering har skett med några begrepp som är typiska för 

förordningen. Definitionen av begreppen symbol och vägmärkesbild 

underlättar vid beskrivningen av vägmärken och deras 

innehåll. Vägvisningsplan har definierats för att beskriva dess 

innebörd i förordningen. 

1(162) 

1(162)

Vägmärkesbild Den information som lämnas på ett vägmärke 

genom text och symboler. I vägmärkesbilden 

ingår bårder och motsvarande. 

Vägvisningsplan 1. En förteckning över geografiska mål som 

skall anges med lokaliseringsmärken för 

vägvisning längs de allmänna vägarna. 

2. En förteckning över mål av turistiskt 

intresse som får anges med lokaliseringsmärken 

för vägvisning eller med lokaliseringsmärken 

för turistiskt intressanta mål. 

3 § Vägmärken och andra anordningar skall tillsammans med väg- och gatuutformningen 

och dess anpassning till väg- och gaturum ge trafikanten vägledning, 

styrning och information för en effektiv och säker trafik. Vägmärken 

och andra anordningar skall vara utformade och placerade samt i sådant skick 

att de kan upptäckas i tid och förstås av de trafikanter som de är avsedda för. 

De får inte sättas upp så att de innebär fara för eller onödigtvis hindrar trafikanter. 

Särskild hänsyn skall tas till barn, äldre och funktionshindrade. 

4 § Vägmärken och andra anordningar har den innebörd som framgår av 

denna förordning. De har den utformning, storlek och färgsättning som framgår 

av denna förordning eller av föreskrifter som meddelats med stöd av 

denna förordning. 

Vägmärken och tilläggstavlor kan vara utförda med lysande vägmärkesbild. 

En symbol på en lysande vägmärkesbild kan då vara lysande vit på mörk 

botten. Bård, snedstreck och annan röd del av vägmärket är dock alltid lysande 

röd. 

5 § I andra fall än som anges i denna förordning eller i föreskrifter som meddelats 

med stöd av denna förordning får skyltar, anslag, dekaler eller liknande 

inte sättas upp på 

1. ett vägmärke, 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

Saknar motsvarighet 

i VMF 

(1978:1001), men 

motsvarar del av 

2(162) 

Bestämmelserna i tidigare 7 § om att märken skall sättas upp väl 

synliga har kompletterats med vissa krav att ta hänsyn till vid 

uppsättning. Paragrafen redogör för syftet med innehållet i vägmärkesförordningen. 

Detaljbestämmelser om hur vägmärken skall vara placerade 

återfinns numera i VVFS. 

Bestämmelserna i första stycket har kompletterats med ”storlek”. 

Viss detaljreglering har utmönstrats och återfinns numera i 

VVFS. Dessutom har bestämmelsen om att vägmärken får utföras 

med modern teknik såsom lysande vägmärkesbild eller motsvarande 

tillkommit. 

Bestämmelsen är ny i vägmärkesförordningen men motsvaras av 

tidigare bestämmelser i myndighetsföreskrifter. 

2(162)

2. en annan anordning för anvisningar för trafiken, 

3. en stolpe eller motsvarande som är avsedd att bära upp eller visa ett 

märke eller en anordning. 

Stolpar eller motsvarande som bär upp vägmärken eller andra anordningar 

enligt denna förordning kan vara försedda med stolpmarkeringsanordningar. 

6 § Den som anges nedan ansvarar för att sådana anordningar och tecken för 

anvisning för trafiken som avses i 1 § sätts upp, tas bort, underhålls, och 

utförs i den omfattning som anges för respektive plats. 

Ansvarig Plats Ansvaret gäller 

1. Kommunen a) På väg inom tättbebyggt 

område som inte 

är enskild och på sådan 

väg utom tättbebyggt 

område där kommunen 

är väghållare 

b) På enskild väg inom 

tättbebyggt område 

och på sådan väg utom 

tättbebyggt område där 

kommunen är väghållare 

I andra fall än enligt 2 

a, 2 c och 7–10. 

Hastighetsbegränsningar, 

föreskrifter 

enligt 41 § väglagen 

(1971:948) samt trafiksignaler 

och andra 

anordningar för att 

reglera trafiken och 

tillgodose 

trafiksäkerheten när 

det behövs för att tillgodose 

ett allmänt 

behov. 

TSVFS 1989:4 

Motsvarar 80 och 

81 §§ i VMF 

(1978:1001) 

3(162) 

Paragrafen har fått en helt annan struktur än tidigare. 

Bestämmelsen i punkt 2 c) om att den statliga väghållningsmyndigheten 

skall märka ut stopp- och väjningsplikter på vägar som 

ansluter till allmän väg med staten som väghållare är ny. 

En till nyhet är att möjlighet för var och en att sätta upp anordning 

X6, särskild varningsan-ordning (tidigare 8.2.1, trafikanvisning), 

har tillskapats genom punkt 11. Avsikten är att X6 

skall kunna användas t.ex. när fordon ställs upp för på- och avlastning 

på platser där det kan vara befogat med en förberedande 

upplysning om verksamheten. De företeelser som får an-vändas 

framgår av bestämmelserna i VVFS. 

I övrigt har inte några ändringar av betydelse skett när det gäller 

ansvaret för uppsättning, borttagning och underhåll av vägmärken, 

andra anordningar och tecken. 

3(162)

2. Den statliga väghållningsmyndigheten 

c) På alla vägar Särskilda trafikregler 

enligt sådana föreskrifter 

som avses i 10 kap. 

14 § trafikförordningen 

(1998:1276) och som 

meddelats av kommunen. 

d) I terräng Förbud, påbud eller 

andra anvisningar för 

att reglera trafiken och 

tillgodose trafiksäkerheten. 

a) På allmän väg där 

staten är väghållare 

b) På annan enskild 

väg utom tättbebyggt 

område än där kommunen 

är väghållare 

c) På väg som ansluter 

till allmän väg där 

staten är väghållare 

I andra fall än enligt 7– 

10. 

Hastighetsbegränsningar, 

föreskrifter 

enligt 41 § väglagen 

samt trafiksignaler och 

andra anvisningar för 

att reglera trafiken och 

tillgodose trafiksäkerheten 

där det behövs 

för att tillgodose ett 

allmänt behov. 

Stopplikt eller väjningsplikt 

som följer 

av lokal trafikföreskrift 

om sådan plikt, om 

cirkulationsplats eller 

om att väg skall vara 

huvudled. 

4(162) 

4(162)

3. Den som svarar för 

skoterledhållningen på 

allmän skoterled 

4. Ägare till enskild 

väg 

5. Markägare som 

avses i 2 § andra 

stycket lagen 

(1984:318) om kontrollavgift 

vid olovlig 

parkering 

d) På alla vägar Särskilda trafikregler 




och som meddelats av 

den statliga väghållningsmyndigheten. 

På allmän skoterled Markeringar som anges 

i 9 § terrängkörningsförordningen 

(1978:594). 

På enskild väg Sådant som inte skall 

märkas ut av någon 

annan. 

Inom område där 

markägaren förbjuder 

eller ställer upp villkor 

för parkering och tillkännager 

förbuden 

eller villkoren enligt 

lagen om kontrollavgift 

vid olovlig parkering 

Förbud eller villkor 

som markägaren beslutat. 

6. Markägare I terräng Sådant som inte skall 

märkas ut av någon 

annan. 

7. Innehavare av järnväg 

eller spårväg 

Vid plankorsning Märke A39, kryssmärke, 

och säkerhetsanordningar 

vid plankorsning. 

5(162) 

5(162)

8. Polis eller annan 

som förordnats att ge 

anvisningar till trafikant 

På väg och i terräng Polismans tecken och 

anordning X6, särskild 

varningsanordning. 

9. Polismyndighet På väg och i terräng Särskilda trafikregler 





polismyndighet. 

10. Tullverket På väg och i terräng Särskilda trafikregler 





Tullverket. 

11. Annan än de som 

anges i 1–10 

På väg och i terräng Anordning X6, särskildvarningsanordning, 

i samband med 

uppställning av fordon 

eller vid annan verksamhet 

som kan medföra 

att framkomligheten 

minskar. 

6(162) 

6(162)

7 § Vid vägarbete eller liknande arbete, eller då säkerhetsanordning vid plankorsning 

är ur funktion, kan anvisningar för trafiken ges genom tecken av 

vakt. En sådan vakt är utrustad med särskilda kännetecken enligt 5 kap. 2 §. 

Den som enligt 6 § ansvarar för att anvisningar för trafiken sätts upp, tas bort 

och underhålls ansvarar även för att en vakt sätts ut. 

I den militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) finns särskilda bestämmelser 

om utmärkning. 

8 § Banverket beslutar om märke A39, kryssmärke, och säkerhetsanordning 

vid en plankorsning i visst fall skall sättas upp eller tas bort. 

Innan Banverket fattar beslut enligt första stycket skall verket samråda med 

den statliga väghållningsmyndigheten i den region där plankorsningen är 

belägen. 

9 § Väjningspliktsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken och anvisningsmärken 

får sättas upp endast för utmärkning av förbud, påbud eller någon 

annan trafikregel som följer av trafikförordningen (1998:1276), terrängkörningsförordningen 

(1978:594), väglagen (1971:948) eller föreskrifter som har 

meddelats med stöd av bemyndiganden i dessa författningar. 

Vägverket får meddela föreskrifter om att det inte behövs sådan föreskrift om 

förbud, påbud eller annan trafikregel som avses i första stycket för att ett visst 

väjningspliktsmärke, förbudsmärke, påbudsmärke eller anvisningsmärke skall 

få sättas upp. 

Märkena får även användas för tillkännagivande enligt 3 § lagen (1984:318) 

om kontrollavgift vid olovlig parkering, av markägares beslutade parkeringsförbud 

eller villkor för parkering. 

10 § Om en markägare enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig 

parkering använder vägmärken skall markägarens namn och telefonnummer 

anges på en tilläggstavla. Om markägaren företräds av ett ombud får i stället 

dennes namn och telefonnummer anges. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

7(162) 

Bestämmelserna har kompletterats med en hänvisning till 5 kap. 

2 § där en beskrivning av det särskilda kännetecknet återfinns. 

Här klargörs också vem som bär ansvar för att en vakt ”sätts ut”. 

En hänvisning till den militära trafikförordningen har dessutom 

tillkommit. 

Ändring har skett så att samråd skall ske med den statliga väghållningsmyndigheten 

i stället för med Vägverket. Vidare har 

kravet på samråd med länsstyrelsen vid indragning av vissa anordningar 

tagits bort. 

Skrivningen har utvecklats en del för att det tydligare skall 

framgå hur dessa märken får användas. Vidare får Vägverket 

generellt föreskriva om att det i vissa fall inte behövs särskild 

föreskrift för att ett märke skall få sättas upp. 

Bestämmelsen har kompletterats med möjlighet att ange ombud. 

7(162)

Särskilda bestämmelser för terräng 

11 § Om det finns skäl att märka ut ett förbud eller någon annan föreskrift 

eller att varna för eller upplysa om något förhållande som rör den som färdas 

i terräng, sker detta genom ett vägmärke. 

I terrängkörningsförordningen (1978:594) finns bestämmelser om att Naturvårdverket 

i vissa fall får meddela föreskrifter om utmärkning i terräng. 

2 kap. Vägmärken och tilläggstavlor 

Inledande bestämmelser 

1 § Vägmärken delas in i 

A. varningsmärken, 

B. väjningspliktsmärken, 

C. förbudsmärken, 

D. påbudsmärken, 

E. anvisningsmärken, 

F. lokaliseringsmärken för vägvisning, 

G. lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna 

inrättningar m.m., 

H. lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar 

m.m., 

I. lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta mål, och 

J. upplysningsmärken. 

Motsvarar delar 

av 77 § i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

8(162) 

Vissa tidigare bestämmelser om krav på tillstånd för uppsättande 

av märken i terräng har tagits bort eftersom dessa i praktiken 

nästan aldrig har tillämpats. 

Paragrafen visar vägmärkenas indelning i grupper. Indelningen 

överensstämmer bättre med indelningen i konventionen om 

vägmärken och signaler. 

8(162)

2 § Vägmärken, symboler och tilläggstavlor har den betydelse som framgår 

av deras namn om inte annat särskilt anges. 

Om det finns flera tilläggstavlor under ett vägmärke gäller anvisningen på var 

och en av dessa som en kompletterande anvisning till märket. Innehåller en 

tilläggstavla flera anvisningar gäller dessa gemensamt som en kompletterande 

anvisning till märket. 

En tilläggstavla under två eller flera vägmärken som satts upp direkt över 

varandra avser samtliga dessa märken. 

Särskilda bestämmelser för väg 

3 § Vägmärken är uppsatta på höger sida av vägen, banan eller körfältet om 

inte annat framgår av denna förordning eller av föreskrifter som meddelats 

med stöd av denna förordning. 

Förbudsmärken och påbudsmärken som är uppsatta över körbanan gäller 

endast det körfält som de har placerats över. Märke C31, hastighetsbegränsning 

, gäller dock i förekommande fall även vägrenen intill det körfält märket 

placerats över. 

Motsvarar delvis 

3 § i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 9 och 10 

§§ i VMF 

(1978:1001) 

9(162) 

Bestämmelserna om tilläggstavlor har blivit betydligt utförligare 

än tidigare i syfte att ge möjlighet för trafikanter att på ett relativt 

enkelt sätt kunna förstå hur tilläggstavlor är avsedda att gälla. 

Bestämmelsen att vägmärken skall sättas upp på höger sida omfattar 

numera alla märken (tidigare ”bara” varnings-, förbuds 

och med vissa undantag påbudsmärken). 

Möjlighet att sätta upp vissa märken enbart över vägen har tillskapats 

liksom att märke över körfält enbart gäller detta körfält. 

Bestämmelserna om dubbelsidig utmärkning av början på omkörningsförbud 

eller hastighetsbegränsning återfinns numera i 

VVFS. 

9(162)

Varningsmärken 

4 § Varningsmärken varnar för en fara och upplyser om farans art. Varningsmärken 

är uppsatta på det avstånd från faran som gör dem mest effektiva 

såväl på dagen som på natten. 

Om ett varningsmärke används för att ange en fara som sträcker sig över en 

längre vägsträcka är sträckans längd angiven på en tilläggstavla. Om det 

behövs kan märket vara upprepat på lämpliga avstånd. 

5 § Varningsmärken är följande. 

Motsvarar 11-14 

§§ i VMF 

(1978:1001) 

Märke Närmare föreskrifter Kommentar 

A1 Varning för farlig kurva 

A2 Varning för flera farliga 

kurvor 

Märket anger en farlig kurva samt 

kurvans riktning. 

Märket anger flera farliga kurvor samt 

den första farliga kurvans riktning. 

Motsvarar 

1.1.1.1-2 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 1.1.1.3 

i VMF 

(1978:1001) 

10(162) 

Här har konventionens text använts, ”Varningsmärken är uppsatta 

på det avstånd från faran som gör dem mest effektiva såväl på 

dagen som natten”. 

Närmare avståndsangivelser regleras i VVFS. Kriterier för utmärkning 

av varningsmärke för att ange fara på korsande eller 

anslutande väg samt utmärkning vid tillfällig fara har tagits bort 

ur VMF för en mer generell skrivning. 

Texten i de närmare föreskrifterna har justerats. 


10(162)


A3 Varning för nedförslutning 

A4 Varning för stigning 

A5 Varning för avsmalnande 

väg 

A6 Varning för bro 

Märket anger brant nedförslutning. 

Siffran anger lutningen i procent och 

är anpassad till förhållandena på en 

platsen. 

Märket anger kraftig stigning. 

Siffran anger stigningen i procent och 

är anpassad till förhållandena på platsen. 

Märket anger att vägen eller banan 

smalnar av. 

Symbolen är anpassad efter förhållandena 

på platsen. 

Motsvarar 

1.1.2.1 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.1.3.1-3 i VMF 

(1978:1001) 

Märket anger en öppningsbar bro. Motsvarar 1.1.4 i 

VMF (1978:1001) 

11(162) 

Texten i de närmare föreskrifterna har justerats och kompletterats 

med en förklaring om vad siffran anger. 

Nytt eget märke. Märket har tidigare hört till vägmärkesgrupp 

1.1.2, brant lutning. De närmare föreskrifterna har kompletterats 

med en förklaring om vad siffran anger. 


Närmare föreskrifter har tillkommit. 

11(162)


A7 Varning för kaj 

A8 Varning för ojämn väg 

A9 Varning för farthinder 

A10 Varning för slirig väg 

Märket anger en plats där vägen slutar 

mot vatten. 

Märket anger sådana ojämnheter eller 

skador i vägbanan som medför att det 

är lämpligt att färdas med lägre hastighet 

än som annars skulle varit fallet. 

Märkena anger upphöjning eller grop 

som anlagts som fartdämpande åtgärd. 

Märket anger att vägen kan vara slirig. 

Endast om det finns särskilda skäl 

används märket för att varna för halka 

på grund av snö eller is. 

Motsvarar 1.1.5 i 

VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 



12(162) 

Två nya märken som anger farthinder, det ena med en symbol 

för anlagd upphöjning och det andra med en för anlagd grop. 

Märkena förväntas ge tydligare upplysning till trafikanten. 

Tidigare har märke för annan fara eller märket för ojämn väg 

tillsammans med tilläggstavla används om förvarning till farthinder. 

Den utmärkning kan inte missförstås och kan därför vara 

kvar under en längre övergångsperiod för att minimera kostnaderna 

för utbyte. Övergångsbestämmelser finns i VVFS. 


12(162)


A11 Varning för stenskott 

A12 Varning för stenras 

A13 Varning för övergångsställe 

A14 Varning för gående 

Märket anger risk för stenskott. 

Märket används inte på grusvägar eller 

liknande vägar där stenskott är vanligt 

förekommande. 

Märket anger risk för stenras och för 

att stenar kan förekomma på vägen på 

grund av stenras. 



Märket anger en vägsträcka där gående 

ofta korsar eller uppehåller sig på eller 

vid vägen. 


VMF (1978:1001) 

Motsvarar 

1.1.13.1-2 i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 



De närmare föreskrifterna har tagits bort. 

13(162) 

Nytt märke. Märket förväntas ge högre trafiksäkerhet där behov 

av att varna för gående finns, exempelvis vid anordnade gångpassager 

eller motsvarande. 

13(162)


A15 Varning för barn 

A16 Varning för cyklande 

och mopedförare 

A17 Varning för skidåkare 

A18 Varning för ridande 

Märket anger en vägsträcka där barn 

ofta korsar eller uppehåller sig på eller 

vid vägen. 

Märket anger en vägsträcka där cyklande 

eller mopedförare ofta korsar 

eller kör in på vägen. 

Märket anger en plats där skidåkare 

ofta korsar eller uppehåller sig på 

vägen. 

Märket anger en vägsträcka där ridande 

ofta korsar eller uppehåller sig på 

vägen. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

14(162) 

Texten i de närmare föreskrifterna har justerats och exemplen på 

platser där barn ofta vistas har tagits bort. 


Märket har fått ett nytt namn. Hette tidigare ”Korsande skidspår” 


Märket har fått ett nytt namn. Hette tidigare ”Korsande ridväg”. 

Närmare föreskrifter har tillkommit. Märket kan nu användas på 

en vägsträcka. 

14(162)


A19 Varning för djur 

A20 Varning för vägarbete 

A21 Slut på sträcka med 

vägarbete 

Märket anger en plats eller vägsträcka 

där det finns särskild risk för djur på 

eller vid vägen. 

Andra symboler kan förekomma på 

märket. Vägverket får meddela föreskrifter 

om vilka andra symboler som 

får förekomma. 

Märket anger en vägsträcka där vägarbete 

eller liknande arbete pågår. 

Märket anger slut på en vägsträcka 

med vägarbete som märkts ut med 

märke A20, 

varning för vägarbete. 

Märket är inte uppsatt om det ändå 

tydligt framgår var sträckan slutar. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

Motsvarar 6.1.4 

och 73 § i VMF 

(1978:1001) 

15(162) 

Närmare föreskrifter har tillkommit. De anger bl.a. att Vägverket 

föreskriver om vilka symboler som får förekomma på märket. 

Följande symboler för djur får användas: Älg, Hjortdjur, Ko, 

Häst, Ren, Får och Vildsvin. Symbolen för vildsvin är ny. 


Märket fanns tidigare under ”Andra trafikanordningar och trafikanvisningar”. 

Närmare föreskrifter har tillkommit som delvis 

är hämtade från 73 § i tidigare VMF. 

Andra stycket i de närmare föreskrifterna ställer krav på användning 

av märket när det inte tydligt framgår var sträckan slutar. 

15(162)


A22 Varning för flerfärgssignal 

A23 Varning för lågt flygande 

flygplan 

A24 Varning för sidvind 

A25 Varning för mötande 

trafik 

Märket anger en plats där trafiken 

regleras med flerfärgssignal med tre 

ljusöppningar. 

Inom tättbebyggt område är märket 

uppsatt endast om det finns särskilda 

skäl för det. 

Märket anger en vägsträcka där det 

ofta förekommer stark sidvind. 



Märket anger att en körbana med enkelriktad 

trafik övergår i en körbana 

med trafik i båda riktningarna. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

Motsvarar 

1.1.51.1-2 i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 




16(162) 

16(162)


A26 Varning för tunnel 

A27 Varning för svag vägkant 

eller hög körbanekant 

A28 Varning för vägkorsning 

Märket anger en vägkorsning där bestämmelserna 

i 3 kap. 18 § trafikförordningen 

(1998:1276) är tillämpliga. 


VMF (1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.17.1 i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

17(162) 

Nytt märke. Märket ersätter den tilläggstavla med motsvarande 

symbol som hittills används. Genom att symbolen förs in på ett 

varningsmärke förenklas utmärkningen. 

Tidigare har märke för annan fara tillsammans med den dåvarande 

tilläggstavlan används. Den utmärkningen kan vara kvar 

under en längre övergångsperiod. Övergångsbestämmelser finns 

i VVFS. 

Texten i de närmare föreskrifterna har ändrats. Beskrivningen av 

att högerregeln gäller har tagits bort och i stället sker hänvisning 

till högerregeln i TrF. 

17(162)


A29 Varning för vägkorsning 

där trafikanter på anslutande 

väg har väjningsplikt eller 

stopplikt 

A30 Varning för cirkulationsplats 

A31 Varning för långsamtgående 

fordon 

Märket anger en vägkorsning där förare 

av fordon på anslutande vägar har 

väjningsplikt eller stopplikt. 



Märket anger en plats där långsamtgående 

fordon ofta korsar eller kör in på 

vägen. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.17.3 i VMF 

(1978:1001) 

18(162) 

Märket har fått ändrat namn genom att ”stopplikt” har lagts till. 

Texten i de närmare föreskrifterna har justerats och bestämmelser 

om när märket skall eller inte behöver sättas upp har tagits 

bort. Dessa bestämmelser återfinns nu i VVFS. 

Nytt märke. Märket ersätter tilläggstavlan ”Korsande timmerväg” 

och får ett vidare användningsområde. Genom att symbolen 

förs in på ett varningsmärke förenklas utmärkningen. 

Tidigare har märke för annan fara tillsammans med den dåvarande 

tilläggstavlan används. Den utmärkningen kan vara kvar 

under en längre övergångsperiod. Övergångsbestämmelser finns 

i VVFS. 

18(162)


A32 Varning för fordon med 

förspänt dragdjur 

A33 Varning för terrängskotertrafik 

A34 Varning för kö 

A35 Varning för järnvägskorsning 

med bommar 

Märket anger en vägsträcka där fordon 

förspända med dragdjur ofta korsar 

eller uppehåller sig på vägen. 

Andra symboler kan förekomma på 

märket. Vägverket får meddela föreskrifter 

om vilka andra symboler som 

får förekomma. 

Märket anger en plats där terrängskotrar 

ofta korsar eller kör in på vägen. 

Märket anger en vägsträcka där det 

finns risk för köbildning. 

Märket anger en korsning med järnväg 

eller spårväg där det finns bommar. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

19(162) 

Nytt märke. Vägverket får föreskriva om vilka symboler som får 

förekomma på märket. Följande ytterligare symboler får användas: 

Hundspann och Travekipage. 

Nytt märke. 

Nytt märke. Märket förväntas förbättra trafikanternas hastighetsanpassning 

och uppmärksamhet vid snabbt växande köer. 

I texten i de närmare föreskrifterna har bestämmelser om när 

märket skall sättas upp tagits bort. Dessa bestämmelser återfinns 

nu i VVFS. 

19(162)


A36 Varning för järnvägskorsning 

utan bommar 

A37 Varning för korsning 

med spårväg 

A38 Avstånd till plankorsning 


som saknar bommar. 

Märket anger en korsning med spårväg 

som saknar bommar. 

Märkena anger avståndet till en plankorsning 

i tredjedelar. 

Märket med tre markeringar är, utom 

tättbebyggt område, uppsatt under 

något av märkena A35, varning för 

järnvägskorsning med bommar , A36, 

varning för järnvägskorsning utan 

bommar , eller A37, varning för korsning 

med spårväg. Märket med två 

markeringar anger två tredjedels avstånd 

till plankorsning och märket med 

en markering anger den sista tredjedelen 

av avståndet. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

Motsvarar 

1.1.32.1-3 i VMF 

(1978:1001) 

20(162) 


märket skall eller inte skall sättas upp tagits bort. Dessa bestämmelser 

återfinns nu i VVFS. 


märket skall sättas upp tagits bort. Dessa bestämmelser återfinns 

nu i VVFS. 

Märkena har fått ett nytt namn. Hette tidigare ”Avstånd till järnvägskorsning”. 


20(162)


A39 Kryssmärke 

A40 Varning för annan fara 


eller spårväg med ett eller flera spår. 

Märket är uppsatt omedelbart före en 

plankorsning. Det behöver inte vara 

uppsatt vid enskild väg med lite trafik 

där det kan underlåtas utan fara för 

trafiksäkerheten. 

Märket kan även vara uppsatt vid en 

annan korsning med järnväg eller 

spårväg än en plankorsning. 

En stolpe som bär upp märket kan vara 

försedd med röd/gul stolpmarkeringsanordning. 

Märket anger annan fara än sådan som 

kan anges med något annat varningsmärke. 

Farans art anges på en tilläggstavla. 

Motsvarar 

1.1.34.1-2 i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

21(162) 

Texten i de närmare föreskrifterna har justerats. Fjärde stycket är 

nytt och möjliggör den utmärkning med stolpmarkeringsskärm 

som har tillämpats tidigare. 


21(162)

Väjningspliktsmärken 

6 § Väjningspliktsmärken är följande och upplyser om väjningsregler. Saknar motsvarighet 

som vägmärkesgrupp 

i 

VMF (1978:1001) 

22(162) 

I konventionen benämns denna grupp företrädesmärken. Med 

avvikelse från konventionen har benämningen blivit väjningspliktsmärken 

då det harmoniserar med trafikförordningen och är 

bättre ur pedagogisk synvinkel. I denna grupp finns de märken 

som direkt eller indirekt anger någon form av väjningsregel för 

trafikanten, i första hand gäller det platser där korsande trafik 

förekommer. I närmare föreskrifter till respektive vägmärke i 

gruppen anges den trafikregel i trafikförordningen som kopplas 

till vägmärket. I likhet med andra märken som visar på väjningsregler 

ingår även vägmärke B3, övergångställe, i denna grupp. I 

konventionen återfinns dock inte märke B3 i motsvarande grupp 

av märken. 

Fördelen med ändringen är att dessa märken nu är samlade på ett 

ställe. Märket B3 anger endast platsen för ett övergångsställe 

och betyder inte i sig väjningsplikt mot gående. Väjningsplikten 

följer av den trafikregel som är knuten till själva märket. Att 

märket trots detta återfinns i denna grupp torde stärka och tydliggöra 

fordonsförarens väjningsplikt mot gångtrafikanten. 

22(162)

Märke Närmare föreskrifter 

B1 Väjningsplikt 

B2 Stopplikt 

Märket anger att förare har väjningsplikt 

mot fordon på korsande väg eller 

led och att bestämmelserna i 3 kap. 5 § 

trafikförordningen (1998:1276) är 

tillämpliga. 

Märket kan vara uppsatt tillsammans 

med tilläggstavla T2, avstånd, som 

förberedande upplysning om väjningsplikt 

och tillsammans med tilläggstavla 

T3, avstånd till stoppplikt , som 

förberedande upplysning om stopplikt. 

Om samtliga tillfarter i en korsning har 

väjningsplikt anges detta med tilläggstavla 

T13, flervägsväjning 

Märket anger att förare har stopplikt 

före infart på korsande väg, led eller 

spårområde och att bestämmelserna i 3 

kap. 19 § trafikförordningen är tilllämpliga. 

Om samtliga tillfarter i en korsning har 

stopplikt anges detta med tilläggstavla 

T14, flervägsstopp. 

Motsvarar märke 

1.1.23 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.50 i VMF 

(1978:1001) 

23(162) 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt och där återfinns 

nu också en hänvisning till bestämmelserna i TrF om vad 

som menas med väjningsplikt. 

Bestämmelsen om utmärkning av ”flervägsväjning” har tillkommit. 

Bestämmelserna om hur märket skall eller var det inte behöver 

sättas upp återfinns numera i VVFS. 

Ny benämning. Märket hette tidigare ”Stopp vid vägkorsning 

eller järnvägskorsning”. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt och där återfinns 

nu också en hänvisning till bestämmelserna i TrF om vad 

som menas med stopplikt. 

Bestämmelsen om hur märket skall sättas upp återfinns numera i 

VVFS. 

23(162)


B3 Övergångsställe 

B4 Huvudled 

B5 Huvudled upphör 

B6 Väjningsplikt mot mötande 

trafik 

Märket anger ett övergångsställe. Vid 

obevakade övergångsställen är för 

fordonsförare bestämmelserna i 3 kap. 

61 § och för gående bestämmelserna i 

7 kap. 4 § trafikförordningen tillämpliga. 

Märket är uppsatt vid huvudledens 

början och upprepat efter varje korsning 

med annan väg än sådan som 

avses i 3 kap. 21 § andra stycket trafikförordningen, 

om det inte ändå 

tydligt framgår att huvudleden fortsätter 

efter korsningen. 

Märket anger att det är förbjudet att 

passera en sträcka om detta inte kan 

ske utan att mötande fordon hindras. 


1.4.28 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.5 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.6 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.60 i VMF 

(1978:1001) 

24(162) 

I de närmare föreskrifterna återfinns nu en hänvisning till bestämmelserna 

i TrF om fordonsförarens väjningsplikt vid obevakade 

övergångsställen och till bestämmelserna i samma förordning 

om den gåendes skyldigheter vid övergångsställen. 

Bestämmelser om hur märket skall eller kan sättas upp återfinns 

numera i VVFS. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt. 

Ny benämning. Märket hette tidigare ”Skyldighet att lämna företräde 

för mötande fordon”. 

De kvarvarande närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt. 

Bestämmelser om när märket sätts eller inte sätts upp återfinns 

numera i VVFS. 

24(162)


B7 Mötande trafik har väjningsplikt 


1.4.21 i VMF 

(1978:1001) 

Ny benämning. Märket hette tidigare ”Skyldighet för mötande 

fordon att lämna företräde”. 

25(162) 

25(162)

Förbudsmärken 

7 § En anvisning om förbud genom ett förbudsmärke gäller, om inte annat 

anges nedan eller i 8 §, från den plats där märket satts upp antingen till nästa 

korsning med annan väg än sådan som avses i 3 kap. 21 § andra stycket trafikförordningen 

(1998:1276) eller till den plats dessförinnan där ett motsvarande märke med 

tilläggstavla T11, utsträckning, med nedåtriktad pil eller ett slutmärke har 

satts upp. 

Om ett förbud gäller även efter en vägkorsning är märket upprepat efter korsningen 

om inte annat sägs i 8 §. Gäller förbudet en längre vägsträcka, eller om 

det i övrigt är nödvändigt är märket upprepat på lämpliga avstånd, utom i de 

fall som avses i fjärde stycket. 

Förberedande upplysning om förbud visas med tilläggstavla T2, avstånd, eller 

T12, riktning, om inte annat anges. Förberedande upplysning om förbud kan 

även vara infogat i ett lokaliseringsmärke. 

Om ett förbudsmärke är uppsatt tillsammans med märke E5, tättbebyggt område, 

gäller anvisningen hela det tättbebyggda området, om inte annat anges 

för en viss väg eller vägsträcka. I sådana fall behöver förbudsmärket inte vara 

upprepat inom området. Ett förbudsmärke som avser trafik med fordon avser 

inte sådana trafikanter som anges i 1 kap. 4 § trafikförordningen, om inte 

annat anges på en tilläggstavla, 

Motsvarar 16, 17 

och 18 §§ och del 

av20 § i VMF 

(1978:1001), 

samt delar av 

närmare föreskrifter 

till vissa märken 

i 21 §. 

8 § Förbudsmärken är följande. Motsvarar 21 § 

VMF (1978:1001) 

26(162) 

I tredje stycket ges möjligheten att generellt använda förberedande 

upplysning om förbud. Tidigare har endast vissa förbud 

kunnat ges som förberedande upplysning. Trafikanterna får därmed 

utökade möjligheter att förbereda sig på eventuella förbud i 

god tid och kan vid behov välja alternativa färdvägar. 

I fjärde stycket klarläggs att förbudsmärken inte behöver upprepas 

inom ett tättbebyggt område om märket är uppsatt tillsammans 

med märke ”Tättbebyggt område”. 

Sista meningen i samma stycke har blivit en generell bestämmelse. 

Den fanns i tidigare i olika varianter i de närmare föreskrifterna 

för flera märken. 

Observera att lokala trafikföreskrifter kan behöva omprövas för 

märken som fått ändrad betydelse eller ändrade bestämmelser i 

närmare föreskrifter. 

26(162)


C1 Förbud mot infart med 

fordon 

C2 Förbud mot trafik med 

fordon 


annat motordrivet fordon än 

moped klass II 

Märket avser trafik med fordon i båda 

riktningarna. 

Avser förbudet även moped klass II 

anges detta på en tilläggstavla. 


1.2.2 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.2 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.3 i VMF 

(1978:1001) 

27(162) 

Bestämmelsen om att om förbudet också skall gälla den som 

leder cykel eller moped, eller annan trafikant som avses i 1 kap. 

4 § andra stycket TrF så skall det anges på en tilläggstavla återfinns 

numera som en generell bestämmelse i sista stycket i 7 §. 

De tidigare närmare föreskrifterna om att förbudet inte avser viss 

trafik återfinns i 7 §. Bestämmelsen om att om förbudet också 

skall gälla sådana trafikanter som avses i 1 kap. 4 § andra stycket 

TrF, så skall det anges på en tilläggstavla återfinns numera som 

en generell bestämmelse i sista stycket i 7 §. 

Märket har fått ändrad benämning genom att ”moped klass II” 

har lagts till. 

27(162)



motordrivet fordon med fler 

än två hjul 


motorcykel och moped klass I 


motordrivet fordon med tillkopplad 

släpvagn 

Märket anger förbud mot trafik med 


släpvagn av annat slag än påhängsvagn 

eller släpkärra. 

Avser förbudet även trafik med 


påhängsvagn eller släpkärra anges det 

på en tilläggstavla. Avser förbudet 

endast fordonståg med släpvagn vars 

totalvikt överstiger visst tontal anges 

det på tilläggstavla T5, totalvikt. 


1.2.4 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.5 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.6 i VMF 

(1978:1001) 

28(162) 

Märkets benämning har justerats språkligt. Tidigare hette märket 

”Förbud mot trafik med motordrivet fordon som har flera hjul än 

två”. De närmare föreskrifterna om att förbudet även gäller motorcykel 

eller moped med tillkopplad sidvagn är borttagna eftersom 

sidvagn inte är ett eget fordon enligt lagen om vägtrafikdefinitioner. 

Symbolen har förändrats i syfte att stärka märkets betydelse. 

Ändring har skett i de närmare föreskrifterna då enaxlig släpvagn 

ersatts av släpkärra. Ändringen är en följd av att släpkärra 

numera definierats i lagen om vägtrafikdefinitioner. Majoriteten 

av de släpvagnar som dras av personbil är släpkärror och ändringen 

innebär att fler kombinationer personbil med släp tillåts 

trafikera trots förbudet. Även s.k. boggivagnar som uppfyller 

kravet på släpkärra undantas från förbudet. 

28(162)



tung lastbil 


traktor och motorredskap 

klass II 


fordon lastat med farligt gods 

Avser förbudet även trafik med lätt 

lastbil anges det på en tilläggstavla. 

Avser förbudet även trafik med motorredskap 

klass I anges det på en 

tilläggstavla. 


fordon med last som omfattas av krav 

på märkning med orangefärgad skylt 

enligt föreskrifter som har meddelats 

med stöd av lagen (2006:263) om 

transport av farligt gods. 


1.2.7 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.8 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.66 i VMF 

(1978:1001) 

29(162) 

Märkets innebörd har ändrats till att avse förbud mot tung lastbil. 

Detta överensstämmer med vad som gäller i flertalet andra länder 

och torde också stämma med vad som i de flesta fall är avsikten 

med förbud av detta slag. Möjlighet finns att på tilläggstavla 

ange att förbudet gäller även lätt lastbil. 

Symbolen har förändrats och visar dagens utseende på traktorer. 

Märket har ändrats till att gälla enbart traktor och motorredskap 

klass II med hänsyn till att det vanligen är den låga hastigheten 

som är skälet till förbudet. 

Märkets benämning har justerats språkligt. Tidigare hette märket 

”Förbud mot fordon lastade med farligt gods”. De närmare föreskrifterna 

har ändrats så att förbudet omfattar trafik med fordon 

med last som kräver märkning med orangefärgad skylt enligt 

föreskrifter som har meddelats av Räddningsverket. 

29(162)



cykel och moped klass II 


moped klass II 


fordon förspänt med dragdjur 

Avser förbudet även trafik med moped 

klass I anges det på en tilläggstavla. 

Avser förbudet även trafik med moped 

klass I anges det på en tilläggstavla. 


1.2.10 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.11 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.12 i VMF 

(1978:1001) 

30(162) 

Märkets benämning har ändrats genom en språklig justering och 

genom att förbudet numera omfattar ”endast” moped klass II 

mot tidigare all mopedtrafik. 

Märkets benämning har ändrats genom en språklig justering och 

genom att förbudet numera omfattar ”endast” moped klass II 

mot tidigare all mopedtrafik. 

Märket har fått en ny benämning. Den tidigare benämningen 

uppfattades som att den innebar en begränsning till hästfordon. 

30(162)



terrängmotorfordon och terrängsläp 

C14 Förbud mot ridning 

C15 Förbud mot gångtrafik 

C16 Begränsad fordonsbredd 

Gäller förbudet inte terrängvagn anges 

det på en tilläggstavla. 

Avser förbudet även ledande av riddjur 

anges det på en tilläggstavla. 


fordon över en viss bredd. 

Största tillåtna bredd anges på märket. 


1.2.16 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.14 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.15 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.30 i VMF 

(1978:1001) 

Närmare föreskrifter om att om förbudet också skall gälla den 

som leder riddjur så skall det anges på en tilläggstavla har tillkommit. 


31(162) 

31(162)


C17 Begränsad fordonshöjd 

C18 Begränsad fordonslängd 

C19 Minsta avstånd 

C20 Begränsad bruttovikt på 

fordon 


fordon över en viss höjd om den fria 

höjden är lägre än 4,5 meter. 

Högsta tillåtna fordonshöjd anges på 

märket. 


fordon eller fordonståg över en viss 

längd. 

Längsta tillåtna längd anges på märket. 

Märket anger förbud mot att hålla 

kortare avstånd till framförvarande 

motordrivna fordon i samma färdriktning 

än som anges på märket. 

Minsta tillåtna avstånd anges på märket. 

Högsta tillåtna bruttovikt anges på 

märket. 


1.2.31 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.35 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.34 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.32 i VMF 

(1978:1001) 

De närmare föreskrifterna har skrivits om och bestämmelserna 

om hur märket skall eller bör sättas upp återfinns numera i 

VVFS. 

32(162) 

Märkets benämning har ändrats genom att begreppet ”fordonståg” 

i stället återfinns i de närmare föreskrifterna. 

Märkets benämning har ändrats genom att en bestämmelse om 

att förbudet avser avstånd mellan motordrivna fordon har lagts in 

som närmare föreskrifter. 

32(162)


C21 Begränsad bruttovikt på 

fordon och fordonståg 

C22 Bärighetsklass 

C23 Begränsat axeltryck 

C24 Begränsat boggitryck 

Högsta tillåtna bruttovikt anges på 

märket. 

Vägens bärighetsklass anges på märket. 

Högsta tillåtna axeltryck anges på 

märket. 

Högsta tillåtna boggitryck anges på 

märket. 


1.2.36 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.36 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.33 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.37 i VMF 

(1978:1001) 

33(162) 

Märkets benämning har ändrats genom att bärighetsklass för väg 

har fått ett eget märke. 

Nytt eget märke. Märket har tidigare hört till vägmärkesgrupp 

1.2.36, begränsad bruttovikt på fordon eller fordonståg eller 

bärighetsklass för väg. 

33(162)


C25 Förbud mot sväng i korsning 

C26 Förbud mot U-sväng 

C27 Förbud mot omkörning 

Förbudet gäller den korsning eller 

motsvarande som märket är placerat i 

eller före. 

Märket kan avse flera korsningar. 

Sträckans längd anges då på en 




Förbudet gäller den korsning eller 

motsvarande som märket är placerat i 

eller före. 

Märket kan avse flera korsningar. 

Sträckans längd anges då på en 


Märket anger förbud mot att köra om 

andra motordrivna fordon än tvåhjuliga 

mopeder och tvåhjuliga motorcyklar 

utan sidvagn. 

Förbudet gäller på den väg märket är 

uppsatt och till den plats där märke 

C28, slut på förbud mot omkörning, är 

uppsatt. 


1.2.61 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.62 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.63 i VMF 

(1978:1001) 

34(162) 

Märkets benämning har ändrats. Hette tidigare ”Förbud att 

svänga”. Genom den nya benämningen och de tillkomna närmare 

föreskrifterna klarläggs att förbudet avser sväng i korsning. 

Märkets benämning har ändrats. Hette tidigare ”Förbud mot 

vändning på väg (U-sväng)”. 

De närmare föreskrifter har skrivits om. I dessa klarläggs att 

förbudet avser U-sväng i korsning. 

De närmare föreskrifterna har omformulerats. 

34(162)


C28 Slut på förbud mot omkörning 

C29 Förbud mot omkörning 

med tung lastbil 

C30 Slut på förbud mot omkörning 

med tung lastbil 

Märket anger förbud mot att med en 

tung lastbil köra om andra motordrivna 

fordon än tvåhjuliga mopeder och 

tvåhjuliga motorcyklar utan sidvagn. 

Förbudet gäller på den väg märket är 

uppsatt till den plats där märke C30, 

slut på förbud mot omkörning med 

tung lastbil, är uppsatt. 


1.2.70.2 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.64 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.70.3 i VMF 

(1978:1001) 

35(162) 

Märkets benämning har ändrats. Hette tidigare ”Slut på omkörningsförbud”. 

Märkets benämning har ändrats som en följd av att benämningen 

ändrats till att avse enbart tung lastbil. Märket hette tidigare 

”Omkörning med lastbil förbjuden”. De närmare föreskrifterna 

har omformulerats. 

Märkets benämning har ändrats som en följd av att benämningen 

ändrats till att avse enbart tung lastbil. Märket hette tidigare 

”Slut på omkörningsförbud för lastbil”. 

35(162)


C31 Hastighetsbegränsning 

Märket anger förbud mot att föra fordon 

med högre hastighet än den som 

anges på märket. 

Angivelsen gäller till den plats där en 

annan hastighetsbegränsning anges 

med märket, eller märke C32, tillfällig 

hastighetsbegränsning upphör, E1, 

motorväg, E5, tättbebyggt område, E7, 

gågata, eller E9, gångfartsområde, 

satts upp. 

En angivelse om en hastighetsbegränsning 

i föreskrifter enligt förordningen 

(2002:713) om försöksverksamhet 

med varierande högsta hastighet 

gäller efter en tillfällig avvikelse 

vars slut märkts ut med märke C32, 

tillfällig hastighetsbegränsning upphör. 

Märket behöver inte vara upprepat 

efter en vägkorsning om samma högsta 

tillåtna hastighet gäller på den korsande 

vägen. 


1.2.65 i VMF 

(1978:1001) 

36(162) 

De närmare föreskrifter har skrivits om. De har också kompletterats 

med några ytterligare märken till vilka angivelsen gäller. 

Dessa är ”Tillfällig hastighetsbegränsning upphör”, ”Gågata” 

och ”Gångfartsområde”. 

Komplettering har också skett med en bestämmelse som säger 

att en hastighetsbegränsning som har föreskrivits för de sträckor 

som omfattas av försöksverksamheten med varierande högsta 

hastighet gäller på nytt efter en tillfällig hastighetsbegränsning. 

Detta förutsätter att den tillfälliga hastighetsbegränsningens slut 

märks ut med märke C32. 

36(162)


C32 Tillfällig hastighetsbegränsning 

upphör 

C33 Stopp vid tull 

C34 Stopp för angivet ändamål 

Märket används endast på en väg eller 

vägsträcka där försöksverksamhet 

pågår enligt förordningen om försöksverksamhet 

med varierande högsta 

hastighet. Märket anger då att en tillfällig 

avvikelse från den varierande 

högsta hastigheten som märkts ut med 

märke C31, hastighetsbegränsning, 

upphör. 

Märket anger skyldighet att stanna för 

tullklarering. 

Fordonet skall stannas vid en stopplinje 

eller, om sådan saknas, vid märket. 

Texten under det vågräta strecket 

anges på det språk som är lämpligt. 

Märket anger skyldighet att stanna av 

den anledning som anges under det 

vågräta strecket. 

Om märket är uppsatt före en trafiksignal, 

anger det att fordon som skall 

passera signalen skall stanna vid rött 

ljus. 

Fordonet skall stannas vid en stopplinje 

eller, om sådan saknas, vid märket. 


i VMF 

(1978:1001) 


1.2.52 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.53 i VMF 

(1978:1001) 

37(162) 

Nytt märke. Användningen är begränsad till de vägar eller vägsträckor 

där försöksverksamhet med varierande högsta hastighet 

pågår. Den är också begränsad till utmärkning av slutpunkten för 

en tillfällig hastighetsbegränsning som avviker från den högsta 

tillåtna varierande hastigheten. 

De närmare föreskrifter har skrivits om. De har också kompletterats 

med när och var stannade skall ske. 

Märket har fått en ny benämning. Hette tidigare ”Stopp ...”. De 

närmare föreskrifter har kompletterats med när stannande skall 

ske vid trafiksignal och var stannade skall ske i övrigt. 

37(162)


C35 Förbud mot att parkera 

fordon 

Märket anger förbud mot att parkera 

fordon. 

Angivelsen gäller på den sida av vägen 

där märket är uppsatt. Angivelsen 

börjar gälla där märket satts upp och 

gäller enligt vad som anges på en 

tilläggstavla, till den plats där annan 

bestämmelse om stannande eller parkering 

märkts ut, till nästa korsning 

med annan väg än sådan som avses i 3 

kap. 21 § andra stycket trafikförordningen 

(1998:1276) eller till den plats 

dessförinnan där ett motsvarande märke 

med tilläggstavla T11, utsträckning, 

med nedåtriktad pil, har satts upp. Om 

en annan bestämmelse gäller på en 

kortare sträcka gäller angivelsen på 

nytt efter sträckans slut utan att det 

upprepas. Angivelsen gäller också på 

nytt utan att märket satts upp igen i det 

fall en parkeringsplats anordnats vid 

sidan av körbanan. 

Märket anger inte rätt att stanna där 

det är förbjudet att stanna eller parkera 

enligt trafikförordningen, om inte detta 

tydligt framgår av märkets placering 

eller anges på en tilläggstavla. Om 

angivelsen endast gäller för ett visst 

fordonsslag eller en viss trafikantgrupp 



1.2.40 i VMF 

(1978:1001) 

De närmare föreskrifter har omformulerats. Bestämmelsen om 

hur olika bestämmelser för samma vägsträcka skall märkas ut 


38(162) 

38(162)



fordon på dag med udda datum 


fordon på dag med jämnt datum 

De närmare föreskrifterna till märke 

C35, förbud mot att parkera fordon, 

gäller även till detta märke. 





i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

39(162) 

Nytt märke. Märket är avsett att användas för att upplysa om att 

parkeringsförbud gäller dagar med udda datum. Det ger ytterligare 

möjligheter att reglera parkering lokalt. 

Övergångstiden från ikraftträdandet för märket, till att utbyte 

skall ha skett är mycket kort. 


parkeringsförbud gäller dagar med jämnt datum. Det ger ytterligare 

möjligheter att reglera parkering lokalt. 


skall ha skett är mycket kort. 

39(162)


C38 Datumparkering 

C39 Förbud mot att stanna 

och parkera fordon 

Märket anger förbud mot att parkera 

fordon på dagar med jämnt datum på 

den sida av vägen som har jämna 

adressnummer och på dagar med udda 

datum på den sida av vägen som har 

udda adressnummer. 




Märket anger förbud mot att stanna 

och parkera fordon. 



andra till fjärde styckena gäller även 

till detta märke. 


i VMF 

(1978:1001) 


1.2.41 i VMF 

(1978:1001) 

40(162) 


parkeringsförbud gäller dagar med jämnt datum på sida av vägen 

med jämna adressnummer och på dag med udda datum på sida 

av vägen med udda adressnummer. 

Det nya märket saknar motsvarighet. Men datumparkering har 

tidigare märkts ut med märke 1.2.77.3, zon med datumparkering, 

för områden och med tilläggstavla med texten ”Datumparkering” 

för vägsträcka. Nu skall märke C38 fogas in i anvisningsmärke 

E20, områdesmärke, för områden och fogas in på tilläggstavla 

T7, särskilda bestämmelser för stannande och parkering, för 

vägsträcka. 


skall ha skett är mycket kort 

40(162)


C40 Ändamålsplats 

C41 Slut på ändamålsplats 

Märket anger en plats som är avsedd 

för ett visst ändamål och att det är 

förbjudet att stanna och parkera fordon 

för annat ändamål än det angivna. 

Om ändamålsplatsen endast är avsedd 

för ett visst fordonsslag eller en viss 

trafikantgrupp anges det på en tilläggstavla. 

Andra ändamål kan anges på märket. 

Vägverket får meddela föreskrifter om 

vilka andra ändamål som får anges. 

Märket behöver inte vara uppsatt om 

det ändå tydligt framgår att ändamålsplatsen 

upphör. 

Andra ändamål kan anges på märket. 


vilka andra ändamål som får anges. 


1.2.77.4-9 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

41(162) 

Nytt eget märke. Märket fanns tidigare under märke 1.2.77 , zon 

med förbud att parkera/stanna fordon och hade benämningar 

”Uppställning för ...” eller ”Uppställning av ...”. Märket anges 

alltid med förbud att stanna och parkera. 

De tidigare märkena användes för att reglera s.k. sträckzoner. 

Det har emellertid inte funnits tillfredsställande föreskrifter om 

vad märkena anger och därmed också juridiska oklarheter. Detta 

har också vållat en del problem när det gäller att informera trafikanter 

om märkenas innebörd. Märkenas utformning och hur 

texter och tilläggstavlor används innebar också vissa avvikelser 

från vad som generellt gällde märken som rör stannade och parkering. 

Då märket nu är intaget i vägmärkesförordningen har det i VVFS 

kunnat klargöras vad märket får ange, vilket är till fördel för 

såväl beslutsfattare, övervakning som allmänhet. 

Märket anges alltid med förbud att stanna och parkera. Närmare 

bestämmelser om när märket skall eller inte behöver användas 

återfinns i VVFS. Slut på taxiplats märks inte ut med märke C41 

utan med märke E23, taxi. 

41(162)


C42 Vändplats 

C43 Slut på vändplats 

Märket anger en plats som är avsedd 

för vändning av fordon och att det är 

förbjudet att parkera fordon. Om i 

stället märke C39, förbud mot att stanna 

och parkera fordon, är infogat i 

märket anger det att det är förbjudet att 

stanna eller parkera fordon. 


det ändå tydligt framgår att vändplatsen 

upphör. 


1.2.77.10 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.78.4 i VMF 

(1978:1001) 

Nytt eget märke. Märket fanns tidigare som märke 1.2.77.10, 

vändzon med förbud att parkera/stanna fordon. 

42(162) 

Nytt eget märke. Märket fanns tidigare som märke 1.2.78.4, slut 

på vändzon. 

42(162)

Påbudsmärken 

9 § En anvisning om påbud genom ett påbudsmärke gäller, om inte annat 

anges i 10 §, från den plats där märket satts upp antingen till nästa korsning 

med annan väg än sådan som avses i 3 kap. 21 § andra stycket trafikförordningen 

(1998:1276) eller till den plats dessförinnan där ett motsvarande märke 

med tilläggstavla T11, utsträckning, med nedåtriktad pil eller ett slutmärke 

har satts upp. 

Förberedande upplysning om påbud visas med tilläggstavla T2, avstånd, eller 

T12, riktning, om inte annat anges. Förberedande upplysning om påbud kan 

även vara infogat i ett lokaliseringsmärke. 

Påbudsmärken som anger att ett visst slag av trafik är påbjuden anger även 

förbud mot annan trafik, om inte annat är föreskrivet. 


i VMF 

(1978:1001). 

10 § Påbudsmärken är följande. Motsvarar 22 § 

VMF 1978:100 

43(162) 

Bestämmelserna om hur långt ett påbud gäller, att slut på påbud 

kan anges med tilläggstavla och om möjligheten till förberedande 

upplysning är nya. 

I tredje stycket har gjorts ett klarläggande om att den trafik som 

inte är påbjuden också är förbjuden. 

43(162)


D1 Påbjuden körriktning 

D2 Påbjuden körbana 

D3 Cirkulationsplats 

Märket anger att fordon endast får 

föras förbi märket i pilens eller, där 

två pilar finns, i endera pilens riktning. 



Märkena anger att fordon endast får 

föras förbi märket i pilens eller, där 

två pilar finns, i endera pilens riktning. 




1.3.1.1-8 i VMF 

(1978:1001) 


1.3.2.1-3 i VMF 

(1978:1001) 


1.3.3 i VMF 

(1978:1001) 

44(162) 

De närmare föreskrifter har omformulerats och bestämmelsen 

om anpassning av symbolen efter förhållanden på platsen har 

tillkommit. 

Bestämmelsen om att märket inte behöver sättas upp vid högra 

kanten av vägen eller körbanan återfinns numera i VVFS. 

De närmare föreskrifter har omformulerats och bestämmelsen 

om anpassning av symbolen efter förhållanden på platsen har 

tillkommit. 

Bestämmelsen om att märket inte behöver sättas upp vid högra 

kanten av körbanan återfinns numera i VVFS. 

Bestämmelsen i de närmare föreskrifterna om att märket endast 

får användas tillsammans med märkena för stopplikt eller väjningsplikt 


44(162)


D4 Påbjuden cykelbana 

D5 Påbjuden gångbana 

D6 Påbjuden gång- och cykelbana 

Om moped klass II inte får föras på 

banan anges det på en tilläggstavla. 

Märket anger bana avsedd endast för 

gående. 

Märket anger gemensam bana för 

gående och cyklande. 




1.3.6.2 i VMF 

(1978:1001) och 

del av TSVFS 

1989:27 


1.3.6.1 i VMF 

(1978:1001) 


1.3.6.3 i VMF 

(1978:1001) och 

del av TSVFS 

1989:28 

45(162) 

Märkets benämning har ändrats. Hette tidigare ”Påbjuden cykeloch 

mopedbana”. Att moped klass II får föras på cykelbana 

framgår av bestämmelserna i 3 kap. 6 § TrF. Jämför med tredje 

stycket 9 § ovan. 

Bestämmelsen i de närmare föreskrifterna om tilläggstavla motsvarar 

tidigare bestämmelse i TSVFS. 

Ett förtydligande av vilka banan får användas av har skett i de 

närmare föreskrifterna. 

Märkets benämning har ändrats. Hette tidigare ”Påbjuden cykel- 

och mopedbana”. Att moped klass II får föras på cykelbana 

framgår av bestämmelserna i 3 kap. 6 § TrF. Jämför med tredje 

stycket 9 § ovan. 



45(162)


D7 Påbjudna gång- och cykelbanor 

D8 Påbjuden ridväg 

D9 Påbjuden led för terrängmotorfordon 

och terrängsläp 

Märket anger banor som är delade 

genom vägmarkering, skiljeremsa eller 

liknande i en del för gående och en del 

för cyklande. 

Symbolernas placering på märket 

anger vilken del av banan som är avsedd 

för gående respektive cyklande. 



Märket anger även att gångtrafik är 

tillåten. 

Märket anger även att gångtrafik är 

tillåten. 


1.3.6.4 i VMF 

(1978:1001) och 

del av TSVFS 

1989:28 


1.3.6.7 i VMF 

(1978:1001) 


1.3.8 i VMF 

(1978:1001) 

46(162) 

Märkets benämning har ändrats. Hette tidigare ”Påbjuden gångbana 

och cykeloch mopedbana”. Att moped klass II får föras 

på cykelbana framgår av bestämmelserna i 3 kap. 6 § TrF. Jämför 

med tredje stycket 9 § ovan. 



De närmare föreskrifter har omformulerats. 

De närmare föreskrifter har omformulerats. 

46(162)


D10 Påbjudet körfält eller 

körbana för fordon i linjetrafik 

m.fl. 

D11 Slut på påbjuden bana, 

körfält, väg eller led 

Märket anger även att fordon som 

anges i 8 kap. 2 § trafikförordningen 

(1998:1276) får använda körfältet eller 

körbanan, om inte annat anges på en 

tilläggstavla. Om andra fordon tillåts 

trafikera körfältet eller körbanan anges 

det på en tilläggstavla. 

Märket anger att påbjuden bana, körfält, 

väg eller led upphör. 

Märket behöver inte sättas upp om det 

ändå tydligt framgår att påbudet upphör. 

Symbol för trafikantgrupp eller fordonsslag 

är infogad i märket. 


1.3.11 i VMF 

(1978:1001) 


1.3.70 i VMF 

(1978:1001) 

47(162) 

Märkets benämning har ändrats. Hette tidigare ”Början på körfält 

för fordon i linjetrafik m.fl.”. Benämningen har anpassats till 

vad som vanligen används. 

De närmare föreskrifter har omformulerats och genom hänvisningen 

till TrF anpassats till att bestämmelser om körfält eller 

körbana för fordon i linjetrafik m.fl. har tagits in där. Observera 

att cykel och moped klass II numera bara får färdas där om det 

är beläget till höger i färdriktningen. 

Märkets benämning och innebörd har ändrats. Hette tidigare 

”Slut på körfält för fordon i linjetrafik m.fl.”. Märket har getts 

en utökad användning till att omfatta även andra påbjudna banor, 

körfält, vägar eller leder. Symbol för respektive påbuds 

upphörande infogas i märket. 

47(162)

Anvisningsmärken 

11 § Anvisningsmärken upplyser trafikanter om förhållanden som gäller för 

en viss plats eller för en viss väg eller vägsträcka. 

En anvisning genom ett anvisningsmärke gäller, om inte annat anges i 12 §, 

från den plats där märket satts upp till den plats där ett slutmärke har satts 

upp. 

12 § Anvisningsmärken är följande. 


i VMF 

(1978:1001) 


E1 Motorväg 

E2 Motorväg upphör 

Används märket som förberedande 

upplysning om att en motorväg börjar 

anges avståndet på en tilläggstavla. 

Märket kan även vara infogat i ett 

lokaliseringsmärke. 


upplysning om att en motorväg upphör 


Märket används inte när en motorväg 

övergår i motortrafikled. 


1.4.1 i VMF 

(1978:1001) samt 

del av TSVFS 

1989:78 


1.4.2 i VMF 

(1978:1001) 

48(162) 

Vägmärkesgruppen 1.4.40, anvisning om föreskriven färdväg för 

cyklister och mopedförare, har utmönstrats. Märkena har använts 

i liten omfattning. Utmönstringen torde inte innebära några 

negativa trafiksäkerhetseffekter. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt och möjligheten 

att infoga märket i lokaliseringsmärken har tillkommit. 

Detta har tidigare skett med stöd av myndighetsföreskrifter. Bestämmelserna 

om enkel- och dubbelutmärkning av märket har 

lyfts ur och återfinns numera i VVFS. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt. Bestämmelserna 

om enkel- och dubbelutmärkning av märket och när märke 

E3 skall användas i stället har lyfts ur och återfinns numera i 

VVFS. 

48(162)


E3 Motortrafikled 

E4 Motortrafikled upphör 

E5 Tättbebyggt område 

E6 Tättbebyggt område upphör 


upplysning om att en motortrafikled 

börjar anges avståndet på en tilläggstavla. 

Märket kan även vara infogat i 

ett lokaliseringsmärke. 


upplysning om att en motortrafikled 

upphör anges avståndet på en tilläggstavla. 

Märket används inte när en motortrafikled 

övergår i motorväg. 


1.4.3 i VMF 

(1978:1001) samt 

del av TSVFS 

1989:78 


1.4.3 i VMF 

(1978:1001) 

Ortnamnet kan vara infogat i märket. Motsvarar märke 

1.4.1.4 i VMF 

(1978:1001) 

Ortnamnet kan vara infogat i märket. Motsvarar märke 

1.4.1.5 i VMF 

(1978:1001) 

49(162) 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt och möjligheten 

att infoga märket i lokaliseringsmärken har tillkommit. 

Detta har tidigare skett med stöd av myndighetsföreskrifter. Bestämmelserna 

om enkel- och dubbelutmärkning av märket har 

lyfts ur och återfinns numera i VVFS. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt. Bestämmelserna 

om enkel- och dubbelutmärkning av märket och när märke 

E1 skall användas i stället har lyfts ur och återfinns numera i 

VVFS. 

Bestämmelsen om att förbudsmärke tillsammans med märke E5 

gäller hela området har lyfts ur och återfinns numera i 7 §. 

49(162)


E7 Gågata 

E8 Gågata upphör 

Märket anger att bestämmelserna i 8 

kap. 1 § trafikförordningen 

(1998:1276) är tillämpliga. 


det ändå tydligt framgår att gågatan 

upphör. 


1.4.12 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.13 i VMF 

(1978:1001) 

50(162) 

I de närmare föreskrifterna sker nu en hänvisning till trafikreglerna 

i 8 kap. 1 § TrF. 

Bestämmelsen om när märket inte behöver vara uppsatt har skrivits 

in i de närmare föreskrifterna. 

50(162)


E9 Gångfartsområde 

E10 Gångfartsområde upphör 

Märket anger att bestämmelserna i 8 

kap. 1 § första stycket trafikförordningen 

är tillämpliga. 


det ändå tydligt framgår att gångfartsområdet 

upphör. 


1.4.9 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.10 i VMF 

(1978:1001) 

51(162) 

I de närmare föreskrifterna sker nu en hänvisning till trafikreglerna 

i 8 kap. 1 § Trafikförordningen. 

Märket har fått ny benämning och ändrad utformning. Regleringen 

som är knuten till vägmärket kommer därmed att kunna 

användas i skiftande miljöer på ett mer naturligt sätt än vad 

som tidigare varit avsikten (gårdsgata). Tidigare har regleringen 

avsett bostadsområden, men regleringsformen kan nu även användas 

inom centrala stadsmiljöer. De centrala gångfartsområdena 

skiftar i karaktär och kräver därmed olika typer av utformning 

för anpassning av fordonstrafiken på de gåendes villkor och 

möjliggöra anpassning av den faktiska hastigheten till gångfart. 

Den svaga gruppen av oskyddade trafikanter (synskadade och 

rörelsehindrade) är särskilt utsatta på dessa områden och kräver 

särskild omsorg beträffande gatuutformningen. Möjligheten att 

använda regleringsformen i en vidare utsträckning kan skapa 

högre trafiksäkerhet. 

Samtidigt har bestämmelserna i 10 kap 8 § Trafikförordningen 

ändrats om när en väg eller ett område får förklaras för gångfartsområde. 



51(162)


E11 Rekommenderad lägre 

hastighet 

E12 Rekommenderad lägre 

hastighet upphör 

Märket anger en vägsträcka eller ett 

område där särskilda åtgärder vidtagits 

eller där förhållandena är sådana att 

det är lämpligt att färdas med lägre 

hastighet än den högsta tillåtna. 

Den rekommenderade lägre hastigheten 

anges på märket. 


det ändå tydligt framgår att sträckan 

upphör. 


1.4.7 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.8 i VMF 

(1978:1001) 

52(162) 

Ny benämning. Märket hette tidigare ”lågfartsväg”. 

De närmare föreskrifterna har också ändrats. Märket kan användas 

där särskilda åtgärder har gjorts eller där förhållandena är 

sådana att det är lämpligt att färdas med en lägre hastighet än 

den högsta tillåtna. Tidigare har märket lågfartsväg inneburit 

max 30 kilometer i timmen, men med den nya skrivningen kan 

även andra hastigheter anges, dock alltid lägre än den högsta 

tillåtna. De skall dessutom anges endast i tiotal, vilket framgår 

av VVFS. 

Märket kan medföra högre trafiksäkerhet genom att ytterligare 

ett verktyg tillkommer för att meddela trafikanten om dolda förhållanden 

där det är av vikt att hålla en lägre hastighet än den 

högsta tillåtna, t.ex. i kombination med varningsmärke ”Farlig 

kurva”. Närmare bestämmelser om märkets användning finns i 

VVFS. 

Ny benämning. Märket hette tidigare ”lågfartsväg”. Bestämmelsen 

om när märket inte behöver vara uppsatt har skrivits in i de 

närmare föreskrifterna. 

52(162)


E13 Rekommenderad högsta 

hastighet 

E14 Rekommenderad högsta 

hastighet upphör 

E15 Sammanvävning 

Märket används endast som omställbart 

vägmärke och anger att förhållandena 

tillfälligt är sådana att det inte är 

lämpligt att färdas med högre hastighet 

än den som anges på märket. Den 

angivna hastigheten är alltid lägre än 

den högsta tillåtna. 


det ändå tydligt framgår att de tillfälliga 

förhållandena upphört. 

Märket anger att förarna under ömsesidigt 

hänsynstagande skall anpassa 

sig till de nya förhållandena på platsen, 

sammanvävning, enligt bestämmelserna 

i 3 kap. 44 § trafikförordningen. 


1.4.16 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.17 i VMF 

(1978:1001) 

1.5.1.5.1 Motsvarar 

märke 1.2.2 i 

VMF (1978:1001) 

53(162) 

De närmare föreskrifterna har ändrats. Märket får bara användas 

som omställbart vägmärke och för tillfälliga förhållanden. Detta 

då märke E11, rekommenderad lägre hastighet, har getts en ökat 

användningsområde för i första hand permanenta förhållanden. 



Nytt märke. Märket ersätter tidigare vägmärke med samma 

namn som har feltolkats att betyda körfältsbyte. Skälet till ändringen 

i utformningen är att utmärkningen tydligare skall visa att 

sammanvävning enligt bestämmelserna i trafikförordningen skall 

tillämpas. Symbol och färgsättning har anpassats till vad som 

gäller i flera andra länder, bland annat Norge och Danmark. 

Utbyte av tidigare använt vägmärke med samma innebörd måste 

ske, men då ett begränsat antal vägmärken som kräver ny utmärkning 

finns uppsatta är övergångstiden mycket kort. Märkena 

skall vara utbytta senast 2008-01-01. 

53(162)


E16 Enkelriktad trafik 

E17 Återvändsväg 

E18 Mötesplats 

E19 Parkering 

Märket anger att fordonstrafiken på 

vägen är enkelriktad i pilens riktning. 

Uppåtriktad pil anger att trafiken är 

enkelriktad i riktning rakt fram. 

Märket anger att genomfart inte är 

möjlig. 

Symbolen anpassas efter förhållandena 

på platsen och kan vara infogad i ett 

lokaliseringsmärke. 

Om genomfart med cykel och moped 

klass II är möjlig anges det genom att 

symbol S8, cykel och moped klass II, 

är infogad i märket. 

Märket anger att parkering är tillåten på 

en parkeringsplats eller på en sträcka på 

den sida av vägen där vägmärket är 

uppsatt. 

Är märket uppsatt vid en väg anger det 

att tillåtelsen börjar där märket har satts 

upp och gäller enligt vad som anges på 

en tilläggstavla, till den plats där en 


1.4.11 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.24 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.29 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.31 i VMF 

(1978:1001) samt 

del av TSVFS 

1989:78 

54(162) 

Ett nytt märke har tillkommit för att upplysa om enkelriktad väg 

rakt fram. Närmare föreskrifter för märket har inte funnits tidigare. 

De närmare föreskrifterna har skrivits om och möjligheten att 

infoga märket i lokaliseringsmärken har tillkommit. Dessutom 

får symbolen S 8, cykel och moped klass II, infogas i märket om 

återvändsvägen fortsätter i en gång- och cykelväg. Det senare 

motsvarar tidigare märke 1.4.24.7, återvändsväg som fortsätter i 

cykeloch mopedbana. 

Möjligheten att använda annan utmärkning på ödebygdsvägar 

eller andra vägar av enklare slag har tagits bort eftersom en sådan 

utmärkning numera i praktiken inte förekommer. 

De närmare föreskrifterna har skrivits om. Den allmänna bestämmelsen 

om att märket anger att parkering inte är tillåten 

längre tid än 24 timmar i följd på vardagar, utom vardag före 

sön- och helgdag är borttagen och återfinns nu i 3 kap. 49 a § i 

trafikförordningen. Den bestämmelsen gäller numera allmänt 

utan att märket behöver vara uppsatt på allmän plats inom tätt- 

54(162)


annan bestämmelse om stannande eller 

parkering märkts ut eller i annat fall till 

nästa korsning med annan väg än sådan 

som avses i 3 kap. 21 § andra stycket 

trafikförordningen. Gäller sådan annan 

bestämmelse på en kortare sträcka gäller 

dock anvisningen på nytt efter sträckans 

slut utan att märket upprepas. 

Används märket vid en särskilt anordnad 

parkeringsplats gäller anvisningen hela 

parkeringsplatsen. 

Märket anger inte rätt att parkera där det 

enligt trafikförordningen är förbjudet att 

stanna och parkera, om inte en sådan rätt 

tydligt framgår av märkets placering 

eller anges på en tilläggstavla. 

Om parkering är tillåten endast för ett 

visst fordonsslag eller en viss trafikantgrupp 


Används märket av en markägare enligt 

lagen (1984:318) om kontrollavgift vid 

olovlig parkering anger märket att parkering 

är tillåten, under vardagar utom 

vardag före sön och helgdag, högst 24 

timmar i följd, om inte annat framgår av 

en tilläggstavla. 

Märket kan vara infogat i ett lokaliseringsmärke. 

Om märket används som förberedande 

upplysning, kan uppgift om parkeringsplatsens 

namn, om att parkeringsplatsen 

är fullbelagd eller att det finns lediga 

platser lämnas i anslutning till märket. 

55(162) 

bebyggt område där kommunen är huvudman för hållande av 

allmänna platser samt inom vägområde för allmän väg. 

24-timmarsbestämmelsen finns dock kvar när märket används av 

en markägare enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering. 

De närmare föreskrifterna har också kompletterats med att parkeringsplatsens 

namn och uppgifter om beläggning får lämnas i 

anslutning till märket om märket används som förberedande 

upplysning. 

Möjligheten att infoga märket i lokaliseringsmärken har tillkommit. 

Detta har tidigare skett med stöd av myndighetsföreskrifter. 

55(162)


E20 Områdesmärke 

E21 Slut på område 

Märket anger att ett område börjar 

med de förbud eller tillåtelser som 

anges med det infogade märket. Avvikelser 

från anvisningarna på märket 

kan anges genom tilläggstavlor. 

Märket är uppsatt vid infarterna till 

området och gäller till den plats där 

tavla E21, slut på område, är uppsatt 

eller det på annat tydligt sätt framgår 

att anvisningarna på märket inte gäller. 

Inom området kan det förekomma 

avvikelser från anvisningarna på märket. 

Dessa avvikelser anges genom 

andra vägmärken och tilläggstavlor. 

Anvisningarna på märket gäller även 

efter sådan avvikelse utan att märket 

upprepas. 

Andra förbud eller tillåtelser kan anges 

på märket. Vägverket får meddela 

föreskrifter om vilka andra förbud och 

tillåtelser som får anges. 

Märket anger att ett område med förbud 

eller tillåtelser som angivits på 

märke E20, områdesmärke, upphör. 

Andra förbud eller tillåtelser kan anges 

på märket. Vägverket får meddela 

föreskrifter om vilka andra förbud och 

tillåtelser som får anges. 


1.2.77.1 i VMF 

(1978:1001) 


1.2.78 i VMF 

(1978:1001) 

56(162) 

Ny benämning. Hette tidigare ”Zon” och återfanns då i gruppen 

förbudsmärken. Märket har fått en delvis ny innebörd med enda 

uppgift att upplysa om att inskrivna märken gäller inom ett område. 

De närmare föreskrifterna har därför omarbetats bl.a. 

språkligt. 

Bestämmelser om vilka märken som får infogas återfinns i 

VVFS. 

Ny benämning. Hette tidigare ”Slut på zon” och återfanns då i 

gruppen förbudsmärken. 

Bestämmelser om vilka märken som får infogas återfinns i 

VVFS. 

56(162)


E22 Busshållplats 

E23 Taxi 

Märket anger en hållplats för fordon i 

linjetrafik och skolskjuts om inte hållplatsen 

tydligt framgår på annat sätt. 

Trots bestämmelserna i 1 kap. 5 § kan 

uppgifter om busslinjer, bussföretag 

och motsvarande förekomma på eller 

vid märket. 

Klockslag kan anges på märket. 

Märket anger den, i färdriktningen, 

bortre gränsen för en särskild uppställningsplats 

för taxibilar. 


i VMF 

(1978:1001) 


1.4.34 i VMF 

(1978:1001) 

57(162) 

Nytt märke. I första hand skall märket sättas upp där lokala trafikföreskrifter 

har meddelats, där det inte tydligt framgår att det 

är en busshållplats eller där det är busshållplats endast under viss 

tid. Något hinder mot att använda märket på andra busshållplatser 

finns dock inte. Märket kan användas tillsammans med ”vanliga” 

busshållplatsskyltar och får också kompletteras med uppgift 

om busslinjer, bussföretag och motsvarande. 

Vägmärket upplyser trafikanter om att det är en busshållplats, 

med de regler som är knutna till detta i trafikförordningen, vilket 

ger en tydlig koppling till trafiklagstiftningen. Önskemål om 

standardisering av utmärkning av busshållplatser har framförts 

från olika håll. 

De kostnader som uppkommer för utmärkning av vägmärket 

betalas av trafikhuvudmännen. Se 8 kap. 5 § 4. 

57(162)


E24 Automatisk trafikövervakning 

E25 Betalväg 

E26 Tunnel 

Märket anger att automatisk övervakning 

med kamera eller motsvarande 

sker på en plats eller vägsträcka för 

övervakning av trafikregler, beskattning 

eller avgiftsbeläggning. Märket 

anger vidare att personuppgifter kan 

registreras enligt personuppgiftslagen 

(1998:201), lagen (2001:558) om 

vägtrafikregister eller annan registerlag. 

Gäller anvisningen en längre vägsträcka, 

anges sträckans längd på 

tilläggstavla T1, vägsträckas längd. 

Märket upprepas på lämpliga avstånd. 

Märket anger att avgift eller särskild 

skatt skall betalas vid färd på en viss 

väg eller inom ett visst område. 

Märket anger tunnel. Tunnelns längd 

anges och tunnelns namn kan anges på 

märket. 

Märket är upprepat efter varje kilometer 

och kvarvarande tunnellängd anges 

då på märket. 


1.4.35 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.18 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.41 i VMF 

(1978:1001) 

58(162) 

I de närmare har det gjorts ett klarläggande att märket anger att 

övervakning sker på väg eller plats för övervakning av bl.a. trafikregler. 

Tidigare användes uttrycket ”övervakning av trafiken”. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt och bestämmelserna 

om var och hur märkena skall sättas upp har överförts 

till VVFS. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt och bestämmelsen 

om när märket skall eller får sättas upp har flyttats till 

VVFS. 

58(162)


E27 Nöduppställningsplats 

E28 Nödutgång 

E29 Utrymningsväg 

Märket anger plats för uppställning av 

fordon vid haveri, motorstopp eller 

liknande. 

Symbol för nödtelefon och brandsläckare 

kan vara infogad i märket. 

Märket är utformat efter förhållandena 



upplysning om nöduppställningsplats 



1.4.42 i VMF 

(1978:1001) 

Märket anger nödutgång för gående. Motsvarar märke 

1.4.43 i VMF 

(1978:1001) 

Märket anger riktning och avstånd till 

nödutgång eller motsvarande för gående. 

Märket är uppsatt med högst 25 

meters mellanrum. 


1.4.44 i VMF 

(1978:1001) 

59(162) 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt och bestämmelsen 

om att märket får utformas efter förhållandena på platsen 

har tillkommit. 

59(162)

Lokaliseringsmärken för vägvisning 

13 § Geografisk vägvisning för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 

100–499 skall ske enligt en vägvisningsplan som föreskrivs av Vägverket. 

Vägverket föreskriver även en särskild vägvisningsplan för turistiskt intressanta 

mål m.m. 

För numrerade trafikplatser upprättar Vägverket en förteckning över trafikplatsnummer. 

För övriga allmänna vägar upprättas vägvisningsplanen av den statliga väghållningsmyndigheten. 

Innan vägvisningsplanen föreskrivs eller upprättas skall berörda väghållare 

och de som särskilt berörs av planen få tillfälle att yttra sig. 

14 § Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och 

texttyper om inte annat anges i 17 §. 

Blå botten med vit versal text och vita symboler längs och till allmän väg. 

Grön botten med vit versal text och vita symboler längs och till motorväg och 

motortrafikled. 

Motsvarar 26 § 

och del av 26 a § 

VMF (1978:1001) 


av 25 § VMF 

(1978:1001) och 

delar av TSVFS 

bl.a. TSVFS 

1989:78 

60(162) 

Kravet på vägvisningsplan har utvidgats till att omfatta alla allmänna 

vägar. För andra vägar än riksvägar samt länsvägar i 

nummergruppen 100-499 skall vägvisningsplanen upprättas av 

den statliga väghållningsmyndigheten. 

För vägar i nummergruppen 100-499 och för vägvisning till turistiskt 

intressanta mål utfärdas vägvisningsplanerna i form av 

Vägverkets föreskrifter, VVFS. 

I paragrafen finns bestämmelser om färgsättning och texttyper på 

lokaliseringsmärken för olika typer av vägar och mål. Detta har 

tidigare framgått genom de illustrationer som funnits i 25 § 

VMF. Dessutom har de angivits i myndighetsföreskrifter. 

60(162)

Gul botten, röd bård med svart versal och gemen text och svarta symboler 

längs och till enskild väg. 

Vit botten med svart versal och gemen text och svarta symboler till inrättningar 

eller anläggningar. 

Vit botten med svart versal text och svarta symboler till lokala mål i tätort. 

Brun botten med vit versal och gemen text och vita symboler till mål av stort 

turistiskt intresse. 

Orange botten med svart versal text och svarta symboler till mål vid tillfällig 

trafikomläggning. 

61(162) 

61(162)

Gul botten med grön versal och gemen text till tillfälliga arrangemang. 

15 § Inom områden såsom sjukhus, flygplatser, företagsområden eller motsvarande, 

kan vägvisning till interna mål vara utförd på annat sätt än vad som 

anges i denna förordning. 

16 § Anvisning om lämplig färdväg för ett visst fordonsslag eller vägvisning 

till vissa inrättningar och anläggningar kan ske genom att symboler enligt 28 

§ anges på lokaliseringsmärken. 

17 § Lokaliseringsmärken anger väg till ort, plats, inrättning, anläggning eller 

liknande, om inte annat anges. Lokaliseringsmärken är följande. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) men 

motsvarar delar 

av TSVFS 

1989:78 


VMF (1978:1001) 

62(162) 

Ny bestämmelse som uppfyller önskemål om en friare utformning 

av vägvisning inom avgränsade områden såsom flygplatser, 

sjukhus, företagsområden m.m.. 

62(162)


F1 Orienteringstavla 

F2 Orienteringstavla vid förbjuden 

sväng i korsning 

Märket är en förberedande upplysning 

om korsning, cirkulationsplats eller 

motsvarande. 

Om det finns särskilda skäl kan upplysning 

om två korsningar anges på 

märket. 


om att det är förbjudet att svänga i en 

korsning, men att en annan körriktning 

kan väljas. 


1.5.1.1 i VMF 

(1978:1001) 


1.5.1.6 i VMF 

(1978:1001) 

Illustrationen har kompletterats med en orienteringstavla för 

cirkulationsplats. Närmare föreskrifter har tillkommit. 

63(162) 

Något ändrad benämning. Märket hette tidigare ”Orienteringstavla 

vid förbjuden vänstersväng”. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt 

63(162)


F3 Tabellorienteringstavla 

F4 Avfartsorienteringstavla 

F5 Vägvisare 

F6 Tabellvägvisare 


om korsning, cirkulationsplats eller 

motsvarande. 

Avståndsangivelsen på märket är anpassad 

till förhållandena på platsen. 

Samtliga färdriktningar i korsningen 

anges. 


om avfart. 

Avståndsangivelsen på märket är anpassad 


Märket är uppsatt i anslutning till en 

korsning. 

Avståndet anges i hela kilometer. 

Märket kan användas i stället för märke 

F5, vägvisare, och är uppsatt på 

kort avstånd före en korsning, cirkulationsplats 

eller i utfarten från en cirkulationsplats. 


i VMF 

(1978:1001) men 

fanns delvis i 

TSVFS 1989:80 


1.5.2.3 i VMF 

(1978:1001) 


1.5.2 i VMF 

(1978:1001) 


1.4.1.3 i VMF 

(1978:1001) 

64(162) 

Nytt märke. Avstånd anges på tavlan. Märket är avsett som förberedande 

upplysning om korsning. Genom detta märke undviks 

de missförstånd som i dag uppstår genom att tabellvägvisare 

används i olika syften. Skillnaden mot tabellvägvisaren är förutom 

att enbart vägnummer, om sådant finns, anges för riktning 

rakt fram och att avstånd skall anges. 

Märket torde ge trafikanterna en tydligare anvisning om att märket 

avser en förberedande upplysning än vad som hittills har 

skett. 

Övergångsbestämmelser finns i VVFS. 

Ny benämning. Märket hette tidigare ”Förberedande upplysning 

om avfart”. 

Den tillämpade principen att märket endast bör användas där det 

finns retardationsfält har tagits in i VVFS. 

Närmare föreskrifter har tillkommit. I dessa anges bl.a. att tabellvägvisare 

får användas i utfart från en cirkulationsplats. 

64(162)


F7 Avfartsvisare 

F8 Körfältsvägvisare 

F9 Samlingsmärke för vägvisning 

Märket är uppsatt där avfarten börjar. Motsvarar märke 

1.5.2.4 i VMF 

(1978:1001) 

Märket anger det eller de körfält som 

är lämpligt att använda för färd till 

målet. 

Märket är uppsatt över det eller de 

körfält det avser. 

Körfältsvägvisare kan även användas 

som förberedande upplysning om 

avfart. I sådana fall anges avståndet till 

avfarten under angivelsen för avfarten. 

Inom klammer anges mål som nås via 

ett gemensamt vägval och under 

klammerns spets anges det gemensamma 

vägvalet. 

Avståndet till aktuell avfart eller korsning 

kan anges på en tilläggstavla. 


1.5.2.2 i VMF 

(1978:1001) 


1.5.7 i VMF 

(1978:1001) 

65(162) 

Den tillämpade principen att märket endast bör användas där det 

finns retardationsfält har tagits in i VVFS. 

Märket har fått fler illustrationer. 

De närmare föreskrifterna har utökats bl.a. med möjligheten att 

använda märket som förberedande upplysning. 

Något ändrad benämning. Märket hette tidigare enbart ” Samlingsmärke”. 

Det togs in i VMF 2005 men begränsades då endast 

till geografisk vägvisning. Märket har nu fått en utökad 

användning då möjlighet finns för vägvisning även till inrättningar 

och anläggningar. 

Märket kan komma att bidra till en minskad belastning av information 

i vägkorsningar och även till ökade möjligheter att 

tillmötesgå vissa önskemål och krav på vägvisning. 

65(162)


F10 Platsmärke 

F11 Vägnamn 

F12 Vattendrag 

F13 Avståndstavla 

F14 Vägnummer 

Märket anger en ort eller annan plats 

av betydelse för orienteringen. 

Kommun-, stads- eller länsvapen kan 

vara infogat i märket. 

Märket anger namn på en viss väg 

eller led. 

Avstånd anges i hela kilometer. 

Vägnummermärke kan vara infogat i 

märket. 

Vägnummer anges endast för vägar i 

nummergruppen 1–499. 

Ett märke med streckad bård anger att 

vägen leder till den väg som vägvisas 

med det nummer som anges på märket. 


1.5.3 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


1.2.2 i VMF 

(1978:1001) 


1.5.5 i VMF 

(1978:1001) samt 

del av TSVFS 

1989:78 


1.5.4 i VMF 

(1978:1001) 

66(162) 

Ändrad benämning som bättre beskriver märkets möjliga användning. 

Märket hette tidigare enbart ”Ortnamnsmärke”. I 

VVFS framgår närmare bestämmelser om hur märket skall utformas. 

Nytt märke. 

Nytt märke med en symbol för vatten har införts för de fall man 

vill märka ut t.ex. en passage av ett vattendrag, sjö eller motsvarande. 

Möjligheten att infoga vägnummer har införts. Detta har tidigare 

skett med stöd av myndighetsföreskrifter. 

De närmare föreskrifterna har fått en tydligare formuleringen för 

användningen av märket och kopplingen till Vägvisningsplan. 

66(162)


F15 Omledning 

F16 Ökning av antal körfält 

Märket anger permanent omledningsväg 

för ordinarie numrerad väg. 

Avvikelse från färg får inte ske. 

Märket anger att antalet körfält ökar. 

Märket är anpassat efter förhållandena 


Symboler för fordonsslag eller vägnummer 

kan vara infogade i märket. 

Märket används även som förberedande 

upplysning om att antalet körfält 

ökar. Avståndet anges då på en 


Vid tillfällig trafikomläggning får 

märket utföras på orange botten. I 

övrigt får avvikelse från färg inte ske. 


1.5.4.5 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

67(162) 

Ny benämning. Märket hette tidigare ”Vägnummermärke vid 

omledning av trafiken”. 

De närmare föreskrifterna klargör att märket används för permanent 

omledningsväg. 

Nytt märke avsett att användas på platser där antalet körfält 

ökar. Olika färdriktningar i körfälten kan anges. 

67(162)


F17 Minskning av antal körfält 

F18 Körfältsindelning på 

sträcka 

Märket anger att antalet körfält minskar. 




upplysning om att antalet körfält 

minskar. Avståndet anges då på en 


Vid tillfällig trafikomläggning får 

märket utföras på orange botten. I 

övrigt får avvikelse från färg inte ske. 

Märket anger körriktning i körfält. 



Symboler för fordonsslag, vägnummer 

eller fysisk avgränsning mellan motriktade 

körfält kan vara infogade i 

märket. 


upplysning om att körfält börjar. 

Avståndet anges då på en tilläggstavla. 

Vid tillfällig trafikomläggning kan 

märket vara utfört med orange botten. 

I övrigt får avvikelse från färg inte 

ske. 


i VMF 

(1978:1001) men 

motsvarar till viss 

del TSVFS 

1989:82 


i VMF 

(1978:1001) men 


del TSVFS 

1989:82 

68(162) 

Nytt märke i förordningen avsett att användas på platser där antalet 

körfält minskar. Olika färdriktningar i körfälten kan anges. 

Märket har sedan tidigare använts med stöd av myndighetsföreskrifter. 

Vägmärkena visar inte sådana situationer där reglerna 

om sammanvävning är tillämpliga. Jämför med märke E15, 

sammanvävning. 

Nya märken i förordningen men har använts sedan tidigare med 

stöd av myndighetsföreskrifter. 

68(162)


F19 Väganslutning med accelerationsfält 

F20 Väganslutning med separat 

körfält 

F21 Körfältsindelning före 

korsning 

F22 Riksmärke 






ske. 






ske. 

Märket visar lämpligt körfält för fortsatt 

färd. Märket är anpassat till förhållandena 



Märket anger gräns mot annat EUland. 



i VMF 

(1978:1001) men 


del TSVFS 

1989:82 


i VMF 

(1978:1001) men 


del TSVFS 

1989:82 


1.5.1.4 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

69(162) 

Nytt märke i förordningen men har använts sedan tidigare med 


Nytt märke i förordningen men har använts sedan tidigare med 


Ny benämning. Märket hette tidigare ”Upplysning om körfält 

före vägkorsning”. 

Nytt märke som kan användas vid gränsen till ett annat EU-land. 

Det landets namn anges då på märket. 

69(162)


F23 Orienteringstavla för omledningsväg 

F24 Färdriktning vid omledning 

F25 Körfält upphör 

F26 Körfält avstängt 

Märket anger omledningsväg när ordinarie 

väg tillfälligt är avstängd. 


Märket anger färdriktning vid tillfällig 

omledning av trafik. 


Märket anger att ett körfält tillfälligt är 

avstängt och att ett annat körfält kan 

användas i färdriktningen. Märket är 

anpassat efter förhållandena på platsen. 


Märket anger att ett körfält tillfälligt är 

avstängt och att inget annat körfält i 

färdriktningen kan användas. 





i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


1.5.1.5.2 i VMF 

(1978:1001) och 

till viss del 

TSVFS 1989:82 


i VMF 

(1978:1001) men 


del TSVFS 

1989:78 

Nytt märke i förordningen men har använts med stöd av myndighetsföreskrifter. 

70(162) 

Nytt märke som även kan användas uppåtriktat. Märket ersätter 

tidigare använd orange vägvisare med svart streck. 

Märket får fortsättningsvis bara utföras i orange färg och användas 

vid vägarbete eller motsvarande där körfält tillfälligt upphör. 

Märkets utformning visar tydligt förhållanden som oftast torde 

vara av tillfällig karaktär. 

Ett fåtal märken som idag används i vit/svart utformning kan 

behöva bytas ut mot märke, F17, minskning av antal körfält. 

Nytt märke i förordningen men har använts sedan länge med 

stöd av myndighetsföreskrifter. Märket får bara utföras i orange 

färg och användas vid vägarbete eller motsvarande där körfält 

tillfälligt är avstängt. 

70(162)


F27 Trafikplatsnummer 

F28 Parkeringshus 

F29 Infartsparkering 

Märket anger numret på trafikplatsen. 

Märket kan vara kompletterat med 

avfartens beteckning. 


Upplysning om att parkeringsplatsen 

är fullbelagd eller om att det finns 

lediga platser kan lämnas i anslutning 

till märket. 

Parkeringshusets namn får vara infogat 

i märket. 

Märket får infogas i ett lokaliseringsmärke 

för vägvisning. 


Märket anger parkeringsplats i anslutning 

till kollektivtrafik. 

Symbolen på märket anger vilken typ 

av kollektivtrafik som är tillgänglig. 


vilka andra symboler som får användas. 

Parkeringsplatsens namn kan vara 

infogat i märket. 

Märket kan vara infogat i ett lokaliseringsmärke 




1.5.6 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


1.4.32 i VMF 

(1978:1001) 

Nytt märke. 

71(162) 

De närmare föreskrifterna har kompletterats med att parkeringsplatsens 

namn kan infogas i märket. 

71(162)


F30 Lokal slinga 

F31 Märke för visst fordonsslag 

eller trafikantgrupp 

F32 Farligt gods 

Märket anger ringväg eller motsvarande. 

Märket kan vara kompletterat med 

beteckning eller motsvarande. 


Märket anger lämplig väg eller förbifart 

för angivet fordonsslag eller trafikantgrupp. 

Symbolen på märket anger vilken typ 

av fordonsslag eller trafikantgrupp 

som avses. 


Märket anger rekommenderad färdväg 

för fordon med last som omfattas av 

krav på märkning med orangefärgad 

skylt enligt föreskrifter som har meddelats 

med stöd av lagen (2006:263) 

om transport av farligt gods. 



i VMF 

(1978:1001) 


1.5.2.5 i VMF 

(1978:1001) 


1.5.20 i VMF 

(1978:1001) 

72(162) 

Nytt märke. En symbol ersätter tidigare vägvisning med klartext 

”lokal slinga” eller motsvarande. 

Ingen övergångstid för utbyte har föreslagits då missförstånd 

beträffande äldre utmärkning inte kan uppstå. 

Ny benämning. Märket hette tidigare ”Märken för vissa ändamål”. 

Märket har kompletterats med närmare föreskrifter. 

Något ändrad benämning. Märket hette tidigare ”Lokaliseringsmärke 

för farligt gods”. 

I likhet med märke C10, förbud mot trafik med fordon lastat 

med farligt gods, har de närmare föreskrifterna ändrats så att 

rekommendationen avser trafik med fordon med last som kräver 

märkning med orangefärgad skylt enligt föreskrifter som har 

meddelats av Räddningsverket. 

72(162)


F33 Räddningsplats 

Märket anger en räddningsplats vid 

vägarbeten eller motsvarande. 



i VMF 

(1978:1001) 

73(162) 

Nytt märke. Märket är framtaget i samarbete med Räddningsverket 

och anger räddningsplats vid vägarbeten eller motsvarande. 

Tidigare har olika benämningar och sätt för att utmärka 

räddningsplatser använts. 

Märket kommer att vara en tydligare utmärkning för räddningstjänsten 


73(162)

Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik 

18 § Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik används på 

gång- och cykelbanor. Märkena används även vid andra vägar om det finns 

särskilda skäl att upplysa om färdväg för gående eller cyklande. 

19 § En särskild anordnad cykelled är utmärkt med vägmärke F38, cykelled. 

Lokaliseringsmärken som ingår i en särskilt anordnad cykelled kan ha annan 

färg och utformning än vad som anges i 20 §. 

Märken med vit versal och gemen text och symboler på brun botten används 

endast vid vägvisning för turistiskt intressanta mål som avses i 25 §. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001), men 

återfanns delvis i 

TSVFS 1985:108- 

111 

20 § Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik är följande. Motsvarar 27 § i 

VMF (1978:1001) 


F34 Vägvisare 

Märket anger väg till en ort, plats, 

anläggning eller liknande. 

Avstånd i kilometer kan anges. 


VMF (1978:1001) 

och delvis TSVFS 

1985:108 

74(162) 

Ny paragraf. Den klargör att lokaliseringsmärken för vägvisning 

av gång- och cykeltrafik kan användas på såväl gång- och cykelbanor 

som på andra vägar. 

Ny paragraf. Av den framgår att särskild cykelled skall märkas 

ut med märket för cykelled. 

Efter önskemål från flera håll har möjligheten att under vissa 

förutsättningar använda olika färger på lokaliseringsmärken för 

vägvisning av gång- och cykeltrafik införts. Detta har tidigare 

delvis varit möjligt med stöd av myndighetsföreskrifter. Även 

möjlighet att i viss utsträckning utforma lokaliseringsmärken 

efter lokala önskemål har införts. 

För samtliga märken har de närmare föreskrifterna utvecklats 

eller omformulerats. 

Möjlighet att infoga avstånd i tabellvägvisaren, som tidigare 

fanns i myndighetsföreskrifter, har införts i de närmar föreskrifterna. 

74(162)


F35 Tabellvägvisare 

F36 Platsmärke 

F37 Avståndstavla 

F38 Cykelled 

Märket anger väg till orter, platser, 

anläggningar eller liknande. 

Avståndet anges i kilometer. 

Märket anger en ort eller annan plats 

av betydelse för orienteringen. 

Märket anger avståndet till angivna 

orter, platser, anläggningar eller liknande. 

Avståndet anges i kilometer. 

Märket anger en särskilt anordnad 

cykelled. 

Märkets färgsättning kan variera. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

75(162) 

Ny benämning. Hette tidigare ”Orienteringstavlor”. Möjlighet 

att infoga avstånd i tabellvägvisaren har införts i de närmar föreskrifterna. 

Ny benämning. Hette tidigare ”Ortnamnsmärke”. 

Ny benämning. Hette tidigare ”Cykelledsmärke”. 

75(162)

Lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar m.m. 

21 § Lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar m.m. kan 

vara infogade i ett lokaliseringsmärke för vägvisning. 

Namn på en inrättning kan vara infogat i märket. 

22 § Lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar m.m. är 

följande. 


i VMF 

(1978:1001) men 


av TSVFS 

1989:78 


VMF (1978:1001) 


G1 Post 

Märket anger postombud där brev och 

pakethantering samt frimärksförsäljning 

erbjuds. 


i VMF 

(1978:1001) 

76(162) 

Möjligheten att infoga dessa märken i lokaliseringsmärken för 

vägvisning har införts. Detta har tidigare skett med stöd av myndighetsföreskrifter. 

Möjligheten att infoga namnet på inrättningen i märket har tillkommit. 

Vägmärkesgruppen har utökats från tre till nio märken. Tre nya 

märken har tillkommit samtidigt som tre andra har flyttats hit 

från andra vägmärkesgrupper. 

Symbolen har ändrats då kronan har tagits bort. Närmare föreskrifter 


Märket torde idag vara uppsatt på många platser där inte förutsättningarna 

för vägvisning är uppfyllda enligt de nya närmare 

föreskrifterna. Vägvisningsbehovet kan därför behöva omprövas. 

76(162)


G2 Hjälptelefon 

G3 Radiostation för vägtrafikinformation 

Märket anger att vägtrafikinformation 

ges regelbundet i återkommande sändningar 

som är avsedda att täcka ett 

större område. 

Motsvarar 

1.8.1.2.1 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

Ny benämning. Hette tidigare ”Telefonautomat”. Bokstäverna 

SOS har tillkommit i vägmärkesbilden. 

Tunneldirektivet kräver att märket skall finnas. 

Tunneldirektivet kräver att märket skall finnas. 

77(162) 

77(162)


G4 Akutsjukhus 

G5 Industriområde 

Märket anger ett sjukhus med akutmottagning. 

Märket anger ett område för industri 

eller annan liknande verksamhet. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

78(162) 

Ny benämning. Hette tidigare ”Första hjälpen”. 

Märkets benämning i konventionen är ”First aid station”. Benämningen 

är anpassad till en konvention om skydd för internationella 

sjukvårdsbeteckningar. Konventionen är omsatt till 

svensk lagstiftning genom lagen (1953:771) om skydd för vissa 

internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. I 2 § andra stycket 

den lagen finns följande bestämmelse: 

”Med regeringens tillstånd må föreningen svenska röda korset 

och annan svensk förening, till vars uppgift hör att i krig biträda 

vid militär sjukvård, begagna sagda märke och benämning. Märke 

som nu sagts må dock med regeringens tillstånd användas 

som kännetecken för civil sjukvård under krig och för räddningstjänst 

vid kusten samt i fredstid för att utmärka fordon som nyttjas 

såsom ambulans och för att angiva hjälpstation som är uteslutande 

avsedd för avgiftsfri vård av sårade och sjuka.” 

De närmare föreskrifterna har kompletterats med ”... eller annan 

liknande verksamhet” för att kunna användas, så som redan har 

skett på många ställen, som vägvisning till andra än traditionella 

industriområden. 

78(162)


G6 Järnvägsstation 

G7 Busstation 

G8 Flygplats 

G9 Brandsläckare 

Märket anger en busstation som utgör 

knutpunkt för flera busslinjer. 

Märket anger en flygplats med reguljär 

flygtrafik. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


1.5.2.5.4 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

79(162) 

Nytt märke. Viss försöksverksamhet har tidigare bedrivits. Om 

det finns möjlighet bör symboler användas i stället för text. Detta 

förhållande råder när det gäller järnvägsstationer. 

Nytt märke. Om det finns möjlighet bör symboler användas i 

stället för text. Detta förhållande råder när det gäller busstationer. 

Nytt märke i denna vägmärkesgrupp. Ny benämning hette tidigare 

”Flygfält”. Företeelsen är att anse som en allmän inrättning. 

Tunneldirektivet kräver att märket finns. 

79(162)

Lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar m.m. 

23 § Lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar m.m. kan 

vara infogade i ett lokaliseringsmärke för vägvisning. 

Namn på en anläggning kan vara infogat i märket. 

24 § Lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar m.m. är 

följande. 


i VMF 

(1978:1001) men 


av TSVFS 

1989:78 


VMF (1978:1001) 


H1 Informationsplats 

H2 Fordonsverkstad 

Märket anger en plats där det går att få 

information. 

Uppgift om vilken typ av information 

som finns kan anges i anslutning till 

märket. 

Motsvarar 

1.9.1.12 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

80(162) 

Möjligheten att infoga dessa märken i lokaliseringsmärken för 

vägvisning har införts. Detta har tidigare skett med stöd av myndighetsföreskrifter. 

Möjligheten att infoga namnet på inrättningen i märket har tillkommit. 

Tre nya märken har tillkommit i denna vägmärkesgrupp. Samtidigt 

har två märken flyttats över till 22 §. 

Märket har fått en något förändrad benämning. Hette tidigare 

”Informationsställe”. 

De närmare föreskrifterna har justerats språkligt och bestämmelser 

om att man får ange typ av information i anslutning till märket 


Märket har fått en något förändrad benämning. Hette tidigare 

bara ”Verkstad”. 

80(162)


H3 Drivmedel 

H4 Gas för fordonsdrift 

H5 Servering 

H6 Restaurang 

Märket anger en anläggning som tillhandahåller 

drivmedel. 

Företagsemblem kan anges i anslutning 

till märket. 

Märkena anger anläggningar som 

tillhandahåller olika typer av fordonsgas 

där typ av gas framgår av förkortningen 

i märket. 

Märket anger en anläggning som serverar 

drycker och enklare maträtter. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

81(162) 

Märket har fått ändrad benämning. Hette tidigare ”Bensinstation”. 

Den nya benämningen möjliggör en bredare användning. 

Symbolen har justerats. 

Nya märken där typen av gas, flytande eller komprimerad, framgår 

av förkortning i märket. 

Märkena införs i enlighet med beslut fattat av ECE, om att märke 

H4 skall införas i konventionen. 

Närmare föreskrifter har tillkommit som klargör märkets innebörd 

och användning. 

81(162)


H7 Hotell 

H8 Vandrarhem 

H9 Stugby 

H10 Stuga 

Märket anger en anläggning med ett 

större antal stugor. 

Märket anger en anläggning med ett 

fåtal stugor. 


i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.9.2.20 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.9.2.21 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

82(162) 

Tidigare närmare föreskrifter om att märket kunde användas för 

motell är borttagna. 

Ny symbol som förväntas ge trafikanten en tydligare information 

om anläggningens storlek. 

Nytt märke (dock samma symbol som tidigare angav stugby). 

Företeelsen har tidigare angivits i klartext, ”stuga” eller ”stugor” 

på vägvisare. Det nya märket förväntas ge trafikanten en tydligare 

information om anläggningens storlek. 

82(162)


H11 Campingplats 

H12 Husvagnsplats 

H13 Rastplats 

H14 Toalett 

Märket anger en anläggning som tillhandahåller 

platser för såväl tält som 

husvagnar och husbilar. 

Märket anger en anläggning som enbart 

tillhandahåller platser för husvagnar 

och husbilar. 

Märket anger en rastplats där det finns 

toalett som är tillgänglig även för 

rörelsehindrade. 

Märket anger en toalett som är tillgänglig 

även för rörelsehindrade. 

Motsvarar 

1.9.2.23 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.9.2.22 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

Närmare föreskrifter som förklarar vad som förväntas av en 

campingplats har tillkommit. 

83(162) 

Märket har fått ändrad benämning. Hette tidigare ”Uppställningsplats 

för husvagnar”. Närmare föreskrifter som förklarar att 

anläggningen endast tillhandahåller plats för husvagnar och husbilar 


Närmare föreskrifter med krav på toalett som även skall vara 

tillgänglig för rörelsehindrade har tillkommit. 

Närmare föreskrifter med krav på toaletten skall vara tillgänglig 

för rörelsehindrade har tillkommit. 

83(162)


H15 Badplats 

H16 Friluftsområde 

H17 Vandringsled 

H18 Stollift 

Märket anger utomhusbad. Motsvarar 

1.9.2.24 i VMF 

(1978:1001) 

Märket anger en liftanläggning med 

stolar eller liknande. 

Motsvarar 

1.9.2.40 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.9.2.41 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.9.2.42 i VMF 

(1978:1001) 

Närmare föreskrifter som förklarar att märket endast anger utomhusbad 


Närmare föreskrifter som förklarar vad märket anger har tillkommit. 

84(162) 

84(162)


H19 Släplift 

H20 Golfbana 

H21 Försäljningsställe för 

fiskekort 

H22 Sevärdhet 

Märket anger en liftanläggning där 

skidåkare dras fram. 

Märket anger en sevärdhet av nationellt 

intresse. 

Sevärdhetens art anges i anslutning till 

märket. 

Motsvarar 

1.9.2.43 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.9.2.45 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.9.2.44 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.9.2.30 i (VMF 

(1978:1001) 

Närmare föreskrifter som förklarar vad märket anger har tillkommit. 

85(162) 

Närmare föreskrifter som förklarar vad märket anger och bestämmelser 

om att sevärdhetens art skall anges i anslutning till 

märket har tillkommit. Tillägget ”nationellt intresse” syftar till 

att höja statusen på vilka sevärdheter som utmärks med S:t 

Hanskorset. 

85(162)


H23 Förberedande upplysning 

om vägnära service 

Märket anger vägnära serviceanläggningar 

samt i vissa fall namn på dessa. 

Symbol för serviceanläggningarna 

drivmedel, restaurang och hotell kan 

vara kompletterade med företagsemblem 

eller företagsnamn. 

På märket anges avståndet till aktuell 

avfart eller korsning. 


i VMF 

(1978:1001) 

86(162) 

Nytt märke i VMF. Trots att märket inte fanns i tidigare VMF 

har ett liknande märke ”Svärmorsmärket” med infogade symboler 

används i rätt stor omfattning på våra vägar. 

Syftet med märket är att tydligt och i god tid kunna informera 

om service som är belägen i nära anslutning till vägen. Märket 

kommer bl.a. att i ökad omfattning kunna tillmötesgå krav och 

önskemål om utmärkning och vägvisning. I träffar med branschorganisationerna 

för oljebolagen samt hotell- och restaurang har 

förts diskussioner om utvecklingen av vägvisning till serviceanläggningar 

och reklamanordningar, vilket har resulterat i detta 

märke. Märket kommer att bidra till en enhetligare hantering 

med bra förutsättningar för acceptans och förståelse. 

Konventionens inriktning för lokaliseringsmärken är grundläggande 

med tydliga möjligheter för utveckling av märkenas 

användning. Till viss del kan förslaget uppfattas som reklam och 

marknadsföring. Detta kan vara i strid med konventionen kap 1 

art 14 och Europeiska överenskommelsen (ECE) art 4. Sedan 

tidigare har dock Sverige valt att frångå konventionens krav att 

inte ha företagsemblem och namn på vägmärken för bensinstationer. 

Det här märket kan ha andra symboler än de som visas. Däremot 

kan inte andra än de som visas få företagsemblem. 

86(162)

Lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta mål m.m. 

25 § Lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta mål m.m. används för att 

ge upplysning om vägar eller platser av stort turistiskt intresse som upptagits i 

en vägvisningsplan för turistiskt intressanta mål som avses i 13 §. 


av 26 a § i VMF 

(1978:1001) 

26 § Lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta mål m.m. är följande. Motsvarar delar 

av 26 a § i VMF 

(1978:1001) 


I1 Turistväg 

I2 Turistområde 

Märket anger en väg eller vägsträckning 

av stort turistiskt intresse. 



Symbolen på märket är anpassat till 

temat för turistområdet. 


vilka symboler som får användas. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

87(162) 

Det har skett en språklig justering av paragrafen. Bestämmelsen 

om att man för vägvisning till turistiskt intressanta mål får använda 

lokaliseringsmärken för vägvisning med vit text och symbol 

på brun botten återfinns numera i 14 §. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt och en bestämmelse 

om att det är Vägverket som meddelar föreskrifter om 

vilka symboler som får användas har tillkommit. 

87(162)


I3 Landmärke 

I4 Världsarv 

Märket upplyser om ett landmärke av 

stort turistiskt intresse som kan ses 

från vägen. 

Symbolen på märket visar en siluett av 

platsen. 


vilka symboler som får användas. 

Märket anger ett av UNESCO beslutat 

världsarv. 




VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

88(162) 

Märket har fått en ny vägmärkesbild som illustration. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt och en bestämmelse 

om att det är Vägverket som meddelar föreskrifter om 

vilka symboler som får användas har tillkommit. 

De närmare föreskrifterna har kompletterats med organisationsnamnet 

UNESCO. 

88(162)

Upplysningsmärken 

27 § Upplysningsmärken är följande. Saknar motsvarighet 

i VMF 

(1978:1001) 


J1 Upplysningsmärke vid 

riksgräns 

Märket ger upplysning om vissa nationella 

trafikregler vid riksgräns, färjeläge 



i VMF 

(1978:1001) 

Nytt märke. Märket ger upplysning om vissa nationella trafikregler 

vid riksgräns, färjelägen eller motsvarande. 

89(162) 

Det märke som valts är det som vanligen används som information 

om hastigheter och vissa andra regler i skilda länder. 

89(162)


J2 Upplysningsmärke 

J3 Livsfarlig ledning 

Märket ger upplysning av väsentligt 

intresse för framkomlighet eller säkerhet 

som inte kan ges på annat sätt. 

Varnings- eller förbudsmärke kan vara 

infogat som förberedande upplysning. 

Anvisningar med versal och gemen 

text kan förekomma. 

Märket anger att det finns en elektrisk 

ledning över vägen eller leden som 

kan innebära fara. 


i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.17.4 i VMF 

(1978:1001) 

90(162) 

Nytt märke. Det är avsett att användas där lämplig information 

inte kan ges genom andra märken. Under senare år har behovet 

av att lämna information och upplysning till trafikanterna om 

varierande förhållanden ökat. Det kan till exempel vara en upplysning 

om att framkomligheten längs en väg kan vara nedsatt på 

grund av en olycka och att annan väg kan väljas. Då denna typ 

av information och upplysning är av motsvarande karaktär som 

de anvisningar som ges genom vägmärken har det ansetts lämpligt 

att dessa tavlor också finns upptagna i vägmärkesförordningen. 

Märket utgör ett sätt för väghållningsmyndigheten att kommunicera 

med trafikanterna och torde ge ökad trafiksäkerhet och 

framkomlighet och bättre miljö. 

Nytt eget märke. Det har tidigare varit en tilläggstavla. Märket 

anger att det finns en elektrisk ledning över vägen eller leden 

som kan innebära fara. 

90(162)

Symboler 

28 § Följande symboler används på lokaliseringsmärken eller tilläggstavlor 

för att ange ett visst fordonsslag, en viss trafikantgrupp eller viss verksamhet. 


i VMF 

(1978:1001) 

Symbol Betydelse Kommentar 

S1 Tung lastbil 

S2 Tung lastbil med tillkopplad 

släpvagn 

Motsvarar 

1.5.2.5.1 och 

1.11.13.1 i VMF 

(1978:1001 


i VMF 

(1978:1001) 

91(162) 

I förra VMF fanns ett antal symboler angivna i 25 § som självständiga 

märken. I 28 § sker nu en generell skrivning om att ett 

antal symboler får användas på lokaliseringsmärken eller 

tilläggstavlor och vad de då innebär. Vissa av symbolerna är nya. 

Jämför med 30 § och tilläggstavla T8, symboltavla. 

OBS, symbolen avser numera tung lastbil. 

Ny symbol. 

91(162)


S3 Personbil 

S4 Personbil med tillkopplad 

släpkärra 

S5 Buss 

S6 Traktor och motorredskap 

klass II 

Motsvarar 

1.5.2.5.2 och 

1.11.13 i VMF 

(1978:1001 


i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.5.2.5.3 och 

1.11.13 i VMF 

(1978:1001 

Motsvarar 

1.11.13 i VMF 

(1978:1001 

Ny symbol. 

OBS, symbolen avser inte motorredskap klass I. 

92(162) 

92(162)


S7 Motorcykel 

S8 Cykel och moped klass II 

S9 Släpkärra 

S10 Gående 

Symbolen anger tvåhjulig motorcykel 

och moped klass I utan sidvagn. 

Motsvarar 

1.11.13 i VMF 

(1978:1001 

Motsvarar 

1.6.1.1 och 

1.11.13 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.6.1.2 i VMF 

(1978:1001) 

OBS, symbolen avser även moped klass I. 

OBS, symbolen avser inte moped klass I. 

Ny symbol. 

93(162) 

93(162)


S11 Rörelsehindrade 

S12 Färja 

S13 Personfärja 

Symbolen anger ett färjeläge eller att 

angivet färdmål nås med färja. 

Symbolen anger ett färjeläge för personfärja 

eller att angivet färdmål endast 

kan nås med färja avsedd för 

persontransport. 

Motsvarar 

1.6.1.3 och 

1.11.13.2 i VMF 

(1978:1001 

Motsvarar 

1.5.2.5.5 i VMF 

(1978:1001 


i VMF 

(1978:1001) 

Ny symbol. Symbolen har tillkommit för att kunna ange mål 

som bara kan nås via personfärja. 

94(162) 

94(162)

Tilläggstavlor 

29 § Tilläggstavlor ger kompletterande anvisningar till vägmärken. 

En tilläggstavla har samma bottenfärg och samma färg på bård och tecken 

som det vägmärke det används under, om inte annat anges i 30 §. En tilläggstavla 

under ett märke som anger förbud mot att parkera eller förbud mot att 

stanna eller parkera har dock gul bottenfärg med svarta tecken. 


31 §§ i VMF 

(1978:1001) 

30 § Tilläggstavlor är följande. Motsvarar 31 och 

32 §§ i VMF 

(1978:1001) 

95(162) 

De flesta illustrationerna är som framgår utförda utan färger. 

Orsaken är att det tydligare skall framgå att färgen på tavlan 

anpassas till det vägmärke den sätts upp under. I de fall en viss 

tilläggstavla skall ha samma färg oavsett under vilket märke det 

är placerat är de dock illustrerade i färg. 

För flertalet tavlor har närmare föreskrifter tillkommit eller utvecklats 

i förhållande till vad som fanns i VMF (1978:1001). Ett 

antal nya tavlor har tillkommit. 

95(162)

Tavla Närmare föreskrifter Kommentar 

T1 Vägsträckas längd 

T2 Avstånd 

T3 Avstånd till stopplikt 

T4 Fri bredd 

Tavlan anger början och slutet på en 

vägsträcka. 

Tavlan anger avståndet till det som 

vägmärket avser. 

Tavlan används endast under märke 

B1, väjningsplikt. 


i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.2.1 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.2.2 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

96(162) 

Ersätter de två tidigare exemplifierade tilläggstavlorna 1.11.1.1 

och 1.11.1.2 och har fått en förtydligande text i de närmare föreskrifterna. 

Tavlan har fått närmare föreskrifter. 

Tavlan har fått en något ändrad benämning. Hette tidigare ”Avstånd 

till stoppskyldighet”. 

96(162)


T5 Totalvikt 

T6 Tidsangivelse 

Tavlan anger att angivelsen på märket 

gäller fordon med en totalvikt som 

överstiger det angivna värdet. 

Tavlan anger när angivelsen på vägmärket 

gäller. 

Används klockslag i kombination med 

andra villkor anger tavlan även när 

dessa villkor gäller. 

Svarta eller vita siffror utan parentes 

avser vardagar utom vardag före sönoch 

helgdag. 

Svarta eller vita siffror inom parentes 

avser vardag före sön- och helgdag. 

Röda siffror avser sön- och helgdag. 

Om angivelsen sträcker sig över midnatt 

gäller tidsperioden efter midnatt 

påföljande dag. 

Anges viss dag eller viss veckodag 

gäller regleringen denna dag oavsett 

om dagen är en vardag, söndag eller 

helgdag. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

Tavlan har fått ändrad benämning. Hette tidigare ”Klockslag”. 

97(162) 

En ny bestämmelse om att om angivelsen sträcker sig över midnatt 

så gäller tidsperioden efter midnatt påföljande dag har tillkommit. 

Denna bestämmelse underlättar utmärkningen av 

klockslag i de fall trafikregeln i lokala trafikföreskrifter gäller 

före och efter midnatt t.ex. mellan en vardag och en helgdag. 

97(162)


T7 Särskilda bestämmelser 

för stannande och parkering 

T8 Symboltavla 

Tavlan anger avvikelse från det märke 

som den är uppsatt under eller från 3 

kap. 53 § 10 eller 54 § trafikförordningen 

(1998:1276). 

Den används under något av märkena 

C35–C38, förbud mot att parkera 

fordon, C39, förbud mot att stanna 

och parkera fordon, C40, ändamålsplats, 

C42, vändplats, D10, påbjudet 

körfält eller körbana för fordon i linjetrafik 

m.fl., E19, parkering, eller E22, 

busshållplats. På tavlan avbildas något 

av dessa märken i miniatyr. För klockslag 

gäller de närmare föreskrifterna 

för tavla T6, tidsangivelse. Bottenfärgen 

på tavlan är densamma som bottenfärgen 

på det märke som avbildas 

på tavlan enligt vad som anges i 29 §. 

Tavlan anger att det märke som tavlan 

är uppsatt under endast gäller för det 

fordonsslag eller den trafikantgrupp 

som anges på tavlan. 

Anges symbol S11, rörelsehindrade, 

på en tilläggstavla under märke E19, 

parkering, får endast rörelsehindrade 

som är innehavare av parkeringstillstånd 

som avses i 13 kap. 8 § trafikförordningen 

parkera. 


och 1.11.14 i 

VMF (1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.13 i VMF 

(1978:1001) 

98(162) 

Tavlan har fått ändrad benämning p.g.a. att den ersätter de två 

tidigare exemplifierade tilläggstavlorna 1.11.6, Parkeringsförbud 

med begränsning” och 1.11.14, ”Parkering med begränsning”. 

De närmare föreskrifterna har kompletterats med att tavlan kan 

ange avvikelse från de allmänna bestämmelserna om förbud att 

stanna och parkera fordon i körfält eller körbana för fordon i 

linjetrafik och skolskjuts och på markerad hållplats för fordon i 

linjetrafik och skolskjuts. De har även kompletterats med ytterligare 

märken, C36- 38, C40, C42 och E22, som märket kan användas 

under och som får avbildas i miniatyr på märket. 

Tavlan har fått ändrad benämning. Hette tidigare ”Symboltavla 

för visst fordonsslag eller trafikantgrupp”. 

98(162)


T9 Nedsatt syn 

T10 Nedsatt hörsel 

T11 Utsträckning 

Tavlan anger att personer med nedsatt 

syn är vanligt förekommande. 

Tavlan har alltid gul bottenfärg. 

Tavlan anger att personer med nedsatt 

hörsel är vanligt förekommande. 

Tavlan har alltid gul bottenfärg. 

Tavlan med dubbelriktade pilar, uppsatt 

vågrätt eller horisontellt, anger att 

angivelsen gäller på båda sidor av 

märket. 

Tavlan med nedåtriktad pil anger att 

angivelsen slutar. 

Tavlan med höger- eller vänsterriktad 

pil visar att angivelsen gäller åt det 

håll pilen visar. 

Används tavlan under märke E19, 

parkering, har den svarta tecken på vit 

botten utan bård. 

Tavlorna kan även användas fristående 

för att ange avgränsning av parkeringsplatser 

på ett område, om det vid 

infarten till området anges att parkering 

är tillåten. 

Motsvarar 

1.11.20 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.21 i VMF 

(1978:1001) 


och 1.11.9 i VMF 

(1978:1001) 

99(162) 

Tavlan har fått ändrad benämning p.g.a. att den ersätter de två 

tidigare tilläggstavlorna 1.11.7, Utsträckning av förbud att stanna 

och parkera” och 1.11.9, ”Utsträckning av uppställningsplats”. 

De närmare föreskrifterna har kompletterats med att tavlorna 

även får användas fristående vid avgränsning av parkeringsplatser 

på ett område. Detta under förutsättning att det vid infarten 

till området anges att parkering är tillåten, s.k. portalutmärkning. 

99(162)


T12 Riktning 

T13 Flervägsväjning 

T14 Flervägsstopp 

T15 Vägars fortsättning i 

korsning 

Tavlan anger riktning till angivelsen 

på märket. 

Tavlan är anpassad till förhållandena 


Tavlan anger att förare på samtliga 

tillfarter i en korsning har väjningsplikt. 

Tavlan anger att förare på samtliga 

tillfarter i en korsning har stopplikt. 

Tavlan anger en korsning där förare på 

en väg som anges med smalt streck har 

väjningsplikt mot fordon på en väg 

som anges med brett streck. 



Motsvarar 

1.11.18 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.22 i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.23 i VMF 

(1978:1001) 

Tavlan har fått en något ändrad benämning. Hette tidigare 

”Riktningsangivelse”. 

100(162) 

Nytt märke. Tavlan används endast under märke B1, väjningsplikt. 

Tavlan används endast under märke B2, stopplikt. 

Tavlan har fått en något ändrad benämning. Hette tidigare ”Huvudleds 

fortsättning i korsning”. 


OBS, tavlan kan endast användas under märke B1, väjningsplikt, 

eller märke B2, stopplikt. 

100(162)


T16 Avgift 

T17 Parkeringsskiva 

T18 Tillåten tid för parkering 

T19 Boende 

Tavlan anger att avgift skall betalas 

för parkering enligt den taxa som 

anges på en parkeringsmätare, biljettautomat 

eller motsvarande och att 

övriga villkor för parkering som anges 

där skall iakttas. 

För klockslag gäller de närmare föreskrifterna 

för tavla T6, tidsangivelse. 

Tavlan anger att tiden när parkering 

påbörjas skall anges med en parkeringsskiva 

eller någon annan anordning. 

För klockslag gäller de närmare föreskrifterna 

för tavla T6, tidsangivelse. 

Tavlan anger längsta tillåten tid för 

parkering. 

Tavlan anger att boende i ett område, 

med särskilt tillstånd, får parkera enligt 

särskilda villkor. 

Texten kan vara kompletterad med 

områdesbeteckning eller motsvarande. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

101(162) 

Ny tilläggstavla. Tavlan är avsedd att användas vid utmärkning 

av reglering av parkering. 


av reglering av parkering. Ändring av tidigare använd utmärkning 

kan ske successivt. 


av reglering av parkering. 


av reglering av parkering för boende. Tavlan kan kompletteras 

med en beteckning eller liknande för att klargöra vilka platser 

som är avsedda för boende i ett visst område. 

101(162)


T20 Parkeringsbiljett 

T21 Uppställning av fordon 

T22 Text 

Tavlan anger att parkering är avgiftsfri 

men att parkeringsbiljett skall användas 

vid parkering. 

Tavlan anger hur fordon skall ställas 

upp på en parkeringsplats. 

Tavlan är anpassad efter förhållandena 


Tavlan ger kompletterande anvisning 

som inte kan ges med någon annan 

tilläggstavla eller kombinationer av 

dessa. 


i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 

1.11.12 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

102(162) 


av reglering av parkering. OBS tavlan skall endast användas vid 

avgiftsfri parkering men där p-biljett krävs. Ändring av eventuell 

tidigare använd utmärkning kan ske successivt. 

Ny tilläggstavla. På tavlan skall kunna anges sådan kompletterande 

anvisning som inte kan ges med tilläggstavlorna T1-T21 

eller med en kombination av dessa tavlor. 

102(162)

3 kap. Trafiksignaler 

Indelning av trafiksignaler 

1 § Trafiksignaler utgörs av 

1. flerfärgssignaler, 

2. kollektivtrafiksignaler, 

3. körfältssignaler, 

4. signaler vid korsning med järnväg eller spårväg, 

5. signaler vid rörlig bro, utryckningsstation, flygfält, vägarbete, tunnlar 

eller liknande, och 

6. signaler för påkallande av särskild försiktighet. 

Flerfärgssignaler 

2 § Flerfärgssignaler utgörs av fordonssignaler, cykelsignaler och gångsignaler. 

Fordonssignaler gäller för förare av fordon, cykelsignaler för cyklande 

och för förare av moped klass II och gångsignaler för gående. Finns både 

fordonssignaler och cykelsignaler gäller cykelsignaler framför fordonssignaler 

för cyklande och förare av moped klass II. På en tilläggstavla kan det vara 

angivet att en fordonssignal eller en cykelsignal även gäller för gående. 

3 § Fordonssignaler och cykelsignaler har tre ljusöppningar: en för rött, en för 

gult och en för grönt ljus. De nedre ljusöppningarna kan vara dubblerade. En 

cykelsignal är utmärkt med en vit cykelsymbol på blå botten och placerad 

ovanför den röda ljusöppningen. 


VMF (1978:1001) 

Motsvarar 34 §, 

del av 36, 39 och 

41 §§ i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar del av 

35 och 39 §§ i 

VMF (1978:1001) 

103(162) 

De olika typerna av trafiksignaler redovisas på ett tydligare sätt 

och en viss ändring av beteckningarna har skett. Som en följd av 

ändringarna har vissa justeringar skett i efterföljande rubriker 

och texter. Ändringarna medför en ökad tydlighet när det gäller 

trafiksignaler. 

Bestämmelserna om vad som avses med flerfärgssignaler liksom 

vad de gäller för har samlats i en paragraf. Här klargörs också att 

cykelsignal gäller framför fordonssignal för cyklande och förare 

av moped klass II. 

103(162)

4 § Fordonssignaler och cykelsignaler är uppsatta på höger sida av vägen, 

banan eller körfältet i färdriktningen. Om det finns särskilda skäl kan en signal 

i stället vara uppsatt på vänster sida. 

Där korsande trafik regleras är en fordonssignal upprepad omedelbart före, i 

eller efter korsningen. Signalen är då uppsatt på höger eller vänster sida om 

vägen i färdriktningen eller över körbanan. 

5 § En fordonssignal och en cykelsignal visar signalbilder i följande ordning: 

röd, röd+gul, grön, gul, röd. Om en signal är trafikstyrd kan den även visa 

signalbild grön omedelbart efter gul. I signaler vid en järnvägs- eller spårvägskorsning 

kan, när ett tåg eller en spårvagn nalkas, signalbild röd visas 

omedelbart efter röd+gul. 

Signalbild blinkande gul visas endast i samband med driftsavbrott eller i 

övrigt när en anläggning tillfälligt är ur funktion under kortare tid. 


36 och 39 §§ i 

VMF (1978:1001) 


37, 38 och 39 §§ 

i VMF 

(1978:1001) 

6 § Fordonssignaler och cykelsignaler visar följande signalbilder. Motsvarar del av 

37, 38 och 39 §§ 

i VMF 

(1978:1001) 

Signalbild Närmare föreskrifter Kommentar 

Röd 

Stopp. Fordon får inte passera stopplinjen 

eller, om sådan saknas, signalen. 

Signal med konturpil gäller endast den 

eller de färdriktningar som anges med 

pilen. 


39 §§ i VMF 

(1978:1001) 

104(162) 

Sista meningen i första stycket om möjligheten att kunna sätta 

upp signal på vänster sida om det finns särskilda skäl är ny. Exempelvis 

vid separatreglerad vänstersväng. 

Cykelsignalerna illustreras numera i en gemensam signalbild 

med övriga fordonssignaler. Det som tidigare fanns under rubriken 

”Innebörd” återfinns nu under rubriken ”Närmare föreskrifter”. 

104(162)


Röd+gul 

Grön 

Gul 

Blinkande gul 

Växling till grön signalbild är omedelbart 

förestående. I övrigt har signalbilden 

samma innebörd som röd. 

Fordon får fortsätta framåt. 

Grön pil innebär att signalen gäller 

den färdriktning som anges med pilen. 

Fordon får föras i pilens riktning även 

om en annan signalbild visas samtidigt. 

Stanna. Fordon får inte passera stopplinjen 

eller, om sådan saknas, signalen 

i annat fall än då det hunnit så långt 

fram när signalbilden växlar från grön 

till gul att det inte kan stannas utan 

fara. 

Särskild försiktighet skall iakttas vid 

passage. 


39 §§ i VMF 

(1978:1001) 


39 §§ i VMF 

(1978:1001) 


39 §§ i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

Signalbilden fanns tidigare bara beskriven i text. Den har nu 

illustrerats. Texten i de närmare föreskrifterna har justerats. 

105(162) 

Innebörden av grönt ljus har anpassats till konventionen. Detta 

innebär att grönt ljus betyder att fordon ”får fortsätta framåt” i 

stället för som tidigare ”Kör”. Orsaken är att uttrycket kör kan 

och har missuppfattats. Det mer avvaktande uttrycket ”får fortsätta 

framåt” bedöms vara lämpligare från trafiksäkerhetssynpunkt. 


Även här har innebörden anpassats. Gult ljus betyder ”Stanna” i 

stället för som tidigare ”Stopp”. 


illustrerats och fått närmare föreskrifterna. 

105(162)

7 § En gångsignal har två ljusöppningar: en för rött ljus som visar bilden av 

en stående person och en för grönt ljus som visar bilden av en gående person. 

En gångsignal kan vara kombinerad med en akustisk signal med tickande 

ljud. 


VMF (1978:1001) 

8 § Gångsignaler visar följande signalbilder. Motsvarar 41 § 

VMF i 

(1978:1001) 


Röd 

Akustisk signal med långsam 

pulsfrekvens 

Förbjudet att beträda en körbana, cykelbana 

eller järnvägs- eller spårvägskorsning. 

Gående som befinner sig på körbanan 

eller cykelbanan när signalen slår om 

till röd signalbild skall fortsätta till 

andra sidan. Finns en refug eller liknande 

anordning skall den gående 

dock stanna där. 


VMF (1978:1001) 

106(162) 

Paragrafen har fått motsvarande utformning, med beskrivning av 

signalbilder och med närmare föreskrifter, som för fordonssignalerna 

i 6 §. Signalbilderna har kompleterats med en beskrivning 

av den akustiska signalens pulsfrekvenser för respektive ljusfunktion. 

Beskrivningen fanns tidigare i text. 

106(162)


Grön 

Akustisk signal med snabb 

pulsfrekvens 

Blinkande grön 

Akustisk signal med snabb 

pulsfrekvens och avbrott 

Kollektivtrafiksignaler 

Körbana, cykelbana eller järnvägs- 

eller spårvägskorsning får beträdas. 

Växling till röd signalbild är nära 

förestående. 

9 § Kollektivtrafiksignaler gäller förare av fordon i linjetrafik och spårvagn. Om 

en signal är uppsatt vid ett körfält för fordon i linjetrafik m.fl. gäller den för alla 

som trafikerar körfältet. 

10 § En kollektivtrafiksignal har tre ljusöppningar för vitt ljus. I ljusöppningarna 

finns symboler. I den övre finns bokstaven S, i mitten ett vågrätt streck 

och i den undre ett lodrätt streck eller en pil. De nedre ljusöppningarna kan 

vara dubblerade. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

107(162) 

107(162)

11 § En kollektivtrafiksignal skall visa signalbilder i följande ordning: S, 

S+vågrätt streck, lodrätt streck, vågrätt streck, S. Om en kollektivtrafiksignal 

är trafikstyrd kan den även visa signalbild lodrätt streck omedelbart efter 

vågrätt streck. En kollektivtrafiksignal vid en järnvägs- eller spårvägskorsning 

kan, när ett tåg eller en spårvagn nalkas, visa signalbild S omedelbart 

efter S+vågrätt streck. 


44 § i VMF 

(1978:1001) 

12 § Kollektivtrafiksignaler visar följande signalbilder. Motsvarar del av 

44 § i VMF 

(1978:1001) 


S 

S+vågrätt streck 

Stopp. Fordon och spårvagn får inte 

passera stopplinjen, eller om sådan 

saknas, signalen. 

Växling till lodrätt streck är omedelbart 

förestående. I övrigt har signalbilden 

samma innebörd som S. 


44 § i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

Det som tidigare fanns under rubriken ”Innebörd” återfinns nu 

under rubriken ”Närmare föreskrifter”. 


illustrerats. 

108(162) 

108(162)


Lodrätt streck 

Vågrätt streck 

Blinkande vågrätt streck 

Körfältsignaler 

Fordon och spårvagn får fortsätta 

framåt. 

Stanna. Fordon och spårvagn får inte 

passera stopplinjen, eller om sådan 

saknas, signalen i annat fall än då det 

hunnit så långt fram när signalen växlar 

från lodrätt till vågrätt streck att det 

inte kan stannas utan fara. 

Särskild försiktighet skall iakttas vid 

passage. 

13 § En körfältssignal gäller förare av fordon i det körfält som signalen är 

uppsatt över. 

14 § En körfältssignal kan visa rött ljus i form av ett kryss, grönt ljus i form 

av en nedåtriktad pil och gult ljus i form av en diagonal nedåtriktad pil eller 

pilar. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


i 33 § i 

VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


45 § i VMF 

(1978:1001) 

109(162) 

Texten i de närmare föreskrifterna har justerats. Tidigare lydelse 

var ”Bilen och spårvagnen får passera signalen”. 

En komplettering med signalbilden ”Blinkande vågrätt streck” 

har gjorts. 

En ny bestämmelse som klargör för vem och var en körfältsignal 

gäller har tillkommit. 

109(162)

15 § Körfältsignaler visar följande signalbilder. Motsvarar 46 § i 

VMF (1978:1001) 


Rött kryss 

Gul pil eller pilar 

Grön pil 

Körfältet och i förekommande fall 

vägrenen intill körfältet får inte användas 

för trafik. 

Föraren skall byta körfält i den riktning 

pilen eller pilarna anger. 

Körfältet får användas för trafik. 

I stället för grön pil kan ett vägmärke 

förekomma. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

110(162) 

Paragrafen har fått motsvarande utformning, med beskrivning av 

signalbilder och med närmare föreskrifter, som för signalerna i 

6, 8 och 12 §§. 

I de närmare föreskrifterna har tillkommit att signalen även gäller 

intilliggande vägren. 

Bestämmelsen att ett vägmärke kan användas i stället för grön 

pil är ny. Exempel på vägmärke som kan användas är märke för 

hastighetsbegränsning. 

110(162)

Signaler vid korsning med järnväg eller spårväg 

16 § Signaler vid korsning med järnväg eller spårväg består av ljussignal och 

ljudsignal med ringande ljud. 

Ljussignalen består av två ljusöppningar på samma höjd som avger växelvis 

blinkande rött ljus och en skärm i form av en triangel med rundade hörn och 

med spetsen nedåt. Under de röda ljusöppningarna kan det finnas en cirkulär 

ljusöppning, från vilken det kan avges blinkande vitt ljus för att göra korsningen 

lättare att upptäcka. Skärmen kan vara försedd med vit bård. 

17 § Signaler vid plankorsning är uppsatta på en stolpe som bär upp märke 

A39, kryssmärke. 


47 § i VMF 

(1978:1001) 


47 § i VMF 

(1978:1001) 

18 § Signaler vid korsning med järnväg eller spårväg är följande. Motsvarar del av 

47 § i VMF 

(1978:1001) 


Rött blinkande ljus 

Stopp. Trafikanter får inte passera 

stopplinjen eller, om sådan saknas, 

signalen. 


i VMF 

(1978:1001) 

111(162) 

Kravet på vitt blinkande ljus har ändrats till frivillig användning. 

Syftet med ljuset är inte att ange tillåtelse att köra eller motsvarande 

utan att endast göra korsningen lättare att upptäcka. 

Det kan inte uteslutas att det vita ljuset kan medföra ökad säkerhet 

då det bidrar till ökad uppmärksamhet och synbarhet av 

plankorsningar. Prövning av behovet sker från fall till fall. 

111(162)


Ljudsignal 

Ljudsignal Stopp. Trafikanter får inte 

passera stopplinjen eller, om sådan 

saknas, signalen. 


i VMF 

(1978:1001) 

Signaler vid rörlig bro, utryckningsstation, flygfält, tunnel eller liknande 

19 § Signaler vid rörlig bro, utryckningsstation, flygfält, vägarbete, tunnel 

eller liknande består av två ljusöppningar på samma höjd, som avger växelvis 

blinkande rött ljus, och en skärm. Skärmen kan vara försedd med vit bård. 

Signalerna är uppsatta där vägen tillfälligt stängs av eller där det av andra 

skäl finns anledning att tillfälligt stoppa trafik. 


47 § i VMF 

(1978:1001) 

20 § Signalerna är följande. Motsvarar del av 

47 § i VMF 

(1978:1001) 

112(162) 

Bestämmelserna har kompletterats med att signaler med växelvis 

blinkande rött ljus även kan användas vid tunnel och vägarbete. 

Detta är en utökad användning av ljusbilden jämfört med vad 

som anges i konventionen. 

Bestämmelsen om att signalen sätts upp vid tillfällig avstängning 

av en väg eller när det finns andra skäl att tillfälligt stoppa 

trafik har tillkommit. 

112(162)


Rött blinkande ljus 

Stopp. Trafikanter får inte passera 

stopplinjen eller, om sådan saknas, 

signalen. 

Signaler för påkallande av särskild försiktighet 

Motsvarar 12.2 i 

VMF (1978:1001) 

21 § Signaler för påkallande av särskild försiktighet är följande. Motsvarar delar 

av 47 och 74 §§ i 

VMF (1978:1001) 


Rött fast ljus 

Signalen anger att en väg är helt avstängd. 


74 § i VMF 

(1978:1001) 

113(162) 

Signalgruppen har fått en något ändrad benämning. Tidigare 

användes uttrycket ”särskild uppmärksamhet” vid benämningen 

av signalanläggning 12.3. Nu används uttrycket ”särskild försiktighet” 

i benämningen av hela gruppen. 

113(162)


Gult blinkande ljus 

Ljudfyr 

Signalen används där en väg är delvis 

avstängd eller för att förstärka en anvisning 

som ges genom någon annan 

anordning. 

Antalet ljusöppningar och deras placering 

är anpassade till förhållandena 


Signalen kan användas fristående eller 

tillsammans med en anordning som 

avger ljud för att ge anvisning för 

gående om korsande spårvagn eller 

buss. 

En ljudfyr avger tonstötar eller motsvarande. 

Signalen anger lämplig plats för gående 

att korsa en körbana. 

Motsvarar 12.3 

och del av 74 § i 

VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

114(162) 

De närmare föreskrifter har ändrats så att anordningen på ett 

bättre och enklare sätt kan anpassas till förhållandena på platsen 

genom att det gula blinkande ljuset kan placeras friare när det 

används för att förstärka en anvisning jämfört med tidigare. 

Signalbilden gult fast sken som återfanns i tidigare bestämmelser 

(74 §) har utmönstrats. Anledningen till detta är att det ytterst 

sällan har använts. 

Ny signal. Den är avsedd att ge stöd åt synskadade, då signalen 

skall ange lämplig plats för gående att korsa körbanan. 

114(162)

4 kap. Vägmarkeringar 

Indelning av vägmarkeringar 

1 § Vägmarkeringar delas in i 

1. längsgående markeringar, 

2. tvärgående markeringar, och 

3. övriga markeringar. 

2 § Vägmarkeringar används för att reglera trafiken eller för att varna eller 

vägleda trafikanter, antingen separat eller tillsammans med vägmärken eller 

andra anordningar. 

3 § Vägmarkeringar är vita om inte annat anges. Vägmarkeringar kan vara 

förstärkta eller utförda med vägbanereflektorer eller motsvarande. 

Vägmarkeringar kan vara utförda i gul färg om det vid ett tillfälligt behov, på 

grund av vägarbete eller motsvarande, finns anledning att utföra markeringar 

som gäller i stället för ordinarie markeringar. 


VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


54 §§ i VMF 

(1978:1001 

115(162) 

En ny paragraf har tillkommit som övergripande beskriver vägmarkeringarnas 

användning. 

Vägmarkeringar skall numera utföras i gul färg om det vid ett 

tillfälligt behov, vid t.ex. vägarbete, behövs markeringar som 

skall gälla i stället för ordinarie markeringar. Bakgrunden är bl.a. 

att stora delar av Europa använder sig av gul markering vid 

vägarbete. I Sverige användes tidigare orange färg. Gul färg ger 

bättre synbarhet och upptäckbarhet än orange, framförallt vid 

väta och mörker. 

Ändringen strider mot vad som sägs i konventionen, artikel 29, 

punkt 2. Vitt används normalt som vägmarkering och gult används 

för att förstärka bl.a. parkeringsförbud vilket innebär att 

denna färg är ”upptagen”. I europeiska överenskommelsen anges, 

(artikel 29) att temporär markering skall vara med annan 

färg än vit, gul eller blå. 

115(162)

Längsgående markeringar 

4 § Brutna linjer är följande. Motsvarar delar 


(1978:1001) 

Markering Närmare föreskrifter Kommentar 

M1 Mittlinje eller körfältslinje 

M2 Kantlinje 

Mittlinje anger gränsen mellan körfält 

avsedda för färd i motsatta färdriktningar. 

Körfältslinje anger gränsen mellan 

körfält för färd i samma riktning. Markeringen 

har längdförhållandet 1:3 

eller 1:1 mellan dellinje och mellanrum. 

Mittlinje kan även ange en cykelbanas 

mitt och har då längdförhållandet 1:1 

mellan dellinje och mellanrum. 

Markeringen anger en körbanas yttre 

gräns. 

Markeringen har längdförhållandet 1:2 



VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

116(162) 

I de närmare föreskrifterna till respektive markering har tydligare 

än tidigare angivits hur de får användas. 

De båda möjliga varianterna av markeringens längdförhållanden 

illustreras. 

De närmare föreskrifterna har kompletterats med att markeringen 

även får användas för att ange en cykelbanas mitt. 

Ny benämning. Hette tidigare ”Streckad” och var en av två markeringar 

tillhörande markeringen 4.1.9, kantlinje. Den andra som 

hette ”Heldragen” ingår numera i markering M8. 

116(162)


M3 Varningslinje 

M4 Ledlinje 

M5 Cykelfältslinje 

M6 Linje för fordon i linjetrafik 

m.fl. 

Varningslinje används för att informera 

om att linjen är olämplig att 

överskrida på grund av trafikförhållandena. 

Markeringen anger gränsen 

mellan körfält avsedda för färd i motsatta 

färdriktningar. 



Markeringen anger lämplig färdväg 

för trafik i komplicerade korsningar. 

Markeringen används även i andra fall 

där det finns behov av ledning. 



Markeringen anger gränsen mellan ett 

cykelfält och ett annat körfält. 



Markeringen anger gränsen mellan 

körfält för fordon i linjetrafik m.fl. och 

ett annat körfält. 




VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

117(162) 

OBS, att cykelfältslinje numera inte kan vara heldragen, se 5 §. 

Ny benämning. Hette tidigare ”Linje för reserverat körfält”. 

117(162)


M7 Reversibelt körfält 

Markeringen avgränsar körfält som 

upplåts för trafik omväxlande i den 

ena och i den andra färdriktningen. 



5 § Heldragna linjer används i stället för motsvarande brutna linjer när det av 

trafiksäkerhetsskäl inte är tillåtet att färdas över till motgående körfält, byta 

körfält eller färdas ut på vägren eller motsvarande. En cykelfältslinje kan 

dock inte vara heldragen. 

6 § Heldragna linjer är följande. 


VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 



(1978:1001) 

En något ändrad benämning. Hette tidigare ”Markering för reversibelt 

körfält”. 

118(162) 

Heldragna linjer har införts som begrepp istället för spärrlinje. 

Detta stämmer med hur man benämner denna linje i konventionen. 

Heldragna linjer skall användas när det av trafiksäkerhetsskäl 

inte bedöms lämpligt att färdas över till motgående körfält, 

byta körfält eller färdas ut på vägren eller motsvarande. 



118(162)


M8 Heldragen linje 

M9 Spärrområde 

Heldragen linje anger att bestämmelserna 

i 3 kap. 11 § eller 12 § tredje 

stycket trafikförordningen 

(1998:1276) eller föreskrifter meddelade 

med stöd av den förordningen är 

tillämpliga. 

Heldragen mittlinje förekommer såväl 

enkel som dubblerad. Om den är dubblerad 

kan mellanrummet mellan linjerna 

variera. 

Markeringen anger ett område där 

fordon inte får föras enligt 3 kap. 11 § 

trafikförordningen. 

Markeringen består av vinklade eller 

snedställda streck beroende på förhållandena 

på platsen. Del av eller hela 

området kan utföras i vitt. 

7 § Heldragna och brutna linjer i kombination anger i stället för enbart mittlinje 

eller körfältslinje gränsen mellan körfält. Sådana linjer är följande. 


och 4.1.9.2 i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 



(1978:1001) 

119(162) 

Markeringen benämndes tidigare ”Spärrlinje” eller ”Heldragen” 

beroende på var den användes. Markeringarna har nu fått en 

enhetlig benämning. Heldragen linje kan numera utföras enkel 

eller dubblerad. Enkel heldragen linje används där utrymmet är 

begränsat och inte medger dubblerad linje. 

De närmare föreskrifterna har också kompletterats med en hänvisning 

till de bestämmelser i TrF som är kopplade till heldragen 

linje. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt. Möjligheten 

att utföra spärrområdet med bruten begränsningslinje har tagits 

bort. 

De har också kompletterats med en hänvisning till de bestämmelser 

i TrF som är kopplade till spärrområde 



119(162)


M10 Mittlinje eller körfältslinje 

och heldragen linje 

M11 Varningslinje och heldragen 

linje 

Markeringen används där det inte är 

tillåtet för fordon som befinner sig på 

samma sida som den heldragna linjen 

att byta körfält. 

Markeringen används där det inte är 

tillåtet för fordon som befinner sig på 

samma sida som den heldragna linjen 

att byta körfält. 

Markeringen kan även användas för att 

upplysa om en kommande heldragen 

linje på den sida av spärrlinjen där 

varningslinjen finns. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

120(162) 

En något ändrad benämning. Hette tidigare ”Mittlinje och spärrlinje”. 

De båda möjliga varianterna av markeringens längdförhållanden 

illustreras. 

En något ändrad benämning. Hette tidigare ”Varningslinje och 

spärrlinje”. 

120(162)


M12 Mittlinje och varningslinje 

Tvärgående markeringar 

Markeringen används där det är 

olämpligt att överskrida varningslinjen 

på grund av trafikförhållandena. 

Markeringen kan även användas för att 

upplysa om en kommande heldragen 

linje på den sida där varningslinjen 

finns. 


i VMF 

(1978:1001) 

8 § Tvärgående markeringar är följande. Motsvarar 52 § 

VMF i 

(1978:1001) 


M13 Stopplinje 

Markeringen anger var ett fordon skall 

stannas enligt ett vägmärke eller en 

trafiksignal. 


VMF (1978:1001) 

121(162) 

121(162)


M14 Väjningslinje 

M15 Övergångsställe 

M16 Cykelöverfart 

M17 Farthinder 

Markeringen anger den linje som 

fordon inte bör passera när föraren 

iakttar väjningsplikt. 

Markeringen anger ett övergångsställe 

och är utförd där märke B3, övergångsställe, 

är uppsatt. 

Markeringen anger ett farthinder i 

form av gupp, grop eller liknande. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

och del av VVFS 

1990:13 


VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) men 

fanns i TSVFS 

1990:3. 


122(162) 

Markeringen har fått närmare föreskrifter som tydliggör att markering 

skall vara utförd där vägmärke för övergångsställe är 

uppsatt. Kravet fanns tidigare i myndighetsföreskrifter. 

Ny markering. Den har tidigare använts på försök med stöd av 

myndighetsföreskrifter och har nu tagits in i VMF för enhetlig 

utmärkning av anlagda farthinder. 

122(162)

Övriga markeringar är följande 

9 § Övriga markeringar är följande. Motsvarar 53 § i 

VMF (1978:1001) 


M18 Förberedande upplysning 

om väjningsplikt eller 

stopplikt 

Markeringen anger att väjningsplikt 

eller stopplikt gäller längre fram i 

färdriktningen. 


VMF (1978:1001) 

Vissa nya markeringar har tillkommit. 

123(162) 

En något ändrad benämning. Hette tidigare ”Förberedande upplysning 

om väjningsplikt”. 

123(162)


M19 Körfältspilar 

M20 Körfältsbyte 

M21 Förbud mot att stanna 

och parkera 

Markeringen anger, för närmaste korsning, 

lämplig färdväg i markerat körfält. 

Är körfältet avgränsat med heldragen 

körfältslinje skall förare följa den eller 

de riktningar som pilen visar. Detta 

gäller dock inte förare som i anslutning 

till korsningen färdas in i eller 

från ett reserverat körfält. 

Markeringen anger också att fordon 

inte får föras i motsatt riktning. Körfältspil 

med två pilangivelser i samma 

riktning upplyser om färdväg i närmaste 

och därpå följande korsning. 

Markeringen anger att körfältsbyte 

snarast måste ske. 

Om markeringen är utförd mellan 

körfält för trafik i motsatta riktningar 

anger den att en heldragen linje eller 

motsvarande finns längre fram i färdriktningen. 

Markeringen anger förbud mot att 

stanna och parkera fordon och är placerad 

i körbanans kant. Avvikelse från 

färg får inte ske. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

124(162) 

Illustrationerna av körfältspilar har kompletterats med varianten 

med två pilangivelser. 

De närmare föreskrifterna har dessutom kompletterats med bestämmelsen 

att markeringarna anger att fordon inte får föras i 

motsatt riktning. 

En något ändrad benämning. Hette tidigare ”Anvisning om körfältsbyte”. 

Markeringen har fått närmare föreskrifter som förklarar vad den 

anger. 

De närmare föreskrifterna har omarbetats språkligt 

124(162)


M22 Förbud mot att parkera 

M23 Förbud mot att stanna 

och parkera eller att parkera 

M24 Uppställningsplats 

M25 Gång- och cykelpil 

Markeringen anger förbud mot att 

parkera fordon och är placerad i körbanans 

kant. 

Markeringen anger även utsträckning 

av busshållplats. 




Markeringen används som förstärkning 

av markeringarna M21, förbud 

mot att stanna och parkera, och M22, 

förbud mot att parkera. 


Markeringen anger gränsen för uppställningsplats 

för fordon. 

Markeringen kan vara utförd med 

bruten linje. 

Markeringen visar lämplig färdväg för 

gående eller cyklande och förare av 

moped klass II. 

Motsvarar 4.3.7a 

i VMF 

(1978:1001) 

Motsvarar 4.3.7b 

i VMF 

(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


4.3.8 i VMF 

(1978:1001) 


Ändrad benämning. Hette tidigare ”Sicksacklinje”. 

125(162) 

I tidigare VMF fanns en markering benämnd ”Färdväg för cyklister 

och mopedförare” som bestod av cykelsymbol och pilar. 

Nu har markeringen delats upp i en markering M25, med utökad 

betydelse genom att den också kan gälla gående, och en markering 

M26. 

125(162)


M26 Cykel 

M27 Gående 

M28 Buss 

M29 Hastighet 

Markeringen visar bana eller lämplig 

färdväg för cyklande och förare av 

moped klass II. 

Markeringen visar bana eller lämplig 

färdväg för gående. 

Markeringen visar att körfältet är 

avsett för fordon i linjetrafik m.fl. 

Markeringen upplyser om högsta tilllåtna 

hastighet. 


4.3.8 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


4.3.4 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

Se M25 ovan. 

126(162) 

Ny markering. Markeringen har efterfrågats från flera håll då det 

finns ett behov av att kunna anvisa var gående skall gå. 

Ny markering. Den upplyser om högsta tillåtna hastighet och 

utförs som komplement till vägmärke C28, hastighetsbegränsning. 

Markeringen ökar möjligheten för trafikanten att bli upplyst om 

gällande hastighetsgräns och därmed få honom eller henne att 

följa den. 

126(162)


M30 Vägnummer 

M31 Ändamålsplats 

M32 Stopp 

M33 Rörelsehindrad 

Markeringen upplyser om vägnummer. 

Markeringen upplyser om en uppställningsplats 

som är avsedd för ett visst 

ändamål. Texten anpassas efter ändamålet. 

Markeringen upplyser om stopplikt. 

Markeringen används tillsammans 

med märke B2, stopplikt, för att förstärka 

anvisningen. 

Markeringen upplyser om uppställningsplats 

endast för rörelsehindrade. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


4.3.4 i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

127(162) 

Ny markering. Den utförs som komplement till vägmärke för 

vägnummer. 

Markeringen gör det möjligt att förstärka informationen i komplicerade 

trafikmiljöer och kan därmed förbättra framkomligheten, 

miljön och trafiksäkerheten då trafikanten ges möjligheten 

att i god tid, kunna göra rätt vägval. 

Ny markering. Används tillsammans med märke C40, ändamålsplats, 

för att förstärka utmärkningen av platsen. 

Ny benämning. Hette tidigare ”Handikappsymbol”. 

127(162)


M34 Information 

Markeringen ger upplysning, varning 

eller vägledning av vikt för trafikanten. 


i VMF 

(1978:1001) 

5 kap. Andra anordningar för anvisningar för trafiken och tecken av vakt 

Andra anordningar för anvisningar för trafiken 

1 § Andra anordningar för anvisningar för trafiken är följande. Motsvarar 68, 69, 

70, 72 och 74 §§ 

VMF (1978:1001) 

128(162) 

Ny markering. Markeringen ger utökade möjligheter för väghållaren 

att informera och vägleda trafikanten. 

Samtliga andra anordningar har samlats i en och samma paragraf. 

När det gäller bestämmelserna i 70 och 72 §§ i tidigare 

VMF, förelåg ofta problem med att avgöra när anordningar av 

det ena eller andra slaget skulle användas. Med den nu gjorda 

lösningen har avsnittet blivit tydligare än tidigare. De närmare 

föreskrifterna för respektive anordning beskriver också tydligare 

när anordningen skall användas. 

128(162)

Anordning Närmare föreskrifter Kommentar 

X1 Markeringspil 

X2 Markeringsskärm för hinder 

Anordning Närmare föreskrifter Anordningen 

anger att fordonsförare 

måste svänga kraftigt i pilarnas riktning 

på grund av till exempel en kurva. 

Om anordningen används vid ett 

vägarbete eller liknande arbete är den 

röd och gul. 

Anordningen anger att framkomligheten 

på vägen är inskränkt på grund av 

ett hinder. 

Anordningen kan även ange att en väg 

är helt eller delvis avstängd för trafik. 



röd och gul. 



(1978:1001) 



(1978:1001) 

129(162) 

Anordningen har fått en något ändrad benämning. Hette tidigare 

bara ”Markeringsskärm”. 

129(162)


X3 Markeringsskärm för sidohinder, 

farthinder m.m. 

X4 Avfartsskärm 

X5 Gul ljuspil eller ljuspilar 

Anordningen anger att förhållandena 

ändras så att hastigheten behöver anpassas. 

Anordningen används för att ange 

vägens eller körbanans kant eller för 

att skilja trafikriktningar åt vid komplicerade 

passager. 

Anordningen är placerad så att fälten 

lutar nedåt på den sida där trafiken 

skall färdas. 



röd och gul. Fälten kan då även vara 

vågräta. 

Anordningen anger skiljepunkten 

mellan en huvudkörbana och en avfart 

där det finns ett retardationsfält. 

Anordningen anger att trafikanter skall 

passera på den sida pilen eller pilarna 

visar. Pilen eller pilarna kan vara 

blinkande. 



(1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

130(162) 

Anordningen har fått en något ändrad benämning, bl.a. har 

”farthinder tillkommit.. Hette tidigare bara ”Markeringsskärm”. 

I de närmare föreskrifterna har tillkommit att anordningen kan 

ha vågräta streck vid vägarbete. 

Ny anordning. Den anger att en trafikant skall passera på den 

sida pilen visar och kan användas vid vägarbeten eller motsvarande. 

När trafikanter leds förbi arbetsplatser är det av största vikt ur 

arbetsskydds- och trafiksäkerhetssynpunkt med så hög synbarhet, 

upptäckbarhet och tydlighet som möjligt. Anordning X5 

torde bidra till ökad säkerhet vid sådana platser. 

130(162)


X6 Särskild varningsanordning 

X7 Bom 

X8 Plankorsningsskärm 

X9 Cirkulationstrafik 

Anordningen anger att framkomligheten 

på en väg är inskränkt på grund av 

ett tillfälligt hinder eller liknande. 

Texten på anordningen anpassas till 

orsaken. 

Anordningen anger att en väg är helt 

eller delvis avstängd för trafik. 

En bom kan vara försedd med ytterligare 

anordningar för att öka synbarheten. 

Anordningen används för att göra en 

plankorsning lättare att upptäcka. 

Anordningen anger mittpunkten i en 

rondell runt vilken fordon skall föras. 


VMF (1978:1001) 


70 och 74 §§ i 

VMF (1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

131(162) 

Anordningen har fått en ändrad benämning. Hette tidigare bara 

”Trafikanvisning”. 

Bommen har blivit en egen illustrerad anordning. Tidigare har 

den bara förekommit beskriven i text. 

Ny anordning. Den är en följd av försök som gjorts med utmärkning 

av plankorsningar i syfte att öka synbarheten. 

Ny anordning. Anordningen bedöms framförallt tydliggöra små 

rondeller. 

131(162)

Tecken av vakt 

2 § Tecken av vakt är följande. Motsvar 76 § 

andra och tredje 

styckena i VMF 

(1978:1001) 

Tecken Innebörd Kommentar 

X10 Stopp 

X11 Kör fram 

Tecknet anger stopp för den trafikant 

vakten är vänd mot. 

Under mörker ges tecknet med lykta 

med rött ljus. Tecknet får också ges 

med märke C34, stopp för angivet 

ändamål, med texten Vakt. 

Tecknet anger att trafikanten får fortsätta 

framåt. 

Tecknet ges med en vinkande rörelse i 

färdriktningen. 

Motsvar 76 § 

andra stycket i 

VMF (1978:1001) 

Motsvar 76 § 

tredje stycket i 

VMF (1978:1001) 

132(162) 

Tecken för vakt är nu illustrerad i VMF. Tecknen används för 

reglering av trafik i samband med vägarbete eller liknande eller 

då säkerhetsanordning vid plankorsning är ur funktion. Genom 

illustrationerna fås en enhetligare utformning och teckengivning 

som torde förenkla både för utföraren och för trafikanten. 

Tecknet ”Stopp” har nu illustrerats i jämförelse med tidigare 

VMF där tecknet enbart beskrevs i text. 

I de närmare föreskrifterna har tillkommit att tecken också får 

ges med märke C34. Märket används då i miniatyr. 

Tecknet ”Kör fram” har nu illustrerats i jämförelse med tidigare 

VMF där tecknet enbart beskrevs i text. 

132(162)

Tecken Innebörd Kommentar 

X12 Kännetecken 

Kännetecken skall bäras både framtill 

och baktill. 


i VMF 

(1978:1001) 

6 kap. Säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg 

1 § Säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg är bommar 

och signaler som är uppsatta i de fall och på det sätt som anges i 2–4 §§. 

2 § Bommar kan finnas som hel- eller halvbom i korsning med en järnväg 

eller spårväg. 

På en bom finns minst en lykta som visar rött blinkande ljus mot ankommande 

trafik när bommen fälls eller är fälld. 

3 § Ljussignal enligt 3 kap. 18 § kan finnas vid en plankorsning. Ljussignal 

behöver inte finnas om det inte behövs med hänsyn till trafiksäkerheten. 

4 § Ljudsignal finns vid en plankorsning där ljussignal satts upp om det inte 

är olämpligt. Förekommer gående och cyklande i mer än undantagsfall finns 

dock alltid ljudsignal uppsatt. 


VMF (1978:1001) 


av 57 och 58 §§ i 

VMF (1978:1001) 


47 § i VMF 

(1978:1001) 


47 § i VMF 

(1978:1001) 

133(162) 

Enligt 1 kap. 7 § skall en sådan vakt som ger anvisningar för 

trafiken genom tecken vara utrustad med särskilda kännetecken 

enligt 5 kap. 2 §. De särskilda kännetecknen illustreras genom 

tecken X12. 

Motsvarande avsnitt i tidigare VMF bestod av 9 paragrafer. De 

har nu minskats till två, 1 och 2 §§. Merparten av de borttagna 

bestämmelserna om när och hur säkerhetsanordningarna skall 

användas återfinns numera i VVFS. 

Se kommentarerna till 1 § ovan. 

3 och 4 §§ är hämtade från tidigare 47 §. 

Bestämmelsen om att ljudsignal skall finnas om gående och cyklister 

trafikerar plankorsningen mer än i undantagsfall har tillkommit. 

133(162)

7 kap. Tecken av polisman m.fl. 

1 § För att ge anvisningar för trafiken skall en polisman använda tecken. 

Tecknen får användas även av en bilinspektör, vägtransportledare eller av 

någon annan person som av en myndighet förordnats att övervaka trafiken, ge 

anvisningar för denna eller utföra punktskattekontroll. Även andra hjälpmedel 

än dem som anges i 2 § får användas. 


VMF (1978:1001) 

2 § Tecken av polisman m.fl. är följande. Motsvarar 65, 

66,67 och 67a §§ 

VMF (1978:1001) 

Tecken Närmare föreskrifter Kommentar 

P1 Stopp 


som kommer framifrån eller bakifrån. 

Tecknet används i vägkorsning och 

gäller så länge polismannen vänder sig 

åt samma håll. För trafikanter som 

kommer från sidan betyder tecknet att 

vägen är fri och att det är tillåtet att 

köra. Tecknet får ges i kombination 

med tecken P2, stopp. Tecknet kan ges 

med en stoppspade. 


i VMF 

(1978:1001) 

Bestämmelserna har justerats språkligt. 

134(162) 

Tecknen har fått benämningar som tidigare återfanns under beskrivningen 

”Innebörd”. Tecknen har också sorterats i en annan 

ordningsföljd jämfört med tidigare VMF. De närmare föreskrifterna 

har kompletterats med beskrivningar av vad tecknen betyder. 

134(162)


P2 Stopp 

P3 Stopp 

P4 Kör fram 

P5 Minska hastigheten 


som handflatan är vänd mot. Tecknet 

kan ges med en stoppspade. 


som lyktan är vänd mot. Tecknet används 

under mörker och vid nedsatt 

sikt. Lyktan hålls i den position där 

den lättast uppfattas av trafikanter. 

Tecknet anger att trafikanter i den 

färdriktning som tecknet ges får fortsätta 

framåt. Tecknet ges med en vinkande 

rörelse i färdriktningen. 

Tecknet anger att den trafikant som 

polismannen är vänd mot skall minska 

hastigheten. Under mörker och vid 

nedsatt sikt kan tecknet vara förtydligat 

med en lykta som visar vitt eller 

gult ljus eller en reflexanordning som 

återkastar vitt eller gult ljus. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

135(162) 

Möjligheten att använda lykta som stopptecken har blivit ett eget 

tecken. 

135(162)


P6 Kontroll 

P7 Förberedande upplysning 

om kontroll 



När symbolerna och texten visas skall 

fordonsförare köra in på kontrollplats 

för kontroll. Visas symboler med visst 

eller vissa slag av fordon gäller skyldigheten 

att köra in för kontroll endast 

dessa fordon. Anvisningen är anpassad 


Symbolerna och texten visas som 

förberedande upplysning om kontroll. 

Det angivna avståndet är anpassat till 

förhållandena på platsen. 

Tecknet anger att de trafikanter som 

befinner sig bakom polisfordonet skall 

minska hastigheten. Under mörker och 

vid nedsatt sikt får tecknet förtydligas 

med en lykta som visar vitt eller gult 

ljus eller en reflexanordning som återkastar 

vitt eller gult ljus. 

Tecknet anger att de trafikanter som 

möter polisfordonet skall minska hastigheten. 

Under mörker och vid nedsatt 

sikt får tecknet förtydligas med en 

lykta som visar vitt eller gult ljus eller 

en reflexanordning som återkastar vitt 

eller gult ljus. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

136(162) 

136(162)


P10 Följ efter och stanna 

bakom polisfordonet när detta 

stannar 

P11 Kör in till vägkanten och 

stanna framför polisfordonet 

Tecknet anger att föraren av det fordon 

som befinner sig bakom polisfordonet 

skall följa efter det och stanna 

när polisfordonet stannar. Tecknet kan 

ges med en stoppspade. 

Tecknet anger att föraren av det fordon 

som befinner sig framför polisfordonet 

skall köra in till vägkanten och 

stanna. Tecknet ges med växelvis 

blinkande blått och rött ljus. 


i VMF 

(1978:1001) 


i VMF 

(1978:1001) 

137(162) 

137(162)

8 kap. Bemyndiganden, kostnader m.m. 

1 § Vägverket får meddela föreskrifter om 

– att ett visst märke eller någon annan anordning får sättas upp endast eftermedgivande 

av verket, 

– undantag från bestämmelserna om utmärkning i 2 kap. 3 § första stycket, 

– infogande i lokaliseringsmärken av varningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken, 

anvisningsmärken och andra lokaliseringsmärken utöver 

vad som anges i denna förordning, 

– försöksverksamhet med avvikelse från förordningen, och 

– tilläggstavlor med ett annat innehåll än det som anges i förordningen 

samt om avvikelser från vad som gäller om vägmärkenas färg. Verket får 

dock besluta om nya symboler endast om detta framgår av denna förordning. 

Vägverket får även meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten 

av denna förordning, exempelvis föreskrifter om 

– storlek och närmare utseende på vägmärken och andra anordningar som 

anges i denna förordning samt att vägmärken och andra anordningar eller 

det material som ingår i dem skall vara av en sådan typ som godkänts av 

verket eller av en annan myndighet, och 

– under vilka förhållanden sådana anordningar för anvisningar för trafiken 

som avses i 1 kap. 1 § skall eller får sättas upp, tas bort, underhållas eller 

utföras samt hur detta skall eller får ske. 

2 § Innan Vägverket meddelar föreskrifter om märke A39, kryssmärke, anordning 

X8, plankorsningsskärm, och säkerhetsanordningar vid plankorsning 

skall verket samråda med Banverket. 


av 78 och 83 §§ i 

VMF (1978:1001) 


83 § i VMF 

(1978:1001) 

138(162) 

Möjligheten för Vägverket att medge eller föreskriva undantag 

från utmärkningsskyldigheten har förts från VMF till TrF:s 10 

kap. 13 a §, då VMF inte innehåller bestämmelser om utmärkningsskyldighet. 

Bemyndigandena för Vägverket är i övrigt, förutom att de har 

fått språkliga justeringar, i stort sett oförändrade jämfört med 

tidigare bestämmelser. 

Det som har tillkommit är att verket får bestämma nya symboler, 

men endast i de fall det framgår av förordningen. Nytt är också 

ett klargörande att Vägverket får meddela de föreskrifter som 

behövs för att tala om när eller hur vägmärken och andra anordningar 

enligt VMF skall eller får sättas upp, tas bort, underhållas 

eller utföras. 

Bestämmelsen har omarbetats språkligt. 

138(162)

3 § Rikspolisstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om polismans tecken 

enligt denna förordning. Därvid får det föreskrivas vilka tecken som får 

användas av någon annan än polisman som förordnats ge anvisningar för 

trafik. 

Innan Rikspolisstyrelsen meddelar föreskrifter enligt första stycket skall 

Rikspolisstyrelsen samråda med Vägverket. 

4 § Anordningar enligt denna förordning får inte sättas upp, underhållas eller 

tas bort av någon annan än den som enligt 1 kap. 6 § ansvarar för åtgärden 

eller av den som han eller hon anlitar. Sådana åtgärder får inte heller utföras 

på något annat sätt än som anges i denna förordning eller i föreskrifter som 

meddelats med stöd av den. Inte heller får någon sätta upp en anordning som 

kan förväxlas med eller har samma innebörd som en anordning enligt denna 

förordning. 

Om det på grund av en trafikolycka, en skada på vägen eller av annan orsak 

uppstår förhållanden som kan medföra fara eller hinder för trafiken kan även 

någon annan sätta upp, ta bort och underhålla anordningar enligt denna förordning 

om det behövs för att tillgodose säkerheten. Detta gäller dock endast 

i de fall någon åtgärd från den som skall svara för åtgärden enligt 1 kap. 6 § 

inte kan avvaktas. 


VMF (1978:1001) 


och del av 80 § i 

VMF (1978:1001) 

139(162) 

Bestämmelserna har omarbetats språkligt och bestämmelsen om 

att Rikspolisstyrelsen föreskriver vilka tecken som får användas 

av annan än polisman som förordnats ge anvisningar för trafik 

har tillkommit. Jämför med 7 kap. 1 §. 

Bestämmelserna har omarbetats språkligt och förtydligats med 

att ansvaret också gäller borttagande av vägmärken och andra 

anordningar enligt VMF. 

Nytt är ett klargörande att den som ansvarar för uppsättning, 

underhåll och borttagande av anordningar enligt VMF får anlita 

någon annan, t.ex. en driftentreprenör eller annan entreprenör, 

för att utföra själva åtgärden. 

139(162)

5 § Kostnader för att tillverka, sätta upp, underhålla och ta bort anordningar 

enligt denna förordning skall betalas av den som enligt 1 kap. 6 § ansvarar för 

åtgärderna. Detta gäller dock inte i följande fall. 

1. Kostnader för ett lokaliseringsmärke som sätts upp på begäran av någon 

annan än den som svarar för åtgärden enligt denna förordning betalas av 

den som begärt åtgärden. 

2. Kostnader för anordningar som tillfälligt behövs vid ett tillfälligt arrangemang 

eller motsvarande betalas av den som svarar för arrangemanget. 

3. Kostnader för anordningar i samband med ledningsdragning eller för 

annat intrång i vägen betalas av den som svarar för intrånget. 

4. Kostnaden för vägmärke E22, busshållplats, vid en busshållplats för fordon 

i linjetrafik och skolskjuts betalas av den som driver linjetrafiken 

eller anordnar skolskjutsen. 

9 kap. Ansvar, handläggning och överklagande 

1 § Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter 

mot 1 kap. 5 §, om det olovligt uppsatta medför att vägmärket eller anordningen 

inte kan upptäckas eller förstås. 

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8 kap. 4 § döms till 

böter. 

2 § Bryter någon mot 8 kap. 4 §, får kronofogdemyndigheten se till att rättelse 

sker. 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 


VMF (1978:1001) 

140(162) 

Bestämmelserna har omarbetats språkligt. Ett förtydligande om 

att kostnaderna också avser tillverkning och borttagande av 

vägmärken och andra anordningar enligt VMF har skett. Bestämmelsen 

i punkt 4 om vem som står för kostnaderna i samband 

med vägmärket för busshållplats är ny. 

140(162)

3 § Beslut enligt denna förordning av en statlig väghållningsmyndighet eller 

av en kommunal myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen eller 

av en polismyndighet, får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut 

får överklagas hos Vägverket. Verkets beslut i ett överklagat ärende får inte 

överklagas. 

Beslut av Banverket eller Naturvårdsverket enligt denna förordning får överklagas 

hos regeringen. Detsamma gäller beslut som Vägverket har fattat som 

första instans. 

De statliga väghållningsmyndigheterna får överklaga beslut enligt denna 

förordning av kommunala myndigheter som handhar väg- eller gatuhållningen, 

länsstyrelser eller polismyndigheter. 

__________________ 


VMF (1978:1001) 

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2007. 

2. Genom förordningen upphävs vägmärkesförordningen (1978:1001). 

3. Föreskrifter som har meddelats med stöd av vägmärkesförordningen (1978:1001) skall vid tillämpningen av den nya förordningen anses meddelade med stöd av motsvarande 

bemyndi gande i den nya förordningen. 

4. Vägmärken och andra anordningar enligt äldre bestämmelser som till storlek eller utformning strider mot förordningen får sättas upp till utgången av år 2010 och användas tills 

vidare, dock längst till utgången av år 2020. I fråga om sådana vägmärken eller anordningar gäller äldre bestämmelser om inte Vägverket föreskriver annat. 

5. Vägverket får 

a) meddela föreskrifter om att visst vägmärke eller viss anordning inte får sättas upp före en viss tidpunkt, 

b) meddela föreskrifter om att visst vägmärke eller en viss anordning enligt 4 endast får användas längst till en tidpunkt tidigare än utgången av år 2020, och 

c) meddela ytterligare övergångsbestämmelser. 

På regeringens vägnar 

ÅSA TORSTENSSON 

Lennart Renbjer 

(Näringsdepartementet) 

141(162) 

141(162)

Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276), SFS 2007:101, 

utfärdad den 8 mars 2007 

1 kap. 2 § 

En trafikant skall följa anvisningar för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering, en trafiksignal eller ett sådant tecken av en vakt 

som avses i 5 kap. 2 § vägmärkesförordningen (2007:90). Om en anvisning innebär en avvikelse från en trafikregel gäller anvisningen framför regeln. 

En anvisning genom fast sken i en trafiksignal gäller framför en anvisning om stopplikt eller väjningsplikt som meddelas genom ett vägmärke. 

En särskild anvisning för cyklist, förare av moped klass II eller gående gäller för sådan trafikant framför andra anvisningar. 

En redaktionell ändring med anledning kapitelindelningen och ändrat paragrafnummer i nya VMF har gjorts. 

3 kap. 9 § 

Om flera körfält för färd i samma riktning är skilda åt genom en vägmarkering, skall hela fordonet föras inom ett av de avskilda fälten. Om en heldragen 

linje skiljer körfälten åt får byte av körfält inte ske. 

Om en körbana har två eller flera körfält för färd i samma riktning och det är tät köbildning i alla körfälten, får endast den förare som färdas i körfältet 

längst till höger byta körfält. Annan förare får dock byta körfält om föraren skall stanna eller parkera, eller om det behövs för att fordonet skall vara 

placerat i ett lämpligt körfält när det närmar sig en korsning. 

I fall som avses i 7 § fjärde stycket får förare inte byta körfält annat än för att stanna eller parkera fordonet, göra omkörning eller placera fordonet i 

ett lämpligt körfält före sväng i korsning 

Begreppet ”spärrlinje” har ändrats till ”heldragen linje” på grund av motsvarande ändring i nya VMF. 

142(162) 

142(162)

3 kap. 11 § 

Ett fordon får inte med något hjul föras på ett spärrområde eller över en heldragen linje. 

Om särskild försiktighet iakttas får dock undantag göras från detta om 

1. det behövs för att fordonet skall kunna passera ett hinder på vägen, 

2. utrymmet i en vägkorsning annars inte är tillräckligt för fordonet, 

3. en heldragen linje behöver korsas för färd till eller från en fastighet eller motsvarande, eller 

4. det i fordonets färdriktning löper en streckad linje omedelbart till höger om den heldragna linjen. 

Trots vad som anges i första stycket får ett fordon föras över en heldragen kantlinje om det behövs för att fordonet skall kunna framföras på vägrenen 

enligt vad som anges i 12 § första stycket. 

Begreppet ”spärrlinje” har ändrats till ”heldragen linje” på grund av motsvarande ändring i nya VMF. 

3 kap. 12 § 

På väg skall vägrenen användas. 

1. vid färd med cykel eller moped klass II när cykelbana saknas 

2. vid färd med moped klass I, 

3. vid färd med ett fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer 

i timmen, eller 

4. av dem som för ett fordon förspänt med dragdjur, rider samt leder eller driver kreatur. 

Om det behövs för att underlätta framkomligheten för annan trafik, får vägrenen användas tillfälligt även vid färd med andra fordon. 

Har körbanan avgränsats med en heldragen kantlinje* får vägrenen användas endast i de fall som anges i första stycket. 

* En hänvisning till tidigare VMF-nummer för heldragen kantlinje har tagits bort. 

143(162) 

143(162)

3 kap. 21 § 

En förare som från en väg kör in på en annan väg som är huvudled, motorväg eller motortrafikled och där accelerationsfält saknas, har väjningsplikt 

mot fordon på den väg föraren kör in på. Väjningsplikten gäller dock inte där föraren kommer in på huvudleden, motorvägen eller motortrafikleden 

utan att byta körfält. 

En förare har också väjningsplikt mot varje fordon vars kurs skär den egna kursen när föraren kommer in på en väg 

1. från en parkeringsplats, en fastighet, en bensinstation eller från något annat liknande område i anslutning till vägen, 

2. från en stig, en ägoväg eller någon annan liknande utfartsväg, 

3. från en cykelbana, en gågata, ett gångfartsområde eller från terräng, eller 

4. efter att ha korsat en gång- eller cykelbana. 

En förare har dessutom väjningsplikt mot fordon på en körbana när föraren kommer in på den från en vägren eller från en sådan cykelbana som är en 

del av vägen. 

Begreppet ”gårdsgata” har ändrats till ”ett gångfartsområde” på grund av motsvarande ändring i nya VMF. 

3 kap. 48 § 

Inom tättbebyggt område får fordon inte stannas eller parkeras på allmän plats som är terräng. 

På en gång- eller cykelbana får andra fordon än tvåhjuliga cyklar eller mopeder klass II inte stannas eller parkeras. 

Bestämmelsen i första stycket är ny. I och med att denna bestämmelse har blivit allmän kan i förekommande fall kommunala lokala trafikföreskrifter 

med motsvarande bestämmelser upphävas. 

3 kap. 49 § 

Ett fordon får inte parkeras så att 

1. det hindrar tillträde till andra fordon eller så att dessa inte kan föras från platsen, eller 

2. fordonet med något hjul står utanför en uppställningsplats eller annan markering som anger var parkering får ske. 

144(162) 

144(162)

Begreppet ”parkeringsruta” har ändrats till ”uppställningsplats” för att stämma överens med de begrepp som används i VMF. 

3 kap. 49 a § 

På allmän plats inom tättbebyggt område där kommunen är huvudman för hållande av allmänna platser samt inom vägområde för allmän väg får fordon 

inte parkeras under längre tid än 24 timmar i följd på vardagar, utom vardag före sön- och helgdag. 

Om särskilda villkor för parkering gäller på en plats som avses i första stycket gäller följande. 

1. Avgift skall erläggas på det sätt som anges på platsen och enligt angiven taxa. 

2. Om parkeringsbiljett eller motsvarande används skall denna placeras framtill i eller, om detta inte är möjligt, på fordonet. Tidsangivelser eller motsvarande 

bevis för att villkoren för parkeringen är uppfyllda skall vara väl synliga och läsbara utifrån. 

3. Om parkeringsskiva eller motsvarande används skall tiden på denna ställas in på den närmast följande halvtimmen räknat från den tidpunkt då 

uppställningen påbörjades. Parkeras fordonet innan en tidsbegränsning börjar skall klockslaget för tidsbegränsningens början ställas in om fordonet 

skall stå kvar efter denna tidpunkt. Skivan skall placeras framtill i eller, om detta inte är möjligt, på fordonet med tidsangivelsen väl synlig och läsbar 

utifrån. Parkeringsskiva eller motsvarande behöver inte användas om fordonet endast är parkerat under tid då tidsbegränsning inte råder. 

Ny paragraf. Den allmänna bestämmelsen om att vägmärke ”Parkering” anger att parkering inte är tillåten längre tid än 24 timmar i följd på vardagar, 

utom vardag före sön- och helgdag som tidigare fanns i VMF återfinns nu i TrF. Bestämmelsen gäller numera allmänt utan att märket behöver vara 

uppsatt på allmän plats inom tättbebyggt område där kommunen är huvudman för hållande av allmänna platser samt inom vägområde för allmän väg. I 

de närmare föreskrifterna till märke E19, parkering, i nya VMF finns nu en hänvisning till denna bestämmelse. 24-timmarsbestämmelsen finns dock 

kvar för märke E19, parkering, i nya VMF när märket används av en markägare enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering. 

Paragrafen omfattar även allmänna bestämmelser om hur parkeringsavgift skall betalas, om hur och var parkeringsbiljett, parkeringsskiva eller motsvarande 

skall placeras i eller på ett fordon. Här finns också bestämmelser om hur tidsinställningen på en parkeringsskiva skall göras. 

I och med att dessa bestämmelser har blivit allmänna kan i förekommande fall kommunala lokala trafikföreskrifter med motsvarande bestämmelser 

upphävas. 

145(162) 

145(162)

3 kap. 53 § 

Ett fordon får inte stannas eller parkeras 

1. på eller inom ett avstånd av tio meter före ett övergångsställe eller en cykelöverfart, 

2. i en vägkorsning eller inom ett avstånd av tio meter från en korsande körbanas närmaste ytterkant, 

3. på eller inom ett avstånd av tio meter före en korsande cykelbana eller gångbana, 

4. i en vägport eller tunnel, 

5. på eller i närheten av ett backkrön eller i eller i närheten av en kurva där sikten är skymd, 

6. längs en heldragen linje, om avståndet mellan fordonet och linjen är mindre än tre meter, såvida inte en streckad linje löper mellan fordonet och 

den heldragna linjen, 

7. i ett cykelfält, 

8. i ett spärrområde, 

9. i en cirkulationsplats, eller 

10. i ett körfält eller en körbana för fordon i linjetrafik m.m. 

Förbudet i första stycket 2 gäller inte fordon i linjetrafik och skolskjuts som stannats för passagerares på- och avstigning vid sådan busshållplats som 

enligt lokala trafikföreskrifter skall vara busshållplats och som utmärkts med vägmärke för busshållplats. 

Begreppet ”spärrlinje” har ändrats till ”heldragen linje” på grund av motsvarande ändring i nya VMF. 9:e och 10:e punkterna i första stycket om förbud 

att stanna eller parkera i cirkulationsplats och i körfält eller körbana för fordon i linjetrafik är nya. Även andra stycket är nytt. I detta undantas fordon i 

linjetrafik och skolskjuts från förbudet att stanna eller parkera i och i anslutning till vägkorsning. Undantaget gäller vid passagerares på- eller avstigning 

under förutsättning att det finns en lokal trafikföreskrift om busshållplats i vägkorsningen och att hållplatsen är utmärkt med märke för busshållplats. 

3 kap. 54 § 

Fordon får inte stannas eller parkeras annat än för på- och avstigning som kan ske utan hinder för det platsen är avsedd för på 

1. en markerad hållplats för spårvagn eller fordon i linjetrafik eller skolskjuts eller, om det saknas markering, på en sträcka av 20 meter före och fem 

meter efter ett märke E22, busshållplats, i vägmärkesförordningen (2007:90) eller en annan skylt som anger sådan hållplats, eller 

2. en ändamålsplats som har märkts ut med märke C40, ändamålsplats, i vägmärkesförordningen. 

På en parkeringsplats som är avsedd för visst fordonsslag eller viss trafikantgrupp får andra fordon inte stannas eller parkeras annat än för på- och avstigning. 

146(162) 

146(162)

Grundbestämmelsen i denna paragraf är numera förbud att stanna eller parkera mot tidigare förbud att parkera. Bestämmelsen avseende markerad hållplats 

omfattar nu även skolskjuts och har kompletterats med en förklaring över vilket märke eller vilken skylt som avstånden i bestämmelsen mäts 

ifrån. 

Bestämmelsen i första stycket, andra punkten om förbud att stanna eller parkera på ändamålsplats är ny. Även andra stycket om förbud att stanna eller 

parkera på parkeringsplats som är avsedd för visst fordonsslag är nytt. I samtliga fall undantas på- och avstigning från förbudet att stanna eller parkera. 

3 kap. 55 § 

Ett fordon får inte parkeras 

1. på en väg inom ett avstånd av trettio meter från en plankorsning, 

2. på en väg framför infarten till en fastighet eller så att fordonstrafik till eller från fastigheten väsentligen försvåras, 

3. på en huvudled, 

4. på en körbana bredvid ett annat fordon som stannats eller parkerats längs körbanans kant eller bredvid en anordning som har ställts upp där, 

5. på en mötesplats som har märkts ut med märke E18, mötesplats, i vägmärkesförordningen (2007:90). 

Förbudet i första stycket 4 gäller inte om det andra fordonet är en tvåhjulig cykel, moped eller motorcykel utan sidvagn eller om anordningen är av 

motsvarande storlek. 

Bestämmelsen i första stycket, femte punkten om förbud att parkera på mötesplats är ny. 

3 kap. 58 § 

På gångbanor, vägar som är avsedda för gående samt i terräng har förare väjningsplikt mot gående. Förare har också väjningsplikt mot gående när 

fordon förs in på en körbana eller en vägren från en fastighetsutfart vid vägen. 

I 8 kap. 1 § finns bestämmelser om att förare har väjningsplikt mot gående i gångfartsområden och på gågator. 

En förare som möter eller kör om gående skall lämna dessa tillräckligt utrymme och tid att vika åt sidan. 

En förare som avser att köra förbi till höger om en spårvagn eller buss som har stannat vid en hållplats utan refug, skall stanna och lämna fri passage 

åt på- eller avstigande passagerare. 

147(162) 

147(162)

Begreppet ”gårdsgata” har ändrats till ”gångfartsområden” på grund av motsvarande ändring i nya VMF. 

3 kap. 76 § 

Under färd på väg får från ett fordon 

1. inte visas annat än vitt eller gult ljus framåt, samt 

2. inte visas vitt ljus bakåt annat än vid backning eller vid arbete som kräver vitt ljus. 

Detta gäller dock inte lykta med annan färg som föreskrivits för fordonet. 

På ett fordon som färdas på väg får inga andra lyktor eller strålkastare med blinkande ljus användas än 

1. körriktningsvisare, 

2. larmanordning, samt 

3. lykta som avger orangegult ljus och som är särskilt anordnad som varningsanordning i den utsträckning som Vägverket föreskriver. 

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte sådana lyktor som används för att ge tecken P11, kör in till vägkanten och stanna framför polisfordonet, 

enligt 7 kap. 2 § vägmärkesförordningen (2007:90). 

En redaktionell ändring med anledning av kapitelindelningen och ändrad numrering i nya VMF har gjorts i tredje stycket. 

7 kap. 2 § 

På en väg där fordonstrafik är förbjuden och i ett sådant gångfartsområde eller på en gågata som avses i 8 kap. 1 § gäller inte bestämmelserna i 1 §. 


148(162) 

148(162)

8 kap. 1 § 

På en gågata och i ett gångfartsområde gäller följande. 

1. Fordon får inte föras med högre hastighet än gångfart. 

2. Fordon får inte parkeras på någon annan plats än särskilt anordnade parkeringsplatser. 

3. Fordonsförare har väjningsplikt mot gående. 

På en gågata får motordrivna fordon inte föras annat än för att korsa den. Sådana fordon får dock föras på gågator om det behövs för 

1. varuleveranser till eller från butiker eller motsvarande vid gågatan. 

2. transporter av gods eller boende till eller från adress vid gågatan. 

3. transporter av gäster till eller från hotell eller motsvarande vid gågatan, eller 

4. transporter av sjuka eller rörelsehindrade personer till eller från adress vid gågatan. 


8 kap. 2 § 

I ett körfält eller en körbana för fordon i linjetrafik m.fl. får endast föras fordon i linjetrafik samt, om det är beläget till höger i färdriktningen, cykel 

och moped klass II. 

Fordon som får föras i körfältet får trots 3 kap. 53 § 10 stannas där för på- eller avstigning. 

Ny paragraf. Motsvarande bestämmelser har funnits i tidigare VMF. 

10 kap. 1 § 

Särskilda trafikregler får, utom i de fall som avses i 10 och 14 §§, meddelas genom lokala trafikföreskrifter för en viss väg eller vägsträcka eller för 

samtliga vägar inom ett visst område eller för ett område eller en färdled i terräng. 

De särskilda trafikreglerna får gälla följande. 

1. Att en viss väg eller vägsträcka skall vara huvudled, motorväg eller motortrafikled. 

2. Att en viss väg eller vägsträcka eller samtliga vägar inom ett område skall vara gågata eller gångfartsområde. 

149(162) 

149(162)

3. Att ett visst område skall vara tättbebyggt område eller att ett särskilt miljökänsligt område inom tättbebyggt område skall vara miljözon. 

4. Att en viss plats skall vara cirkulationsplats. 

5. Att ett visst körfält eller en viss körbana skall vara körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m.fl. 

6. Att en viss plats på sträcka där förbud att stanna eller parkera råder enligt 3 kap. 53 § 2 skall vara busshållplats. 

7. Att en viss plats skall vara ändamålsplats. 

8. Avvikelser från bestämmelserna om gågata enligt 8 kap. 1 § andra stycket och bestämmelserna om körfält i linjetrafik m.fl. enligt 8 kap. 2 § andra 

stycket. 

9. Förbud mot trafik med fordon. 

10. Förbud eller påbud att svänga eller köra i viss riktning. 

11. Förbud mot omkörning. 

12. Väjningsplikt eller stopplikt med avvikelser från bestämmelserna i 3 kap. 18 eller 21 § eller i stället för bestämmelserna i 3 kap. 23 § första stycket. 

13. Stopplikt i järnvägs- eller spårvägskorsningar. 

14. Avvikelser från bestämmelserna om hastighet i 3 kap. 17 § första stycket eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 17 § andra 

stycket eller lokala trafikföreskrifter, om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. 

15. Begränsning till lägre hastighet än som följer av 3 kap. 17 § tredje stycket, 4 kap. 20 § eller 9 kap. 1 § eller föreskrifter som har meddelats med 

stöd av 3 kap. 17 § fjärde stycket, om det är motiverat av hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön. 

16. Förbud att stanna eller parkera fordon eller tillåtelse att stanna eller parkera fordon med avvikelse från bestämmelserna i 3 kap. 48, 49 a § första 

stycket, 52 §, 53 § 2–5 och 10, 54 §, 55 § 3–5, 8 kap. 1 §*. 

17. Tidsbegränsning, avgiftsplikt eller andra villkor för parkering. 

18. Undantag från 3 kap. 77 § om belysning vid färd i terräng. 

19. Axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck eller bruttovikt med begränsning till lägre vikter än som följer av 4 kap. 12 §. 

20. Inskränkning till mindre bredd eller längd på fordon, fordonståg eller last än som tillåts i 4 kap. 15, 17 eller 17 a §. 

21. Trafik med terrängmotorfordon eller terrängsläp med avvikelser från bestämmelserna i 5 kap. 1, 4 eller 5 §. 

22. Andra särskilda trafikregler. 

Vidare får genom lokala trafikföreskrifter meddelas särskilda trafikregler för transport av farligt gods och för sådana tävlingar som länsstyrelsen har 

lämnat tillstånd till enligt 3 kap. 84 §. 

Begreppet ”gårdsgata” har ändrats till ”gångfartsområde” i andra stycket, andra punkten på grund av motsvarande ändring i nya VMF. Möjligheten att 

meddela lokala trafikföreskrifter har utökats med fyra nya områden. Lokala trafikföreskrifter får meddelas om körfält eller körbana för fordon i linjetrafik, 

om busshållplats i och i anslutning till vägkorsning, om ändamålsplats och om avvikelse från bestämmelserna om vilka motordrivna fordon som 

får eller inte får föras på gågata och om vilka fordon som får stanna i körfält för linjetrafik. 

150(162) 

150(162)

Observera att införandet av de fyra nya punkterna har inneburit att de flesta befintliga punkter har fått ändrad numrering jämfört med tidigare. Detta 

måste beaktas vid skrivning av punkthänvisningen i ingresserna i lokala trafikföreskrifter efter den 1 juni 2007. 

* I punkt 16 har möjligheten att meddela lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna eller parkera fordon eller tillåtelse att stanna eller parkera fordon 

med avvikelse från lokal trafikföreskrift tagits bort. Anledningen till detta är att det generellt inryms i myndighetens mandat att meddela föreskrifter 

med avvikelse från de egna föreskrifterna. 

10 kap. 2 § 

Föreskrifter enligt 1 § andra stycket 9–11, 14–18, 20 och 21 får avse 

1. en viss trafikantgrupp, 

2. ett visst eller vissa fordonsslag, eller 

3. fordon med last av viss beskaffenhet. 

Lokala trafikföreskrifter om parkering får innefatta särskilda bestämmelser för att underlätta för dem som bor i ett visst område att parkera inom detta 

område. Om det behövs av särskilda skäl får vissa parkeringsplatser i området reserveras för de boende genom sådana bestämmelser. Frågor om tillstånd 

att parkera enligt föreskrifterna prövas av kommunen. 

Angivelsen av punkterna i första stycket har ändrats och är en följdändring med anledning av de kompletteringar och ändringar av punkterna som 

gjorts i 1 §. 

10 kap. 3 § 

Lokala trafikföreskrifter meddelas av följande myndigheter. 

1. Kommunen 

a) i fråga om vilket område som enligt 1 § andra stycket 3 skall utgöra tättbebyggt område, 

b) för andra vägar inom tättbebyggt område än allmänna vägar för vilka staten är väghållare, 

c) för samtliga vägar inom tättbebyggt område om föreskrifterna rör färdhastighet, stannande eller parkering, 

d) för vägar utom tättbebyggt område för vilka kommunen är väghållare, samt 

e) för terräng. 

151(162) 

151(162)

2. Länsstyrelsen 

a) i andra fall än som avses i 1, 

b) i fråga om stopplikt och väjningsplikt enligt 1 § andra stycket 12 och 13 för vägar i korsningar med allmän väg för vilken staten är väghållare, 

samt 

c) i fråga om sådana föreskrifter som avses i 1 § tredje tycket. 

Polismyndigheten får meddela föreskrifter om ett beslut av kommunen eller länsstyrelsen inte kan avvaktas utan särskild olägenhet. 

Angivelsen av punkterna i första stycket 2 b) har ändrats och är en följdändring med anledning av de kompletteringar och ändringar av punkterna som 

gjorts i 1 §. 

10 kap. 8 § 

En väg eller ett område får förklaras som gångfartsområde endast om det är utformat så att det framgår att gående nyttjar hela ytan samt att det inte är 

lämpligt att föra fordon med högre hastighet än gångfart. 

Begreppet ”gårdsgata” har ändrats till ”gångfartsområde” på grund av motsvarande ändring i nya VMF. 

Samtidigt har ”ett område” lagts till i texten och bestämmelserna om när en väg eller ett område får förklaras för gångfartsområde ändrats något. 

10 kap. 12 § 

Vägverket, länsstyrelsen och polismyndigheten skall skyndsamt underrätta kommunen om de föreskrifter enligt 11 § som de har meddelat. 

När en föreskrift som avses i 11 § har förts in i liggaren skall kommunen skyndsamt skicka utdrag ur liggaren med föreskriften i fråga till länsstyrelsen, 

polismyndigheten och väghållningsmyndigheten. Markägare och ägare av enskilda vägar som särskilt berörs skall underrättas på motsvarande sätt. 

Länsstyrelsen behöver inte underrättas om tillfälliga föreskrifter eller om föreskrifter som inte berör vägar för vilka länsstyrelsen meddelar lokala trafikföreskrifter. 

Länsstyrelsen skall underrätta Statens räddningsverk om lokala trafikföreskrifter som avser transport av farligt gods. 

Föreskrift enligt 1 § andra stycket 9 som avser terräng skall delges markägaren. 

152(162) 

152(162)

Angivelsen av punkten i tredje stycket har ändrats och är en följdändring med anledning av de kompletteringar och ändringar av punkterna som gjorts i 

1 §. 

10 kap. 13 § 

I följande fall skall föreskrifter som gäller på väg märkas ut enligt bestämmelserna i vägmärkesförordningen (2007:90) eller föreskrifter som meddelats 

med stöd av den förordningen. Detsamma gäller föreskrifter som gäller i terräng, om det finns skäl till det. 

1. Hastighetsbegränsningar och föreskrifter om högsta tillåten hastighet enligt 3 kap. 17 §. 

2. Föreskrifter om bärighetsklass 2 eller 3 enligt 4 kap. 11 §. 

3. Särskilda trafikregler som meddelats genom lokala trafikföreskrifter enligt 1 §. 

4. Särskilda trafikregler som meddelats genom föreskrifter enligt 14 §. 

En redaktionell ändring med nytt SFS-nummer för VMF har gjorts. I övrigt har paragrafen fått ett annat upplägg, men sakinnehållet har inte förändrats, 

förutom att bestämmelserna rörande utmärkning av hastighetsbegränsning vid det tättbebyggda områdets början och slut och bestämmelsen om att föreskrifter 

i vissa fall skall föras in i ortstidning har flyttats till den nya 13a §. 

10 kap. 13 a § 

Trots vad som anges i 13 § gäller följande. 

1. Särskilda trafikregler om att ett visst område skall vara tättbebyggt område eller miljözon behöver inte märkas ut. 

2. Om ett tättbebyggt område är utmärkt enligt bestämmelserna i vägmärksförordningen behöver 

a) hastighetsbegränsningar enligt 3 kap. 17 § första och tredje styckena inte märkas ut vid det tättbebyggda områdets början och slut, och 

b) lokala trafikföreskrifter med begränsning till 70 kilometer i timmen på väg utanför tättbebyggt område som börjar vid det tättbebyggda områdets 

slut inte märkas ut där det tättbebyggda området slutar. 

3. Om särskilda trafikregler eller föreskrifter om hastighet meddelas så att två likadana trafikregler eller hastighetsbegränsningar gränsar till varandra 

behöver utmärkning inte ske i gränsen mellan dem. 

4. Särskilda trafikregler som är tillämpliga endast under viss tid eller under vissa förhållanden behöver inte vara utmärkta då de inte är tillämpliga. De 

tidsbegränsningar eller andra förhållanden som skall föreligga för att en trafikregel skall vara tillämplig behöver inte märkas ut om den endast märks ut 

när den är tillämplig. 

5. Särskilda trafikregler om transport av farligt gods behöver märkas ut endast om det finns skäl till det. 

6. De särskilda trafikregler som föreskrifter enligt 14 § avviker från behöver inte märkas ut. 

153(162) 

153(162)

Vägverket får meddela föreskrifter om och i enskilda fall medge ytterligare undantag från utmärkningsskyldigheten i fråga om vägar med ringa trafik 

eller om det finns andra särskilda skäl till det och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Detta gäller dock inte i fråga om hastighetsbegränsningar 

och föreskrifter om högsta tillåten hastighet. 

Om föreskrifter om hastighet samt särskilda trafikregler inte skall eller behöver märkas ut skall de föras in i en ortstidning. 

Ny paragraf. Bestämmelserna om att lokala trafikföreskrifter eller särskilda trafikregler inte behöver märkas ut i vissa fall har utökats. Samtidigt har 

Vägverket fått rätt att under vissa förutsättningar föreskriva ytterligare föreskrifter eller medge ytterligare undantag från utmärkningsskyldigheten. 

11 kap. 1 § 

Fordon som används av polisen i tjänsteutövning får föras på gång- och cykelbanor samt på gågator om särskild försiktighet iakttas. Fordonet får inte 

föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. 

En väg samt ett visst område eller färdled i terräng får användas trots bestämmelserna i 8 kap. 2 § och trots förbud eller inskränkning i rätten att trafikera 

vägen, området eller leden enligt föreskrifter som meddelats enligt 10 kap. 1, 10 eller 14 § eller enligt 41 § väglagen (1971:948) 

1. i yrkesutövning av polis- eller tullpersonal, personal vid kustbevakningen, läkare, sjuksköterska, barnmorska eller veterinär, 

2. för transporter av sjuka personer till läkare eller sjukvårdsanstalt, 

3. vid räddningstjänst, eller 

4. i andra jämförliga trängande fall. 

Paragrafen har justerats något språkligt och har i andra stycket kompletterats med att bestämmelsen där också gäller 8 kap. 2 §. 

154(162) 

154(162)

11 kap. 1a § 

En väg får användas trots föreskrifter om förbud enligt 10 kap. 1 § av vägtransportledare under ett eskortuppdrag enligt lagen (2004:1167) om vägtransportledare, 

om den eskorterade transporten har medgivits färd på vägen. Undantaget gäller endast om omständigheterna kräver det och särskild 

försiktighet iakttas. 

Ett körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m.fl. får användas trots bestämmelserna i 8 kap. 2 § 

* 

1. av fordon som används av ett auktoriserat bevakningsföretag i samband med transport av egendom, 

2. av fordon som används av personal inom Kriminalvården vid transport av frihetsberövade personer eller vid brådskande yrkesutövning. 

Paragrafen har justerats i andra stycket med avseende på ändrad benämning för ”kollektivkörfält” och hänvisning till bestämmelsen i 8 kap. 2 §. * Den 

tidigare 1:a punkten ”av mopeder och cyklar” är numera borttagen. 

11 kap. 5 § 

Trots bestämmelserna i 3 kap. 49 a § första stycket, 53 § 10, 54 eller 55 § 3, 8 kap. 1 § första stycket 2 eller förbud som har meddelats genom lokal 

trafikföreskrift får fordon stannas eller parkeras när det används. 

1. vid parkeringsövervakning som avses i lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning m.m., 

2. av polis- eller tullpersonal i tjänsteutövning, 

3. av personal vid kustbevakningen i tjänsteutövning, 

4. vid räddningstjänst, 

5. vid brådskande yrkesutövning av läkare, sjuksköterska, barnmorska, personal i hemsjukvården eller veterinär, 

6. vid transport av sjuka eller rörelsehindrade, 

7. vid eftersökning av vilt som kan ha skadats vid en viltolycka eller vid andra åtgärder i samband med en sådan olycka, eller 

8. av personal inom Kriminalvården vid transport av frihetsberövade personer eller vid brådskande yrkesutövning. 

Undantagen enligt första stycket 1–8 gäller endast om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas. 

Första stycket har kompletterats med 49a § första stycket och 53 § punkt 10. 

155(162) 

155(162)

13 kap. 3 § 

I nedan angivna fall får undantag medges av följande myndigheter. 

Bestämmelser Undantaget rör Myndighet 

1. 3 kap. 6 § första eller tredje En kommun Kommunen 

stycket eller 4 kap. 22 § 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

2. 3 kap. 17 § eller föreskrifter Tävling eller träning för Den myndighet som meddelar 

som har meddelats med stöd tävling tillstånd till tävling 

av 3 kap. 17 § 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

3. 3 kap. 17 § eller föreskrifter I andra fall än enligt 2 och 

som har meddelats med stöd undantaget rör 

En kommun Kommunen 

Mer än en kommun i ett län Länsstyrelsen 

Mer än ett län Vägverket 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

4. 3 kap. 48, 49 a § första En kommun Kommunen 

stycket, 52 §, 53 § 2–5, 54 §, Mer än en kommun inom ett län Länsstyrelsen 

55 § 3–5. Mer än ett län Vägverket 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

5. 3 kap. 68 § första eller Vägverket 

andra stycket eller 76 § 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

6. 4 kap. 2, 3, 12–15 a, 17, En kommun Kommunen 

17 a eller 18 § Mer än en kommun Den statliga väghållnings- 

myndigheten i den region där 

156(162) 

156(162)

färden påbörjas 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

7. 4 kap. 6 § En kommun Kommunen 

Mer än en kommun inom ett län Länsstyrelsen 


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

8. 4 kap. 9 § första stycket, Vägverket 

10 §, 10 a § första stycket, 

10 b §, 15 b §, 18 a § första 

stycket eller 6 kap. 4 a § 

första stycket. 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

9. 4 kap. 20 § eller 21 § Ett län Länsstyrelsen 

eller 5 kap. 1, 4 eller 5 § Mer än ett län Vägverket 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

10. 6 kap 3 eller 4 § En kommun Kommunen 



---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

11. 8 kap. 1 § första stycket 2 En kommun Kommunen 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

12. 8 kap. 2 § En kommun Kommunen 



---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

13. 9 kap. 1 § 1–5 eller 2 § a) För eftersökning av vilt som kan Polismyndigheten 

ha skadats vid en viltolycka eller andra 

åtgärder i samband med en sådan olycka 

b) övriga fall 

En kommun Kommunen 

157(162) 

157(162)

Mer än en kommun Den statliga väghållningsmyndigheten 

i den region där färden påbörjas 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

14. 9 kap. 1 § 6 Vägverket 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

15. Lokal trafikföreskrift enligt En kommun Kommunen 

10 kap 1 § andra stycket 9 Mer än en kommun inom ett län 

a) undantag i samband med prövning Den statliga väghållningsmyndigheten 

som avser lång, bred eller tung transport i den region där färden påbörjas 

b) övriga fall Länsstyrelsen 

Mer än ett län 

a) undantag i samband med prövning Den statliga väghållningsmyndigheten 

som avser lång, bred eller tung transport i den region där färden påbörjas 

b) övriga fall Vägverket 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 


10 kap 1 § andra stycket Mer än en kommun inom ett län Länsstyrelsen 

10–13, 16 eller 17 Mer än ett län Vägverket 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

17. Lokal trafikföreskrift enligt Kommunen 

10 kap. 1 § andra stycket 14 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

18. Lokal trafikföreskrift enligt En kommun 

10 kap. 1 § andra stycket 15 eller 21 a) vägar inom tättbebyggt område där Kommunen 

annan än staten är väghållare 

b) övriga vägar Länsstyrelsen 



---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 


158(162) 

158(162)

10 kap. 1 § andra stycket 19 eller 20 Mer än en kommun inom ett län Den statliga väghållningsmyndigheten 

i den region där färden påbörjas 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

20. Föreskrifter enligt 10 kap. 1 § Länsstyrelsen 

tredje stycket om transport av 

farligt gods 

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

21. Föreskrifter enligt 10 kap. Ett län Den myndighet som meddelat 

14 § första stycket föreskriften 


Ett undantag skall avse ett visst ändamål utom när det gäller undantag från 3 kap. 49 a § första stycket, 68 § första eller andra stycket, 4 kap. 9, 12–15 

b, 17, 17 a, 18 a §, 6 kap. 4 a § eller 9 kap. 1 eller 2 § eller från lokala trafikföreskrifter om parkering inom en kommun. 

Om en fråga om undantag enligt denna paragraf skall prövas av kommunen, men kommunens beslut inte kan avvaktas utan olägenhet, skall i stället 

polismyndigheten pröva frågan. Polismyndigheten skall också pröva frågor om undantag från lokala trafikföreskrifter om transport av farligt gods när 

länsstyrelsens beslut inte kan avvaktas utan olägenhet. 

Bestämmelser om undantag för rörelsehindrade från lokala trafikföreskrifter som avser stannande och parkering finns i 8 § 

Angivelserna till paragrafer i punkterna 4, 12-21 i första stycket samt i andra stycket har ändrats och är en följdändring med anledning av de kompletteringar 

och ändringar som gjorts i tidigare paragrafer. 

159(162) 

159(162)

14 kap. 3 § 

Till penningböter döms en förare av ett motordrivet fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 

1. bestämmelserna i 

a) 2 kap. 

– 1 § fjärde stycket, 

– 2 § om inte straff kan dömas ut enligt 2–4, 

– 3, 5–7 § eller 8 § andra eller tredje stycket, 

b) 3 kap. 

– 2, 3, 5–11 §, 12 § första stycket, 13, 16 eller 17 § eller föreskrift som har meddelats med stöd av 17 §, 

– 18, 19, 21–25 §, 26 § andra eller tredje stycket, 27 §, 29 § om det där hänvisas till bestämmelserna i 25 §, 26 § andra eller tredje stycket eller 27 §, 

30–33, 35–40, 43, 45, 50, 51, 57–62, 64, 65, 67–74 eller 76–83 §, 

c) 4 kap. 

– 1, 2, 5–8 §, 9 § första stycket, 10 §, 10 a § första stycket, 15, 15 a, 17, 17 a, 18 eller 19–24 §, 

d) 5 kap. 

– 1 eller 3–5 §, 

e) 6 kap. 

– 3 eller 5 §, 

f) 8 kap. 

– 1 § första stycket 1 eller 3 eller andra stycket eller 2 § första stycket, eller 

g) 9 kap. 

– 1 eller 2 §, 

2. andra lokala trafikföreskrifter enligt 10 kap. 1 § än sådana som rör stannande eller parkering, 

3. förbud mot trafik med motordrivna fordon eller med fordon med viss största bredd, längd eller vikt enligt 10 kap. 10 § första stycket, om förbudet 

har utmärkts med vägmärke eller på annat tydligt sätt, 

4. annan föreskrift enligt 10 kap. 14 § än sådan som rör stannande eller parkering, eller 

5. föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning för tillämpningen av 3 kap. 80–83 § eller 4 kap. 2, 9, 10 eller 20 §. 

Angivelsen i 1 f) har ändrats och är en följdändring med anledning av tillkomsten av 8 kap. 2 §. 

160(162) 

160(162)

14 kap. 6 § 

Till penningböter döms en förare av ett fordon som inte är motordrivet och sådan trafikant som avses i 1 kap. 4 § första stycket, som uppsåtligen eller 

av oaktsamhet bryter mot 

1. bestämmelserna i 

a) 2 kap. 

– 1 § fjärde stycket, 

– 2 § om inte straff kan dömas ut enligt 2-4, 

– 3, 5–7 § eller 8 § andra eller tredje stycket, 

b) 3 kap. 

– 2, 3, 5–11 §, 12 § första stycket, 13, 16 eller 17 § eller föreskrift som har meddelats med stöd av 17 §, 

– 18, 19, 21–25 §, 26 § andra eller tredje stycket, 27 §, 29 § om det där hänvisas till bestämmelserna i 25 §, 26 § andra eller tredje stycket eller 27 §, 

– 30–33, 35–40, 43, 45, 50, 51, 58–62, 64, 65, 67, 68, 73, 74, 76–78 eller 80–83 §, 

c) 6 kap. 

– 3 eller 5 §, 

d) 8 kap. 

– 1 § första stycket 1 eller 3 eller andra stycket eller 2 § första stycket, eller 

e) 9 kap. 

– 1 eller 2 §, 

2. andra lokala trafikföreskrifter enligt 10 kap. 1 § än sådana som rör stannande eller parkering, 

3. annan föreskrift än sådan som rör stannande eller parkering enligt 10 kap. 14 §, eller 

4. föreskrifter som meddelats med stöd av denna förordning för tillämpningen av 3 kap. 80–83 §. 

Angivelsen i 1 d) har ändrats och är en följdändring med anledning av tillkomsten av 8 kap. 2 §. 

161(162) 

161(162)

14 kap. 14 § 

Ansvar enligt denna förordning inträder inte, om straff kan dömas ut enligt brottsbalken eller lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. 

Ansvar för överträdelser av föreskrifter om hastighetsbegränsning enligt 3 kap. 17 § andra eller fjärde stycket, föreskrifter om bärighetsklasser enligt 

4 kap. 11 §, lokala trafikföreskrifter enligt 10 kap. 1 § eller föreskrifter enligt 10 kap. 14 § får dömas ut endast om föreskrifterna har 

1. märkts ut i enlighet med bestämmelserna i 10 kap. 13 §, och 

2. i övrigt tillkännagivits i enlighet med bestämmelserna i 10 kap. 11 §. 

Ansvar får, trots vad som anges i andra stycket, dömas ut om 

1. utmärkning inte har skett eftersom undantag från utmärkningsskyldigheten gäller enligt 10 kap. 13 a §, eller enligt föreskrifter eller ett beslut i enskilt 

fall som har meddelats av Vägverket med stöd av samma paragraf, och föreskriften har förts in i en ortstidning, 

2. bristerna i utmärkningen är utan betydelse för trafikantens förståelse av trafikregleringen, eller 

3. överträdelsen avser lokala trafikföreskrifter som har meddelats av en statlig myndighet eller föreskrifter enligt 3 kap. 17 § fjärde stycket även om 

de inte har tagits in i liggare enligt 10 kap. 11 § första stycket. 

Om ansvar för överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av 41 § väglagen (1971:948) finns bestämmelser i 71 § samma lag. 

Tredje stycket har kompletterats med en ny första punkt som är en följd av de nya bestämmelserna i 10 kap 13a §. 

Bestämmelser om ikraftträdande m.m. 

1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2007. 

2. För sådan väg eller vägsträcka som har förklarats för gårdsgata före ikraftträdandet gäller 3 kap. 21 § och 8 kap. 1 § i sin äldre lydelser gäller till 

och med den 31 maj 2012. 10 kap. 1 § andra stycket 2 skall tillämpas vid upphävande av lokala trafikföreskrifter om gårdsgata. Lokala trafikföreskrifter 

om gårdsgata skall upphöra att gälla vid utgången av maj 2012. 

3. Särskilda trafikregler i lokala trafikföreskrifter som motsvarar bestämmelserna i 3 kap. 48 § första stycket, 49 a § och 53 § samt 8 kap 2 § trafikförordningen 

(1998:1276), och som har beslutats före ikraftträdandet, behöver inte märkas ut. 

Gårdsgata enligt de äldre bestämmelserna får vara kvar t.o.m. den 31 maj 2012. Observera det ”automatiska” upphävandet”. 

162(162) 

162(162)

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner 

SFS 2001:559 

Källa: Rixlex 

Utfärdad: 

2001-06-14 

Uppdaterad: 

t.o.m. SFS 2006:240 


[Fakta & Historik] 

Sida 1 av 5 

1 § De beteckningar som finns i 2 § med den betydelse som där anges är 

avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som föreskrivs i 

dessa. 

Det som i denna lag eller i någon författning som avses i första stycket sägs i 

fråga om ett visst slag av fordon tillämpas även på chassiet till ett sådant 

fordon. Detta gäller dock inte i fall då något annat särskilt föreskrivs. 

2 § 


Axeltryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en 

hjulaxel för över till vägbanan. 

Bil Ett motorfordon som är försett med tre eller flera 

hjul eller medar eller med band och som inte är att 

anse som en motorcykel eller en moped. Bilar delas 

in i personbilar, lastbilar och bussar. 

Boggi Två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd 

som är mindre än 2 meter. 

Boggitryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en boggi 

för över till vägbanan. 

Bruttovikt på fordon Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul, band 

eller medar på ett fordon vid ett visst tillfälle för 

över till vägbanan. 

Buss En bil som är inrättad huvudsakligen för 

personbefordran och är försedd med fler 

än åtta sittplatser utöver förarplatsen. 

Bussar delas in i lätta och tunga bussar. 

Bärighetsklass Indelning av vägar efter tillåtet axel-, 

boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten 

bruttovikt. Bärighetsklasserna är 

bärighetsklass 1 (BK1), bärighetsklass 2 

(BK2) och bärighetsklass 3 (BK3). 

Cykel 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp- 

eller vevanordning och inte är ett lekfordon. 

2. En eldriven rullstol som förs av den åkande och 

är konstruerad för en hastighet av högst 15 kilometer 

i timmen. 

3. Ett eldrivet fordon med en tramp- eller 

vevanordning om elmotorn 

a. endast förstärker kraften från tramp- eller 

vevanordningen, 

b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter 

över 25 kilometer i timmen, och 

c. har en nettoeffekt som inte överstiger 250 watt. 

Cykelkärra Ett fordon som är avsett att dras av en moped 

klass II eller en cykel och inte är en sidvagn. En 

tillkopplad cykelkärra anses inte som ett särskilt 

fordon. 

Dolly En släpkärra som är avsedd att vara styraxel för en 

påhängsvagn och som är utrustad med en 

kopplingsanordning (vändskiva) för en påhängsvagn. 

Efterfordon Ett fordon som är kopplat till en bil, en 

traktor, ett motorredskap eller ett 

terrängmotorfordon och som inte är ett 

släpfordon. 

Fordon En anordning på hjul, band, medar eller liknande 

som är inrättad huvudsakligen för färd på marken 

och inte löper på skenor. Fordon delas in i 

motordrivna fordon, släpfordon, efterfordon, 

sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon. 

Fordonståg Ett motordrivet fordon med ett eller flera 

tillkopplade fordon. 

Hästfordon Ett fordon som är förspänt med dragare. 

http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20010559.HTM 

2007-05-02


Sida 2 av 5 

Lastbil 1. En bil som är inrättad huvudsakligen för 

godsbefordran. 

2. En annan bil som inte är att anse som en 

personbil eller en buss. 

Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar. 

Lekfordon Ett fordon som skall anses som leksak enligt 

lagen (1992:1327) om leksakers säkerhet. 

Lätt buss En buss med en totalvikt av högst 3,5 ton. 

Lätt lastbil En lastbil med en totalvikt av högst 3,5 ton. 

Lätt motorcykel 1. En motorcykel som drivs av förbränningsmotor med 

en slagvolym om högst 125 kubikcentimeter och en 

nettoeffekt av högst 11 kilowatt. 

2. En motorcykel med annan motor än förbränningsmotor 

som har en nettoeffekt av högst 11 kilowatt. 

Lätt släpfordon 1. Ett släpfordon med en totalvikt av högst 750 

kilogram. 

2. Ett släpfordon med en totalvikt över 750 kilogram 

under förutsättning att denna inte överstiger 

dragfordonets tjänstevikt och att dragfordonets och 

släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 

3,5 ton. 

Lätt terrängvagn En terrängvagn vars tjänstevikt är högst 2 ton. 

Maximilast för ett Skillnaden mellan fordonets totalvikt och 

tjänstevikt. 

motorfordon, en 

traktor, ett 

motorredskap, ett 

terrängmotorfordon, 

ett släpfordon eller 

en sidvagn 

Moped Ett motorfordon som är konstruerat för en 

hastighet av högst 45 kilometer i timmen och som 

har 

1. två hjul samt 

a. om det drivs av en motor som bygger på inre 

förbränning, denna har en slagvolym av högst 50 

kubikcentimeter, eller 

b. om det drivs av en elektrisk motor, denna har 

en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt, 

2. tre hjul samt 

a. om det drivs av en förbränningsmotor med 

tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 

kubikcentimeter, 

b. om det drivs av någon annan typ av motor som 

bygger på inre förbränning, denna har en 

nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller 

c. om det drivs av en elektrisk motor, denna har 

en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt, 

eller 

3. fyra hjul och en massa utan last på högst 350 

kilogram samt 

a. om det drivs av en förbränningsmotor med 

tändsystem, denna har en slagvolym av högst 50 

kubikcentimeter, 

b. om det drivs av någon annan typ av motor som 

bygger på inre förbränning, denna har en 

nettoeffekt på högst 4 kilowatt, eller 

c. om det drivs av en elektrisk motor, denna har 

en kontinuerlig märkeffekt av högst 4 kilowatt. 

Vid beräkningen av en fyrhjulig mopeds massa 

skall i fråga om ett eldrivet fordon batterierna 

inte räknas in. 

Mopeder delas in i klass I och klass II. 

Moped klass I En moped som inte hör till klass II. 

Moped klass II En moped som är konstruerad för en hastighet av 

högst 25 kilometer i timmen och som har en motor 

vars nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt. 

Motorcykel 1. Ett motorfordon på två hjul eller tre symmetriskt 

placerade hjul som är konstruerat för en hastighet 

som överstiger 45 kilometer i timmen eller, om det 

drivs av en förbränningsmotor, denna har en slagvolym 




kilogram 

kilowatt, 

som överstiger 50 kubikcentimeter. 

2. Ett motorfordon på fyra hjul och med en massa 

utan last som är högst 400 kilogram eller 550 

Sida 3 av 5 

om fordonet är inrättat för godsbefordran, och vars 

maximala nettomotoreffekt inte överstiger 15 

dock inte moped. 

Vid beräkningen av en motorcykels massa skall i fråga 

om ett eldrivet fordon batterierna inte räknas in. 

Motorcyklar delas in i lätta och tunga motorcyklar. 

Motordrivet fordon Ett fordon som för framdrivande är försett med 

motor, dock inte en sådan eldriven rullstol eller 

sådant eldrivet fordon med en tramp- eller 

vevanordning som är att anse som cykel. 

Motordrivna fordon delas in i motorfordon, 

traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. 

Motorfordon Ett motordrivet fordon som är avsett att användas 

huvudsakligen på väg, oavsett om det är 

färdigbyggt eller inte, och som är inrättat 

1. huvudsakligen för att självständigt användas 

till person- eller godsbefordran, eller 

2. för något annat ändamål än som avses under 1, 

om fordonet inte är att anse som en traktor eller 

ett motorredskap. 

Motorfordon delas in i bilar, motorcyklar och 

mopeder. 

Motorredskap Ett motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen 

som ett arbetsredskap eller för kortare 

förflyttningar 

av gods. Motorredskap delas in i klass I och klass 

II. 

Motorredskap Ett motorredskap som är konstruerat för en högsta 

klass I hastighet som överstiger 30 kilometer i timmen. 

Motorredskap Ett motorredskap som är konstruerat för en hastighet 

klass II av högst 30 kilometer i timmen. 

Personbil En bil som är försedd med högst åtta 

sittplatser utöver förarplatsen och 

1. är inrättad huvudsakligen för 

personbefordran eller 

2. är permanent försedd med ett karosseri 

som är inrättat som bostadsutrymme och 

utrustat med åtminstone 

a. fast monterade sittplatser, 

b. fast monterade sovplatser som kan 

utgöras av sittplatser som kan omvandlas 

till sovplatser, 

c. fast monterad utrustning för 

matlagning och lagring och 

d. bord. 

Personbilar delas in i klass I och 

klass II. 

Personbil klass I En personbil som inte tillhör klass II. 

Personbil klass II En personbil som är permanent försedd 

med ett karosseri som är inrättat som 

bostadsutrymme och utrustat med 

åtminstone 

a. fast monterade sittplatser, 

b. fast monterade sovplatser som kan 

utgöras av sittplatser som kan omvandlas 

till sovplatser, 

c. fast monterad utrustning för 

matlagning och lagring och 

d. bord. 

Påhängsvagn En släpvagn som är inrättad för att genom tapp med 

vändskiva eller liknande anordning förenas med en 

bil, 

en traktor eller ett motorredskap och som är så 

utförd 

att chassiet eller karosseriet vilar direkt på det 

dragande fordonet. 




Sida 4 av 5 

Sidvagn Ett fordon som är inrättat för att kopplas vid sidan 

av en tvåhjulig motorcykel eller en cykel. En 

tillkopplad sidvagn anses dock inte som ett särskilt 

fordon. 

Släpfordon Ett fordon som är inrättat för koppling till ett 

annat motordrivet fordon än en moped klass II och 

är avsett för person- eller godsbefordran eller 

för att bära en anordning för att driva dessa 

fordon. Släpfordon delas in i släpvagnar, 

släpslädar och terrängsläp samt i lätta släpfordon 

och tunga släpfordon. 

Släpkärra En släpvagn med oledad dragstång där den statiskt 

vertikala last som förs över till dragfordonet inte 

överskrider 10 procent av släpvagnens totalvikt 

eller 1 ton. 

Släpsläde Ett släpfordon på medar som är inrättat för att 

dras av ett motorfordon, en traktor eller ett 

motorredskap. 

Släpvagn Ett släpfordon på hjul eller band som är inrättat 

för att dras av ett motorfordon, en traktor eller 

ett motorredskap. 

Släpvagnsvikt Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt och 

last. 

Terrängmotorfordon Ett motordrivet fordon som inte är ett motorfordon 

och som är inrättat huvudsakligen för att 

självständigt användas till person- eller 

godsbefordran i terräng. Terrängmotorfordon delas 

in i terrängvagnar och terrängskotrar. 

Terrängskoter Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt av högst 

400 kilogram. 

Terrängsläp Ett släpfordon som är inrättat för att dras av ett 

terrängmotorfordon. 

Terrängvagn Ett terrängmotorfordon med en tjänstevikt över 400 

kilogram. Terrängvagnar delas in i lätta och tunga 

terrängvagnar. 

Tjänstevikt för Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt 

en bil, en driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som 

traktor eller hör till fordonet, verktyg och reservhjul som hör 

ett motorredskap till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt 

föraren. 


en motorcykel driftfärdigt skick utan sidvagn, med verktyg som hör 

eller en moped till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten. 

Tjänstevikt för Vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt 

ett släpfordon, skick med det tyngsta karosseri som hör till 

fordonet. 

ett terrängsläp 

eller en sidvagn 


ett terräng- driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör 

motorfordon till fordonet, verktyg som hör till fordonet, samt 

bränsle, smörjolja och vatten. För en tung 

terrängvagn 

räknas även vikten av föraren och reservhjul med. 

Totalvikt för Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade 

en bil, en vikten av det största antal personer utom föraren och 

traktor, ett den största mängd gods som fordonet är inrättat för. 

motorredskap 

eller en tung 

terrängvagn 

Totalvikt för en Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade 

motorcykel, ett vikten av det största antal personer och den största 

terrängfordon mängd gods som fordonet är inrättat för. I 

totalvikten 

utom en tung för en motorcykel ingår inte sidvagnens totalvikt. 

terrängvagn, ett 

släpfordon eller 

en sidvagn 

Traktor Ett motordrivet fordon med minst två hjulaxlar som är 

inrättat huvudsakligen för att dra ett annat fordon 

eller ett arbetsredskap och som är konstruerat för en 




hastighet av högst 40 kilometer i timmen och endast 

med svårighet kan ändras till högre hastighet. En 

traktor får vara utrustad för transport av gods och 

för befordran av passagerare. 

Traktor klass I En traktor som enligt 

vägtrafikskattelagen (2006:227) hör till 

skatteklass I. 

Traktor klass II En traktor som enligt 

vägtrafikskattelagen (2006:227) hör till 

skatteklass II. 

Traktortåg En traktor med ett eller flera tillkopplade 

släpfordon. 

Trippelaxel Tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd 

mellan den första och den tredje axeln som är mindre 

än 5 meter. 

Trippelaxeltryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en 

trippelaxel för över till vägbanan. 

Tung buss En buss med en totalvikt över 3,5 ton. 

Tung lastbil En lastbil med en totalvikt över 3,5 ton. 

Tung motorcykel En motorcykel vars motor har en slagvolym som 

överstiger 125 kubikcentimeter eller en nettoeffekt 

som överstiger 11 kilowatt. 

Tung terrängvagn En terrängvagn med en tjänstevikt över 2 ton. 

Tungt släpfordon Ett annat släpfordon än ett lätt släpfordon. 

Lag (2006:240). 

3 § Om det inte med ledning av 2 § kan bestämmas till vilket slag av fordon 

som ett visst fordon eller en viss fordonstyp skall höra, beslutar den myndighet 

som regeringen bestämmer i frågan. 

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva 

eller i enskilda fall medge undantag från denna lag. 

Övergångsbestämmelser 

2001:559 

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001. 

2. För en moped som tagits upp i typintyg enligt 63 § fordonskungörelsen 

(1972:595) i dess lydelse före den 1 november 1998 eller godkänts vid 

mopedbesiktning enligt 48-54 §§ fordonskungörelsen i dess lydelse före den 1 

november 1998 och därefter inte ändrats på sådant sätt som anges i 50 § 

nämnda kungörelse, gäller vad som sägs om mopeder klass II. 

2002:583 

1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2003. 

2. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som personbil, buss 

eller lastbil gäller fortfarande. 

2003:219 

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. 

2. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som moped gäller 

fortfarande. 

3. En moped som före ikraftträdandet har klassificerats som moped klass I skall 

i fortsättningen klassificeras som klass II om mopeden är att hänföra till den 

klassen enligt de nya föreskrifterna. 

2006:240 

1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2006. 

2. En klassificering enligt äldre bestämmelser av ett fordon som personbil eller 

lastbil gäller fortfarande. 

Detta är ett utdrag ur databasen Rättsnätet. Mångfaldigande utan medgivande från Notisum AB är 

förbjudet enligt lag. Dokumentens officiella pappersutgåvor äger alltid företräde eftersom 

Rättsnätet baseras på material från offentliga databaser som kan innehålla felaktigheter. 


Sida 5 av 5 


Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner 

SFS 2001:651 

Källa: Rixlex 

Utfärdad: 

2001-08-23 

Uppdaterad: 

t.o.m. SFS 2007:97 


[Fakta & Historik] 

1 § Denna förordning gäller i anslutning till lagen (2001:559) om 

vägtrafikdefinitioner och innehåller definitioner utöver de som finns i den. 

Sida 1 av 4 

2 § Definitionerna med den betydelse som anges nedan är avsedda att användas 

i andra författningar i den utsträckning som föreskrivs i dessa. 


Accelerationsfält Ett sådant körfält som är avsett endast 

för anslutande trafik 

Behörighetshandling Körkort, traktorkort och bevis om körkort 

Besiktningsinstrument Ett bevis om att fordonet har godkänts 

vid en mopedbesiktning 

Bärighetsklass Indelning av vägar efter tillåtet axel-, 

boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten 

bruttovikt. Bärighetsklasserna är 

bärighetsklass 1 (BK1), bärighetsklass 2 

(BK2) och bärighetsklass 3 (BK3) 

Cirkulationsplats En plats som enligt en lokal 

trafikföreskrift skall vara 

cirkulationsplats och som är utmärkt med 

ett vägmärke för cirkulationsplats 

Cykelbana En väg eller del av en väg som är avsedd 

för cykeltrafik och trafik med moped 

klass II 

Cykelfält Ett särskilt körfält som genom 

vägmarkering anvisats för cyklande och 

förare av moped klass II 

Cykelöverfart En del av en väg som är avsedd att 

användas av cyklande eller förare av moped 

klass II för att korsa en körbana eller en 

cykelbana och som anges med vägmarkering. 

En cykelöverfart är bevakad om trafiken 

regleras med trafiksignaler eller av en 

polisman och i annat fall obevakad 

Färdled En sådan led eller plats i terrängen som 

allmänt används för samfärdsel men inte är 

en väg 

Grundhandling En handling som är avsedd för färdigställande 

av körkort 

Gågata En väg eller en vägsträcka som enligt en 

lokal trafikföreskrift skall vara gågata och 

som är utmärkt med vägmärke för gågata 

Gårdsgata En väg eller en vägsträcka som enligt en 

lokal trafikföreskrift skall vara gårdsgata 

och som är utmärkt med vägmärke för gårdsgata 

/Upphör att gälla U:2007-06-01/ 

Halvljus Avbländat färdljus 

Gångfartsområde En väg eller ett område som enligt 

lokala trafikföreskrifter skall vara 

gångfartsområde och som är utmärkt med 

vägmärke för gångfartsområde 

/Träder i kraft I:2007-06-01/ 

Halvljus Avbländat färdljus 

Heldragen linje Längsgående heldragen linje som enligt 

4 kap. 5 § vägmärkesförordningen 

(2007:90) ersätter motsvarande bruten 

linje i 4 kap. 4 § 

Helljus Inte avbländat färdljus 

Huvudled En väg eller en vägsträcka som enligt en 

lokal trafikföreskrift skall vara huvudled 

och som är utmärkt med vägmärke för huvudled 

Internationellt körkort En handling som är avsedd att användas i 

andra länder och som visar att innehavaren 

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010651.htm 



Sida 2 av 4 

är behörig att föra bil, motorcykel eller 

terrängvagn 

Körbana En del av en väg som är avsedd för trafik 

med fordon, dock inte en cykelbana eller 

en vägren 

Körfält Ett sådant längsgående fält av en körbana 

som anges med vägmarkering eller, om någon 

vägmarkering inte finns, är tillräckligt 

brett för trafik i en fil med fyrhjuliga 

fordon 

Körfält för fordon i Ett körfält eller en körbana som enligt 

linjetrafik m.fl. en lokal trafikföreskrift skall vara 

körfält för fordon i linjetrafik m.fl. 

och som är utmärkt med vägmärke för 

körfält eller körbana för fordon i 

linjetrafik m.fl. 


Körförbud Förbud mot att använda ett fordon 

Körträning Träning i att föra ett körkorts- eller 

traktorkortspliktigt motordrivet fordon 

utan avsikt att avlägga förarprov 

Lastlängd Avståndet från lastutrymmets främsta 

yttersta punkt till dess bakersta yttersta 

punkt 

Lämplighetsbevis Ett bevis om att ett fordon har godkänts 

vid lämplighetsbesiktning 

Motortrafikled En väg eller en vägsträcka som enligt en 

lokal trafikföreskrift skall vara 

motortrafikled och som är utmärkt med 

vägmärke för motortrafikled 

Motorväg En väg eller en vägsträcka som enligt en 

lokal trafikföreskrift skall vara motorväg 

och som är utmärkt med vägmärke för motorväg 

Odelbar last Last som inte utan risk för onödiga 

kostnader eller skador kan delas i två eller 

flera dellaster 

Parkering En uppställning av ett fordon med eller utan 

förare av någon annan anledning än som 

1. föranleds av trafikförhållandena, 

2. sker för att undvika fara, eller 

3. sker för på- eller avstigning eller på- 

eller avlastning av gods 

Plankorsning En korsning i samma plan mellan en väg och 

en sådan järnväg eller spårväg som är 

anlagd på en särskild banvall 

Registrerad importör En importör som har registrerats som 

avgiftsskyldig enligt bilskrotningslagen 

(1975:343) 

Registrerat fordon Ett fordon som är upptaget i 

vägtrafikregistret 

Registreringsnummer Det nummer under vilket ett fordon är 

registrerat i vägtrafikregistret 

Registreringsskylt En av Vägverket tillhandahållen skylt, som 

i enlighet med bestämmelserna i förordningen 

(2001:650) om vägtrafikregister 

1. upptar fordonets registreringsnummer, 

2. är avsedd för beskickningsfordon, eller 

3. utgör en personlig fordonsskylt 

Retardationsfält Ett sådant körfält som är avsett endast för 

avfart 

Spärrlinje En annan längsgående heldragen linje på en 

väg än som avses i 51 § 4.1.9.2 

vägmärkesförordningen (1978:1001) 

/Upphör att gälla U:2007-06-01/ 

Spärrområde Ett vägområde som markerats med snedställda 

parallella streck och som begränsas av en 

heldragen eller streckad linje 

Spärrområde Ett vägområde som markerats med vinklade 

eller snedställda parallella streck och 

som begränsas av en heldragen linje. Del 

av eller hela området kan utföras i vitt 




Sida 3 av 4 


Stannande Annat stillastående med ett fordon än som 

1. sker för att undvika fara, 

2. föranleds av trafikförhållandena, eller 

3. utgör parkering 

Temperaturkontrollerat 

fordon Ett fordon med fast eller avtagbar 

överbyggnad som är särskilt utrustat för 

godsbefordran vid kontrollerad temperatur 

och vars sidoväggar inklusive isolering är 

minst 45 millimeter tjocka 

Terräng Ett område som inte är väg 

Trafikant Den som färdas eller annars uppehåller sig 

på en väg eller i ett fordon på en väg eller 

i terräng samt den som färdas i terräng 

Trafikskola Yrkesmässig utbildning av bil- eller 

motorcykelförare 

Trafiksyn Synorganets funktion i sådana avseenden som 

har betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt 

Trafikövningsplats En plats för genomförande av obligatoriska 

moment vid övningskörning som inte bör 

utföras på väg 

Typintyg Ett intyg som har utfärdats enligt 5 kap. 

8 § fordonsförordningen (2002:925) eller 

enligt 62 § i den upphävda fordonskungörelsen 

(1972:595) 

Tättbebyggt område Ett visst område som enligt en lokal 

trafikföreskrift skall vara tättbebyggt 

område 

Utryckningsfordon Fordon som i vägtrafikregistret är upptaget 

som utryckningsfordon 

Väg 1. En sådan väg, gata, torg och annan led 

eller plats som allmänt används för trafik 

med motorfordon, 

2. en led som är anordnad för cykeltrafik, 

och 

3. en gång- eller ridbana invid en väg enligt 

1 eller 2 

Vägren En del av en väg som är avsedd för trafik med 

fordon, dock inte körbana eller cykelbana 

Yrkesmässig 

fordonstillverkare En fordonstillverkare som innehar ett 

nationellt typgodkännande för fordon 

Ändamålsplats En plats som är avsedd för en viss 

trafikantgrupp, en viss verksamhet 

eller ett visst ändamål 


Övergångsställe En del av en väg som är avsedd att användas 

av gående för att korsa en körbana eller en 

cykelbana och som anges med vägmarkering 

eller vägmärke. Ett övergångsställe är bevakat 

om trafiken regleras med trafiksignaler eller 

av en polisman och i annat fall obevakat 

Förordning (2007:97). 

3 § Vägverket beslutar i frågor som avses i 3 § lagen (2001:559) om 

vägtrafikdefinitioner. 

4 § Vägverket får föreskriva eller i enskilda fall medge undantag som avses i 4 

§ lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. 

Undantag får föreskrivas eller medges endast om det finns särskilda skäl och 

det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Om fordons skatteplikt påverkas 

krävs dock synnerliga skäl för undantag. 

Undantag får förenas med villkor. Förordning (2001:1004). 

5 § Vägverket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av 

denna förordning. 

6 § Ett beslut enligt 3-5 §§ skall fattas efter samråd med Skatteverket, om något 




fordons beskattningsförhållande påverkas av beslutet. 

Om en fråga som avses i 3 eller 4 § är av principiell betydelse eller om det 

annars finns särskild anledning till det skall ärendet med yttrande av Vägverket 

respektive Skatteverket överlämnas till regeringen för avgörande. Förordning 

(2003:1029). 

7 § Beslut av Vägverket enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. 

Detta är ett utdrag ur databasen Rättsnätet. Mångfaldigande utan medgivande från Notisum AB är 

förbjudet enligt lag. Dokumentens officiella pappersutgåvor äger alltid företräde eftersom 

Rättsnätet baseras på material från offentliga databaser som kan innehålla felaktigheter. 


Sida 4 av 4 


Svensk författningssamling 

Förordning 

om ändring i förordningen (1976:1128) om 

felparkeringsavgift; 

utfärdad den 8 mars 2007. 

Regeringen föreskriver att 1 och 2 §§ förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift 

1 skall ha följande lydelse. 

1 § 2 Lagen (1976:206) om felparkeringsavgift tillämpas i fråga om överträdelse 

av 

1. 3 kap. 47–49 a §§, 52 § första och andra styckena, 53–55 §§ samt 

8 kap. 1 § första stycket 2 trafikförordningen (1998:1276), 

2. sådan lokal trafikföreskrift som rör stannande eller parkering som har 

meddelats enligt 10 kap. 1 § andra stycket trafikförordningen, 

3. sådan föreskrift om stannande och parkering på grund av vägarbete eller 

liknande arbete som har meddelats enligt 10 kap. 14 § trafikförordningen, 

eller 

4. sådana föreskrifter som anges i 2 och 3 och som har meddelats enligt 

motsvarande bestämmelser i äldre författning. 

2 § 3 Parkeringsanmärkningar för överträdelser av lokala trafikföreskrifter 

enligt 10 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276) eller föreskrifter enligt 

10 kap. 14 § trafikförordningen får meddelas endast om föreskrifterna i sådana 

fall då det skall ske har 

1. märkts ut enligt bestämmelserna i 10 kap. 13 § trafikförordningen, 

2. tillkännagivits i enlighet med tillämpliga bestämmelser i 10 kap. 11 § 

trafikförordningen, och 

3. förts in i ortstidning enligt 10 kap. 13 a § tredje stycket trafikförordningen. 

Parkeringsanmärkningar får, trots vad som anges i första stycket 1, meddelas 

om bristerna i utmärkningen är utan betydelse för trafikantens förståelse 

av trafikregleringen. 

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2007. 

1 Förordningen omtryckt 1981:144. 

2 Senaste lydelse 1998:1280. 

3 Senaste lydelse 2005:272. 

SFS 2007:99 

Utkom från trycket 

den 27 mars 2007 

1

SFS 2007:99 

2 

På regeringens vägnar 

ÅSA TORSTENSSON 

Lennart Renbjer 

(Näringsdepartementet) 

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 

Elanders Gotab, Stockholm 2007

Vägverket 

781 87 Borlänge 

www.vv.se. vagverket@vv.se. 

Telefon: 0771-119 119. Texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758 25.

Vägmärkesförordningen 2007:90 - Mopedbok.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?