Vecturum nr 1, 2011 - Vectura

HOPPFULL KALKYL 

FÖR KALMAR ARENA 

SNABBA RYCK NÄR 

GÖTEBORG GER PLATS 

FÖR BUSSEN 

Resandet 

över Öresund 

exploderar 

CYKLA SKÖNT 

sommar vs vinter 

EN TidNiNG fRÅN VECTuRA om TRANSPoRTiNfRASTRuKTuR oCH RÖRELSEfRiHET NR 1 2011 

TEKNiK & TRENdER 

VTi-dagarna 

liv&rörelse 

Vectura har på uppdrag av IBU 

tagit fram en gemensam bild över 

kapacitetssituationen för järnvägs- 

systemet – nya och förbättrade 

förbindelser behövs snabbt! 

VÅR VÄGSÄKERHET 

Nyckelfaktorerna är...

INLeDAreN 

2010 har varit ett händelserikt 

år för Vectura – ett år med stora 

förändringar och svängningar i 

marknaden. Förändringar främst 

genom bildandet av trafikverket 

som är Vecturas i särklass största 

kund och beläggningsmässiga 

variationer över året. 

Vi har lyckats hålla fokus på 

marknaden under de första årens 

omfattande bolagiserings- och 

fusionsarbete, vilket inte minst 

märks genom Vecturas stabila 

tillväxt. Omsättningen ökade 

med 73 mkr 2011, jämfört med 

föregående år. 2011 kommer att 

innebära en fortsatt tillväxt av 

verksamheten. marknaden för 

Vecturas unika kompetenser inom 

transportinfrastruktur utvecklas 

ständigt såväl i Sverige som i 

övriga Skandinavien. Vectura kommer 

under året att ha betydligt 

större närvaro på den norska 

marknaden. 

I Öresundsregionen som är 

ett av Nordens i särklass mest 

dynamiska utvecklingsområden 

fortsätter vi att utveckla affärer. 

ett intressant exempel är den 

systemstudie som Vectura 

presenterade i september förra 

året där kapacitetssituationen på 

järnvägsnätet i Öresundsregionen 

analyserades på en övergripande 

nivå (sidan 4-7). Av analysen 

framgår det helt klart att en ny 

förbindelse mellan Danmark 

och Sverige är nödvändig för 

att tillmötesgå framtidens 

järnvägstrafik. 

Jan colliander 

VD, Vectura 

liv&rörelse 

SÅ NÅR DU REDAKTIONEN: E-post: vecturum@vectura.se Brev: Vecturum, Vectura, Box 874, 781 28 Borlänge 

Webb: www.vectura.se Telefon: 0771–159 159 Ansvarig utgivare/chefredaktör: catharina Saunders, catharina.saunders@vectura.se 

PRODUKTION: Univox marknadskommunikation AB Redaktör/AD: cecilia Hagen-Nilsson, cecilia@univox.se 

Skribenter: ewa Brobäck, Håkan Johansson och Stig meiton Illustratör: Lisa Ling Tryck: Intellecta Strålins 

2 VectUrUm NR 1 2011

INNeHÅLL 

Nr 1 2011 

4 Öresundsregionen 

Resandet ökar explosionsartat 

över Öresund. Vectura har gjort 

en systemstudie som handlar 

om järnvägstrafiken över sundet. 

Prognosen är att planerade utbyggnationer 

inte räcker till. 

8 Tryggt och hoppfullt i Kalmar 

Vectura har beräknat vad som 

händer när Kalmar ff:s fans börjar 

hoppa i nya Kalmar Arena. 

10 Teknik & Trender 

Läs om hur man får mer järnväg 

för pengarna, hur vägarbeten ska 

göras smartare och om skärpta 

krav för säkerheten på spårområden. 

Jonas Eliasson som forskar 

kring samhällsnyttan i trafikprojekt 

varnar för stora och högprofilerade 

trafiksatsningar, men gillar 

förbifart Stockholm. Han är en av 

många som deltog på Transport- 

forum 2011. 

16 Alla ska åka buss i Göteborg 

om knappt två år införs trängselskatt 

i Göteborg. fram till dess 

görs stora satsningar för att underlätta 

för busstrafiken. Bussen ska 

bli ett verkligt alternativ till bilen. 

18 Sitter du säkert? 

Vilka nyckelfaktorer är de största 

hoten mot säkerheten på vägen? 

Vecturas Johan Granlund har 

svaren du behöver. 

20 Analyser hjälper till att lösa 

framtidsproblem 

Nu kan luftkvaliteten förutsägas 

fram till år 2020. i mora är det 

trångt om saligheten och exjobb 

blir merjobb. 

22 Vecturas experter föreläser 

på högskolor och universitet 

Vectura levererar spetskompetens 

till järnvägsbranschens framtidsstjärnor 

och -hjärnor. 

24 MAGMA 

forskning med siktet på miljö och 

en bättre framtid för kombinerade 

transportsystem. 

26 Smultronstället 

Att cykla är bra för din själ, din 

kropp och för naturen. Här får 

du tips om hur du njuter bäst av 

cykling oavsett årstid. 

VectUrUm NR 1 2011 

16 

Trängselskatt ska snart 

få göteborgarna att välja 

kollektiva färdmedel. 

Höga betyg för Vecturum 

tack alla ni som besvarade vår läsvärdesundersökning. Det är ovärderligt att få veta vad du som 

läsare tycker, vad som är bra – och vad som kan göras bättre. 90% av kunderna, och 92% av våra 

medarbetare, tycker att tidningen ger dem ökad kunskap om transportinfrastruktur, 72,5% 

tycker att innehållet är relevant och intressant och utseendet fick siffran 4,0 på en 5-gradig 

skala. många har också tagit sig tid att skriva egna kommentarer om allt från innehåll till 

utseende. Vi har läst, begrundat och kommer att ta till oss era synpunkter. 

I samband med transportforum i januari talade Gunnar malm om att alla – oavsett 

transportslag – ska komma fram, smidigt, tryggt och grönt. men grönt är inte den 

färg som vi har sett framför oss när vi har ondgjort oss över transporterna denna 

vinter. Visst har vi blivit försenade. Visst har tåg ställts in och vägar blockerats. 

Samtidigt tycker jag att vi borde – åtminstone för en liten stund – skänka en 

tacksamhetens tanke över att vi faktiskt har en infrastruktur som oftast 

fungerar. I jämförelse med hur människorna i Haiti, Australien och Brasilien 

har det just nu har i alla fall jag inte särskilt mycket att beklaga mig över. 

trevlig läsning! 

Catharina Saunders 

chefredaktör och ansvarig utgivare, Vecturum 

REDAKTIONSRÅD: magnus Johansson (Transportsystem) magnus Burvall (Mark & Samhälle) Ingemar Wiborgh (Utland) 

Anna Waldman-Haapaniemi (Transportsystem) Olle Olsson (M&Q) camilla Kempe (Information) Irja Lööw (Marknad) 

Kristina Strömgren (Järnväg) Håkan Andersson (Järnväg) Patrik risberg (Mark & Samhälle) 

4 Läs 

Håller nya Kalmar 

Arena för trycket? 

8 

vad Inger Eriksson på Green 

Cargo, Lennart Serder på IBU 

och John Fridlund säger om den 

explosionsartade ökningen av 

resandet över Öresund. 

3

Öresundsregionen växer 

De utmaningar som Öresundsregionen står inför de 

närmaste tjugo åren kräver gemensamma lösningar 

– och samarbete över nationsgränsen. 

teXt EWA BROBÄCK FOtO LINUS HALLGREN, PER MIKAELSSON 

Året är 2030 och du befinner dig i Malmö. 

Du kastar ett öga på klockan och konstaterar 

att du precis kommer att hinna till 

seminariet som börjar klockan nio. Det blåser 

och duggregnar trots att det är februari. 

Det var mycket kallare när du steg på tåget 

i Stockholm för två och en halv timme sedan. 

Tåget gick och anlände punktligt, men 

i ögonvrån noterar du att två Pågatåg från 

Lund är mycket försenade. Det är oerhört 

många som reser med lokaltågen och under 

rusningstrafiken kommer alla inte ens med, 

trots att det går mer än dubbelt så många 

tåg som för tjugo år sedan. 

Ännu fler vill resa 

De senaste tjugo åren har järnvägsnätet 

byggts ut samtidigt som gods- och person- 

tågen separerats. Ändå är det ofta konflikter 

ute på spåren – godstrafiken har nästan 

fördubblats sedan 2011. Stora infrastruktursatsningar 

har gjorts, bland annat en ny 

motorvägs- och järnvägsförbindelse väster 

om Köpenhamn (Ring 5) samt dubbelspår 

på Skånebanan. Fyra spår har även byggts 

på Södra stambanan mellan Lund och 

Malmö som stod klara 2020. Ändå verkar 

det som om kapaciteten aldrig riktigt 

räcker till. 

Vädret till trots är det många som trampar 

runt på cykel och nästan alla får hjälp 

av små elektriska hjälpmotorer. De eldrivna 

regionala Öresundsbussarna har blivit 

mycket populära och har gjort det ännu 

smidigare att pendla över Sundet. 

Den nya tunneln mellan Helsingborg och 

Helsingör har också bidragit till att göra 

Öresund till en stark och sammanhållen 

region. Malmölaget FC Rosengård – de 

nya stjärnorna på fotbollshimlen – korsar 

Sundet regelbundet för att medverka i 

Öresundsserien. Utan Helsingborg – Helsingörförbindelsen 

skulle det heller inte 

vara möjligt för den populära seniorkören 

”Värstacoolarapparna” från Höganäs att 

dra fulla hus på Gamlegaarden i Roskilde – 

för femte helgen i rad. 

– Dom suger! Men det är klart, dom som 

är födda på 1900-talet gillar dom, säger 

»Vi har svårt att komma in och ut ur 

storstäderna på grund av att tåg med 

olika hastigheter och fasta tidtabeller 

låser spårtid« 

/INGer erIKSSON, cHeF PrODUKtIONSUtVecKLING, GreeN cArGO 

4 

VectUrUm NR 1 2011

så det knakar 

Mette till reportern som just nu intervjuar 

henne inför tunnelns femårsjubiléum. 

100 miljarder behövs 

Lennart Serder har arbetat som biträdande 

projektledare i projektet IBU – Infrastruktur- 

och Byudvikling Öresund – de senaste 

2,5 åren. Scenariot ovan är en av ett antal 

möjliga framtidsbilder som skymtar fram 

genom de trettiotal konsultrapporter som 

har producerats sedan projektet startade i 

juli 2008. IBU handlar om integration, om 

gränsöverskridande samarbete och om att 

skapa en samsyn i Öresundsregionen, både 

när det gäller infrastruktur och hållbar 

byutveckling. 

– Det är viktigt att vi skaffar oss gemensamma 

planeringsunderlag och gemensamma 

prioriteringar både i Sverige och 

i Danmark, understryker han. 

Trafiken växer snabbare än samhällsplanerarna, 

politikerna och ekonomin 

hinner med. Resandet över Öresund har 

ökat explosionsartat sedan trafiken över 

Öresundsbron satte igång för drygt tio år 

sedan och inom en snar framtid väntas 

brons kapacitet slå i taket. 


– Om vi ska komma ifatt behöver 100 miljarder 

satsas i infrastrukturen de närmaste 

tio åren, menar Lennart Serder och tillägger 

att det är i regionerna som engagemanget 

är starkast och oron störst. Regeringarna 

i Sverige och Danmark är i det närmaste 

ointresserade av frågan. 

Segt i godstrafiken 

Transport- och logistikföretaget Green 

Cargo, som har nästan sjuttio procent av 

marknaden av godstransporterna på järnväg, 

genomför sina järnvägstransporter med 

hjälp av 230 ellok och 189 diesellok, dessutom 

förfogar företaget över 6027 vagnar. 

Godstågstrafiken sköts från olika platser 

i Sverige via Danmark till olika orter i Tyskland. 

Inger Eriksson som är företagets chef 

för produktionsutveckling är orolig inför 

framtiden och tillgängligheten ute på spåren. 

I dag kommer tågen visserligen fram, men 

på grund av att allt fler aktörer trafikerar 

spåren med regional persontrafik får Green 

Cargo hålla tillgodo med ”obekväma” tider, 

att köra nattetid är inget självvalt. Men det 

största bekymret är att det går långsamt 

idag jämfört med för några år sedan. 

»100 miljarder måste 

satsas i infrastrukturen 

de närmaste 

tio åren« 

/LeNNArt SerDer, BItr. PrOJeKteDAre IBU 

– Vi har svårt att komma in och ut ur 

storstäderna på grund av tåg med olika 

hastigheter och fasta tidtabeller som låser 

spårtid. Det innebär att vårt folk och våra 

vagnar måste bokas upp för längre tider 

för att genomföra de transporter som gick 

mycket snabbare för några år sedan. Och 

tid är pengar. 

5

Tåg/dygn 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

framtidsprognos för Öresundsbron 

100 tåg/dygn enligt tidsscenario 3 (år 2030) 

2010 2015 2020 2025 2030 

Det finns en rad olika prognoser och bedömningar över 

godstrafikens utveckling. Totalt passerar i dagsläget ca 7 500 

tåg Öresundsbron varje år. Omräknat ger det ca 25 tåg/dygn 

med båda riktningarna summerade. 

Flera prognoser från bland andra KTH, Ramböll och 

Tetraplan, pekar enhetligt på en fördubbling av transitgods 

trafiken på järnväg till 15 000 tåg/år. Detta kommer ske redan 

i det skede som i Vecturas rapport beskrivs under scenario 1 

– beslutade projekt. Detta kommer innebära 50 tåg/dygn 

eller 1-2 tåg/timme i vardera riktningen. 

Det Inger Eriksson önskar sig inför framtiden 

är, förutom ”en förfärlig massa kapacitet”, 

ett mer flexibelt tilldelningssätt. 

– Större flexibilitet skulle frigöra kapacitet 

och det är just kapaciteten som är det stora 

problemet. 

HH-förbindelsen måste byggas 

Den 8 oktober förra året presenterade 

Vectura en systemstudie, ”Järnvägstrafiken i 

Öresundsregionen” på uppdrag av IBU. 

– Rapporten togs emot med stort intresse 

eftersom det är första gången som en gemensam 

bild har tagits fram över kapacitetssituationen 

för järnvägssystemet på Själland 

och Skåne till år 2030, säger Vecturas 

Nikolina Verovic, som varit uppdragsledare 

för studien. 

John Fridlund, som varit utredare, berättar 

att analyser har genomförts för tre olika 

tidsscenarier. Scenarierna bygger på (1) 

projekt som pågår eller är beslutade, (2) en 

framtid där en fast förbindelse Helsingborg- 

Helsingör inklusive Ring 5 förbi Köpenhamn 

har förverkligats, samt (3) en framtid 

där höghastighetsbanor har byggts i Sverige 

mellan Stockholm – Göteborg (Götalandsbanan) 

och Jönköping – Malmö (Europa- 

banan) och vidare ned mot Köpenhamn 

och kontinenten via Fehmarn Bält. 

75 tåg/dygn enligt 

tidsscenario 2 (år 2025) 

50 tåg/dygn enligt tidsscenario 1 (år 2020) 

fordon/dygn 

Den 16 km långa Öresundsbroförbindelsen invigdes år 

2000. Om 10–15 år kommer Öresundsförbindelsen att 

ha nått sitt kapacitetstak med dagens ökningstakt. 

6 VectUrUm NR 1 2011 

50.000 

40.000 

30.000 

20.000 

10.000 

– Det framgår tydligt i analysen att trafiktillväxten 

fortsätter att springa ifrån utbyggnadstakten 

i infrastrukturen. Problemet 

med hårt belastad infrastruktur kommer 

att finnas kvar även 2030, fortsätter John 

Fridlund. 

Nikolina tillägger att en ny Helsingborg- 

Helsingörförbindelse och Ring 5 (Helsingör 

– Køge) kommer att skapa nya möjligheter 

för trafiken, men trots det kommer 

Öresundsbron att bli fullt utnyttjad eftersom 

man räknar med att antalet arbetspendlare 

över Sundet kommer att fördubblas fram 

till 2025. Anders Lundberg, uppdragsledare 

på Vectura håller med och understryker 

att järnvägens betydelse måste få öka i 

regionen, dels för att minska trängseln i 

vägnätet, dels för att öka tillgängligheten, 

både på person- och godssidan. Denna 

uppfattning delas också av Transportministeriet 

i Danmark som nyligen publicerat en 

transportanalys ”Fremtidens trafik – april 

2010”, utan att man i Danmark ännu har 

tagit ställning för en HH-förbindelse. 

Anders och Nikolina berättar att allt som 

görs i regionen hänger ihop och påverkar 

varandra. Flaskhalsarna flyttar sig i takt 

med investeringarna. Ljuset i tunneln är 

höghastighetsbanorna. Då kan gods- och 

persontrafiken köra på separata banor, 

0 

2001 2005 2010 2015 2020 2025 

2009 passerade totalt 19 462 fordon Öresundsbron varje dygn. 

Tillväxtprognosen ger ca 49 000 fordon år 2025 

Normalprognosen ger ca 39 000 fordon 

Stagnationsprognosen ger ca 29 000 fordon 

Källa: Øresundsbron och regionen tio år, 

Øresundsbro Konsortiet 2010. 

vilket kommer att frigöra kapacitet. Det 

som krånglar till det nu är att tåg med olika 

hastighet måste samsas på samma spår. 

Viktiga nätverk har byggts 

Men vad händer nu, efter årsskiftet då IBUprojektet 

avslutades? Lennart Serder på IBU 

menar att det viktigaste utfallet av samarbetsprojektet, 

där ett trettiotal kommuner 

och organisationer på den svenska och den 

danska sidan har medverkat, är att man har 

skapat nätverk. 

– Vi har lärt känna varandra och hittat 

likheter och olikheter, berättar han. 

Det finns självklart skillnader i de tekniska 

systemen och de kan i och för sig utgöra 

svåra och kostsamma hinder för gränsöverskridande 

tågtrafik. Svårare att hantera är 

däremot de hinder som är av mer administrativ 

karaktär. Den danska planeringsprocessen 

är exempelvis västentligt kortare än 

den svenska då ny infrastruktur ska byggas. 

– Järnvägskapaciteten måste uppgraderas 

nu. Besluten måste fattas nu, säger Lennart 

Serder och lämnar tillbaka stafettpinnen till 

regionerna. 

Vill du veta mer? Kontakta: 

nikolina.verovic@vectura.se 

john.fridlund@vectura.se

Järnvägstrafik i 

Öresundsregionen 

idag – och imorgon? 

Stora 

Bält 

rødby 

Tidsscenario 1 (2020) 

Pågående och beslutade projekt 

I Danmark planeras bland annat: 

l den fasta förbindelsen över fehmarn Bält kommer 

troligen att byggas som en tunnel med motorväg 

och järnväg. 

l dubbelspår söder om Storströmsbron till Rødby 

l Helt ny dubbelspårig bana med hög hastighet 

København – Ringsted, Nya Ringstedbanen. 

I Sverige planeras bland annat: 

l fyrspår sträckan malmö – flackarp, första 

etappen av utbyggnad till fyrspår fram till Lund. 

l Hallandsåstunneln – ny dubbelspårstunnel längst 

med Västkustbanan. 

l utbyggnad till dubbelspår på sträckan 

Ängelholm – maria. i kombination med tunneln 

genom Hallandsås pågår utbyggnad till dubbel- 

spår förslöv – Ängelholm. 


Næstved 

Puttgarden 

Nykøbing 

Fehmarn Bält 

roskilde 

ringsted 

Helsingborg 

Helsingør 

København 

Køge 

Ängelholm 

Öresund 

a) 

malmö 

Östersjön 

Lund 

Ystad 


HH-förbindelsen (Helsingborg – Helsingör) 

i scenariot med en ny fast förbindelse kopplas ytterligare 

investeringar med syfte att skapa en ny transportkorridor 

genom regionen. Scenariot innebär följande åtgärder i 

Sverige och danmark: 

l Ny förbindelse Helsingborg – Helsingør 

l Ring 5: Helsingør – Køge Nord 

l dubbelspår Lille Syd: Køge – Naestved 

l 4-spår utbyggt hela vägen malmö – Lund 

l En återupprättad Simrishamnsbana, malmö – Tomelilla 

En ny fast förbindelse kommer att skapa förutsättningar 

för ytterligare trafik i regionen samt tillåta en överflyttning/ 

förskjutning av viss trafik från Öresundsbron. 

Källa där inget annat anges: www.ibu-oresund.se/delaktivitet 4/underlagsrapport/ Systemstudie – järnvägstrafik i Öresundsregionen 

b) 

Hässleholm 

tomelilla 


Höghastighetsbanor 

Scenario 2030 innebär i korthet att höghastighetsbanor 

byggs i både Sverige och danmark samt 

ökad standard i Tyskland för minskade restider. 

l Ny höghastighetsbana i danmark mellan 

Køge och Nykøbing. 

l Banan mellan Hässleholm och Kattarp/ 

Ramlösa (Skånebanan) byggs ut till dubbel- 

spår. 

l Europabanan genom Skåne är tänkt att an- 

läggas med en standard som tillåter snabba 

regionala tåg men även godståg i mån av plats. 

man tittar på två förslag: 

a) Via Helsingborg och vidare ner mot malmö 

genom västra Skåne. 

b) Via Hässleholm och i ett stråk längs med 

Södra stambanan. 

motorvägar idag 

Järnvägar idag 

Öresundsregionen 

består av Skåne på den 

svenska sidan och Sjælland, 

Lolland, Falster, 

Møn och Bornholm 

på den danska sidan. 

Öresundsbron är idag 

den enda fasta förbindelsen 

mellan länderna 

och har snart nått sitt 

kapacitetstak. Fler fasta 

förbindelser mellan 

länderna behövs. 

7

OM GULDFÅGELN ARENA 

Vad? NCC bygger 11 800 sittplatser 

under tak i Kalmar. Vid konserter 

på innerplan kan arenan ta 15 000 

åskådare. Kostnaden för bygget är 

250 miljoner och arenan kommer att 

ägas helt av Kalmar ff. 

Var? Kalmar ff: s nya arena byggs i 

Hansa City vid före detta Volvofabriken, 

i nordvästra Kalmar. 

När? den ska stå klar 15 mars 2011. 

»Vi har kunnat uppskatta accelerations- 

responsen för varenda sittplats på den 

långsida vi studerat« 

/JOHAN JONSSON, SPecIALISt StrUKtUrDYNAmIK, VectUrA 


Arenan ska hålla 

för hoppfulla fans 

Kalmar FF kanske inte vinner SM-guld i år. Publiken kommer ändå att 

jubla, stampa och hoppa av glädje – eller besvikelse. Det ska svänga om 

nya Kalmar Guldfågeln Arena som invigs i vår. Men på ett tryggt sätt. 

teXt STIG MEITON FOtO & ILLUStrAtIONer TENGBOMS, GUNNAR LINDH, GULDFÅGELN ARENA OCH KALMAR FF 

Mååååååål! 

I ett och samma ögonblick lättar publiken. 

250 millisekunder senare landar den igen. 

På en läktare ska publiken kunna ta ut 

svängarna. Och svängningar blir det. Ett 

par tusen personer kan tillsammans väga 

sisådär 150 ton. Mycket kan hända när 

all denna frigjorda lägesenergi fortplantas 

genom konstruktionen. 

Vi talar om dynamisk last och strukturdynamik. 

Det är inget som en fotbollspublik 

står och funderar över. Inte normalt 

sett. Inte ens om läktaren börjar gunga. 

Några tycker att det är läskigt direkt, andra 

gillar det till en viss gräns. 

Vibrationer och vågutbredning förekommer 

inom nästan allt vi bygger – gångbroar, 

höghastighetsspår och hela köpcentran. Ett 

första grundläggande krav är naturligtvis 

att konstruktionen håller. Men det är lika 

viktigt att det inte blir obehagligt. Om 

tillräckligt många passerar den gränsen på 

en läktare finns det risk för panik. 

Extra koll 

NCC som bygger Kalmar Arena i samarbete 

med Kalmar FF och Kalmar kommun har 

låtit Vectura göra en utredning av vad som 

kan hända i konstruktionen om publiken 

hoppar. Vectura fick i uppdrag att göra en 

så kallad tredjepartsgranskning av arenan. 

– Hur en publik rör sig är ett viktigt 

forskningsområde. Idag finns det förslag på 

modeller för både sport- och musikrelaterade 

aktiviteter. Det är viktigt att förstå vilka 

krafter en läktare utsätts för, så det går att 

förutse hur konstruktionen responderar. 

– Att konstruktionen är så komplex gjorde 

detta till ett väldigt spännande uppdrag, 

säger Johan Jonsson som är specialist inom 


strukturdynamik på Vectura. För att lösa 

problemet inhämtades stora mängder data 

från beställaren. Viktigt var också uppgifter 

om gradängerna som publiken står på och 

betongbjälklaget under, men även om stålkonstruktionen 

som bär upp taket, stålstag 

och hela överbyggnaden. 

– Varje detalj bidrar till tydligheten, 

säger Johan Jonsson. 

Stort ekvationssystem 

Vectura byggde en numerisk modell 

av arenans ena långsida och gjorde en 

uppskattning av konstruktionens egensvängningsfrekvenser. 

En lastmodell som 

representerade publiken stoppades in i 

modellen. Resultatet blev en 3D-modell 

som visar hur en långsida rör sig när publiken 

hoppar i takt. Det blev ett stort system. 

– Vi hamnade på nästan 430 000 frihetsgrader. 

En frihetsgrad beskriver vilken 

riktning en rörelse har, berättar Johan. 

Vibrationer kan beskrivas på många 

sätt. Rörelsens acceleration är ett av flera 

mått. Den kan i sin tur mätas inom olika 

frekvensområden. 

Alla strukturer och byggnader har en 

grundresonans, precis som ett instrument. 

Om en rörelse ligger nära grundresonansen 

finns risk för självsvängningar – och 

obehag. 

Därför är det bra om resonansfrekvensen 

ligger så långt som möjligt från de 

rörelsemönster som strukturen utsätts för. 

Bra beräkningsprogram 

– Vi har kunnat uppskatta accelerations- 

responsen för varenda sittplats på den 

långsida vi studerat. Men naturligtvis bör 

man prova den dynamiska responsen av en 

sådan här konstruktion innan man tar den 

i bruk, förklarar Johan. 

Att ha bra beräkningsprogram och 

modeller är en viktig förutsättning för uppdrag 

av den här typen. Vectura har kompetens 

som är grundad på konstruktioner 

som utsätts för rörelser, som exempelvis 

broar, järnvägsspår och bjälklag. 

– Det blir allt vanligare med lätta konstruktioner 

med stora spännvidder och då 

räcker det inte att beräkna vilka krafter 

som finns i det statiska tillståndet. Människor 

rör sig, och det måste man ha med 

i beräkningarna när man ska bygga, säger 

Roland Olsson som är affärsområdeschef 

på Anläggningskonstruktion inom Vectura. 

Vill du veta mer? kontakta: 

roland.olsson @vectura.se 

johan.jonsson@vectura.se 

VECURAS UTMANING 

Vad? Vectura fick i uppdag av Kalmar ff, 

NCC och Kalmar kommun att granska nya 

Kalmar Arenas vibrationsprestanda för 

hoppande publik. 

Hur? En stor mängd data inhämtades från 

beställarna – uppgifter om gradängerna 

som publiken står på, betongbjälklaget 

under, stålkonstruktionen till taket, stålstag 

samt hela överbyggnaden. 

En numerisk modell byggdes av ena 

långsidan. En uppskattning gjordes av 

konstruktionens egensvängningsfrekvenser 

och en lastmodell placerades in som 

representerade publiken. 

Resultatet? 3d-modell som visar hur en 

långsida rör sig när publiken hoppar i takt - 

ett stort system med 430 000 frihetsgrader 

(rörelseriktningar). 

9

teKNIK & treNDer 

INVESTERINGAR 

Cirka 17 miljoner kronor går 

från Öresundskommitténs 

interreg-fond till Helsingborg, 

malmö, Köpenhamn, Öresundskraft 

och Region Skåne, för 

att stimulera användningen av 

elbilar i regionen. det handlar 

bland annat om samordning av 

betalsystem vid batteriladdning 

och information om elbilens 

möjligheter. 

Två europavägar går rakt 

igenom de centrala delarna av 

umeå med både trafikproblem 

och dålig luft som följd. Vectura 

har fått uppdraget att projektera 

en ringled för att flytta 

tung trafik från stadskärnan. 

Totalt omfattar umeåprojektet 

investeringar för cirka 1,9 

miljarder. Vectura ska också 

ta fram en arbetsplan för sista 

delen i ringleden runt umeå. 

Hela vägsystemet ska vara klart 

2014. 

I december invigdes en ny 

snabbtågslinje mellan Helsingfors 

och St Petersburg. med 

nya Allegro-tåg förkortas restiden 

till cirka 3,5 timmar, två 

timmar snabbare än tidigare. 

Till sommaren ska Allegrotågen 

vara uppe i fyra dagliga 

turer på sträckan. Bakom 

Allegrotrafiken står den finska 

järnvägskoncernen VR och det 

ryska järnvägsbolaget RZd, 

som siktar på tredubblad trafik 

inom tio år. Biljettpriset för 

enkel resa ligger på 134 euro 

i businessklass och 84 euro i 

turistklass, 

Efter nya larm, snökaos, 

tågfiasko och strandsatta passagerare 

lovar nu Trafikverket 

en förstärkt satsning på järnvägsunderhåll 

på 500 miljoner 

kronor under 2011. det handlar 

dock inte om nya pengar utan 

om att befintliga resurser om- 

fördelas. 

Strömstads kommun bjuder 

sedan årsskiftet på fria resor 

med kollektivtrafiken för kommuninvånare 

som fyllt 65 år. 

mariestad och Lidköping satsar 

också på pensionärerna, men 

där får de vänta tio år till. Syftet 

med att låta pensionärer åka 

fritt är helt enkelt att lära dem 

att använda kollektivtrafiken. 

Kommunerna räknar med att 

de äldre då väntar med att 

börja använda den kostsamma 

färdtjänsten. 

Enklare ta cykeln på tåget? 

Senast den 1 maj 2012 ska en utredare, tillsatt 

av regeringen, presentera ett förslag på 

förenklingar av de regler som påverkar förutsättningarna 

för cykling. 

Uppdraget är omfattande 

och gäller långt mer än bara 

en översyn av de direkta trafikregler 

som gäller för cyklister. 

Bland annat ingår att se över 

hur cykeltrafik kan få en starkare 

ställning vid planeringen 

av transportsystem. 

Diskussionerna om cykel- 

trafik handlar hittills mest om 

att underlätta resor till skola 

och arbete genom separata 

cykel- och gångvägar. Nu vill 

Näringsdepartementet också se 

på cykling som en utvecklingsmöjlighet 

inom turismen och 

ur ett folkhälsoperspektiv. 

Redan i direktiven för upp- 

draget lyfter man upp frågan 

om att skapa förutsättningar 

för säkrare cykeltrafik genom 

separata leder. Samtidigt får utredaren 

uppgiften att redovisa 

hur nya regler, information och 

utbildning kan organiseras för 

att minska konflikterna mellan 

cyklister och andra trafikanter. 

Här betonar man samspelet 

med gående. 

Andra punkter som ingår i 

översynen är att se över ansvaret 

för cykelparkeringar och 

reglerna för att ta med cyklar 

på tåg och bussar. 

Torsby omlastningsterminal redo 

Den 16 september invigdes den 

nya omlastningsterminalen i 

Torsby. Nybygget innebär att 

omlastningen av gods som 

hittills skett inne i centrala 

Torsby nu flyttar ut till Skalleby 

industriområde. 

Den nyinvigda terminalen 

i Torsby är öppen för alla 

transporttyper utom miljöfarligt 

gods. 

Ett mål är att tåget ska ersätta 

timmerbilarnas framfart genom 

Fryksdalen. 

– I praktiken skulle rälsen 

kunna ersätta nästan 5 000 

långtradartransporter på ett år, 

sade Trafikverkets ställföreträdande 

regionchef Bengt Ryhed 

i samband med invigningen. 

Torsby kommun, EU, Trafik- 

verket, Region Värmland och 

privata företag står bakom 

satsningen som har kostat 

29,5 miljoner kronor. 

Omlastningscentralen har 

projekterats av Vectura i 

Karlstad. 

– Vi har projekterat allt som 

har med omlastningsterminalen 

(kombiterminalen) att göra, 

säger Vecturas Göran Carlson. 


Vägarbeten blir smartare 

Trafikverket introducerar nu 

»dubbellotsmetoden« vid omfattande 

vägarbeten i Sverige. 

Med hjälp av Vectura och Svevia 

har Trafikverket utarbetat 

en ny metod för omledning av 

trafik vid väg- och beläggningsarbeten. 

Den så kallade dubbellotsmetoden 

går ut på att leda 

fram den mötande trafiken samtidigt 

i båda färdriktningarna 

på längre sträckor i samband 

med vägarbeten. Försök har 

gjorts på olika platser under 

året med positivt resultat. 

Den nya dubbellots- 

De nordiska länderna gör 

trafikmätningar på olika sätt. 

Det handlar både om hur 

mätningen går till, och vilka 

data som registreras. Det visar 

en granskning som Vectura 

utfört på uppdrag av Nordiskt 

Vägforum, NVF. 

Projektet visar på tydliga 

skillnader bland annat när det 

gäller fordonsklassificering och 

registreringsutrustning, men 

FOrSKNING & UtVecKLING 

JÄRNVÄG VÄG 

det går att minska risken 

för självmord på järnvägen, 

enligt en doktorsavhandling 

som forskaren Helena Rådbo 

presenterat vid Karlstads 

universitet. 

i genomsnitt är det ett 60-tal 

människor som varje år tar 

livet av sig genom att ställa sig 

framför tåget. Händelserna har 

många likheter. de sker nästan 

utan undantag i eller nära tätorter 

och på ställen där det är 

enkelt att ta sig ut på spåret. 

forskningen visar att det 

inte bara är stängsel vid spåren 

som kan minska antalet självmordsförsök. 

Siktröjning och 

kameraövervakning har också 

gett positiva effekter, liksom 

ökad övervakning. 


metoden tar hjälp av bilburna 

trafiklotsar som leder trafiken 

förbi vägarbetsplatsen via en 

Stor skillnad på trafikmätning i Norden 

också att det finns olika behov 

av vägtrafikdata i Norden. 

Norsikt, som projektet heter, 

har bland annat kartlagt vilka 

olika metoder som förekommer 

i Norden, men också undersökt 

motsvarande situation 

i några utvalda länder i EU 

samt USA, Kanada och Nya 

Zeeland. 

Några tydliga skillnader är 

antalet fasta respektive till- 

om två år måste alla tunga last- 

bilar och långfärdsbussar 

levereras med utrustning som automatiskt 

känner och slår larm om 

fordonet är på väg att köra i diket 

eller över i motsatt körbana. 

Svenska Scania har utvecklat ett 

eget LdW-system (Lane departure 

Warning) som bygger på en videokamera 

i framrutan. 30 gånger per 

sekund identifierar och analyserar 

en dator de målade vägmarkeringarna. 

LdW slår larm vid alla 

omedvetna förflyttningar i sidled, 

men reagerar inte på planerade 

filbyten, t ex. 

På Scania ser man den nya tekniken 

som första steget och räknar 

med att videokameror redan om 

några år får en central roll i bilarnas 

säkerhetssystem. 

mötesplats där bilkolonnerna 

från båda håll kan mötas mitt 

på sträckan. 

fälliga mätplatser. Sverige har 

till exempel färre fasta mätplatser 

än alla de övriga nordiska 

länderna, Island inräknat. Där- 

emot är det inga andra länder 

som använder korttidsmätning 

lika ofta som Sverige. Syftet 

med utredningen är att skapa 

gemensamma metoder för mätning 

och fordonsklassificering 

för de nordiska länderna. 

BIOGAS 

Eu-kommissionen har godkänt 

det beloppsmässigt största 

forsknings- och utvecklingsstödet 

sedan Sverige gick med i unionen. 

Kommissionens beslut innebär att 

Energimyndigheten kan bevilja 222 

miljoner kronor i ekonomiskt stöd 

till GoBiGas-projektet. 

GoBiGas-projektet är en stor 

satsning på produktion av biogas 

genom termisk förgasning av biobränsle 

och spill från skogsbruket. 

förgasningsanläggningen är 

planerad att byggas i två etapper, 

där den första delen är tänkt att tas 

i drift i slutet av 2012. den andra 

är planerad att genomföras efter 

utvärdering av den första etappen. 

Projektet drivs i samarbete 

mellan Göteborg Energi och E.oN. 


Skärpta krav 

för säkerhet 

i spårområdet 

Efter flera allvarliga olyckor 

och tillbud vid arbete i spårområden 

har Trafikverket nu 

skärpt säkerhetskraven. 

Förändringarna gäller bland 

annat beslut om hastighetsnedsättningar 

på intilliggande spår 

och begränsningar vid arbete 

med tågvarning. 

– Den senare delen kan ge 

märkbara effekter, säger 

Vecturas Roger Ölin. Det 

handlar till exempel om att 

de skärpta reglerna gör att 

projektörers studiebesök i 

spårområden blir svårare utan 

att påverka tågtrafiken. 

Samtidigt finns det ofta möjligheter 

att planera besöken 

så att de inte alls påverkar 

tågtrafiken. 

– Ofta visar det sig att 

regelverket egentligen räcker 

för att skapa en säker miljö 

i spårområdet, säger Roger 

Ölin. Däremot är det ibland 

svårt att få alla att verkligen 

följa alla bestämmelser. 

Formellt gäller de nya säkerhetsåtgärderna 

fram till den 

31 mars. Då ska Trafikverket 

ha analyserat effekterna av de 

skärpta reglerna och också ta 

fram ett förslag till beslut om 

vilka bestämmelser som ska 

gälla i fortsättningen. 

11


TRANSPoRTfoRum 

Vintern visar hur viktiga 

Vintern har fått alla att inse hur viktig infrastrukturen är. Allt fler talar sig 

varma för att satsa mer, inte minst på järnvägen. Kanske märks också en 

ökad förståelse för hur viktiga godstransporterna är. 

teXt STIG MEITON FOtO STIG MEITON, HÅKAN FLANK AB OCH JOHAN GUNSÉUS 

Bra infrastruktur behövs för 

att Sverige ska komma till 

jobbet. Det vet Sveriges nya 

infrastrukturminister som kom 

för sent till sitt invigningstal på 

Transportforum i Linköping 

den 12 januari. 1 800 experter 

och branschföreträdare satt och 

väntade. Plus alla journalister 

– som ju älskar när det stora 

dramat speglas i det enskilda 

och konkreta. 

Historien börjar med ett inställt 

tåg, fortsätter med en trafikolycka 

och avrundas med en 

långtradare som halkat i diket. 

Väl på plats gjorde Catharina 

Elmsäter-Svärd själv kopplingen 

mellan denna logistikkedja som 

brast och utmaningarna som 

Sveriges infrastruktur står inför. 

– Den viktiga frågan är hur 

och på vilket sätt vi kan öka 

kapaciteten i transportsystemet. 

Då måste vi se mer på 

helheten. Höghastighetståg är 

inte målet i sig, möjligen är de 

ett medel att nå målen. 

De stora flödena 

Infrastrukturministern lägger 

nu ett tilläggsuppdrag till fjol- 

årets utredning om höghastighetståg. 

Den ska titta mer på 

vad som behövs än på själva 

tekniken. Var finns de stora 

flödena för arbetspendling och 

vilka stråk behöver förstärkas 

för godset? Den ska peka ut 

vad som kan göras åt de banor 

som finns och vad som måste 

kompletteras. 

– Jag vill också ha en genom- 

lysning av drift och underhåll. 

Kan vi utveckla metoder och 

lösa uppgiften på nya sätt? säger 

Catharina Elmsäter-Svärd. 

Vartannat godståg försenat 

Senare samma dag kommer 

punktlighetsstatistiken från december. 

Media slår stort på att 

28 procent av persontågen var 

försenade. Att mer än vartan- 

»Vi måste se på helheten för att 

öka kapaciteten. Höghastighetståg 

är inte målet i sig, möjligtvis 

ett medel att nå målen« 

/cAtHArINA eLmSÄter-SVÄrD, INFrAStrUKtUrmINISter 


transporterna är 

nat godståg inte nådde fram i 

tid nämns i någon bisats. Den 

hårda vintern tvingade SSAB 

att lägga om från järnväg till 

sjöfart för att klara de viktiga 

transporterna mellan stålverket 

i Luleå och tunnplåtstillverkningen 

i Borlänge. 

Scanias utvecklingschef Lars 

Stjernqvist understryker hur 

viktiga godstransporterna är 

för lastbilstillverkaren. 

– Vi tror på Sverige både vad 

gäller utveckling och tillverkning 

av våra produkter. Men 

det förutsätter väl fungerande 

transporter och det väsentligaste 

är att vi kan komma 

till och från kontinenten. Vi 

använder mest väg, men söker 

alltid bästa lösningen – gärna 

3 korta – 

RIGGERT ANDERSSON, Trafikverket: 

– Mot Förbifart Stockholm. 

– Regeringens tillåtlighetsprövning 

är klar vilket är det viktigaste beslutet. 

Arbetsplanen ställs ut i vår och nästa 

år startar bygget. förbifart Stockholm 

kostar 27,6 miljarder kronor och kan 

stå klar 2020. E 4 leds av i norr vid 

Häggvik i en 21 kilometer lång sträckning 

till Kungens kurva i söder. mer 

än 17 kilometer av den sexfiliga vägen 

går i bergtunnel. förbifart Stockholm 

är en vägtrafiklösning som också 

öppnar nya möjligheter för kollektivtrafiken 

med flexibla busslinjer. 


kombitransporter om det finns 

förutsättningar. 

Men kanske ligger den allra 

mest angelägna investeringen 

i nordligaste Norrland. Suget 

efter mineraler är enormt. 

Malmbanan har blivit en 

flaskhals inte bara för LKABs 

produktion, utan för hela den 

expansiva mineralmarknaden 

i Norrbotten. 

Godset har en annan karta 

Effektiva transportkedjor 

för näringslivet är en av de 

utmaningar som Trafikverket 

pekat ut under sitt första 

verksamhetsår. I dialog med 

näringslivet har man tidigare 

bestämt vilka hamnar och 

lägen för kombiterminaler som 

Vart är vi på väg? 

Anna Grönlund, Bussbranschens 

riksförbund: 

– Mot en avreglerad kollektivtrafik. 

– den nya lagen som träder i kraft 

nästa år bryter trafikhuvudmännens 

monopol på linjetrafik. Taxi och 

kommersiell busstrafik kan då skapa 

ett ökat utbud för resenärerna med 

nya möjligheter till smart resande, 

inte minst i landsorten. det är ett av 

många steg vi tar mot att fördubbla 

kollektivtrafikresandet. under fjolåret 

lanserade branschen en ny gemensam 

modell för avtal. de nya avtalen 

kan belöna operatörerna när de bidrar 

till mer resande och högre kvalitet. 

TRANSPoRTfoRum 

är prioriterade. Senare i vår 

lägger Trafikverket fram sin 

nya godsstrategi. 

– När vi pratar gods och 

järnväg får vi delvis en annan 

karta än för persontransport- 

erna. Södra stambanan är naturligtvis 

viktig, men industrin 

pekar också mot stråket väster 

om Vänern och förbindelsen 

med Göteborg, säger Lena 

Erixon, ställföreträdande generaldirektör 

på Trafikverket. 

– Men här är också Norrbotten 

centralt. Gruvorna förser 

hela Europas stålindustri med 

råvara, och det finns mineral- 

tillgångar som kan bära de investeringar 

som krävs i Malmbanan 

där vi nu har minutpassning 

på tågen, säger hon. 

ANNA DUBOIS, Chalmers: 

– Mot en klimatsmartare framtid, 

trots allt. 

– Vi på Chalmers arbetar för att 

koppla ihop transportforskningen med 

energiforskningen. Klimatfrågan är 

väl inbäddad i utvecklingsarbetet hos 

alla fordonstillverkare. Personbilstillverkarna 

har ritat om sina planer 

ordentligt med strategier för alla 

hybridsteg fram till rena elbilar. På 

den tunga sidan arbetar man också 

med alternativen. Bioenergin räcker 

inte för att klara alla behov på transportsidan, 

men det pågår spännande 

utvecklingsarbeten kring till exempel 

el-lastbilar. 


Jonas Eliasson, 

professor i 

transportsystemanalys, 

KTH 

– Så får du 

bättre snurr 

på miljarderna 

Regeringen planerar att satsa 500 

miljarder kronor på ny infrastruktur 

fram till 2021. många vill att det 

investeras ännu mer. Jonas Eliasson 

är professor i transportsystemanalys 

vid KTH och forskar kring samhällsnyttan 

i trafikprojekt. 

Hur ska beslutsfattare göra för att 

välja de investeringar som är bäst? 

– Enkelt uttryckt är små smarta 

grejor bättre än stora helhetsgrepp. 

det är bättre att ta små steg och 

pröva varje del och väga kostnad mot 

nytta. då kan man vaska fram de 

satsningar som är mest kostnads- 

effektiva. 

Och omvänt – om man ska ställa till 

det för sig? 

– då ska man önska sig det största 

och bästa. Satsa på tjusiga, högprofilerade 

objekt – sådant som syns 

och gärna är splitternytt. om det 

samtidigt är ett projekt där flera olika 

aktörer fått med sina hjärtefrågor, 

utan att någon behöver ta hela ansvaret 

– då kan det bli riktigt dåligt. 

Kan du ge något exempel? 

– 1990-talets dennispaket om Stockholmstrafiken. 

där fanns bra saker, 

men också dåliga lösningar som man 

bundit sig till i ett tidigt skede för att 

få med alla. detta insåg man efter att 

paketet var påskrivet. då gick det inte 

att backa och allt föll ihop. 

Du har sagt att du ”med stor 

förvåning” upptäckt att det gigantiska 

projektet Förbifart Stockholm 

verkar vara en bra satsning. Vad 

menar du? 

– Stora projekt tenderar att bli 

väldigt dyra och nyttan växer sällan 

lika snabbt som kostnaderna. men 

Stockholm är en snabbt växande, 

högspecialiserad stad med särskilda 

möjligheter. Samtidigt är tillgänglighetsproblemet 

så koncentrerat till 

trängseln över mälaren. förbifarten 

ger mycket mer än de minuter den 

sparar i tid. 

13


4 

specialister 

har utsetts till 

seniorkonsulter 

Vectura har – med över 

tusen anställda konsulter 

spridda över hela landet 

– en marknadsledande 

position. 

För att behålla denna 

ställning är det viktigt att 

företagets anställda får möjligheter 

att utvecklas och 

göra karriär inom organisationen. 

Konsulter som utmärker 

sig genom såväl spetskompetens 

som position inom 

sitt teknikområde har 

chansen att utnämnas till 

seniorkonsult. I titeln ligger 

såväl den yrkesmässiga 

färdigheten som att man är 

affärsmässigt framgångsrik 

och har god förmåga att 

förmedla sina kunskaper 

till andra. 

Vectura har nyligen utsett 

fyra nya seniorkonsulter, 

alla mycket framgångsrika 

och erkända inom sina respektive 

teknikområden. 

Läs mer på www.vectura.se 

Östfoldbanan får ERTMS genom Vectura 

Vectura levererar stora delar 

av den tekniska kompetensen 

nu när Norge inför ERTMS, 

European Rail Traffic Management 

System, på den östra 

delen av Östfoldbanan. Järnvägslinjen 

söderut från Oslo 

ansluter till Norge-/Väner- 

banan mot Göteborg. 

Totalt ligger budgeten för 

uppdraget på 16,5 miljoner 

kronor. 

– Det är vårt hittills största 

uppdrag för Jernbaneverket, 

konstaterar Jan-Erik Jansson, 

affärschef för Vecturas verksamhet 

i Norge. Och förmodligen 

är det projektet ett av 

de mest omfattande järnvägsuppdrag 

som något svenskt 

konsultföretag utfört i Norge. 

Vectura har huvudansvar 

för järnvägstekniken på den 

aktuella delen av Östfoldbanan. 

Då ingår signalsystemet och 

ERTMS, men också tele, spår, 

kontaktledning, geoteknik mm. 

När det gäller ERTMS har 

Vectura en ledande ställning 

och företaget har i princip en- 

gagerats i alla uppdrag av detta 

slag som pågår i Sverige. 

Arbetet på Östfoldbanan sker 

med tre norska företag som 

underkonsulter, Reinertsen, 

Tegn3 och NGI. Genom detta 

samarbete täcker Vectura hela 

uppdraget, från detaljplan och 

bygghandlingar via byggfasen 

fram till en färdig anläggning. 

Vill du veta mer? Kontakta: 

jan-erik.jansson@vectura.se 

Triangelspår öppnar för kombitrafik i Jönköping 

Torsvik med sina gigantiska 

lagerbyggnader har redan ett 

bra läge vid E4 en mil söder 

om Jönköping. Nu öppnas 

också helt nya möjligheter att 

kombinera vägtransporter med 

järnväg vid detta logistik- och 

transportcentrum. I området 

finns bland andra DHL, Ikea 

och Elgiganten. Snart är det 

klart för trafikstart på ett upprustat 

industrispår som ansluter 

till Vaggerydsbanan mellan 

Jönköping och Vaggeryd. 

Via ett nytt triangelspår kan 

trafiken nu också gå söderut. 

Det öppnar en effektiv väg till 

och från hamnarna i södra 

och västra Sverige. Spåret har 

även fått en förbättrad profil. 

Nu går det att ta in längre och 

tyngre tåg med containrar till 

en ny kombiterminal i Torsvik. 

Jönköpings kommun har 

svarat för triangelspåret och 

upprustningen av banan medan 

fastighetsbolaget Brinova har 

byggt kombiterminalen. 

Vectura har funnits med 

som beställarstöd sedan det 

tidiga skedet. En första idéskiss 

har utvecklats fram till 

förfrågningsunderlag både för 

industrispåret och kombiterminalen. 

– Vi har bland annat utrett 

mark, banprofil och trafikering, 

gjort riskanalyser och tittat på 

plankorsningssäkerhet, säger 

Olof Fredholm på Vectura. 


Mer järnväg 

för pengarna 

Lära nytt, lära av lyckade projekt och av 

varandra. Det är receptet för att effektivisera 

och kvalitetssäkra järnvägsprojekt. 

I början av 2010 beslutade 

Trafikverket att arbetssättet 

BESK, Beställarens effektiva 

samverkan med konsulterna, 

skulle implementeras i vägprojekt 

i hela landet. Nu har 

arbetet också tagit fart bland 

konsulter som arbetar med 

järnvägsprojektering. Projektet 

är ett pilotprojekt som startade 

i september förra året där 

syftet är att effektivisera och 

kvalitetssäkra samarbetet och 

utveckla samverkan mellan 

beställaren och konsulten. 

Först ut är region syd. Lasse 

Holst, som är kundansvarig på 


Vectura i Malmö och fungerar 

som moderator i ”BESK för 

järnväg” berättar: 

– Vi har valt ut tre genomförda 

projekteringsuppdrag 

där vi ska gå in och granska 

hur projekten har avlöpt, och 

varför det har gått som det har 

gjort. Vi kommer att intervjua 

de som jobbat som projektledare 

och motsvarande samt de 

som projekterat uppdragen. 

I projektgruppen ingår representanter, 

affärschefer och 

motsvarande från de sju största 

konsultfirmorna som arbetar 

med järnvägsprojektering, 


Varning för ”lightversion” av Utökad samverkan 

Projektledaren kan och ska inte 

vara processledare. I alla fall 

inte samtidigt. Det menar Ann- 

Sofie Wänstedt, kontorsansvarig 

i Region Norr, tidigare process- 

och uppdragsledare med spets- 

kompetens inom Utökad 

samverkan och utbildad enligt 

Byggherrarnas koncept. 

– Vi riskerar att Utökad samverkan 

hamnar i vanrykte som 

samverkansmodell om vi tillåter 

Foto: Per Nilsson, Ateljé Grodan 

oss att ”klippa och klistra” och 

välja att endast arbeta med en 

eller två moment i modellen. 

Då och då ställs Ann-Sofie 

inför beställare som anser att 

det får räcka med ett startseminarium 

på två dagar, att 

sporadiskt göra egna samverkansavstämningar 

på byggmöten 

och istället för att ta in 

en oberoende processledare, låta 

projektledaren sätta sig på ”två 

stolar”. 

– Risken är att projekt-/ 

processledaren tappar distansen, 

och när det uppstår problem 

i projektet framhäver man att 

Utökad samverkan inte fungerar 

tillfredställande. 

Samtidigt understryker Ann- 

Sofie att intresset och behovet 

finns att lära sig mer om Utökad 

samverkan. Utökad samverkan, 

genomförd på rätt sätt, innebär 

människor som till vardags är 

konkurrenter. 

– Det handlar om att hitta 

sätt att komma framåt och 

att lära av varandra – tillsammans 

med beställaren. Det är 

kloka människor som deltar 

och drar nytta av kunskapsdelning 

för att bli effektivare 

i en alltmer krävande miljö. 

– Vi tittar i första hand på de 

lyckade projekten, det är där vi 

hittar framgångsfaktorerna och 

de olika påverkansfaktorernas 

inverkan, menar Lasse Holst. 

Vill du veta mer? Kontakta 

lars.holst@vectura.se 

UTÖKAD SAMVERKAN – PÅGÅENDE PROJEKT 

• Malmö bangård – Bygghandlingar, stöd under byggtiden, 

förvaltningsdata 

• Projekt järnväg Sydost – Bygghandlingar 

• Pågatåg Nordost – Bygghandlingar – kontaktledning, 

el lågspänning, tele och signal 

• S-anpassning med stativbyte, Bollnäs – Ljusdal (partnering) 

Bygghandlingar – framförallt signal, men även el, tele, kanalisation. 

Stöd under byggtiden, förvaltningsdata. 

• Ställdalen – Hällefors, spår- och kontaktledningsarbeten 

– Totalentreprenad i utökad samverkan 

• Gävle Hamnanslutning, nytt anslutningsspår 

– Systemhandling och järnvägsplan 

• Skellefteåprojektet – Vägutredning 

• JU 110 – Järnvägsutredning umeå – Robertsfors 

• JU160 – Järnvägsutredning Södra Gäddvik – Luleå 

• Initiala åtgärder inför Västsvenska Infrastukturpaketet, Område Syd 

Planering, projektering, framtagande av 5 förstudier, 5 arbetsplaner, 

12 bygghandlingar samt projekteringsstöd vid byggande. 

Vectura har ett tiotal medarbetare som är utbildade som 

partnering-/processledare. 

att vi kan arbeta effektivare, 

mer ekonomiskt och med bättre 

kvalitet i våra projekt. 

– Utökad samverkan Light 

kan göra mer skada än nytta. 

Rätt använd ger modellen vinst 

på alla nivåer, avslutar Ann- 

Sofie Wänstedt. 

15

Alla ska åka 

buss i Göteborg 

Bussarna går före bilarna. Tågen går under jord. Cyklarna rullar 

över älven. Och den långväga trafiken glider förbi Göteborg. 

Nu drar den västsvenska infrastruktursatsningen igång. Ett hårt 

paket på 34 miljarder kronor där kollektivtrafiken prioriteras. 

teXt STIG MEITON FOtO DANIEL DAHLGREN 


Göteborg ska få en järnväg under staden, 

en ny tunnel under Göta Älv och en ny bro 

till Hisingen. Men det är på lite längre sikt. 

Just nu pågår jakten mot nollpunkten. 

Den 1 januari 2013 införs trängselskatten. 

Redan den dagen ska det märkas att kollektivtrafiken 

kan göra skillnad. De som 

idag bilpendlar ska uppfatta bussen som 

ett attraktivt alternativ. 

Bussen måste helt enkelt ta sig fram 

snabbare. 

Högt tempo 

Trafikverket har dragit igång ett intensivt 

arbete för att snabbt öka kapaciteten för 

kollektivtrafiken, framför allt på infartslederna. 

Det blir ett stort antal nya busskörfält, 

fler så kallade additionskörfält, nya 

hållplatser i direkt anslutning till trafikplatserna 

på infartslederna och fler pendlarparkeringar. 

Projekteringen startade i oktober 2010. 

Om 23 månader ska alla objekt vara trafikklara. 

För att öka tempot har Trafikverket 

delat upp projekten i tre geografiska 

paket. Till varje anlitas en projektör och en 

entreprenör. Det är klart uttalat att tiden är 

den främsta faktorn. 

Tätt samarbete 

Beställaren ställer stora krav på flexibilitet 

och ”prestigelöst förhållningssätt” som det 

står i anbudsförfrågan. 

– Det är snabba ryck men också ett arbetssätt 

som gör att vi kan hålla högt tempo. 

Det gör projektet väldigt spännande, 

säger Karin Ahlbom, uppdragsledare inom 


Göteborgs infartsleder 

förbättras för att göra det 

enklare för bussarna att 

hålla upp tempot. 

»Det är snabba ryck och ett arbetssätt 

som gör att vi kan hålla högt tempo« 

Vectura som svarar för förstudier, arbetsplaner 

och bygghandlingar för det södra 

paketet med 14 delprojekt, framför allt nya 

körfält på E6/E20, väg 40 och 158. 

Beställare, projektör och entreprenör 

arbetar tätt ihop med regelbundna veckomöten. 

Det är entreprenörens behov som 

styr. Projekteringen är fokuserad på att få 

fram det som behövs för att så snabbt som 

möjligt komma in i byggskedet. 

– Vi jobbar hårt tillsammans för att hitta 

de effektiva lösningarna. Första tiden har 

vi lagt allt krut på att titta på vilken mark 

som behöver tas i anspråk, detta för att 

veta vilken formell hantering som vi måste 

genomföra, så att de frågorna inte stoppar 

upp arbetet i ett senare skede, berättar 

Karin Ahlbom. 

Trafikverket har också öppnat dörrarna 

mellan de konsulter som arbetar i de tre 

olika paketen. Processerna är lika, dokument 

ska standardiseras och projektörerna 

håller gemensamma möten med Trafikverkets 

specialister. 

– Det är klart uttalat att vi ska använda 

lösningar som redan finns. Vi får också 

låna kloka lösningar från varandra, förklarar 

Karin. 

Adderar körfälten 

De så kallade additionskörfälten som ska 

byggas är förlängningar av på- och avfarter 

så att de bildar nya yttre körfält. Den 

lokala trafiken som bara rör sig mellan två 

trafikplatser kan ligga kvar i ytterfil, vilket 

förbättrar trafikföringen. Det underlättar i 

sin tur för kollektivtrafiken. 

/KArIN AHLBOm, UPPDrAGSLeDAre , VectUrA 

VÄSTSVENSKA INFRASTRUKTURPAKETET 

fram till 2025 ska 34 miljarder kronor 

satsas på kollektivtrafik, vägar och 

järnvägar i och runt Göteborg. Bland 

annat ingår: 

• En kollektivtrafiksatsning som ska 

fördubbla resandet med kollektivtrafik. 

där ingår delfinansiering av 

nya Göta Älvbron som ska binda ihop 

centrala Göteborg med Hisingen och 

prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik. 

• Västlänken. En järnvägstunnel med 

stationer under centrala Göteborg 

som innebär att tågen inte behöver 

vända på Göteborgs central utan 

direkt kan gå vidare mot andra 

destinationer. Bygget kan starta 2017. 

• Marieholmstunneln under Göta Älv. 

Ska avlasta Tingstadstunneln och 

minska sårbarheten i älvförbindelserna. 

Tunneln är en fortsättning på den 

så kallade Partihallsförbindelsen. 

Västsvenska paketet består till hälften 

av statliga medel och knappt hälften av 

trängselskatt. dessutom finns en lokal 

och regional finansiering. Trängselskatt 

införs 1 januari 2013. 

Med hållplatser vid trafikplatserna slipper 

bussarna ta tidsödande vändor för att 

hämta upp och släppa av passagerare. Till 

2013 ska ett tiotal delsträckor på infartslederna 

få särskilda busskörfält vilket gör 

att bussarna kan hålla farten. 

Trängselskatten blir en viktig del i finansieringen 

av det västsvenska paketet – en 

piska bland många morötter. 

17

2,5% 

VÄGSÄKerHet 

De flesta trafikolyckor som inträffar i tätort sker i låga hastigheter och beror till största 

delen på att föraren är ouppmärksam. När vi kör på landsväg är den högre hastigheten 

tillsammans med vägens skick, dragning och konstruktion de största riskfaktorerna. 

teXt EWA BROBÄCK FOtO MATTON 

Förare på landsväg löper i genomsnitt 153 

procents större risk att omkomma jämfört 

med förare i tätort och yrkesförare är en 

särskilt utsatt trafikantgrupp. Vecturas 

teknikchef Johan Granlund berättar att 

satsningar på förbättrad vägsäkerhet kan 

minska antalet dödade med upp till 59 

procent, att jämföra med en minskning på 

RISK! – HALKA PÅ GRUND AV DÅLIG 

VATTENAVRINNING 

På en rak väg lutar båda väghalvorna cirka 

-2,5 procent mot diket för att regn- och 

smältvatten ska kunna rinna av. För att 

minska sidkraften i ytterkurvor bankas 

dessa upp åt andra hållet. I en kurva är 

lutningen upp till 6 procent. Vid övergång 

in/ut ur uppbankade ytterkurvor är ofta lutningarna 

både längs och tvärs vägen nära 

0%. Sådana ytor kan vara så horisontella 

att regn- och smältvatten får svårt att rinna 

av. På vintern blir kurvan ännu farligare. 

Ytterkurvor med otillräcklig vattenavrinning 

blir extremt isiga och hala samtidigt 

som resten av vägen kan vara torr och 

säker. 

6% 

RISK! –DEFORMERAD VÄGKANT 

När vägkanten är deformerad kan 

fordon utsättas för kraftiga knuffar i 

sidled. På en ishal väg kan detta utlösa 

sladd. Särskilt utsatta är höga, tunga 

och breda fordon samt bilar med 

dubbfria vinterdäck. 

15 procent för insatser för säkrare förarbeteende 

och 20 procent för säkrare bilar. 

– Till synes oförklarliga olyckor på 

landsväg handlar om vägen – hur den har 

planerats, byggts och underhållits, säger 

Johan Granlund. Under de gula rubrikerna 

nedan ser du några av de viktigaste faktorerna 

som hotar säkerheten på landsväg. 

RISK! – LÅGT OCH OJÄMT VÄGGREPP 

Slät asfalt ger bra grepp när vägen är 

torr, men dåligt när den är våt. Ofta 

är lappningsmassan som används på 

asfalterade vägar finkornig och ger en 

slät yta som kan bli hal när det regnar. 

En blank vägyta kan vara lika farlig 

som att köra med dåligt mönstrade 

däck när det regnar. Om vägytan ger 

olika grepp under höger och vänster 

däck utsätts hårt bromsande bilar för 

hög ”sladdkraft”. 

RISK! – HÖG SIDKRAFT 

Sidkraft uppstår vid kurvtagning och 

beror på hastigheten, hur tvär kurvan 

är samt hur mycket vägbanan lutar 

i sidled. Fordon med hög tyngdpunkt 

välter redan vid en liten bråkdel av 

den sidkraft som kravs för att välta 

en personbil. Lastbilar och bussar 

har lätt för att börja kränga och få 

sladd på grund av sidkrafter. 

RISK! – HÖG FÄRDVIBRATION 

Vägbeläggningens jämnhet har stor 

betydelse för hur en lastbil beter sig. 

Lastbilar åker i princip berg- och 

dalbana om vägen har sättningar och 

andra ojämnheter med cirka 7–30 

meters våglängd. Potthål, tjälskador 

och djupa sättningar mot broskarvar 

ger stötar som sliter på fordon och 

förare. Däcken lättar lite när fordonet 

vibrerar, vilket ger sämre väggrepp. 

Lågfrekvent skumpande (1–2 Hz) har 

dessutom en sövande effekt. Vibrationer 

är också en bidragande orsak 

till ohälsa bland yrkesförare och en 

anledning till att äldre yrkesförare 

tvingas söka annan försörjning. 

120 km/h 

18 18 


FARLIGA KURVOR 

• Risken att råka ut för en olycka i en 

kurva är 2 till 4,5 gånger högre än på 

rak väg. 

• Lastbilar har den högsta olycksfrekvensen 

i kurvor. 

• Enstaka skarpa kurvor på landsväg 

med långa raka partier samt feldoserade 

kurvor skapar de farligaste 

situationerna. 

• filbyte i tvär kurva är ett av de mest 

olycksdrabbade körmomenten på 

flerfältsväg/motorväg. detta beror 

på att vägnormen inte »tänkt på« 

den extra sidkraft som filbyte kan 

medföra, och därför har kurvorna fått 

för liten lutning i sidled. 

»Det inträffar fem 

gånger fler singel- 

olyckor med dödlig 

utgång i ytterkurvor 

jämfört med i 

innerkurvor« 

/JOHAN GrANLUND, VectUrA 

OMVÄxLANDE VÄG = SÄKRARE VÄG 

Trötta bilförare kan ligga bakom så 

mycket som en tredjedel av alla olyckor. 

forskning som studerar interaktionen 

mellan föraren och miljön runt vägen 

visar att långvariga förutsägbara 

trafiksituationer gör köruppgiften för 

enkel, vilket leder till att föraren blir 

ouppmärksam och trött. 

Vägens utformning viktig 

God vägarkitektur – ordning och reda, 

tydlighet och harmoni – gör att vägen 

inte bara blir vacker, utan också säker. 

föraren stimuleras under färden och 

håller sig vaken och alert. 

– När man tar fram en landskapsanalys 

inför ett vägprojekt bidrar 

experter, boende och/eller andra som 

har kunskap om det aktuella området 

med sina respektive kunskaper, och 

kan på så sätt hjälpa till att göra vägen 

säker, berättar Vecturas frida Johansson 

som arbetar som landskapsarkitekt. 

i sitt examensarbete från Sveriges 

lantbruksuniversitet har hon undersökt 

landskapsanalysernas roll inför väg- 

projekt som hon studerat. 

Mc-förare dog på såphal asfalt 

– Vi kan inte acceptera att Trafikverket 

belägger vägbanor med bristfälligt material 

som leder till svår halka när det regnar. 

Det är extremt farligt för tvåhjuliga 

fordon. Det säger SMC som polisanmäler 

Trafikverket för vållande till annans död 

sedan en 50-årig mc-instruktör omkommit. 

Mannen som körde omkull på en 

såphal, nyasfalterad väg höll lägre hastighet 

än den tillåtna, men tappade ändå 

LASERBILAR UPPTÄCKER FAROR 

Vectuas bilburna mätsystem kan 

upptäcka olycksrisker – redan innan den 

första olyckan har skett. 

– detta är särskilt viktigt på lågtrafikerade 

vägar. utan laserscanning 

upptäcks kanske riskerna inte förrän 

efter flera decennier, säger Vecturas 

teknikchef Johan Granlund. 

Vectura har fyra bilburna mätsystem 

som laserskannar vägytans ojämnhet 

och skrovlighet. Bilarna mäter också 

vägens linjeföring samtidigt som de 

fotograferar vägmiljön. från mätdata 

beräknas exempelvis behovet av sidofriktion 

i kurvorna. 

Resultaten avslöjar bland annat: 

• högsta säkra kurvhastighet på grund 

av sidkraft 

• var vägens ojämnheter ger farligt 

hög färdvibration 

• var risken för vattenplaning är stor 

mätningarna kan alltså ”förutse” 

olyckor. detta är särskilt intressant på 

glest trafikerade vägar där olycksut- 

fallet är otillräckligt. utan vägytemätning 

är det svårt att hitta kurvor som är 

tiotals gånger farligare än vägen i övrigt, 

just på grund av de låga trafikvolymerna. 

kontroll över sin custommotorcykel, åkte 

omkull och kanade in i ett räcke och avled 

av skadorna. Även räddningstjänstens bil 

fick sladd. 

SMC befarar att fler vägsträckor i landet 

belagts med livsfarlig asfalt och anlitar nu 

Vecturas Johan Granlund och VTI:s friktionsexpert 

Mathias Hjort till att skriva 

expertutlåtanden till den kommande rätte- 

gången. 

VectUrUm NR 1 2011 19 

19

Håller luften måttet? 

Luftkvaliteten i samhället finns tydligt reglerad 

i Miljöbalkens Miljökvalitetsnormer. 

Det betyder att det finns juridiskt bindande 

gränsvärden för många av de vanliga 

ämnen som finns i tätorter och längs vägar. 

Det får helt enkelt inte bli för höga halter 

av partiklar, kvävedioxid, koloxid och 

bensen i luften. 

Många av Sveriges kommuner använder 

Simair för att beräkna hur luften påverkas 

av bland annat trafiken. 

– Simair är en webbtjänst, www.luftkvalitet.se, 

som ger en bild av luftkvaliteten 

baserat på en analys av trafikdata, utsläpp 

och meteorologiska information, förklarar 

Lina Andersson på Trafikverket. Vi står 

Konkurrensen om spårutrymmet ökar 

mellan person- och godstrafik samt mellan 

olika operatörer. ÖstgötaTrafiken anser att 

deras pendeltågstrafik har kommit i kläm, 

då trafiken nedprioriteras till fördel för 

snabbtåg. 

I sitt examensarbete från KTH har 

Vecturas Frida Johansson studerat effekt- 

erna av detta, vilket har bidragit till att 

Vectura fått i uppdrag att studera hur processen 

kan förändras, så att lokaltågen i en 

framtid inte ska vara helt bortprioriterade 

från järnvägen. 

Bland annat ska Vectura ta fram förslag 

till trångsektorsplan för Södra Stambanan 

samt utifrån ett funktions- och marknadsperspektiv 

beskriva hur kapaciteten på 

Södra Stambanan bör fördelas. Uppdrags- 

för större delen av väg- och trafikinformationen 

i systemet, bland annat med hjälp 

av Vectura, som har resurser att göra mer 

komplexa trafiksimuleringar. 

Vägkorsningar ökar utsläppen 

Det handlar till exempel om att värdera 

hur utsläppen från trafiken förändras beroende 

på olika slag av vägkorsningar. 

– Bilarna påverkar miljön annorlunda 

om det är en traditionell korsning, jämfört 

med om det är trafiksignaler eller en cirkulationsplats, 

förklarar Lina. 

Det finns stora fördelar för de kommuner 

som använder Simair. Tack vare 

systemets tillförlitlighet minskar behovet 

Exjobbet som hamnade i hetluften 

givare är ÖstgötaTrafiken och Region- 

förbundet Östsam. 

Återkommande minuttal viktigt 

Undersökningen visar att avgångstider 

med återkommande minuttal, samt att 

tågen är punktliga, är mycket viktigt för 

resenärerna. 

– Detta kan ge viktiga indikationer till 

fortsatt planering av trafiken, speciellt i en 

situation då olika faktorer ställs i konflikt 

med varandra, berättar Frida Johansson. 

Nu trycks det på i riksdagen för att 

hejda en fortsatt negativ utveckling av 

lokaltrafiken. Frågan är högst aktuell och 

Anna Jonsson, politisk sekreterare för 

Miljöpartiet, har bett att få ut resultatet 

av studien. 

av lokala luftmätningar och man kan ta 

fram information om vilka gator som är 

mest kritiska ur luftkvalitetssynpunkt. 

SMHI, som har ansvaret för Simair, tar 

bland annat fram spridningsmodellerna 

och verifierar resultaten kontinuerligt. 

Väderinformationen bygger på ett genomsnittsår, 

men kommunerna kan själva 

justera trafikstatistiken i Simair med egna 

mätningar. 

– Vectura har också levererat analyser 

som gör att Simair fungerar som prognosverktyg, 

säger Lina. I dag klarar systemet 

att förutsäga hur luften förändras fram till 

år 2020. 

Frida Johansson, Vectura 


Dalarna tur och retur 

– helst oftare 

Agneta Frejd, planerare på Trafikverket, 

Region Mitt, är uppdragsledare för en 

funktions- och trafikanalys för Mora, samt 

en idéstudie som handlar om kapaciteten på 

sträckan Borlänge – Mora. Den sistnämnda 

har Vectura genomfört under 2009 och 

2010. Hon berättar spontant om väninnan 

och hennes familj som blev stående 

i bilköer på en timme i Mora i samband 

med julhelgen. Hon redogör också för de 

åtgärder som dels skulle behöva göras i 

kommunen, såväl för järnvägs- som väg- 

trafiken och fortsätter med Trafikverkets 

planer för att komma till rätta med de 

kapacitetsproblem som finns utmed hela 

Dalabanan. 

Pengarna finns inte 

På Dalabanan färdas varje dag cirka 50 000 

människor, dessutom rullar dagligen mellan 

20 och 30 godståg på sträckan. 


Trafiktrycket i 

Mora blir särskilt 

komplicerat under 

sommaren, i samband 

med vinterns 

stugbytardagar 

samt under Vasaloppsveckan. 

Dalarna är Sveriges fjärde största turismlän med fyra miljoner gästnätter på hotell, stugbyar, 

vandrarhem och campingplatser. I dalafjällen planeras dessutom för 25 000 – 30 000 nya 

bäddar. Dessa satsningar kommer att innebära ett ökat resande genom Mora som dessutom 

är en bytespunkt för flyg, tåg och regionala bussar till fjällen. 

teXt EWA BROBÄCK FOtO NOKIAN HAKKAPELIITTA OCH VASALOPPET 

– I vår utredning har vi kommit fram till 

att godstrafiken kan komma att fördubblas 

inom en tioårsperiod, säger Vecturas Johan 

Johansson, ansvarig för funktions- och 

trafikanalysen. 

Gunnar Israelsson, samhällsplanerare i 

Mora kommun tillägger att kommunen snarast 

vill bygga ett nytt regionalt resecentrum 

och i nästa planperiod, efter 2021, en ny 

trafikled norr om Mora. 

Problemet är pengar. Som inte finns 

avsatta i Trafikverkets planer, åtminstone 

inte ännu på många år. Ett nytt resecentrum 

närmare centrum får förbli en dröm. Istället 

planeras ett nytt resecentrum i anslutning 

till befintlig järnvägsstation med bland annat 

perrongförlängningar. 

Pengarna skjuter Region Dalarna och 

Tillväxtverket till. Det Trafikverket riktar in 

sig på för närvarande är enkla åtgärder på 

hela Dalabanan, mellan Sala och Borlänge. 

Där finns också medel avsatta i den nationella 

planen. 

– Vi inför exempelvis nya blocksignaler 

som gör att tågen kan köras tätare, plankorsningsåtgärder, 

enklare kurvjusteringar samt 

markarbeten, rapporterar Agneta Frejd. 

VÄSTSVENSKA INFRASTRUKTURPAKETET 

intresseföreningen dalabanan består av 

kommuner, länsstyrelser och regionala 

organ som ligger utmed dalabanans 

sträckning eller i nära anslutning till 

banan. för att regionen ska kunna 

utvecklas vill intresseföreningen 

få till stånd: 

1. Smidigare tågmöten på stationerna 

2. fler mötesplatser 

3. Rakare spår 

4. fler bommar och planskilda 

korsningar 

5. dubbelspår 

21

EXEMPEL PÅ VECTURAS ENGAGEMANG 

Vectura samarbetar med högskolor och universitet 

över hela landet, exempelvis på: 

• Järnvägsskolan: Veckokurser för kontakt- 

ledningsprojektörer i Ängelholm. 

• KTH Stockholm: Grundkurs för signalprojektörer. 

• Stockholms Tekniska Institut, STI: 

Grundutbildning i kontaktledningsteknik. 

• Jönköpings Tekniska Högskola: gästföreläsningar, 

fadderverksamhet och erbjudande om examens- 

jobb till studenter på ingenjörsutbildningar. 

• Bergsskolan i Filipstad: Kursprogram i 

markbyggnad. 

• VUC – Vägsektorns utbildningscentrum: 

Specialkurser i vägutformning och trafikteknik. 

• Malmö högskola: Vectura är kursansvarig för 

kursen Transportsystem, lokalisering och 

planering. 

Nio studenter på ingenjörsprogrammet 

i Borlänge tar chansen att lyssna 

till Vecturamedarbetarna Anna-Karin 

Strand och Sara dahlsten när de går 

igenom mKB och miljöaspekterna 

i en planprocess. 


Gästföreläsningar, fadderverksamhet och erbjudanden om examensjobb. 

Genom att finnas med på universitet och högskolor kan Vectura bidra med 

specialistkunskaper. Samtidigt möter man morgondagens samhällsbyggare. 

teXt STIG MEITON FOtO HÅKAN OLSÉN 

Spetskompetens 

Gästföreläsare vässar intresset 

Framtidens Vecturamedarbetare går på 

Bergsskolan i Filipstad. Och på KTH i 

Stockholm. De läser ingenjörsutbildningar 

på Jönköpings tekniska högskola. Några 

av dem sätter sig just nu in i kontaktledningssystem 

vid Järnvägsskolan. Flera har 

redan träffat specialister från Vectura under 

gästföreläsningar om geoteknik och MKB. 

Livlig diskussion 

Vi befinner oss i sal 331 på Högskolan 

Dalarna i Borlänge en kylig torsdagsmorgon 

i december. Anna-Karin Strand och 

Sara Dahlsten från Vectura har just växeldragit 

genom en tvåtimmars föreläsning för 

nio blivande byggnadsingenjörer som läser 

en kurs i vägplanering. 

Anna-Karin är miljöteknisk ingenjör 

och har gått igenom principerna för MKB, 

miljökonsekvensbeskrivning, med en rad 

exempel från olika projekteringsjobb. 

Sara som i grunden är hydrolog har gjort 

utvikningar kring olika miljöaspekter, visat 

kartor över bullerutbredning och exempel 

på faunapassager. Sista kvarten blir det en 

livlig diskussion, bland annat kring länsstyrelsens 

roll i miljöarbetet. 

– Miljön är bara ett problem om man 

struntar i att ta med det i planeringen, 

avrundar Sara. 

Applåder. Sedan bullret från stolarna 

som markerar uppbrott. 

– Det här är otroligt bra och mycket 


uppskattat av studenterna, säger Karin 

Edvardsson som är kursansvarig lärare för 

anläggningskursen. Gästlärarna bidrar med 

ett verklighetsperspektiv och presenterar 

specialistkompetenser. 

För de blivande byggnadsingenjörerna 

öppnar kursen dörren mot anläggningsbranschen. 

Här ställer Vectura också upp 

med gästlärare i vägprojektering med 

dator och i järnvägsteknikerna – bana, 

el, signal och tele. 

Flera bidrar med kompetens 

Det ligger i alla konsultföretags intresse 

att det utbildas projektörer. Specifika 

kunskaper som geoteknik är efterfrågade. 

Vectura har under flera år samarbetat med 

Bergsskolan i Filipstad. Vectura medverkar 

i kursen Markbyggnad 1 och är kursansvarig 

för 7,5-poängskursen Markbyggnad 2. 

– När jag själv pluggade uppfattade jag 

först geoteknik som tråkigt. Så jag brukar 

inleda med en ingående presentation av 

skredet vid E6 i Småröd för att skapa en 

förståelse för ämnet. Bilderna av ett havererat 

landskap med jordmassor, asfaltsjok 

och hjälplösa bilar visar hur spännande 

det kan vara med bindningsegenskaper 

och jord-dynamik, säger Jessica Persson. 

– Vi är flera på kontoret som bidrar med 

våra olika kompetenser. Det är krävande 

men kul att undervisa. Jag har nytta av att 

jag har läst mycket ledarskap i min elit- 

tränarutbildning, säger Jessica. 

I Jönköping finns ett samarbete med 

Jönköpings Tekniska Högskola. Förutom 

gästföreläsningar deltar Vectura i en fadderverksamhet. 

Där är Malin Ekman en 

av flera som arbetar mot högskolan där 

hon undervisar i byggprocessen och tidiga 

skeden. Hon möter alla förstaårsstudenter 

som läser husbyggnads-, väg- och vattenteknik. 

Etablerat samarbete 

– Utmaningen är att få andra att förstå och 

bli engagerade. Jag märker på frågorna 

som kommer upp när jag har träffat rätt, 

när mitt intresse smittat av sig, så att säga. 

– Vi lär känna varandra, inte minst tack 

vare fadderverksamheten. Då kommer 

studenterna vid tre – fyra tillfällen för att 

ta reda på hur våra arbetsprocesser ser ut. 

I förlängningen blir det examensjobb och 

sommarjobb, berättar Malin. 

Trafikstyrning på järnväg är ett område 

där Vectura har ett särskilt intresse av att 

bidra till utbildningar med hög kvalitet. 

– Vi behöver ständigt nytt blod i branschen 

och inom trafikstyrning och signalteknik 

är vi den största aktören. Där har 

vi sedan många år ett etablerat samarbete 

med KTH i Stockholm där vi tar ett stort 

ansvar genom att våra duktiga konsulter är 

med och undervisar, säger Jan Thulin som 

är chef för division Järnväg. 

23

FORSKNINGSPROJEKT FÖR ÖKAT GÅENDE 

för att fler ska välja att färdas till fots 

oftare, och för att gående ska kunna gå 

säkert och tryggt året runt, genomför 

Vectura ett forskningsprojekt i samarbete 

med Luleå tekniska universitet, SLu, 

Trivector och Tyréns. målet är att bidra till 

systematiska förbättringar av förutsättningarna 

för gåendes förflyttningar. 

– Vi använder enkätstudier och samtal/ 

vandringar för att förstå och exemplifiera 

hur gående väljer väg, varför vissa företeelser 

blir eller upplevs som hindrande 

eller riskfyllda – eller tvärtom – lockar till 

gående, säger Vecturas martin ullberg, 

uppdragsledare. 

Studien ska resultera i ett kunskapsunderlag 

för förbättrad transportkvalitet 

för gående, samt bättre råd om reglering 

och utformning av gågator med tillåten 

cykeltrafik. Råden kommer att rikta sig till 

svenska kommuner. Projektet finansieras 

inom Trafikverkets SNE-RPd Centre of 

Excellence – Road, Planning and design – 

och pågår under 2010–2012. 


Forskning som ger en 

tydligare bild av verkligheten 

Transportsystem är komplexa och effekterna av olika åtgärder kan vara 

svåra att förutsäga. Samtidigt är det mycket viktigt att våra beslutsfattare 

kan förutspå effekterna så att samhällsmålen – exempelvis ett hållbart 

transportsystem – nås, och för att åtgärderna ska ge önskat resultat. 

teXt EWA BROBÄCK FOtO LARS DAHLSTRÖM 

Vectura har i samarbete med Blekinge 

Tekniska Högskola (BTH) och Malmö 

högskola tagit initiativ till ett tvåårigt 

FUD-projekt*, MAGMA, som finansieras 

av Trafikverket. Syftet med projektet är att 

undersöka hur man kan få fram beslutsunderlag 

som speglar verkligheten på ett 

bättre sätt än idag genom att kombinera 

olika typer av simuleringsmodeller. Linda 

Ramstedt, som har disputerat på BTH med 

avhandlingen ”Transport policy analysis 

using multi-agent-based simulation”, är 

ansvarig för projektet. 

n Vad handlar MAGMA om? 

LINDA: Vi ska undersöka hur makronivåmodeller 

och agentbaserade simuleringsmodeller 

(en typ av mikronivåsimulering 

där individuella enheter, till exempel 

organisationer, simuleras) kan kombineras 

och komplettera varandra när man 

analyserar effekterna av olika typer av 

åtgärder i transportsystemet. Åtgärder kan 

till exempel vara infrastrukturinvesteringar 

– investeringar i hamnar, järnväg och väg – 

samt skatter, exempelvis kilometerskatt på 

tunga lastbilar. 

Vi hoppas att MAGMA ska kunna bidra 

till resultat som ger både praktisk och 

teoretisk nytta, till exempel genom att i 

konkreta scenariostudier visa hur modellerna 

kan samverka och hur underlaget 

kan se ut, samt ge ökad kunskap om möjligheterna 

som finns i att kombinera olika 

modelleringsapproacher. 

n Varför har Vectura och högskolorna 

tagit initiativ till MAGMA? 

LINDA: I tidigare forskningsprojekt på 

BTH har delar av projektgruppen jobbat 

med en agentbaserad modell av transportkedjor 

som kallas TAPAS (Transport And 

Production Agentbased Simulator) där vi 

har simulerat hur företag agerar och fattar 


beslut i logistiska kedjor. Det handlar om 

att simulera de val som sker när varor 

ska transporteras till en kund, exempelvis 

val av transportslag, produktleverantör, 

transportväg, sändningsstorlek samt hur 

organisationer interagerar med varandra. 

Hos Vectura finns det stor kompetens 

om makronivåmodeller som traditionellt 

sett används då prognoser av godstrans- 

portsystemet tas fram. Makronivåmodeller 

fokuserar på en grövre nivå än agentbaserade 

simuleringsmodeller. En viktig fördel 

är att de kan täcka in större geografiska 

områden och representera alla godstransporter 

i exempelvis Sverige då nationell 

statistik ofta används. 

Agentbaserade modeller kan fånga hur 

godstransporter går till mer detaljerat och 

realistiskt. Nackdelen är att det är tidskrävande 

att samla in bra indata till modellen. 

Om vi kan dra nytta av det bästa från de 

båda metoderna, och stötta de funktioner 

och egenskaper som är bristfälliga, så kan 

det i slutändan ge bättre analysunderlag 

till beslutsfattarna. 

n Hur kan metoderna samverka? 

LINDA: Metoderna kan samverka på olika 

sätt. Ett sätt är att utbyta indata och utdata 

mellan modellerna. Makronivåmodeller 

kan ge indata till agentbaserade modeller 

där det är svårt och tidskrävande att samla 

in data, till exempel då många och långa 

intervjuer ska göras eller då kostnader ska 

sammanställas. 

Agentbaserade modeller kan i sin tur ge 

indata till makronivåmodeller från simuleringsstudier 

av en viss produkttyp. Ett 

annat sätt att använda de båda modelltyperna 

i samma studie är att utföra parallella 

simuleringsstudier där man analyserar 

olika aspekter av problemställningar med 

olika modeller. 

I projektet kommer vi att identifiera och 

utvärdera olika lösningar. Några av dessa 

kommer att studeras närmare i simuleringsstudier 

av situationer i verkligheten 

då vi formulerar ett scenario där de båda 

modellerna involveras. 

* FUD är en förkortning för 

Forskning-Utveckling 

-Demonstration 

Linda Ramstedt är en 

av Vecturas forskare. 

Linda forskar kring 

området intelligent 

logistik och är ansvarig 

för mAGmAprojektet. 

LISTAN PÅ FORSKARE HOS VECTURA 

Edwards, Henrik Produktionsekonomi 

forsman, Jonas Sedimentologi, recenta processer 

Granström, Richard drift och underhåll järnväg 

Hellström, Peter Tågtrafikstyrning 

Hussien, Souad Brounderhåll och reparation 

Håkansson, Karsten förorenad mark, restprodukter 

och vattenkemi 

Jonsson, Erik mark- och vattenkemi 

Jonsson, Johan dynamiska analyser och 

beräkningar 

Kjellin, Johan Vattenrening i våtmarksdammar 

Larsson, Tobias Konstruktionsteknik- utmattningsfrågor 

hos nitade stålbroar 

mossmark, fredrik Vattenkemisk interaktion med 

undermarksanläggningar 

Newman, Emma Att vara blind på passage och 

perrong 

Ramstedt, Linda intelligent logistik 

Rosenkvist, Jenny Personer med funktionshinder 

för mobilitet och tillgänglighet 

Sommar, Robert Logistik & transport 

Sundberg, Jan ingenjörsgeologi 

Svensson, Helena Trafikplanering 

Towliat, mohsen Trafikteknik 

25

SmULtrONStÄLLet 

Njut av cykelturen! 

Människor har ett inbyggt motstånd mot fysisk aktivitet. 

Jag har passerat den tröskeln. Jag cyklar – varje dag, året 

runt. Det funkar och lönar sig för både hälsan och plånboken. 

teXt HÅKAN JOHANSSON FOtO BULLIT 

Fel! 

Inte så tydligt i plånboken. Ju mer du cyklar 

desto mer vill du unna dig. Det börjar 

med en bättre cykel. När du uppgraderat 

till någonting som gör det lättare att cykla 

fort och långt finns det oanade utvecklingsmöjligheter… 

Nu är det snart dags att lägga av vinterdäcken. 

Det är en svindlande känsla att gå 

från 330 dubb i varje däck till landsvägsmönstrat 

gummi. Undrar om en bil någonsin 

känner sig lika stark som jag gör då? 

Vårkänslor på cykelvis 

Ungefär samtidigt är det dags att lätta 

på vinterklädseln. Ansiktsmasken är det 

första som åker in i garderoben. När det 

är under tolv minus är den skön, men 

knappast behaglig. Dessutom är jag till 

förväxling lik en bankrånare när jag 

använder den. 

Överdragsbyxor, tjocka tumvantar och 

fodrad jacka får hänga med fram till slutet 

av april. Då är det dags för en genomgång 

av cykeln, samtidigt som vårkänslorna 

blommar längs dikesrenarna. På cykel blir 

jag väldigt medveten om just det. 

Varmt vatten med lite diskmedel gör 

cykeln som ny. Jag tar av hjulen så det är 

lättare att komma åt överallt. Samtidigt 

kollar jag bromsar, kedja, lager i hjul, 

vevparti och styrning. 

Även om vintercyklingen härdar är det 

på sommaren det blir en njutning att åka 

velociped. Ju hetare desto mer svalkar en 

cykeltur. Men vinden i håret hör till en 

annan generation cyklister. Hur många 

ventilationshål hjälmen än har blir det inga 

fladdrande lockar mer. 

På sitt sätt är värme svårare att hantera 

än kyla. Regn och värme samtidigt kan 

göra regnkläder till ett val mellan pest och 

kolera. Under regnstället blir det snabbt 

kokhett och svetten rinner lika intensivt 

som regnskuren på andra sidan Goretexen. 

Storhandla med Bob 

Det kan vara klokt att ha med sig ett extra 

ombyte, nedstoppat i de regntäta cykelväskorna. 

Samma väskor som räcker till 

mjölk och bröd på väg hem. För storhandling 

krävs det lite andra grejor. Själv 

har jag Bob. Han heter faktiskt så, den 

enhjuliga cykelkärra som lastar det mesta 

som behövs till hushållet. 

Just nu kämpar jag med att stå emot 

Bullitt, www.larryvsharry.com. En cykel 

som inte direkt är ett motionsredskap, men 

som har både nyttofaktor och charm. 

Då blir det ännu roligare att cykla, vilket 

hälsan vinner på. 

Men kanske inte plånboken… 

26 


Impuls 

Om jag skulle påstå att kommunikation är lösningen 

på världens alla problem skulle jag låta ungefär som 

livscoachen som säger sig finna upphovet till samtliga 

människors alla problem i bristande självkänsla, livscoachen som 

jag tenderar att haka upp mig på. Att det skulle finnas en enda 

orsak till alla problem är förstås lika befängt som att det skulle 

finnas en enda lösning. 

Kommunikation är naturligtvis inte lösningen på allt. Men det 

är heller ingen överdrift att påstå att kommunikation är en del 

av lösningen på det mesta, från globala logistikfrågor till de mest 

intima problem som en parrelation kan drabbas av. När vi har 

med andra att göra måste vi helt enkelt kommunicera – för att det 

inte ska gå på röven, som skåningarna säger. 

Men ibland går det faktiskt på röven hur mycket man än sitter 

där och tycker sig kommunicera. Som när man för sjuttiotolfte 

gången kommit ut från frissan med en frisyr som är allt annat 

än den man bad om. Eller åtminstone allt annat än den man 

föreställde sig. 

Var jag för dålig på att förklara kanske? Men hur fel kan det bli 

när man till och med har en bild med sig? Eller var det kanske så 

att frisören ansåg sig veta bättre än jag själv vad jag passar i och 

därför gav tusan i vad jag ville ha? Kommunikation verkar emellertid 

inte vara lösningen på detta problem. I varje fall inte den 

sortens kommunikation som ryms inom frisörsalongernas sfär. 

Eller tandläkaren som drar ut fel tand på sin patient, för att 

han inte stämde av med övrig personal och patienten själv innan 

han skred till verket. Sånt händer. Och patienter som opereras 

för fel åkommor, med mer eller mindre allvarliga hälsotillstånd 

som följd. Sånt händer också. Även om det inte är så ofta, tack 

och lov. Men en gång är ju å andra sidan tillräckligt för den som 

drabbas. 

CYKELINFRASTRUKTUR 

På alla nivåer ingår satsningar på cykling 

som ett sätt att minska miljöproblemen 

i städerna samtidigt som fler cyklister 

bidrar till minskad trängsel. 

i den nationella trafikplanen 2010-2021 

ingår flera nya cykelvägar runt om i 

landet. många län har valt att lägga delar 

av sina länspengar på utbyggnad av 

cykelleder. Ett av de större projekt som 

regeringen satsar på är Kattegattleden 

mellan Göteborg och Helsingborg. det 

är Sveriges första längre cykelturistled. 

färdigbyggd blir den cirka 35 mil lång och 

förväntas skapa 125 nya arbetstillfällen. 

Vecturas verksamhet omfattar ofta 

projekt kopplade till cykling. Cykelbanor 

och -broar hör dit, men också trafikräkning, 

vägytemätning, trafiksimulering och 

-analyser. 

VectUrUm NR 4 1 2010 2011 

maria är en go värmländska från Skåne som tänker mycket 

och brett. Till vardags är hon tidningsredaktör. fritiden ägnar 

hon åt att skriva – igen och igen och igen – och promenera 

längs Öresund. 

SmULtrONStÄLLet 

Med det perspektivet är det inte svårt att räkna ut att vad som 

helst kan hända när riktigt stora projekt, med mängder av involverade 

aktörer, brister i sin kommunikation. Hela bostadsområden 

råkar byggas med fönster som inte går att öppna, eller med 

garageutfarter som vetter mot gräsmattan istället för utfarten. 

Inte som följd av något byggfusk, utan för att kommunikationen 

i något led fallerat. Ändringar och olika intressenters behov kom 

kanske inte fram till rätt person i tid. 

Sånt händer, och när det händer kostar det både tid och pengar. 

Beska timmar och kronor kan man förmoda… Desto roligare är 

det förstås att glädjas åt gemensamma framsteg som BESK-projektet, 

som visar att det inte längre bara är kommunikationsbranschen 

själv som ser värden och vinster i att kommunicera. 

Kommunikation är lömskt på många sätt eftersom det så ofta 

bygger på subjektivitet och personliga tolkningar, dessutom 

präglade av kulturella mönster och värderingar. Att det ibland 

blir fel när ett dussin olika aktörer är involverade i stora och 

tidskrävande projekt är inte det minsta förvånande. Det vore mer 

förvånande om det inte blev fel då och då. 

Det som däremot är en smula förvånande är att inte fler har 

insett vikten av att ha en fungerande kommunikation mellan alla 

dessa aktörer och intressenter. Men så här några decennier in i 

informationsåldern är det väl bara att hoppas på att fler kommer 

att se kommunikation som en självklar del i en arbetsprocess, 

snarare än ett tidsödande självändamål. 

Maria Strömberg 

CYKLA SÄKERT ÅRET RUNT UTRUSTNING VINTERTID 

• Bär hjälm och gärna reflexväst. 

• Välj navdynamo och framlykta som tänds automatiskt 

när det skymmer. Baklyktan kan ha batteri 

eller vara kopplad till dynamon i framhjulet. 

• däcken ska ha reflexer på sidorna eller i ekrarna. 

• Ringklocka och en bra pakethållare behövs också. 

Bromsar: 

det finns tre olika slag av bromsar; nav-, fälg- och 

skivbromsar. Pris och bromseffekt hänger ihop. 

dyrare cyklar har ofta skivbromsar med mycket bra 

prestanda. fina fälgbromsar är också överlägsna 

navbromsar som bara verkar på bakhjulet. Lär dig 

att använda både fram- och bakbroms samtidigt. 

Packning: 

undvik ryggsäck när du cyklar. Köp cykelväskor 

istället. Satsa på en kärra om du ska transportera 

mycket. 

• Komplettera med dubbdäck, välj inte de 

billigaste. 

• Ge cykeln en extra service. Några droppar 

glykol i vajrarna gör att du kan växla 

och bromsa även om det blir riktigt kallt. 

• Använd heltäckande ansiktsmask om du 

cyklar under -10°C. 

• Ta in batterilampor, de klarar kylan 

dåligt. 

Några informativa cykelsidor på nätet: 

www.happymtb.org 

www. larryvsharry.com 

www. svenska-cykelsallskapet.se 

www. cykelframjandet.se 

www. dcf.dk 

www. cykelguiden.nu 

www. swedishgreenways.se 

www. adfc.de 

27

Vectura Consulting AB 

Box 46, 171 11 Solna 

Besök: Svetsarvägen 24 

Telefon: 0771–159 159 

e-mail: info@vectura.se

Vecturum nr 1, 2011 - Vectura

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?