Download ePaper

Verksamhetsplan 2013 - Habo kommun

Verksamhetsplan 2013 - Habo kommun Verksamhetsplan 2013 - Habo kommun

from habokommun.se More from this publisher

21.09.2013 Views

VERKSAMHETS- PLAN 2013 Antagen av Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner 2012-12-06 § 66, dnr 2012-1191

VERKSAMHETS-

PLAN 2013

Antagen av

Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner

2012-12-06 § 66, dnr 2012-1191

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Vision och övergripande mål ……………………………………………. 1

Mål och aktiviteter

Begränsad klimatpåverkan – miljökvalitetsmål 1 ........................................... 5

Frisk luft – miljökvalitetsmål 2 …………………………………………………… 5

Bara naturlig försurning – miljökvalitetsmål 3 ………………………………….. 5

Giftfri miljö – miljökvalitetsmål 4 …………………………………………………. 5

Skyddande ozonskikt – miljökvalitetsmål 5 …………………………………….. 7

Säker strålmiljö – miljökvalitetsmål 6 …………………………………………… 8

Ingen övergödning – miljökvalitetsmål 7 ……………………………………….. 8

Levande sjöar och vattendrag – miljökvalitetsmål 8 ………………………….. 9

Grundvatten av god kvalitet – miljökvalitetsmål 9 ......................................... 9

God bebyggd miljö – miljökvalitetsmål 15 …………………………………….. 10

Gott skydd mot smittspridning – Folkhälsomål 7 ……………………………... 12

Goda matvanor och säkra livsmedel – Folkhälsomål 10 ……………………. 13

Verksamheter som berör flera mål …………………………………………….. 14

Effektiv och tillförlitlig handläggning, administration och information ……… 16

Bilaga 1 – Styrande dokument

Bilaga 2 – Miljömål för Jönköpings län

Bilaga 3 – Sveriges elva folkhälsomål

Bilaga 4 – Åtgärder som bortprioriterats

VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL

Miljönämnden och miljöförvaltningens vision är att bli den bästa miljönämnden/

förvaltningen i landet i kommuner av motsvarande storlek, och att bli en förebild för

andra miljöförvaltningar. Visionen för verksamheten är att bidra till en hållbar

utveckling, d.v.s. en utveckling som kan tillgodose våra nuvarande behov utan att

äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Habo kommuns övergripande mål

Kommunfullmäktige i Habo antog i november 2011 ”Visioner och Mål för 2012-2015”,

vilka omfattar hela kommunens verksamhet. Miljönämnden omfattas av de övergripande

målen om en hållbar kommun över tiden. Vad gäller miljöarbetet sägs

följande:

”Habo kommuns miljöprogram och energi- och klimatstrategi ska ligga till grund för

miljöarbetet i kommunen. Miljöfrågorna ska integreras i den allmänna samhällsplaneringen.

Alla invånare och företag ska erbjudas hjälp att bli miljösmarta.

Serviceanda och hjälpsamhet ska prägla myndighetsutövningen i miljöfrågor.”

Detta är helt i linje med målsättningar och aktiviteter i verksamhetsplanen. Utöver de

övergripande målen kan miljönämnden bli berörd av andra nämnders aktiviteter både i

Habo och Mullsjö kommun.

Övergripande målsättningar och strategier

De övergripande målen för miljöförvaltningen är att genomföra tillsynsarbete på ett

professionellt och effektivt sätt utifrån nationella och regionala mål. På miljönämndens

uppdrag, för kommuninvånarna, ska miljöförvaltningen kontrollera att miljöbalken,

livsmedelslagen, smittskyddslagen, strålskyddslagen m.fl. lagar följs.

Tillsynsarbetet ska ske för att förebygga olika miljö- och hälsoproblem. Förvaltningen

ska också verka för att sprida kunskap om gällande lagar och förordningar, om den

egna verksamheten och allmänt om olika miljö- och hälsofrågor.

Verksamheten ska bedrivas med väl definierade mål och aktiviteter utifrån

verksamhetsplanen. Miljöförvaltningen ska arbeta förebyggande och ständigt utveckla

och förbättra sin verksamhet genom ökad projektorientering och processinriktning.

Tillsyns-/ kontrollarbetet ska ske med kontinuitet och kännetecknas av kompetens,

effektivitet, engagemang, samverkan och tydlighet.

Miljöförvaltningens personal ska vara utåtriktade och aktiva i sin kommunikation för att

nå ut till verksamhetsutövare och invånare med sitt budskap. Personalen ska upplevas

som professionella, engagerade och tillgängliga. Att arbeta på miljöförvaltningen ska

vara utvecklande, positivt, självständigt, meningsfullt och ge gemenskap.

Tillsynsintervall

Inom miljöskyddsområdet bör tillsynsbesök av B-verksamheter ske varje år, Cverksamheter

vart annat till vart tredje år och U-verksamheter vart femte år.

Inom hälsoskyddsområdet bör tillsynsbesök i förskolor ske vartannat år,

undervisningslokaler och skolor vart tredje år, bassängbad vartannat år,

anmälningspliktiga hygienlokaler och solarier var tredje år. Övriga verksamheter med

ett tillsynsintervall på 3-5 år.

Inom livsmedelsområdet bör kontroll ske två gånger per år hos de verksamheter som

har tilldelats 6 timmars kontrolltid och uppåt och ett besök per år för de som har mellan

3-5 timmars kontrolltid. Mindre verksamheter med en kontrolltid på 2 timmar bör

besökas vart annat år och de med 1 timmes kontrolltid vart tredje år. De väldigt små

och ibland säsongsbetonade verksamheterna (som inte faktureras årlig avgift utan

betalar timavgift för nedlagd kontrolltid) bör besökas vart femte år.

Organisation

Miljönämndens geografiska verksamhetsområde är Habo och Mullsjö kommuner. En

gemensam miljönämnd med nio ledamöter ansvarar för verksamheten. Antalet

tillsvidareanställda årsarbetare är 9,5.

Personal och ansvarsområden

Miljöchef

Annica Malmer (AMA)

Miljöinspektör

Lars-Erik Sidenholm (LES)

Miljöinspektör

Sofia Mancini (SMA)

Miljöinspektör

Ingemar Bergbom (IBE)

Miljöinspektör

Malin Persson (MPE)

Miljöinspektör

Margareta Levin (MLE)

Miljöinspektör

Lena-Stina Wennman (LSW)

Miljöinspektör

Eva Åstrand (EAS)

Miljöinspektör (vik.)

Linn Sundberg (LSU)

Administrativ samordnare

Elisabeth Wigert (EWI)

Assistent

Eva Junvik (EJU)

Miljöinspektörer

7,0

MILJÖNÄMND

9 ledamöter

Miljöchef

1,0

Ansvarar övergripande för verksamheten, personal, budget och

ekonomi, verksamhetsutveckling, strategiskt miljöarbete, fysisk

planering och handläggning av ärenden.

Utföra tillsyn och handlägga ärenden inom områdena hälsoskydd,

badvatten, kommunala skyttar och radon. Arbetar även med planer,

folkhälsofrågor och är systemansvarig för Miljöreda.

Utföra tillsyn och handlägga ärenden inom områdena miljöfarlig

verksamhet, kemiska produkter, vindkraft och skydd av naturen.

Utföra tillsyn och handlägga ärenden inom området miljöfarlig

verksamhet på täkter och avloppsreningsverk, enskilda avlopp,

förorenade områden, biologisk återställning och kalkning.

Utföra tillsyn och handlägga ärenden inom området miljöfarlig

verksamhet, värmepumpar, luftövervakning, PCB, köldmedier och

cisterner.

Utföra kontroll och handlägga ärenden inom området livsmedel,

dricksvatten, smittskydd, tobak samt vara miljönämndens sekreterare.

Utföra kontroll/tillsyn och handlägga ärenden inom området livsmedel

och hälsoskydd samt vedeldning.

Utföra tillsyn och handlägga ärenden inom området miljöskydd på

lantbruk, enskilda avlopp, avfall och renhållning.

Utföra tillsyn och handlägga ärenden inom området miljöfarlig

verksamhet, hälsoskydd och miljöskydd på lantbruk.

Ansvarig för ärenderegistrering, nämndsadministration, materialinköp,

arkiv, webbplatsen och övrig information.

Ansvarig för fakturering och annan ekonomiadministration,

ärenderegistrering, arkiv och bibliotek.

2

Administration

1,5

Styrande dokument

En förteckning över övergripande styrande dokument för Habo kommun finns i bilaga

1. Dessa berör miljönämnden tillsammans med miljönämndens egna styrande

dokument och Mullsjö kommuns styrande dokument som särskilt berör miljönämnden.

Förvaltningen har dokumenterade rutiner, checklistor och mallar som stöd för arbetet.

Blanketter finns tillgängliga på webbplatsen. Den interna kontrollen av verksamheten

finns preciserad i en internkontrollplan.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet och det systematiska säkerhetsarbetet bedrivs

enligt en gemensam särskild plan.

Information

Förvaltningen har som mål att hela tiden förbättra arbetet med den externa

informationen som en del i strategin att arbeta utåtriktat och med god service.

Webbplatsen är en betydelsefull kanal i detta arbete och ska hållas aktuell med viktig

och tillförlitlig information om verksamheten och pågående projekt. Förvaltningen

ordnar informationsträffar inom aktuella områden där man riktar sig till specifika

grupper av verksamhetsutövare. Därutöver gör man särskilda informationsutskick och

tar fram informationsmaterial i olika former.

Kompetensutveckling

Kontinuerlig kompetensutveckling är nödvändig för att upprätthålla en god

kunskapsnivå och verksamhet. Behov och utfall av kompetensutveckling följs upp i

samband med de årliga medarbetarsamtalen.

Miljönämndens mål och aktiviteter 2013

Miljönämndens arbete utgår ifrån synsättet ”att ge största möjliga miljö- och

folkhälsonytta” med utgångspunkt i de av riksdagen antagna 16 nationella

miljökvalitetsmålen och de 11 folkhälsomålen. De nationella miljökvalitetsmålen har

konkretiserats i regionala miljömål för Jönköpings län, se bilaga 2. De 11 nationella

folkhälsomålen finns i bilaga 3.

Nationellt har ett beslut om nya miljökvalitetsmål och etappmål tagits fram. Nya

regionala mål ska beslutas av länsstyrelsen i december 2012. I väntan på dessa beslut

gäller tidigare beslutade mål och delmål. De nya målen kommer att arbetas in i

miljönämndens VP för 2014.

I miljönämndens mål och aktiviteter för 2013 är inte alla miljökvalitetsmål och

folkhälsomål representerade. Anledningen är att alla mål inte berör nämndens

verksamhets- eller ämnesområden. Vissa föreslagna aktiviteter bidrar till flera mål och

redovisas under rubriken ”Verksamheter som berör flera mål”. Förvaltningen arbetar

fortlöpande med att utveckla målstyrningen och att formulera preciserade aktiviteter

som bidrar till att uppfylla målen. Förutom miljö- och folkhälsomålen arbetar man med

målet ”Effektiv och tillförlitlig handläggning, administration och information”.

Prioriterade aktiviteter och utvecklingsområden enligt antagen

budget är:

Miljö- och hälsoskydd

Tillsyn enligt verksamhetsplanen.

Öka verksamhetsutövarnas kunskap och användning av egenkontroll.

Regionala och nationella projekt inom området.

Livsmedel

Kontroll enligt verksamhetsplanen.

Projektinriktad kontroll (PIK).

Nationellt projekt inom området.

Naturvård

Åtgärder i Vätterbäckarna för att främja biologisk återställning.

Kalkning enligt kalkningsplanen.

Mål och aktiviteter i verksamhetsplanen med prioritet 1 genomförs i första hand och

prioritet 2 bör också genomföras under året men i andra hand. Prioritet 3 genomförs i

mån av tid och resurser. Oftast överförs 3:or som inte blivit gjorda till nästa år och får

då en högre prioritet.

Uppföljning

Uppföljning av mål och aktiviteter sker i tertialuppföljningar den 30 april respektive 31

augusti och i bokslutet.

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Begränsad klimatpåverkan – miljökvalitetsmål 1

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Att halten växthusgaser stabiliseras

på en halt lägre än 550 ppm i

atmosfären.

Frisk luft – miljökvalitetsmål 2

Kommunens luftkvalitet ska uppfylla

miljökvalitetsnormerna för luft.

Handlägga anmälningar/ansökningar

om installation av värmepumpar.

Beräknat antal ca 50 st.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Att miljökvalitetsnormerna för luft

ska uppfyllas.

Bra luftkvalitet i våra tätorter.

Bara naturlig försurning – miljökvalitetsmål 3

Delta i länets gemensamma

luftvårdsprogram med provtagningar

och beräkningar.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Att försurningen minskar i utpekade

sjöar och vattendrag, eller minst

bibehålla uppnådd kvalitet.

Giftfri miljö – miljökvalitetsmål 4

Nedfall av försurande ämnen som leder

till försurade sjöar, vattendrag och

marker.

Genomföra kalkning med uppföljning

av sjöar och våtmarker enligt

länsstyrelsens upprättade plan för

2011-2014.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Att halterna av ämnen som

förekommer naturligt i miljön är nära

bakgrundsnivåerna och att halterna

av naturfrämmande ämnen i miljön

bör vara nära noll.

Förebygga och upptäcka föroreningar.

Övervaka att efterbehandling av

förorenad mark vid behov genomförs

av verksamhetsutövaren.

Handlägga avveckling/nedläggning

av miljöfarlig verksamhet enligt

miljöbalken.

- 5 -

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Löpande 1 MPE

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

2013 1 MPE

Prioritet

(1-3)

2013-2014 1 IBE

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Löpande 1 IBE, SMA,

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Giftfri miljö – miljökvalitetsmål 4, forts.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Se ovan. Minimera miljöskada, ex. av utsläpp.

Se ovan. Se ovan.

Se ovan.

Se ovan. Se ovan.

Se ovan.

Ingen förorening av känslig mark och

vatten p.g.a. utsläpp av kemiska

produkter (bränsle mm).

Kontrollera att kemiska

bekämpningsmedel används på ett

betryggande sätt.

Öka kunskapen om REACH hos

Verksamhetsutövare (VU).

Förebygga läckage av PCB till mark,

luft och vatten.

Ingen förorening av kemikalier till

vatten. Kontrollera att utsläppsvillkor i

tillstånd följs.

Minska utsläpp av föroreningar till

vatten från fordonstvättar

Minimera mängden avfall och farligt

avfall och hantera avfallet på ett

korrekt sätt.

Utryckning vid miljöolyckor

(uppringning av Räddningstjänsten).

Upprätta rutin för handläggning av

miljöolyckor.

Handlägga information om

installation av cisterner.

Uppskattat antal 1 st.

Handlägga intyg om cisterner som

tagits ur bruk. Uppskattat antal 10 st.

Handlägga ärenden och hantera

information rörande spridning av

kemiska bekämpningsmedel.

Delta i Kemikalieinspektionens

projekt om REACH genom inspektion

hos ca 12 mekaniska verkstäder och

ytbehandlare.

Slutföra handläggning av PCB

inventeringen. Cirka 5 ärenden.

Handlägga analysrapporter från

verksamheters kontroll av utsläpp till

vatten.

Arbeta för att utsläppsmålen i

fordonstvättspolicyn uppnås.

Inventering, information om policyn

och tillsyn hos fordonstvättar.

Inventera företag med miljöfarlig

verksamhet (i första hand U-objekt).

Tillsyn och information med inriktning

på avfall och farligt avfall.

- 6 -

Prioritet

(1-3)

Löpande 1 Alla

Våren 2013 1 IBE

Ansvarig

Löpande 1 MPE

Löpande 3 MPE

Löpande 1 EAS

Våren 2013 1 LSU

2013 2 MPE

Löpande 2 SMA

2013-2018 1 IBE, MPE

2013 3 LES, LSU

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Giftfri miljö – miljökvalitetsmål 4, forts.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

På sikt bör alla verksamheter

upphöra med användningen av

kemikalier som klassas som

utfasnings- eller riskminskningsämnen

enligt Kemikalieinspektionens

PRIO-databas.

Senast år 2010 ska undersökning av

och/eller åtgärder ha påbörjats för

50 % av de förorenade områden som

klassats som riskklass 2. Delmålet

fortsätter att gälla efter 2010.

Se ovan.

Minska användningen av utfasnings-

eller riskminskningsämnen i Cverksamheter.

Identifiera och åtgärda förorening.

Stöd för handläggning vid förorenad

områden och vid nedläggning av

verksamheter. Ge bra information.

Skyddande ozonskikt – miljökvalitetsmål 5

Kontrollera utfasnings- och

riskminskningsämnen vid tillsyn av

egenkontrollen samt skriva in

kontrollen i beslut.

Förelägga om Mifo fas 1 undersökningar,

samt uppföljning för ev.

behov av Mifo fas 2. Gäller 9

pågående verksamheter.

Ta fram beslutsmallar, blanketter och

informationsmaterial. Uppdatera

webbplats om förorenad mark

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

År 2010 ska utsläpp av

ozonnedbrytande ämnen till

största delen ha upphört. Delmålet

fortsätter att gälla efter 2010.

Se ovan

Övervaka att företagens kontroll av

köldmedium har genomförts, att

kontrollen har skett på rätt sätt och att

anläggningarna uppfyller gällande krav.

Upprätthålla kunskapen om

verksamheters köldmedier.

Handlägga årligt återkommande

köldmedierapporter, ca 50 st.

Skapa register i miljöreda om

köldmedieaggregat för att kunna ta

fram årsrapport till naturvårdsverket.

- 7 -

Prioritet

(1-3)

2013 1

Våren 2013 1 IBE

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

MPE, SMA,

IBE

Ansvarig

Löpande 2 MPE

Våren 2013 1 MPE

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Säker strålmiljö – miljökvalitetsmål 6

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Att stråldoser begränsas så långt

det är möjligt.

Att mäta bakgrundsstrålning så att

det finns referensvärden inför ett

eventuellt utsläpp av radioaktiva

ämnen (à la Tjernobyl).

Ingen övergödning – miljökvalitetsmål 7

Mäta bakgrundsstrålning vid 4

provplatser i Habo kommun och 4 i

Mullsjö kommun (radiakmätning).

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Fram till år 2010 ska transport av

fosforföreningar till sjöar och

vattendrag ha minskat från 1991-

1995 års nivå (medel). Senast år

2010 ska vattenburen transport av

kväve per huvudavrinningsområde i

länet ha minskat med 15 % från

1993-97 års nivå (medel). Delmålet

fortsätter att gälla efter 2010.

Se ovan.

Enskilda avlopp ska inte medföra

negativ miljöpåverkan på

omgivningen.

Genomföra avloppsprojektet med

syfte att fastighetsägarna åtgärdar

undermåliga enskilda avloppsanläggningar.

Upprätthålla kunskapen om tidigare

inventerade avloppsanläggningar

Upprätthålla kunskapen om tidigare

inventerade avloppsanläggningar

Underlätta ärendehanteringen av

handläggningen av

avloppsansökningar

Kommunala reningsverk ska inte

medföra negativ miljöpåverkan på

omgivningen.

Handlägga ansökningar om tillstånd för

nya enskilda avloppsanläggningar och

anmälningar om ändringar av enskilda

avloppsanläggningar. Uppskattat antal

10 st.

Arbeta vidare med avloppsprojektet.

Fortsättning på etapp 2, utskick och

uppföljning av de som sökt tillstånd samt

förelägganden. Beräknat antal

tillståndsbeslut under 2013 är 100 st.

Genomgång och uppföljning av tidigare

inventerade avlopp (antal ca 450 st).

Genomgång av enkätinventeringen av

fastigheter med torra avloppslösningar/BDT

(antal ca 250 st).

Revidera beslutsmallar samt se över

befintliga blanketter, informationsmaterial,

webbplats och länkar

Följa upp egenkontrollen på de

kommunala reningsverken i Habo och

Mullsjö 6 st.

- 8 -

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

2 gånger 2013 2 SMA

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Löpande 1 EAS, IBE

2013 1 EAS, IBE

2013-2015 2 IBE, EAS

2013 2 IBE, EAS

2013 1 IBE

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Levande sjöar och vattendrag – miljökvalitetsmål 8

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Att biologisk mångfald återskapas

och bevaras i sjöar och vattendrag.

Uppnå en ökad fiskreproduktion i

Vätterbäckarna. Till och med 2010

ska andelen Öring som når Vättern

öka med 30 % och med 75 % till och

med 2020. Basår är 2007. Delmålet

fortsätter att gälla efter 2010.

Se ovan.

Sjöar och vattendrag har god

ytvattenstatus med avseende på

artsammansättning och kemiska och

fysikaliska förhållanden enligt EG:s

ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).

Genomföra åtgärder för att återskapa

vandringsvägar och öka reproduktionsmöjligheten

för öring, flodnejonöga,

flodpärlmussla m.fl. i Vätterbäckarna

Knipån, Hornån, Svedån, Hökesån,

Rödån och Krikån.

Öka kunskapen om Vättern och dess

tillflöden samt visa åtgärder som gjorts

i Vätterbäckarna i Habo kommun.

Påverka samhällsplaneringen för

Vätterns bästa. Samordna och

utvärdera undersökningar. Initiera

konkreta åtgärder, t ex driva projekt.

Sprida information om Vättern, bl. a.

genom rapporter, leda konferenser

m.m.

Grundvatten av god kvalitet – miljökvalitetsmål 9

Arbeta efter länsstyrelsens

åtgärdsplan för biologisk återställning

i Vätterbäckarna.

Arrangera Öringens dag i Habo

kommun tillsammans med

Länsstyrelsen.

Arbeta som styrelseledamot i

Vätternvårdsförbundet och i

arbetsutskottet för Vätterbäckarna.

Förbundet ansvarar bl. a. för

miljöövervakningen i sjön och

informationsspridning.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Grundvattnet ska ge en säker och

hållbar dricksvattenförsörjning.

Samtliga kommunala vattenverk ska

leverera dricksvatten av godkänd

kvalitet.

Dricksvattenkvaliteten ska vara

godkänd från enskilda vattentäkter.

Egenkontroll med provtagningar ska

utföras av personalen på vattenverken.

Distribuera provtagningsmaterial och

ordna frakten till laboratorium.

Bevaka och följa upp resultat från

provtagningar. Se till att

egenkontrollen följs och

revideras.

Bevaka och följa upp resultat från

dricksvattenprovtagningar samt ge

råd och information. Ca 50

provtagningar per år.

- 9 -

Prioritet

(1-3)

2013 1 IBE

Ansvarig

Oktober 2013 1 IBE, AMA

Löpande 1 IBE

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Löpande 1 MLE, LSW

Löpande 1 MLE, LSW

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Grundvatten av god kvalitet – miljökvalitetsmål 9, forts.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Att skydda grundvattnet i

kommunerna.

Senast år 2009 ska

vattenförsörjningsplaner med

vattenskyddsområden och

skyddsbestämmelser ha upprättats

för alla allmänna och större enskilda

ytvattentäkter. Delmålet fortsätter

gälla efter 2009.

Dricksvattenkvaliteten ska vara av

god kvalitet hos livsmedelsproducerande

verksamheter med

enskild vattentäkt.

Skydd för grundvatten.

God bebyggd miljö – miljökvalitetsmål 15

Säkerställa dricksvattenkvaliteten för

Vättern.

Egenkontroll med provtagningar ska

utföras av verksamheterna.

Anvisa plats för nedgrävning av häst.

Ca 5-10st per år.

Medverka i framtagande av det

kommungemensamma

vattenskyddsområdet för Vättern.

Fastställa provtagningspunkter och

provtagningsfrekvens för

verksamheterna (22 st). Inventering

är gjord under 2012.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Bra placering av vindkraftverk.

Utveckla en långsiktig hållbar

bebyggelsestruktur.

Se ovan. Se ovan.

Bra och effektiv handläggning av

vindkraftverk.

Påverka planer i tidiga skeden så att

miljö- och hälsoaspekter ingår i

planarbetet redan från start.

Handlägga remisser om tillstånd och

anmälningar av vindkraftsanläggningar.

Svara på planremisser från

byggnadsnämnderna, 5-20 st.

Delta i den fysiska planeringen, bl.a.

vid plansamråd i Habo och Mullsjö,

4-6 st/år och kommun och

plankommittéer i Mullsjö, ca 4 st/år.

Anordna och genomföra presidieträffar

mellan byggnadsnämnden och

miljönämnden i Habo tillsammans

med byggkontoret.

- 10 -

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Löpande 1 MLE, IBE,

Löpande 3 IBE

Våren-

Sommaren

2013

1 MLE, LSW

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Löpande 1 SMA

Löpande 1 AMA, LES

2 gånger per

år, vår och

höst.

1 AMA, MLE

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

God bebyggd miljö – miljökvalitetsmål 15, forts.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Förebygga olägenheter för

människors hälsa och för miljön.

Se ovan.

Förebygga olägenheter för

människors hälsa och för miljön.

Se ovan.

Se ovan. Se ovan.

Skolor och förskolor ska ha en bra

inomhusmiljö.

Boende i lokaler för vård eller

annat omhändertagande (så som

behandlingshem) ska ha god

boendemiljö och dricksvatten av

god kvalitet.

Undvika hälsorisker och öka

säkerheten kring behandling på

anmälningspliktiga verksamheter.

Utomhusbad ska ha god

vattenkvalitet.

Bassängbad ska ha god

vattenkvalitet.

Minska skadedjurs påverkan på

människors hälsa.

Minska avfallsmängder,

transporter och olägenheter.

Sammanställa projektrapport och

återkoppla.

Inventera och genomföra tillsyn på lokaler

för vård och annat omhändertagande, ca

15 st.

Göra tillsynsbesök på anmälningspliktiga

hygienlokaler så som fotvård (4 st).

Provta alla kommunala utomhusbad med

syfte att de ska uppfylla EU-norm (7 st).

Göra tillsynsbesök hos

verksamhetsutövarna med inriktning på

egenkontroll och provtagning (4 st).

Köpa avskjutning av skadedjur vid behov

av de kommunala skyttarna.

Handlägga ansökningar om förlängt

slamtömnings- och latrinhämtnings

intervall, ca.10 st.

Handlägga anmälningar om kompostering

av hushållsavfall, ca 2 st.

Handlägg anmälningar om torra

avloppslösningar, ca 2 st.

Handlägga dispensansökningar för

sophämtning, slamtömning och

latrinhämtning (ca 15 st).

Medverka i arbetet med framtagande av

en avfallsplan med renhållningsordning i

Mullsjö kommun.

- 11 -

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Våren 2013 1 LES, LSW

Våren -

sommar 2013

3 LES, LSU

Hösten 2013 1 LSW

Före och

under

badsäsong

1 LES

Hösten 2013 1 LES

Löpande 1 LES

Löpande 1 EAS

Löpande 1 EAS, AMA

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

God bebyggd miljö – miljökvalitetsmål 15, forts.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Att kartlägga och säkerställa att

radonhalten i bostäder och offentliga

lokaler är lägre än 200 Bq/m 3 .

Se ovan.

Radonhalten i dricksvattnen från alla

enskilda brunnar och andra dricksvattentäkter

ska vara lägre än

1 000 Bq/l och på sikt inte överstiga

500 Bq/l.

Se ovan

Se ovan.

Öka kunskapen om var det

förekommer höga radonvärden så

att de kan åtgärdas.

Öka kunskapen om var det

förekommer höga radonvärden så

att de kan åtgärdas.

Underlag för att bedöma enskilda

dricksvattenbrunnars radonstatus.

Öka kunskapen om var det

förekommer höga radonvärden i

dricksvatten.

Skräpigt i naturen och risk för

utsläpp av miljöfarliga ämnen.

Gott skydd mot smittspridning – Folkhälsomål 7

Följa upp uppmätt höga radonhalter och

förmedling av inkomna beställningar av

mätdosor. Radonhalter i flerbostadshus

ingår i tillsynsprojekt om egenkontroll.

Sammanställa gjorda

markradonmätningar.

Erbjuda radonprovtagning vid

vattenanalys i enskild vattentäkt med

djupborrad brunn. Informationssatsning

för enskilda fastighetsägare med

djupborrad brunn.

Sammanställa radonprovtagningar i

djupborrade brunnar som gjorts via

miljöförvaltningen.

Förmedla nedskräpningsärenden till

tekniska kontoren som ansvarar för att

åtgärder vidtas. Handlägga ärenden där

farligt avfall är inblandat.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Förhindra smittspridning av

allmänfarliga sjukdomar.

Att allmänfarliga sjukdomar sprids

genom smitta.

Bevaka, följa händelseförlopp och vid

behov utreda vid anmälningar om

smittfarliga sjukdomar och zoonoser.

- 12 -

Mätsäsongen

oktober-april

Prioritet

(1-3)

1 LES

Hösten 2013 3 LES

Ansvarig

Våren 2013 1 MLE, LES

Våren 2013 2 MLE, LES

Löpande 3

Prioritet

(1-3)

Alla, EAS, IBE,

MPE, SMA vid

farligt avfall.

Ansvarig

Löpande 1 MLE, LSW

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Goda matvanor och säkra livsmedel – Folkhälsomål 10

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Säker hygien- och livsmedelshantering

hos livsmedelsföretagen.

Se ovan.

Se ovan. Se ovan.

Klagomål på livsmedelsanläggningar.

Livsmedelslagstiftningen enligt EUdirektiven

ska uppfyllas.

Utreda eventuella problem med

anledning av klagomål på

livsmedelsanläggningar.

Genomföra länets PIK-projekt om

kontroll av förpackningsmaterial.

Registrera nya verksamheter och

registrering vid ägarbyte, ca 20 st.

Rådgivning och information.

Kontrollera anläggningar som

tilldelats kontrolltid 6 timmar och

uppåt (ca 33st).

Ett andra kontrollbesök för

provtagning på anläggningar som

tilldelats kontrolltid 6 timmar och

uppåt (ca 33st).

Kontrollera anläggningar som

tilldelats kontrolltid mellan 3-5 timmar

(ca 42st).

Kontrollera 50 % av de anläggningar

som tilldelats kontrolltid 2 timmar (ca

15st).

Kontrollera en tredjedel av de

anläggningar som tilldelats kontrolltid

1 timme (ca 5 st).

Genomföra gemensamma

kontrollbesök för att få likvärdiga

bedömningar. (Fyra stycken, två i

varje kommun.)

- 13 -

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Löpande 1 MLE, LSW

Sommaren –

Hösten 2013

2 MLE, LSW

Löpande 1 MLE, LSW

Våren 2013 1 MLE, LSW

Hösten 2013 2 MLE, LSW

2013 1 MLE, LSW

2013 2 MLE, LSW

2013 3 MLE, LSW

2013 1 MLE, LSW

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Goda matvanor och säkra livsmedel – Folkhälsomål 10, forts.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Rapportering till EU-kommissionen

via Livsmedelsverket

Kontrollen ska finansieras med

avgifter.

Samverkan mellan Livsmedelsverket,

Länsstyrelsen och kommunerna

Verksamheter som berör flera mål

Redovisning av miljönämndens kontroll

och resurser på livsmedelsområdet till

Livsmedelsverket.

Anpassa anläggningars inklassning

utifrån kontrollresultat.

Rapportera in poster enligt

Livsmedelsverkets mall.

- 14 -

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Januari 2013 1 MLE, LSW

Göra erfarenhetsklassningar utifrån

kontrollresultat vid den årliga kontrollen Hösten 2013

(160st).

1 MLE, LSW

Likvärdiga kontroller Arrangera länsmöte (PIK). Hösten 2013 1 MLE, LSW

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Att minska miljöpåverkan och

olägenheten för människors hälsa

och för miljön.

Se ovan.

Se ovan. Se ovan.

Olägenheten för människors hälsa och

miljö ska minska.

Kontrollera miljöpåverkan från

lantbruken.

Handlägga klagomål, t.ex.

vedeldning, buller, inomhusmiljö,

katter, hundar och fåglar.

Genomföra tillsyn av hästgårdar

(ca 30 st).

Inventera lantbruk och upprätta en

tillsynsplan för lantbruk.

Handlägga anmälningsärenden och

anmälan om ändring av miljöfarlig

verksamhet och hälsoskydd enligt

miljöbalken.

Prioritet

(1-3)

Löpande 1

2013 1 LSU

2013 1 EAS

Löpande 1

Ansvarig

IBE, EAS,

SMA, LES,

MPE, LSW,

LSU

SMA, MPE,

IBE, EAS,

LES, LSW

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Verksamheter som berör flera mål, forts.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Se ovan.

Tillsynsprojekt Egenkontroll för företag

med miljöfarlig verksamhet med

inriktning att verksamhetsutövarna ska

ha en godkänd egenkontroll (krav

enligt egenkontrollförordningen).

Se ovan. Sammanställa egenkontrollprojektet

Se ovan.

Att ha aktuella lokala föreskrifter.

Kontrollera miljöpåverkan och

utsläppsmängder från verksamheter.

Bevaka och påverka i olika frågor som

berör miljönämndens ansvarsområde.

Samarbeta med kommunerna i länet

kring miljö- och hälsoskyddsfrågor.

Samarbeta med kommunerna i länet

kring miljöfrågor.

Samarbeta med kommunerna i länet

kring verksamhets-, utvecklings-, och

samsynsfrågor.

Uppdatera lokala föreskrifter enlig

miljöbalken

Slutföra egenkontrollprojektet med

återstående besök.

Skriva slutrapport om

egenkontrollprojektet.

Granska miljörapporter från Bverksamheter,

2 st.

Svara på remisser från andra

myndigheter och organisationer.

Samverka genom

Miljösamverkan f. i utbildnings-, och

samsynsfrågor.

Delta i Höglandsgruppens samarbete

inom miljöskydd.

Delta i miljöchefsträffarna i länet och

på höglandet.

Revidera och ta fram beslutsunderlag

för lokala hälsoskyddsföreskrifter.

- 15 -

2013

Prioritet

(1-3)

1

Ansvarig

SMA, MPE,

IBE

2013 3 MPE, SMA

Våren 2013 1 SMA

Löpande 2

Löpande 2 SMA

Ca 3 st träffar

per år.

2 AMA

Våren 2013 1 LES

AMA, MPE,

IBE, EAS,

SMA, MLE,

LES, LSW

SMA, MPE,

IBE, EAS,

AMA, LES,

LSW

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Effektiv och tillförlitlig handläggning, administration och information

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Registrera och handlägga alla

ärenden så snabbt och tillförlitligt

som möjligt.

Se ovan.

En effektiv och enhetlig hantering i

MiljöReda.

Likvärdig administration inom

kommunen ger effektivare arbetssätt.

Att få en tydligare och smidigare

projekthantering.

Ge ett administrativt stöd.

Att uppfylla medborgarnas, företagens

och verksamhetsutövarnas krav på

ärendehantering utifrån gällande

lagstiftning.

Effektivt och modernt handläggarstöd i

form av EDP Vision.

Samordning och utveckling av

ärendehanteringsprogrammet

Miljöreda för effektivare och

enhetligare hantering.

Att uppfylla medborgarnas, företagens

och verksamhetsutövarnas krav på

effektiv och tillförlitlig administration

utifrån gällande lagstiftning.

Att ha kontroll och kvalitet i våra egna

projekt, för bättre planering,

genomförande och uppföljning.

Att ge ett administrativt stöd till

miljönämndens arbete.

Se ovan. Att ge ett administrativt stöd.

Se ovan.

Att ge ett administrativt stöd och

underlätta handläggningen för

invånare och verksamhetsutövare.

- 16 -

Prioritet

(1-3)

Registrera inkommande handlingar. Dagligen 1

Förbereda konvertering till EDP

Vision.

Utveckla MiljöReda utifrån

förvaltningens behov.

Delta i AUG-möten (Administrativ

Utvecklings Grupp i Habo kommun)

Ta fram en rutin och mall för hur

projekt ska planeras, genomföras

och redovisas, samt registreras i

MiljöReda.

Kopiering, utskick, expediering,

arkivering m.m.

Rådgivning och hjälp i olika

administrativa och datatekniska

frågor. Protokollskrivning,

dokumentutformning m.m.

Revidera blanketter, mallar och

verksamhetsinformation.

2013-2014 1

Möte en gång

per månad

eller vid

behov.

2

2-3 gånger/år 2

Ansvarig

EWI, EJU,

AMA

LES, EWI,

AMA

LES, EWI,

EJU.

EWI, EJU,

MLE

Våren 2013 1 EWI, AMA

Månadsvis i

samband med

möten.

1 EWI, MLE

Löpande 1 EWI, EJU

Löpande 2 Alla

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Effektiv och tillförlitlig handläggning, administration och information, forts.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Hålla budget och upprätthålla en

tillförlitlig och effektiv

ekonomihantering.

Se ovan. Se ovan.

Upprätthålla en god

personaladministration.

Se ovan. Se ovan.

Upprätthålla ordning av handlingar

enligt fastställd dokumenthanteringsplan

med arkivförteckning.

Se ovan. Se ovan.

Skapa och upprätthålla en aktuell och

tillförlitlig informationsspridning.

Skapa och upprätthålla en aktuell,

tillförlitlig och innehållsrik webbplats.

Effektiv och kvalitetssäkrad

ekonomihantering.

Att rapportera till personalavdelningen

om olika personalhändelser.

Att kunna hitta de handlingar man

behöver för handläggningen.

Olika intressenters behov av

information om miljöförvaltningens

verksamhet och ämnesområde.

Underlätta ärendehanteringen.

Att förse invånare, företagare och

verksamhetsutövare med information

för att underlätta ärendehantering och

minska antalet klagomål.

Upprätta och redovisa ram- och

budgetförslag, tertialuppföljningar

och bokslut.

Fakturera avgifter genom MiljöReda

och Agresso.

Granska, kontera och attestera

inkommande fakturor med hjälp av

ekonomisystemet.

- 17 -

Enligt särskild

plan från

ekonomi-

kontoret.

Timavgifter

löpande

Årliga avgifter

senast i april.

Prioritet

(1-3)

Löpande 1

Ansvarig

1 AMA

1 EJU, AMA

Rapportera i personalsystemet. Löpande 1 Alla

Kontrollera tidrapporter, hantera

frånvaro m.m. i personalsystemet.

Avsluta ärenden och lägga

handlingarna i arkivet.

Gallra och ta ut handlingar för åren

2005-2009 för arkivering i

centralarkiv. Börja med handlingar

under allmänna sökbegrepp.

Revidera dokumenthanteringsplanen

och fastställa ny arkivrutin.

Sprida information utifrån aktuellt

behov. Informationsträffar, utskick,

annonser och inbjudningar.

Bevaka och uppdatera webbplatsen

kontinuerligt vid behov. Eventuellt

hjälpa till att skapa en ny webbplats

för Habo kommun.

Månadsvis/löp

ande.

1 AMA

Löpande 1 Alla

Granskare/

attestant enligt

attestantförteckning

2013-2014 3 EWI, EJU

Januari 2013 1 EWI, AMA

Löpande 2 Alla

Löpande 1 Alla

MÅL OCH AKTIVITETER 2013

Effektiv och tillförlitlig handläggning, administration och information, forts.

Delmål Behov (problem) Aktivitet (vad & hur) När

Se ovan. Se ovan.

Att skapa en god, effektiv och

resultatinriktad verksamhet.

Se ovan.

Att skapa en god och effektiv

arbetsmiljö.

Delge information, beslut och diskutera

aktuella frågor samt samordning av

verksamheten .

Att ha kontroll över verksamheten och

dess rutiner.

Uppfylla kraven i lagstiftningen på en

aktuell behovsutredning och

verksamhetsplan.

Följa upp hur vi använder vår tid i

förhållande till behovet.

Att ha kontroll över verksamheten och

dess rutiner.

Bedriva systematiskt

arbetsmiljöarbete.

Utveckla frågor och svar på

webbplatsen.

Genomföra samverkansmöten och

ämnesmöten inom förvaltningen.

Genomföra internkontrollundersökningar

enligt antagen

internkontrollplan för 2013-2014.

Uppdatera behovsutredningen och

verksamhetsplanen årligen.

Genomföra daglig tidsredovisning i

MiljöReda utifrån behovsutredningen

och göra en årlig uppföljning.

Revidera befintliga rutiner och

upprätta nya där det behövs.

Genomföra åtgärder enligt

handlingsplanen i det systematiska

arbetsmiljöarbetet för 2013-2015.

- 18 -

Prioritet

(1-3)

Ansvarig

Våren 2012 2 EWI m.fl.

Var tredje

resp. var fjärde

vecka

1 Alla

2013-2014 1 AMA

Hösten 2013 1 AMA

Löpande +

uppföljning i

januari

1 Alla

Löpande 2 Alla

2013 1 Alla

Bilaga 1 – Habo kommuns övergripande styrdokument/policydokument

Nr Dokument Finns på Upprättat år Beslut

1 Arkivreglemente Klk, Fc och intranät 2003 Kf § 11

2

Attestreglemente – reglemente för

ekonomiska transaktioner

3 Brandskyddspolicy

Klk, Fc och intranät 2012 Kf § 109

Klk, räddningstjänsten och

intranät

2005 Kf § 19

4 Drogpolitiskt program Klk och intranät 2009 KF § 3

5 Energi- och klimatstrategi Klk och webbplats 2009 Kf § 39

6

Extraordinära händelser –

plan- och handlingsprogram

Klk, Fc och intranät 2007 Kf § 68

7 Handikappolitisk policy Klk, Kfr och webbplats 2005 Kf § 67

8

9

Hälsoskydd – Lokala föreskrifter

för att skydda människors liv och

hälsa i Habo och Mullsjö

kommuner

Intern kontroll - övergripande

reglemente för intern kontroll

Klk, miljöförvaltningen

(Jönk. läns författningssamling

- 06 FS 2995:102)

och webbplats

2005 Kf § 47

Klk och Fc 2002 Kf § 50

10 Intraprenader -policy Klk, Fc och intranät 2007 Kf § 108

11

IT-styrdokument för IT i Habo

kommun

Klk och intranät 2006 Kf § 63

12 Kostpolicy Intranät 2011 Kf § 3

13 Miljöprogram Klk och webbplats 2009 Kf § 39

14

15

Handlingsprogram trygghet och

säkerhet 2012-2014

Personalpolitiskt program vari

ingår följande:

- Alkohol- och drogpolicy

- Arbetsmiljöpolicy

- Arbetsskador

- Bisyssla

- Chefsdokument

- Ersättning för extraordinär

insats

- Friskvårdspolicy

- Förslagsverksamhet

- Handlingsplan för

diskriminering

- Hot och våld

- Kompetensutveckling

Klk och Fc, intranät 2012

Kf § 73

Fc, pers.avd och Klk 2007 Kf § 1

- Lönepolitiskt program

- Minnesgåva

- Pensionspolicy

- Personalförsörjning

- Policy för kränkande

särbehandling

- Regler för uppvaktning

- Rehabpolicy o riktlinjer

- Resepolicy

- Samverkan

- Trafiksäkerhetspolicy

2007

2008

2009

2011

Kf § 1

Kf § 14

Kf § 54

Kf § 63

Kf § 123

PU § 39

16 Sponsring, policy/riktlinjer Klk, Fc och intranät 2003 Kf § 15

17 Städpolicy för Habo kommun Klk, Tk, miljö och intranät 2003 Kf § 77

18 Upphandlingspolicy Klk 2008 Kf § 102

19 Webbpolicy Klk, Fc och intranät 2009 Kf § 4

20

Översiktsplan/Framtidsplan för

Habo kommun

Bn och Klk, webb 2006 Kf § 2

21 Framtidsplan Habo tätort Bn, webb 2011 Kf § 6

Förkortningar

Klk = kommunkansli Tk = Tekniska kontoret Bn = Byggnadsnämnden

Kfr = Kommunala funktionshindrades råd Fc = förvaltningschefer

Habo kommuns övriga styrande dokument som berör miljönämnden

Dokument Upprättat år Beslut

Avfallsplan och renhållningsordning – föreskrifter för avfallshantering för

Habo kommun

Mullsjö kommuns styrande dokument som särskilt berör miljönämnden

2011 Kf § 109

Dokument Upprättat år Beslut

Avfallsplan med renhållningsordning för Mullsjö kommun 2005 Kf § 24

Mullsjö kommun in i 2000-talet 2000 Kf § 4

Översiktsplan 2002 Kf § 46

Energi- och klimatstrategi 2009 § 29

Habo och Mullsjö kommuners gemensamma styrande dokument

som berör miljönämnden

Dokument Upprättat år Beslut

Miljöprogram för Habo och Mullsjö kommuner 2009 Kf § 39

Kf § 28

Vindkraftspolicy för Habo och Mullsjö kommuner 2008 Kf § 2

Kf § 173

Miljönämndens egna styrande dokument

Dokument Upprättat år Beslut

Delegationsordning 2012 Mn § 18

Handlingsplan för det systematiska arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet

2013-2014

2012 Mn §

Internkontrollplan 2013-2014 2012 Mn §

Reglemente 2011 Kf § 28

Kf § 15

Dokumenthanteringsplan 2009 Mn § 19

Taxa för miljönämndens verksamhet 2009 Kf § 79

Kf § 155

Behovsutredning 2013 2012 Mn §

Miljömål för Jönköpings län

gällande från och med 2006-11-21

Innehållsförteckning

Begränsad klimatpåverkan............................................................................................ 1

Frisk luft .......................................................................................................................... 2

Bara naturlig försurning................................................................................................ 4

Giftfri miljö ..................................................................................................................... 5

Skyddande ozonskikt...................................................................................................... 8

Säker strålmiljö............................................................................................................... 8

Ingen övergödning .......................................................................................................... 9

Levande sjöar och vattendrag ..................................................................................... 10

Grundvatten av god kvalitet ........................................................................................ 12

Myllrande våtmarker ................................................................................................... 13

Levande skogar ............................................................................................................. 14

Ett rikt odlingslandskap............................................................................................... 16

God bebyggd miljö........................................................................................................ 18

Ett rikt växt- och djurliv .............................................................................................. 21

Begränsad klimatpåverkan

Nationella miljökvalitetsmålet

Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s

ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som

innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt.

Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden

bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte

äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan

uppnås.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär på lång sikt

a. Halten växthusgaser ska stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären.

b. År 2050 ska utsläppen vara lägre än 4 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för

att därefter minska ytterligare.

Mål på medellång sikt

År 2020 ska utsläppen i Jönköpings län vara minst 25 procent lägre än år 1990.

Delmål

1. Utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst

10 % lägre än utsläppen år 1990.

Kommentar till målen

De sex växthusgaser som omfattas av målen är koldioxid (CO2), dikväveoxid (lustgas, N2O),

metan (CH4), fluorkolväten (HFC), flourkarboner (FC) och svavelhexaflourid (SF6).

Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt

Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner.

Enheten koldioxidekvivalenter används för att jämföra de olika växthusgasernas

klimatpåverkan. Med omräkningsfaktorer kan utsläppen av de olika gaserna räknas om till ett

värde som motsvarar utsläpp av koldioxid. IPCC är FN:s expertpanel för klimatfrågor.

Delmålet ska uppnås utan kompensation för kolsänkor (det vill säga koldioxidupptag av skog)

eller flexibla mekanismer (t.ex. handel med utsläppsrätter).

Även de ozonnedbrytande gaserna CFC och HCFC har klimatpåverkan, men dessa behandlas

under miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt.

Frisk luft

Nationella miljökvalitetsmålet

Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och

kulturvärden inte skadas.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för

skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål.

Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma.

Förorening Halt som inte bör

överskridas (µg/m 3 )

Medelvärdestid

Bensen 1 År

Bens(a)pyren 0,0001 År

Eten 1 År

Formaldehyd 10 Timme

Partiklar

12 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010.

Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

6. Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak

underskridas år 2015.

Bara naturlig försurning

Nationella miljökvalitetsmålet

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall

underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av

försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt

material eller kulturföremål och byggnader.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen

för mark och vatten.

b. Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan,

arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras.

c. Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att

skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet.

Delmål

1. År 2010 ska

• Högst 2 % av arealen sjöar per huvudavrinningsområde vara försurade på grund av

mänsklig påverkan. I målet inräknas sjöar större än 1 hektar (de stora länsgemensamma

sjöarna Vättern, Bolmen och Sommen ej inräknade).

• Högst 10 % av antalet sjöar i länet vara försurade på grund av mänsklig påverkan.

I målet inräknas sjöar större än 1 hektar.

• Högst 15 % av sträckan rinnande vatten i länet per huvudavrinningsområde vara

försurad på grund av mänsklig påverkan.

Kommentar till delmål 1

Målet avser försurning orsakad av människan. Vid uppföljning av målet inräknas sjöar och

vattendrag där buffertförmågan (alkaliniteten) är minst 25 % lägre än den beräknade naturliga

nivån eller där biologiska skador av försurning dokumenterats.

2. Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden

som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.

3. År 2010 ska utsläppen i länet av svaveldioxid till luft ha minskat med

40 % från 1994 års nivå.

4. År 2010 ska utsläppen i Jönköpings län av kväveoxider till luft ha minskat till

ca 5 400 ton.

5. Senast år 2015 ska pH-värdena i länets åkermark inte understiga 6,0. Delmålet gäller

den mer intensivt brukade åkermarken.

Giftfri miljö

Nationella miljökvalitetsmålet

Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller

utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den

biologiska mångfalden.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära bakgrundsnivåerna.

b. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll och deras påverkan på

ekosystemen försumbar.

c. All fisk i Sveriges hav, sjöar och vattendrag är tjänlig som människoföda med avseende

på innehållet av naturfrämmande ämnen.

d. Den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt

farliga ämnen är nära noll och för övriga kemiska ämnen inte skadlig för människor.

e. Förorenade områden är undersökta och vid behov åtgärdade.

Delmål

1. Senast år 2010 ska det finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda

eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i

högre volymer och för övriga ämnen som t ex efter inledande översiktliga tester bedöms

som särskilt farliga ska uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010.

Samma krav på uppgifter ska då gälla för såväl nya som existerande ämnen. Senast år

2020 skall det även finnas uppgifter om egenskaperna hos de mest betydande oavsiktligt

bildade och utvunna kemiska ämnena.

2. Senast år 2010 ska varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga

ämnen som ingår.

3. I fråga om utfasning av farliga ämnen ska följande gälla. Nyproducerade varor skall så

långt det är möjligt vara fria från:

– nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen

som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt

kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007,

– övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen,

samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år

2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet,

– övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och

bly, senast år 2010.

Dessa ämnen skall inte heller användas i produktionsprocesser om inte företaget kan visa

att hälsa och miljö inte kan komma till skada. Redan befintliga varor, som innehåller

ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras

på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön. Spridning via luft och vatten till

Sverige av ämnen som omfattas av delmålet skall minska fortlöpande. Delmålet omfattar

ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet omfattar även

ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildas

oavsiktligt.

4. Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska

fortlöpande fram till 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda

myndigheter. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen

som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av

delmål 3.

5. Senast vid utgången av år 2009 ska de misstänkt förorenade områdena i Jönköpings län

som härrör från avslutad verksamhet ha inventerats och riskklassats enligt MIFO fas1

(Metodik för Inventering av Förorenade Områden, Naturvårdsverkets rapport 4918).

Kommentar: Målet avser förorenade områden som skall inventeras enligt

Naturvårdsverkets riktlinjer (Branschlista daterad 2004-04-21). Detta innebär att samtliga

objekt som tillhör branschklass 1, 2 och delvis branschklass 3 skall ha inventerats.

6. Senast vid utgången av år 2010 ska 50 % av de misstänkt förorenade områdena i

Jönköpings län som härrör från pågående verksamhet ha inventerats och riskklassats enligt

MIFO fas1 (Metodik för Inventering av Förorenade Områden, Naturvårdsverkets rapport

4918).

Kommentar: Målet avser förorenade områden som skall inventeras enligt

Naturvårdsverkets riktlinjer (Branschlista daterad 2004-04-21). Detta innebär att samtliga

objekt som tillhör branschklass 1 och 65 % av de objekt som till tillhör branschklass 2

skall ha inventerats. Målet avser även kommunala deponier men inte försvarets och

oljeindustrins (SPIMFAB) objekt.

7. För 20 % av de förorenade områdena i riskklass 1 (mycket stor) och riskklass 2 (stor)

gäller att undersökningar (minst MIFO fas 2/förstudie) ska vara påbörjade senast år 2010

(med utgångsår 2000).

Kommentar: Delmålet avser samtliga förorenade områden i länet, d.v.s. både projekt som

finansieras av ansvarig och med statliga medel. Andelen kan komma att behöva revideras

då antalet objekt i riskklass 1 och 2 beror på utfallet av inventeringsarbetet.

Utgångspunkten är även att de mest prioriterade objekten skall drivas fram tills färdig

åtgärd.

8. För 20 av de mest prioriterade förorenade områdena (tillhörande främst riskklass 1) ska

arbetet med efterbehandlingsåtgärder ha påbörjats senast år 2010. Minst 12 av de områden

där arbetet påbörjats ska dessutom vara åtgärdade senast år 2010 (med utgångsår 2000).

Kommentar: Delmålet avser de mest prioriterade objekten i länet, d.v.s. både projekt som

finansieras av ansvarig och med statliga medel.

9. År 2010 skall tydliga åtgärdsprogram som medför en kontinuerlig minskning av halterna

av för människan skadliga dioxiner i livsmedel ha etablerats.

10. År 2015 skall exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete vara på en

sådan nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv.

11. Senast år 2010 ska enskilda substanser från bekämpningsmedel eller dess

nedbrytningsprodukter i dricksvatten ej förekomma i halter över 0,05 µg/l och totalhalten

av bekämpningsmedel och dess nedbrytningsprodukter ska ej överskrida 0,15 µg/l. I

råvatten, yt- eller grundvatten ska motsvarande halter som inte får överskridas vara 0,1

µg/l respektive 0,3 µg/l.

12. Senast år 2010 ska spillavloppsvatten vara av sådan kvalitet, avseende ämnen som har

negativ inverkan på människors hälsa och miljön, att spridning av avloppsslam på

åkermark är möjlig.

Skyddande ozonskikt

Nationella miljökvalitetsmålet

Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot

skadlig UV-strålning.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Jönköpings län verkar för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i

stratosfären inte överstiger naturliga nivåer.

b. Inom loppet av en generation ska användningen av ozonnedbrytande ämnen i länet vara

avvecklad.

Delmål

1. År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.

Säker strålmiljö

Nationella miljökvalitetsmålet

Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas

mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Stråldoser begränsas så långt det är rimligt möjligt.

b. Den högsta sammanlagda årliga effektiva stråldosen som individer ur allmänheten får

utsättas för från verksamheter med strålning överstiger inte 1 millisievert (mSv) per

person under ett år.

c. Effekterna av UV-strålning begränsas så långt som möjligt.

d. Riskerna med elektromagnetiska fält kartläggs så långt som möjligt och nödvändiga

åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras.

e. Radonhalten i dricksvatten från samtliga enskilda brunnar och andra dricksvattentäkter

ska vara lägre än 1000 Bq/l för att på längre sikt inte överstiga 500 Bq/l.

Delmål

1. År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter

vara så låga att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det

individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga 0,01 mSv per person och år från

varje enskild verksamhet.

2. År 2010 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen/solarium inte vara högre än

år 2000.

3. Den nationella kartläggningen av riskerna med elektromagnetiska fält ska följas och

nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.

Ingen övergödning

Nationella miljökvalitetsmålet

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon

negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för

biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av

mark och vatten.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Belastningen av näringsämnen får inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa

eller försämra förutsättningarna för biologisk mångfald.

b. Nedfallet av luftburna kväveföreningar överskrider inte den kritiska belastningen för

övergödning av mark och vatten någonstans i länet.

c. Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av ytvatten.

d. Sjöar och vattendrag uppfyller när det gäller närsaltshalter kraven God ekologisk status

enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten. För sjöar i odlingslandskapet innebär det

att halten av totalfosfor inte bör överskrida 25 mikrogram per liter.

e. Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga

artsammansättningen.

f. Betesmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga

artsammansättningen.

Delmål

1. Senast år 2010 ska vattenburen transport av

fosforföreningar per huvudavrinningsområde i

länet ha minskat med 10 % från 1991-95 års nivå

(medel).

2. Senast år 2010 ska vattenburen transport av

kväve per huvudavrinningsområde i länet ha

minskat med 15 % från 1991-1995 års nivå

(medel).

3. Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i

länet ha minskat med minst 10 %

från 1995 års nivå.

Levande sjöar och vattendrag

Nationella miljökvalitetsmålet

Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras

variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga,

biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska

och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som

förutsättningar för friluftsliv värnas.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för

biologisk mångfald.

b. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald

introduceras inte.

c. Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad-

och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt.

d. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan

fortleva i livskraftiga bestånd.

e. Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder vattnet som resurs kan

fortsätta att brukas om hänsyn tas till biologisk mångfald.

f. Ι dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden

och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så

långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald.

g. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller

hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärden.

h. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga

utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.

i. Sjöar och vattendrag har god ytvattenstatus med avseende på artsammansättning och

kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).

j. Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum.

k. Låg bullernivå eftersträvas.

l. Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag.

Delmål

1. Senast år 2007 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för

särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i

anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda

miljöerna ha ett långsiktigt skydd och fördelas jämnt mellan de fem vattendistrikten.

2. Senast år 2007 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för

restaurering av länets skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder

har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 % av de värdefulla

och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.

3. Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och

skyddsbestämmelser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter.

Med större ytvattentäkter avses ytvatten som nyttjas för vattenförsörjning till fler än 50

personer eller distribuerar mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt.

4. Utsättning av djur och växter som lever i vatten ska ske på sådant sätt att biologisk

mångfald inte påverkas negativt.

5. Åtgärder ska genomföras för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade

åtgärder så att bevarandestatusen kontinuerligt förbättras, med syfte att långsiktigt

livskraftiga populationer ska säkras.

6. Senast år 2008 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de fiskstammar av vilka uttag

av resursen sker inom länet och som har behov av riktade åtgärder.

7. Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, ska senast år 2008 vara högst

motsvarande återväxten, så att fiskbestånden kan fortleva och, om så är nödvändigt,

återhämta sig.

8. Buller och andra störningar från turism och friluftsliv ska vara försumbara inom särskilt

känsliga och utpekade vattenområden senast år 2010.

9. Antagna vattenvårdsplaner för länsgemensamma sjöar och vattendrag ska följas.

Grundvatten av god kvalitet

Nationella miljökvalitetsmålet

Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt

bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Grundvattnets kvalitet påverkas inte negativt av mänskliga aktiviteter som

markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m.

b. Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en god livsmiljö för

växter och djur i sjöar och vattendrag.

c. Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så att tillgång

och kvalitet äventyras.

d. Grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess

kvalitet uppfyller svenska normer samt kraven på God grundvattenstatus enligt EG:s

ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).

Delmål

1. Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida

vattenförsörjning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som

begränsar användningen av vattnet.

2. Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av

grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen,

markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.

3. Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett

att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller

betjänar mer än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av

god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.

Myllrande våtmarker

Nationella miljökvalitetsmålet

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i

landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för

framtiden.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. I hela länet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och

bevarade kulturhistoriska värden.

b. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga

utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.

c. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota eller utarma den

biologiska mångfalden introduceras inte.

d. Torvbrytning sker inte på platser med höga natur- eller kulturvärden eller på ett sådant sätt

att det leder till stora negativa effekter på den biologiska mångfalden.

e. Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan

exploatering.

f. Våtmarkers naturmiljöer är tillgängliga för allmänhet och turism på ett sådant sätt att dess

värden bevaras.

Delmål

1. Våtmarker av klass 1 och 2 i våtmarksinventeringen och som fortfarande håller värden

motsvarande denna klassning ska inte exploateras.

2. Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd

senast år 2010.

3. Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller

kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt.

4. Minst 400 ha våtmarker och småvatten ska anläggas eller återställas fram till år 2010.

5. Åtgärder ska genomföras för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder så att

bevarandestatusen kontinuerligt förbättras, med syfte att långsiktigt livskraftiga

populationer ska säkras.

Levande skogar

Nationella miljökvalitetsmålet

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall

skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv 1

a. Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras.

b. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls.

c. Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker.

d. Skogarnas naturliga hydrologi värnas.

e. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls.

f. Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena

bevaras och förstärks.

g. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning

värnas.

h. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas.

i. Skogens naturmiljöer är tillgängliga för allmänhet och turism på ett sådant sätt att dess

värden bevaras.

j. Hotade arter och naturtyper skyddas.

k. Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga

bestånd.

l. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga

utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras.

m. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska

mångfalden introduceras inte.

1 Ingick i Länsstyrelsens beslut den 13 december 2002.

Delmål

1. Under perioden 1999-2010 ska 7 400 ha produktiv skogsmark i länet undantas från

skogsproduktion genom formellt skydd. Av den arealen ska 5 550 ha skyddas som

naturreservat, och 1 850 ha som biotopskydd eller naturvårdsavtal. Därutöver ska arealen

frivilliga avsättningar öka under perioden så att dessa innefattar minst 28 000 ha år 2010.

Kommentar: År 2005 återstod 3 600 ha att skydda som naturreservat och 1 440 ha att

skydda som biotopskydd eller naturvårdsavtal. Målet innebär att totalt ca 40 000 ha

produktiv skogsmark är undantagen från skogsproduktion år 2010 varav ca 11 500

formellt skyddat.

2. Med utgångspunkt från skogstillståndet 1998 ska den biologiska mångfalden förstärkas på

följande sätt fram till år 2010:

• Mängden hård död ved ska öka med minst 40 %. Det innebär att det i genomsnitt ska

finnas mer än tre skogskubikmeter hård död ved per hektar.

• Arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 %.

• Arealen gammal skog ska öka med minst 5 %.

• Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka.

• Antalet grova träd ska öka.

Målen för den förstärkta biologiska mångfalden gäller för skogsmark exklusive

skogsmark inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal.

3. Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador

på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.

4. Åtgärdsprogram ska finnas och ha inletts senast år 2007 för de hotade arter som har behov

av riktade åtgärder i Jönköpings län.

Ett rikt odlingslandskap

Nationella miljökvalitetsmålet

Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk

produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den

biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så

låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas.

b. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den

biologiska mångfalden gynnas.

c. Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls.

d. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av småbiotoper och

vattenmiljöer.

e. Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång,

traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras.

f. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevaras och

utvecklas.

g. Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras.

h. Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har sina livsmiljöer och

spridningsvägar säkerställda.

i. Den genetiska variationen hos domesticerade djur och växter bevaras. Kulturväxter

bevaras så långt möjligt på sina historiska platser.

j. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska

mångfalden introduceras inte.

k. Naturmiljöer i odlingslandskapet är tillgängliga för allmänhet och turism på ett sådant sätt

att dess värden bevaras.

Delmål

1. Senast år 2010 ska samtliga ängs- och betesmarker (motsvarande 2001 års nivå och den

areal som kommer fram i ängs- och betesmarksinventeringen) bevaras och skötas på ett

sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökas med minst 120 ha

och arealen hävdad skogsbetesmark ska utökas med minst 100 ha till år 2010 (jämfört

med 2001 års nivå).

2. Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras i minst dagens omfattning i hela

länet (jämfört med 2001 års nivå).

3. Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ska öka till år 2010 med ca 70 %

(jämfört med 2001 års nivå).

4. Åtgärder ska genomföras för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder så att

bevarandestatusen kontinuerligt förbättras, med syfte att långsiktigt livskraftiga

populationer ska säkras.

5. Senast år 2007 ska ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla

ekonomibyggnader i länet kan tas till vara.

6. Vid utgången av 2010 ska den certifierade ekologiskt odlade jordbruksmarken minst

uppgå till 20 % av länets jordbruksmark.

7. Minst 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel skall avse ekologiska livsmedel

år 2010.

God bebyggd miljö

Nationella miljökvalitetsmålet

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam

livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö.

Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och

anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och

så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av

bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt

och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan

minskas.

b. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och

bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas.

c. En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid nylokalisering av

byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och

omvandling av befintlig bebyggelse.

d. Förutsättningarna för boende på landsbygden är goda och ekologiskt hållbara.

e. Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav

på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.

f. Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så

att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses.

g. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas

h. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i

stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller

i övrigt är störande för miljön.

i. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och

förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda.

j. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter

eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.

k. Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar.

l. Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt,

resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara

energikällor används.

m. Andelen förnybar energi har ökat och skall på sikt svara för den huvudsakliga

energitillförseln.

n. Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till

användningsområdet.

o. Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenförsörjningen och för natur- och

kulturlandskapet bevaras.

p. Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar.

q. Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och

återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning.

Delmål

Planeringsunderlag

1:1 Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och

strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan

åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för bättre folkhälsa

samt miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras.

1:2 Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och

strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.

1:3 Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och

strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall

bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt

hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas.

1:4 Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och

strategier för hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur

förnybara energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar

för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

2. Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en

långsiktigt hållbar förvaltning.

Buller

3. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som

riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med minst 10 % till år 2010

jämfört med år 1998.

Uttag av naturgrus

4. År 2010 ska uttaget av naturgrus i länet vara högst 600.000 ton per år.

Avfall

5. Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall

tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och

miljö minimeras. Särskilt gäller att:

a. Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50

procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå.

b. Senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom

materialåtervinning, inklusive biologisk behandling.

c. Senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger,

storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser

källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling.

d. Senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från

livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser

sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av

en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling.

e. Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras

till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.

Energianvändning m.m. i byggnader

6. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år

2010 än år 1995. Detta skall bl a ske genom att den totala energianvändningen

effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor

ökar.

Inomhusmiljön

7. År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.

Därför ska det säkerställas att

- samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast

år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation,

- radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft

och att

- radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m 3 luft.

8. År 2010 har hälsoriskerna orsakade av passiv rökning minskat och

högst 10 % av befolkningen är dagligrökare.

Ett rikt växt- och djurliv

Nationella miljökvalitetsmålet

Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt,

för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och

ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter

skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.

Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald,

som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Mål för Jönköpings län

Miljökvalitetsmålet innebär i ett generationsperspektiv

a. Samhällets insatser för att bevara den biologiska mångfalden bedrivs med ett

landskapsperspektiv på förvaltningen av ekosystemen. Ekosystemens buffertförmåga

bibehålls, dvs. förmågan att klara av förändringar och vidareutvecklas, så att de kan vara

fortsatt produktiva och leverera varor och tjänster.

b. Landskapet, sjöar och hav är så beskaffat att arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar

säkerställda.

c. Det finns tillräckligt med livsmiljöer så att långsiktigt livskraftiga populationer av arter

bibehålls (gynnsam bevarandestatus).

d. I områden där viktiga naturtyper skadats restaureras sådana så att förutsättningarna för den

biologiska mångfalden väsentligt förbättras. Det kan t.ex. handla om naturtyper som

generellt har minskat kraftigt i yta och utbredning, som fått sina kvaliteter som livsmiljö

generellt utarmad, som hyser en stor mångfald av arter eller som hyser genetiskt

särpräglade bestånd av arter.

e. Arterna är spridda inom bl.a. sina naturliga utbredningsområden i länet så att genetisk

variation inom och mellan populationer är tillräcklig.

f. Främmande arter eller genetiskt modifierade organismer som kan hota människors hälsa

eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige introduceras inte.

g. Den biologiska mångfalden upprätthålls i första hand genom en kombination av hållbart

nyttjande av biologiska resurser, bevarande av arter och deras livsmiljöer samt åtgärder

för att minimera belastningen av föroreningar och genom att begränsa klimatpåverkan.

h. Arter som nyttjas t.ex. genom jakt och fiske förvaltas så att de långsiktigt kan nyttjas som

en förnyelsebar resurs, och så att ekosystemens strukturer och funktioner inte påverkas.

i. Människor har tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv, så att det

bidrar till en god folkhälsa.

j. Det biologiska kulturarvet förvaltas så att viktiga natur- och kulturvärden består.

k. Samhället och dess medborgare har en bred kunskap om och förståelse för vikten av

biologisk mångfald. Traditionell och lokal kunskap om biologisk mångfald och dess

nyttjande bevaras och används när så är lämpligt.

Delmål

1. Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald i länet vara hejdad.

2. År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i länet ha förbättrats så att andelen

bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört

med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.

3. Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och

biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år 2010

skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett

hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål

En god hälsa för hela befolkningen

Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena

omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den

svenska folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

för en god hälsa för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det

att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.

Förutsättningar för ett framgångsrikt folkhälsoarbete

Folkhälsoarbetet fokuseras på de faktorer som påverkar folkhälsan, det vill

säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för dessa

är fördelade mellan olika sektorer och nivåer i samhället. Ett framgångsrikt

folkhälsoarbete kräver därför aktiva insatser av flera samhällsaktörer inom

flera politiska områden.

Kommuner och landsting

Kommuner, landsting, frivilligorganisationer och andra aktörer kan använda

de elva folkhälsomålen i den egna verksamheten för att nå det övergripande

målet. Folkhälsomålen kan också användas i arbetet med att formulera delmål

på olika nivåer.

Statens folkhälsoinstitut samordnar och följer upp

Statens folkhälsoinstitut har en central roll i den nationella samordningen

av folkhälsarbetet. Även arbetet med att konkretisera och följa upp de elva

folkhälsomålen görs av institutet, som också tar fram indikatorer på hur väl

målen uppfylls. Uppföljningen rapporteras till regeringen genom återkommande

folkhälsopolitiska rapporter, som ger underlag för diskussioner om

hur väl politiken har lyckats att påverka folkhälsan.

FOLKHÄLSOMÅL 1

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de

mest grundläggande samhälleliga förutsättning-

arna för folkhälsan och ska därför utgöra ett särskilt

målområde.

För att nå det övergripande nationella folkhälso-

målet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan

och möjligheten till social och kulturell delaktighet

för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på

barns och ungdomars samt äldres möjligheter till inflytande

och delaktighet i samhället.

FOLKHÄLSOMÅL 2

Ekonomisk och social trygghet

Ekonomisk och social trygghet är en av de mest

grundläggande samhälleliga förutsättningarna

för folkhälsan och skall därför utgöra ett särskilt

målområde.

FOLKHÄLSOMÅL 3

Trygga och goda uppväxtvillkor

Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för

barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång

sikt. Trygga och goda uppväxtvillkor skall därför ut-

göra ett särskilt målområde.

Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar

bör uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen

av barns och ungdomars levnadsvanor.

FOLKHÄLSOMÅL 4

Ökad hälsa i arbetslivet

Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor

minskar den arbetsrelaterade ohälsan

och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa

samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa.

Ökad hälsa i arbetslivet skall därför utgöra ett

särskilt målområde.

FOLKHÄLSOMÅL 5

Sunda och säkra miljöer

och produkter

Sunda och säkra miljöer och produkter är

av grundläggande betydelse för folkhälsan

och ska utgöra ett särskilt målområde.

De framtida insatserna inom området ska

utgå ifrån de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen

och en kretsloppsstrategi

som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik

samt de av riksdagen beslutade konsumentpolitiska

målen.

Insatserna för att skapa en säker trafikmiljö

ska på samma vis utgå från de av riksdagen

beslutade målen för transportpolitiken.

FOLKHÄLSOMÅL 6

En mer hälsofrämjande

hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården har stor betydelse för

den långsiktiga hälsoutvecklingen genom

sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda

kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen.

En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

ska därför utgöra ett målområde. Ett hälso-

främjande och sjukdomsförebyggande per-

spektiv ska genomsyra hela hälso- och sjuk-

vården och vara en självklar del i all vård

och behandling.

FOLKHÄLSOMÅL 7

Gott skydd mot smittspridning

Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar

måste bibehålla en hög nivå för att inte

de framsteg som gjorts i fråga om att minska

förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå

förlorade.

Insatser för att förebygga smittspridning är en

del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för

att nå det övergripande folkhälsomålet. Gott

skydd mot smittspridning ska därför utgöra

ett särskilt målområde.

FOLKHÄLSOMÅL 8

Trygg och säker sexualitet

och en god reproduktiv hälsa

Möjligheten till trygg och säker sexualitet är

grundläggande för individens upplevelse av

hälsa och välbefinnande och samhället måste

värna om de framsteg som gjorts inom områden

som sex- och samlevnadsundervisning,

familjeplanering och mödrahälsovård.

Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv

hälsa ska därför utgöra ett målområde.

FOLKHÄLSOMÅL 9

Ökad fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god

hälsoutveckling. Ökad fysisk aktivitet ska därför

utgöra ett särskilt målområde.

Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället

utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela

befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till:

• mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet,

• mer fysisk aktivitet under fritiden,

• att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds

möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor.

FOLKHÄLSOMÅL 10

Goda matvanor och säkra livsmedel

Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar

för en god hälsoutveckling hos befolkningen.

Goda matvanor och säkra livsmedel

skall därför utgöra ett särskilt målområde.

FOLKHÄLSOMÅL 11

Minskat bruk av tobak och alkohol,

ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt

minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för

hälsan. Även spelberoende kan leda till ohälsa. Ett ökat fokus på dessa

bestämningsfaktorers samlade effekter och inbördes kopplingar krävs.

Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle

fritt från narkotika och dopning är nödvändigt för att nå det övergripande

folkhälsomålet.

Riksdag och regering har tidigare beslutat om samhällets insatser och mål

för alkohol- och narkotikapolitiken. Dessa mål ska ligga fast.

Målet för samhällets insatser inom tobaks-

området ska vara att minska tobaksbruket.

Målet för samhällets insatser mot spelberoende

ska vara att minska skadeverkningar av

överdrivet spelande. Målet avseende dopning

ska vara ett samhälle fritt från dopning.

Statens folkhälsoinstitut

Forskarens väg 3

831 40 Östersund

Tel 08-566 135 00

E-post info@fhi.se

Internet www.fhi.se

Beställningar

E-post fhi@strd.se

Verksamhetsplan 2013 - Habo kommun

Verksamhetsplan 2013 - Habo kommun ... View more Verksamhetsplan 2013 - Habo kommun

Delete template?

Save as template ?

Verksamhetsplan 2013 - Habo kommun Verksamhetsplan 2013 - Habo kommun