Den abstrakta tråkigheten - Södertörns högskola

1.2 Syfte
Syftet med undersökningen är att utifrån ungas perspektiv förstå hur digitala medier kan nyttig- och
relevansgöras som en resurs för lärande i skolan.
1.3 Frågeställning
Vår utgångspunkt i denna studie är att människan är en social varelse som lever och verkar i olika sociala
sammanhang (Selander & Kress, 2010). Vi tror att den kontext som vi befinner oss i påverkar vårt sätt att
handla och tänka. I vår studie är skolan den kontext som de unga verkar inom. Det är därför viktigt att i
vår studie ta hänsyn till hur skolans villkor och möjligheter påverkar våra ungas perspektiv.
För att kunna uppnå syftet med vår studie har vi arbetat utifrån denna frågeställning:
Hur relevansgör unga människor digitala medier som resurs för lärande i skolmiljö?
1.4 Avgränsningar
Vi har valt att göra vår studie på en gymnasieskola. I diskussioner använder vi dock skolan som ett
samlingsbegrepp för grundskolan och gymnasieskolan. Vi menar att det visserligen finns en skillnad
eftersom grundskolan är lagstadgad och gymnasieskolan frivillig, men att vi, liksom lärare, elever och
många andra människor vi har talat med under studiens gång, upplever att gymnasieskolan fungerar som
en förlängning av grundskolan. ”I skolan” är ett komplext begrepp eftersom ”i skolan” kan innebära att
eleverna befinner sig fysiskt i skolan, men inte har lektion. Inom denna studie tittar på det som sker i
undervisningen, inte på rasterna.
Den här studien handlar om hur digitala medier kan relevansgöras som en resurs inom kärnämnen som
svenska, matematik, religion etc.. Våra informanter går ett yrkesprogram med inriktning mot media. De
har även profilämnen där de använder digitala medier.
7/41