Den abstrakta tråkigheten - Södertörns högskola

1. Inledning
1.1 Bakgrund
"Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att
eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till
ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Den ska bidra till
elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper
och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga
kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av."
(Skolverket. (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s. 6 ).
Dagens barn och ungdomar är uppvuxna med digitala medier. Både vuxna och barn är uppkopplade allt
mer, enligt Olle Findahls rapport "Svenskarna och internet"(2009).. Vår erfarenhet är att på många
arbetsplatser använder nästan alla datorn som ett arbetsredskap och alla förväntas kunna använda en dator.
I skolan ser det däremot ut på ett annat sätt. Redskapet finns förvisso men används sparsamt. Enligt en
undersökning i Findahls rapport har 99 procent av alla skolbarn tillgång till datorer och internet i skolan,
men trots det är det ovanligt att de får skoluppgifter där internet ska användas (Findahl 2009).
Den digitala utvecklingen har rusat fram det senaste decenniet och världen är mer digital än den någonsin
varit. Dagens barn och tonåringar har vuxit upp med verktyg och spel som skiljer sig markant från
tidigare generationers. Enligt våra egna iakttagelser växlar små barn vant mellan YouTube och spel på
förälderns iPhone, tolvåringar bloggar, chattar och spelar online med hela världen. De här barnen lever i
en digital värld, och lär sig det digitala språket mycket tidigt, ändå förutsätter samhället att de ska kunna
anpassas efter en föråldrad skolmall som sträcker sig över ett århundrade tillbaka i tiden.
Robinson (2006) menar att det under 1800-talet och industrialismen skapades en skolform som såg
likadan ut för hela världen, och det är den som fortfarande råder. Rektorsakademien
(Framtidskompetenser, 2011) menar att vi utbildar våra unga enligt samma mall som de unga som levde i
mitten av 1900-talet, trots att "samhällskroppen blir allt mer komplex och det krävs nya kompetenser för
vara en engagerad och ansvarstagande samhällsmedborgare.".
Enligt Rektorsakademien (Framtidskompetenser, 2011) är Sveriges läroplan unik internationellt sett. Den
svenska läroplanen framhäver mycket av de kompetenser som samhället efterfrågar men trots det har våra
elever inte med sig de kompetenserna när de slutar skolan.
Vi upplever att skolan har fastnat i gamla invanda hjulspår och frågar oss varför skolan inte har följt med i
världens utveckling. Skolan besitter ett av samhällets viktigaste uppdrag: att utbilda vår framtid.
Industrialismens behov var faktakunskap, dagens behov är faktakunskap i kombination av kompetenser,
och i många yrken är det just kompetenser som väger mest. De senaste femton åren har internet och andra
digitala medier tagit mer och mer plats i vårt samhälle, och de elever som går i skolan idag är den första
generationen som har använt digitala medel från mycket unga år och som vi i vår uppsats har valt att kalla
digital natives, utefter Marc Prenskys (2001) definition av skillnaden mellan tidigare generationer och
dagens generation.Enligt Prensky upplevs digital natives av många vuxna som rastlösa och med ett
ointresse av att lära sig det som lärs ut i skolan.
De senaste årens skoldebatt har också ofta handlat om sjunkande grund- och ämneskunskaper och om
minskande motivation hos eleverna (Framtidskompetenser, 2011). Vi frågar oss hur det kommer sig och
om det är rätt att samhällsdebatten skyller detta på dagens ungdom.
6/41