Den abstrakta tråkigheten - Södertörns högskola

Det finns både för- och nackdelar med intervjumetoden. En klar fördel är dess flexibilitet. Men då
förutsätts att intervjuaren är skicklig och kan följa upp idéer och ge rätt respons för att svar ska kunna
utvecklas och fördjupas. Den största nackdelen är att intervjutekniken är subjektiv och det påverkar risken
för bias, dvs skevheter (Bell, 2006).
Likaväl finns det för-och nackdelar med att utföra observationer. En förutsättning för att de ska bli
lyckade är att observatören är objektiv, tar lite plats, samt för noggranna anteckningar. Det är svårt att vara
helt objektiv och inte börja dra slutsatser under observationen. Vi upplevde att vi fick kämpa lite med att
inte hamna i kritiska tankebanor. Men när vi väl lyckats med att lägga vår personliga kritik åt sidan, blev
det lättare att ta till sig observationerna och analysera dem.
4. Analys
4.1 Inledning
Vi har valt att dela in analysen i två delar. I del 1, dvs de tre första avsnitten, avser vi att ge läsaren en
presentation av våra informanter och den kontext som de verkar i. Det första avsnittet ska ge en djupare
förståelse för våra informanters relation till bruket av digitala medier i skolan och på fritiden. I det andra
avsnittet strävar vi efter att ge en förståelse för den kontext som våra informanter verkar. Det tredje
avsnittet ska ses som en sammanfattning av de två intervjuer som vi gjorde. Det tredje avsnittet ska även
ses som en introduktion till del 2 av analysen.
4.2 Del 1
4.2.1 Presentation av våra informanter - Digital natives med digital kompetens
Våra informanter består av en grupp elever från ett 3-årigt Medieprogram med inriktning ljud. Under
datainsamlingsperioden gick eleverna sitt andra år. Undervisningen är uppdelad i kärnämnen (svenska,
religionskunskap, engelska och samhällskunskap) och profilämnen. I profilämnena läser de kurser inom
ljud, webb, bildredigering, film mm. I dessa kurser används avancerade program och annan avancerad
digital utrustning. Kurserna har också som mål att träna och skapa förståelse för den kreativa process som
en produktion kräver.
Eftersom ljud är ett specialintresse för våra informanter arbetar de även på fritiden med de program som
finns i skolan för att göra egna produktioner i film, radio eller musik.
Förutom att göra egna produktioner använder de dagligen sociala medier som exempelvis Instant
Messaging (chatt), Facebook och YouTube. De använder också datorn till att titta på film och lyssna på
musik. En informant uppger att hon skriver noveller. Killen i gruppen uppger att han spelar en hel del spel
inom de flesta genrer. Tjejerna uppger att de spelat en del tidigare, men inte så mycket längre. Andra
intressen som Facebook, film och musik har istället blivit viktigare för dem.
Alla våra Informanter har varsin mobiltelefon som de använder främst för att skicka SMS och MMS. De
vet att man kan använda internet via telefonen men ingen har internetabonnemang och använder därför
inte funktionen. Anledningen till det är att de upplever att det är för dyrt.
Efter en analys av informanternas relation till digitala medier på fritiden och i undervisningen, samt med
anledning av att informanterna tillhör gruppen digital natives, vill vi hävda att denna grupp är att anses
som mycket vana med att både konsumera och producera information från olika digitala verktyg. Vi vill
20/41