Den abstrakta tråkigheten - Södertörns högskola

3.2 Observationerna
Eftersom vi tror att den kontext som vi befinner oss i påverkar vårt sätt att handla och tänka är därför
viktigt att förstå hur skolans villkor och möjligheter påverkar våra ungas perspektiv. Vi valde därför att
observera undervisning i kärnämnen för att få en förståelse för den kontext våra informanter verkar i. Vi
fick observera två undervisningstillfällen.
Enligt Bell (2006) är det viktigt att observatören är objektiv, och bör alltid stäva efter en viss distans
gentemot den grupp som observeras. Vi upplevde att vi klarade av att hålla distans och objektivitet. Just
objektivitet är svår när man, som i vårt fall, har relativt färska minnen från vår egna skolgång och besitter
en viss typ av subjektiv kritik. Men vi gick in i observationerna med öppna sinnen och förhoppningar om
att vi inte skulle känna igen oss från vår tid som gymnasieelever.
Vi observerade under två lektionstillfällen, vi satt med under lektionen och utförde objektiva
observationer av vad som pågick utan att deltaga på något sätt. Enligt Bell (2006) är det viktigt att tänka
på var i klassrummet man sitter för att inte dra för mycket uppmärksamhet till sig, och om läraren tillåter
är det bäst att sitta längst fram så att eleverna inte behöver vända sig om för att se vad man håller på med.
En observatör kan omöjligen smälta in i helt i bakgrunden, men målet är att synas så lite som möjligt för
att det sammanhang/beteende som observeras ska bli så tillförlitligt som möjligt.
3.3 Urval för intervjuerna
Vi har inte kunnat påverka urvalet. Eleverna anmälde sig inte frivilligt utan har blivit tillsagda att delta.
Gruppen på 7 elever är fördelad mellan 6 tjejer och 1 kille. På workshop 1 deltog 4 elever, varav 3 tjejer
och 1 kille. Eleverna dröjde sig kvar efter vi avslutat mötet och därmed också inspelningen. Två elever
satt kvar länge och detta gav mycket data som är dokumenterat med anteckningar. Våra informanter
bestod av en grupp gymnasieelever åk 2 från Tumba Gymnasium.
Samtidigt tror vi att intervjuernas upplägg, där vi försökte bygga upp en kreativ miljö i form av en
workshop och fikade tillsammans med eleverna, hjälpte till att skapa en mer kreativ prägel på
intervjuerna. Vi upplevde dock att eleverna slappnade av och tyckte det var roligt trots den påtagliga
skolmiljön, vilket troligtvis gav oss ett mer kreativt resultat än vad vi hade fått om vi inte byggt upp en
workshop.
3.4 Intervjusituation
En lärare som samarbetat mycket med UNGMODs hjälpte oss med att dels hitta tid att avsätta för våra
intervjuer, dels hitta ett rum som vi kunde använda. Vi blev tilldelade ett rum som låg mellan korridoren
och lärarrummet, och som används av lärarna när de har möten. Rummet bestod av ett stort bord i mitten
med stolar runt om samt en whiteboard i ena kortändan. Vi hade två videokameror som filmade
intervjuerna från två olika vinklar, samt en diktafon som vi placerade mitt på bordet. Vi förde även
anteckningar. Vi placerade oss vid bordets ens kortsida, med whiteboarden i ryggen. På bordet hade vi
lagt ut papper, färgpennor och tape, vi ville skapa en miljö som kändes så långt från skolan som möjligt
och försökte skapa en workshopmiljö. Vi hade idén om att det på så sätt skulle bli lättare för våra
informanter att tänka kreativt.
Vi ställde mestadels öppna frågor som informanterna kunde diskutera kring. Innan vi påbörjade intervjun
förklarade vi våra intentioner med uppsatsen och ramarna för intervjun för eleverna. Vi tydliggjorde att vi
ville att eleverna skulle tänka fritt och utanför skolans befintliga strukturer. Vi gav dem fria ramar att
18/41