Den abstrakta tråkigheten - Södertörns högskola

2.5 Lärande kräver kreativitet - kreativitet kräver glädje
Vi har valt att sätta rubriken över detta avsnitt till Lärande kräver kreativitet - kreativitet kräver glädje.
Med det menar vi, med stöd av litteraturen, att kreativitet är ett viktigt villkor för lärande. Selander &
Kress (2010) menar exempelvis att meningsskapande är ett viktigt villkor för att lärande ska komma till
stånd. De menar att meningsskapande, liksom lärande, kan förstås som en kreativ handling där man
omskapar redan befintliga representationer (Selander & Kress, 2010, s. 33).
Vi menar också att kreativitet kräver ett visst mått av lust inför uppgiften. En uppgift som är tråkig
upplever vi hämmar vår kreativitet. Vi har därför valt att använda David Gauntletts (2011) definition av
kreativitet:
"Everyday creativity refers to a process which brings together at least one active human mind,
and the material or digital world, in the activity of making something which is novel in that
context, and is a process which evokes a feeling of joy."
Kreativitet är enligt Gauntlett (2011) något som kan förklaras som en process som ger kreatören en känsla
av att vara på väg någonstans där hen aldrig tidigare varit. Produkten/resultatet kan när den är klar
uppskattas av andra, men det är inte det som är det viktigaste. Det viktigaste är själva processen, och
känslan av lycka och tillfredsställelse som den skapar. En process som för samman minst en aktiv tanke
med den materiella eller den digitala världen, aktiviteten att skapa något originellt i den aktuella
kontexten är en process som väcker en känsla av glädje.
Robinson (2006) menar att alla människor föds med en kreativ begåvning. Han hävdar man måste våga
att göra fel för att kunna vara kreativ. Han exemplifierar detta genom att titta på barns beteende i
situationer där de inte har erfarenheter. Robinson (2006) menar att barn provar sig fram. De vågar ha fel
och kommer därför fram med många kreativa tankar och idéer. Därför ställer han sig kritisk till skolan.
Han menar att skolan utbildar bort kreativitet till förmån för det som anses akademiskt.
Robinsons (2006) resonemang är någonting som Fredrik Svensson (2010), en av grundarna till
Rektorsakademien, tagit fasta på. Han jämför den engelska och amerikanska skolan som Robinson (2006)
refererar till med den svenska skolan och menar att den svenska skolan har kommit längre än skolor i
andra länder, när det gäller att bibehålla kreativiteten. Svensson menar att för att vi ska lyckas bibehålla
vårt kreativa försprång behöver vi slå hål på de myter om kreativitet som råder
(http://jeppesenblog.blogspot.com/2012/01/5-myter-om-kreativitet.html).
Ken Robinson (2006, videoinspelning) definierar kreativitet som:
"The process of having original ideas that have value"
Robinson (2006) menar att för att någonting ska anses som kreativt räcker med att en människa kommer
upp med en originell lösning till ett problem. Enligt Robinson (2006) är en missledande fördom om
kreativitet att kreativitet bara finns hos konstnärer. Det man inte ska glömma är att mycket av en
konstnärs arbete består av träning och upprepning. Kreativitet uppstår närhelst en människas intelligens
utmanas och hon måste finna en annan väg (Robinson 2001, s. 113).
Både Robinson (2006) och Svensson (2010) menar att det är missvisande att tänka att kreativitet är en
egenskap som endast ett fåtal personer besitter. Alla människor äger förmågan att tänka kreativt, det är
kreativiteten som skiljer människor från alla andra däggdjur. Robinson (2006) hävdar att vi i skolan lär
oss att det bara finns ett sätt att tänka på och det är att tänka rätt. Vi får lära oss att eftersträva att aldrig
16/41