bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

C.2 VÄRMEBERÄKNINGAR
Värmeberäkningarna har genomförts på principiellt två liknande sätt. Det som skiljer dem åt
är att slammet har en något annorlunda specifik värmekapacitet.
C.2.1 Teoretiskt värmebehov för uppvärmning av slam in till rötkammarna
Qslam = C p ⋅ m⋅
∆T
Där Qslam
= energi i slammet (J)
C p
⋅
( ts)
⋅
100 − ⋅ 4180 + ts ⋅1050
=
(J/kg,K)
100
m = slamflöde (kg/s)
∆ T = trötkammare- tråslam in (K)
ts = torrsubstanshalt på inkommande slam
= 4180 (J/kg,K)
C p,
vatten
C p,
rötslam
= 1050 (J/kg,K)
För primärslammet ligger ts-halten på 6 %, vilket ger C = 3992,
2 (J/kg,K)
p,
pslam
För överskottslammet ligger ts-halten på 4,5 %, vilket ger C = 4039,
2 (J/kg,K)
p,
öslam
Vidare gäller att primärslam pumpas i 15 minuter och sedan pumpas överskottslam i 24
minuter. Det ger att primärslammet pumpas 554 minuter/dygn medan överskottslam pumpas
886 minuter/dygn. Vidare ger det loggade flödet (m 3 /h) i övervakningssystemet, slamflödet av
primärslam respektive överskottslam. Råslammet värms upp till en temperatur på 38ºC
(trötkammare, konstant) och slamtemperaturen in (tråslam in) antas vara lika som
spillvattentemperaturen in till Duvbacken, vilken varierar med temperaturen i luften.
C.2.2 Upptagna/Avgivna värme från vattencirkulationen
Qrötkammare = C p ⋅ m⋅
∆T
(kJ)
Där Qrötkammare
= vattnets avgivna energi
C = 4,18 (kJ/kg,K)
⋅
p
⋅
m = vattenflöde (kg/s)
∆ T = temperturförändring på vattnet (K)
XIV