bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6.1.1 Rötgas till elproduktion<br />
Gasmotorn på <strong>reningsverk</strong>et har en märkeffekt på 324 kW. Den levererade i snitt 56 kW<br />
under perioden 20070401-20070630 vilket är 12 % av den totala elförbrukningen.<br />
Elproduktionen har ökat under juli 2007, då ett byte av tändstiften gjorde att motorn gått<br />
jämnare. Under juli levererade gasmotorn i snitt 219 kW, vilket motsvarar 48 % av den totala<br />
elförbrukningen. Men gasmotorn kan fortfarande inte utnyttjas fullt ut då den inte kommer<br />
upp i de högre effekterna. Anledningen till att inte mer el produceras av befintlig gasmotor<br />
kan vara följande:<br />
• Gasmotorn som finns på <strong>reningsverk</strong>et är tillverkad 1996 och den köptes begagnad<br />
2002. Det gör att det är en relativt gammal motor som rustats upp, men ingen vet hur<br />
den skötts innan den kom till <strong>reningsverk</strong>et. Vidare har det varit mycket problem med<br />
gasmotorn under tiden den har varit i drift på Gävle <strong>Vatten</strong>. Det har till exempel varit<br />
problem med kylsystemet. Det medför att det blir långa driftstopp vilket resulterar i<br />
mer fackling av gas. Dessa problem beror troligtvis till stor del på att gasmotorn är<br />
gammal och underhållskostnaderna blir högre än om det hade varit en nyare gasmotor.<br />
• En gaslagringstank eller någon typ av mindre gasklocka säkerställer ett kontinuerligt<br />
gasflöde till gasmotorn. Ojämnt gasflöde till gasmotorn gör att den ”lägger av” vid för<br />
små gasflöden. Det gör att det är svårt att utnyttja gasmotorns hela kapacitet då den får<br />
gå på dellast vid lägre gasflöden, vilket resulterar i en lägre verkningsgrad. För att få<br />
en effektivare elproduktion från gasmotorn krävs att det finns möjlighet att reglera<br />
gasflödet till ett jämt flöde [15]. I dagsläget används den övre delen av rötkammarna<br />
som en typ av gaslagring. Detta kanske är tillräckligt, men det finns mindre gasklockor<br />
som kan användas för dessa låga tryck. En gasklocka på 200 m 3 kostar runt 350 000 kr<br />
[26]. Det är dock svårt att säga om det är en god investering. Om rötgasen istället<br />
skulle uppgraderas till fordonsbränsle finns ingen anledning att ha en gasklocka av den<br />
här sorten.<br />
Genom optimering av befintlig gasmotor med kringutrustning eller genom inköp av en ny<br />
gasmotor effektiviseras rötgasanvändandet. Det innebär att en större andel av rötgasen kan<br />
användas för att producera elenergi. Gasmotorn genererar även mycket värme som kan<br />
utnyttjas för uppvärmning av t ex ingående slam till rötkammarna.<br />
Vid inköp av en ny gasmotor är ett förslag ”GE Energy Jenbacher type 2”, vilken levererar<br />
upp till 329 kW el och 400 kW värme vid fullast. Se tabell 22 [27]. Om det är möjligt att<br />
utnyttja denna motor fullt ut uppgår elproduktionen till 2 882 MWh/år. Det är 72 % av<br />
Duvbackens årliga elförbrukning. Vidare skulle gasmotorn kunna leverera värme till<br />
<strong>reningsverk</strong>et. Den totala värmeförbrukningen under perioden 20070201-20070731 låg i snitt<br />
på 5 969 MWh/år och gasmotorn skulle teoretiskt kunna leverera 3 504 MWh/år, motsvarande<br />
59 % av den totala värmeförbrukningen under samma period. Tillsammans med<br />
energisparande åtgärder på värmesidan skulle en större andel av värmebehovet kunna täckas<br />
av värme från en gasmotor.<br />
Tabell 22. Uteffekt och verkningsgrad vid fullast för gasmotorn GE Energy Jenbacher type 2 [27].<br />
P el (kW) η el<br />
värme<br />
P (kW) η värme η tot<br />
329 38,6 400 47 85,6<br />
42
Change language