bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tubvärmeväxlare kan återvinning ske med maximalt 50 % av tillsatt värmeenergi. Det<br />
teoretiska värmebehovet för uppvärmning av råslam reduceras då till hälften. Den<br />
utgående slammängden är i stort sett densamma som ingående råslam (skillnaden på<br />
ingående och utgående slamflöde från rötkamrarna är ungefär 2 %). På Duvbacken<br />
innebär det att maximalt ungefär 120 kW skulle kunna återvinnas, eller 86<br />
MWh/månad med en tubvärmeväxlare. Detta ger värmeenergibesparingar på drygt 17<br />
% av den totala elförbrukningen på <strong>reningsverk</strong>et.<br />
Lösningen som ligger närmast till hands på Duvbacken är att använda den befintliga<br />
slam-slam värmeväxlaren som användes tidigare med samma syfte. Den togs ur drift<br />
för att det var överskott på värme från gasmotor och gaspanna. Den värmeväxlaren<br />
värmde inkommande råslam ungefär 7ºC [9]. Om värmeväxlaren värmer inkommande<br />
råslam 6ºC kan värmeförbrukningen minskas med en fjärdedel. Alltså kan runt 60 kW,<br />
eller 44 MWh/månad sparas genom att åter ta denna i drift. Det utgör en besparing på<br />
nästan 9 % av den totala värmeförbrukningen. Kostnadsbesparingen uppgår då till<br />
190 520 kr/år. Genom att utnyttja den befintliga värmeväxlaren behövs inga stora<br />
investeringar göras.<br />
• Värmeåtervinning kan även ske med värmepump. Med en värmepump kan så gott som<br />
hela den tillsatta värmemängden återvinnas via utgående rötslam, som kyls ner till 10-<br />
14ºC. Till värmepumpen tillsätts elenergi som tillsammans med den upptagna värmen<br />
från utgående rötslam ger den önskade temperaturdifferensen för att värma upp<br />
rötslammet. En positiv bieffekt av den långtgående kylningen av slammet är att såväl<br />
lukt som metanavgång från slammet minskar [19]. Nackdelen med värmepumpen är<br />
att den kräver en viss andel el. En värmepumpsinstallation innebär alltså att ingående<br />
rötslam endast behöver en mindre mängd värme tillsatt utöver den värme som kommer<br />
från värmepumpen. Ingående råslam kräver en värmeeffekt på i snitt 245 kW. En<br />
värmepump på 200 kWvärme sparar upp till 146 MWh värme/månad. Om<br />
värmepumpen har en värmefaktor på 4 blir elförbrukningen 50 kW. Det ger en extra<br />
elförbrukning på 36,5 MWh/månad vilket skulle kosta Duvbacken 319 740 kr/år. Om<br />
värmen köps in från Gävle Energi i form av fjärrvärme, skulle besparingen uppgå till<br />
632 180 kr/år med ett rörligt energipris på värme. Investeringskostnaden för en<br />
värmepump på 200 kWvärme ligger på 1 000 000 kr [19]. Det leder till att en investering<br />
ganska snart skulle löna sig om rötgasen på <strong>reningsverk</strong>et istället används till<br />
elproduktion eller till fordonsgas. Med en värmepump reduceras i stort sett hela det<br />
teoretiska värmebehovet för uppvärmning av inkommande råslam, alltså en<br />
värmeenergibesparing på 36 %. Eftersom värmepumpsinstallationer kräver el påverkas<br />
lönsamheten i en värmepump av elpriset<br />
Ur värmeenergisynpunkt är en värmepump effektivare. Men värmepumpen måste investeras<br />
och så krävs el för dess drift. Ett högre elpris gör dessutom att en värmepump blir mindre<br />
lönsam. Den befintliga slam-slam värmeväxlaren behöver endast kopplas in och då<br />
tillkommer mindre kostnader. En slutsats av detta är att det är mer realistiskt att försöka<br />
utnyttja värmen i utgående rötslamflöde i den befintliga slam-slam värmeväxlare. Detta för att<br />
inte göra Duvbacken mer beroende av el. Om rötgasen däremot ska användas till t ex<br />
fordonsgas kan en värmepump vara ett alternativ.<br />
37
Change language