bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5.1.1.1 Höjning av ts-halten i överskottslam<br />
En höjning av ts-halten i inkommande överskottslam med hjälp av en förbättrad förtjockning<br />
reducerar slammängden och därmed minskas värmeförbrukning, se figur 14. Ingående<br />
primärslam har en ts-halt på runt 6 % medan överskottslammet har en ts-halt på runt 4,5 %.<br />
Skillnaden i ts-halten gör att det behövs mer energi för uppvärmning av överskottslammet än<br />
primärslammet. Viss besparingspotential finns därför om man kan höja ts-halten i<br />
inkommande överskottslam till rötkammarna. En för hög ts-halt i ingående slam kan leda till<br />
att det blir svårt att tillgodose en tillräckligt bra omrörning i rötkammarna [5]. Men en ts-halt<br />
på 6 % i överskottslammet skulle troligtvis fungera. 62 % av inkommande flöde till<br />
rötkamrarna är överskottslam och 38 % är primärslam.<br />
En höjning av ts-halten i överskottslammet från 4,5 % till 6 %, skulle innebära en<br />
värmeenergibesparing på i snitt nästan 30 MWh/månad under perioden 20070201-20070731.<br />
Detta motsvarar en besparing på 6 % av den totala värmeförbrukningen. Om värmen köps in<br />
från Gävle Energi i form av fjärrvärme, skulle kostnadsbesparingen uppgå till 129 900 kr/år.<br />
Denna besparing måste dock ställas mot de extra kostnader och den extra miljöpåverkan det<br />
innebär att förtjocka överskottslammet ytterligare.<br />
En höjning av ts-halten från 4,5 % till 6 % skulle kräva runt 1 ton polymer. Inköpskostnaden<br />
för polymer ligger på runt 28 kr/kg [5]. Det ger en extra kostnad på 28 000 kr/år för en<br />
höjning av ts-halten. Kostnadsbesparing blir då 101 900 kr/år om överskottslammet förtjockas<br />
innan uppvärmningen.<br />
kWh/ton ts<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
ö-slam<br />
p-slam<br />
2 3 4 5 6 7<br />
ts-halt på inkommande råslam (% )<br />
Figur 14. Värmeförbrukning för uppvärmning av inkommande råslam vid olika ts-halter under perioden<br />
20070501-20070531.<br />
5.1.1.2 Värmeåtervinning med hjälp av utgående rötat slam<br />
På Duvbacken sker ingen värmeåtervinning från utgående rötslam. Tidigare fanns<br />
värmeåtervinning i form av en slam-slam värmeväxlare som värmde ingående råslam med<br />
utgående rötslam [9]. Värmeåtervinning kan ske genom att förvärma inkommande råslam<br />
med utgående rötslam på följande sätt:<br />
• Värmeåtervinning med slam-vatten-slam värmeväxlare eller med slam-slam<br />
värmeväxlare, i båda fallen lämpar sig tubvärmeväxlare bäst [19]. Med<br />
36
Change language