bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 ENERGISPARANDE ÅTGÄRDER PÅ VÄRMESIDAN<br />
I detta avsnitt ges förslag på åtgärder som kan reducera värmeförbrukningen. Energisparande<br />
åtgärder på värmesidan ger dock inte någon större reduktion av energikostnaderna om<br />
värmebehovet täcks av förbränning av den egenproducerade rötgasen. Vid alternativ<br />
användning av rötgasen, t ex om rötgasen utnyttjas till fordonsbränsle eller för produktion av<br />
el, kan det löna sig med effektiviserande åtgärder [15]. Detta beror på att mindre rötgas går till<br />
förbränning medan mer rötgas kan användas för att t ex generera el och värme via en<br />
gasmotor.<br />
Tidigare har värme levererats från Duvbacken till det lokala fjärrvärmenätet. Det gick dock<br />
inte ihop ekonomiskt vilket medförde att värmeleveransen upphörde 2002.<br />
För kostnadsberäkningar avseende värme används ett rörligt energipris på fjärrvärme från<br />
Gävle Energi. 335 kr/MWh mellan april-oktober och ett pris på 397 kr/MWh mellan apriloktober<br />
[20].<br />
5.1 SPARPOTENTIAL<br />
Det är främst energibehovet för uppvärmning av slam in till rötkammarna och uppvärmningen<br />
av rötkammarna som bör reduceras, då det utgör 77 % av den totala värmeförbrukningen.<br />
Framförallt bör värmeförlusterna i värmeystemet minskas, vilka utgör 41 % av den totala<br />
värmeförbrukningen. Dessa förluster kommer bland annat från tubvärmeväxlarna som värmer<br />
inkommande råslam till rötkammarna och vattencirkulationssystemet i anslutning till<br />
gaspannan. Många kopplingar och rör i dessa system är oisolerade.<br />
5.1.1 Energibehov för uppvärmning av råslam in till rötning<br />
Slammet in till rötkammarna värms i tubvärmeväxlare, där slammet värmeväxlas motströms<br />
med varmvattenkretsen från gaspanna och gasmotor. Tubvärmeväxlare är oftast den mest<br />
energieffektiva utformningen av slamvärmeväxlare. Nackdelen med tubvärmeväxlare är att de<br />
är relativt utrymmeskrävande [19].<br />
Värmebehovet bestäms av mängden slam och vätska som förs till rötkamrarna. Därmed kan<br />
energibesparingar erhållas genom att reducera mängden vätska, vilket kan göras genom att<br />
höja ts-halten. En viss andel av den tillsatta värmeenergin kan även återvinnas genom att<br />
förvärma inkommande råslam med utgående rötslam.<br />
35
Change language