bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

Tabell 18. Drifttid, elförbrukning och elkostnad för drift av15 omrörare i aerob 3. Beräkningarna är
approximerade genom att ta effekten och multiplicera den med drifttiden för omröraren.
Drifttid a
(timmar/månad)
Elförbrukning
(kWh/månad)
Kostnad
(kr/år)
720 10 800 94 608
360 5 400 47 304
a Antaget att en månad är 30 dagar.
4.5 SLAMBEHANDLINGEN
I slambehandlingen ingår förtjockning, rötning och slutavvattning av slammet. Vid
slambehandlingen används el för transport, omblandning och avvattning av slam.
Drivkrafterna för en optimerad slambehandling är bl a en ökad extern användning av rötgas.
4.5.1 Förtjockarna
Med förtjockning av slam avses en separation av fritt vatten och slam. Det sker med tillsats av
polymer. Syftet är att uppnå en förhöjd ts-halt på slammet för att erhålla en effektivare
rötning. Förtjockning av slam före rötning åstadkommer en reducerad slamvolym, vilket är
speciellt intressant i de fall det finns avsättningsmöjligheter för biogasen, internt eller externt.
4.5.2 Rötkammarna
Rötning av slammet görs i syfte att minska slamvolymen och att stabilisera slammet. Rötning
innebär att det lättnedbrytbara innehållet i slammet omvandlas till stabila slutprodukter av
anaeroba bakterier. Detta ger en stabilisering av slammet vilket innebär att slammet inte
kommer att undergå vidare nedbrytning som ger upphov till bl a dålig lukt [19]. Rötningen på
Duvbacken sker i slutna kammare för att gynna den anaeroba nedbrytningen.
Till de två rötkammarna på Duvbacken kommer förtjockat primärslam och överskottslam.
Primärslam från förtjockare 2 pumpas till rötkammare 1 medan överskottslam från förtjockare
1 pumpas till rötkammare 2. Råslamflödet in till rötkammarna uppgick under perioden
20070401-20070731 till i snitt 8,8 m 3 /h. Uppehållstiden i den totala rötkammarvolymen var
17 dagar. Ts-halten i inkommande primärslam ligger på runt 6 % medan ts-halten i
inkommande överskottslam ligger på runt 4,5 %. Både primärslammet och överskottslammet i
rötkammarna har en ts-halt på runt 2,5 %. Denna låga ts-halten beror på att en viss del av det
organiska materialet bryts ner och det bildas metangas under hydrolysen i rötkammarna.
4.5.3 Slutavvattningen
Det rötade slammet lagras i ett stort slamlager. Slamlagring är speciellt viktigt för att kunna
upprätthålla konstanta flöden eller reglera flöden till framförallt centrifugerna. Omrörning
behövs alltid i slamlagret för att förhindra sedimentering och uppnå en jämn slamkvalitet [19].
På Duvbacken finns en toppmonterad omrörare och generellt sett är toppmonterade omrörare
mindre energikrävande än dränkbara.
29