bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

More documents

Recommendations

Info

elförbrukningen i aerob 2. Under perioder med hög belastning krävs dock hela luftningsvolymen i aerob 2. Stickproven för syrehalten mellan luftarna är intressant för att se hur mycket syrehalten hinner sjunka mellan luftarna under perioder då ejektorpumpen är avstängd, se figur 11 och tabell 14. Syrehalten är lägst mellan celpoxluftare 152 och celpoxluftare 153 och detta medför att den första syrehaltsmätaren kan vara felplacerad om luftningen styrs som den gör i dagsläget. Den första syrehaltsmätaren borde istället sitta mellan celpoxluftare 152 och 153, där syrehalten är som lägst. De två första celpoxluftarna kunde då styras för sig medan de två sista kunde styras separat för att optimera styrningen av luftningen. De två första kommer då att gå mer medan de sista inte behöver gå så mycket. De syrehalter som uppmättes vid dessa stickprov visar även på att den sista luftaren kanske inte behöver gå alls. Ombyggnationen av aerob 1 innebär troligtvis att syrebehovet i aerob 2 minskar ytterligare. Tabell 14. Syrehalten i mg/l, mellan celpoxluftarna den 23 juli 2007 under perioder då ejektorpumparna var avstängda. Tidpunkt Syrehalt före 152 (mg/l) 11:45 0,8 a 13:00 b Syrehalt mellan 152-153 (mg/l) Syrehalt mellan 153-154 (mg/l) Syrehalt mellan 154-155 (mg/l) Syrehalt efter 155 (mg/l) 0,2 1,0 2,2 2,4 0,2 0,1 0,7 2,4 3,3 13:15 0,2 0,2 0,5 1,6 2,7 a Ejektorpumpen hade startat när detta värde uppmättes. b Ejektorpumparna hade varit avstängda endast en liten stund. 4.3.2 Sparpotential Det finns ett par olika möjligheter till en mer energieffektiv luftning i aerob 2. Genom att minska omrörningen via styrning och stänga av omrörarpumpen då ejektorpumpen är av kan en besparing göras. Om det visar sig att omrörningen är nödvändig kan dessa fortsätta att gå, medan ejektorpumparna i slutet av varje bassäng ställs av helt. En annan möjlighet är att helt stänga av en cellpoxluftare i slutet av varje bassäng. Det är dock mycket viktigt att se till att inga anaeroba zoner uppstår i de luftade processtegen. 4.3.2.1 Avstängning av omrörarpump Avstängning av omrörningspumpen då ejektorpumpen stängs av reducerar energibehovet. Det krävs dock en viss omrörning för att inte partiklarna i avloppsvattnet ska sedimentera på bassängbotten och för att sprida syret i vattnat. Med blotta ögat syns hur vattnet skiktar sig utefter kanterna på bassängerna. Det har även visat sig att det samlas slam på botten vid utloppet av aerob 2, även då omrörningen är på hela tiden [6]. Detta tyder på att en avstängning av omrörningen inte är möjlig. Det är dock möjligt att installera mer energieffektiva omrörare istället för de el-förbrukande omrörarpumparna som finns nu. Avstängning av omrörarpumpar reducerar kostnaderna för elförbrukningen olika mycket beroende på hur många omrörarpumpar som kan stängas av. Om en omrörare i varje bassäng stängs av, totalt 2 omrörare, kan en besparing på 5 550 kWh/månad göras, vilket motsvarar en 26
kostnadsbesparing på 48 618 kr/år, se tabell 15. Beräkningen grundar sig på att omrörarna då får lika drifttid som ejektorpumparna. I snitt låg drifttiden på 362 timmar/månad för ejektorpumparna under perioden 20070401-20070731. Detta måste ställas mot att andra omrörare behövs i slutet av aerob 2. Det finns mer energieffektiva omrörare än de omrörarpumpar som finns i slutet av aerob 2 idag. Vanliga toppmonterade propelleromrörare ger ofta den mest energieffektiva omrörningen. Tabell 15. Sparpotential vid avstängning av omrörarpumpar i aerob 2. Antal avstängda Besparing Andel av total elförbrukning omrörarpumpar (kWh/mån) (kr/år) (%) 1 2 775 24 309 0,83 2 5 550 48 618 1,66 4.3.2.2 Avstängning av ejektorpump En besparingspotential finns i att helt stänga av en ejektorpump men låta omrörningen vara på. Detta är intressant då omrörning med befintlig utrustning är nödvändig men tillgången på syre i vattnet, främst i slutet av aerob 2, är mycket god. Se ”4.3.2 Syre och löst fosfor”. Avstängning av en ejektorpump i vardera bassäng, med bibehållen omrörning (alltså med kontinuerlig omrörning), ger en besparing på 5 430 kWh/månad ,se tabell 16. Det motsvarar en kostnadsbesparing på 47 567 kr/år. Om det visar sig att fler ejektorpumpar kan stängas av, ger det ytterligare besparingar. Tabell 16. Sparpotential vid avstängning av ejektorpumpar i aerob 2. Antal avstängda Besparing Andel av total elförbrukning ejektorpumpar (kWh/mån) (kr/år) (%) 1 2 715 23 783 0,81 2 5 430 47 567 1,62 4.3.2.3 Avstängning av celpoxluftare I detta fall stängs hela celpoxluftaren av, alltså både ejektorpump och omrörarpump. Det är intressant då tillgången på syre i vattnet i slutet av aerob 2 är mycket god. Vidare måste omrörning ske, antingen med befintliga omrörare (se ”4.5.2.2 Avstängning av ejektorpump”) eller med nya, mer energieffektiva omrörare (se ”4.5.2.1 Avstängning av omrörarpump”). Se även ”4.3.2 Syre och löst fosfor”. Åtgärden med två avstängda celpoxluftare, en i vardera bassäng, ger en besparing på 16 414 kWh/månad. Det motsvarar en kostnadsbesparing på 143 787 kr/år, se tabell 17. 27
Page 1: Energieffektivisering av Duvbackens
Page 5: SAMMANFATTNING ”Energieffektivise
Page 9: FÖRORD Detta examensarbete omfatta
Page 12 and 13: 4.2.1.2 Effektivare blåsmaskiner 2
Page 15 and 16: 1 INLEDNING Duvbackens reningsverk
Page 17 and 18: 2 DUVBACKENS RENINGSVERK Duvbackens
Page 19 and 20: luftningsbassängerna som returslam
Page 21 and 22: De objekt som prioriterades för m
Page 23 and 24: kr/m3 inkommande vatten 0,35 0,3 0,
Page 25 and 26: 3.1.2.3 Aerob 1 I aerob 1 är det l
Page 27 and 28: Tabell 5. Beräknad energiförbrukn
Page 29 and 30: på 45 kW som driver både trumman
Page 31 and 32: MWh/månad 800 600 400 200 0 februa
Page 33 and 34: 30% År 2003-2006 33% 37% 16% 46% f
Page 35 and 36: 4 ÅTGÄRDER FÖR EFFEKTIVARE ELANV
Page 37 and 38: 4.2 AEROB 1 Omrörarna i den anaero
Page 39: assänger med fyra celpoxluftare i
Page 43 and 44: Tabell 18. Drifttid, elförbrukning
Page 45 and 46: m3/h 30 20 10 0 24,3 8,1 5,4 4,05 0
Page 47 and 48: Tabell 19. Besparingspotential för
Page 49 and 50: 5 ENERGISPARANDE ÅTGÄRDER PÅ VÄ
Page 51 and 52: tubvärmeväxlare kan återvinning
Page 53 and 54: 5.2 TOTAL SPARPOTENTIAL OCH REKOMME
Page 55 and 56: 6 RÖTGASEN Den gas som bildas när
Page 57 and 58: 6.1.2 Rötgas som fordonsbränsle A
Page 59 and 60: Tabell 25. Totala intäkter och kos
Page 61 and 62: Under perioden 20070201-20070731 pr
Page 63 and 64: REFERENSER Internetsidor [1] Energi
Page 65: Övriga källor [4] Faktablad om Du
Page 68 and 69: A.2 DRIFTER PÅ RENINGSVERKET Uppm
Page 70 and 71: Forts. Aerob 1 Märkeffekt (kW) Apr
Page 72 and 73: Forts. Fällning Märkeffekt (kW) A
Page 74 and 75: Forts. Förtjockare Märkeffekt (kW
Page 76 and 77: Forts. Rötkammare Märkeffekt (kW)
Page 78 and 79: B.2 UPPMÄTTA DRIFTER OCH DERAS ELE
Page 80 and 81: C.2 VÄRMEBERÄKNINGAR Värmeberäk
Page 82: C.3.3 Värmeproduktion Värmeproduk

bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?