bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

4 ÅTGÄRDER FÖR EFFEKTIVARE ELANVÄNDNING
I detta avsnitt ges förslag på möjliga åtgärder som leder till effektivare elanvändning i
reningsprocessen. Luftningen står för den största elförbrukningen på Duvbacken och det är
också i luftningssteget de största möjligheterna till en minskad elförbrukning finns.
För kostnadsberäkningarna har ett snittpris på 0,73 kr/kWh använts, om inget annat anges.
Det är det pris Gävle Vatten betalat för elenergin mellan januari t o m juli år 2007.
4.1 GROVRENS
Inflödet av avloppsvatten varierar mycket, men snittet ligger på ungefär 1 600 m 3 /h. Ungefär
83 %, eller 1 328 m 3 /h, av inkommande avloppsvatten kommer in med självfall eller pumpas
in på reningsverket med hjälp av pumpstationer runt om i Gävle [9]. Resterande
avloppsvatten, 17 % eller 272 m 3 /h, pumpas in i reningsverket med hjälp av 3 frekvensstyrda
centrifugalpumpar, bestående av en större och två mindre pumpar. De två mindre
inloppspumparna kan maximalt pumpa 250,1 m 3 /h vardera. Den större pumpen går på vid
höga flöden då de två mindre inte klarar att pumpa det inkommande vattnet. Det sker oftast på
våren vid snösmältningen. För att inte försämra reningseffektiviteten eftersträvas ett så jämt
flöde in till reningsverket som möjligt. Genom frekvensstyrningen på pumparna blir
vattenflödet in jämnare. Innan frekvensstyrning installerades på inloppspumparna varierade
inflödet mycket mer, vilket försämrade reningseffektiviteten i bio-p processen [5]. Det är
viktigt att hålla ett jämt flöde genom processen för att inte riskera fosforsläpp då bio-p
processen är mer känslig för flödesvariationer i jämförelse med processer som utnyttjar
kemisk fällning.
Energiförbrukningen för respektive inloppspump beror på hur stort flöde som pumpas och hur
stor del av pumpeffekten som används, se figur 10. Ju större flöden som pumpas desto mindre
energi per pumpad kubikmeter krävs.
21