bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

gastrikevatten.se
from gastrikevatten.se More from this publisher
21.09.2013 Views

uppgick dessa förluster till 205 MWh/månad. Det är inte ovanligt med stora värmeförluster i liknande system, då ofta lite resurser lagts på att minska värmeförlusterna [12]. 3.2.1.2 Uppvärmning av lokaler och varmvatten Uppvärmningsbehovet av lokaler i anslutning till reningsverket, till exempel kontorsbyggnaden och verkstad, varierar med årstiden, se figur 4 och bilaga C.3.2 För februari 2007 krävde uppvärmningen 84 MWh/månad medan uppvärmningen i juli samma år krävde 11 MWh/månad. Snittförbrukningen uppgick till 42 MWh/månad. Värmebehovet för uppvärmning av varmvatten är också mycket beroende av utetemperaturen, se figur 4 och bilaga C.3.2 Snittförbrukningen uppgick till 74 MWh/månad. Värmeförbrukningen för uppvärmning av vatten uppgick till 134 MWh/månad under mars medan värmeförbrukningen uppgick till 31 MWh/månad under juli. 3.3 KARTLÄGGNING AV RÖTGASANVÄNDNINGEN Rötgasförbrukningen och gasens användningsområden på Duvbacken, vilka är gaspannan, gasmotorn och gasfacklan, har kartlagts från år 2003 till och med sommaren 2007. Utgångspunkt för gasberäkningarna var de gasflöden som loggas i övervakningssystemet. 3.3.1 Rötgasproduktion och användningsområde historiskt och idag Rötgasen används för att generera värme via en gaspanna och för att generera el och värme i en gasmotor. När rötgasproduktionen överstiger den mängd gas som gasmotorn och gaspannan klarar av att förbränna måsta gasen facklas bort. Den totala rötgasproduktionen under åren 2003-2005 låg relativt konstant och uppgick till i snitt 140 Nm 3 /h. Under 2006 inträffade ett haveri i rötkammarna vilket medförde en minskad rötgasproduktion till i snitt 98 Nm 3 /h. År 2003 pågick ombyggnationerna i biosteget till bio-p vilket även det kan ha påverkat gasproduktionen. Åren innan 2003 finns det ingen information om hur mycket gas som facklades bort eller den totala gasproduktionen. Den information som finns innan 2003 är nyttiggjord gasmängd, alltså den gasmängd som förbrukades av gaspannan. Rötgasanvändningen fördelade sig under åren 2003-2006 enligt figur 7. Ungefär 37 % av all rötgas användes i gasmotorn, 33 % användes i gaspannan medan 30 % facklades bort. Under perioden 20070201-20070731 producerades i snitt 162 Nm 3 rötgas/h, vilket är en ökning i jämförelse med tidigare år. Rötgasanvändningen fördelade sig enligt i figur 8, där den ökade gasmängden till gasmotorn under juli 2007 tydligt syns. I snitt över perioden fördelades rötgasen enligt figur 7. Ungefär 38 % av all rötgas användes i gasmotorn, 46 % används i gaspannan medan 16 % facklades bort. Andelen facklad gas har minskat till nästan hälften i jämförelse med tidigare år. Vidare går ungefär lika stor andel till gasmotorn medan andelen rötgas till gaspannan har ökat. 18

30% År 2003-2006 33% 37% 16% 46% feb-juli 2007 38% gasmotor gaspanna fackla Figur 7. Fördelningen av rötgasmängden till respektive användningsområde vilka är gasmotorn, gaspannan och facklan. Nm3/månad 150000 120000 90000 60000 30000 0 februari mars april maj juni juli månad totalt gaspanna gasmotor gasfackla Figur 8. Total rötgasproduktion och gasmängd till respektive användningsområde under perioden 20070201- 20070731. 3.3.1.1 Värmeproduktion och fjärrvärme Värmeproduktionen under perioden 20070201-20070731 uppgick till i snitt 512 MWh/månad. Gaspannan svarade för 75 %, gasmotorn svarade för 13 % och fjärrvärmen svarade för 12 % av den totala värmetillförseln, se figur 9. För det mesta täcker pannan och motorn värmebehovet. Vid service och oförutsedda stopp på panna och gasmotor används fjärrvärme från Gävle Energi [13]. Variationen i värmeproduktionen och fjärrvärmeutnyttjande är dock stor. Under de kalla månaderna på vintern krävs mer värme medan det krävs mindre värme under sommaren. 19

30%<br />

År 2003-2006<br />

33%<br />

37%<br />

16%<br />

46%<br />

feb-juli 2007<br />

38%<br />

gasmotor<br />

gaspanna<br />

fackla<br />

Figur 7. Fördelningen av rötgasmängden till respektive användningsområde vilka är gasmotorn, gaspannan och<br />

facklan.<br />

Nm3/månad<br />

150000<br />

120000<br />

90000<br />

60000<br />

30000<br />

0<br />

februari mars april maj juni juli<br />

månad<br />

totalt<br />

gaspanna<br />

gasmotor<br />

gasfackla<br />

Figur 8. Total rötgasproduktion och gasmängd till respektive användningsområde under perioden 20070201-<br />

20070731.<br />

3.3.1.1 Värmeproduktion och fjärrvärme<br />

Värmeproduktionen under perioden 20070201-20070731 uppgick till i snitt 512 MWh/månad.<br />

Gaspannan svarade för 75 %, gasmotorn svarade för 13 % och fjärrvärmen svarade för 12 %<br />

av den totala värmetillförseln, se figur 9. För det mesta täcker pannan och motorn<br />

värmebehovet. Vid service och oförutsedda stopp på panna och gasmotor används fjärrvärme<br />

från Gävle Energi [13]. Variationen i värmeproduktionen och fjärrvärmeutnyttjande är dock<br />

stor. Under de kalla månaderna på vintern krävs mer värme medan det krävs mindre värme<br />

under sommaren.<br />

19

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!