bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
uppgick dessa förluster till 205 MWh/månad. Det är inte ovanligt med stora värmeförluster i liknande system, då ofta lite resurser lagts på att minska värmeförlusterna [12]. 3.2.1.2 Uppvärmning av lokaler och varmvatten Uppvärmningsbehovet av lokaler i anslutning till reningsverket, till exempel kontorsbyggnaden och verkstad, varierar med årstiden, se figur 4 och bilaga C.3.2 För februari 2007 krävde uppvärmningen 84 MWh/månad medan uppvärmningen i juli samma år krävde 11 MWh/månad. Snittförbrukningen uppgick till 42 MWh/månad. Värmebehovet för uppvärmning av varmvatten är också mycket beroende av utetemperaturen, se figur 4 och bilaga C.3.2 Snittförbrukningen uppgick till 74 MWh/månad. Värmeförbrukningen för uppvärmning av vatten uppgick till 134 MWh/månad under mars medan värmeförbrukningen uppgick till 31 MWh/månad under juli. 3.3 KARTLÄGGNING AV RÖTGASANVÄNDNINGEN Rötgasförbrukningen och gasens användningsområden på Duvbacken, vilka är gaspannan, gasmotorn och gasfacklan, har kartlagts från år 2003 till och med sommaren 2007. Utgångspunkt för gasberäkningarna var de gasflöden som loggas i övervakningssystemet. 3.3.1 Rötgasproduktion och användningsområde historiskt och idag Rötgasen används för att generera värme via en gaspanna och för att generera el och värme i en gasmotor. När rötgasproduktionen överstiger den mängd gas som gasmotorn och gaspannan klarar av att förbränna måsta gasen facklas bort. Den totala rötgasproduktionen under åren 2003-2005 låg relativt konstant och uppgick till i snitt 140 Nm 3 /h. Under 2006 inträffade ett haveri i rötkammarna vilket medförde en minskad rötgasproduktion till i snitt 98 Nm 3 /h. År 2003 pågick ombyggnationerna i biosteget till bio-p vilket även det kan ha påverkat gasproduktionen. Åren innan 2003 finns det ingen information om hur mycket gas som facklades bort eller den totala gasproduktionen. Den information som finns innan 2003 är nyttiggjord gasmängd, alltså den gasmängd som förbrukades av gaspannan. Rötgasanvändningen fördelade sig under åren 2003-2006 enligt figur 7. Ungefär 37 % av all rötgas användes i gasmotorn, 33 % användes i gaspannan medan 30 % facklades bort. Under perioden 20070201-20070731 producerades i snitt 162 Nm 3 rötgas/h, vilket är en ökning i jämförelse med tidigare år. Rötgasanvändningen fördelade sig enligt i figur 8, där den ökade gasmängden till gasmotorn under juli 2007 tydligt syns. I snitt över perioden fördelades rötgasen enligt figur 7. Ungefär 38 % av all rötgas användes i gasmotorn, 46 % används i gaspannan medan 16 % facklades bort. Andelen facklad gas har minskat till nästan hälften i jämförelse med tidigare år. Vidare går ungefär lika stor andel till gasmotorn medan andelen rötgas till gaspannan har ökat. 18
30% År 2003-2006 33% 37% 16% 46% feb-juli 2007 38% gasmotor gaspanna fackla Figur 7. Fördelningen av rötgasmängden till respektive användningsområde vilka är gasmotorn, gaspannan och facklan. Nm3/månad 150000 120000 90000 60000 30000 0 februari mars april maj juni juli månad totalt gaspanna gasmotor gasfackla Figur 8. Total rötgasproduktion och gasmängd till respektive användningsområde under perioden 20070201- 20070731. 3.3.1.1 Värmeproduktion och fjärrvärme Värmeproduktionen under perioden 20070201-20070731 uppgick till i snitt 512 MWh/månad. Gaspannan svarade för 75 %, gasmotorn svarade för 13 % och fjärrvärmen svarade för 12 % av den totala värmetillförseln, se figur 9. För det mesta täcker pannan och motorn värmebehovet. Vid service och oförutsedda stopp på panna och gasmotor används fjärrvärme från Gävle Energi [13]. Variationen i värmeproduktionen och fjärrvärmeutnyttjande är dock stor. Under de kalla månaderna på vintern krävs mer värme medan det krävs mindre värme under sommaren. 19
- Page 1: Energieffektivisering av Duvbackens
- Page 5: SAMMANFATTNING ”Energieffektivise
- Page 9: FÖRORD Detta examensarbete omfatta
- Page 12 and 13: 4.2.1.2 Effektivare blåsmaskiner 2
- Page 15 and 16: 1 INLEDNING Duvbackens reningsverk
- Page 17 and 18: 2 DUVBACKENS RENINGSVERK Duvbackens
- Page 19 and 20: luftningsbassängerna som returslam
- Page 21 and 22: De objekt som prioriterades för m
- Page 23 and 24: kr/m3 inkommande vatten 0,35 0,3 0,
- Page 25 and 26: 3.1.2.3 Aerob 1 I aerob 1 är det l
- Page 27 and 28: Tabell 5. Beräknad energiförbrukn
- Page 29 and 30: på 45 kW som driver både trumman
- Page 31: MWh/månad 800 600 400 200 0 februa
- Page 35 and 36: 4 ÅTGÄRDER FÖR EFFEKTIVARE ELANV
- Page 37 and 38: 4.2 AEROB 1 Omrörarna i den anaero
- Page 39 and 40: assänger med fyra celpoxluftare i
- Page 41 and 42: kostnadsbesparing på 48 618 kr/år
- Page 43 and 44: Tabell 18. Drifttid, elförbrukning
- Page 45 and 46: m3/h 30 20 10 0 24,3 8,1 5,4 4,05 0
- Page 47 and 48: Tabell 19. Besparingspotential för
- Page 49 and 50: 5 ENERGISPARANDE ÅTGÄRDER PÅ VÄ
- Page 51 and 52: tubvärmeväxlare kan återvinning
- Page 53 and 54: 5.2 TOTAL SPARPOTENTIAL OCH REKOMME
- Page 55 and 56: 6 RÖTGASEN Den gas som bildas när
- Page 57 and 58: 6.1.2 Rötgas som fordonsbränsle A
- Page 59 and 60: Tabell 25. Totala intäkter och kos
- Page 61 and 62: Under perioden 20070201-20070731 pr
- Page 63 and 64: REFERENSER Internetsidor [1] Energi
- Page 65: Övriga källor [4] Faktablad om Du
- Page 68 and 69: A.2 DRIFTER PÅ RENINGSVERKET Uppm
- Page 70 and 71: Forts. Aerob 1 Märkeffekt (kW) Apr
- Page 72 and 73: Forts. Fällning Märkeffekt (kW) A
- Page 74 and 75: Forts. Förtjockare Märkeffekt (kW
- Page 76 and 77: Forts. Rötkammare Märkeffekt (kW)
- Page 78 and 79: B.2 UPPMÄTTA DRIFTER OCH DERAS ELE
- Page 80 and 81: C.2 VÄRMEBERÄKNINGAR Värmeberäk
30%<br />
År 2003-2006<br />
33%<br />
37%<br />
16%<br />
46%<br />
feb-juli 2007<br />
38%<br />
gasmotor<br />
gaspanna<br />
fackla<br />
Figur 7. Fördelningen av rötgasmängden till respektive användningsområde vilka är gasmotorn, gaspannan och<br />
facklan.<br />
Nm3/månad<br />
150000<br />
120000<br />
90000<br />
60000<br />
30000<br />
0<br />
februari mars april maj juni juli<br />
månad<br />
totalt<br />
gaspanna<br />
gasmotor<br />
gasfackla<br />
Figur 8. Total rötgasproduktion och gasmängd till respektive användningsområde under perioden 20070201-<br />
20070731.<br />
3.3.1.1 Värmeproduktion och fjärrvärme<br />
Värmeproduktionen under perioden 20070201-20070731 uppgick till i snitt 512 MWh/månad.<br />
Gaspannan svarade för 75 %, gasmotorn svarade för 13 % och fjärrvärmen svarade för 12 %<br />
av den totala värmetillförseln, se figur 9. För det mesta täcker pannan och motorn<br />
värmebehovet. Vid service och oförutsedda stopp på panna och gasmotor används fjärrvärme<br />
från Gävle Energi [13]. Variationen i värmeproduktionen och fjärrvärmeutnyttjande är dock<br />
stor. Under de kalla månaderna på vintern krävs mer värme medan det krävs mindre värme<br />
under sommaren.<br />
19