bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
Tabell 10. Elförbrukning på Duvbacken i förhållande till andra reningsverk år 2005. Andel el till Elanvändning luftning (Wh/m 3 Specifik elanvändning Anslutna pe vatten) (kWh/pe,år) (%) Totalt Luftningen Totalt Luftningen Duvbacken i Gävle 86362 44 312 137 49 22 Lundåkraverket i Landskrona a 22100 40 406 164 92 37 Käppalaverket i Stockholm b 520 000 18,6 660 123 61 11 a Hela Lundåkraverket tillämpar bio-p och har kvävereduktion. [10]. b Ungefär en tredjedel av inkommande flöde renas med bio-p, resten av verket tillämpar kemisk fällning. Hela reningsverket har kvävereduktion [11]. 3.2 KARTLÄGGNING AV VÄRMEFÖRBRUKNINGEN För kartläggningen av värmeförbrukningen var utgångspunkten det värmesystem som innehåller gasmotorn, gaspannan, rötkammarna och värmeväxlare för uppvärmning av lokaler och varmvatten på reningsverket. Se bilaga C.1 för processöversikt över värmesystemet. Det är endast varmvattenflödet till rötkammarna som loggas i systemet. Detta vattenflöde, tillsammans med de temperaturer som loggas, ger värmeförbrukning och värmeproduktionen. Se bilaga C.2 och C.3 för beräkningar och resultat av värmeförbrukning och värmeproduktion. Värmeförbrukningen tidigare år är inte kartlagd på detta sätt, då de data som ligger till grund för dessa beräkningar endast sparas i tre månader. 3.2.1 Värmeförbrukningen Värmeförbrukningen har kartlagts under perioden 20070201-20070731. Den totala värmeförbrukningen uppgick då till i snitt 497 MWh/månad. Då processen till stora delar är placerad utomhus varierar värmeförbrukning med utetemperaturen, se figur 4. Under den kalla perioden under februari och mars var den totala värmeförbrukningen större i jämförelse med de varma månaderna juni och juli. Värmeenergin går till rötningsprocessen, uppvärmning av varmvatten och lokaler (kontorsbyggnad och verkstad) i anslutning till reningsverket, se figur 5 och figur 6. Rötningsprocessen kräver 77 % av den totala värmeförbrukningen. Värmeförlusterna i rötkammarna, tubvärmeväxlarna, rör och kopplingar i anslutning till rötkammarna, uppgår till 41 % av den totala värmeförbrukningen. Uppvärmning av varmvatten och lokaler står för 15 % respektive 8 % av den totala värmeförbrukningen. 16
MWh/månad 800 600 400 200 0 februari mars april maj månad juni juli Total värmeförbrukning Rötkammarna Varmvatten Uppvärmning Figur 5. Total värmeförbrukning, värmeförbrukning för uppvärmning av slam in till rötkammarna och värmeförbrukning för uppvärmning av varmvatten och lokaler under perioden 20070201-20070731. Uppvärmning 8% Varmvatten 15% Värmeförluster i rötkammare med kringutrustning 41% Teoretiskt värmebehovet för uppvärmning av slam 36% Figur 6. Fördelningen av värmeförbrukningen under perioden 20070201-20070731. 3.2.1.1 Rötkammarna Det teoretiska värmebehovet som behövs för uppvärmning av råslammet in till rötkammarna beräknas enligt bilaga C.2.1. Det är skillnad på energibehovet för uppvärmning av primärslam i jämförelse med energibehovet för uppvärmning av överskottslam. Beräkningarna ger att det teoretiska värmebehovet för att värma upp den totala mängden inkommande råslam under perioden 20070201-20070731 uppgick till i snitt 177 MWh/månad. Den avgivna värmen från vattnet i värmeväxlarna uppgick till i snitt 382 MWh/månad under samma period och beräknas enligt bilaga C.2.2. Skillnaden mellan det teoretiska uppvärmningsbehovet och den tillförda värmen från vattencirkulationen är förluster i rör och rötkammarväggar. I detta fall 17
- Page 1: Energieffektivisering av Duvbackens
- Page 5: SAMMANFATTNING ”Energieffektivise
- Page 9: FÖRORD Detta examensarbete omfatta
- Page 12 and 13: 4.2.1.2 Effektivare blåsmaskiner 2
- Page 15 and 16: 1 INLEDNING Duvbackens reningsverk
- Page 17 and 18: 2 DUVBACKENS RENINGSVERK Duvbackens
- Page 19 and 20: luftningsbassängerna som returslam
- Page 21 and 22: De objekt som prioriterades för m
- Page 23 and 24: kr/m3 inkommande vatten 0,35 0,3 0,
- Page 25 and 26: 3.1.2.3 Aerob 1 I aerob 1 är det l
- Page 27 and 28: Tabell 5. Beräknad energiförbrukn
- Page 29: på 45 kW som driver både trumman
- Page 33 and 34: 30% År 2003-2006 33% 37% 16% 46% f
- Page 35 and 36: 4 ÅTGÄRDER FÖR EFFEKTIVARE ELANV
- Page 37 and 38: 4.2 AEROB 1 Omrörarna i den anaero
- Page 39 and 40: assänger med fyra celpoxluftare i
- Page 41 and 42: kostnadsbesparing på 48 618 kr/år
- Page 43 and 44: Tabell 18. Drifttid, elförbrukning
- Page 45 and 46: m3/h 30 20 10 0 24,3 8,1 5,4 4,05 0
- Page 47 and 48: Tabell 19. Besparingspotential för
- Page 49 and 50: 5 ENERGISPARANDE ÅTGÄRDER PÅ VÄ
- Page 51 and 52: tubvärmeväxlare kan återvinning
- Page 53 and 54: 5.2 TOTAL SPARPOTENTIAL OCH REKOMME
- Page 55 and 56: 6 RÖTGASEN Den gas som bildas när
- Page 57 and 58: 6.1.2 Rötgas som fordonsbränsle A
- Page 59 and 60: Tabell 25. Totala intäkter och kos
- Page 61 and 62: Under perioden 20070201-20070731 pr
- Page 63 and 64: REFERENSER Internetsidor [1] Energi
- Page 65: Övriga källor [4] Faktablad om Du
- Page 68 and 69: A.2 DRIFTER PÅ RENINGSVERKET Uppm
- Page 70 and 71: Forts. Aerob 1 Märkeffekt (kW) Apr
- Page 72 and 73: Forts. Fällning Märkeffekt (kW) A
- Page 74 and 75: Forts. Förtjockare Märkeffekt (kW
- Page 76 and 77: Forts. Rötkammare Märkeffekt (kW)
- Page 78 and 79: B.2 UPPMÄTTA DRIFTER OCH DERAS ELE
Tabell 10. Elförbrukning på Duvbacken i förhållande till andra <strong>reningsverk</strong> år 2005.<br />
Andel el till Elanvändning<br />
luftning (Wh/m 3 Specifik elanvändning<br />
Anslutna pe<br />
vatten)<br />
(kWh/pe,år)<br />
(%) Totalt Luftningen Totalt Luftningen<br />
Duvbacken i<br />
Gävle<br />
86362 44 312 137 49 22<br />
Lundåkraverket<br />
i Landskrona a 22100 40 406 164 92 37<br />
Käppalaverket i<br />
Stockholm b 520 000 18,6 660 123 61 11<br />
a<br />
Hela Lundåkraverket tillämpar bio-p och har kvävereduktion. [10].<br />
b<br />
Ungefär en tredjedel av inkommande flöde renas med bio-p, resten av verket tillämpar kemisk fällning. Hela<br />
<strong>reningsverk</strong>et har kvävereduktion [11].<br />
3.2 KARTLÄGGNING AV VÄRMEFÖRBRUKNINGEN<br />
För kartläggningen av värmeförbrukningen var utgångspunkten det värmesystem som<br />
innehåller gasmotorn, gaspannan, rötkammarna och värmeväxlare för uppvärmning av lokaler<br />
och varmvatten på <strong>reningsverk</strong>et. Se <strong>bilaga</strong> C.1 för processöversikt över värmesystemet.<br />
Det är endast varmvattenflödet till rötkammarna som loggas i systemet. Detta vattenflöde,<br />
tillsammans med de temperaturer som loggas, ger värmeförbrukning och värmeproduktionen.<br />
Se <strong>bilaga</strong> C.2 och C.3 för beräkningar och resultat av värmeförbrukning och<br />
värmeproduktion.<br />
Värmeförbrukningen tidigare år är inte kartlagd på detta sätt, då de data som ligger till grund<br />
för dessa beräkningar endast sparas i tre månader.<br />
3.2.1 Värmeförbrukningen<br />
Värmeförbrukningen har kartlagts under perioden 20070201-20070731. Den totala<br />
värmeförbrukningen uppgick då till i snitt 497 MWh/månad. Då processen till stora delar är<br />
placerad utomhus varierar värmeförbrukning med utetemperaturen, se figur 4. Under den<br />
kalla perioden under februari och mars var den totala värmeförbrukningen större i jämförelse<br />
med de varma månaderna juni och juli.<br />
Värmeenergin går till rötningsprocessen, uppvärmning av varmvatten och lokaler<br />
(kontorsbyggnad och verkstad) i anslutning till <strong>reningsverk</strong>et, se figur 5 och figur 6.<br />
Rötningsprocessen kräver 77 % av den totala värmeförbrukningen. Värmeförlusterna i<br />
rötkammarna, tubvärmeväxlarna, rör och kopplingar i anslutning till rötkammarna, uppgår till<br />
41 % av den totala värmeförbrukningen. Uppvärmning av varmvatten och lokaler står för 15<br />
% respektive 8 % av den totala värmeförbrukningen.<br />
16
Change language