bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
på 45 kW som driver både trumman och skruven. Centrifug 2 används mycket sällan vilket<br />
medförde att den uteslöts från studien.<br />
I slutavvattningen undersöktes elförbrukningen för centrifug 1, omröraren i slamlagret och<br />
slampumparna till centrifugerna. Se tabell 9. Elförbrukningen för dessa drifter uppgick till i<br />
snitt 3,4 % av den totala elförbrukningen.<br />
Tabell 9. Elförbrukning för de uppmätta drifterna i slutavvattningen under perioden 20070401-20070731.<br />
Drift<br />
Elförbrukning<br />
(kWh/månad)<br />
Kostnad<br />
(kr/år)<br />
Andel av totala elförbrukningen<br />
(%)<br />
Centrifug 1 6 704 58 727 2,0<br />
Omrörare slamlager 4 157 36 415 1,3<br />
Slampumpar till centrifuger 472 4 135 0,1<br />
Totalt 11 333 99 277 3,4<br />
3.1.2.12 <strong>Vatten</strong>cirkulation i värmesystemet<br />
I värmesystemet finns sex stycken cirkulationspumpar som driver vattenslingorna. Den största<br />
pumpen ser till att inkommande slam till rötkammarna erhåller den värme som behövs.<br />
Pumpen är på 15 kW och frekvensstyrd. En frekvensstyrd tvillingpump driver den stora<br />
värmeslingan (se <strong>bilaga</strong> C.1 för processöversikt över värmesystemet). Elförbrukningen för<br />
dessa cirkulationspumpar uppgick till i snitt 6 781 kWh/månad under undersökningsperioden,<br />
motsvarande 2,0 % av den totala elförbrukningen.<br />
3.1.3 Jämförelse med andra avlopps<strong>reningsverk</strong><br />
Det är intressant att jämföra elförbrukningen på Duvbacken med elförbrukningen på andra<br />
<strong>reningsverk</strong> i Sverige. Det går dock aldrig att jämföra elförbrukningen rakt av på grund av att<br />
reningsprocesserna skiljer sig åt på alla <strong>reningsverk</strong> i Sverige. En jämförelse ger istället en<br />
indikation på hur Duvbacken förhåller sig i jämförelse med andra verk när det gäller<br />
elförbrukningen.<br />
Tabell 10 visar elförbrukningen för Duvbacken, Lundåkraverket i Landskrona och<br />
Käppalaverket i Stockholm. Den högre elförbrukningen i luftningssteget på Duvbacken beror<br />
troligtvis på bio-p processen, då även Lundåkraverket visar på denna höga andel el till<br />
luftningen. Käppalaverket tillämpar endast bio-p till ungefär en tredjedel av inkommande<br />
vattenflöde, resten av vattnet renas med kemisk fällning. Det är troligtvis en av anledningarna<br />
till den halverade andelen el som går till luftningen.<br />
15
Change language