bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

3.1.1 Elförbrukningen före och efter bio-p
Det är intressant att studera hur ombyggnationen från kemisk fällning till bio-p påverkat
elförbrukningen. Åren mellan 1996-2002, då reningsverket använde kemisk fällning, låg
månadsförbrukningen av el på i snitt 247 MWh/månad. Efter att bio-p processen tagits i bruk
låg månadsförbrukningen av el på i snitt 347 MWh/månad under åren 2004-2006. Den ökade
elkostnaden uppgår till 876 000 kr/år med ett elpris på 0,73 kr/kWh. Inflödet av avloppsvatten
har varit relativt konstant, medan elförbrukningen har ökat med 29 %. Ombyggnationen av
reningsverket till en helt biologisk process under 2003 har alltså inneburit att elförbrukningen
ökat, se figur 1. Detta kompenseras till viss del av den egna elproduktionen via gasmotorn
som köptes in 2002.
kWh/månad
400
300
200
100
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
År
bio-p
Total elförbrukning
Inköpt el
Egenproducerad el
Figur 1. Total elförbrukning (brutto), inköpt el och egenproducerad el per månad under perioden 2000-2007.
På grund av ombyggnationer av rötkammarna år 2006, erhölls en reducerad rötgasproduktion och därmed en
reducerad elproduktion. Detta medförde att en större andel el behövde köpas in.
Efter införandet av bio-p processen minskade dock även kemikalieförbrukningen från ungefär
800 ton/år till omkring 100 ton/år för år 2007. För t ex år 2002 låg förbrukningen av
fällningskemikalier på 840 ton/år vilket kostade runt 1 100 000 kr/år. År 2007 kommer
ungefär 100 ton fällningskemikalier att tillsättas. Kostnaden för detta uppgår till 100 000 kr/år
[5]. Besparingen blir då 1 000 000 kr/år. Detta medför att den ökade kostnaden för el helt
kompenseras av den minskade kemikalieförbrukningen. Därutöver minskas kostnaderna
ytterligare då det bildas mindre slam när en mindre mängd fällningskemikalier används.
Minskade slamvolymer medför bl a att kostnaderna för bortforsling och omhändertagande av
slammet minskar.
I figur 2 illustreras detta genom att jämföra elkostnad med kemikaliekostand, per kubikmeter
inkommande vatten för åren 2000 till 2006. Från år 2003, då bio-p infördes, har elkostnaden
ökat med 0,0713 kr/m 3 inkommande vatten. Under samma period har kostnaden för
kemikalieförbrukningen minskat med 0,0524 kr/m 3 inkommande vatten. Totalt blir det en
kostnadsbesparing på 0,0189 kr/m 3 inkommande vatten. Detta illustreras av den översta
grafen i figur 2, där elkostnaden och kemikaliekostnaden adderats. Den visar att den totala
kostnaden, med tanke på elkostnad och kemikaliekostand, inte ökat efter införandet av bio-p.
Områden där kostnaderna minskat ytterligare är slambehandling, transport och
omhändertagande av slam. Detta beror på den minskade slamvolymen.
8