bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

More documents

Recommendations

Info

3 ENERGIKARTLÄGGNING Energiförbrukning, energiproduktion och hur energin används på reningsverket måste kartläggas innan energieffektiviserande åtgärder kan genomföras. Energikartläggningen visar på vilka objekt som är mest energikrävande. Det är ofta dessa drifter som står för den största potentialen då det gäller att införa energieffektiva åtgärder i processen. I detta avsnitt kartläggs elförbrukningen, värmeförbrukningen och rötgasanvändningen för att sedan kunna identifiera energieffektiviseringspotentialen. 3.1 KARTLÄGGNING AV ELFÖRBRUKNINGEN Den totala elförbrukningen på Duvbacken var känd från elleverantören. Det var dock inte känt hur elförbrukningen fördelade sig över reningsprocessens olika steg. För att utreda detta gjordes en kartläggning av elförbrukningen. Elförbrukningen kartlades med data från perioden 20070401-20070731 som grund, om inget annat anges, och initierades genom att dela upp reningsprocessen enligt nedanstående: • Grovrens • Försedimentering • Aerob 1 • Aerob 2 • Aerob 3 och slutsedimentering • Fällningsbassänger • Förtjockare • Rötkammare • Slutavvattning • Vattencirkulationen i värmesystemet Kartläggningen krävde att effektmätningar genomfördes. Det fanns inte resurser till att sätta in effektmätare på drifter i processen, vilka kontinuerligt skulle logga effekten på dessa. Metoden som istället användes var att göra enstaka manuella effektmätningar på de drifter som uppskattades ligga bakom den största andelen av elförbrukningen. Mätinstrumentet som användes vid de manuella effektmätningarna var en Power Q Plus MI 2392 från Metrel. Det är en portabel 3-fas effektmätare med bl a samtidig mätning av grundläggande effektparametrar, som t ex ström, spänning, effekt och effektfaktor. Mätningarna genomfördes av Gävleborgs Elektriska AB, med viss hjälp av driftpersonal på Duvbacken. 6
De objekt som prioriterades för mätning var motordrifter över 4 kW och/eller de objekt med långa drifttider. Mätningarna genomfördes på något olika sätt beroende på om motordriften i fråga var frekvensstyrd eller direktstartande. I bilaga A.2 finns en förteckning över de flesta motordrifterna på reningsverket. Där syns även märkeffekt, drifttider och den beräknade energiförbrukningen för de uppmätta drifterna. Frekvensstyrda drifter som effektmätning genomfördes på var: • Inloppspumpar (AP002, AP003) • Primärslampump (SP555) • Blåsmaskiner (BM002, BM003, BM118) • Snäckpump (SP101) • Returslampump (SP121) • Slampumpar i slutsedimenteringen (SP001-SP004) • Slampump från förtjockarna till rötkammarna (SP506) • Slampump frön rötkammarna (SP907) • Slampump från slamlager (SP002) • Centrifug (CF001) På de frekvensstyrda drifterna mättes effekten vid olika styrfrekvenser för att kunna få ett samband mellan styrfrekvens och effekt. Styrfrekvensen loggas i övervakningssystemet och sparas i tre månader. En linjär ekvation som beskriver hur effekten är beroende av styrfrekvensen bestämdes med hjälp av Excel. Genom att dra ut frekvenser för månaderna april till och med juli och beräkna effekten vid varje utdragen frekvens kunde den totala elenergiförbrukningen beräknas. Se bilaga B.1 för beräkning av elförbrukningen. Direktstartande drifter som effektmätning genomfördes på var: • Recirkulationspump i försedimenteringen (RP003) • Omrörare (OM001) • Celpoxluftare (EP153, OP153, EP159, OP159) • Överskottslampump (SP021, SP123) • Slamkvarn (SK507) • Cirkulationspump (SP905, SP909) • Omrörare slamlager (OM302) För att beräkna de direktstartande drifternas elenergiförbrukning användes den uppmätta effekten och drifttiden som loggas i övervakningssystemet. Genom att multiplicera den uppmätta effekten med drifttiden på den uppmätta driften per månad, erhålls energiförbrukningen per månad. Ett alternativ till ovanstående tillvägagångssätt var att använda märkeffekten på drifterna för att beräkna elförbrukningen. Det visade sig dock ge en relativt stor överskattning av den verkliga elförbrukningen och metoden ansågs för osäker. Tidsbegränsningen och de ekonomiska begränsningarna medförde att resterande drifter ligger utanför studien och ingår i kategorin ”övrigt”, där även elförbrukning på kontor, verkstad, lab, belysning och ventilation mm, på Duvbacken ingår. 7
Page 1: Energieffektivisering av Duvbackens
Page 5: SAMMANFATTNING ”Energieffektivise
Page 9: FÖRORD Detta examensarbete omfatta
Page 12 and 13: 4.2.1.2 Effektivare blåsmaskiner 2
Page 15 and 16: 1 INLEDNING Duvbackens reningsverk
Page 17 and 18: 2 DUVBACKENS RENINGSVERK Duvbackens
Page 19: luftningsbassängerna som returslam
Page 23 and 24: kr/m3 inkommande vatten 0,35 0,3 0,
Page 25 and 26: 3.1.2.3 Aerob 1 I aerob 1 är det l
Page 27 and 28: Tabell 5. Beräknad energiförbrukn
Page 29 and 30: på 45 kW som driver både trumman
Page 31 and 32: MWh/månad 800 600 400 200 0 februa
Page 33 and 34: 30% År 2003-2006 33% 37% 16% 46% f
Page 35 and 36: 4 ÅTGÄRDER FÖR EFFEKTIVARE ELANV
Page 37 and 38: 4.2 AEROB 1 Omrörarna i den anaero
Page 39 and 40: assänger med fyra celpoxluftare i
Page 41 and 42: kostnadsbesparing på 48 618 kr/år
Page 43 and 44: Tabell 18. Drifttid, elförbrukning
Page 45 and 46: m3/h 30 20 10 0 24,3 8,1 5,4 4,05 0
Page 47 and 48: Tabell 19. Besparingspotential för
Page 49 and 50: 5 ENERGISPARANDE ÅTGÄRDER PÅ VÄ
Page 51 and 52: tubvärmeväxlare kan återvinning
Page 53 and 54: 5.2 TOTAL SPARPOTENTIAL OCH REKOMME
Page 55 and 56: 6 RÖTGASEN Den gas som bildas när
Page 57 and 58: 6.1.2 Rötgas som fordonsbränsle A
Page 59 and 60: Tabell 25. Totala intäkter och kos
Page 61 and 62: Under perioden 20070201-20070731 pr
Page 63 and 64: REFERENSER Internetsidor [1] Energi
Page 65: Övriga källor [4] Faktablad om Du
Page 68 and 69: A.2 DRIFTER PÅ RENINGSVERKET Uppm
Page 70 and 71:
Forts. Aerob 1 Märkeffekt (kW) Apr
Page 72 and 73:
Forts. Fällning Märkeffekt (kW) A
Page 74 and 75:
Forts. Förtjockare Märkeffekt (kW
Page 76 and 77:
Forts. Rötkammare Märkeffekt (kW)
Page 78 and 79:
B.2 UPPMÄTTA DRIFTER OCH DERAS ELE
Page 80 and 81:
C.2 VÄRMEBERÄKNINGAR Värmeberäk
Page 82:
C.3.3 Värmeproduktion Värmeproduk
show all

bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?