bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB

luftningsbassängerna som returslam. En mindre del av slammet tas ut ur processen vid
slutsedimenteringen som överskottsslam och behandlas vidare i förtjockarna i
slambehandlingen.
Vattnet är färdigrenat efter ett knappt dygn och leds ut 450 meter från fastlandet och släpps ut
i Östersjön [4]. Det finns även möjligheter att tillsätta fällningskemikalier vid eventuella
driftstörningar, t ex om fosforhalten i utgående vatten är över det tillåtna utsläppsvärdet.
2.1.4 Slambehandling
I slambehandlingen ingår förtjockning, rötning och slutavvattning av slammet och här
avlägsnas en del av det vatten som slammet till stor del består av. Slambehandlingen börjar i
slamförtjockarna vilka är runda sedimenteringsbassänger, där vatten avskiljs från slammet och
återförs till reningsverkets inlopp. Här tillsätts polymer för att höja ts-halten i slammet. I nästa
steg stabiliseras slammet genom rötning i rötkammarna. Stabiliseringen har som syfte att ge
råslammet ett stabilt tillstånd vad gäller lukt och hygieniska egenskaper samt att förbättra dess
egenskaper, t ex dess avvattningsegenskaper. Duvbackens reningsverk använder mesofil
rötningen. Slammet håller då en temperatur på ca 37°C och processen tar ca 17 dagar på
Duvbacken. Rötgasen som bildas under rötningen används som bränsle i en gasmotor eller i
en gaspanna.
Efter rötningen förs rötslammet till ett slamlager. Innan slammet sedan förs till
dekanteringscentrifugerna tillsätts ytterligare polymer till slammet för att höja ts-halten.
Rejektvattnet från centrifugerna återförs till inloppet. Målsättningen är att slammet ska
utnyttjas i jordbruk, skogsbruk och vid jordframställning för att återföra näringsämnen till den
brukade jorden [4].
5