bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.1.1 Grovrening<br />
Spillvattnet förs in i verket, dels med självfall och pumpstationer runt om i Gävle och dels<br />
med inloppspumparna på <strong>reningsverk</strong>et. Inkommande vatten med självfall och pumpstationer<br />
hamnar direkt i stadssumpen. Vattnet förs sedan genom två parallella filtergaller där de största<br />
föremålen rensas bort. Det som avskiljs i filtergallren transporteras till en renstvätt som<br />
ytterligare tvättar ur kvarvarande biologiskt nedbrytbart material ur detta. De föremål som inte<br />
kan tvättas ur mer förs till soptippen medan det urtvättade materialet återförs till processen.<br />
Vattnet går vidare genom två luftade sandfång där sand, kaffesump och andra tyngre<br />
föroreningar stannar kvar. Sanden tvättas ren från organiskt material i en sandtvätt och<br />
återförs till sandfånget medan det organiska materialet samlas upp och transporteras till<br />
soptippen.<br />
2.1.2 Mekanisk rening<br />
Den mekaniska reningen sker i sex försedimenteringsbassänger. I dessa sjunker partiklarna i<br />
vattnet till botten och förs bort som primärslam med hjälp av mekaniska skrapor.<br />
Primärslammet behandlas sedan vidare i slamförtjockarna eller återförs till<br />
försedimenteringsbassängerna för att höja andelen VFA i vattnet. Fett och andra lättare<br />
partiklar som blir kvar på ytan förs vidare till en slambrunn med hjälp av dekanteringsrännor.<br />
Där finfördelas ytslammet och pumpas sedan tillbaka till försedimenteringsbassängerna.<br />
2.1.3 Biologisk rening<br />
Det organiska materialet som är kvar i avloppsvattnet efter den mekaniska reningen är till<br />
största delen löst i vattnet, men behöver omvandlas till avskiljbara partiklar. I det biologiska<br />
reningssteget får mikroorganismer, främst bakterier, livnära sig på det organiska materialet.<br />
Mikroorganismerna klumpar då ihop sig till flockar, som sedan avskiljs i<br />
slutsedimenteringsbassängerna.<br />
2.1.3.1 Biologisk fosforreduktion<br />
Innan vattnet kommer till aerob 1 finns en anaerob zon. I den anaeroba zonen sker ett<br />
fosforsläpp från bio-p-bakterierna till vattenfasen samtidigt som bakterierna tar upp<br />
lättillgängligt organiskt material som de lagrar som energiupplag i sina celler. Denna<br />
upplagrade energi används sedan som kolkälla i den luftade zonen i aerob 1, aerob 2 och<br />
aerob 3, för att ta upp fosfor från vattenfasen. Fosforn som tagits upp används sedan som<br />
energi vid upptaget av organiskt material i den anaeroba zonen. Detta leder till att en<br />
nödvändig betingelse för en bio-p process är att det finns både en anaerob och en aerob zon.<br />
Sett över hela biosteget erhålls ett nettoupptag av fosfor eftersom upptaget i den aeroba zonen<br />
är större än släppet i den anaeroba zonen. Detta nettoupptag av fosfor tas ut ur systemet med<br />
det slam som avskiljs i slutsedimenteringsbassängerna.<br />
2.1.3.2 Slutsedimentering<br />
I slutsedimenteringen sedimenterar det aktiva slammet och förs bort med yt- och<br />
bottenskrapor. För att hålla en hög halt av aktiva mikroorganismer i luftningsbassängerna<br />
återförs större delen av det avskiljda slammet från slutsedimenteringen till<br />
4
Change language