bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB bilaga a duvbackens reningsverk - Gästrike Vatten AB
För att kunna energieffektivisera Duvbackens reningsverk krävs att energiförbrukningen kartläggs. Med energi menas i detta sammanhang elenergi, värmeenergi och energi i rötgas. Därför var examensarbetets syfte att kartlägga energiförbrukningen på Duvbackens reningsverk. Vidare ges förslag på möjliga energieffektiviserande åtgärder. Kartläggningen visar hur energiförbrukningen fördelar sig över reningsprocessen och synliggöra de stora energiförbrukarna. Kartläggningen visar även energiförbrukningen i dagsläget och några år tillbaka i tiden. Detta är intressant då ombyggnationen från kemisk fällning till bio-p ökat elförbrukningen. Införandet av bio-p har dock samtidigt minskat kemikalieförbrukningen. Ur miljöperspektiv är det bättre att minska kemikalieförbrukningen då produktion och transport av kemikalien också är energikrävande i sig. 1.3 AVGRÄNSNINGAR Det är Duvbackens energiförbrukning som studerats i detta examensarbete. Drifter utanför reningsverket, som t ex pumpstationer runt om i Gävle, finns inte med i studien. Det som kartlagts på Duvbacken är: • Elförbrukning • Elproduktion • Värmeförbrukning • Värmeproduktion • Rötgasproduktion • Hur rötgasen används 1.4 MÅLGRUPP Rapporten vänder sig till dem som har vissa förkunskaper om rening av avloppsvatten och bio-p processen. 2
2 DUVBACKENS RENINGSVERK Duvbackens reningsverk tar emot avloppsvatten från centrala Gävle med ytterområdena Valbo, Forsbacka och Hille. År 2006 var belastningen 97 056 person ekvivalenter (pe), varav avlopp från industrier motsvarar 6 000 pe. En pe är 70 g BOD7 i inkommande avloppsvatten per dygn. Duvbacken är dimensionerad för en belastning på 100 000 pe (7 000 kg BOD7/dygn). Medeltillrinningen är 1 600 m 3 /h [4]. Första etappen av Duvbackens avloppsreningsverk togs i bruk 1967 då det omfattade mekanisk och biologisk rening. 1976 kompletterades verket med kemisk rening där ursprungligen efterfällning tillämpades. Senare övergick man till förfällning. Den första rötkammaren byggdes 1985 och idag har reningsverket två rötkammare som är ombyggda 2006 [4]. Kemikalieförbrukningen på Duvbacken var hög på grund av den kemiska reningsprocessen. Fällningskemikalier innehåller dessutom en hel del tungmetaller som förs ut med avloppsvattnet och med slammet. För att minska kemikalieberoendet beslutades det att införa biologisk fosforrening på Duvbacken [5]. Under 2003 påbörjades ombyggnationen från kemisk fällning till bio-p. Sommaren 2004 togs en fullskalig bio-p anläggning i drift och vid årsskiftet 2004/2005 fungerade anläggningen tillfredsställande efter en del inkörningsproblem. Verket drivs idag enligt tillstånd av miljöprövningsdelegationen, länsstyrelsen Gävleborg, med krav på rening av BOD7 och fosfor i det utgående renade vattnet [4]. Gränsvärdet för BOD7 är 120 ton BOD7 per år och ett riktvärde som kvartalsmedelvärde ligger på 8 g BOD7 per m 3 vatten. Gränsvärde för tot-P är 7 ton tot-P/ per år och ett riktvärde som kvartalsmedelvärde ligger på 0,4 g tot-P per m 3 vatten [5]. 2.1 RENINGSPROCESSEN Vid Duvbackens reningsverk behandlas avloppsvattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt vid behov. Vattenreningens förlopp kan delas in i tre delar: grovrening, mekanisk rening och biologisk rening. Det slam som urskiljts från processen behandlas i slambehandlingen. Syftet med de olika processerna i ett reningsverk är att överföra föroreningar till former som gör att de kan separeras från vattnet. I bilaga A.1 finns en processöversikt över reningsprocessen på Duvbacken. 3
- Page 1: Energieffektivisering av Duvbackens
- Page 5: SAMMANFATTNING ”Energieffektivise
- Page 9: FÖRORD Detta examensarbete omfatta
- Page 12 and 13: 4.2.1.2 Effektivare blåsmaskiner 2
- Page 15: 1 INLEDNING Duvbackens reningsverk
- Page 19 and 20: luftningsbassängerna som returslam
- Page 21 and 22: De objekt som prioriterades för m
- Page 23 and 24: kr/m3 inkommande vatten 0,35 0,3 0,
- Page 25 and 26: 3.1.2.3 Aerob 1 I aerob 1 är det l
- Page 27 and 28: Tabell 5. Beräknad energiförbrukn
- Page 29 and 30: på 45 kW som driver både trumman
- Page 31 and 32: MWh/månad 800 600 400 200 0 februa
- Page 33 and 34: 30% År 2003-2006 33% 37% 16% 46% f
- Page 35 and 36: 4 ÅTGÄRDER FÖR EFFEKTIVARE ELANV
- Page 37 and 38: 4.2 AEROB 1 Omrörarna i den anaero
- Page 39 and 40: assänger med fyra celpoxluftare i
- Page 41 and 42: kostnadsbesparing på 48 618 kr/år
- Page 43 and 44: Tabell 18. Drifttid, elförbrukning
- Page 45 and 46: m3/h 30 20 10 0 24,3 8,1 5,4 4,05 0
- Page 47 and 48: Tabell 19. Besparingspotential för
- Page 49 and 50: 5 ENERGISPARANDE ÅTGÄRDER PÅ VÄ
- Page 51 and 52: tubvärmeväxlare kan återvinning
- Page 53 and 54: 5.2 TOTAL SPARPOTENTIAL OCH REKOMME
- Page 55 and 56: 6 RÖTGASEN Den gas som bildas när
- Page 57 and 58: 6.1.2 Rötgas som fordonsbränsle A
- Page 59 and 60: Tabell 25. Totala intäkter och kos
- Page 61 and 62: Under perioden 20070201-20070731 pr
- Page 63 and 64: REFERENSER Internetsidor [1] Energi
- Page 65: Övriga källor [4] Faktablad om Du
2 DUVBACKENS RENINGSVERK<br />
Duvbackens <strong>reningsverk</strong> tar emot avloppsvatten från centrala Gävle med ytterområdena<br />
Valbo, Forsbacka och Hille. År 2006 var belastningen 97 056 person ekvivalenter (pe), varav<br />
avlopp från industrier motsvarar 6 000 pe. En pe är 70 g BOD7 i inkommande avloppsvatten<br />
per dygn. Duvbacken är dimensionerad för en belastning på 100 000 pe (7 000 kg<br />
BOD7/dygn). Medeltillrinningen är 1 600 m 3 /h [4].<br />
Första etappen av Duvbackens avlopps<strong>reningsverk</strong> togs i bruk 1967 då det omfattade<br />
mekanisk och biologisk rening. 1976 kompletterades verket med kemisk rening där<br />
ursprungligen efterfällning tillämpades. Senare övergick man till förfällning. Den första<br />
rötkammaren byggdes 1985 och idag har <strong>reningsverk</strong>et två rötkammare som är ombyggda<br />
2006 [4].<br />
Kemikalieförbrukningen på Duvbacken var hög på grund av den kemiska reningsprocessen.<br />
Fällningskemikalier innehåller dessutom en hel del tungmetaller som förs ut med<br />
avloppsvattnet och med slammet. För att minska kemikalieberoendet beslutades det att införa<br />
biologisk fosforrening på Duvbacken [5]. Under 2003 påbörjades ombyggnationen från<br />
kemisk fällning till bio-p. Sommaren 2004 togs en fullskalig bio-p anläggning i drift och vid<br />
årsskiftet 2004/2005 fungerade anläggningen tillfredsställande efter en del<br />
inkörningsproblem.<br />
Verket drivs idag enligt tillstånd av miljöprövningsdelegationen, länsstyrelsen Gävleborg,<br />
med krav på rening av BOD7 och fosfor i det utgående renade vattnet [4]. Gränsvärdet för<br />
BOD7 är 120 ton BOD7 per år och ett riktvärde som kvartalsmedelvärde ligger på 8 g BOD7<br />
per m 3 vatten. Gränsvärde för tot-P är 7 ton tot-P/ per år och ett riktvärde som<br />
kvartalsmedelvärde ligger på 0,4 g tot-P per m 3 vatten [5].<br />
2.1 RENINGSPROCESSEN<br />
Vid Duvbackens <strong>reningsverk</strong> behandlas avloppsvattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt vid<br />
behov. <strong>Vatten</strong>reningens förlopp kan delas in i tre delar: grovrening, mekanisk rening och<br />
biologisk rening. Det slam som urskiljts från processen behandlas i slambehandlingen. Syftet<br />
med de olika processerna i ett <strong>reningsverk</strong> är att överföra föroreningar till former som gör att<br />
de kan separeras från vattnet. I <strong>bilaga</strong> A.1 finns en processöversikt över reningsprocessen på<br />
Duvbacken.<br />
3
Change language