PDF 4,5 MB - Skogsbruket
PDF 4,5 MB - Skogsbruket
PDF 4,5 MB - Skogsbruket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
skogsvård<br />
Snytbaggen<br />
– en fiende som kan bekämpas<br />
snytbaggens gnag pÅ nyplanterade skOgsplantOr är ett<br />
av skOgsförnyelsens största prOblem. en vegetatiOnsfri<br />
mineraljOrdsyta kring plantan i kOmbinatiOn med ke-<br />
misk behandling av plantOrna ger ett bra skydd mOt<br />
gnagskadOr.<br />
Nästan alla gran-<br />
och tallplantor behandlas<br />
med bekämpningsmedel<br />
som ska motverka angrepp av<br />
snytbagge, innan de skickas<br />
iväg från plantskolan.<br />
Numera packas nästan hälften<br />
av plantorna i lådor redan<br />
på hösten och förvaras i fryslager.<br />
De här plantorna blir<br />
behandlade innan de packas<br />
i sina lådor. De bekämpningsmedel<br />
som används behåller<br />
sin effekt under lagringen.<br />
Skyddsverkan avtar snabbt<br />
När plantorna kommer utomhus<br />
börjar bekämpningsmedlens<br />
skyddseffekt avta genast.<br />
Bekämpningsmedlen tål regn,<br />
men inte solens ultravioletta<br />
strålning. Deras skyddsverkan<br />
räcker bara över den första<br />
sommaren.<br />
I Sverige har skogsägarna<br />
En snytbagge äter per dygn en barkfläck som<br />
är 0,5 cm x 0,5 cm.<br />
efter stormen Gudrun, som<br />
ledde till omfattande planteringar,<br />
varit tvungna att ute i<br />
terrängen bespruta plantorna<br />
med bekämpningsmedel året<br />
efter planteringen för att skydda<br />
dem mot snytbaggarna,<br />
som har ökat explosionsartat<br />
som följd av de omfattande<br />
planteringarna. Arbetet görs<br />
med en ryggspruta. Det är<br />
krävande, då medlet ska fästa<br />
på barken nere vid rothalsen.<br />
Mineraljord närmast plantan<br />
ger bra skydd<br />
Omgivningen närmast plantan<br />
är till stor del avgörande<br />
för om snytbaggen besluter att<br />
stanna för att äta eller om den<br />
går vidare. Den verkar ha ett<br />
nedärvt beteende att undvika<br />
längre vistelse på öppna mineraljordsytor.<br />
Enligt forskare<br />
kan en orsak vara risken att<br />
överraskas av direkt solstrål-<br />
ning och dödligt hög temperatur.<br />
En annan tänkbar orsak<br />
är risken för predation av exempelvis<br />
fåglar.<br />
Rätt markberedningsmetod,<br />
som tar bort humusen så att<br />
mineraljorden kommer fram,<br />
och rätt val av planteringspunkt<br />
spelar en avgörande<br />
roll för plantans överlevnad.<br />
Inom en 10–15 centimeters<br />
radie runt plantan ska det<br />
bara finnas mineraljord.<br />
Plantering i humus eller i<br />
närheten av humus resulterar<br />
i avsevärt mera skador jämfört<br />
med plantering i mineraljord.<br />
Skogsägare kan ansöka om<br />
ersättning för skador<br />
Plantorna dör efter att snytbaggen<br />
gnagt av barken runt<br />
stammen. Gnagskadorna är<br />
Lite fakta om<br />
snytbaggarna<br />
• Snytbaggarna äter per<br />
individ och dygn barrträdsbark<br />
som motsvarar en<br />
fläck som är 0,5 cm x 0,5<br />
cm.<br />
• Förutom barrträdsplantor<br />
äter snytbaggarna bark på<br />
barrträdsrötter och rötter<br />
till blåbärsris samt bark på<br />
kvistar i trädkronor på stora<br />
träd.<br />
• Äggläggande honor äter<br />
nästan dubbelt så mycket<br />
som hanar.<br />
• Det kan finnas upp till<br />
150 000 snytbaggar per<br />
hektar.<br />
• Snytbaggarna har ett nedärvt<br />
beteende att undvika<br />
öppna mineraljordsytor. m<br />
Snytbaggen äter barken på<br />
plantor. Plantan dör, när gnaget<br />
sträcker sig runt hela stammen.<br />
svårast de tre första somrarna<br />
efter avverkningen.<br />
Lite humus, gräs och kvistar<br />
runt plantan ger tillräckligt<br />
med skydd och fukt åt snytbaggen<br />
för att den ska stanna<br />
i närheten av en planta för att<br />
äta av dess bark.<br />
Skogsägare som har fått<br />
sina plantor förstörda av snytbagge,<br />
kan ansöka om statsstöd<br />
enligt lagen om finansiering<br />
av hållbart skogsbruk.<br />
Snytbaggeskador klassas som<br />
naturskada, som berättigar till<br />
ersättning. I fjol fick Kustens<br />
skogscentral ansökningar om<br />
ersättning för skador av snytbagge<br />
för sammanlagt 27<br />
hektar, varav 15 hektar i Österbotten<br />
och resten vid Sydkusten.<br />
Skogsägare som har en omfattande<br />
skogsförsäkring kan<br />
ansöka om ersättning från<br />
försäkringsbolaget. m<br />
text:<br />
gerd mattssOn-turku<br />
Källa: Skogsskötselåtgärder mot<br />
snytbagge, SLU, Sverige.<br />
Foto: Gunnar Salingre
Change language