PDF 4,5 MB - Skogsbruket

Skogsbruket 

Obunden specialtidning för skOgsägare i finlands svenskbygd 

nr 5 2008. ÅrgÅng 78 

5 

6 

8 

10 

12 

14 

18 

22 

28 

eurOpa klassificerade skOgsskyddet 

finland i tOpp gällande skyddsnivÅn. 

skOgsförbättringspengar öppnar tillbOmmade skOgsvägar 

nya regler gäller frÅn Och med År 2009. 

kustskOgarna utsatta 

rOtrötan ska bekämpas i bÅde tall- Och granbestÅnd. 

pellets sOm uppvärmningssystem pÅ uppgÅng 

trendiga nyheter hämtar in pelletsbrännaren i salOngen. 

finland är världsledande expOrtör av träpellets 

hemmamarknaden lider av kOnkurrensbrist. 

framtidstrO bland Åländska skOgsentreprenörer 

välskötta skOgar är snabbavverkande. 

kOkOsen är mÅngsidig 

stammen ger bra virke trOts att Odlingen inte är skOgsbruk. 

försOmmar i köket 

fresta med nässelsOppa Och bacOnlindad sparris. 

avverka med eftertanke vid spelplatser 

tjädern är vÅrt varumärke för mÅngfald. 

pÅ Omslaget: en blOmmande kOkOspalm med nötter av Olika stOrlek. 

fOtO: göran Ådjers

Skogsbruket 

Utgivare 

Föreningen för Skogskultur rf 

Redaktion 

Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

skogsbruket@tapio.fi 

Chefredaktör 

Klaus Yrjönen 

tfn 020 772 9186 

klaus.yrjonen@tapio.fi 

Redaktionssekreterare 

Maria Lindén 

tfn 020 772 9192 

maria.linden@tapio.fi 

www.skogsbruket.fi 

ISSN 0037–6434 

Redaktör 

Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020 772 9059 

gerd.mattsson-turku@tapio.fi 

Medarbetare 

Bjarne Andersson tfn 044 782 7502 

Helena Forsgård tfn 018 15550 

helena@vikhan.aland.fi 

Bertel Widjeskog tfn 0500 888 530 

bergine@multi.fi 

Annonser: 

Oy Adving Ab, Ingmar Qvist 

tfn 09 221 3246 

fax 09 221 3425 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

Adressförändringar och 

prenumerationer 

Margita Törnroth 

tfn 020 772 9088 


Tidningen Skogsbrukets helårsprenumeration 

(11 nummer) 

36 € i Finland 

340 SEK i Sverige 

43 € övriga länder. 

Tidningen Skogsbrukets halvårsprenumeration 

(6 nummer) 

22 € i Finland 

210 SEK i Sverige 

26 € övriga länder. 

Ombrytning 

Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab 

Tryckeri 

Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2008 

Ledaren 7.5.2008 

Se upp – rotrötan sprider sig 

i diskussiOnen Om virkesproduktionens lönsamhet får vi inte glömma bort skogsskadornas 

inverkan. Granens rotröta orsakas av rottickan som redan länge funnits 

både vid sydkusten och på Åland. Nu håller den på att breda ut sig också i 

Österbotten. De senaste årens korta vintrar gynnar rottickans spridning till nya 

områden. Svampen får mera spelrum tack vare den längre växtperioden. 

De ekonomiska förlusterna som rotrötan orsakar kan vara ansenliga. I värsta 

fall kan det angripna beståndets värde minska rejält om den värdefullaste delen 

av stammen nedklassas till massaved. På riksnivå har den årliga ekonomiska 

förlusten för granens rotröta uppskattas till ca 40 miljoner euro och motsvarande 

förlust för tallens rotröta till ca 5 miljoner euro. 

Bekämpningen av rotrötan har länge varit en viktig åtgärd i skogsbruket och 

staten stöder den genom att subventionera stubbehandlingen. Bekämpningen 

måste nu aktiveras för att skadorna ska minimeras och framför allt för att hindra 

spridningen till områden som inte ännu är drabbade. 

Stubbehandlingen ser ut att fungera bäst i granbestånd vid sydkusten där 

problemet är välkänt. Tyvärr har inte bekämpningen längre så stor förebyggande 

betydelse på dessa områden, utan är främst ett sätt att stoppa spridningen inom 

beståndet. Däremot hör hela Österbotten till en riskzon och där är bekämpningen 

av granens rotröta en ytterst viktig förebyggande åtgärd. Där måste skogsägarna 

och skogsorganisationerna nu vara aktiva för att öka bekämpningen av rotrötan 

innan det är för sent. 

En variant av rottickan angriper också tallen vilket inte ännu är så välkänt. 

Forskarna har slagit larm om att tallens rotröta förekommer i alla kommuner vid 

sydkusten. Det här betyder att stubbehandling borde göras i förebyggande syfte 

också på alla tallavverkningar som utförs under sommarhalvåret. 

Det gäller för oss alla att se till att rottickans skador och spridning begränsas 

systematiskt och effektivt i samband med avverkningar. I bland finns det inte andra 

alternativ än att minimera skadorna genom att snabbt avverka det rötskadade 

beståndet. Det viktigaste för skogsägaren är att 

kräva en stubbehandling i förebyggande syfte. 

Läs mera om rotrötan och dess bekämpning i 

artikeln på sidan 8. m

Bästa märken för proffs- och fritidshuggare 

Pfanner sågskyddsbyxa 

KEVLAR EXTREME 

Säkerhetsutrustning: 

• Arbetsblusar 

• Skyddsjackor/-blusar 

• Röjbyxor 

• Skyddsbyxor och 

-overall 

• Skyddsstövlar och 

-kängor 

• Regnkläder 

• Underkläder 

• Hjälmar 

• Förstahjälp 

och mycket mer på 

www.uittokalusto.fi 

Finns även i utan 

EN471 varsel i 

färgen rött/gult! 

Pfanner STRETCH-AIR CORDURA 

jacka 

PELTOR hjälm med hörselsydd 

och visir 

PL 47, 57101 Savonlinna p. (015) 5550 402 www.uittokalusto.fi 

OBS! Betjäning på svenska: 050 462 1622/Mikko Söderling 

MEINDL sågskyddskänga 

med Gore-Tex-membran 

NOVESTA sågskyddsstövel

naturskydd 

Finland har Europas 

strängaste skogsskydd 

pÅ trettiO År har vi tredubblat arealen skyddad skOgsmark 

i finland. arealmässigt hör finland till de län- 

der sOm har mest skyddade skOgar. vi ligger även i tOpp 

när det gäller skyddsnivÅn, dvs. hur strängt skOgarna 

är skyddade. 

Det finns väldigt 

många olika slags 

skyddsområden 

i Europa och 

skyddsnivån varierar mycket 

mellan länderna. Det beror 

bland annat på att klimatet 

och växtförhållandena och 

även skogsägostrukturen är 

olika och att målet med skyddet 

varierar. 

Antalsmässigt är det fråga 

om närmare 70 000 skyddsobjekt 

och skyddsområden. 

Därför har det varit svårt att 

jämföra skogsskyddet i olika 

länder och få en bild av 

skyddets omfattning och hur 

strängt det är. 

Skyddet är äntligen 

jämförbart 

Just före årsskiftet lyckades 

forskare i Europa enas om 

en klassificering av skyddad 

skogsmark, som trettio 

europeiska länder har undertecknat. 

För att betraktas 

som skog ska ett område vara 

minst en halv hektar stort och 

kronorna på träd som är minst 

fem meter höga ska beskugga 

minst tio procent av marken. 

Skyddsnivån är utgångspunkten 

för klassindelningen. 

Den skogsmark som skyddas 

med tanke på mångfalden 

delas upp i klasser utgående 

från: 

– om skogen ska bevaras 

helt orörd utan aktiv påverkan 

av människan 

– om mindre skogsvårdsåtgärder 

kan utföras 

– om skogen sköts aktivt 

med tanke på mångfalden till 

exempel genom att man utför 

avverkningar som ökar mångfalden 

Resultaten är entydiga. De 

nordiska länderna och speciellt 

Finland bildar en egen 

klass när det gäller skyddsnivån. 

I Västeuropa och Sydeuropa 

är enbart människornas 

rätt att röra sig i skogen 

samt bär- och svampplockning 

starkt begränsad. Vad 

gäller avverkning och övriga 

skogsvårdsåtgärder är restriktionerna 

mindre stränga. 

Historik 

Stor procentuell skillnad 

mellan Finland och Sverige 

I Europa är åtta procent av 

skogsmarksarealen skyddad 

för att trygga mångfalden. 

Femton procent hör till den 

kategorin som ska bevaras 

helt orörd. Av den här skogsmarken 

finns en tredjedel i 

Finland. Arealmässigt är det 

I Europa avsattes de första skyddsområden för knappt 150 

år sedan, oftast av religiösa orsaker. Områdena ansågs antingen 

vara heliga eller så skulle de avsättas som jaktmarker 

åt furstar. Mera sällan var det fråga om att området skulle 

ha varit naturskönt och att det därför skulle sparas. 

Skogsmark behövde också skyddas för att motverka 

skogsskövling. Gruvindustrin samt glasbruk och järnbruk 

behövde mycket ved till sina ugnar. 

Det är en rätt ny sak att vi avsätter skyddsområden för att 

bevara olika arter. Det skedde i större omfattning först för 

hundra år sedan. I Europa upplevde den här typen av skydd 

sina glansdagar på 1980- och 1990-talet. Därför är viktiga 

objekt i regel redan skyddade och nya skyddsområden som 

ska bevaras i orört tillstånd inrättas mycket sällan i länder 

i Europa. m 

Andelen strängt skyddade skogar i några länder i Europa, %. 

Estland 

Grekland 

Slovakien 

Finland 

Italien 

Rumänien 

Ukraina 

Vitryssland 

Litauen 

Schweiz 

Bulgarien 

Polen 

Tjeckien 

Lettland 

Sverige 

Storbritannien 

Frankrike 

2,4 % 

2,1 % 

2,1 % 

1,6 % 

1,2 % 

1,0 % 

0,9 % 

0,8 % 

0,6 % 

0,3 % 

0,3 % 

0,2 % 

0,1 % 

3,2 % 

fråga om 713 000 hektar skog 

eller 3,2 procent av vår skogsmark. 

Om det skulle vara ett 

enhetligt kvadratiskt område 

skulle det omfatta 84 km x 84 

km. Motsvarande siffra i Sverige 

är 0,3 procent. 

Skyddsområden oftast i 

obebodda trakter 

Förutom Finland har Sverige, 

Tyskland och Italien skyddat 

mycket skog med tanke på 

mångfalden. I de här länderna 

är det ofta tillåtet att utföra avverkningar 

i skyddade skogar 

och skogsvårdsmässigt sköts 

de också aktivt. I Finland har 

vi merparten av den skyddade 

skogsmarken i Lappland. 

Även i det övriga Europa finns 

skyddsområdena långt från 

bebodda trakter, ofta i bergstrakter. 

m 

Källa: Jari Parviainen, Skogsforskningsinstitutet 

text: 

4,2 % 

4,2 % 

5,8 % 

% 

0 1 2 3 4 5 6 

Grafik: Margita Törnroth. 

gerd mattssOn-turku

Nya skogsbilvägar får 

inte förses med bom 

för nya skOgsbilvägar Och skOgsbilvägar sOm grund- 

förbättras gäller förändrade regler frÅn Och med År 

2009 Om de byggs med skOgsförbättringspengar. vä- 

gen fÅr inte längre stängas med bOm eller kätting med 

undantag av tjällOssningsperiOden. 

I 

närheten av tätorter har 

det blivit allt vanligare 

att skogsägarna stänger 

skogsbilvägar för att 

undvika okynneskörning och 

för att hindra utomstående 

från att dumpa sitt avfall i skogen. 

Ofta är det problemavfall 

som dumpas i skogen, som 

kylskåp, TV:n och målburkar. 

Vägen ska vara tillgänglig för 

allmänheten 

Vi får en ny skogsförbättringslag, 

s.k. Kemeralag, från 

årsskiftet. Den har varit till EU 

för behandling och det har 

satt sina spår i utformningen 

av lagtexten. För byggande av 

skogsvägar gäller följande: 

”Stöd kan beviljas för byggande 

och ombyggnad av 

skogsvägar, inbegripet plane- 

ringskostnader. Vägarna och 

skogen som de byggs i ska i sig 

vara tillgängliga för allmänheten 

för rekreation utan avgift. 

Texten ”Vägarna och skogen 

ska var tillgänglig för allmänheten 

för rekreation utan 

ersättning” kom som en överraskning 

för skogsfackmännen 

på fältet. Men innehållet 

i texten lär vara helt i överensstämmande 

med EU:s linje. 

Skogsbilvägar som från årsskiftet börjar grundförbättras eller byggas med statsmedel får inte längre förses med bom. 

Foto: Gerd Mattsson-Turku.

Inget statsstöd för en skogsägare 

som bygger sin egen 

skogsbilväg 

Vad innebär det här? SKOGS- 

BRUKET har varit i kontakt 

med forstråd Marja Hilska- 

”Den nya lagen är en besvikelse” 

Vägbyggnadsexpert Leif 

Sandbacka på Kusten skogscentrals 

kontor i Vasa är 

mycket besviken på innehållet 

i den nya lagen. 

– I närheten av tätorter är 

det befogat att stänga skogsbilvägar 

för utomstående, 

säger Leif Sandbacka. Skogsbilvägar 

i närheten av bland 

annat Vasa och Jakobstad är 

nästan uteslutande försedda 

med bom. Skogsägarna vill 

inte ha julgranstjuvar i sin 

skog och inte heller avfall. 

Det finns avfall av alla slag 

längs skogsbilvägar. Det mest 

horribla jag sett är döda grisar 

som någon grisfarmare 

dumpat i skogen. De låg helt 

öppet i terrängen intill vägen. 

Det hade inte ens gjorts ett 

försök att täcka över dem. 

– Jag tror att intresset att 

grundförbättra skogsbilvägar 

kommer att minska, när väglaget 

inte längre får stänga 

får förses med bom, dvs. den 

får inte stängas. Undantag är 

naturligtvis tjällossningsperioden. 

Men vägen får naturligtvis 

inte nyttjas så att den 

blir förstörd, ingen rallyåkning 

alltså. 

“Skogsägare som bygger en 

ny skogsbilväg helt i egen regi 

får även i fortsättningen hålla den 

stängd.” 

Aaltonen på jord- och skogsbruksminiteriet 

för att få saken 

utredd. 

– Det är egentligen flera saker 

som ändrar, säger forstråd 

Marja Hilska-Aaltonen. Att 

skogsbilvägen och skogen 

ska vara tillgänglig för allmänheten 

för rekreation utan 

avgift betyder att vägen inte 

– En annan stor förändring 

är att en enskild skogsägare 

inte får statsstöd för en privat 

skogsbilväg. Vägen ska 

ha minst två delägare för att 

den ska komma i åtnjutande 

av skogsförbättringspengar. 

Det betyder att en skogsägare 

som bygger en ny skogsbilväg 

helt i egen regi eller grund- 

skogsbilvägen. Ett alternativ 

är förstås att de gör grundförbättringsarbetet 

utan statsstöd, 

men det kräver större kapitalinsatser. 

Från årsskiftet får 

skogsägarna femtio procent av 

förbättrar en äldre väg, även 

i fortsättningen får hålla den 

stängd. 

Enligt Marja Hilska Aaltonen 

blir nu skogsbilvägar 

jämställda med enskilda vägar 

som får statsstöd eller 

kommunalt stöd för vägunderhållet. 

Enligt Lag om enskilda 

vägar är det förbjudet 

att stänga dessa vägar för utomstående 

med undantag av 

tjällossningsperioden. 

På jord- och skogsbruksministeriet 

håller tjänstemän 

på och skriver en ny text till 

lagen om finansiering av hållbart 

skogsbruk eller den s.k. 

Kemeralagen, som stämmer 

överens med EU:s direktiv. 

Enligt Hilska-Aaltonen ska 

lagförslaget till riksdagen för 

behandling ännu i vår. m 

text: 

gerd mattssOn-turku 

kostnaderna för grundförbättring 

av skogsvägar i statsstöd. 

Det här gäller för Österbotten. 

Vid nybygge får skogsägarna 

från årsskiftet trettio procent 

av kostnaderna som stats- 

– Intresset för att grundförbättra skogsbilvägar kommer att minska, 

när väglaget inte får stänga vägen, säger Leif Sandbacka på 

Kustens skogscentral. 

Foto: Birgitta Sandbacka. 

– Från årsskiftet får en enskild 

skogsägare inte statsstöd för 

en privat skogsbilväg, varken 

för nybygge eller för grundförbättring, 

säger Marja Hilska- 

Aaltonen på jord- och skogsbruksministeriet. 

stöd. Procenten räknas på 

de verkliga kostnaderna och 

något tak för stödet finns inte. 

Vägbygggnadsexpert Svante 

Nilsson på Kustens skogscentrals 

kontor i Lovisa är helt av 

samma åsikt som Leif Sandbacka. 

– Skogsvägbyggen och 

grundrenovering av gamla 

vägar kommer att falla bort 

i närheten av tätorter. I det 

område som sträcker sig från 

Kyrkslätt i väster till Sibbo i 

öster satsar skogsägarna inte 

pengar på en skogsbilväg 

som de inte får stänga, säger 

Svante Nilsson. I dagsläget är 

över nittio procent av skogsvägarna 

försedda med bom i 

det här området. Gamla vägar 

får bibehålla sin bom. m 

text: 

gerd mattssOn-turku

Kräv stubbehandling 

lÅt utföra stubbehandling i gran- Och tallskOgar sOm 

avverkas under sOmmarhalvÅret söder Om linjen karleby-kajana. 

det rÅdet ger fOrskare till skOgsägare. 

stubbehandling är speciellt viktig i OmrÅden Och skOgar 

där rOtrötan inte ännu finns. 

Rotrötan orsakar stora 

ekonomiska förluster 

för skogsägaren. Förlusterna 

uppkommer 

främst av att träd av stockdimension 

nedklassas till massaved. 

Rotrötan angriper inte 

bara granar utan också tallar. 

Tallens rotröta är aggressiv 

Uppskattningsvis tjugo procent 

av alla granar i slutavverkningsmogna 

skogar längs 

våra kuster är angripna av 

rotröta. Kåda som rinner ner 

längs stammen är ett tecken 

på att en gran är angripen av 

rotröta. Ett annat tecken är att 

trädkronan blir gles. 

Tallens rotröta är mindre 

känd, men är enligt forskare 

mera utbredd än vad statistik 

anger. Den har påträffats i alla 

kommuner längs Sydkusten 

och forskarna säger klart ut 

att den sannolikt finns upp till 

en linje som sträcker sig från 

Karleby till Kajana. 

Tallens rotröta dödar rötterna 

och rötan hinner sällan 

växa högre upp i stammen 

än till stubbhöjd innan tallen 

dör. Sjukdomsförloppet är 

snabbt och hela trädet dör på 

en gång. Barren i tallkronan 

blir först gula och sedan rödbruna. 

Tallens rotröta angriper 

tallar av alla åldrar, från små 

plantor till stora gamla tallar. 

Rotrötan sprids via rötter i 

marken 

Rotrötan sprider sig både via 

sporer i luften och via rotkontakter. 

Sporerna fäster på 

färska stubbytor och får på 

det sättet fotfäste i friska skogar. 

Sporer finns i luften under 

hela barmarksperioden. 

Stubbehandling är speciellt 

viktig i områden och i 

bestånd där rotröta inte ännu 

finns. Nu uppmanar forskare 

skogsägare att mer än tidigare 

satsa på bekämpning i 

förebyggande syfte, dvs. låta 

utföra stubbehandling i friska 

tall- och granskogar. 

När rotrötan fått fotfäste i en 

skog finns den kvar i rötterna 

i marken upp till femtio år 

trots att stubben, som rötterna 

utgår från, kan vara nästan 

helt förmultnad. Från rötterna 

sprider sig rötan till friska träd 

och den nya trädgenerationen. 

Från rötterna sprider sig 

rötan upp i stammen. Rotrötan 

växer tre gånger snabbare 

i avverkade träds rötter än i 

rötter hos levande träd. 

Det är viktigt att komma 

ihåg att en skog som infekterats 

av rotröta inte blir frisk 

med stubbehandling. 

Staten stöder stubbehandling 

Forskarna uppmanar skogsägare 

att bekämpa rotrötan i 

både tall- och granskogar söder 

om linjen Karleby–Kajana 

från mitten av maj till slutet 

Foto: Gerd Mattsson-Turku. 

av oktober, i praktiken från 

morsdag till farsdag. 

Skogsägare får ersättning 

för bekämpning av rotröta 

från staten. Det finns två olika 

typer av bekämpningsmedel, 

urealösning eller lösning med 

sporer av pergamentsvamp. 

Kostnaderna för medlet betalas 

helt med statspengar. 

För stubbehandling i gallringsskogar 

betalar staten en 

ersättning som är 0,44 euro 

per avverkad kubikmeter. För 

stubbehandling i samband 

med förnyelseavverkningar är 

ersättningen 0,22 euro per avverkad 

kubikmeter. 

Två olika slags preparat för 

stubbehandling 

För stubbehandling används 

det biologiska preparatet 

Rotstop eller en urealösning. 

Båda preparaten ger lika bra 

skydd. Över nittio procent av 

rotrötans sporer kan inte ”slå 

rot” på den färska stubbytan 

och växa neråt och ut i rötterna 

när preparaten appliceras 

rätt. Det kräver att minst 85 

procent av stubbens yta ska 

täckas av preparatet. Preparaten 

har en färgtillsats för att 

föraren i avverkningsmaskinen 

ska kunna följa med att 

stubbehandlingsaggregatet 

fungerar klanderfritt. 

Rotstop innehåller sporer av 

pergamentsvampen, som är 

en vanlig svamp i våra skogar. 

Den är inte giftig. Pergamentsvampen 

hinner erövra stubbytan 

innan rotrötans sporer 

hinner få fotfäste. 

Urea är en lindrigt giftig 

kemikalie, men är också ett 

vanligt gödselmedel. Urea 

ger korrosionsproblem på 

Kåda som rinner ner längs 

stammen på en äldre är ett 

tecken på att granen är angripen 

av rotröta.

stubbehandlingsutrustningen 

och maskinen om lösningen 

inte har en tillsats av ett antikorrosionsmedel. 

Urea verkar genom att pHvärdet 

på stubben höjs till en 

nivå som är ogynnsam för 

rotrötans sporer. 

Entreprenörerna föredrar 

urea 

Skogsmaskinentreprenörerna 

föredrar urea framom Rotstop. 

Det uppger Simo Jaakkola på 

Maskinföretagarnas Förbund. 

– Urea är mera lätthanterligt, 

säger Simo Jaakkola. Sex 

av tio entreprenörer använder 

urea. Antikorrosionsmedlet 

som tillätts i urealösningen 

har tagit bort rostproblemet. 

Enligt Jaakkola är ersättningen 

för stubbehandlingen 

det stora problemet i dag. 

– När bekämpning av rotröta 

och därmed stubbehandling 

blev statsstödd, var det 

meningen att staten ersätter 

hälften av kostnaderna för 

tilläggsarbetet och att skogsägaren 

eller virkesanskaffningsorganisationen 

betalar 

den andra hälften. Tyvärr blev 

det inte så. Entreprenörerna 

har svårt att få ut den andra 

hälften av kostnaderna för 

stubbehandlingen. 

– Statsstödet på 0,44 resp. 

0,22 euro per avverkad kubikmeter 

har också varit oförändrat 

sedan det kom. Under 

de tio år som stödet utbetalts 

har kostnaderna skjutit i höjden. 

”Skogsägare i Österbotten 

ska kräva stubbehandling” 

Vid Sydkusten är stubbehandlingen 

en naturlig del av avverkningsarbetet 

under sommarhalvåret. 

Magnus Wiksten 

på Södra skogsreviret uppger 

att omkring 85 procent av de 

En färgtillsats i stubbehandlingsmedlet 

avslöjar täckningsgraden, 

som ska vara 

minst 85 procent av stubbens 

yta. 

Tallens rotröta 

förekomst kommunvis 

förekommer sannolikt 

observerats 

Stubbehandling bör utföras i tallskogar i alla de kommuner som är markerade med mörkare 

färg. 

avverkade bestånden stubbehandlas 

under riskperioden. 

För Österbottens del är siffrorna 

dystra. Trots att hela 

svenska Österbotten hör till 

det området där skogsägaren 

får statsstöd för stubbehandling 

i granskogar är det bara 

ett av fem avverkningsobjekt 

som blir föremål för stubbehandling. 

Enligt Gunnar Salingre på 

Kustens skogscentral kan 

ingen längre säga att rotrötan 

inte finns i Österbotten. 

– Forskarna har tydliga be- 

vis på att rotröta förekommer 

i granskogar i Österbotten. 

Skogsägare som vill behålla 

sina granskogar friska, bör 

inte tveka att låta utföra stubbehandling 

i granskogar, både 

vid gallringar och vid slutavverkningar, 

säger Gunnar 

Salingre. Stubbehandlingen 

hindrar rotrötan att få fotfäste 

i friska träd och friska skogar. 

– Kräv stubbehandling när 

ni säljer virke på rot, säger 

Salingre. Avverkningsmaskinerna 

har i regel utrustning 

för stubbehandling som standard 

numera, så det finns inga 

tekniska problem som skulle 

göra stubbehandling omöjlig. 

m 

text: 


Karta: Skogsforskningsinstitutet.

Foto: Tulipiippu 

Bioenergi 

Pellets – en värme- 

källa på uppgång 

nya användare av pellets i finland är främst egnahemshusägare 

sOm förnyar sitt uppvärmningssystem. 

under År 2007 böt hela 2 700 enfamiljshus ut sitt 

gamla värmesystem mOt uppvärmning med pellets. det 

här innebär att pellets för andra Året i följd var det 

pOpuläraste valet av uppvärmningssystem vid sanering 

av gamla värmesystem visar rakennustutkimus rts Oy: 

s marknadslägesrappOrt. det är OcksÅ främst hushÅll 

med Oljeeldning sOm övergÅr till pellets. 

Vid nybyggen är pellets 

inte lika populära 

och något 

egentligt genombrott 

för pelletsvärme i småhus 

har vi inte ännu sett i 

Finland. Under de två senaste 

åren har 600 nya egnahem eller 

ungefär 4 % av nybyggena 

valt pellets som värmekälla. 

Undersökningar visar att konsumenterna 

ser uppvärmning 

med pellets som ett förmånligt, 

miljövänligt och modernt 

uppvärmningssystem. 

Också hälsoaspekter talar 

för pelletsvärme, tycker konsumenterna. 

På minussidan 

för pellets finns en rädsla för 

att pelletsvärmesystemet ska 

vara arbetskrävande och osäkert 

som värmekälla. Också 

tillgången på pellets och prisnivån 

i framtiden är aspekter 

som konsumenterna grunnar 

över enligt en webb-baserad 

analys som Vapo gjort. 

Utbudet på eldstäder ökar 

Också marknaden med pelletsugnar 

som tilläggsvärme 

10 

Pelletskaminen brinner ovanifrån och behöver 

ingen elektricitet för att fungera. Fiskarsin pellettikamiina 

lanserades i april 2008 som en ny innovation. Den inhemska 

kaminen fås som röd eller svart och är 1,7 meter hög, 30 cm 

bred och ca 50 centimeter djup. 

har levt ett uppsving. På 

marknaden finns nu förutom 

de egentliga pelletspannorna 

också ett stort utbud både 

insatser, spisar och kaminer. 

Lösa pelletsbrännare som 

placeras i eldstaden i traditionella 

kakelugnar eller lagrande 

eldstäder motsvarar i bästa 

fall tre famnar ved. Olika former 

av pelletskaminer som till 

sitt utseende allt mindre likar 

Foto: Fiskarsin Pellettikamiina 

kaminer och allt mer närmar 

sig trendiga inredningselement 

säljs i järnaffärerna. Spisarnas 

kvalitet har förbättrats 

och ytterskalet kan vara allt 

från gjutjärn till täljsten. 

Pelletsspisar som tilläggsvärme 

eller till stugan 

De moderna pelletsspisarna 

behöver ofta el för den automatiska 

pelletsmatningen. 

Pelletsspisarna har sitt pelletsförråd 

i en bränslebehållare i 

själva spisen. Nu finns det 

också modeller på marknaden 

som till exempel Fiskarsin 

Pellettikamiinas nylanserade 

pelletkamin som laddas manuellt. 

Elanslutningen behövs 

i vissa modeller också för den 

automatiska tändningen och 

för fläktarna som effektivt 

sprider värmen från spisen. 

De moderna pelletsspisarna 

är också ofta försedda med 

termostat som reglerar vär- 

En portabel pelletsbrännare 

kan användas som grill eller 

placeras i kakelugnens eldstad. 

Tulipiippu-brännaren är 

en finländsk uppfinning.

metillförseln genom att reglera 

pellets- eller lufttillflödet 

i spisen. Termostaterna kan 

regleras antingen manuellt eller 

automatiskt. Vissa modeller 

kan till och med startas på 

distans genom ett mobilsamtal. 

Spisarna är effektiva och 

uppnår sin fulla värmekapacitet 

så snabbt som på 10–20 

minuter. Pelletsspsiarna producerar 

5–10 kW värme i timmen 

vilket motsvarar ungefär 

5–10 vanliga elvärmeelement. 

En lätt plåtskorsten räcker till 

för pelletskaminerna om det 

inte finns en färdig skorsten 

att tillgå. 

Enkel användning 

Det stora energivärdet i pellets 

gör att spisarna med en 

enda bränslepåfyllning kan 

hålla värmen i ett rum för rätt 

långa tider, upp till ett och ett 

halvt dygn lovar spistillverkarna. 

Skötseln av pelletsspisarna 

består av påfyllning av 

Pellets 

– små träpiller med stort energivärde 

• Råvaran för träpellets kan vara sågspån, kutterspån, bark eller 

flis. 

• Träpellets tillverkas av produkter som blir över vid till exempel 

sågverk eller trä- och möbelindustrin. 

• Pelleteringsmaskiner för träpellets kan användas också för 

andra material, till exempel för att tillverka foderpellets. 

• Energiinnehållet i pellets varierar mellan 4 700 och 5 000 

kWh per ton. Som köpare av pellets är det skäl att kontrollera 

värmevärdet på de pellets du köper. 

• Pellets tillverkas med olika diameter, vanligtvis 6–10 mm. 

Längden är maximalt fyra gånger diametern. 

• En kubikmeter pellets väger ungefär 650 kg. 

• Lignin används som bindemedel vid tillverkningen av pellets. 

Lignin är ett ämne som också finns naturligt i trä. 

• Torrhalten för pellets är cirka 92 %. Pellets är pressade så att 

de inte ska ta till sig fukt eller frysa. 

• När pellets eldas blir ungefär en halv procent kvar i form av 

aska. 

• Pellets säljs i lösvikt, storsäckar på 500 kg och småsäckar i 

olika storlek. m 

”Olika former av pelletskaminer 

som till sitt utseende liknar trendiga 

inredningselement säljs nu i 

järnaffärerna.” 

pellets och tömning av askan. 

Vid förbränningen av pellets 

uppstår små mängder aska, 

ungefär 0,5 % av vikten. Priset 

på pellets är idag ungefär 

200 €/ton i 500 kg säckar. 

Priset i lösvikt är aningen billigare, 

men transporten tillkommer. 

Priset på pellets i 

mindre säckar är aningen högre. 

Pellets säljs av de flesta 

järnhandlar som också förmedlar 

pellets i lösvikt. Pellets 

i lösvikt säljs också direkt 

av pelletstillverkarna. 

Pellets i Norden 

I Danmark har förbrukningen 

av pellets stigit kraftigt under 

Foto: Vapo Oy 

11 

de senaste åren. På fem år 

har förbrukningen fördubblats 

och den största tillväxten finns 

hos de privata konsumenterna. 

I Danmark står pellets 

för 12 % av den träbaserade 

energiförbrukningen eller 

2 % av hela energiförbrukningen. 

Medan förbrukningen 

av pellets är på uppgång, har 

produktionen minskat. Från 

en årsproduktion på 173 000 

ton år 2001 har den danska 

pelletsproduktionen nu sjunkit 

till under 140 000 ton. 

Självförsörjningsgraden har 

sjunkit till endast 15 % och 

Danmark importerar följaktligen 

pellets från främst de 

Baltiska länderna men också 

från de övriga nordiska länderna, 

Polen, Tyskland och till 

och med Canada. I Danmark 

sker nedgången av pelletstillverkningen 

i takt med att möbelindustrin 

flyttar till billigare 

produktionsländer. Priset på 

pellets i Danmark var i maj 

2007 mellan 1 500 (196 euro) 

och 1 700 Dkr./ton (220), billigast 

i lösvikt och dyrast i 

10–25 kilograms säckar. 

I Sverige uppges konsumentpriset 

på pelletsvärme 

vara ungefär 35–45 öre/kWh. 

Pelletspriset varierar från 2100 

till 2300 svenska kronor per 

ton (ungefär 220–240 €/ton). 

Sverige har pelletstillverkning 

i stor skala vid ett trettiotal 

produktionsanläggningar och 

otaliga mindre anläggningar 

spridda över hela landet. Den 

svenska pelletsanvändning 

ligger på årsnivå över 1,5 miljoner 

ton. Trots att Sverige är 

en av världens ledande pelletsproducenter, 

täcks en femtedel 

av den svenska pelletsförbrukningen 

genom import. 

Pellets som villavärme fick 

sitt genombrott i Sverige vid 

Foto: Tulipiippu 

Foto: Vapo Oy 

Med en insatsbrännare förvandlas 

kakelugnen till en 

lagrande pelletsvärmare. 

Marknaden med pellets som 

tilläggsvärme ökar och produkterna 

blir allt mer exklusiva. 

Utbudet på olika slag av eldstäder 

för pellets utvidgas. 

Fjärrstyrda automatiska spisar 

kräver att det finns elektricitet 

att tillgå. 

år 2005. Den stigande populariteten 

har gjort att priset på 

pellets under de senaste åren 

har stigit också på den internationella 

marknaden. m 

text: 

maria lindén

Bioenergi 

Pelletsproduktionen 

och producenterna 

1 

Foto: Vapo Oy 

finlands första pelletsfabrik 

startade sin verksam- 

het i vörÅ 1997. fabriken 

med en Årskapacitet pÅ 

25 000 tOn pellets fungerar 

ännu idag. nu prOduceras 

pellets i ett tjugOtal 

fabriker i finland. 

marknaden dOmineras av 

statliga vapO sOm med fem 

egna Och fem avtalsprOducenter 

tillverkar näs- 

tan 500 000 tOn pellets 

per År. ÅrsprOduktiOnen 

för de övriga pelletsfa- 

brikerna är mindre än 

50 000 tOn per År. ungefär 

75 % av den finländ- 

ska pelletsprOduktiOnen 

gÅr idag pÅ expOrt. 

Producenterna tror nu 

på en stark tillväxt av 

förbrukningen också i 

hemlandet. Nya pannor 

och insatser för vedspisar 

kommer ut på marknaden 

i en strid ström. Ur konsumentsynpunkt 

kan man ändå 

förstå varför förbrukningen av 

pellets inte ökat explosionsartat. 

Med en producent med 

överlägsen marknadsandel, 

kan priskonkurrensen för pellets 

inte vara värst effektiv. En 

reell konkurrens bland producenterna 

skulle säkra att prisnivån 

hålls på en konsumentvänlig 

nivå. 

I Finland produceras årligen 

en halv miljon ton pellets. Av 

produktionen går 75 % på 

export.

Konkurrens saknas på producentsidan 

I dagsläget har så gott som 

alla återförsäljare samma 

leverantör. De mindre producenterna 

av pellets säljer 

främst sina pellets direkt till 

konsumenterna antingen från 

sina produktionsanläggningar 

eller genom att sköta kundleveranserna 

till närområden 

kring fabriken med egna fordon. 

Den osunda konkurrensen 

har gått så långt att en pelletsproducent 

som Skogsbruket 

talat med inte vill framträda 

i tidningen, men säger 

att marknadsledaren nog helt 

kontrollerar prisnivån och bestämmer 

vilka konkurrerande 

pelletstillverkare som tillåts 

bli kvar på marknaden. 

Pelletering ska ske vid råvarukällan 

För importören av pelleteringsmaskiner 

Kari Num- 

Pellets är ett effektivt sätt att 

ta till vara lätt spån. Pelleteringen 

höjer tätheten till med 

än det femdubbla. 

”En reell konkurrens bland 

producenterna skulle säkra 

att prisnivån hålls på en 

konsumentvänlig nivå.” 

mela som har skött importen 

från början av 1990-talet se 

framtiden ljus ut. Han ser att 

marknaden just nu lever på 

uppgång. Med totalt några 

tiotal sålda pelleteringsmaskiner 

i Finland är han nöjd med 

1 

diskussionen om att främja 

användningen av förnybara 

bränslen idag. Pelleteringsmaskiner 

används idag främst 

vid sågar och hyvlerier var 

det torra såg- eller kutterspånet 

pressas till pellets. Enligt 

Foto: Vapo Oy 

Foto: Vapo Oy 

Produktionen av pellets i stor 

skala har pågått från slutet av 

1990-talet. Pelletspressarna 

i fabriken i Haapavesi, en av 

Vapos fem produktionsanläggningar, 

har en årskapacitet 

på 70 000 ton. 

Nummela är det ingen idé att 

frakta pelletsråvaran, det lätta 

spånet, från källan. Torrt kutterspån 

väger bara 100–120 

kg/m 3 medan en kubik pellets 

väger ungefär 650 kg. Pellets 

ska därför tillverkas där råvaran 

uppstår. Frakten av färdig 

pellets är däremot kostnadseffektiv. 

Pellets också av skogsflis 

Vid tillverkningen av pellets 

pressas råvaran ihop till 8 

millimeter tjocka pellets som 

sedan torkas och kyls. För tillverkning 

av pellets av skogsflis 

behövs förutom flisaggregatet 

dessutom till exempel 

en trumtorkare för att torka 

råvaran innan pelleteringen 

kan ta vid. Pelletstillverkning 

av skogsflis är enligt Nummela 

framtidens melodi, planer 

för en ny anläggning finns 

redan i mellersta Finland. För 

mindre aktörer kan det också 

bli aktuellt att kombinera pelletering 

av trä med pelletering 

av till exempel kreatursfoder. 

Finländsk pellets kommer 

i framtiden att vara 6 mm 

och inte 8 mm som idag. 

De mindre pelletarna är lätttare 

att kyla och torkar bättre 

i pressen. Det förutspår Kari 

Nummela vid företaget JPK 

som förmedlar litauiska pelleteringsanläggningar 

till Finland. 

m 

text: 

maria lindén

Far och son arbetar 

på samma skogsskiften 

bÅde far Och sOn arbetar i skOgen. sOnen dan-erik 

anderssOn kör en skördare Och fadern erik kOmmer efter 

med skOtaren Och kör ut virket till närmaste väg. 

Erik Andersson är en av 

Ålands entreprenörer i 

skogsbranschen. Men 

just nu är han inte på 

bästa humör: 

– Den gångna vintern var 

den sämsta jag upplevt på 39 

år. Det var vått och blött mest 

hela tiden. Helst skulle man 

ha 10–12 grader kallt, då är 

det torrt och bra i skogen, säger 

han. 

Men trots det milda vädret 

har produktionen löpt på som 

vanligt. Det har dock gällt att 

styra gallringar och avverkningar 

till områden som inte 

varit så ”väderdrabbade”. 

Erik Andersson kör som bäst 

ut virket på ett skifte i Lemland 

Flaka där man gallrat. Skogen 

är ungefär 30 år gammal och 

var enligt fackmännen ”som 

en vägg” tidigare. 

Andersson har en skotare 

av mellanstorlek som rymmer 

9–10 kubik. Den räcker 

bra för gallringsvirket men 

för slutavverkningar är den i 

minsta laget. 

– Det finns en skotare av 

större modell på Åland men 

den står stilla för tillfället. 

När virket är utkört för den 

1 

här säsongen väntar upprensningen 

av ytor som kalavverkats. 

Uppvuxen i en skogsmaskin 

Erik Andersson har arbetat 

i skogen i snart 40 år. 1981 

blev han egen företagare, före 

det var han anställd av det 

åländska skogsbolaget Carl 

Rundberg Ab. 

– Sedan jag blev min egen 

har jag för det allra mesta kört 

för Rundbergs, säger han. 

Sonen Dan-Erik har gått i 

sin fars fotspår. Han är chaufför 

på en skördare och det är 

han som gallrat på skiftet där 

Erik nu kör ut virket. 

– Dan-Erik var ett och ett 

halvt år när han första gången 

var med i skogen. Han skrek 

och ville med så det var lug- 

nast att ta med honom, säger 

Erik. 

Snabbt i mönsterskog 

Dan-Erik är snart klar med 

gallringen på ett annat skifte 

i byn Söderby i Lemland. Här 

ska två hektar gallras i en 40 

år gammal skog där tallen dominerar. 

Det går fort – Dan- 

Erik räknar med att blir klar 

på två dagar – men så är han 

också i en riktig mönsterskog 

som ägs av Fredrik Nylund. 

– Den är otroligt välskött 

och då går mitt jobb snabbare. 

Ibland får man hålla på 

längre på ett lika stort område, 

säger han som var 11 

år gammal när han körde en 

skördare första gången. 

Nu har han hållit på aktivt i 

tio år och är anställd av entreprenören 

Tom Häggblom. 

Har den rätta blicken 

Peter Karlsson, virkesuppköpare 

vid Carl Rundberg, och 

Kennet Berndtsson, skogschef 

vid samma bolag, öser beröm 

över Dan-Erik. 

– Han är otroligt duktig och 

har verkligen rätt öga för jobbet. 

Han jobbar snabbt, gallrar 

bort de rätta träden, lämnar 

korta stubbar och ser till att 

inte skada de träd som får bli 

kvar. Det finns skogsägare på 

Åland som önskar just Dan- 

Erik till sina gallringar, säger 

Berndtsson och Karlsson. 

När det är som mest intensivt 

blir dagarna långa. Det 

Erik Andersson kör ut virket 

ur skogen och rensar upp på 

ytor som kalavverkats. Han 

har snart jobbat 40 år i skogsbranschen.

Dan-Erik Andersson kör en 

skördare och arbetar snabbt 

och effektivt i den här välskötta 

skogen. På två dagar gallrar 

han två hektar. 

händer att Dan-Erik jobbar 

10–12 timmar per dag. 

På de instruktioner som 

Dan-Erik får av virkesuppköparna 

finns eventuella restriktioner 

för gallringen eller 

avverkningen inskrivna. På 

Åland kan det rätt ofta handla 

om fornminnen som måste 

skyddas liksom havsörnsbon 

eller bestånd av orkidén 

guckusko. 

På skiften som gallras tas 

groten inte tillvara. 

Fast samarbete 

Rundbergs har tre virkesuppköpare 

– förutom Peter Karlsson 

och Kennet Berndtsson 

jobbar även Oskar Qvarnström 

för bolaget. De tre köper 

upp virke på hela Åland 

och har delat upp landskapet 

mellan sig. Det har sina fördelar. 

– Vi etablerar en fast kontakt 

med skogsägarna och de vet 

direkt vem de ska ringa till. 

Indelningen är också bra 

när virkesuppköparna ska 

samordna jobben mellan de 

olika entreprenörerna. Ett 

drömläge i planeringen är 

givetvis att jobben ligger så 

nära varandra som möjligt för 

att minska körtiden mellan 

skiftena. 

Rundbergs har ett fast 

samarbete med ett antal entreprenörer 

– i dagsläget tre 

skördare, en klippare och tre 

skotare. Dessutom har de tre 

entreprenörer med lastbilar 

som kör virket antingen till 

flisen eller till sågen och ytterligare 

en som kör grot till 

biokraftvärmeverket i Mariehamn. 

– Antalet räcker för våra behov 

och vi är glada över att 

ha långvariga förhållanden 

med våra entreprenörer. Det 

är en styrka att ha en inarbetad 

grupp, säger bolagets vd 

Jan Stenlund. 

”Klippningen längs skogsbilvägar 

och åkerkanter kostar ingenting för 

skogsägaren” 

1 

– Det är också vanligt att 

vi har samma kedja av entreprenörer 

på de olika jobben 

– samma huggare, samma 

utkörare och samma lastbilschaufför 

som hämtar virket, 

säger Kennet Berndtsson. 

Hyfsat läge 

Klippningen längs skogsbilvägar 

och åkerkanter kostar 

ingenting för skogsägaren. I 

gengäld tar Rundbergs hand 

om riset som blir biovärme. 

Rundbergs har också två 

anställda personer som hugger 

manuellt. De bottenröjer 

på skiften som ska gallras eller 

slutavverkas. 

– Det ser bra ut för framtiden. 

Det finns en hygglig återväxt 

bland dem som jobbar i 

skogsbranschen, säger Jan 

Stenlund. m 

text Och fOtO: 

helena fOrsgÅrd 

Det som Dan-Erik Andersson 

avverkar säljs till skogsbolaget 

Carl Rundbergs. Bredvid 

Dan-Erik står bolagets vd Jan 

Stenlund, virkesuppköparen 

Peter Karlsson och skogschefen 

Kennet Berndtsson längst 

till höger.

Minnen och märken 

i skogen 

skOgarnas mÅngbruk Och kulturarven i vÅra skOgar 

är inga nymOdigheter men nOg nÅgOnting sOm just nu 

är aktuellt. förutOm den ekOnOmiska Och ekOlOgiska 

hÅllbarheten söker allt fler skOgsägare mervärde genOm 

att beakta OcksÅ kulturlämningarna i sitt skOgsinnehav. 

Äppelträd, prydnadsbuskar och andra kulturväxter är 

tecken på att en glänta i skogen en gång varit bebodd. 

1 

Det nationella skogsprogrammet, 

vars 

övergripande mål 

är ”mera välfärd 

ur de mångsidiga skogarna” 

tar också upp skogarnas kulturarv 

som en av de saker som 

framtidens skogsbruk borde ta 

hänsyn till under programperioden 

som sträcker sig fram 

till år 2015. Skogskulturen ska 

i framtiden utnyttjas allt mer i 

skogslägenheternas företagsverksamhet, 

visionernas det i 

skogsprogrammet. 

Frivilligt beaktande 

Kulturell hållbarhet i skogsbruket 

och utnyttjande av 

skogslägenhetens kulturlämningar 

utgår när det är som 

bäst från skogsägarens eget 

intresse. Som ett komplement 

till skogsfastighetens 

mångbruk kan en satsning på 

att ta fram skogslägenhetens 

kulturlämningar löna sig. Finansiering 

för vård av skogsnaturen 

som betonar vården 

av skogligt mångbruk och 

skogens kulturvärden kan sökas 

från skogscentralerna enligt 

Lagen om finansiering av 

hållbart skogsbruk (Kemera). 

Någon direkt skyldighet att 

beakta nyare kulturlämningar 

i skogsmark finns inte. Lagen 

om fornminnen fredar endast 

fasta fornlämningar och lösa 

fornföremål. I regel gäller 

fornminneslagen inte för nyare 

kulturlämningar. Råden 

i god skogsvård noterar att 

skogsägaren frivilligt, på eget 

initiativ kan trygga andra kulturobjekt 

genom att beakta 

och bevara. 

Respekt för det förgångna 

med blicken i framtiden 

”En gård är inte bara arealer, 

virkesförråd och taxeringsvädren. 

Den har också sin 

historia.” Konstaterar Henning 

Hamilton i en text riktad 

till svenska skogsägare med 

målsättningen att främja en

Om du vill bevara en stenmur eller husgrund i skogsmark är det skäl att gallra runt den och hugga bort träd som 

kan spränga muren med sina rötter. 

skogsskötsel för ökad tillväxt. 

Också i Finland är skogen så 

gott som överallt påverkad 

av människans bruk av den. I 

alla skogar kan man hitta spår 

av människohanden ur det 

förgångna, bara man vet vad 

man ska titta på. Satsningen 

på att lyfta fram kulturarven i 

de finländska skogarna handlar 

kanske just om det här, att 

respektera tidigare generationers 

arbete i skogsinnehavet 

och reflektera över de ingrepp 

vi idag gör. Med insikt om att 

också kommande generationer 

kommer att se spåren av 

vår verksamhet i skogarna. 

Alla brukare lämnar sina spår 

efter sig i skogen och spåren 

utformas efter sin tids villkor. 

Kulturmiljövård 

Kulturlämningarna såsom 

stenmurar, lämningar efter 

torp och fäbodar, tjärdalar 

och kolbottnar berättar något 

om våra förfäders liv och 

markanvändningen i de områden 

som idag är vårt skogsinnehav. 

Sträckningen av 

gamla stigar och vägar kan ha 

haft stor betydelse för människorna 

i trakten. Med några 

lätta knep kan du ta fram dem 

i samband med en avverkning 

eller gallring. 

Gör ett försök vid hyggen 

och gallringar 

Vid en avverkning kan man ta 

fram och bevara till exempel 

en gammal torpgrund genom 

att avverka varsamt i närheten 

av den. Genom att röja 

fram husgrunder och stenläggningar 

kan du hindra att 

de faller sönder genom rotsprängning. 

Om du lämnar 

kvar en del gamla träd och 

buskar runt det som tidigare 

varit den öppna ytan runt ett 

”Alla brukare lämnar sina spår 

efter sig i skogen, spår som 

utformas efter sin tids villkor.” 

torp, får platsen tillbaka något 

av sitt ursprungliga utseende. 

Ödetomten bevaras om du 

inte planterar den och om du 

sparar vårdträd, fruktträd och 

prydnadsbuskar. Vid en gallring 

kan du skapa ett lövrikt 

bryn kring platsen. Genom att 

samla ihop avverkningsresterna 

till energived efter hygget 

ser du till att kulturlämningarna 

inte döljs. Gamla vägar 

och stigar bevaras om du inte 

markbereder över dem. 

Hyggen och gallringar är åtgärder 

som rätt utförda gynnar 

bevarandet av skogens kulturlämningar. 

Också de arter 

som finns i skog på gammal 

betes- och slåttermark gynnas 

av utglesning och det ökade 

ljusinflödet som en gallring 

automatiskt medför. 

1 

Då du planterar skog på åker 

Inför planteringen kan du fråga 

dig själv vilken hänsyn du vill 

ta till kulturvärden och landskapsbilden. 

Genom val av 

trädslag kan du sedan avsevärt 

påverka ett områdes utseende. 

Genom att inte plantera för 

nära odlingsrösen, husgrunder 

och kulturlämningar kan 

du bevara dem och framhäva 

dem så att också kommande 

generationer noterar dem trots 

att den öppna åkern igen blivit 

skog. Lövträd bevarar en stämning 

av öppenhet på en planterad 

åker medan barrträd förändrar 

landskapet till ett mera 

kompakt skogslandskap. 

Planera och sök stöd med 

hjälp av experter 

Om du som skogsägare har ett 

lämpligt kulturobjekt i din skog 

som du vill bevara eller framhäva 

kan det löna sig att först 

ta kontakt med skogsvårdsföreningen 

eller skogscentralen. 

Kustens skogscentral beviljar 

stöd för naturvårdsprojekt, vars 

målsättning är att bevara kulturvärden 

i skogsmark. Skogs- 

vårdschef Greger Erikslund 

berättar att det för närvarande 

pågår ett naturvårdsprojekt 

med tre pilotområden i Österbotten. 

Områdena finns i Esse, 

Pörtom och Kristinestad. Pilotprojektet 

leds av skogsbruksingenjör 

Anders Wikberg som 

ännu letar efter ett lämpligt 

område för motsvarande projekt 

på Sydkusten. m 


maria lindén 

Foto: Timo Soininen 

Mera information om beaktandet 

av kulturarven i privatskogar finns 

bland annat i broschyren Skogskultur 

är livet – en guide till kulturell 

hållbarhet, som kan laddas 

ner på www.skogsreflexen.net. 

En stenhög med spår av tegelstenar 

bevisar att här en 

gång funnits en eldstad och 

en skorsten.

skogen i värLden 

Kokospalmen 

– odling och användning 

av världens 1 500 Olika palmarter är kOkOspalmen 

Onekligen den mest kända. bilder pÅ kOkOspalmer för 

tankarna till semester pÅ en trOpisk strand med värme, 

bad Och sOl. i trOpikerna kallas den livets, ymnighetens, 

eller himmelens träd. kOkOspalmen är en fantastisk 

Odlingsväxt sOm kan användas pÅ Otal Olika sätt Och 

varje del av palmen är användbar. 

Det finns uppgifter 

om att människan 

odlat kokospalm 

i Indien i mer än 

fyra tusen år. I södra Kina på 

ön Hainan finns det dokumenterat 

att man odlat kokos 

i tvåtusen år. Kokospalmen 

(Cocos nucifera) trivs i sandrik 

mark. Den är dessutom 

salttolerant och därför är 

tropiska stränder förträffliga 

växtplatser. Kokospalmen är 

dock inte speciellt kräsen vad 

gäller markens beskaffenhet. 

Den föredrar mycket ljus, hög 

luftfuktighet och riklig nederbörd 

(750–2 000 mm/år) som 

är relativt jämt fördelad över 

årets månader. 

Kokosodling är inte 

skogsbruk 

Kokos finns i två huvudvarianter, 

förutom den vanliga finns 

det en dvärgform. Dvärgkokosen 

blir bara 4 till 8 meter 

i höjd medan den vanliga når 

30 meter. Dvärgformen kan 

självpollinera sig, vilket innebär 

smal genetisk bakgrund 

och dålig grobarhet på fröet/ 

nötterna. Den låga grobarheten 

och sämre kvaliteten på 

nötterna har gjort den olämplig 

för odling i stor skala. Trots 

sitt trädliknande utseende räknas 

odling av kokospalm inte 

till skogsbruk. Plantering och 

skötsel har ändå stora likheter 

med plantering i skogsbruket 

Kokospalmen associeras med värme, sandiga stränder och hav. 

1 

och stammen kan användas 

som nyttovirke. 

Utbredning 

Egentligen vet man inte exakt 

varifrån kokospalmen härstammar 

och det förekommer 

en del olika teorier. Man har 

nämnt allt från Sydostasien, 

Nya-Zeeland och Syd-Amerika. 

En teori är att kokospalmen 

ursprungligen kommer 

från samma område som 

kokoskrabban (Birgus latro). 

Den förkommer på mindre 

öar i Stilla Havet och Indiska 

Oceanen. Kokospalmens krav 

på värme har gjort att den är 

koncentrerad söder och norr 

om ekvatorn. Med människans 

hjälp har kokospalmen 

spridit sig runt kusterna omkring 

hela Stilla Havet och 

Indiska Oceanen. Den finns 

också i de tropiska områdena 

i Syd-Amerika. Kokosnötterna 

flyter och kan spridas 

av havet över stora sträckor, 

vilket medverkat till dess geografiska 

spridning. Man har 

hittad grobara kokosnötter 

så långt norrut som i Norge. 

Till ön Hainan i södra Kina 

och Hawaii blev kokosnöten 

introducerad av sjöfarare från 

Polynesien. Hainan är det 

enda stället i Kina där kokospalmen 

växer. 

Kokosen värd för krabba 

Kokoskrabban är värdens 

största land invertebrat, populärt 

skulle man kunna säga 

landkrabba. Kokoskrabban är 

en delikatess, något som tyvärr 

medfört att den kraftigt 

minskat i antal. 

Kokoskrabban är som namnet 

säger helt beroende av 

palmen med samma namn. 

De störta krabborna kan bli 5 

kg tunga och kan mäta 1 m 

mellan klorna. Krabban söker 

sin föda på marken under 

natten. Om det är nödvändigt 

kan den klättrar upp i palmen 

där den knipsar av kokosnöten 

från klasen. Den kan även 

öppna kokosnöten med sina 

starka klor. 

Odling 

År 1996 beräknade man globalt 

odlingsarealen för kokos 

till 11 miljoner hektar, varav 

93 % är koncentrerat till 

Asien och Stilla Havet. De 

största arealerna med kokosplanteringar 

finns i Indonesien, 

Filippinerna, Indien, Sri 

Lanka och Thailand. I Afrika 

har Tanzania och i Syd-Amerika 

har Brasilien den största 

arealen med ca 0,3 millioner 

hektar vardera. 

Odlingsarealen för kokos 

är koncentrerad till Asien 

och Stilla Havet 

• Indonesien, 

3.7 millioner ha 

• Filippinerna, 


• Indien, 1.8 millioner ha 

• Sri Lanka, 


• Thailand, 


Plantering 

Man kan inte producera kokosplantor 

vegetativt. Kokospalmen 

förökar sig endast via 

korspollinering och fröna el-

ler nötterna som produceras 

drivs upp till nya plantor. De 

utvalda nötterna badas i ett 

vattenbad innan de planteras 

ut i en groningsbädd. Deras 

storlek medför att man behöver 

en stor areal för plantproduktionen 

(100 000 frön 

per hektar). Nöten gror efter 

uppskattningsvis 16 veckor. 

Fröna som grott kan planteras 

ut direkt eller så sätter man 

plantan i en kruka för senare 

plantering. Vanligtvis sker 

planteringen efter 7–8 månader. 

Markberedningen är viktig 

för optimal produktion. 

Principerna för att förbättra 

markens beskaffenhet är de 

samma som hos oss. Om 

man har en tät jord försöker 

man göra den mer porös och 

på genomsläppliga jordar 

förbättrar man deras förmåga 

att hålla näring och vatten. 

Harvning, plogning och till- 

En kokoskrabba som har hittat en koksnöt. 

sats av organiska ämnen är de 

metoder som står till buds. I 

sluttande terräng måste man 

vara försiktig vid markbered- 

1 

som helst under året förutsatt 

att vattentillgången är tillräcklig. 

Planteringsförbandet beror 

på markens bördighet och 

”Kokosvirke passar till lättare 

konstruktioner som inte kommer i 

beröring med fukt.” 

ningen för att minska risken 

för erosion. 

Planteringen kan ske när 

terrängens beskaffenhet. Ett 

vanligt förband är på 70–150 

plantor/ha. Man gör ett rejält 

planteringshål på 1 x 1 x 1 

meter som vanligen grävs en 

till tre månader på förhand. 

I samband med planteringen 

ges en NPK basgödselgiva på 

1kg/planta. 

Samodling med andra 

grödor 

Det är möjligt att odla andra 

grödor tillsammans med 

kokospalmerna. Genom att 

plantera eller så andra grödor 

mellan palmraderna kan 

man öka det ekonomiska ut- 

En groende kokosnöt. Kokospalmen producerar bränsle. 

bytet. Då marken är täckt av 

en gröda minskar risken för 

erosion. Många olika nyttoväxter 

används t.ex. tapioka, 

sötpotatis, banan, jams, ingefära, 

gurkmeja, ris, sockerrör, 

ananas, kaffe, nejlika, samt 

olika frukter och bönor. Kokos 

odlas till största delen av småbrukare 

och har en stor betydelse 

för livet på landsbygden 

och självhushållningen. Till 

skillnad från produktionen av 

de två andra tropiska träden 

gummi och oljepalm vars odling 

domineras av stora bolag. 

Sjukdomar 

Olika svampsjukdomar är 

de allvarligaste sjukdomarna 

som angriper kokospalm. 

Ett exempel är stamrötan på 

Hawaii som har dödat uppskattningsvis 

15 % av öns kokospalmer. 

Andra sjukdomar 

som kan nämnas är nematoder 

(små maskar) och olika 

insekter. 

Skörd 

Kokospalmen börjar producera 

nötter efter 5–7 år på 

goda marker och några år senare 

på mindre bördig mark. 

Skörden når sin topp efter 

12–13 år. Efter 50–60 år avtar 

produktionen. Dvärgkokosen 

producerar nötter tidigare än 

den vanliga varianten. Kokosnötter 

kan skördas under hela

Foto: Heinz Reinstorf 

En kokosplantage i Wenchang på ön Hainan i södra Kina. Palmerna 

är av olika ålder och oregelbundet planterade. 

året, men skörden varierar beroende 

på årstiden. Vanligtvis 

skördar man var fjärde till sjätte 

vecka. Kokosnötterna växer 

i klasar och man kan skörda 

12–15 klasar per år. I Indien 

beräknas att en palm årligen 

i medeltal producerar 80–100 

nötter. I Thailand och Indonesien 

använder man apor då 

man skördar kokos. Aporna 

har tränats till att kunna välja 

ut den kvalitet av kokosnötter 

man önskar skörda. Det är 

inte så att man alltid skördar 

de mogna nötterna. Det beror 

på användningen, en ung nöt 

är t.ex den bästa om man vill 

göra sig en kokosdrink. I Thailand 

finns det 1 300 apor som 

är utbildade kokosskördare. 

Användning 

Alla delar av kokospalmen 

kan användas och man har 

identifierat 360 olika användningsområden. 

I början på 

det nya århundradet var det 

överproduktion på kokosolja 

En eukalyptusplanta med ett välutvecklat rotsystem som odlats 

i kokostorv. En dylik planta är redo för plantering efter ca 3 

månader. 

0 

och kopra. Kopran är det vita 

hårda skiktet under skalet. 

Kopran torkas och kan göras 

till kokosflingor. Oljan kan 

användas för matlagning. 

Men liksom se flesta andra 

jordbruksprodukter så har efterfrågan 

på kokos ökat och 

följaktligen också priset. 

Kokospalmens stam kan 

användas som timmer. Virket 

hos palmer är heterogent och 

dess egenskaper varierar i olika 

delar av stammen. Den här 

egenheten medför att virket är 

svårt att såga och det vrider 

sig. Olika delar av stammen 

passar därför till att framställa 

olika produkter. Virket passar 

till lättare konstruktioner som 

inte kommer i beröring med 

fukt. Virket kan användas för 

olika typer av snickeriarbeten. 

En nackdel med kokostimret 

är att det är svårt att spika. Kokosvirket 

har en attraktiv brun 

färg med små svarta prickar. 

Som en skoglig användning 

kan nämnas att kokosnötens 

fiber ger ett utmärkt substrat 

för odling av olika plantor. 

Den så kallade kokostorven 

(coco peat) har till stor del 

samma egenskaper som vår 

spagnum torv. Kokostorven 

används i plantskolor för t.ex. 

snabbväxande eukalyptus och 

akacia arter som används för 

att producera cellulosa. Kokostorven 

tillverkas av nötens 

skal som mals så att fibrerna 

frigörs. 

Andra produkter av kokos: 

• Takmaterial 

• Rep och snören 

• Drycker både med och 

utan alkohol 

• Bränsle 

Kokospalmer används också 

som prydnadsväxter. Gatubilden 

i Haikou domineras av 

kokospalmer som planterats 

längs gatorna. En nackdel är 

att kokosnötterna kan orsaka 

skada då de faller ned. Man 

brukar skörda nötterna med 

hjälp av en hydraulisk stegbil. 

En fördel med kokospalmen 

är att den kan planteras i alla 

storlekar. Fullstora palmer 

planterar man med hjälp av 

Kokospalmer som planterats 

som prydnad längs gator i 

Haikou, Hainan södra Kina. 

Det är vanligt att man målar 

nedre delen av stammen vit. 

en grävmaskin och kranbil. 

Kokospalmens rötter bildar 

en stor klump som man kan 

gräva upp och flytta. m 


göran Ådjers 

Kokosnöten är en utmärkt 

törstsläckare som kan avnjutas 

direkt från ”förpackningen”.

skogen i värLden 

Sverige satsar igen på contorta 

sverige har stOra planer pÅ att öka virkesprOdukti- 

Onen. mÅlet är en ökning med 15–30 prOcent inOm 

30–40 År. i det mÅlet ingÅr ökade satsningar pÅ cOntOrtatall. 

Sverige har utnyttjat 

avverkningspotentialen 

i sina skogar något 

effektivare än vad 

Finland har gjort. Tillgången 

på virke ska man nu trygga 

genom att höja virkesproduktionen. 

De metoder svenskarna tar 

till är i stort sett de samma 

som används i Finland: snabb 

förnyelse efter slutavverkning, 

bra markberedning, gödsling, 

förädlat skogsodlingsmate- 

SCA är ett svenskt skogsindustriföretag 

med cellulosafabriker, 

pappersfabriker 

och sågverk. Bolaget äger 

2,6 miljoner hektar skog i 

Sverige varav 2,0 miljoner 

används för virkesproduktion. 

Holmen är ett svenskt 

skogsindustriföretag med 

cellulosafabriker, pappersfabriker 

och sågverk. Bolaget 

äger drygt en miljon 

hektar skog. 

Träd kan sannolikt bli 

maximalt mellan 122 

och 130 meter höga. 

Förklaringen är troligen att 

vattnet inte kan transporteras 

högre. Vattentransporten i ett 

träd begränsas av fyra faktorer: 

krav på undertryck, gränser 

för bladvolym per hektar, 

klyvöppningarnas möjlighet 

att ta emot koldioxid under 

torka samt trädens möjlighet 

till fotosyntes högst upp i 

trädet. 

Sammantaget sätter dessa 

faktorer ett tak för trädens 

tillväxt. Redwoodträden i 

rial och i någon omfattning 

iståndsättningsdikning. 

I Sverige vill man också 

i fortsättningen satsa på utländska 

trädslag, främst contortatall, 

tack vare en högre 

virkesproduktion. 

En stor del av de contortabestånd 

som planterades på 

1970-talet är nu i gallringsstadiet. 

SCA uppger att problemen 

med contortaplanteringar 

i stort sett är lösta. SCA 

planerar att förnya omkring 

tjugo procent av den årliga 

förnyelsearealen, som är 

20 000 hektar, med contorta. 

Holmen Skog kommer också 

att satsa på contorta. 

Contortan har de senaste 

femton åren använts i mindre 

omfattning, men nu verkar 

trenden vända. En ökning 

av contortaplanteringarna i 

Sverige har redan väckt diskussioner 

om en ändring av 

skogslagstiftningen gällande 

användningen av utländska 

trädslag i skogsbruket. Nu är 

gränsen i Sverige 14 000 hektar 

per år. m 

1 

Contortatallen har något längre barr än vår vanliga tall och de 

har en ljusare grön färg. 

Källa: Taimiuutiset 4/2007. Skogsforskningsinstitutet. 



Därför växer inte träden till himlen 

Kalifornien finns på rekordlistan 

för enskilda träd. Det 

beror kanske på att de står 

tillsammans och skapar en 

fuktig miljö hela vägen upp 

till toppen. m 

Källa: Tidningen Skogen 3/08. 

Redwoodträden som hör till 

släktet Sequoia kan han en 

omkrets på upp till 30 meter 

vid stambasen.

Happy Cooking 

Försommarmat 

nu är det dags att damma av grillen, 

förenkla matlagningen Och börja an- 

vända sig av vÅrens primörer Och det 

sOm ännu finns i frysen efter vintern. 

den här gÅngen delar jag med mig av 

lite smÅrätter sOm du kan göra ute pÅ 

grillen Och lite tips pÅ hur du kan använda 

rÅvarOr frÅn frysen. 

Ossi Harju 

erbjuder läsarna läckra 

mattips. 

Viltburgare, 8 portioner 

Färs: 

1 kilo viltfärs (älg eller hjort, 

nöt går också) 

4 dl vatten 

0,5 dl ströbröd 

1 st lök (fint hackad) 

1 ägg 

1 msk potatismjöl 

1 msk Soya 

timjan 

rosmarin 

salt, svartpeppar 

8 st ostskivor (rökost, cheddar, 

mozzarella…) 

8 st hamburgarsemlor 

ketchup 

Rör ihop till färsen i en skål, 

blanda väl och ställ i kylen 

några minuter. Forma till hamburgare 

och förgrilla på aluminiumfolie 

på gallret så bränner 

de inte fast på grillen. 

Grilla semlorna, sätt en ostskiva 

på biffarna och montera 

ihop burgarna med lite ketchup. 

Så enkelt och så gott. 

Baconlindade sparrisar, 

4 portioner 

12 st sparris 

8 skivor bacon 

4 kvistar färsk timjan 

balsamvinäger i sprayflaska 

olja 

salt 

socker 

svartpeppar 

Skala sparrisen och bryt av 

den träiga ändan. Krydda och 

linda in 3 st sparrisar med en 

timjankvist och 2 skivor bacon 

per person. 

Ringla över lite olja och 

grilla på hög värme tills baconet 

börjar bli knaprigt, ta bort 

från grillen och spraya lite 

balsamvinäger över. 

Servera som tillbehör till 

grillad fisk, kött, fågel eller 

som sådan med en fräsch sallad 

som förrätt. 

Nässelsoppa med grillad 

sparris, 4 portioner 

150 g toppskott av 

brännässla 

1 dl hackad persilja (gärna 

bladpersilja) 

olja 

1 finhackad lök 

1 klyfta vitlök 

1 msk vitvinsvinäger 

3 dl kycklingbuljong 

5 dl grädde 

salt 

nymald svartpeppar 

100 g sparris 

4 msk rostade pinjenötter 

Förgrilla biffen på aluminiumfolie 

så att den inte bränner 

fast på grillen.

Foto: Gerd Mattsson-Turku 

Kokt potatis och tomater skärs 

i grova bitar till nypotatissalladen. 

Rensa och skölj nässlorna. 

Lägg dem i ett durkslag och 

förväll dem en minut i kokande 

vatten, spola med kallt 

vatten och pressa ut så mycket 

vatten som möjligt, skär nässlorna 

i strimlor. 

Bryt av den träiga ändan av 

sparrisen, pensla med lite 

olja, krydda med salt, socker 

och svartpeppar. 

Grilla sparrisen snabbt i 2 

minuter på en het grill så den 

får färg överallt, ta bort och låt 

svalna. 

Värm en kastrull med lite olja. 

Tillsätt lök, vitlök, vitvinsvinä- 

ger och nässlorna, krydda 

med salt och svartpeppar. Låt 

allt fräsa utan att ta färg ca 2 

minuter. 

Häll på buljong, grädde och 

tillsätt persilja, koka upp och 

låt sjuda i ca 2 minuter. 

Tag bort kastrullen från värmen 

och mixa soppan med 

stavmixer så du får en slät 

grön och fin soppa. 

Smaka av om det behövs 

mer salt, peppar eller lite 

vinäger. 

Skär sparrisen i mindre bitar 

och servera i nässelsoppan 

med lite rostade pinjenötter. 

Sallad på nypotatis, 

4 portioner 

500 g små nypotatisar 

12 st småtomater 

2 st vårlökar med blast 

1 st fint hackad vitlöksklyfta 

2 msk pesto på burk 

2 msk kapris 

olivolja 

mild vitvinsvinäger 

salt 

socker 

svartpeppar 

1 dl bladpersilja 

1 bunt färsk basilika 

Skrapa av skalet på nypotatisarna. 

Koka upp vatten med 

mycket salt. När vattnet kokar 

läggs potatisen i. Koka tills 

potatisarna är precis färdiga. 

Slå av vattnet. 

Blanda en vinägrett på olivolja, 

vitvinsvinäger, den skurna 

vårlöken, vitlöksklyftan, kapris, 

pesto i en salladsskål. 

Skär potatisen och tomaterna 

i grova bitar och slå över 

vinägretten 

Smaka av med salt, peppar, 

socker. 

Vid servering vänds grovt 

skurna basilikablad och bladpersilja 

ner i salladen. 

Tjälknöl, 8 portioner 

1,5 kg fryst stek av älg, hjort 

eller nöt 

Koklag: 

1 liter vatten 

1 dl grovt salt 

1 msk socker 

1 tsk krossad svartpeppar 

2 lagerblad 

1 tsk timjan 

1 tsk rosmarin 

4 st stjärnanis 

20 st enbär, lätt krossade 

Lägg den frusna steken på 

galler i långpanna. 

Värm ugnen till 90 grader 

och sätt in steken på kvällen 

när det är läggdags. 

Stick en köttermometer i 

knölen på morgonen eller efter 

6–7 timmar, då har köttet tinat. 

Fortsätt steka tills köttet nått 65 

graders innertemperatur, vilket 

kan ta 10–12 timmar. 

Koka upp vattnet med salt, 

socker och kryddor. Lägg köttet 

i den heta lagen i en så 

liten skål så att lagen täcker 

köttet. Ställ det att kallna 5–6 

timmar så att köttet får dra i 

sig av kryddlagen. Ta upp köttet 

ur lagen och skiva i tunna 

skivor, servera med grönpepparsky, 

sallad på nypotatis 

eller grillad sparris och lite 

riven färsk pepparrot. 

Grönpepparsky, 4 portioner 

5 dl köttbuljong 

1msk av koklagen från tjälknölen 

1 gullök, finhackad 

1 äpple (skalat, urkärnat och 

klyftat) 

2 msk grönpeppar 

1 msk socker 

4 dl rödvin 

en nypa torkad dragon 

salt 

peppar 

smör 

Koka ihop buljong, lök, äpplet, 

grönpeppar, dragon och 

rödvin tills hälften återstår. 

Sila över i en ren kastrull 

och smaka av med salt, peppar 

och socker. 

Vispa till sist ner en klick 

smör i såsen. m 


Ossi harju 

Toppskotten av brännässla 

hackas till nässelsoppan.

Kraftsamling Skog inrättar 

demonstrationsgårdar 

Södra skogsägarnas 

Kristin Gustafsson är 

produktionsrådgivare 

inom projektet Kraftsamling 

Skog i Sverige. Skogsmästaren 

ska tillsammans med 

ett team på 5 personer få fart 

på avkastningen i det svenska 

skogsbruket. Metoderna är 

många, man ska ordna studiecirklar 

och seminarier, webbutbildning 

för skogsägare och 

kunskapsbaserade dataspel 

för unga samt invigningar för 

slingor på demonstrationsgårdar. 

LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) 

och Skogsägarföreningarna 

i Sverige har lagt grunden 

till satsningen kraftsamling 

skog. Nu har den ”första femman” 


startat sitt arbete. Kristin Gustavsson 

är en av dem. 

Demonstrationsgårdar för 

skogsbrukare och allmänheten 

Demonstrationsgårdar har 

inrättats på alla slags skogsbrukslägenheter. 

Det är både 

lantbrukarfamiljer och pensionärer 

som har anmält sitt 

intresse för den nya verksamhetsformen. 

Det finns fler intresserade 

skogsägare än vad 

man kunnat ta med i projektet. 

På en demonstrationsgård 

inrättas en slinga i skogen 

som kan besökas av både utomstående 

intresserade men 

också av till exempel lokala 

skolklasser. Slingan byggs upp 

så att skog i olika utvecklingsskeden 

var olika avverkningar 

och skötselåtgärder har gjorts 

ingår. Målsättningen är att 

sporra till skogsvårdsåtgärder 

som ger en högre avkastning 

från de svenska skogarna. 

Genom informationstavlor 

och faktainformation är det 

meningen att skogsägarna ska 

satsa allt mer på effektiva och 

avkastande skogsvårdsmetoder 

i sin skog. Kraftsamling 

Skog ger alltså på sikt skogsägarna 

mer inkomster från sin 

skogslägenhet. 

Metoderna ska ge avkastning 

Demonstrationsgårdarnas 

skyltar och spångar står projektet 

för. De skogsvårdsåtgärder 

som görs i demonstrationsskogarna 

bekostar skogsägaren 

själv. Åtgärderna ska ju betala 

sig själv tillbaka så man kan se 

det mera som en investering 

Södra skogsägarnas 


Kristin Gustafsson besökte 

Finland och talade 

för våra finlandssvenska 

skogsfackmän i Esbo om 

hur man i Sverige arbetar 

med skogsägarna för att 

få ut mera ur sina skogar. 

än som en kostnad, påpekar 

Kristin. 

Förutom råd gällande skogsvårdsåtgärder 

ska projektet 

också introducera effektivare 

plantmaterial och snabbare 

förnyelsemetoder. 

Demonstrationsgårdarna är 

också öppna för allmänheten 

och Södra skogsägarnas samtliga 

demonstrationsgårdar 

finns presenterade på nätet. 

Det är alltså fritt fram också 

för oss finländska skogsägare 

att ta Sverigebåten och åka 

över på en skogskryssning till 

vårt västra grannland! 

Projektets hemsidor finns 


maria lindén

Privat skogsägarinitiativ 

Barbara Alm har snitslat 

upp en slinga i sin 

skog på Mörby gård 

i Pojo. Längs slingan 

finns för tillfället hemgjorda 

lappar med information om 

skogen och i februari ordnades 

ett litet jippo på gården. 

Då fick besökare också guidning 

längs slingan av Lars 

Simell från Kustens skogscentral. 

Dagen besöktes av 

några tiotal människor och 

man ordnade både guidade 

vandringar och lät människor 

gå runt på egen hand. Slingan 

är ingen sevärdhet som alltid 

är i bruk utan något som Barbara 

Alm säger att hon kan ta 

till som hjälp då grupper vill 

komma på besökt till gården. 

Olika skogsbruksåtgärder 

visas 

Slingan på Mörby går brant 

upp för en backe, korsar ett 

kalhygge som är höglagt, eftersom 

det ligger i en sluttning 

och fortsätter vidare i 

gårdens ekonomiskog. Den 

höglagda ytan ska planteras 

i år och kan fungera som ett 

exempel på hur skog förnyas. 

”På en slinga kan besökarna röra 

sig tryggt och skogsägaren kan välja 

var han eller hon vill att besökarna 

ska röra sig.” 

Stigen går också förbi ett gallrat 

område och vid den högsta 

punkten har man en fin 

utsikt över Pojoviken. Slingan 

avslutas vid en grillplats som 

är i bruk då det ordnas olika 

jippon på gården. 

Skogsorganisationerna önskas 

med i arbetet 

Barbara Alm tycker att det är 

viktigt att människor från staden 

får komma ut i skogen. 

På en slinga sker det tryggt 

och där kan också skogsägaren 

välja var han eller hon 

vill att besökarna ska röra sig. 

Skogsägaren kan då också 

själv välja när och om slingan 

hålls öppen för allmänheten. 

Barbara Alm tror att kunskap 

också kan hjälpa till med att 

öka den allmänna respekten 

för skogen. Hon hoppas 

också på att skogsorganisationerna 

i Finland ska vakna till 

och kanske skjuta till medel 

för att som i Sverige, bestå 

informationsskyltar och material 

till de skogsägare som 

vill informera allmänheten 

om sin skog. m 


maria lindén 

En enkel slinga i hemskogen 

kan vara ett sätt att erbjuda 

intresserade mera information 

om skogen.

skogsvård 

Snytbaggen 

– en fiende som kan bekämpas 

snytbaggens gnag pÅ nyplanterade skOgsplantOr är ett 

av skOgsförnyelsens största prOblem. en vegetatiOnsfri 

mineraljOrdsyta kring plantan i kOmbinatiOn med ke- 

misk behandling av plantOrna ger ett bra skydd mOt 

gnagskadOr. 

Nästan alla gran- 

och tallplantor behandlas 

med bekämpningsmedel 

som ska motverka angrepp av 

snytbagge, innan de skickas 

iväg från plantskolan. 

Numera packas nästan hälften 

av plantorna i lådor redan 

på hösten och förvaras i fryslager. 

De här plantorna blir 

behandlade innan de packas 

i sina lådor. De bekämpningsmedel 

som används behåller 

sin effekt under lagringen. 

Skyddsverkan avtar snabbt 

När plantorna kommer utomhus 

börjar bekämpningsmedlens 

skyddseffekt avta genast. 

Bekämpningsmedlen tål regn, 

men inte solens ultravioletta 

strålning. Deras skyddsverkan 

räcker bara över den första 

sommaren. 

I Sverige har skogsägarna 

En snytbagge äter per dygn en barkfläck som 

är 0,5 cm x 0,5 cm. 

efter stormen Gudrun, som 

ledde till omfattande planteringar, 

varit tvungna att ute i 

terrängen bespruta plantorna 

med bekämpningsmedel året 

efter planteringen för att skydda 

dem mot snytbaggarna, 

som har ökat explosionsartat 

som följd av de omfattande 

planteringarna. Arbetet görs 

med en ryggspruta. Det är 

krävande, då medlet ska fästa 

på barken nere vid rothalsen. 

Mineraljord närmast plantan 

ger bra skydd 

Omgivningen närmast plantan 

är till stor del avgörande 

för om snytbaggen besluter att 

stanna för att äta eller om den 

går vidare. Den verkar ha ett 

nedärvt beteende att undvika 

längre vistelse på öppna mineraljordsytor. 

Enligt forskare 

kan en orsak vara risken att 

överraskas av direkt solstrål- 

ning och dödligt hög temperatur. 

En annan tänkbar orsak 

är risken för predation av exempelvis 

fåglar. 

Rätt markberedningsmetod, 

som tar bort humusen så att 

mineraljorden kommer fram, 

och rätt val av planteringspunkt 

spelar en avgörande 

roll för plantans överlevnad. 

Inom en 10–15 centimeters 

radie runt plantan ska det 

bara finnas mineraljord. 

Plantering i humus eller i 

närheten av humus resulterar 

i avsevärt mera skador jämfört 

med plantering i mineraljord. 

Skogsägare kan ansöka om 

ersättning för skador 

Plantorna dör efter att snytbaggen 

gnagt av barken runt 

stammen. Gnagskadorna är 

Lite fakta om 

snytbaggarna 

• Snytbaggarna äter per 

individ och dygn barrträdsbark 

som motsvarar en 

fläck som är 0,5 cm x 0,5 

cm. 

• Förutom barrträdsplantor 

äter snytbaggarna bark på 

barrträdsrötter och rötter 

till blåbärsris samt bark på 

kvistar i trädkronor på stora 

träd. 

• Äggläggande honor äter 

nästan dubbelt så mycket 

som hanar. 

• Det kan finnas upp till 

150 000 snytbaggar per 

hektar. 

• Snytbaggarna har ett nedärvt 

beteende att undvika 

öppna mineraljordsytor. m 

Snytbaggen äter barken på 

plantor. Plantan dör, när gnaget 

sträcker sig runt hela stammen. 

svårast de tre första somrarna 

efter avverkningen. 

Lite humus, gräs och kvistar 

runt plantan ger tillräckligt 

med skydd och fukt åt snytbaggen 

för att den ska stanna 

i närheten av en planta för att 

äta av dess bark. 

Skogsägare som har fått 

sina plantor förstörda av snytbagge, 

kan ansöka om statsstöd 

enligt lagen om finansiering 

av hållbart skogsbruk. 

Snytbaggeskador klassas som 

naturskada, som berättigar till 

ersättning. I fjol fick Kustens 

skogscentral ansökningar om 

ersättning för skador av snytbagge 

för sammanlagt 27 

hektar, varav 15 hektar i Österbotten 

och resten vid Sydkusten. 

Skogsägare som har en omfattande 

skogsförsäkring kan 

ansöka om ersättning från 

försäkringsbolaget. m 

text: 


Källa: Skogsskötselåtgärder mot 

snytbagge, SLU, Sverige. 

Foto: Gunnar Salingre

virkespriser 

Importen större än 

köpen i hemlandet 

Under årets två första månader importerade skogsindustrin 2,8 

milj. m 3 virke. Under motsvarande tid köpte skogsindustrin endast 

1,9 milj. m 3 virke i hemlandet av enskilda privata skogsägare. 

Drygt fyrtio procent av det importerade virket var björkmassaved. 

Merparten kom från Ryssland. Björkmassaveden kostade 

vid gränsövergången 61,50 e/m 3 i januari och i februari tre euro 

mindre eller 57,50 e/m 3 . 

Från Sverige kom under januari–februari 0,35 milj. m 3 virke. 

Över hälften av mängden var barrmassaved. Tallmassveden kostade 

vid gränsen 52,60 e/m 3 och granmassaveden 61,30 e/m 3 . 

(Skogsforskningsinstitutets statistik för vecka 19 var inte tillgänglig 

när tidningen gick i tryck) m 

I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår. 

Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare 

och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder 

ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. 

Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda 

skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder 

och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. 

I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 86 procent av 

alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. 

De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset 

på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något 

sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m 3 och vid leveransköp under 500 m 3 , 

anges inget pris (..). Om mängden är 0 m 3 , anges (-) som pris. m 

Förkortningar: 

ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har 

hand om avverkningen och skogstransporten 

LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, 

då säljaren står för avverkningen och skogstransporten 

Svenska Österbotten hör till ett 

mycket stort område och det 

försämrar prisstatistikens användbarhet. 

m 

text: gerd 

mattssOn-turku 

KESKI- 

SUOMI 

LAPPI 

SAVO-KARJALA 

KYMI- 

SAVO

viLtvård 

Funderingar om skogsbruk 

på en tjäderspelplats 

kylan börjar kännas i krOppen en aprilmOrgOn trOts 

nÅgra extra ylletröjOr. jag sitter i gömslet sOm är upp- 

riggat pÅ tjäderspelplatsen, det är ännu mörkt ute Och 

minus tre grader. det har gÅtt en timme nu sedan jag 

kOm hit Och tankarna kretsar kring tjädern Och dess 

vÅrbestyr sOm förhOppningsvis snart skall börja här 

utanför. 

Spelplatsen finns i södra 

Finland, i ett område 

där man redan i slutet 

av 1940-talet konstaterat 

sju tjädertuppar på spel 

då man idkat ”spelskytte”. 

Från början av 1990-talet har 

det konstant varit 5–7 tuppar 

på spel vilket enligt ”skogshönsprofessor”,forskningsprofessor 

vid vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, 

Harto 

Lindén skulle tyda på 10–12 

tuppar totalt. Detta baserat på 

att det inte alltid är så lätt att 

räkna de medverkande tupparna 

och det faktum att alla 

områdets tuppar inte nödvändigtvis 

deltar i spelet varje 

natt. 

Spelplatsen 

Denna spelplats befinner sig i 

ett 70-årigt blandbestånd där 

tallen är huvudträdslag med 

en 10–15 procents inblandning 

av gran. Skogstypen är 

i huvudsak av lingontyp där 

öppna gläntor och bergklackar 

varvas med tätare trädpartier. 

Stenar och granunderväxt 

ger nödigt skydd mot insyn 

medan de öppnare partierna 

gör det svårare för exempelvis 

räven att överraska under spelet. 

Flera pyttesmå odikade 

”sumpområden” finns i närheten 

och området avgränsas 

mot väster av en rismyr som 

dikades i mitten av 1960talet. 

Närområdet, inom 

en radie på 500 meter (c. 

80hektar), kring spelplatsen 

består av plantskogar, klenare 

gallringsbestånd, grövre gallringsbestånd 

samt skärmställningar 

och fröträd av tall. För 

närvarande finns inga kalytor. 

Då området dessutom hör till 

en större helhet, som kan av- 

gränsas mellan odlingar och 

vatten, på drygt 300 hektar är 

egentligen förutsättningarna 

rätt goda för denna spelplats. 

Tjäderns krav 

En tjäderpopulation kräver 

sammanhängande tjädervänliga 

marker på minst 300 

hektar. 

Goda tjädermarker är äldre 

gallringsbestånd, slutavverkningsmogna 

bestånd samt 

myrmarker. Har området 

minst 50–55 procent av dessa 

bestånd finns förutsättningar 

för 5–7 speltuppar. Dåliga 

bestånd för tjäder är rena lövträdsbestånd, 

rena granbestånd 

och grandominerade 

bestånd. Direkt tjäderfientliga 

marker är odlingsmark, kalmark, 

oröjda plantbestånd och 

vattenområden. Om andelen 

tjädergoda bestånd minskar 

till under 25 procent av arealen 

kollapsar tjäderstammen, 

enligt viltforskningen. 

Utgående från spelplatsen 

har tupparna sina revir likt 

”tårtbitar”. Inom dessa områden, 

c. 50 hektar, bör finnas 

alla de tjädervänliga biotoper 

som tjädern behöver. Tallbestånd 

är viktiga, bergknallar 

eller myrkanter med enstaka 

tallar är speciellt omtyckta. 

Små myrmarker där det växer 

bl.a. tuvull är viktiga. Friska 

marker med blåbärsris bör 

Dagen efter är det lugnt och 

stilla på spelplatsen. Beståndets 

karaktär tillsammans 

med spillningshögar ger indikationer 

på att just detta är en 

spelplats.

naturligtvis också ingå. Tjädern 

tillbringar mycket tid i 

blåbärsmarker där den äter 

blad, bär och knoppar. För 

kycklingarna är blåbärsriset 

livsviktigt de första levnadsveckorna 

då de där hittar föda 

samtidigt som riset ger skydd. 

Framtida avverkningar 

Rekryteringsområdet till 

denna spelplats har ett 10tal 

olika markägare vilket bör 

garantera en fortsatt variationsrik 

skogsmiljö. Det som 

förr eller senare blir aktuellt 

för avverkning är det 70-åriga 

bestånd som kärnan och närmiljön 

till spelplatsen består 

av. Utgångsläget bör då vara 

att i princip lämna spelplatsens 

kärna, ungefär en hektar, 

orörd. Möjligtvis en försiktig 

plockhuggning så att spelplatsen 

inte blir för tät. Undervegetationen, 

som förekommer 

rätt sparsamt, lämnas orörd, 

för övrigt utförs ingen onödig 

städning av undervegetationen 

i närområdet. Då man 

kommer hundra meter från 

spelplatsens centrum kan man 

börja gallra mera rationellt 

men på så sätt att karaktären 

inte förändras alltför mycket. 

Efter avverkningen består be- 

stånd kan kännas omotiverad 

men i det här fallet skulle det 

garantera spelplatsen för 10 

–15 år framåt och under tiden 

skulle omkringliggande 

ungskogar utvecklas till ny 

spelplats. Det finns 25-årig 

tall ungskog på kommande 

och det är viktigt att den gallras 

rationellt med tanke på 

virkesproduktion men också 

framtida tjäderspel. Det finns 

också grövre gallringsbestånd 

i närheten som efter gallring 

”Direkt tjäderfientliga marker 

är odlingsmark, kalmark, oröjda 

plantbestånd och vattenområden”. 

ståndet främst av talltimmer 

men också av en del grantimmer 

samt halvväxta granar, de 

sistnämnda för att bibehålla 

lämplig beskuggning för att 

hålla kvar blåbärsriset. Kantzoner 

till våtmarkerna bevaras 

som viktiga kycklingbiotoper 

eftersom de erbjuder skydd 

och föda. Undervegetationen 

ger skydd och mätarlarverna 

under blåbärsbladen föda. 

Körstråken förbättrar ”flygrutterna” 

för tjädertuppen som 

inte trivs i för täta bestånd. 

En gallring i ett 70-årigt be- 

Foto: Arto Juvonen 

Två ”stridstuppar” tar mått av 

varandra. Först uppträder tupparna 

hotande, sedan följer 

näbbfäktning, vingslagsmål 

och ibland regelrätt slagsmål 

när de försöker få in hugg på 

motståndarens hals. 

kan erbjuda alternativ till 

spelplats. 

Bergbunden mark, små berg 

i dagen och små ”myrpottar” 

höjer kvaliteten på området 

ur tjäderns synpunkt. 

Knäppning, klunkning, 

sisning… 

Kölden smyger in i kroppen 

men jag vågar inte röra mig, 

tjäderspelet kan börja vilken 

sekund som helst. Det är ännu 

nästan helmörkt i skogen men 

mot himlen kan skönjas att en 

Några av hönorna har samlats på spelplatsen. Det är hönan 

som väljer vilken tupp hon vill para sig med, hon väljer omedvetet 

den vitalaste tuppen. 

ny dag är på antågande. För 

ett par nätter sen hade min 

kompis konstaterat sex tuppar 

och minst lika många hönor 

på spelplatsen. Då hade 

”gammeltuppen” skött om 

ruljangsen d.v.s. parningen, 

hade någon ungtupp försökt 

tränga på så blev den genast 

utan pardon bortjagad med 

näbbar och klor. I naturen är 

det endast den starkaste som 

får föra sina gener vidare, 

ungtupparna får hoppas på 

nästa vår. 

Exakt klockan 03.40 hörs 

den första knäppningen 40 

–50 meter till höger om mig, 

morgonens tjäderspel är öppnat. 

Medan knäppningarna 

fortsätter intensivt startar en 

annan tupp med sina knäppningar 

efter fem minuter och 

sen ännu en och ännu en… 

Det är knäppningar, klunkar, 

sisningar, flaxande, ”bullrande” 

och kacklande i skogen 

som småningom får mera ljus. 

En lätt dimma hänger över 

”myrpottarna”. Ett fascineran- 

de skådespel spelas upp! 

Varumärke för mångfald 

Då jag senare lämnar gömslet 

är jag tillfreds, naturen har 

haft sin gång så som den fungerat 

sedan urtid. Kanske fanns 

där fem tuppar denna gång, 

kanske flera, svårt att säga exakt. 

Vetskapen att tjäderspelet 

överlevt ännu en säsong 

känns gott. Strategin bör vara 

att hålla tjäderspelplatsen ”i 

byn” så länge som möjligt. 

Virkesproduktion och vilthänsyn 

måste gå att kombinera. 

Tjädern är ett varumärke för 

mångfald. Försvinner tjädern 

är det ett tecken på att vi misslyckats 

med skogsskötseln. 

Markägare och fackmän har 

ett stort ansvar. Det hänger på 

oss! m 


bjarne anderssOn 

Foto: Arto Juvonen

köp & säLj 

På annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag 

annonsera ut sina tjänster och varor gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna och varorna ska anknyta till 

skog och skogssektorn. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, 

tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth 

Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby 

med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och 

rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Fällning och beskärning av gårdsträd samt stubbfräsning i Vasa och 

Korsholm, Trädvård Silvitec, tfn 0400 590 999. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver 

inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet 

nedan och skicka den till redaktionen på adressen: Skogsbrukets 

köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Ofullständigt 

ifyllda annonser beaktas inte. 

Då SKOGSBRUKET är en tidningen som täcker hela Svenskfinland 

inkl. Åland är det viktigt att det ur texten framgår vilket 

område annonsören betjänar. 

0 

utnämningar 

Skogsbruksingenjör Peter Nyman har anställts hos Stora Enso 

Metsä som virkesköpare vid Vasa anskaffningskontor. Hans område 

sträcker sig från Kristinestad till Oravais. 

Skogsbruksingenjör Miriam Stenvall har anställts vid Kustens 

skogscentral från och med 1.6.2008. 

Skogsbruksingenjörsstuderande Ronnie Lundqvist har anställts 

vid Kustens skogscentral från och med 21.4.2008. 

Miljöbiolog Nina Jungell arbetar under sommaren för Kustens 

skogscentral med naturvårdsprojekt. 

Forststuderande Martin Sjölind arbetar under sommaren för 

Kustens skogscentral med inventering av plantskogar. m 

Beställ förmånliga 

älg- och 

sorkskydd för 

dina plantor 

Mota-repellent, 

plant- och 

toppskydd 

F O R E S T U M A B 

Pilslättvägen 8 A, 00420 HELSINGFORS 

t.09-4770790, f.09-47707920 

w w w . f o r e s t u m . f i

Knapp anger när 

hjälmen ska bytas ut 

plasten i en skyddshjälm 

bryts sakta ner av sOlens 

ultraviOletta strÅlar. till 

slut är skyddsegenskaper- 

na minimala, men det syns 

inte. nu finns det en upp- 

finning sOm pÅminner Om 

en liten klOcka sOm anger 

när det är dags att skaffa 

en ny hjälm. 

En skyddshjälm kan skadas av 

tre huvudsakliga faktorer. Två 

av dem går att se med blotta 

ögat – fysisk åverkan och frätande 

kemikalier. Men det 

finns också en mer svårtupptäckt 

faktor, nämligen solen. 

Nu introducerar hjälmtillverkaren 

Peltor en uppfinning 

som gör det möjligt för användaren 

att se när det är dags att 

byta hjälm. Nyheten kallas 

Peltor Uvicator. 

Uvicatorn är inbyggd i 

hjälmskalet och liknar med 

sin cirkelrunda form en liten 

klocka. När hjälmen tas i 

bruk är Uvicatorn röd. I takt 

med UV-strålarnas negativa 

påverkan på hjälmen ljusnar 

Uvicatorn gradvis. När den 

är helt vit är det dags att byta 

hjälm. 

Du kan ge respons 

per e-post till adressen 


eller per post till adressen 

Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, 

00700 Helsingfors. 

Du kan också ringa 

redaktionen direkt, 

våra kontaktuppgifter finns på 

sidan 3 i tidningen. 

Foto: Peltor. 

Värdefulla idéer. 

När den röda knappen har blivit 

vit är det dags att byta hjälm. 

För den som 

uppskattar stabil 

avkastning 

1 

www.aktia.fi 

Aktia Sparbank Abp:s debenturlån 3/2008 

Aktias debenturlån är ett traditionellt och lätt sätt att placera. Vi 

betalar en 4,65% ränta på din placering. Lånetiden är 5 år och 

du får årligen 20% av det nominella kapitalet tillbaka redan under 

lånetiden. Så här frigörs en del av medlen varje år för att placeras 

på nytt på önskat sätt. 

Ränta Nominell ränta 4,65 % erläggs årligen i efterskott* 

Mimimiteckning 1 000 euro 

Teckningstid 5.5 – 22.8.2008 

Börsprospekt Tillgängligt på teckningsställena och 

Aktias hemsida www.aktia.fi 

För lånet har inte ställts säkerhet. Lånet har sämre förmånsrätt än Aktias övriga 

förbindelser. 

*Lånets emissionskurs är rörlig och dess årliga avkastning är 4,65 % på emissionsdagen om 

emissionskursen är 100 %. Ifall emissionskursen stiger sjunker den effektiva avkastningen och 

ifall emissionskursen sjunker stiger den effektiva avkastningen. 

Kom till vårt kontor, så får du höra mera. 

Plastmaterialet i en skyddshjälm 

som används utomhus 

bryts gradvis ned av solens 

ultravioletta strålar. Till slut 

är skyddsegenskaperna starkt 

nedsatta och användaren riskerar 

att skadas. Problemet 

med hjälmar i allmänhet är att 

det är svårt att se någon skillnad 

på en ny och en hjälm 

som är åldrad av solens ultravioletta 

strålar. Det får bland 

annat till följd att många hjälmar 

används långt efter sitt 

”bäst-före” datum. m 

text: 

gerd mattssOn-turku

SKOGSBRUKET´s presentstips 

SKOGSBRUKET 

SKOGSBRUKET 

• • Med Med en en gåvoprenumeration får får du du ett ett presentkort 

med med utrymme för för egna egna hälsningar. 

TRÄDEN OCH VI VI 

Boken Träden och och Vi Vi beskriver bland bland annat annat trädens roll roll i konst, i konst, litteratur, 

religion, folktro och och medicin. Det Det är är fascinerande att att läsa läsa hur hur många funkfunktionertioner träden egentligen har har för för oss, oss, och och hur hur dessa dessa roller roller kan kan variera. Till Till 

exempel granen hämtar julstämningen åt oss, åt oss, men men i folktron i folktron står står granen 

för för melankoli, tungsinthet, svårmod och och mörker. 

Du Du kan kan också beställa genom att att mejla mejla till till skogsbruket@tapio.fi 

eller eller ringa ringa oss oss på på 020 020 772 772 9088. 

Beställningskupong (Var (Var god god texta!) texta!) 

Gåvoprenumeration på SKOGSBRUKET på SKOGSBRUKET för för ett år ett (11 år (11 nummer, 36 36 euro) euro) 

SKOGSBRUKETS HANDBOK (45 (45 euro) euro) 

TRÄDEN OCH OCH VI (20 VI (20 euro) euro) 

Namn: Namn: 

(betalaren) (betalaren) 

Adress: Adress: 

Telefon: 

Gåvoprenumeration till till (namn): (namn): 

Adress: Adress: 

SKOGSBRUKETS S SKOGSBRUKETS S 

HANDBOK 

BOK 

• • Handboken vänder sig sig i första i första hand hand till till personer med med egen egen skog. skog skog. skog Den 

Den 

visar visar hur hur du du brukar din din skog skog på på ett ett hållbart sätt sätt och och hur hur du du kan kan idka idka ett ett 

skogsbruk som som är är inriktat på på såväl såväl virkesproduktion som som naturvård. 

• • Boken med med mjuka pärmar har har nästan 300 300 sidor sidor fakta fakta om om skogsbruk. 

 

betalar 

portot 

Föreningen för för Skogskultur 

Beteckning: 5001298 

00003 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

PDF 4,5 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?